• No results found

Gravida kvinnors inställningar och tankar kring kost och motion: En kvalitativ studie om kost- och motionsvanor under graviditeten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Gravida kvinnors inställningar och tankar kring kost och motion: En kvalitativ studie om kost- och motionsvanor under graviditeten"

Copied!
38
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Gravida kvinnors inställningar och

tankar kring kost och motion

En kvalitativ studie om kost- och motionsvanor under graviditeten.

__________________________________________________

Pregnant women's attitudes and thoughts about diet and exercise.

A qualitative study about diet- and exercise habits during pregnancy.

_________________________________________________

Linnéa Barhammar

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Idrottsvetenskapliga programmet inriktning idrottscoaching.. Examensarbete, 15 HP

Handledare: Pernilla Hedström Examinator: Stefan Wagnsson 26/6-17

(2)

Sammanfattning

Hälsosamma kost- och motionsvanor är viktigt under våra liv. När en kvinna blir gravid kan det vara extra viktigt att tänka på nyttig kost och att utföra fysisk aktivitet för att påverka hälsan i positiv riktning. Det finns många rekommendationer hur en gravid kvinna ska äta för att må bra, och det handlar främst om att äta näringsrik mat för att få i sig nyttiga

näringsämnen som fostret behöver för att växa och att utvecklas. Det finns även livsmedel som en gravid kvinna ska vara försiktig med eller till och med undvika för att minska risken för skador på fostret. Fysisk aktivitet är viktigt för gravida och rekommendationen säger att en gravid kvinna ska röra på sig minst 30 minuter om dagen.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors egna inställningar och tankar kring sina kost- och motionsvanor under sin graviditet, och hälsa i allmänhet. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderar intervjuer med sex stycken kvinnor som någon gång har varit gravid. Intervjuerna spelades in och analyserades.

Resultatet av studien visade att kvinnorna inte tänkte så mycket på kosten de fick äta, utan alla kvinnor var mer eller mindre noga med att inte äta livsmedel som man skulle vara försiktig med eller undvika eftersom det kunde leda till skador på fostret. Kvinnorna

upplevde sin psykiska hälsa som relativt bra, dock hade alla kvinnor sina upp- och nedgångar, med t.ex. humörsvängningar. Den fysiska hälsan tolkades som bra, men alla kvinnor hade mer eller mindre ont i slutet av graviditeten. Kvinnorna kände inte att deras livssituation påverkas negativt under graviditeten. Författaren anser att det är viktigt att

rekommendationerna och riskerna för viss mat och för en stillasittande livsstil når ut till gravida för att minska risken för skador på fostret och påverka kvinnans hälsa i positiv riktning med bra mat och goda motionsvanor under graviditeten.

Nyckelord: Graviditet, kost, fysisk aktivitet, motion och hälsa.

Svenska (Sverige)

Abstract

(3)

order to influence health positively. There are many recommendations how a pregnant woman should eat to feel good, and it is very important to eat nutritional food to get nutritious nutrients that the fetus needs to grow and develop. There are also foods that a pregnant woman should be careful about or even avoid to reduce the risk of damage to the fetus. Physical activity is important for pregnant women, and the recommendation are that pregnant women should exercise for at least 30 minutes a day.

The purpose of this study is to investigate women's own attitudes and thoughts about their diet- and exercise habits during their pregnancy, and health in general. The study has a qualitative effort that includes interviews with six women who have been pregnant. The interviews were recorded and analyzed. The results of the study showed that women didn't think much about the diet they should eat, but all women were more or less careful to not eat foods that could lead to damage to the fetus. The women experienced their psychic health as relatively good; however, all women had their ups and downs, with mood swings for

example. The physical health was interpreted well, but all women had more or less pain at the end of pregnancy. The women did not feel that their life situation was adversely affected during pregnancy.

The author considers it important that the recommendations and risks for certain foods and sedentary lifestyle reach out to pregnant women in order to reduce the risk of injures to the fetus and affects women's health in positive direction with good food and good exercise habits during pregnancy.

Keywords: Pregnancy, diet, physical activity, exercise and health.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning……….…...5

1.1 Syfte……….………...…6

1.2 Forskningsfrågor………....………...…………...…..6

2. Bakgrund om hälsa, kost och motion……..………...……...…7

2.1 Hälsa………...………....…7

2.2 Kostråd för den gravida………...…………..………...…7

2.2.1 Viktiga näringsämnen för den gravida och barnet……….………...8

2.2.2 Att undvika under graviditeten……….…………...………...9

2.3 Motionsråd för den gravida………….………..……….………...10

3. Tidigare forskning………...……….…...………..…....12 4. Teoretisk referensram……….….……….………..…..…14 5. Metod…...……….……….………..…...…16 5.1 Val av metod………..…….……..…....…16 5.2 Urval……….…….………....………….…...……16 5.3 Genomförande……….………..………..…..……..……..…16

5.4 Reliabilitet och validitet……….………...……....………....…16

5.5 Ideografisk förhållningssätt……….………...………..…...………...18 5.6 Etik………..………...………...………....…18 6. Resultatanalys……….………..…....….…….20 6.1 Kost……….………..……….20 6.2 Motion……….………..……….23 6.3 Hälsa……….………..………...….24 6.4 Sammanfattande analys……….…...………..………....…26 7. Diskussion………..………...…28 7.1 Resultatdiskussion………...…….………..…………..………..28

7.1.1 Kostvanor under graviditeten……….………..27

7.1.2 Motionsvanor under graviditeten……….………28

7.1.3 Den allmänna hälsan……….……….29

7.2 Antonovskys teori………..……….29

7,2 Inför framtiden…………..…………...………...………..……...…..30

7.3 Metoddiskussion………..………..…………...……….…..31

(5)

Referenser………...………...………….………….…………...……33 BILAGA 1………...………...………….……….…36

(6)

1. Inledning

Hälsosamma kost- och motionsvanor är viktiga delar i människors liv, eftersom att det är två faktorer som påverkar vår hälsa i positiv riktning. Det kan vara extra viktigt att tänka

hälsosamt utifrån kost- och motionsvanor för en kvinna som blir gravid, då hennes livsstil även påverkar barnets hälsa. Tidigare har kvinnan bara haft sig själv att tänka på, men nu ska hon dessutom bry sig om någon annans hälsa. För att barnets ska kunna växa och utvecklas behöver kvinnan få i sig mer vitaminer och mineraler som omega-3-fett, vitamin D, folsyra, järn och jod, genom att äta näringsrik mat.

Det som många tror är att en kvinna som blir gravid ska äta för två personer, vilket inte stämmer. Det handlar om en frukt extra om dagen de första månaderna och två matiga mellanmål plus en frukt de sista månaderna. Det finns också livsmedel som en gravid person ska undvika och även livsmedel som denne ska avstå helt ifrån under sin graviditet. Vissa livsmedel ökar risken för skador på fostret, som alkohol och lever. Den gravida bör även vara försiktig med koffein. Det finns dessutom bakterier som listeria och toxoplasma som i värsta fall kan skada fostret (Livsmedelsverket, 2017).

För att bibehålla eller kanske bygga upp en starkare kropp under graviditeten och inför förlossningen behöver kvinnan också motionera. Rekommendationerna för en gravid kvinna är att röra på sig 30 minuter om dagen, just för att kroppen ska förbereda sig på de

påfrestningar som kan tillkomma under graviditeten och även för att kvinnan ska må bra, vilket kommer leda till att barnet också mår bra. Motion leder dessutom till bättre

syreupptagningsförmåga, kvinnan kan slappna av bättre, undviker onödig viktuppgång och kan komma lättare i form efter graviditeten.

Det som är viktigt att tänka på när det gäller motion under graviditeten är att kvinnan ska motionera för att må bra, inte ha mål att toppa resultat eller gå ner i vikt. Kroppen förändras på många plan, så gravida bör använda sunt förnuft och undvika det som gör ont eller verkar fel (1177 Vårdguiden, 2014).

I dagens samhälle finns det mycket forskning på hur gravida kvinnor äter och motionerar under sin graviditet, där forskningen vi pekar att några kvinnor väljer att äta hälsosamt och några blir dessvärre mer ohälsosamma (Gardner, Croker, Barr, Briley, Poston & Wardle, 2012; Crozier, Robinsson, Godfrey, Cooper & Inskip, 2009). Det finns även mycket

(7)

forskning angående rekommendationerna om motion till gravida. Gravida kvinnor upplever dock många funderingar angående motionen, exempelvis hur mycket man får träna och vad man bör utföra och kanske inte utföra. Och de hälsosamma effekterna med motion under graviditeten är många och kvinnor bör motionera regelbundet under graviditeten (Repke, Holzman & Schulkin, 2002).

Frågor som uppkommer när man studerar tidigare forskning är hur kvinnor tänker angående sina kost- och motionsvanor under sin graviditet. Och även om de följer rekommendationerna om kost och motion som finns till gravida, och hur det påverkat deras hälsa. Detta är viktigt att undersöka då rekommendationerna finns till för att kvinnan och barnet ska må bra.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors inställningar och tankar kring sina kost- och motionsvanor och hälsa i allmänhet under graviditeten.

1.3 Forskningsfrågor

1. Hur tänker kvinnor kring sina kostvanor under graviditeten? 2. Hur tänker kvinnor kring sina motionsvanor under graviditeten? 3. Hur tänker kvinnorna kring sin allmänna hälsa under graviditeten?

(8)

2.

Bakgrund om hälsa, kost och motion

2.1 Hälsa

Enligt Winroth och Rydqvist (2008) påverkas människors hälsa av olika villkor, relationer, individens sätt att tänka, arv, livsstil och levnadsvanor. Villkor handlar om den omgivande miljön som familjeförhållanden, boendemiljön, skoltiden, fritidsutbud, arbetsmiljön och vårt samhälle. Relationer är en mycket viktig faktor för att vi människor ska må bra. Bra

relationer ger oss människor gemenskap, trygghet, tillit och stöd. Har vi inte goda relationer kan det påverka hälsan negativt. Ett exempel på vad som kan påverka individens hälsa i negativ riktning kan vara mobbning eller om vi känner oss utanför. Mitt sätt att tänka fokuserar på den psykiska hälsan. Hur vi människor tänker i olika situationer påverkas till stor del under vår uppväxt där vi har formats till de individer vi är idag med hjälp av skilda värderingar vi har växt upp med. Ett exempel på olika tankegångar kan vara när vi stöter på olika utmaningar och krav. Vissa personer tänker då positivt, som att ”Jag har resurser för att klara av utmaningar och jag duger som jag är” medan andra tänker negativt ”Jag har inte resurser för att klara av utmaningarna och jag duger inte som jag är”. Kunskaper, erfarenheter och vårt humör är också andra faktorer som påverkar mitt sätt att tänka. Arv och genetiska

faktorer handlar om att vi människor föds med vissa egenskaper som inte går att ändra på.

Varje människa föds unik och vi har under vårt liv möjlighet att utvecklas på olika sätt under våra egna förutsättningar. Livsstil- levnadsvanor handlar om mat, motion, sömn och droger. Detta är något människor kan påverka själva för att få en god hälsa uttrycker Winroth och Rydqvist (2008).

2.2

Kostråd för den gravida

Att vara gravid innebär att kvinnan måste se till att få i sig näring och energi för barnets utveckling. För att fostret ska få sina behov tillfredsställda anpassar sig kvinnans kropp. Tillverkningen av hormoner förändras för att öka blodbildningen, ökar livmoderns tillväxt, fylla på fett områden i kroppen och för att förbereda kroppen inför amning. Energibehovet ökar inte lika mycket som behovet av vitaminer och mineraler gör, därför bör kvinnan tänka på att äta näringsrik mat så det blir mindre plats för ”tomma kalorier”, det vill säga mat som ger energi men ingen näring, som godis, snacks, läsk och annan mat som innehåller mycket fett och/eller socker beskriver Johansson (2014). Studier har visat att kvinnans vikt påverkar hälsan både hos kvinnan och hos barnet efter graviditeten. Kvinnor som är överviktiga och/eller går upp för mycket i vikt under graviditeten har t.ex. ökad risk för

(9)

graviditetsdiabetes och högt blodtryck. Det har också visat sig att om kvinnan går upp för lite i vikt under graviditeten ökar risken för att barnet har en låg födelsevikt, vilket har kopplats till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2 senare i livet (Johansson, 2014; Livsmedelsverket, 2017). Att gå upp lagom mycket i vikt är alltså viktigt för både den gravida och barnets hälsa och hur mycket som är lagom beror på hur mycket kvinnan väger innan graviditeten (Björklund, 2008).

2.2.1 Viktiga näringsämnen för den gravida och barnet

För en gravid kvinna är det viktigt att få i sig DHA, ett omega-3-fett som finns i fet fisk såsom lax, makrill och sill (Livsmedelsverket, 2017). Dessa fiskar innehåller viktiga näringsämnen som mineralämnen, vitaminer och nyttiga fettsyror (Björklund, 2008). Dessa fettsyror är viktiga för barnets utveckling av hjärnan, nervsystemet och synen uttrycker Johansson (2014). Som tidigare nämnts är det viktigt under graviditeten att äta fisk då det innehåller viktiga vitaminer och mineraler, men vissa fiskar ska man vara försiktig med, och det gäller främst egenfångad fisk (Livsmedelsverket, 2017).

Både kalcium och vitamin D är nödvändigt för att fostret ska utveckla sitt skelett. Genom att hälsa livsmedel som innehåller Vitamin D hjälper det även kroppen att ta upp kalcium (Johansson, 2014). Vitamin D är en vitamin som bildas naturligt när man är ute i solen. Om man inte har tillgång till sol kan man ändå få i sig D-vitamin genom viss kost, såsom fisk, speciellt fet fisk, och genom ägg (Björklund, 2008). Vitamin D finns även i mjölkprodukter och de flesta margariner (Livsmedelsverket, 2017). Kalcium finns i mjölk, fil, ost och i bland annat keso. Men även livsmedel som vitkål, gröna bönor, sardiner, ägg, räkor och svarta vinbär (Björklund, 2008).

Det är därtill viktigt för fostrets tidiga utveckling att kvinnan får i sig folsyra som finns i frukt och grönsaker. Folsyra minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret (Livsmedelsverket, 2017). Eftersom att det är så viktigt rekommenderas kvinnor att ta en tablett med 400 mikrogram folsyra så fort man vet att man är gravid. Folsyra kan även vara bra att ta

tillsammans med järn för att undvika blodbrist (Björklund, 2008). Att vara gravid är mycket järnkrävande, då kvinnans blodvolym ökar. Kvinnan har även fått ett nytt organ, moderkakan, som kräver blod och som växer. Och inte minst behöver barnet järn eftersom

blodcirkulationen utvecklas hos barnet (Björklund, 2008). Järn är speciellt viktigt under den sista delen av graviditeten då barnet växer som mest. Överlag så har kvinnor lite järn i sina

(10)

förråd i kroppen, därför rekommenderas järntillskott för att minska risken för blodbrist. Även fast järntillskott tas så är det viktigt ändå för kvinnan att hon äter järnrik kost (Johansson, 2014). Järn finns i kött, leverpastej, blodpudding, fullkornsprodukter, bladgrönsaker, linser och nötter (Livsmedelsverket, 2017).

Barnets utveckling och tillväxt av sköldkörteln är beroende av jod som finns i hushållssalt, men kvinnan behöver inte salta något extra (Johansson, 2014)

För att minska risken för komplikationer under graviditeten och för tidig förlossning behövs zink som är en mineral som är viktig för fostret. Bra livsmedel som innehåller zink är baljväxter, nötter och frön (Johansson, 2014).

2.2.2 Att undvika under graviditeten

Det finns livsmedel som kvinnan bör känna till under graviditeten som hon bör vara försiktig med eller till och med avstå. Kvinnan bör avstå helt från alkohol under graviditeten då alkoholen går över till fostret och stannar en längre tid hos fostret än hos den gravida kvinnan. Skador som kan tillkomma på fostret är sämre tillväxt. Ämnesomsättningen

påverkar även hjärnans celler som kan skadas. Dessutom kan nervsystemet påverkas negativt då det är mycket känsligt hos fostret. Rekommendationerna brukar vara att det är nolltolerans som gäller vid alkohol, eftersom det påverkar fostret mer än hos den gravida kvinnan. Det är viktigt att denna rekommendation når ut till gravida då alkoholkonsumtionen har ökat i samhället under de senaste åren (Björklund, 2008).

Något kvinnan också bör undvika är lever som innehåller mycket vitamin A, som i höga doser kan skada fostret. Därför bör kvinnan undvika leverrätter och fiskleverolja. Leverpastej går bra att äta, då det inte innehåller så mycket lever (Livsmedelsverket, 2017)

Kvinnan bör även vara försiktig med koffein, som i höga doser ökar risken för missfall. Rekommendationen är högst 300 milligram per dag, vilket motsvarar tre kaffekoppar (1,5 dl/kopp) eller sex koppar svart te (2 dl/kopp). Den gravida kvinnan bör också ha i åtanke att koffein finns i coladrycker och energidrycker (Livsmedelsverket, 2017).

Kvinnan bör dessutom undvika opastöriserad mjölk, som kan innehålla bakterien listeria som kan skada fostret (Hofsten & Lidbeck, 2008). Därför bör kvinnan inte heller äta dessertostar som roquefort, brie och camembert med flera (Björklund, 2008).

(11)

Att röka eller snusa är heller aldrig bra när kvinnan är gravid, därför bör hon avstå helt från tobak. När kvinnan röker drar hon in skadliga ämnen som tas upp av kroppen och förs vidare med hjälp av blodet. Tyvärr når dessa skadliga ämnen moderkakan och även navelsträngen. Cigaretter innehåller ämnen som kolmonoxid och nikotin som fostret påverkas mer av än den gravida kvinnan, då fostret får i sig dubbelt så mycket kolmonoxid. Röker kvinnan en cigarett motsvarar det dessvärre två cigaretter för fostret och kolmonoxiden stannar kvar betydligt längre hos fostret (Björklund, 2008). Nikotin som finns både i cigaretter och i snus drar samman blodkärlen i moderkakan, vilket leder till att blodflödet minskar och barnet får mindre med syre. Det är inte svårt att förstå att barn som har blivit påverkade av detta i

magen är mindre och ömtåligare när de föds. Negativa effekter som händer är också att barnet får en ökad risk för luftvägsinfektioner utanför magen och kan även drabbas av plötslig spädbarnsdöd (Björklund, 2008).

Två bakterier som kvinnan ska försöka undvika under graviditeten är listeria och toxoplasma. Dessa bakterier finner man i rått kött, rå fisk och i kött och fisk som är lagrad eller rökt (Hofsten & Lidbeck, 2008). Risken att smittas är mycket liten, men blir kvinnan smittad kan infektionerna leda till missfall eller skador på fostret. Dessa bakterier dör om maten hettas upp till rykande het. Toxoplasma dör också om maten fryses ner i tre dygn, men det gör inte listeria. För att undvika dessa bakterier ska man kontrollera förpackningsdatum på gravad, rökt fisk, sushi, skivad smörgåspålägg, kall färdigmat och även opastöriserade

mjölkprodukter. Ett annat tips är att skölja av frukt och grönt och även vara noga med att tvätta händerna vid matlagning (Livsmedelsverket, 2017).

2.3 Motionsråd för den gravida

Att bibehålla eller bygga upp en stark kropp under graviditeten kan underlätta kvinnans graviditet. Rekommendationer för gravida är att röra på sig 30 minuter om dagen (1177 Vårdguiden, 2014). Regelbunden motion under graviditeten är bra för kvinnan och även för barnet. De positiva effekterna med motion under graviditeten är att kvinnan blir piggare, risken för förstoppning minskar, ryggbesvär och illamående minskar. Under motionen får också hjärta och lungor arbeta vilket gynnar musklernas styrka, kvinnans ämnesomsättning förbättras, syreupptagningsförmågan blir bättre. Med hjälp av motion ökar blodcirkulationen och svullnader i kroppen minskar som många kvinnor får problem med. För kvinnor som är rädda att gå upp i vikt under graviditeten kan motion också hjälpa. Och motion kan även göra

(12)

kvinnans förlossning lättare att orka med (1177 Vårdguiden, 2014). Det som är mycket viktigt när det gäller motion under graviditeten är att kvinnan inte ska ha som mål att gå ner i vikt eller toppa sina resultat, kvinnan ska istället fokusera på att må bra. Det är även viktigt att under tiden kvinnan motionerar ska inget göra ont eller kännas fel, därför ska kvinnan använda sitt sunda förnuft (1177 Vårdguiden, 2014).

Många kvinnor kan få besvär i både rygg och bäcken under graviditeten, därför kan det vara klokt när man är gravid att motionera för att öka sitt välbefinnande under de nio månaderna. Detta kan även gynna den kommande spädbarnstiden då kraft och kondition behövs. Kvinnan ska välja den motionsform som passar henne bäst och känns bäst (Hofsten & Lidbeck, 2008). Några motionsformer som rekommenderas är promenader, cykling, simning, dans,

styrketräning och kanske det viktigaste av allt, avslappning (1177 Vårdguiden, 2014; Hofsten & Lidbeck, 2008)

(13)

3. Tidigare forskning

En kvalitativ studie gjordes i Sverige år 2012 som undersökte kvinnors upplevelser av kostinformation och hur kvinnans matvanor förändras under graviditeten. Resultatet från studien visade att kvinnorna kände att rekommendationerna som fanns om kost var väldigt osäkra och att de hela tiden förändrades. Av denna anledning så utgick kvinnorna istället på sunt förnuft. De kände sig exempelvis förvirrade när de skulle äta fisk. De upplevde att de får äta den ena men inte den andra fisksorten trots att de var likartade fiskar (Wennberg,

Lundqvist, Högberg, Sandström, & Hamberg, 2012).

I England år 2012 informerades gravida kvinnorna i studien vilka fördelar det var med att äta livsmedel som frukt och grönsaker istället för livsmedel som innehöll högt fett och socker. Gravida kvinnorna blev även informerade vilka risker det fanns med livsmedel som innehöll mycket fett och socker, både för modern och barnet. Studiens syfte var då att gravida kvinnor i avsikt skulle minska intaget av livsmedel som innehöll hög fetthalt och socker för att istället välja livsmedel som frukt och grönsaker. Resultatet visade sig att kvinnorna i studien var mer benägna att minska livsmedel med för hög fetthalt och socker, för att istället äta frukt och grönt under graviditeten (Gardner, Croker, Barr, Briley, Poston & Wardle, 2012). Det finns dock också studier som visar på motsatsen. År 2009 gjordes exempelvis en studie i England som hade i syfte att undersöka i vilken utsträckning kvinnor, som planerade att bli gravida följde rekommendationerna för kost. Resultatet visade att kvinnor som blev gravida inte förbättrade sina kostvanor utan dessvärre åt sämre och ökade sitt energiintag (Crozier, Robinsson, Godfrey, Cooper & Inskip, 2009). Detta framkom också i en annan studie från Kanada från 2013, där resultatet visade att vissa kvinnor hade svårt att stå emot sötsaker då de hade ett enormt sug efter dessa (Graham, Mayan, McCargar & Bell, 2013).

En studie från Finland visade också att några gravida kvinnor tog till kosttillskott under graviditeten. Kosttillskott som innehöll vitaminerna A, D, E och C och även mineraler som folat, kalcium, järn och zink (Arkkola et al., 2006).

Äldre studier har gjorts när det gäller rekommendationer om motion. Exempelvis visade en studie i Finland, som gjordes 1999, att den största anledningen till att kvinnorna avstår motion under graviditeten för att det fanns en rädsla för förhöjd temperatur hos fostret. Temperaturen hos fostret är cirka 0,5 grader högre hos modern (Hartmann & Bung, 1999)

(14)

och tidigare forskning har visat att en förhöjd temperatur kan få negativa effekter på fostret såsom ryggmärgsbråck och risk för missbildning mellan vecka sex och 12 (Milunsky,

Ulcickas, Rothman, Willet, Jick & Jick, 1992). Djurstudier visar också att det finns en kritisk temperaturnivå som man inte bör överstiga, som antagits vara 38,9 grader för gravida

(McMurray & Katz, 1990). När icke gravida kvinnor tränar kan temperaturen stiga upp mot 39,2 grader och därför drog man slutsatsen att gravida kvinnor inte bör träna för att undvika risker som ryggmärgsbråck och missbildningar. Detta till trots att inga studier har påvisat en högre risk för fostret eller att gravida kvinnor som tränar når en så kallad kritisk temperatur.

Enligt en studie av Lindqvist, Fröberg & Pirhonen (2007) så sjunker kvinnors temperatur när gravida kvinnor känner sig varma. Därmed svettas de lättare, och vilket gör

temperaturregleringen blir förbättrad under graviditeten. Rekommendationerna utifrån studien är därför att träna gärna 30 minuter om dagen, samtidigt som kvinnorna rekommenderas att lyssna på kroppens signaler och använda sunt förnuft.

Studien från Amerika från 2002 visade att fördelarna med motion under graviditeten överväger nackdelarna. Därför rekommenderas alla friska kvinnor att fortsätta med sin träning på samma nivå som före graviditeten. Fysisk aktivitet har minimala risker under graviditeten och gynnar de flesta kvinnor, då regelbunden fysisk aktivitet bibehåller eller till och med förbättrar den fysiska konditionen. Fysisk aktivitet hjälper också till med

viktkontroll, minskar risken för graviditetsdiabetes hos kvinnor som är överviktiga och ökar kvinnans välbefinnande (Repke, Holzman & Schulkin, 2002).

(15)

3. Teoretisk referensram

1970 gjorde Antonowsky en studie på israeliska kvinnor. Dessa kvinnor hade genomgått någon form av dramatisk livskris. Flera i denna studie hade upplevt flera krig, suttit i koncentrationsläger eller kanske mist ett eller flera barn. I analysen som gjordes upptäckte Antonowsky att 30 % av dessa kvinnor bedömdes ha tillfredsställande psykisk och fysisk hälsa. Han började fundera på hur dessa kvinnor kunde ha en bra hälsa trots dessa svåra påfrestningar. I undersökningen växte det fram ett svar, dessa kvinnor hade en hög ”känsla av sammanhang” (KASAM) (Winroth och Rydqvist, 2008).

Antonovskys har en teori om att det är lättare att bibehålla en god hälsa om man har ett starkt KASAM, det vill säga om man känner begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet med det som sker. Begriplighet handlar om graden av att kunna uppfatta det som sker som något som går att förklara och är gripbart och även förutsägbart. Vi människor vill gärna kunna

förutsäga händelser och om något överraskat händer vill vi gärna kunna förklara det. Med hanterbarhet menar Antonovsky hur människans förmåga är för att hantera olika krav. Människan har olika strategier och metoder för att klara av olika krav och man vet hur man ska hantera dem. Det är också viktigt att individen upplever att hon har resurser för att hantera motgångar. Det kan vara metoder på egen hand eller med hjälp av andra. Meningsfullhet handlar om att man känner att man kan påverka situationer och känner motivation för det. Det är viktigt att vi upplever våra utmaningar som något vi vill lägga energi och kraft på uttrycker Winroth och Rydqvist (2008).

KASAM är idag ett väletablerat begrepp inom hälsan, som visar sig ha en stor betydelse för människor gällande hälsa. En studie gjordes 2004 med målet att undersöka hälsans relevanta status med hjälp av KASAM. Och resultatet visade det sig att KASAM hade en unik relation till människors generella hälsa. Och den hade även en större betydelse för hälsan än andra typer av metoder för att mäta hälsan (Johnson, 2004).

Denna teoretiska referensram kan hjälpa att tolka och förstå hur kvinnorna i studien väljer vissa livsmedel och motionsvanor då den lämpar sig väl som en teoretisk referensram. Exempelvis om mammorna inte begriper varför de bör äta eller motionera på ett visst sätt kanske det också är svårt att finna meningsfullhet med att följa rekommendationerna.

(16)

Om kvinnorna känner en begriplighet, att dom förstår varför det är viktigt att äta livsmedel som exempelvis innehåller folsyra. Om kvinnorna vet att brist på folsyra kan leda till ryggmärgsbråck på fostret så begriper dom varför dom ska äta livsmedel som innehåller folsyra. Om kvinnorna äter folsyra medvetet känner dom en meningsfullhet då det gynnar barnets utveckling. Att känna en hanterbarhet över detta är att kvinnorna själva kan påverka barnets utveckling och även känna motivation till att äta livsmedel som innehåller folsyra. Känner någon kvinna i studien på detta sätt kan hon då ha ett starkt KASAM.

(17)

5.

Metod

5.1 Val av metod.

I studien användes en kvalitativ metod. Denna metoden var lämplig för studien då metoden syftar till att nå förståelse för människors uppfattningar av ett fenomen. Metoden riktar in sig på upplevelser, känslor och erfarenheter (Hassmén & Hassmén, 2008). Data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer handlar om att ställa frågor och samla information. En intervju ska vara målinriktad och fokuserad till skillnad från ett vanligt samtal. Men den kan även vara öppen och ostrukturerad för att skapa en bra miljö mellan intervjuaren och respondenten. En fördel med intervjuer är att intervjuaren kan reagera på respondentens sinnesintryck och kan styra sina frågor genom det (Hassmén & Hassmén, 2008). Med hjälp av intervjuer fick jag en djupare och bättre förståelse för deltagarna, såsom varför deras kost- och motionsvanor har sett ut som det har gjort under graviditeten.

5.2 Urval

Urvalet är handplockat utifrån specifika kriterier, som är kvinnor som har varit gravida. Deltagarna var sex stycken (Hassmén & Hassmén, 2008).

Kvinnorna som deltog i studien kände jag sedan tidigare. Inför ett samtal är det viktigt att skapa trygghet då det blir lättare att uttrycka sig verbalt (Høigaard & Jørgensen, 2005). Och eftersom att jag kände deltagarna sedan tidigare påverkades resultatet troligtvis inte då det redan fanns en trygghet mellan oss.

5.3 Genomförande.

Respondenter kontaktades genom sms och telefonsamtal. De fick information om syftet, anonymitet och hur lång tid intervjun beräknades att ta. Efter detta frågade jag om kvinnorna ville delta i undersökningen. Därefter bestämdes plats och vilken tid intervjun skulle ske. Vid intervjun informerades kvinnorna om syftet med studien lite mer ingående och att de skulle få vara anonyma samt att intervjun kan avbrytas när som helst då det är frivillig.Kvinnorna tillfrågades också om intervjun fick spelas in då det underlättar analysen. Inför intervjun skapades en bra intervjuguide som var relevant till studiens syfte (se bilaga 1). Intervjun inleddes med övergripande frågor för att sedan närma sig det specifika innehållet. Frågorna som ställdes var utifrån en frågeguide och även följdfrågor ställdes beroende på vilka svar som uppkom under intervjun. Jag var hela tiden mycket vaksam under intervjun om kvinnorna kände sig obekväma med frågorna. Under intervjun ställdes öppna frågor som

(18)

”hur, vad, när, berätta.” istället för slutna frågor som kan leda till svar som ”ja och nej”. Slutna frågor ställdes till viss del, men för att få så rika svar som möjligt föredrogs öppna frågor. Alla respondenter deltog under hela intervjun. Och efter sex intervjuer kände jag mig nöjd då det inte framkom någon ny information. Efter alla intervjuer lyssnade jag igenom intervjuerna och skrev ner det mest relevanta. Intervjuerna lästes igenom flera gånger för att få en så bra bild som möjligt. Sedan skapades olika koder och teman som var relevant till studiens syfte. De teman som skapades var unika och ingen tema var den andra lik. Därefter togs korta citat upp som var intressanta och som kunde förtydliga de teman som skapats (Kvale, Brinkman, 2014).

5.4 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet är studiens tillförlitlighet och det som undersöks ska ha kunnat mätas. Detta kan vara ett exempel på hur undersökaren har förändrat sina frågor under intervjun och i andra intervjuer. Skulle undersökaren lägga fokus på reliabiliteten och inte förändra sina frågor kan det påverka kreativiteten och variationsrikedomen under intervjun uttrycker Kvale och

Brinkman (2014). Reliabilitet handlar också om forskaren kan lita på de svar undersökningen har fått. Om två intervjuer upprepas två gånger på samma person ska resultatet vara

detsamma och ingenting ska ha förändrats (Hassmén & Hassmén, 2008).

I studien gjordes en intervjuguide som användes under intervjuerna för att det enklare skulle gå att hålla sig till relevanta frågor. Frågorna såg olika ut från intervju till intervju då

respondenterna gav olika svar på frågorna. Även fast intervjuerna gav olika svar höll jag mig till syftet under intervjun genom att ställa relevanta frågor tills målet var uppnått. Därmed anses reliabiliteten under intervjuerna vara hög då intervjuerna utgick från relevanta frågor för att uppnå målet. Eftersom att studiens metod var kvalitativa intervjuer så kan resultatet dock tolkas olika från person till person.

Kvale och Brinkman (2014) menar att validitet innefattar om det som undersöks i studien ska ha undersöks, och i de kvalitativa intervjuerna ska relevanta frågor ha ställts utifrån syftet. Validitet handlar om att kontrollera och ifrågasätta resultaten studien har fått. Hassmén och Hassmén (2008) påtalar även att validitet handlar om att de kvalitativa intervjuerna som har utförts ska förhoppningsvis ha fångat upp intressanta fenomen som är intressant för studien. I

(19)

en kvalitativ metod fokuserar sig validiteten på det unika och särskiljande i just den gruppen som undersöks.

Studiens målsättning var att hålla sig till intervjuguiden och ställa relevanta frågor som utgick från studiens syfte, genom svaren kunde jag ställa följdfrågor som ändå var kopplat till syftet i studien, därmed anses validiteten vara hög. I analysen fann jag unika svar som också var betydelsefulla.

5.5 Ideografisk förhållningssätt

Ideografiskt förhållningssätt handlar om ett tankesätt där varje situation är unik och grundar sig i hur människan tolkar och upplever sin omvärld. Tankesättet fokuserar mer på att beskriva och förstå än att kunna förutse och förklara. Tankesättet betraktas som en

förståelselära eller tolkningslära. Ur ett vetenskapligt tänkande ligger fokus på att tolka och för att sedan nå förståelse (Hassmén & Hassmén, 2008). Denna studie utgick från ett ideografiskt tankesätt. Kvinnorna tolkar och upplever situationerna olika därmed var varje svar unikt, därför gick det inte att generalisera eftersom att det såg olika ut för alla. Det var sex kvalitativa intervjuer där det skapades koder och teman för just dessa kvinnor i studien, och inte för alla kvinnor i allmänhet.Därmed kan man inte generalisera och säga att det gäller för alla gravida kvinnor. Svaren tolkades för att ge en fick förståelse för varför dessa kvinnor upplevde sin graviditet som de gjorde.

5.6 Etik.

Jag har som plikt att informera deltagarna vilka regler det finns med att medverka i

undersökningen, och även informera deltagarna vad den övergripande planen för forskningen är samt syftet med forskningen. Respondenterna ska informeras om att deltagandet i studien är anonyma. Det är viktigt att även informera att undersökningen är frivillig och kan avbrytas när som helst under medverkan uttrycker Hassmén och Hassmén (2008).

Utgångspunkten för Vetenskapsrådet forskningsetiska principer baseras på fyra olika etiska principer. Dessa fyra är att deltagandet är frivilligt, att deltagarnas integritet skyddas och att deltagarna inte kommer att skadas fysiskt eller psykiskt. Några andra etiska principer som Hassmén och Hassmén (2008) lyfter fram är att undersökaren ska tala sanning om sin undersökning, hålla god ton i sin forskning och vara rättvis i sin bedömning. Kvale och

(20)

Brinkman (2014) uttrycker även att tidsåtgången i intervjun är viktig ur ett etiskt perspektiv. Om intervjuaren informerar respondenten att tidsåtgången under intervjun kommer ta ca 20 minuter men tar cirka 60 minuter, är detta är inte acceptabelt. Andra viktiga aspekter är att informera respondenten vilka som kommer att ha tillgång till intervjuerna.

Inför denna studie kontaktades kvinnorna via sms och telefonsamtal. Under kontakten fick kvinnorna information om studiens syfte, anonymitet och hur lång tid intervjun beräknades att ta. Och efter mina beräkningar skulle intervjun ta ca 30 minuter. Efter detta frågade jag om kvinnorna ville vara med i min undersökning. Därefter bestämdes plats och vilken tid intervjun skulle ske. Före intervjun informerades kvinnorna om syftet med studien igen och lite mer ingående. Jag berättade även att de kommer att vara anonyma samt att intervjun kan avbrytas när som helst då det är frivilligt.

(21)

6. Resultatanalys

I detta resultatkapitel kommer resultaten att presenteras utifrån de teman som analyserats fram. I kapitlet tas det också upp korta citat som har fångats upp som både är intressanta och unika. Respondenterna kommer att benämnas K1, K2… vilka presenteras nedan.

K1- är en kvinna på 25 år som läser till undersköterska och jobbar extra som kock. Hon har två barn.

K2- är en kvinna på 24 år som jobbar i butik. Hon har ett barn som är två år.

K3- är en kvinna på 28 år som jobbar som undersköterska. Hon har ett barn som är fyra år. K4- är en kvinna på 26 år som jobbar som förskollärare. Hon har ett barn på sju månader. K5- är en kvinna på 23 år som jobbar inom städ.

K6- är en kvinna på 22 år och studerar psykologi på universitet. Hon har ett barn på ett år.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors egen inställning och tankar kring sina kost- och motionsvanor under sin graviditet, och hälsa i allmänhet. Koder har nu hittats som har blivit olika teman som är kost, motion och hälsa.

6.1 Kost

Sammanfattningsvis åt kvinnorna som vanligt när de blev gravida. Med vanlig mat menade de vanlig husmanskost med frukt och grönsaker, men även att unna sig något gott ibland, såsom sötsaker eller ”skräpmat”. Jag tolkade det även som om kvinnorna följde

rekommendationerna dom fick av barnmorskan, livsmedelsverket eller andra sidor på nätet eftersom kvinnorna fortsatte att äta vanlig kost som uppfyller kriterierna för näringsrik kost (Johansson, 2014). En kvinna sade så här:

K5: Jag var hungrig, konstant dom första veckorna. Men jag märkte att jag blev hungrig fortare när jag inte åt näringsrik mat

Som gravid är det viktigt att äta näringsrik mat så att fostret får i sig alla de viktiga näringsämnena för att växa och att utvecklas (Johansson, 2014).

Några kvinnor uppger dock att de blev något mer ohälsosamma i slutet av graviditeten då de inte hade någon större matlust eller att de var orkeslösa. En kvinna beskriver det så här:

(22)

K3: När jag kom in i vecka 23-24 orkade jag inte träna längre, det blev för jobbigt

och jag blev yr. Och då blev det automatiskt att jag stoppade i mig allt, allt, allt

jag kom över. Allt jag tyckte var gott åt jag, konstant.

Kvinnan bör öka intaget av mineraler och vitaminer under sin graviditet. Gravida kvinnor bör även lämna mindre plats åt “tomma kalorier”, det vill säga godis, snacks, läsk och andra livsmedel som innehåller mycket socker och fett beskriver Johansson (2014).

Rekommendationerna om kosttillskott är att gravida kvinnor ska tillta folsyra och järn under graviditeten (Livsmedelsverket, 2017; Johansson, 2014). Alla kvinnor uppger att de visste att dessa kosttillskott skulle tas och de flesta kvinnorna tog folsyra och järn under graviditeten, men två kvinnor uppger att de glömde bort ibland och någon kvinna kunde inte svälja tabletterna.

K4: Jag tog järntabletter, men jag slutade, jag glömde bort dom. Samma med folsyra, jag

började men glömde bort dom sen.

Som gravid är det viktigt att få i sig folsyra genom kost, eftersom att fostret kan drabbas av ryggmärgsbråck vid brist på folsyra. Och eftersom att det är så viktigt så rekommenderas alla gravida kvinnor ta en tablett om dagen (Livsmedelsverket, 2017). Att få i sig järn är också viktigt under graviditeten, då det är mycket järnkrävande att vara gravid. Järn finns i livsmedel, men eftersom att barnet växer så pass mycket i slutet av graviditeten så rekommenderas kvinnorna att ta en järntablett från för att inte drabbas av blodbrist

(Johansson, 2014). Kvinnan uppger dock att hon kände att hon var medveten om vad kost hon åt, vilket tolkade det som att hon kände att hon fick i sig dessa viktiga näringsämnena ändå.

Gravida kvinnor får rekommendationer om att undvika eller vara försiktiga med vissa livsmedel (Livsmedelsverket, 2017). Överlag undvek alla kvinnor alla livsmedel man ska undvika eller vara försiktig med, vilket exemplifieras i följande citat:

K6: Jag var väldigt mån om att se till att jag inte åt något som kunde vara skadligt för

bebisen i magen.

(23)

är ju rädd om sitt foster såklart. Så man stoppade ju inte i sig sånt man inte fick äta. Bara

för att man själv skulle vilja ha något, så tänkte man ju på sitt barn.

Några av kvinnorna visste vilka risker det fanns med att äta livsmedel som gravida bör undvika. och dom undvek livsmedlen för barnets skull.

Även fast rekommendationer finns att undvika vissa livsmedel så uppger två av kvinnorna att de åt livsmedel man bör undvika.

K4: Det hände att jag tjuvtog en brieost ändå. Och det hände en gång under hela

graviditeten. Jag tänkte att om jag tar en brie ost skiva är det inte hela världen

när en del röker och dricker under graviditeten. Jag visste vilka risker det fanns.

Men min mamma drack när hon var gravid med mig och jag blev ju helt ok, haha.

Det är intressant att ta del av att- hon kände att det inte skulle göra någonting om hon äter en liten skiva brieost, eftersom att hon har erfarenhet av att sin mamma drack under graviditeten när hon var gravid med henne. Jag tolkar det som att hon anser att det krävs mycket om det ska skada fostret. Kvinnan visste vilka risker det fanns, det vill säga att det finns bakterier som listeria i osten som i värsta fall kan orsaka skador på fostret (Livsmedelsverket, 2017). Eftersom risken av att drabbas av bakterien är mycket liten så kände kanske kvinnan att det gör nog ingenting. En annan kvinna uppger också att hon ätit mat som inte hör till

rekommendationen, vilket kan skildras genom följande citat:

K3 : Jag tänkte mer ”hur gjorde dom förr?” dom sa till mig att jag inte fick äta älgkött,

eftersom att det kunde innehålla bly från hagel, men det var det vi levde på. Det var ju

inte så att jag vräkte i mig det jag inte fick äta, men hände det någon gång tyckte jag att

det inte gjorde något.

Jag tolkar det som att hon tänker mycket på hur gravida klarade sig förr när det kanske inte fanns så många rekommendationer. Livsmedel som man bör undvika åt inte kvinnan hela tiden, men hände det att hon var ”tvungen” så kände hon att det inte gjorde så mycket.

6.2 Motion

Sammanfattningsvis är det delade meningar om hur motionen var under graviditeten. Några kvinnor tränade på som vanligt tills kroppen sa ifrån. En av kvinnorna uppger det så här:

(24)

K4: Jag kunde köra på som normalt fram till vecka 30-33, då kunde jag få sammandragningar om jag körde för hårt med konditionen.

Kvinnan framhåller alltså att hon kunde träna på gym och köra kondition som vanligt. Men att kroppen sa ifrån i slutet av graviditeten, och då lyssnade hon på kroppen.

Rekommendationerna som finns angående motion är att motionera som vanligt men att lyssna på kroppen och använda sunt förnuft. Känns något fel eller konstigt bör man ta det lugnare (1177 Vårdguiden, 2014).

Det fanns också kvinnor i studien som inte motionerade i större utsträckning.

K5: Mina motionsvanor förändrades från 100-0. Jag blev så fruktansvärt trött. Men jag var ganska aktiv i min vardag tyckte jag ändå. Men jag kände från vecka 25 att jag borde motionera mer. Men jag fick ont i kroppen när jag ansträngde mig för mycket. Jag började simma i slutet av graviditeten och det funkade för mig.

Att motionera 30 minuter om dagen rekommenderas till gravida kvinnor. Kvinnan kände att hon borde motionera på något vis som funkar och fann simning. Och simning är en bra motionsform under graviditeten (Hofsten & Lidbeck, 2008)

K6: Mina motionsvanor förändrades ingenting. Jag kunde ibland, dock väldigt sällan, åka och simma och ta en promenad. Men annars, ingenting. Precis som alltid.

Kvinnan uppger att hon inte förändrade sina motionsvanor. Hon motionerade inte innan graviditeten och valde inte att motionera under graviditeten heller. Någon gång kunde hon motionera men hon utförde ingen regelbunden motion. Hon uppger dock att hon inte var still i sin vardag utan var vardagligt aktiv, men inte mer än nödvändigt.

6.4 Hälsa

I studien har det även undersökts hur kvinnors hälsa har påverkat dem under graviditeten. Frågor som ställdes var hur de upplevde sin psykiska hälsa och sin fysiska hälsa. Tolkningen är att kvinnorna upplever sin psykiska hälsa relativt bra, men att de hade sina upp och

nedgångar under graviditeten. Följande citat illustrerar detta.

(25)

om det var något. Men då mådde jag dåligt efteråt för jag hade varit taskig och elak.

Så det tyckte jag var jobbigt.

Kvinnan upplever att hon var väldigt upp och ner i sitt humör. Och det påverkade hennes omgivning eftersom hon alltid var sur och sa elaka kommentarer.

K2: Jag mådde ganska bra, jag trivdes väl inte så mycket att vara gravid, det var inte riktigt min grej. Men det var värst dom sista 5-6 veckorna då man bara ville att barnet skulle komma. Jag skulle vilja ha njutit mer. För det är ju så magiskt att det växer en människa i en.

Vad gäller kvinnornas fysiska hälsa tolkas den ha varit bra. Alla uppger att de hade ont i slutet av graviditeten, men överlag tyckte alla kvinnor att de mådde bra. En kvinna uppger dock att hon inte mådde så bra som hon hade hoppats på.

K5: Jag hade ju ont lite här och där hela tiden. Så kanske inte så bra, men jag tyckte att jag tog varje åtgärd som gick, och funkade inte det så var det bara att gilla läget.

Hon verkar alltså ändå ha mått bra överlag. Hon kunde inte göra så mycket åt saken utan försökte njuta på bästa sätt ändå.

I undersökningen ställdes även frågan om graviditeten påverkade deras livssituation. Dom flesta kvinnorna upplever att det inte gjorde det. Medans någon kvinna tyckte att hennes situation i livet påverkades, hon uppger:

K4: Ja, det gjorde det väl. Man kan ju inte jämföra att vara gravid och inte vara gravid. Jag kunde inte träna fullt ut eller vara med på alla tillställningar. Men det är ju ett val man gör, men jag blev ju inte ledsen för det.

Kvinnan upplevde att hennes livssituation påverkades. Hon ville göra mer än vad hon fick, t ex att träna mer. Men hon uppger att hon inte mådde dåligt över att det påverkade hennes liv, eftersom att det är ett val man gör i livet.

En annan kvinna upplever till och med att livssituationen blev bättre under graviditeten än innan.

(26)

K5: Ja, det påverkade situationen. Men till något bättre skulle jag säga. Helt plötsligt hade man något mening med livet. Så jag tyckte att min tillvaro blev mer harmonisk och betydelsefullare än innan.

Kvinnan upplever att hennes livssituation förändrades till något bättre då hennes tillvaro blev mer harmonisk och betydelsefull.

6.5 Sammanfattande analys

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors egna inställningar och tankar kring sina kost- och motionsvanor och hälsa i allmänhet under graviditeten. Det finns många

rekommendationer om kost till gravida, både vad som är bra och viktigt att få i sig som gravid och även livsmedel som man bör vara försiktig med och undvika. Sammanfattningsvis så kan man se att kvinnornas inställning till rekommendationerna är bra. Kvinnorna uttrycker att de kanske inte var så medvetna om det som var bra att äta som gravid, men kvinnorna påstår att de åt en varierad och vanlig husmanskost som räckte långt ändå. Det finns olika livsmedel som gravida bör undvika. Det finns några kvinnor som uttrycker att de en eller flera gånger åt livsmedel som man skulle vara försiktig med eller till och med undvika. De flesta kvinnorna uppger även att de blev mer ohälsosam i slutet av sin graviditet då dom varken kände matlust eller ork till att laga mat.

När man är gravid är det så pass viktigt att få i sig folsyra och järn därför rekommenderas alla gravida kvinnor att ta kosttillskott som innehåller folsyra och järn (Livsmedelsverket, 2017; Johansson, 2014). Alla kvinnor i denna studie visste att dessa kosttillskott skulle tas. Dock uppgav en kvinna att hon glömde bort det och en annan kvinna kunde inte svälja tabletterna. Men kvinnorna var medvetna om kosttillskotten och meddelar att de fick i sig bra genom kosten.

Rekommendationer som finns om motion till gravida är att röra på sig 30 minuter om dagen och använda sunt förnuft (1177 Vårdguiden, 2014). Kvinnornas inställning till motionen under graviditeten var det delade meningar om. Några kvinnor motionerade på gym och körde kondition regelbundet som vanligt tills kroppen sa ifrån. Och sammanfattningsvis sa kroppen ifrån i slutet av graviditeten. Några kvinnor drog ner på intensiteten eller gick över till lugnare promenader. Det fanns vissa kvinnor som inte motionerade regelbundet.

(27)

Kvinnorna upplevde att de var aktiv i sin vardag och ibland kunde de ta sig en promenad eller simma.

Under graviditeten kunde även hälsan påverkas, både psykiskt och fysiskt. Frågorna som ställdes under intervjun var hur de upplevde sin psykiska hälsa, fysiska hälsa samt om graviditeten påverkade kvinnornas livssituation. Den psykiska hälsan upplevdes som relativt bra men varje kvinna hade sina upp- och nedgångar under tiden som gravid. Vissa hade problem med sina humörsvängningar och andra trivdes inte som gravid. Men överlag

upplevde kvinnorna ändå som att de mådde bra trots besvären. Den fysiska hälsan tolkas som att alla mådde mer eller mindre bra under hela graviditeten, men många av kvinnorna fick mer besvär i slutet under graviditeten. Det är dock en kvinna som avviker från detta som hade dessvärre mer eller mindre ont lite överallt under hela sin graviditet.

Vidare upplevde nästintill alla av kvinnorna att deras livssituation inte påverkats nämnvärt under graviditeten.

(28)

7. Diskussion

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors egna inställningar och tankar kring sina kost- och motionsvanor samt allmänna hälsan under graviditeten.

7.1.1 Kostvanor under graviditeten

En av studiens frågeställningar var; hur tänker kvinnor kring sina kostvanor under

graviditeten? Det finns många rekommendationer om kost till gravida. Det som är viktigt är att äta näringsrik mat som ger vitaminer och mineraler till både kvinnan fostret (Johansson, 2014). De viktigaste vitaminerna och mineralerna är DHA, ett omega-3-fett, folsyra, kalcium, vitamin D, jod, zink och järn (Johansson, 2014; Livsmedelsverket, 2017; Björklund, 2008). Jag upplever att deras inställning till kost var bra. Kvinnorna tänkte inte så mycket på vad som var bra att äta, eftersom de fortsatte att äta vanlig husmanskost, vilket jag tolkade att de fick i sig de viktiga näringsämnen som är bra att få i sig under graviditeten.

Det finns även livsmedel som man ska vara försiktig med eller till och med undvika under graviditeten. Dessa livsmedel är alkohol, opastöriserad mjölk, tobak, lever, vissa fiskar, bakterierna toxoplasma och listeria (Björklund, 2008; Livsmedelsverket, 2017; Hofsten & Lidbeck, 2008). Riskerna som finns med att äta dessa livsmedel är bland annat skador på fostret och missfall (Björklund, 2008; Livsmedelsverket, 2017). Nästan alla kvinnor var mån om att inte äta livsmedel som kunde vara skadligt för barnet, vissa kände till riskerna som finns, och några kände faktiskt inte till riskerna. Men kvinnorna valde att undvika dessa livsmedel ändå för barnets skull, trots att de inte kände till riskerna. De var två kvinnor som åt livsmedel en eller flera gånger som man skulle vara försiktig med eller undvika som gravid. Ena kvinnan åt en brieost skiva en gång som är opastöriserad mjölk, som kan innehålla bakterien listeria som kan skada fostret (Hofsten & Lidbeck, 2008). Därför bör kvinnor inte äta dessertostar som tex brie (Björklund, 2008) men kvinnan uttryckte “att det är nog inte hela världen”. Den andra kvinnan kunde äta vissa livsmedel som man bör vara försiktig med eller undvika, men hon kände att hände det någon gång så borde det inte göra så mycket, hon uttryckte även ”hur gjorde dom förr i tiden?”. Kanske behövs det stora

mängder för att det ska ta skada på fostret? I Kanada rapporterades 2008 ett utbrott av listeria. Smittan spårades till en ost och det var 38 personer som hade drabbats, varav 16 gravida. 11

(29)

2012). I Sverige har man också sett ett ökning bland antalet gravida som drabbats av bakterien listeria. Därmed gjorde Smittskyddsinstitutet en undersökning varför det ökar, resultatet visade sig att fem av de sju drabbade kvinnorna hade svårt att förstå

Livsmedelsverkets kostråd på grund av språksvårigheter. Två av dessa fall hade dessvärre lett till avlidna barn, varav en för tidigt födsel och en fosterdöd (Ivarsson, 2010). Min slutsats av detta är då att äta en brieost en gång, kan vara en gång för mycket eftersom att listeria

förekommer i olika utbrott runt om i världen. Eftersom att det kan leda till för tidig födsel och även avlidna barn så tycker jag personligen att man ska undvika allt man inte bör äta då det kan leda till oerhörda konsekvenser. Eftersom att smittas är liten (Livsmedelsverket, 2017) så är det ändå en oerhörd risk och maximal otur man tar om man äter livsmedel som man bör undvika.

7.1.2 Motionsvanor under graviditeten

En av frågeställningarna var; hur tänker kvinnor kring sina motionsvanor under graviditeten? Rekommendationerna som finns angående motion är att röra på sig minst 30 minuter om dagen (1177 Vårdguiden, 2014). Samtidigt som kvinnorna rekommenderas att lyssna på kroppens signaler och använda sunt förnuft liksom Lindqvist, Fröberg & Pirhonen (2007) rekommenderar. Motion har många positiva effekter för gravida. De positiva effekterna är bland annat att kvinnan kan bli piggare, risken för förstoppning minskar och att ryggbesvär och illamående minskar (1177 Vårdguiden, 2014). Jag upplever att kvinnors motionsvanor under graviditeten var bra och alla kvinnor rörde på sig så mycket som de kunde. De allra flesta fortsatte att motionera som vanligt, men drog ner på tempot eller bytte motionsform när kroppen sa ifrån, vilket var i slutet av graviditeten, vilket var förnuftigt gjort. En kvinna hade ont lite överallt under graviditeten vilket hindrade henne från att träna. Men hon fann

simningen tillslut som funkade för henne. Personligen tycker jag att det var bra att kvinnan lyssnade på sin kropp från början, men att hon ändå letade efter en motionsform som fungerade för henne, eftersom hon visste någonstans att det var bra att röra på sig under graviditeten. Studien från Amerika från 2002 visade att rekommendationerna angående motion är att alla friska kvinnor ska fortsätta med sin motionsform på samma nivå som före graviditeten. Fysisk aktivitet har minimala risker under graviditeten och gynnar de flesta kvinnor, då regelbunden fysisk aktivitet bibehåller eller till och med förbättrar den fysiska konditionen och även ökar kvinnans välbefinnande (Repke, Holzman & Schulkin, 2002). De

(30)

flesta kvinnorna överenskommer med denna tidigare studie angående rekommendationer om motion.

En annan kvinna uppger dock att hon aldrig motionerade regelbundet. När lusten föll sig på kunde hon promenera eller åka och simma. Men hon var aktiv i sin vardag och hon upplevde inte att hon mådde dåligt över hennes motionsvanor. Jag tycker att kvinnan kanske skulle leta aktivt efter en motionsform som passade henne under graviditeten, då det finns så många fördelar med att vara fysisk aktiv under graviditeten.

7.1.3 Den allmänna hälsan

Den sista frågeställningen var hur kvinnorna tänker kring sin allmänna hälsa under

graviditeten. Den psykiska hälsan upplevdes som relativt bra men alla kvinnor hade sina upp- och nedgångar. Men överlag uppger alla kvinnor att de ändå mådde bra. Den fysiska hälsan tolkade jag som bra hos de flesta under graviditeten. En kvinna avvek dock, men hon ”gillade ändå läget”. Jag tolkar det som att hon hon hade lite ont överallt under hela graviditeten. Men hon uppger även under intervjun att hon känner att hennes liv har fått en helt ny mening på ett positivt sätt. Att hon “gillade ändå läget” kan även vara att hon är medveten om att hon är gravid, och det kan tillkomma många olika påfrestningar, men att det kommer att gå över någon gång, därmed accepterar hon detta då det inte går att förändra. Kvinnorna upplever också att deras livssituation inte påverkades på ett negativt sätt.

Under graviditeten anpassar kvinnans kropp för att fostret ska få sina behov tillfredsställda. Det som bland annat händer i kroppen är att hormonerna förändrats och därmed så ökar blodbildningen, livmodern växer, kroppen fyller på fettområden i kroppen och för att

förbereda kroppen inför amning (Johansson, 2014). Trots alla dessa förändringar, och mycket mer, som i många fall kan vara jobbigt och påfrestande för kvinnan och därmed kan påverka livet så tolkar jag kvinnorna som att graviditeten inte påverkade deras livssituation.

7.2 Antonovskys teori

Den teoretiska referensramen i studien utgår från Antonovskys teori, som menar att det är lättare att bibehålla en god hälsa om man har ett starkt KASAM, det vill säga om man känner begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet med det som sker. Begriplighet handlar om att kunna förstå och förklara allt som sker. Med hanterbarhet menar Antonovsky hur människans förmåga är för att hantera olika krav. Meningsfullhet handlar om att man kan påverka sin

(31)

situation och känner motivation för det (Winroth och Rydqvist, 2008). Jag tolkar att de flesta kvinnorna i denna studie har ett starkt KASAM angående kosten då dom kände begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i det som sker. Kvinnorna fortsatte att äta vanlig

husmanskost, vilket innebär att man med stor sannolikhet får i sig viktiga näringsämnen som är bra för kvinnan och för barnet. De flesta kvinnor var försiktig eller undvek livsmedel som kunde vara skadligt för barnet, därmed kände kvinnorna meningsfullhet att följa

rekommendationerna eftersom att det var viktigt för dom. Därför upplever jag att dessa kvinnor hade ett starkt KASAM. Dock var det två kvinnor som uppger att de åt en eller flera gånger livsmedel som man skulle vara försiktig eller till och med undvika, men de visste riskerna med att äta dessa livsmedel. Jag kan tolka detta som ett svagt KASAM, då dom åt livsmedel som man bör vara försiktig med eller till och med undvika. Eftersom att dom visste riskerna med att äta dessa livsmedlen så kan ett exempel vara att dessa kvinnor inte kände någon meningsfullhet, de kanske inte kände motivation till att äta rätt, då de redan hade som inställning “en gång gör nog ingenting” och “hur gjorde dom förr i tiden?”.

Angående motionen så tyckte jag också att de flesta kvinnornas KASAM var starkt. Då jag upplever att flesta kvinnorna kände en begriplighet med att motionera, de visste kanske vilka fördelar det var med motion under graviditeten. Jag tolkar även att kvinnorna kände att det var meningsfullt med att motionera under graviditeten, då de fortsatte i sina vanliga vanor som de mådde bra av. Kvinnorna kunde även hantera det på ett bra sätt, några kvinnor motionerade i sina vanliga motionsformer, men saktade ner tempot eller bytte motionsform när kroppen sa ifrån. En av dessa kvinnor var aktiv i sin vardag men fick ont av vissa motionsformer, men fann tillslut simning som funkade för henne. Därmed tolkar jag att de kvinnorna hade ett starkt KASAM. En kvinna avviker dock från detta. Kvinnan förstod varför man ska träna under graviditeten, som hon uppger i intervjun, eftersom att det både är bra för henne och för barnets skull. Trots detta så fortsatte hon i sina vanliga vanor med att vara aktiv i sin vardag istället och motionerade lite intensivare när lusten föll sig på, som hon alltid har gjort säger hon i intervjun. Jag tolkar det som att kvinnan kanske inte fann något meningsfullt eller hanterbarhet till att träna eftersom att hon hade som vana att inte träna. Detta kan då vara ett exempel på ett svagt KASAM.

7.3 Inför framtiden

Det finns många studier om hur kvinnor äter och motionerar under sin graviditet. När det kommer till vad som kan vara viktigt att tänka på i framtiden så var det en studie som

(32)

tilltalade mig mycket. Och det var studien som gjordes av Gardner m fl (2012) i England, där kvinnorna i studien fick information vad livsmedel med högt socker och fett kunde leda till under graviditeten. Och eftersom att kvinnorna visste vilka risker det fanns ledde det till att de med avsikt minskade intaget med livsmedel som innehöll socker och fett för att istället välja livsmedel som frukt och grönt Jag tänker att det kanske är extra viktigt för

livsmedelsverket och hos barnmorskan att de tydligt framför varför det är viktigt med att äta bra och nyttig mat. Och även framföra vilka risker det finns om man äter livsmedel som kan vara skadliga för kvinnan och barnet. Detta för att vara på den säkra sidan eftersom det finns risker som kan skada barnet allvarligt. I denna studie så visste de flesta kvinnorna vilka risker det fanns, men det framkom även att vissa kvinnor inte visste vilka risker det fanns, dock undvek dom livsmedlen som man inte borde äta ändå. Det var några kvinnor som åt en eller flera gånger livsmedlen som man ska vara försiktig med eller undvika. Utöver detta tycker jag även att framförallt barnmorskan som följer kvinnors graviditeter, ska lyfta fram varför det är viktigt att motionera regelbundet under graviditeten, och vad man kan förebygga för risker och komplikationer under en aktiv graviditet.

I framtiden skulle Livsmedelsverket kunna lyfta fram tidigare forskningar, då det finns forskningar, om vilka risker det finns med att äta vissa livsmedel. Och barnmorskor skulle också kunna lyfta fram tidigare forskningar om vilka risker det finns med vissa livsmedel, och även lyfta fram varför det är viktigt att vara fysisk aktiv under graviditeten och vilka fördelar som finns.

7.4 Metoddiskussion

Studien är nu slutförd och jag tycker att datainsamlingen har gått väldigt bra. De kvalitativa intervjuerna som utfördes var roliga och intressanta att göra, då jag är mer eller mindre själv insatt i detta ämne då jag nyligen har fått barn. Inför denna studie så gjordes en intervjuguide som användes under intervjuerna för att det enklare skulle gå att hålla sig till relevanta frågor. Frågorna såg olika ut från intervju till intervju då respondenterna gav olika svar på frågorna. Som Kvale och Brinkman (2014) uttrycker att; skulle jag lägga fokus på reliabiliteten och inte förändra mina frågor kunde det påverka min kreativitet och variationsrikedom under intervjun. Under intervjun ställdes frågor tills målet var uppnått. Därmed anser jag att reliabiliteten och validiteten för denna studie är hög.

(33)

Denna kvalitativa studie utgick från ett ideografiskt tankesätt. Tankesättet betraktas som en tolkningslära. Ur ett vetenskapligt tänkesätt ligger fokuset på att tolka och för att sedan nå förståelse (Hassmén & Hassmén, 2008). Kvinnorna i denna studie tolkade och upplevde sin graviditet olika och därmed var svaren jag fick unika. Därför går det inte att generalisera att “så här är det för alla gravida kvinnor”, eftersom varje graviditet har sina unika upplevelser. Det blev sex kvalitativa intervjuer där jag skapade koder och teman för just de här kvinnorna i studien, inte för alla kvinnor i världen, och därmed kan jag inte generalisera. Svaren

tolkades och jag fick en förståelse för deras inställning till kosten och motionen under graviditeten, och jag kunde sedan koppla det till deras hälsa.

7.5 Slutsats

Det visade sig att kvinnorna i studien inte tänkte så mycket på vad som var bra att äta under graviditeten, eftersom att dom fortsatte äta vanlig husmanskost. Nästan alla kvinnor var mån om att inte äta livsmedel som man ska vara försiktig med eller till och med undvika under graviditeten. Dom allra flesta kvinnorna fortsatte att motionera tills kroppen sa ifrån, vilket var i slutet av graviditeten. Och några motionerade mer eller mindre inget alls. Den psykiska hälsan upplevdes som relativt bra. Den fysiska hälsan tolkades som att alla kvinnor mådde bra under graviditeten.

(34)

Referenser

1177. (2014). Motion under graviditeten. Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Arkkola, T., Uusitalo, U., Pietikäinen, M., Metsälä, J., Kronberg-Kippilä, C., Erkkola, M, Veijola, R., ”…” Ovaskaninen, M-L. (2006). Dietary intake and use of dietary supplements in relation to demographic variables among pregnant Finnish women. British journal of

nutrition, (96), 913-920.

Björklund, U. (2008). Vänta barn: en bok om graviditet, förlossning och föräldraskap. (10., [omarb.] uppl.) Stockholm: Gothia.

Croizer, R. S., Robinsson, M. S., Godfrey, M. K., Cooper, C., & Inskip, M. H. (2009). Women’s dietary patterns change little from before to during pregnancy. The journal of

nutrition, (139), 1956-1963.

Gardner, B., Croker, H., Barr, S., Briley, A., Poston, L., Wardle, J. On the behalf of the UPBEAT trial. (2012). Psychological predictors of dietary intentions in pregnancy. Journal

of human and dietetics, (25), 345-353.

Gaulin, C., Ramsay, D. & Bekal, S. (2012). Widespread Listeriosis outbreak attributable to pasteurized cheese, which led to extensive cross-contamination affecting cheese retailers, Quebec, Canada, 2008. Journal of Food Protection, 75, 71-78

Graham, E. J., Mayan. M., McCargar, J. L., & Bell, C. R. (2013). Making Compromises: A qualitative study of sugar consumption behaviors during pregnancy. Journal of nutrition

education and behavior, (45), 578-585.

Hartmann S, Bung P. Physical exercise during pregnancy – physiological considerations and

recommendations. J Perinat Med.1999;27(3):- 204-15.

Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker

(35)

Hofsten, K. & Lidbeck, L. (2008). Stora boken om barn: att vänta och föda : barnets första

sex år. (5., helt omarb. uppl.) Stockholm: Prisma

Høigaard, R. & Jørgensen, A. (2005). Coachingsamtal inom idrotten. Enskede: TPB.

Ivarsson, Sofie. (2010). Listeria bland gravida kvinnor i Sverige. Smittskyddsinstitutets

rapportserie nr 3 2010.

Johansson, U. (2014). Näring och hälsa. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Johnson, M. (2004). (Approaching the salutogenesis of sense of choherence: The role of ’active’ self-esteem and coping). (British Journal of Health Psychology) 2, 419-432.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.)

Lindqvist P, Fröberg K & Pirhonen, J (2007). Alla friska kan fortsätta träna under och efter

graviditet. Läkartidningen, 9(104).

Livsmedelsverket. (2017). Gravid. Uppsala: Livsmedelsverket.

McMurray RG, Katz VL. Thermoregulation in pregnancy. Implications for exercise. Sports

Med. 1990;- 10(3):146-58.

Milunsky A, Ulcickas M, Rothman KJ, Willett W, Jick SS, Jick H. Maternal heat exposure and neural tube defects. JAMA. 1992;268(7): 882-5.

Repke JT Power ML, Holzman GB, Schulkin J. (Hypertension under graviditet och

havandeskapsförgiftning. Kunskap och klinisk praxis bland obstetriker-gynekologer). Journal

of Reproductive Medicine. 47 (6): 472-6, 2002 jun.

Wennberg, A. L., Lundqvist, A., Högberg, U., Sandström, H., & Hamberg, K. (2012).

Women`s experiences of dietary advice and dietary changes during pregnancy. Midwifery,

(29), 1027-1034.

(36)

Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008), Hälsa och hälsopromotion: med fokus på

(37)

9. Bilagor

Bilaga 1Intervjuguide

Intervjuguide

Kost och motion under graviditet

Bakgrund

1. Hur många barn har du?

● Berätta lite om ålder, personlighet på barnet..

2. Om jag säger ”hälsosam livsstil” vad tänker du på då?

3. Vad är hälsa för dig?

4. Skulle du kunna förändra din livsstil till att bli mer hälsosam? Hur då? Berätta. ● Kosten?

● Motionen?

Kost

5. Vad är en hälsosam kost för dig? ● Vad äter du?

● Hur förändrades dina kostvanor under graviditeten?

6. Varifrån fick du rekommendationer om kost?

7. Vilka rekommendationer fick du angående kost kopplat till en graviditet? ● I vilken utsträckning följde du dom?

Motion

8. Vad är goda motionsvanor för dig? ● Vad motionerar du?

● Hur förändrades dina motionsvanor under graviditeten?

9. Varifrån fick du rekommendationer angående motion med koppling till en graviditet?

References

Related documents

I denna studie ansåg författarna att det var viktigt att belysa att kvinnorna även kunde ha en neutral attityd och inte endast ha positiv eller negativ attityd till kolhydrater..

• Upplevelse av rådgivning i förhållande till möjligheten att ställa frågor. • Upplevelse av rådgivning i förhållande till att få frågor besvarade. • Anpassning av kost

Detta är en förfrågan om Du skulle vilja delta i en studie som syftar till att undersöka hur reliabelt prioriterings- och sorteringsinstrumentet Rapid Emergency Triage and Treatment

5.1 Inställning till distansundervisning i relation till faktorer för lärande För att inställningen till förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning

Resultatet från var och en av de fyra frågeställningarna presenteras med utgångspunkt från de kategorier som innehållsanalysen skapat: Pappans tankar och erfarenheter kring

Det är viktigt att informanterna som deltar i pilotstudien inte deltar vid de faktiska intervjuerna då det kan påverka resultatet (Bryman, 2011, s. I denna studie

För mindre studier skulle det även vara intressant att genom en variationsteoretisk studie ta reda på vilka kritiska aspekter som bör synliggöras för att ett lärande inom