Factoring
Nya möjligheter eller nya konflikter?
Författare:
Carl Oscar Bengtsson Wei ZhangHandledare:
Per NilssonStudent
Handelshögskolan
Vårterminen 2012 Examensarbete, 30 hp
I
Förord
Under arbetets gång har vi stött på flertalet problem vilket vi inte överkommit utan er. Vi vill börja med att tacka vår handledare Per Nilsson för hans kloka råd och vägledning genom uppsatsarbetets djungel. Ett stort tack ska gå ut till alla de som ställt upp och samarbetat med oss. Er information och erfarenhet inom branschen har varit ovärderlig. Vi vill även passa på att tack er som har gett oss värdefulla synpunkter och nya perspektiv på de problem vi stött på.
Tack alla ni, tusen gånger om!
II
Sammanfattning
Factoringbranschen är en snabbväxande bransch som erbjuder många företag nya sätt att finansiera sitt rörelsekapital. Factoringtjänster går ut på att köpa kundfordringar från företag eller att låta företag pantsätta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillväxt. Den svenska forskningen på området har dessvärre inte upplevt samma tillväxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige. Detta gav upphov till studien och dess syfte. Studiens syfte vara att, med teoretiskt etablerade modeller förklara hur situationen ser ut inom factoringbranschen. Vi önskar att förklara hur factoringverksamheten i Sverige ser ut, med hjälp av agentteorier.
Vi genomförde, med en deduktiv ansats, en kvantitativ studie för att undersöka vår problemformulering. Studiens fokus utgick från ett kundperspektiv för att ge kunder till factoringföretag större förståelse om vilka effekter som factoringtjänster orsakar.
Genom bidrag från aktörer inom factoringbranschen, kunde vi genomföra studien. Vi genomförde statistiska hypotestester och intervjuer med aktörer för att erhålla ett resultat. Vårt resultat visade att de valda agentteorierna, var relevanta för att förklara den rådande situationen inom factoringbranschen.
Vår studie mynnade ut i ökad kunskap om vad som påverkar pris och avtal inom branschen. Informationsgapet mellan kund och factoringföretag var uppenbart och gav upphov till ökande kostnader för kunden, i form av dolda avgifter och obalanserade avtalsstruktur. Vi hoppas att utifrån kundperspektivet ge framtida kunder en bättre kunskap om vilka åtaganden som finansieringen ger upphov till.
Studiens slutsats, efter observerat resultat är: Det finns agentkonflikter mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige, främst på grund av det stora informationsgapet mellan factoringföretagen och kundföretagen. De undersökta agentteorierna är relevanta för att beskriva förhållandet mellan factoringföretag och deras kunder.
III
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Introduktion ... 1 1.2 Problembakgrund ... 2 1.3 Problemdiskussion ... 4 1.4 Problemformulering ... 5 1.5 Syfte ... 6 1.6 Avgränsningar ... 6 1.7 Begreppsförklaring ... 6 2. Vetenskapliga utgångspunkter ... 82.1 Förförståelse och föreställning ... 8
2.2 Kunskapssyn ... 8 2.3 Perspektiv ... 9 2.4 Angreppssätt ... 10 2.5 Metodval ... 10 2.5.1 Kvantitativ tillämpning ... 11 2.5.2 Kvalitativ tillämpning ... 11 2.6 Källkritik sekundärkällor ... 12 2.6.1 Vetenskapliga artiklar... 12 2.6.2 Elektroniska källor ... 12 2.6.3 Litteratur ... 13 2.6.4 Databaser ... 13 3. Teoretisk referensram ... 15 3.1 Teorival ... 15 3.2 Cash Management ... 15
3.2.1 Cash Management och Factoring ... 17
3.3 Kassacykel ... 17
3.3.1 Kassacykel och Factoring ... 18
3.4 Agentteori ... 19
3.4.1 Agentteori och Factoring ... 25
IV 3.5 Empirisk hypotestester ... 25 3.5.1 Huvudhypoteser ... 26 3.5.2 Underhypoteser ... 26 4. Praktisk metod ... 27 4.1 Undersökningens utgångspunkt ... 27 4.2 Studiens variabler ... 27 4.3 Statistiskt urval ... 29 4.3.1 Urvalsbegränsningar ... 29 4.4 Datainsamling ... 30 4.4.1 Informationsaccess ... 31 4.4.2 Databearbetning ... 31 4.4.3 Kodning ... 32 4.4.5 Kvalitativ datainsamling ... 32 4.5 Urval ... 33 4.5.1 Kvantitativt urval ... 33 4.5.2 Kvalitativt urval ... 33 4.6 Bortfall ... 34 4.6.1 Bortfall i urval ... 34 4.6.2 Bortfallsanalys ... 34 4.6.3 Bortfallseffekter ... 35 4.6.4 Kvalitativt bortfall ... 35 4.7 Källkritik primärkällor ... 36 4.7.1 Datakvalitet ... 36 4.7.2 Intervjukvalitet ... 36 5. Empiri ... 38 5.1 Deskriptiv statistik ... 38 5.1.1 Kvantitativa urval ... 38
5.1.2 Beskrivande statistik om factoringföretag ... 38
5.1.3 Beskrivande statistik om fakturorna ... 39
5.2 Huvudhypoteser ... 42
5.2.1 Underhypoteser ... 42
V
6. Analys ... 57
6.1 Analys av agentteorierna ... 57
6.1.1 Analys av resultat ... 61
6.2 Koppligt till studiens frågeställning och syfte ... 62
6.2.1 Kritik mot agentteorierna ... 62
7. Slutsats ... 63
7.1 Studiens syfte och problemformulering ... 63
7.2 Empirisk sammanfattning ... 63
7.3 Teoretiska sammanfattning ... 64
7.4 Praktiska implikationer ... 65
7.5 Teoretiska implikationer ... 66
7.6 Förslag till den framtida forskningen ... 66
7.7 Sanningskriterier ... 67
Litteraturförteckning ... 69
Figurförteckning
Figur 1: Factoringprocess ... 2Figur 2: MFIs Factoringkredit ... 3
Figur 3: Bankers Factoringkredit ... 4
Figur 4: Finansbolagens Factoringkredit ... 4
Figur 5: Tillgångsslag Icke Finansiella Företag OMX 30 ... 16
Figur 6: Kassacykel ... 18
Figur 7: Koppling ... 27
Figur 8: Koppling ... 27
Figur 9: Kostnadsfördelning ... 40
Figur 10: Kostnad och säkerhet ... 47
Figur 11: Genomsnittlig kostnad och spridning för fakturor med fastställda och icke fastställda kreditvärderingar ... 50
Tabellförteckning
Tabell 1: Presentation av urval ... 33VI
Tabell 2: Factoringföretag ... 39
Tabell 3: Deskriptiv statistik ... 40
Tabell 4: Moral hazard och risk sharing ... 42
Tabell 5: Chi-squared och Phi test ... 43
Tabell 6: Kapitalvillkor och moral hazard ... 44
Tabell 7: Chi sqaured test kapitalvillkor ... 44
Tabell 8: Prestationsvillkor ... 44
Tabell 9: Chi-sqaured test prestationsvillkor ... 45
Tabell 10: Fakturans säkerhet ... 46
Tabell 11: Chi-sqaured test för säkerhet och kostnad ... 47
Tabell 12: Phi test för säkerhet och kostnad... 48
Tabell 13: Medelvärde och marknadspris för fastställda och icke fastställda kreditvärdigheter ... 49
Tabell 14: t-test för medelvärde och marknadspris för fastställda och icke fastställda kreditvärdigheter ... 51
Tabell 15: Genomsnittkostnad för hög och låg säkerhet ... 52
Tabell 16: t-test för arvode och säkerhet ... 52
Tabell 17: Argument för och emot Paretoeffektivitet ... 55
Tabell 18: Resultat agentteorihypoteser ... 56
1
1. Inledning
Kapitlet introducerar vårt ämnesval, beskriver problembakgrunden samt vad vi har för problemformulering och vad det bakomliggande syftet med uppsatsen är. Slutligen förklarar vi ett antal begrepp som är centralt för förståelsen om ämnet.
1.1 Introduktion
Kreditmarknaden har stor påverkan på företags möjlighet att erhålla kapital och finansiera sin verksamhet. Förmedling av krediter sker på kreditmarknaden som är uppdelad i två delar. Den första är kapitalmarknaden som avser förmedling av långfristiga krediter. Den andra delen av kreditmarknaden som avser finansiering genom kortfristiga krediter brukar kallas penningmarknaden. En finansieringsform inom penningmarknaden är ”factoring”, vilket innebär köp eller belåning av kundfodringar för att finansiera pågående verksamhet. (Svenska Bankföreningen, 1999, s.5)
Så kallad Factoring har varit ett sätt för företag att finansiera sin verksamhet under en lång tid. Factorings historia sträcker sig ända tillbaka till det antika romarriket då män, så kallade faktorer såg till att distribuera rika romares producerade varor från deras egendomar. Det har länge varit känt att företag har använt sig av faktorer genom historiens gång (Silverman, 1949, s.597). Factoring var ett vanligt förekommande sätt att finansiera handelskompanier under 1700-talet. Innan factoring blev använt som finansieringsverktyg i den stora utsträckningen som i dagens situation, förekom endast factoring inom textilindustrin vilket Jones (1936, s.186-199) var en av de första att påpeka i en vetenskaplig artikel. Han var en av de första att definiera faktorn samt dess funktioner för deras kunder.
Jones (1936, s.186-199) beskriver factoring i dess simpla form: att diskontera och köpa en kunds kreditförsäljning (kundfakturor) samt att ta på sig kreditrisken kopplad till fakturan. En faktors funktioner är att förse kunder med rörelsekapital, skydda kunden mot kreditförluster genom att ta på sig kreditrisken samt att agera distributör åt kunder där faktorn besitter stor kunskap om industrin. En bakomliggande anledning till att företag vänder sig till faktorer är att företag kan föra över bördan av att fakturera, driva in kundfakturor och skapa ett kreditregister för sina kunder. Företaget kan således enbart fokusera på sin operativa verksamhet (Ibid, 1936, s.186).
Factoring går till på följande sett, som beskrivs av Silverman (1949, s. s.594-611). En producent skeppar en vara till sin kund. Försäljningen sker på kredit. När producenten har levererat varan till sin kund skickar producenten kundfodring till faktorn. Factoringföretaget köper fakturan med en rabatt på det totala beloppet och tar på sig kreditrisken som är kopplad till producentens kund. Kunden betalar sedan det totala beloppet till faktorn på det utsatta betalningsdatumet. Illustrationen som följer avser att ge en grundläggande uppfattning om operationen.
2
Figur 1: Factoringprocess Källa: Bengtsson & Zhang
Faktorer erbjuder även andra tjänster som relaterar till factoring. Faktorer kan, istället för att köpa kundfodringar belåna en kundfodring. Ett kontrakt upprättas då mellan faktorn, som oftast är ett finansbolag eller bank och kundföretaget, om att man belånar sina fakturor. Det betyder att kundföretaget pantsätter sina fakturor hos faktorn och fakturorna sänds till kunden som informeras att fakturan är överlåten och fakturan kan sedan betalas endast till finansbolaget. Vanligtvis brukar fakturorna belånas upp till 70 – 80 % av det totala fakturavärdet. Faktorer sköter i normala fall också andra administrativa tjänster för kunderna för att minska bördan av administrativa kostnader för kunderna. Det kan röra sig om hantering av kundreskontra, fakturering, påminnelser samt potentiella inkassoåtgärder som måste vidtas mot icke betalande kunder. ( Svenska Bankföreningen, 2010, s.18)
Fördelarna med factoring är att kunden kan låta extern expertis sköta indrivningen och andra administrativa tjänster som kundrestkontrakontroll medan kunden fokuserar på försäljning och sin operativa verksamhet. Detta skapar i sin tur också bättre kundrelationer för producenten om företaget inte behöver agera säljare samt indrivare på samma gång. Företag som använder factoring för att erhålla rörelsekapital får i regel betalt snabbare samt att själva factoringprodukten medför en cash management funktion i verksamheten. Företagets erhållna kassaflöde blir således stabilare. (Ibid, 2010, s.18)
Nackdelarna, att som företag använda factoring är främst kostnaderna. Då företag opererar på små marginaler och kundfodringen antingen diskonteras eller belånas förekommer kostnader. Företag som har små marginaler löper risken att inte tjäna något på finansieringen. En ytterligare nackdel med att använda factoring som finansiering är att en extern aktör agerar indrivare. Faktorns beteende gentemot kunden kommer i slutändan att påverka kundens syn på faktorns kundföretag. (Myers, 2010, s.7)
1.2 Problembakgrund
Factoring har sett en enorm efterfrågan världen över och tillväxten är mycket starkare än ländernas BNP utveckling. Enligt Världsbanken uppgick det totala värdet på fakturahandel, 2004 till USD 860 miljarder vilket innebär en tillväxt på 88 % sedan 1998 (Klapper, 2006, s.1). Den svenska marknaden är ganska liten jämfört med andra marknader. Sverige upplever
Konsument
Factoringföretag Producent
Producent levererar vara till konsument och säljer faktura till faktor.
Konsument betalar faktura till faktor som tar på sig kreditrisken.
3
relativt liknande utveckling som de restera marknaderna. Factoringindustrin såg en stark uppgång mellan åren 2004 till 2008 för att sedan se tillväxten dämpas något, vilket kan tänkas tillskrivas den globala ekonomiska krisen. Den sammanlagda Europeiska marknaden såg en ökning av factoringvolymen från 69 415 miljoner euro under 1985 till 2 721 888 miljoner euro under 2010 (Factoring Chain International, 2011, s.21). Det innebär att volymen har fördubblats 39 gånger det ursprungliga värdet på den Europeiska marknaden.
Den svenska marknaden har också sett en stark utveckling av factoringverksamheten. Eftersom landskapet för bank och finansverksamhet upplever stora förändringar gav detta upphov till de lagar som reglerar factoringindustrin idag. Lagen om bank- och finansrörelser (SFS 2004:297), samt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar (SFS 2006:1371) reglerar idag bank- och finansrörelserna vilket också ger Finansinspektionen laga kraft att agera för att se till att inga lagar, regler eller föreskrifter överträds. Lagarna innehåller bestämmelser rörande bank- och finansrörelse och rör allt från tystnadsplikt, definitioner av verksamhet, företagens riskhantering, tillståndsutfärdande samt likvidation samt fusion av företag som agerar inom lagens ramar. Lagarna diskuterar även kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut samt värdepappersbolag för att stävja risken kring dessa verksamheter. Man ser en stor ökning av factoringverksamheten bland de monetära finansinstituten.
Figur 2: MFIs Factoringkredit Källa: Sveriges Riksbank
Figur 2, ovan visar utveckling av det monetära utlånade värdet som avser factoring från alla organisationer och institut som bedriver finansverksamhet. Man kan se en tydlig positiv utveckling, bortsett från åren under den globala finans krisen från 2008 till 2010. Synar man endast de svenska bankerna (figur 3), har utvecklingen varit ännu starkare för factoringverksamheten de senaste åren. (Sveriges Riksbank, 2012)
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 2011 2010 2009 2008 2007 2006
Svenska monetära finansinstitut:s factoringkredit den till svensk och utländsk allmänhet , mkr
Total utlåning Svensk utlåning
4
Figur 3: Bankers Factoringkredit Källa: Sveriges Riksbank
De svenska finansbolagen (figur 4) har dock sett en volatilare grad av utlåning under krisen och nedgången påverkade finansbolagen i större grad än de andra finansiella instituten. Trots den ekonomiska nedgången, så ser finansbolaget en ökning av sin factoringverksamhet. (Ibid, 2012)
Figur 4: Finansbolagens Factoringkredit Källa: Sveriges Riksbank
1.3 Problemdiskussion
Trots factoringmarknadens starka utveckling de senaste åren, har den svenska forskningen på ämnet inte följt med i lika stor utsträckning. De större etablerade marknaderna såsom USA och Italien och även Kina har sett betydligt mer forskning på ämnesområdet. Factoring nämndes för första gången i en vetenskaplig artikel år 1936, av Owen T. Jones som i
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 2011 2010 2009 2008 2007 2006
Bankers factoringkredit utlånat till den svenska och utländska allmänhet, mkr Total utlåning Svensk utlåning 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 2011 2010 2009 2008 2007 2006
Finansbolags factoringkredit till den svensk och utländsk allmänheten , mkr
Total utlåning Svensk utlåning
5
artikeln ”Factoring” grundlade basen för förståelsen om hur en factoringverksamhet fungerar. Artiklar av varierande grad har sedan dess publicerats i olika journaler och tidsskrifter. Dessa artiklar ämnar introducera ämnet till företagare samt att lägga en teoretisk grund för ämnet. Fiordelisi och Molyneux (2004) undersöker effektiviteten på den Italienska factoring marknaden medans Sanders (2011) gör en fallstudie på ett specifikt rättsfall som involverar factoring. Det är uppenbart att det forskas mer kring de större marknaderna på grund av deras större signifikans, men vi hävdar att detta inte ska användas som argument emot forskning på den svenska marknaden.
Efter en grundlig sökning i det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA), är det allt för uppenbart att forskningspublikationer saknas på ämnesområdet från den svenska forskningskåren. Endast ett fåtal studentuppsatser från olika högskolor runt om i landet kunde påträffas om ämnesområdet. Vi hävdar att de teoretiska och praktiska implikationerna av den starka utvecklingen på den svenska factoringmarknaden fortfarande är okända och hävdar därför att en utförlig studie på ämnet borde göras. Det har uppstått ett kunskapsgap mellan forskningskåren och factoringindustrin som måste bryggas. Den teoretiska kunskapen om factoringindustrin har inte kartlagds av forskningskåren. Eftersom vi sett ett kunskapsgap mellan den svenska forskningskåren och factoringbranschen kan vi inte erhålla en vetenskaplig grund angående factoringmarknaden.
När studiens inledes, påbörjades en sökning för artiklar om ämnesområdet. Fler artiklar från olika källor påvisar att det finns en möjlig informationsasymmetri och en agentproblematik inom branschen. Dagens Industri rapporterade den 16 maj, 2012 om en omfattande polisoperation mot ett factoringföretag. Nio personer anhölls misstänkta för grov organiserad brottslighet, vilket främst avsåg bolagsplundring och utpressning (di.se).
Även för factoringföretag råder det informationsasymmetri då vissa företagare försöker förskingra pengar genom att förfalska fakturor som sedan köps av factoringföretag i förhoppning att erhålla betalning från kunden. En man i hälsingland kunde på detta vis förskingra 2,4 miljoner kronor från ett factoringbolag innan mannen ertappades (helahalsingland.se).
Även andra artiklar tyder på att det finns problem i branschen. I STVs Uppdrag Granskning uppdagades det att Prioritet Finans köpte fakturor i vetskap om att pengarna skulle användas till att betala ut svarta löner. Finansinspektionen kunde inte påvisa att något regelbrott skett men bristande rutiner fanns inom företaget (aftonbladet.se).
Vi har även sett prov på att den juridiska aspekten av transaktionen skapar en agentproblematik. Principalen (kunden) vill överföra risken till factoringföretaget genom att sälja fakturan utan regress. Factoringföretaget vill dessvärre inte riskera en kreditförlust och köper i många fall fakturan med regress vilket uppenbart är en agentkonflikt som har uppstått. (Berrett, 2000, s. 46)
Vi författare fastnade för agentproblematiken och informationsasymmetrin inom branschen och valde därför att fokusera vårt arbete inom denna teoretiska avgränsning. Detta utmynnar i följande problemformulering för studien.
1.4 Problemformulering
Finns det en principal-agentförhållande mellan factoringföretag och kundföretag i Sverige? Hur påverkas kundföretagen av principal- agentförhållandet?
6
1.5 Syfte
Syftet med studien är att utreda om det finns ett principal-agentförhållande mellan kundföretag och factoringföretag och vilken påverkan detta förhållande har på factoringföretagens kunder, det vill säga kundföretagen.
1.6 Avgränsningar
Nedan presenteras studiens avgränsningar vilket kommer att diskuteras djupgående i det praktiska metodavsnittet.
Studien utförs på den svenska factoringmarknaden
Datainsamlingen sker från två olika factoringföretag i Stockholm och Göteborg. Två tidsperioder för urvalet samlas in, under en hög- och lågkonjunktur
Datamaterialet kommer endast omfatta fakturaköp och inte fakturabelåning
Intervjuer kommer genomföras med aktörer inom factoringbranschen och kommer fungera som komplement till den kvantitativa delen av studien.
1.7 Begreppsförklaring
När vi diskuterar ämnet factoring, kan vissa begrepp ses som svårförståliga eller nya. Vi väljer därför här att ge en enkel förklaring till vissa av de begrepp vi kommer använda när vi diskuterar ämnet.
Factoring Factoring är en typ av tjänst som erbjuds av finansbolag eller banker. Denna tjänst innebär att kundbolag säljer sina kundfakturor eller belåna sina kundfakturor hos finansbolag eller bank.
Faktorn Faktorn är ett bolag som erbjuder
factoringtjänster, såsom finansbolag och bank, det vill säga factoringföretag.
Fakturaköp Det är en typ av factoring där hela kundfakturan
överlåtes till finansbolag. Kundbolag får nästan hela summa av kundfakturan direkt efter överlåtelse. Det är oftast stora bolag som använda denna tjänst för att öka deras rörelsekapital.
Fakturabelåning Detta begrepp innebär att kundbolag intecknar sina kundfakturor hos finansbolag eller bank. Parterna avtalar att kundbolag belånar sina kundfakturor hos t.ex. finansbolag. Kundbolag i sin tur måste meddela sina kunder om överlåtelse på kundfakturor. Kundernas
7
betalning ska enligt överlåtelseavtal betalas till den överlåtna finansbolag som också sköter påminnelser, kundreskontra och eventuella inkassoåtgärder. Kundbolag meddelas av finansbolag när betalning skett.
Factoring med regress Det är en typ av fakturaköp. Detta innebär att kundfakturan som inte blivit betald köps tillbaka av kundbolaget efter ett visst avtalade dagar.
Factoring utan regress Det är en annan typ av fakturaköp som innebär att risken går över till finansbolag när gäldenären inte kan betala faktura. Denna typ av fakturaköp säljs bara till kundbolag med gäldenärer som har bra betalningsförmåga och helt riskfria.
MFI MFI är förkortning för (svenska) monetära
finansinstitut vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).
Informationsgap Med informationsgap menas i denna studie att factoringföretag och kundföretag inte har samma information.
Kunskapsgap Med kunskapsgapet menas i denna studie att
forskarkåren och factoringbranschen inte har samma kunskaper.
8
2. Vetenskapliga utgångspunkter
Kapitlet redogör vår tidigare kunskap om ämnesområdet samt vår forskningsansats som vi använder och vi diskuterar hur detta kommer påverka vårt arbete. Vi redogör även för metodval och vilka effekter det kan få på studiens resultat.
2.1 Förförståelse och föreställning
Kvantitativ forskning är baserad på positivism som innebär att genom att ackumulera verifierade observationer kommer forskare fram till vetenskapliga kunskaper. Det i sin tur leder observationer till prövning av de befintliga teorier, det vill säga att teorier prövas på ett deduktivt sätt. (Bryman, 1997, s.20-24)
Vi som författare är medvetna att studien måste produceras med en objektivitet till ämnesvalet samt den datan vi använder. Våra föreställningar om vår omvärld är ett resultat av vår uppväxt, erfarenheter, utbildning som har påverkat hur vi ser på världen (Johansson Lindfors, 1993, s.25). Då författarna kommer från två vitt skilda kulturer samt att deras uppväxt har sett annorlunda ut, kan det ge utslag i studien. Det är också viktigt att notera att vi ständigt blir påverkade av externa faktorer. Det kan diskuteras om den senaste tidens turbulens kring finansvärlden kan påverka vår syn på ämnesvalet. Vi författare förvaltar studiens objektivitet och ska inte påverkas av externa faktorer. Vi försöker förhålla oss objektiva till all information som vi erhåller under arbetets gång. Under vår studietid har vi dock kommit i kontakt med vetenskapliga artiklar och annat vetenskapligt material som angriper teorier på olika sätt, vilket har format vår kunskapssyn och det angreppsätt som vi diskuterar nedan. Vi författare har efter år av studier en grundläggande förståelse om hur en fungerande kreditmarknad ska fungera. Vi har en stabil teoretisk grund inom finansiering, dock saknas praktiska erfarenheter kring kredit- och penningmarknaden. När det kommer till belåning och köp av fakturor har vi ingen teoretisk grund då vår utbildning inte gav rum för ämnet, främst för ämnets snäva natur. En bredare kunskap om kredittyper och finansiering gavs större rum under den fyraåriga utbildningens gång.
Då det finns en avsaknad av både teoretisk och praktisk erfarenhet angående factoring kan detta diskuteras ifall det påverkar studien i positiv eller negativ bemärkelse. Det kan, i negativ bemärkelse finnas en avsaknad av kunskap som kan påverka studien eftersom att begrepp och koncept inom factoring misstolkas eller missförstås. Vi hävdar dock att med vår utbildning som bakgrund kan vi ta oss an ämnet relativt lätt och förstå de vitala koncepten och processerna som är associerade med factoring. I positiv bemärkelse kan en avsaknad av teoretisk och praktisk erfarenhet av factoring ge oss en objektivism som individer inom factoringindustrin inte har möjlighet till. Det kan också leda till att vi ser på factoring på ett vitt skilt sätt än factoringindustrin och bedriver då vår studie från ett annat perspektiv.
2.2 Kunskapssyn
Kunskapssynen av verkligheten som vi förefattare besitter är inget val, utan påverkas av vår sociala och vetenskapliga bakgrund (Remenyi et al., 1998, s.32-33). Törnebohm (1986, s.197-212) menar att forskningsarbetet styrs och leds av bland annat forskarens världsbild, vetenskapssyn och praktiskt erfarenheter.
9
Författarna till denna studie, har en positivistisk syn på verkligheten vilket innebär att vi anser att verkligheten är observerbar och vi som gör undersökningen tolkar den observerade verkligheten. Vi anser även att vi inte ska påverka subjektet i studien, samtidigt som subjektet inte ska påverka oss (Remenyi et al., 1998, s.75-79). Studien metodologi kommer försäkra att författarnas värderingsfrihet upprätthålls och att presentation av verkligheten skildras på ett objektivt sätt (Johansson Lindfors, 1993, s.45). Johansson Lindfors (1993, s.110) diskuterar även, att då objektiviteten ska kunna bevaras vid ett positivistiskt synsätt finns det de centrala problemen med validitet samt reliabilitet av en studie. Det positivistiska synsättet som en forskare besitter kommer således att producera ytterligare kunskap om olika objektiva processer och försöker förmedla samband och orsaksförhållanden mellan de observerade variablerna (Ödman, 1979).
En positivistisk kunskapssyn påverkar studien på många sätt. Argumentation har förts fram då vissa forskare hävdar att positivismen är en kunskapssyn som inte leder till en djup förståelse om komplexa problem (Remenyi et al., 1998, s.33). Vissa forskare hävdar istället att positivismen, är en deskriptiv kategori av forskning som beskriver rå och ytlig data (Bryman, 2008, s.14). Positivismen leder istället, genom reduktion, till en förenklig av den observerade verkligheten. Dock kan detta anses som nödvändigt då studiens fokus och variabler måste kontrolleras (Remenyi et al., 1998, s.33). Positivismens betydelse ligger snarare i att ge en möjlig indikation till hur den observerade världen kommer att uppföra sig. Dock är resultat från positivistiska studier inte generaliserbara i verkligheten om inte resultatet kan replikeras vid olika tidpunkter, av olika forskare och under olika förhållanden. (Remenyi et al., 1998, s.36) Har vi istället en hermeneutisk kunskapssyn, hade vår problemformulering sett annorlunda ut. Vi hade istället försökt att förstå, förklara och tolka det observerade fenomenet. Hermeneutiker företräder en holistisk syn på verkligheten och vill då förstå innebörden i olika fenomen i ett visst sammanhang (Johansson Lindfors, 1993, s.46).
Vår studie kommer således förklara hur den observerade verkligheten mellan kund och faktor ser ut snarare än att förklara varför den ser ut enligt de observationer vi gör. Förklaringen kommer erhållas genom att studera observationer och resultatet av dessa observationer.
2.3 Perspektiv
Inom vetenskaplig forskning kan man utgå ifrån många olika synvinklar för att analysera och observera ett fenomen. För att måla upp en klar bild av själva forskningen måste författare välja en eller fler perspektiv att fokusera på. Olika perspektiv kan leda till helt olika slutsatser, som i sin tur ger olika användbar information till vitt skilda områden.
I denna studie har vi författarna målet att observera om det ”Finns det en agentkonflikt mellan
factoringföretag och kundföretag i Sverige samt hur påverkas kundföretagen av principal- agentförhållandet?”. Med vår problemformulering kan vi välja mellan kundens eller
factoringföretagets perspektiv att göra vår studie på. Ur factoringföretagets perspektiv kan vi undersöka om factoringföretag som anlitas av företag kan maximera sin nytta i detta förhållande eller istället ta på sig företagets kreditrisk. Å andra sidan, ur kundperspektivet får vi möjligheten att undersöka om factoringföretag försöker maximera sin egen nytta genom ökade kostnader vid finansiering av företagets kundfodringar. Vi vill utläsa om faktorn agerar som ett stöd eller hinder vid finansieringsprocessen. Mellan de två valen finner vi författare att kundperspektivet är mer intresseveckande för oss att studera ingående. Ur vår synpunkt, så ger faktorns perspektiv bara användbar information till factoringföretag vilket vi anser lite för snävt. Däremot ger kundperspektivet mycket mer värdefullare information till alla företag som vill anlita factoringföretag. Eftersom det är en rådande brist av factoringstudier inom den
10
svensk vetenskapliga forskningsområdet samt att det finns en påvisad informationsasymmetri inom principal-agenförhållandet anser vi att en sådan undersökning borde utföras.
Det undersökta perspektivet, det vill säga kundperspektivet, som ska studeras genom observationer av verkligheten, håller högre epistemologisk status om observationer skett istället för enbart modeller och teorier (Bryman, 2008, s.14). Vi avser att nå en så hög epistemologisk status som möjligt för vår studie. Av praktiska skäl, då det finns tidsmässiga begränsningar, angriper vi problemet på ett deduktivt angreppssätt, vilket vi anser är praktiskt lämpligt för vår studie.
2.4 Angreppssätt
Då vi författare har en positivistisk syn på verkligheten övergår tankegångarna i hur vi ska närma oss denna verklighet som vi avser att undersöka. Vårt angreppssätt måste vara förenligt med den kunskapssyn vi besitter samt forskningsfrågan som vi avser att besvara. (Johansson Lindfors, 1993, s.54)
Eftersom vi försöker att beskriva en objektiv verklighet med teoretiska modeller som grund för vår studie väljer vi en deduktiv ansats. Deduktion är den vanligaste förekommande angreppssättet då syftet är att avbilda en verklighet, på ett objektivt och i slutändan positivistiskt sätt. (Ibid, 1993, s. 55) Vi hoppas att det valda angreppssättet kommer att ge en förklaring till hur verkligheten ser ut genom verifiering eller falsifiering av hypotestester som testar teorins verklighetsförankring. Då studiens djup är begränsat och vi inte avser att utveckla nya modeller eller teorier, faller valet på deduktion istället för induktion.
Angreppssättet förutsätter att problemet är väl avgränsat samtidigt som förutbestämda variabler ska hanteras genom datainsamling (Ibid, 1993, s.56). Således kommer vi lägga stor vikt vid operationaliseringen av modellerna för att säkerställa att möjlighet finns att statistiska analysmodeller kan tillämpas på den insamlade datan. Vi kommer dock att ta upp detta under ett senare avsnitt då vi, djupgående kommer att illustrera och argumentera för vår operationalisering. Då vårt deduktiva angreppssätt avser att genom observationer, verifiera teorier och modeller om verkligheten, behövs ett objektivt mätinstrument för detta. Vi kommer därför att tillämpa en metod som är lämplig för hypotestestning, den kvantitativa metoden (Muijs, 2004, s.7)
2.5 Metodval
Verkligheten har en subjektiv och en objektiv dimension (Johansson Lindfors, 1993, s.34). Det är omöjligt för oss att få ut den absolut sanningen från bara ena metoden, men vi kan ta hjälp av en metod för att komma närmare sanningen.
En metod är ett redskap för informationsframtagande. Metoden är i sin grad betydande men ändå inte en avgörande aspekt som leder till en förbättring av resultat för det undersökta objektet. Beroende på tillämpningen av en metod, i en undersökning, kan resultatet både förtydligas och snedvridas. Det gäller att finna en tydlig förståelse för det objekt som man vill undersöka (Holme & Solvang, 1995, s.11-12). Vi författarna anser att vi har tydlig uppfattning om vad vi vill undersöka och vilka data vi vill samla in.
De två mest uttalade metodiska angreppsätt inom samhällsvetenskap är kvalitativ- och kvantitativmetod. Holme & Solvangs verk (1995, s.85) påpekar de att två metoder undersöker
11
olika typer av data, mjukdata eller hårddata. Den största skiljaktigheten ligger i deras tillämpningssätt. Både en kvantitativ och en kvalitativ metod tillämpas i arbetet. Den kvantitativa metoden tillämpas i större utsträckning och den kvalitativa metoden kommer fungera som ett komplement.
2.5.1 Kvantitativ tillämpning
Kvantitativ metod har som syfte att belysa olika informationsförhållande inom det valda området. Insamling av data i denna metod är mycket mer strukturerade och inramade. I sin horisontella uppläggning når metoden information på ett mycket bredare sätt än den kvalitativa metoden. (Holme & Solvang, 1995, s.13) Genom kvantitativ metod, samlas data in utan möjlig påverkning av den insamlade person, vilket tyder på en passiv observation av information. Det leder till ett mycket mer rättvisande bild av det undersökta problemet. (Remenyi et al, 1998, s.73)
Då vi författarna utför studien, strävar vi efter en maximal spegling av den valda verkligheten. Vi vill ta hjälp av statistiska data för att sedan kunna, genom tillämpade teorier, belysa den ekonomiska förhållande emellan de valda undersökningsobjekten. Därför väljer vi att utföra vår studie genom en kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden är också förenlig med vårt positivistiska synsätt då positivister anser att världen fungerar enligt lagar som styr orsak och verkan (Muijs, 2004, s.4). Muijs (2004, s.4) hävdar även att de är endast genom objektiva mätinstrument som vi mäta den fysiska världen.
Den kvantitativa metoden har sin överlägsenhet i generalisering. Information är insamlad på ett sådant sätt att data ska kunna spegla en hel population. Den medförda nackdelen i implementering av metoden är att det inte finns garanti till att all insamlad data är lika användbar. Trots detta har vi valt att tillämpa en kvantitativ metod, då vi erhåller en så generell och rättvisande bild så möjlig av vanliga företag och factoringföretags ekonomiska förhållande. Genom att komplettera med kvalitativ metod vill vi erhålla en bättre förståelse om factoringbranschen för att undvika tolkningsfel av data.
2.5.2 Kvalitativ tillämpning
Kvalitativ metod har sitt syfte i förståelse. Den analyserar och tolkar insamlad information för att sedan ge ett helhetsintryck för det undersökta fenomenet. Den har en vertikal uppställning som är inriktade mot en djupare förståelse.
Den kvalitativa metoden kommer också att tillämpas i den här studien men ska endast fungera som ett komplement till den kvantitativa metoden. Denna metod tillämpas på grund av att vi författare ska erhålla en förståelse och information angående fakturaköp inom factoringbranschen. Intervjuer kommer att genomföras med personer som är ansvariga för fakturaköp vid factoringbolag. Intervjuer kommer inte vara djupgående utan avser att ge oss grundläggande information om branschen. Genom att diskutera med dem hoppas vi kunna få ut så relevanta data så möjligt (se bilaga 4).
Vi förhåller oss dock objektiv till den information som vi erhåller av aktörer som vi avser att intervjua eftersom vi är positivister. Det deduktiva angreppssättet vi applicerar kommer inte att förändras.
12
2.6 Källkritik sekundärkällor
Innehållet och kvaliteten av källor kan skilja sig (Holme & Solvang, 1995, s.136) vilket betyder att vi författare, måste kritiskt granska all information som rör vår studie. Vi har under arbetets gång systematiskt försökt att validera och kritisera våra källor för att försäkra oss om att vi erhållit och använt oss av lämplig information. Som Holme och Solvang (1995, s.141) beskriver, bestod vår källgranskning av att försäkra oss om källornas ursprung, hur källorna ska tolkas samt hur användbart materialet är för studiens syfte. Vi måste därför avgöra ifall de källor vi använt oss av är ämnat för vetenskapligt syfte samt hur källorna ska tolkas i relation till studiens syfte.
Vi börjar vår datainsamling med att, utifrån vår problemformulering söka i olika databaser (Diva och Ebsco) för att skapa en vetenskaplig grund för vår studie. Basen i vår studie utgörs av vetenskapliga artiklar från källor med ett vetenskapligt syfte samt offentlig information som ger oss en god inblick i de problem som finns inom det undersökta forskningsområdet. Vi har använt oss av nyckelorden: Factoring, cash management, agent theory, finance, CCC,
liquidity, debt structure, long-term debt, short-term debt då vi försökt erhålla den
grundläggande teoretiska basen för studien.
Vi kompletterar den vetenskapliga grunden med ytterligare information från institutionella källor (Ibid, 1995, s.140) för att säkerställa en överblick över undersökningsområdet. Komplimenteringen utgörs också av källor från aktörer på undersökningsområdet, det vill säga aktörer som är aktiva inom fakturahandeln.
2.6.1 Vetenskapliga artiklar
Vår utgångspunkt i studien är att finna ett samband mellan teori och praktik. Därför har vi författare, valt att använda vetenskapliga artiklar som skrivs i forskningssyfte inom den aktuella område. Dessa artiklar ska fungera som en teoretisk grund för vår studie. De vetenskapliga artiklarna är publicerade i de internationella ekonomiska journalerna (Journal
of Financial Economics, American Economic Review & Management Science etc.) som är
granskade av andra forskare (Peer Review) och har tillämpats i många olika vetenskapliga sammanhang.
Genom vår observation bedömer vi att de artiklarna är lämpligt för den här studien. Då vi söker efter användbara artiklarna, försöker vi alltid finna den ursprungliga författare till den teori och modell som vi använder i vår text. Förstahandskällor och Peer Review är de två viktigaste kriterier till oss författarna under sökprocess. På grund av vår eftersträvan att använda den ursprungliga källan kan vi anse att vissa vetenskapliga artiklar har några år på nacken, vilket kan ifrågasätta dess relevans. Vi författare är medvetna om denna omständighet, därför har vi under process granskade dess relevans genom att jämföra andra vetenskapliga artiklar inom samma område. Tillämpning av artiklar sker, då vi finner bevis för dess trovärdighet. För att få en bredare syn på olika teorier och modeller har vi valt att tillämpa artiklar från forskare i olika länder, det vill säga, att många artiklar är på engelska då den största andelen forskning har skett utanför Sverige.
2.6.2 Elektroniska källor
Våra elektroniska källor består av officiell statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och kompletterande information från Sveriges Riksbank. SCBs syfte är att förse allmänhet och kunder med statistik som ska fungera som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning, vilket i första hands görs på uppdrag av regeringen och andra myndigheter (SCB, 2012). Den informationen som har erhållits av Riksbanken är kvantitativ statistik där SCB agerat som
13
sammanställare av statistiken. Vi anser därför att källorna har god kvalitet. Informationen i källorna rör utlåning via factoring vilket anses som relevant för studiens syfte. Det finns även ingen chans för feltolkning av informationen då källorna endast presenterar kvantitativ data. Vi har även använt två andra elektroniska källor för att utveckla en förståelse för vad factoring innebär samt att finna kompletterade statistik för factorings utveckling. Vi erhöll information om factoring och penningmarknaden som publicerades av den Svenska Bankföreningen. Föreningen representerar bankerna i Sverige och deras medlemmar består av banker, finansbolag och bostadshypotek som ingår i olika bankkoncerner. Föreningen avser att representera medlemsföretagen gentemot myndigheter och organisationer. En av uppgifterna de har är att lämna synpunkter och förslag till lagar som rör banker och finansbolag (Svenska Bankföreningen, 2012). Eftersom Svenska Bankföreningen uppenbarligen är en intresseorganisation för banker och finansinstitut kan motivet bakom dess publikationer ifrågasättas. Vi anser att materialet vi använt i vår studie inte ger någon missvisande bild av verkligheten. Då vi endast använder källan för att erhålla deskriptiv information som förklarar hur factoring går till och olika variationer av factoring, anser vi att innehållet inte på något sätt kan ge oss en felaktig uppfattning av verkligheten.
Vi erhöll kvantitativ statistik om factoring i Europa genom en årlig undersökning som publicerades av Factors Chain International (FCI). FCI beskrivs som ett globalt nätverk, vars mål är att främja internationell handel genom factoring och andra relaterade finansiella tjänster (FCI, 2012). Vi författare är medvetna om att organisationen är en intresseorganisation och är i vissa avseenden vinklad. Därför kan deras data kritiseras, då det kan finnas motiv för att de skulle försköna datan. Då det råder en brist på information om factoring och dess påverkan får vi författare förlita oss på denna källa. Vi har dock använt informationen restriktivt för att inte skapa en missvisande bild av verkligheten.
2.6.3 Litteratur
En stor del av den litteratur vi har använt diskuterar främst ämnen som rör vår vetenskapliga utgångspunkt, metodik samt val av angreppssätt. Litteraturen avser att ge oss en klar bild över hur vår förförståelse, kunskapssyn, perspektiv, angreppssätt och metodval kommer påverka vår studie. Litteraturen är främst avsedd för studerande på magisternivå samt forskningsstudenter men vi kompletterade med böcker som avser att ge en introduktion på ämnet. Både böcker från svenskt och utländskt ursprung har använts för att säkerställa att de diskuterade ämnena i litteraturen överensstämmer. Vi anser att informationen är säkerställd, dock kan kritik riktas mot relevansen då vissa av dessa källor är åldersstigna.
Vissa böcker har även använts för teoriavsnittet i studien. Då factoring är en form av Cash Management teknik anser vi att det, för läsarens skull, är viktigt att sammankoppla undersökningsområdet med den teoretiska funktion som factoring avser att fylla. Böckerna ger en introduktion till Cash Management området vilket verifieras och kompletteras med vetenskapliga artiklar på området. Vi anser att informationen är korrekt, dock ska det belysas att vissa böcker vi använt, inte är ämnad för magisternivå.
Övrig litteratur består av lagtexter då vi ger en introduktion till ämnet. Lagtexterna är endast avsedd att komplettera den inledande informationen om ämnet och används restriktivt.
2.6.4 Databaser
Databaser är ett bra verktyg för oss att finna den befintliga kunskapen i största möjliga utsträckning. Umeå universitetsbibliotek erbjuder oss studenter tillgång till olika databaser
14
såsom Thomson Reuters Datastream, EBSCO Host och bibliotekets album för sökning av kvalitativ samt kvantitativ information.
Thomson Reuters Datastream är världens största finansiella databas som ha tillgång till olika index, prognoser och mängder av affärsdata över alla branscher (Thomson Reuters, 2012). Vi anser att det här är en bra källa som förser oss med data av hög kvalitet till vår studie. Genom att söka i EBSCO Host hittar vi bevis för att det saknas studier och vetenskaplig forskning inom factoring. Samtidigt finner vi många vetenskapliga artiklar som rör ämnesområdet för våra utvalda teorier. Det är den mest använda databasen i vår studie, vilket vi anser vara en bra källa för att den förser oss med en bred överblick över den vetenskapliga forskning som gjorts inom alla forskningsområden. Vi finner forskning på factoring som är gjorts ur en juridisk synvinkel. Universitets biblioteksalbum anser vi vara en lämplig källa för oss studenter att hitta litteratur och publikationer som är användbar för vår studie. Samtidigt har biblioteket en begränsning, då vi endast har tillgång till Umeå Universitets samlade litteratur. Utöver de databaserna, har vi författarna också använt oss av databasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) för att bekräfta att det saknas studier och forskning inom factoring på den svenska marknaden. Med tillämpning av DiVA finner vi författare bekräftelse att factoring är ett område där behövs mer ingående ekonomisk forskning. Det ligger även till grund för studiens uppkomst. DiVA är en extra utökad databas som bekräfta vår grundtanke. Därför anser vi författare att den kan tillämpas i studien.
15
3. Teoretisk referensram
Kapitlet redogör den bakomliggande teoretiska plattformen för factoring. Kapitlets disposition utgörs första av en argumentation om de grundläggande relevanta teorierna som en referensram och följs sedan av de teorier som ligger till grund för vår problemformulering.
3.1 Teorival
För att illustrera factorings påverkan på företag, börjar vi kapitlet med att relatera de olika teorierna till factoring. En redogörelse för varför vi använder dessa teorier anser vi nödvändig, för att läsaren ska förstå fördelar och implikationer vid användning av factoring.
Ett återkommande problem som företag måste handskas med är hur de ska hantera sina kortfristiga tillgångar så likviditetsproblem inte uppstår i företaget. Cash Management är ett samlingsnamn för teorier och modeller för att hantera de kortfristiga tillgångarna i företaget då det fundamentala problemet, att in- och utflöde av likvida medel inte sker vid samma tidpunkt (Orgler, 1969, s.77). En bra illustration av detta flöde av kapital sker genom den så kallade kassacykeln, vilket beskriver tiden mellan företagets utgifter och inkomster (Maness & Zietlow, 2005, s.37). Factoring är en teknik att lösa problematiken med tidsaspekten på in- och utflöde genom försäljning av kundfodringar så att likviditetsproblem inte uppstår (Svenska Bankföreningen, 2010, s.18).
Factoring, som i grund och botten är en kortfristig skuld, har som mål att minska likviditetsproblem i företag och finansiera företaget kundfodringar. Dock kan det i processen uppstå problem för företaget. Den vetenskapliga litteraturen inkluderar fyra teorier som avser att beskriva avgörande faktorer då företaget bestämmer längden på deras skulder. De fyra teorierna är agentteori, signal- och likviditetsteori, matchningsprincipen samt skattefördelar vid skuldfinansiering (Stohs & Mauer, 1996, s. 282).
Vi väljer att fokusera på agentteorier som har utvecklas. Valet av teorierna beror på vårt intresse att undersöka om dessa teorier har någon verklighetsanknytning om man fokuserar på icke-traditionell finansiering, som factoring. Agentkonflikter kan leda till stigande kostnader för företaget då factoring används för finansiering, vilket flertalet artiklar pekar på. Vi väljer att inte fokusera på teorier som rör skattefördelar, signal- och likviditetsteori samt matchningsprincipen vid skuldfinansiering, av den praktiska anledningen att datainsamlingen blir för tidskrävande för vår studie. Teorierna kommer att diskuteras djupgående inom detta kapitel för att sedan mynna ut i en operationalisering för att utföra undersökningen.
Cash Management och Kassacykeln diskuteras för att läsaren ska få en bättre förståelse om factorings huvudsyfte. De resterande teorierna som avser agentteorierna, ligger i sin tur till grund för studiens undersökningssyfte. Vi anser att agentteorierna kan ge en teoretisk förklaring för den praktiska situationen inom factoringbranschen. Teorierna undersöks för att erhålla information om de kan förklara effekterna på företag som använder factoring som ett finansieringsinstrument.
3.2 Cash Management
Företag har i stor del ofta försummat arbetet med att effektivisera sina omsättningstillgångar. Mycket av företagets kapital ligger bundet i tillgångar såsom varulager och kundfodringar.
16
Det innebär att de företag som inte har fungerade rutiner och metoder för att hantera kundfodringar, betalningsrutiner, kassahållning inte kan nyttja det bundna kapital som skulle kunna användas till ytterligare investeringar och stödja företagets expansion. Det påverkar också företagets likviditet ifall en sådan kris skulle uppstå i företaget. Cash Management avser att effektivisera och förbättra hanteringen av likvida medel. (Larsson, 2009, s.13) Det fundamentala problemet med företagande och likviditet är att kassainflöden och kassautflöden ofta sker vid olika tidpunkter vilket leder till tidpunkter med överskott och underskott i företagets likviditet. Förutom de fundamentala problemen, uppstår det även andra problem såsom beslut som rör optimala nivåer på kassabalansen samt budgeterings kontroll. (Orgler, 1969, s.77)
Andra viktiga aspekter med Cash Management problem diskuterades av Keynes (1936, s.195-197) då han diskuterar varför individer är villiga att hantera kontanter som inte genererar någon avkastning. Han drog slutsatsen att individer har en likviditetspreferens då motiv finns för att genomgå transaktioner, försiktighetsåtgärd mot likviditetschocker samt motivet att kunna spekulera. (Ibid, 1936, s.195 -197)
Figur 5 visar en sammansättning av 24 olika icke finansiella företag på OMX30 bestående av tillverkningsföretag, IT företag, elektronikföretag, tobaksföretag mm. Den visar hur mycket av de totala tillgångarna av alla företagen består av kundfodringar, inventarier samt kontanter (Datastream, 2012). Som figuren berättar, består balansräkningen av en betydande del av de olika tillgångsslagen som Cash Management avser att förbättra rutinerna kring.
Figur 5: Tillgångsslag Icke Finansiella Företag OMX 30 Källa: Datastream
De totala fodringarna för de undersökta företagen ligger på en nivå runt 20 % samt kontanter och kortfristiga investeringar (främst i värdepapper) på runt 10 %. Företagens inventarier beror främst på vilken verksamhet företaget är involverad i samt vilken karaktär på branschen företaget är verksamma i. De totala inventarierna ligger på ungefär samma nivå som kontanterna och kortfristiga fodringar. Tillsammans utgör dessa tillgångsslag runt 40 % av de totala tillgångarna. (Datastream, 2012)
Begreppet Cash Management härleds från amerikanska litteraturen och innefattar alla teorier och metoder for att hantera likvida medel i företag. Eftersom ingen tillämbar översättning till
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2008 2009 2010 Inventarier
Kontanter och kortafristiga investeringar
Kundfodringar
17
svenska finns, har begreppet Cash Management blivit vida accepterat även i. Sverige (Larsson, 2009, s.13)
Den viktigaste beståndsdelen av varje cash management plan är budgetering av kassaflöden. Ett företags budget involverar detaljerad information om in- och utflödet ur varje konto för att analysera vilket minimibehov av likvida medel som behövs. Budgeteringen sker över olika tidsperioder från ett år, till månadsvis och veckovis beroende på företagets karaktär. (Orgler, 1969, s.78)
För att företag ska uppnå det behov av likviditet som företagets operationer innebär, finns flera olika policyer angående kundfodringar som avser att effektivisera hanteringen av dessa. Några av de vanligare principerna som påverkar likviditeten är kunders kreditfinansiering, användning av kreditfirmor, användning av inkassoföretag, fakturaköp och – belåning. (Mian & Smith, Jr, 1992, s.171)
Målet med Cash Management är att öka aktieägarnas avkastning på deras aktiekapital genom att effektivisera användningen av företagets investerade kapital. Detta görs genom att administrativa rutiner och system förbättras för att minska kostnader och öka omsättningshastigheten. (Larsson, 2009, s.18)
3.2.1 Cash Management och Factoring
Factoring kan relateras till Cash Management, då det är en strategi för att underlätta budgeteringen av in- och utflöden av likviditet i företagen. Factoring kan minska tiden mellan ut- och inbetalningar och skapar likviditet i företaget. De flesta industrier har standardiserade villkor vid köp av tjänster och varor. Då vissa av dessa villkor innefattar långa kredittider för företag, kan factoring minska tiden mellan leverans av varor och betalning.
3.3 Kassacykel
Tid och kapital är två element som alltid vara betydande för ett bolag. Det finns en stark koppling mellan de två elementen. Den grundläggande tanken är att göra hög avkastning med bolags kapital under en kort tid. Olika längd på kapitals cirkulationstid inom bolag resulterar i olika avkastning. Ju längre kapitalet är kvar i bolags cirkulation desto lägre nyttjandegrad har kapitalet.
Rörelsekapital är den typen av kapital som bolag använder för att finansiera sin dagliga verksamhet. Det är en avgörande faktor för att ett bolags verksamhet fungerar från dag till dag. Rörelsekapital består framförallt av kundfordringar, varulager och leverantörsskulder. De posterna speglar ett bolags kortfristiga finansiella förmåga. Genom att optimera rörelsekapital skapas många olika möjligheter för bolag både på kort som långsikt. Förbättrat rörelsekapital kan medföra bolags ökade konkurrenskraft och högre lönsamhet. (Seeger och Locker, et al., 2011, s.87-98) Att effektivt administrera rörelsekapital är signifikant för bolag anser Smith (1980, s.549-62). Han menar att effektivitet har stor påverkan på de risker bolaget är utsatta för, lönsamhet och även bolagets värde.
Det finns många olika metoder som mäter ett bolags kortfristiga finansiella förmåga att hantera sin nödvändiga dagliga verksamhet. Kassalikviditet (quick ratio) och balanslikviditet (current ratio) är två exempel på de måtten. Måtten visar hur väl bolags kortfristiga skuld täcks av omsättningstillgångar. Richards och Laughlin (1980, s.32-38) inser dock att dessa mått inte ger en bra indikation om företagets kassaflöde. Istället förespråkar forskare att använda löpande likviditetshantering (ongoing liquidity management).
18
Ett utmärkt mått för löpande likviditetshantering är kassacykel som även i engelsk term nämndes som cash conversion cykel (CCC) eller cash-to-cash cykel (C2C). Den anger verksamhetens effektivitet genom att beräkna den tidsperiod där bolags kapital är bundet i rörelsekapital (Larsson, 2008, s.169). Rickards och Laughlin tog upp koncept kassacykel (CCC) i sin forskning (1980, s.32-38).
Kassacykeln reflekterar den netto tidsintervall i dagar, mellan utgifter för bolags inköp av resurser och den slutliga inbetalningen från produktförsäljning (Rickards & Laughlin, 1980, s. 32-38). Kassacykeln ger mycket värdefull information till företagsledare som i sin tur kan använda den till att planera och investera framtida kassaflöden. (Maness & Zietlow, 2005, s.36-37)
Kassacykel kan beräknas med formel nedan vilket beskrivs av Maness & Zietlow (2005, s.36-38).
Kassacykel (CCC) = Varulagerperiod (DII) + kundfordringsperiod (DAR) – leverantörskuldperiod (DAP)
Figur nedan visar hur kassacykel ser ut i ett bolag:
Elektronisk handel har åstadkommit en stor revolution de senast tiden. Fler och fler bolag väljer att göra sina penningtransaktioner på nätet. Kassacykel för många bolag har under den här tiden förändrats på grund av internetutvecklingen. Internet har skapat en enorm utveckling för system som har förmåga att påverka alla förutsättningar för kassacykeln. (Ibid, 2005, s.36)
3.3.1 Kassacykel och Factoring
Vi författare anser att genom tar hjälp av factoringföretag kan bolag förkorta sin kasscykel inom sin verksamhet samt öka sin kapitaleffektivitet. En förkortad kassacykel kan ge företag möjligheter att göra fler investeringar under samma tidsperiod vilket factorings avser att göra. Kassacykel kan förkortas genom att sälja kundfordring direkt till factoringföretag då kundfodringar uppstår. Företag får in kapital innan själva kundfordringen löper ut, för att sedan använda kapitalet till nästa investering. Utan factoring måste företaget vänta tills
19
kundfordrings inbetalning sker. Med factorings bidrag kan företag effektivisera kapital, anställa personal och resurser som företag använder i produktion.
3.4 Agentteori
Det sociala samhällets utveckling och framsteg har stark koppling till en mängd olika samarbetsrelationer. En del av samarbetsrelationerna i dagens samhälle uppstår som ett agentförhållande som i sin form kan vara ett kontrakt mellan agent och uppdragsgivare. Agentförhållandet är ett samarbetssätt som har funnits länge i det sociala samhället som i nuläget blir allt mer vanligt. Förhållandet finns inom alla organisationer och samarbetsinsatser på varje nivå. Till exempel inom universitet, olika typer av företag, föreningar, kooperativ, statliga myndigheter, inom fastighetsbranschen och inom scenkonst är agentförhållandet den vanligaste samarbetsformen (Jensen & Meckling 1976, s.309). I denna uppsats ska vi ta upp agentförhållandet mellan kundbolag och factoringbolag.
Agentteorin har under många år utvecklats och bidragit till att förstå situationer där agentproblem kan uppstå samt vilka åtgärder och mekanismer som kan appliceras på situationen för att lösa den. Agentproblem uppstår då två kooperativa parter har olika mål och ena parten utför ett uppdrag för den andra parten. Agentteorin avser att lösa två problem: då agenten och principalen har olika mål samt då det är svårt för uppdragsgivaren att verifiera vad en agent faktiskt gör. Uppdragsgivaren kanske önskar vissa handlingar från agenten men på grund av olika grad av riskvillighet mellan agent och uppdragsgivaren väljer agenten en annan handling. Teorin fokuserar på den mest effektiva kontrakteringen av dessa relationer som ska lösa dessa problem (Eisenhardt, 1989, s.58 – 59).
Agentteorin har två olika inriktningar, den positiva agentteorin samt principal-agentforskningen. Den positiva agentteorin fokuserar främst på att identifiera situationer då det kan uppstå agentkonflikter och beskriver mekanismer som kan reglera denna situation. Positivisterna är intresserade av varför vissa kontraktsrelationer uppstår. Forskarna av denna gren försöker även finna mekanismer som kan uppklara dessa kontraktsproblem. Forskarna har främst tagit fram mekanismer som rör informationssystem som minskar informationsasymmetrin mellan principal och agent. Andra mekanismer rör optimal kontraktering. Optimal kontraktering delas in i två olika typer av kontrakt, beteende- och resultatbaserade kontrakt. Beteendebaserade kontrakt avser att stävja agentens beteende och agera enligt principalens önskan. Kontraktet beskriver således hur agenten ska agera. Den andra typen av kontrakt är resultatbaserade kontrakt som justerar agentens mål närmare principalens mål. (Ibid, s. 59)
Den andra grenen av agentteorin är principal-agentforskningen. Forskar av denna gren är intresserad av att hitta en generell teori om agentproblem. Denna gren är avsevärt mer matematisk och kräver mer antaganden men resulterar även i mer testbara implikationer. Dessutom fokuserar forskare på den optimala kontrakteringen av de undersökta agentförhållandena. (Ibid, s. 60)
Båda dessa grenar av agentteorin försöker lösa olika avtalsmässiga problem såsom ”moral
hazard”, ”adverse selection” och ”risk sharing”. Med ”moral hazard” avses avsaknaden av
utövandet av tjänsten för principalen, vilket innebär att agenten inte utför den tjänst som enligt kontraktet ska utföras. Detta sker oftast då tjänsten är så komplex att principalen inte kan kontrollera vad agenten gör. ”Adverse selection” avser problem då agenten förvränger sin egen förmåga för principalen. Detta problem uppstår för principalen då det är svårt för principalen att försäkra sig om kvaliteten hos agenten. Lösningar på detta problem är att
20
investera i informationssystem eller att konstruera resultatbaserade kontrakt. Principaler har också möjligheten att överföra risken från sig själv till agenten eftersom resultatet av ett förhållande inte enbart är beroende på agentens handlingar vid resultatbaserade kontrakt utan också av oberoende faktorer som principalen inte kan styra såsom teknologiska förändringar, ekonomiskt klimat, konkurrans samt statliga policys som kan påverka resultatet. Då resultatet kan förutses med stor säkerhet kommer kostnaden för att förflytta risken till den andra parten att vara låg. Då osäkerheten ökar kommer kostnaderna för att förflytta risken att öka för principalen. (Ibid, s.61)
Forskningen inom detta område har funnit korrelationer med olika typer av mekanismer för att kontrollera ett principal-agentförhållande och olika variabler i det utformade kontraktet som båda parterna ingår. Detta leder till en ökning av användandet av optimal kontraktering vid principal-agentförhållanden. Forskare har funnit följande korrelationer:
i. Användandet av informationssystem är positivt korrelerat med beteendebaserade kontrakt och negativt korrelerat med resultatbaserade kontrakt.
ii. Resultatosäkerheten är positivt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och negativt korrelerad med resultatbaserade kontrakt.
iii. Risknivån för agenten är positivt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och negativt korrelerade med resultatbaserade kontrakt.
iv. Risknivån för principalen är negativt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och positivt korrelerade med resultatbaserade kontrakt.
v. Resultatmätbarheten av agentens agerande är negativt korrelerad med beteendebaserade kontrakt och positivt korrelerade med resultatbaserade kontrakt. Möjligheten att mäta resultatet av förhållandet och agentens agerande påverkar utformningen av kontraktet mellan parterna. Forskarna beskriver också en variabel som kallas för programeringsmöjlighet. Detta innebär den grad av lämplig beteende av agenten som kan specificeras innan relationen påbörjas, det vill säga hur lätt det är att mäta agentens beteende. Om beteendet kan mätas väl är beteendebaserade kotrakt lämpligare att använda. (Ibid, s.60 – 63)
Agenten i dessa förhållanden har oftast ett incitament att handla i sitt egna intresse. Om mätbarheten är låg finns det större utrymme att agenten agerar efter sitt egna intresse. Watts och Zimmerman (1978, s.113 – 116) hävdade i sin studie att företagsledningen kommer att försöka påverka redovisningsstandarder eftersom det dessa standarder kommer påverka den rapporterade inkomsten för företaget. Standarder som påverkar reglering, kompensationsplaner för ledning, skatter, rapporteringskostnader kommer påverka den rapporterade inkomsten i positiv eller negativ bemärkelse. Denna rapporterade inkomsten ligger ofta som grund för ledningens bonusar. Författarna menar att även om det skulle gynna företaget (principalen) att följa redovisningsstandarder kommer ledningen (agenten) att handla i sitt eget intresse och försöka påverka redovisningsstandarder genom lobbying.
Watts och Zimmerman (1978, s.131 – 132) kom fram till slutsatsen att ledningen kommer att spendera resurser för att påverka företagets framtida kassaflöde, vilket i sin tur påverkar ledningens kompensation. Ledningens egenintresse är således en positiv funktion av förväntad kompensation för kommande redovisningsperioder.
Watts och Zimmermans (1978, s. 112 - 134) studie beskriver en situation där motstridande incitament och informationsskillnader finns mellan ledning och investerare för ett företag vilket Healy och Palepu (2001, s.405-440) också studerade. De hävdade, i likhet med Watts och Zimmerman (1978, s. 112 - 134) att företag hade incitament att redovisa värden som är överskattade vilket skapar en informationssymmetri. De hävdade att detta kan påverka
