Internationellt utbyte

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

10 poäng

Erfarenheter av ett utbytesprojekt

Experiences of a foreign exchange project

MOURAD ELBIED

Allmänt utbildningsområde 60 poäng

Höstterminen 2006

Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt

Sammanfattning/Abstract

Mourad Elbied (2007). Erfarenheter av utbytesprojekten. En studie kring förhållandena mellan internationellt utbyte och kunskaps utveckling hos elever på Hotell och restaurangprogrammet i gymnasial nivå. (Experiences from foreign Exchanges Projects. A research on vocational secondary school pupil’s knowledge improvement as impact of the international exchange). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Tanken bakom denna uppsats är att beskriva hur mina gymnasieelever på Hotell- och restaurang programmet berikas och utvecklas under utbyten med andra elever från andra europeiska länder. Syftet med denna studie är att få kunskap om de faktorer som är av betydelse för elever i ett utbytessammanhang. Genom en kvalitativ studie och med hjälp av enkäter kan klarhet uppstå. En litteratstudie i ämnet har fördjupat mina kunskaper och insikter. Valet av vilka länder eleverna hade utbyte med var betydelsefullt och en positiv inställning till utbytet fanns hos elevernas egen kunskapsutveckling.

Nyckelord: Utbytes erfarenheter - Internationellt utbytes erfarenhets villkor -

Partnerskap i Hotell och restaurangprogrammet - Utbytesprojektet i gymnasiet.

Mourad Elbied Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt Perolsv. 13 Examinator: ElisabethSöderquist 737 44 Fagersta

Förord

Första tanken vill jag ägna åt min kära far som var så angelägen att se mitt arbete men kunde tyvärr inte vänta längre. Han avled den 24 januari 2006.

Jag ville också förmedla min tacksamhet till mina elever HR3 2006 samt till mina lärarkolleger i arbetslaget. Utan deras uppmuntran och förståelse skulle detta arbete inte kunnat genomföras.

Kramar till min kära Eva-Lena och till mina älskade döttrar Gabriella och Felicia som med äkta kärlek till sin pappa respektive sambo visat stor tålamod trots upprepade förstörda semesterdagar.

Jag älskar er!

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1

1.1 Bakgrund... 3

1.2 Syfte och frågeställningar... 6

2. Litteraturgenomgång ... 7

2.1 Lärande ... 7

2.1.1 Förutsättningarna... 7

2.1.2 Lärandes process... 8

2.1.3 Skolan och lärarnas roll... 8

2.2 Kunskap ... 10 2.3 Kompetens ... 11 3. Metod... 13 3.1 Val av metod... 13 3.2 Urval ... 15 3.3 Procedur ... 15 3.4 Tillförlitlighet... 16 3.5 Etiska aspekter ... 16 4. Resultat sammanställning... 17

4.1 Elevens inställning till utbyten ... 17

4.2 Förutsättningarna kring elevernas lärande... 22

5. Diskussion och slutsatser... 26

5.1 Omständigheterna ... 26

5.2 Kunskapsutbyten... 29

5.4 Framtiden ... 33

5.5 Slutord... 34

6. Referenser... 36

1. Inledning

Mitt examensarbete utgår från frågeställningen: ”Utvecklas mina gymnasieelevers kunskap i sambandet med ett utländskt utbyte?” Svaret är inte klart givet! Avsikten med detta arbete har varit att med frågor söka svar på om vårt internationella utbyte får ett kunskapsinnehåll som påverkar mina elever i deras utveckling och i så fall i vilken utsträckning. Min utgångspunkt bygger på en vanligt förekommande uppfattning att nämligen all utbyte medför förvärvde kunskap. Men eftersom det ligger en del oklarhet kring utbytesverksamhetens effekter och stimulans i internationell miljö, valde jag att fördjupa mig i ämnet genom att försöka att ta reda på om eleverna påverkas kunskapsmässigt. Anledningen till att jag skriver mitt examensarbete om detta ämne är viljan att få ökad kunskap inom området sedan mitt intresse väcktes över förhållandena mellan internationella utbyten och den förvärvat kunskap som förmedlades och förvandlades till förhoppningsvis berikande erfarenheter för mina gymnasieelever.

Ambitionen är att med denna studie värdera, om kontakten med andra utländska elever främjar mina elever till ökad kunskap. Därför kommer mitt arbete att behandla en europeisk utbytesverksamhet på gymnasienivå med fokus på elevers erfarenheter och upplevelsen som i likhet med andra utbildningsenheter i Sverige har haft möjligheten att kunna delta i olika projekten som Comenius, Leonardo Da Vinci och Nord plus.

Det allra viktigaste blev att kunna precisera, om det har funnits något samband mellan elevernas utbyteserfarenheter och deras vidare kunskapsutveckling under de frekventa utbytestillfällena. Yrkesmässigt, siktar de flesta av eleverna på att verka i en mångkulturell miljö med skiftande behov och livsstilar, medan de internationella ämnen jag undervisar i, blir allt oftare utsatta för externa trender och influenser. Som yrkeslärare i ett karaktärsämne med långt förflutet i det trendkänsliga yrke jag undervisar i, ville jag naturligtvis dela med mig av min erfarenhet och mina kunskaper som jag har underhållit under min tidigare yrkeskarriär. De yrkesrollerna jag har haft under mitt verksamma arbetsliv har även inneburit ansvar för elever med olika erfarenheter och förutsättningar för lärande. Därför finner jag i ämnet ett personligt intresse som gymnasielärare med ett antal år erfarenhet från hotell branschen, att lyfta upp internationaliseringsfrågan till en central plats i den dagliga verksamheten. När jag sökte min lärartjänst på Hotell och restaurangprogrammet var jag medveten om de förändringarna som orsakades av globaliseringen och önskade öka min möjlighet att

påverka det pedagogiska arbetet genom att bland annat dela med mig av mina yrkeserfarenheter.

Läraren ska på alla sätt använda sitt yrkeskunnande till att höja kvaliteten i sin yrkesutövning och stärka sin professionalism i vetskap om att kvaliteten i yrkesutövningen direkt inverkar på samhället och samhällsmedborgarna (Lärarförbundet, 2000, sid.133).

På Hotell och restaurangprogrammet i södra Dalarna där jag arbetar togs tillfället att införa strukturella arbetsförändringar som ansågs viktiga för att förbättra utbytesmöjligheterna med andra enheter i Europa. Vi förstod tidigt att den ökade globala rörligheten, som utmanar eleverna endast kan bemötas med en bred anpassad utbildning. Eleverna skall ha den breda kunskapen och den kompetens som den dynamiska hotell och restaurangbranschen efterlyser. Alla dessa inslag i kombination, och speciellt de växande internationella influensernas inverkan på branschen, förstärkte mitt intresse för att undersöka elevernas inlevelse vid internationellt utbyte.

Som lärare på hotell och restaurangprogrammet har jag naturligtvis haft obesvarade funderingar kring utbytesproblematiken samtidigt som min främsta uppgift var att se till att eleverna får grundläggande kunskaper. Jag är ändå intresserad av att se vad dessa kontakter kan ge i retur. Innerst inne är jag övertygad om att genom internationellt utbyte ges elevernas andra möjligheter till lärande vilket betraktas i pedagogiskt sammanhang som viktig läroprocess i enlighet med Läroplanen (Lpf 94).

Sammanfattningsvis har tanken varit, utifrån skolans uppdrag, att utforska om förhållandet mellan skolan och internationellt utbytesverksamhet skapar incitament till elevernas kunskapsutveckling.

1.1

Bakgrund

Det är intressant att studera strategierna som skolan väljer för sin anpassning till samhällets krav mot bakgrunden av de styrdokument som reglerar skolans och lärarens ansvarsområden. När man läser vad skolan har för uppdrag i Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framgår det att skolan skall bland annat förmedla kunskaper som utgör de samhälliska referensramar och genom träning på att tänka kritiskt, granska fakta och förhållanden skall eleverna inse konsekvenserna av olika alternativ. Användning av dessa kunskaper blir därför viktig (Skolverket, 2006). Skolans styrdokument (Lärarförbundet, 2002) ställer höga krav på att utbildningen anpassas efter samhällets och yrkeslivets snabba utveckling. Det framgår av skolans styrdokument att utbildning ska vara anpassad efter samhällets och yrkeslivets snabba utveckling.

Dialog mellan skolan och näringslivet är en förutsättning för att gymnasieskolan i sin tur blir sedd som samverkan mellan elever och yrkeslivet i sin organisation och arbetsformer (Lärarförbundet, 2002). Genom att ständigt utvärdera skolans mål och arbetsmetoder förstärks kopplingen mellan yrkesföreberedande utbildningen och arbetsmarknaden. Det är viktigt att det överförs innovationer till skolvärlden och så långt det går med all kunskap och erfarenheter som arbetsmarknaden kräver. I SOU (1997:121, s.267) förespråkas en variation i studierna vilket även återtas av Lpf 94 när man fastslår att internationella kontakter skall främjas. Vidare i sin inledning påpekar skolverkets programhäfte för gymnasieskola GY (2000) förändringarna som sker i många områden i samhälle och som i sin tur påverkar skolan.

Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Målen som formuleras på Hotell- och restaurangprogrammet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 1999:12) syftar till att ge grundläggande kunskaper för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Sammanfattningsvis skall målen garantera att programmets olika delar hänger samman och bildar vid sidan av den arbetsförlagda utbildningen (APU) en helhet som eleven relaterar till i hotell- och restaurangverksamhets realitet. Då kommer skolans kunskapsuppdrag till uttryck genom de nationella styrdokumenten som bindande föreskrifter som måste följas. Mot backgrund att Hotell- och restaurangnäringen är en växande bransch med många utvecklingsmöjligheter måste skolan anpassa sig för att

lyckas med sitt uppdrag. Detta observeras där det står att läsa i läroplanen (Lpf 94) ”undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”.

Lärarens uppgift är att se till att eleven får grundläggande kunskaper och därför måste eleven erbjudas en relevant grund att stå på för framtiden. I Lärarens handbok (lärarförbundet 2002, sida 41) skrivs det bl.a.:

Gymnasieskolan skall fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som föreberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor mm och som föreberedelse för vuxenlivet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina liv.

I detta sammanhang blir det ännu viktigare för skolan att interaktivt visa respons på näringslivets kompetenskrav på lokal och internationell nivå. APU är kanske ett alternativ som skapar möjligheter. Skolverket främjar idé om Arbetsplats förlagd utbildning med sitt sträva efter att vissa utbildningsinslag förläggs i dag till en arbetsplats, s.k. (APU). Enligt nuvarande bestämmelser ska minst 15 veckor av undervisningstiden på yrkesinriktade program utgöras av APU och varje vecka ska motsvara 24 timmars undervisning i skolan när man avräknar mot garanterad undervisningstid (Prop.1990/91:85). Genom en mer rationell fördelning av de 15 befintliga och obligatoriska APU veckor som traditionellt sätt är sedda för lokalt eller regionalt arbetsplatsförlagd utbildning kunde en utländskförlagd praktikperiod genomföras som det uppmuntras av Regeringsproposition (2003/04: 140, s.14). Trots höga finansiella krav som medföljer ett internationellt utbyte och trots en omfattande administrativ procedur blir det EU:s finansierade projekten för många ansökare möjlighetens utväg.

Att begränsa sig till vad yrkesberedande utbildning erbjuder i skolan kan i vissa avseende upplevas som otillfredsställande och därmed krävs praktisk erfarenhet för att få en större uppfattning om yrkets villkor. Att undervisningen konsekvent får ett internationellt perspektiv är väldigt viktigt, eftersom förmågan att se den egna verkligheten i förhållande till andras levnadsvillkor, utvecklas naturligt i jämförbara sammanhang. Analys och debatter kring livets förutsättningar inom olika kulturer får ofta en annan utgångspunkt. Med stöd av Lärarförbundets tolkning (2002), av den reformerade skola vars huvuduppgift förändrats till att förmedla kunskaper, skapa

förutsättningar och att utveckla dem, blir antagligen möjligheterna genom ett genuint

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är att kartlägga elevens inställning till utländskt utbyte samt att undersöka om eleverna lär sig någonting under utbytet. Följande frågor ställs:

Upplever eleven utbytet lärorikt och utvecklande i möten med andra? Upplever eleven utbytet lika lärorikt och utvecklande när kulturerna är nära varandra?

2. Litteraturgenomgång

I detta kapitel kommer litteraturgenomgången att fokusera på tre centrala begrepp: lärande, kunskap och kompetens. Dessa utgör grunden till examensarbetet och tidigare publicerad forskning redogörs.

2.1 Lärande

2.1.1 Förutsättningarna

För att uppnå de klara målen i lärande och den positiva utvecklingen som skolmyndighet förskriver behöver elevernas grundläggande behov vara tillgodosedda som grundförutsättning. Evenshaug (2001) genom att referera till Maslows teori om självförverkligande belyser bland annat vikten av trygghets känsla hos människan under utvecklingen och dess effekt. En trygg miljö uppmuntrar till inlärnings motivation och till positiv utveckling. Dessutom tilläger författarna (Evenshaug & Hallen, 2001) att en trygg bas under uppväxten bidrar till en mer positiv, kognitiv och social utveckling hos eleven. Egidius (2003) i sin beskrivning förutsätter att lärarens pedagogiska förhållningssätt i det öppna flexibla lärandet riktas mot att stödja eleven att känna sig trygg vilket ökar motivationen och ansvarstagandet. Samarbetet mellan lärare och eleven baserade på självstyrning och ansvarstagande blir mer verklighetsinriktat när kunskaps inhämtning sker på öppet sätt. Om man refererar till styrdokumentets innehåll med Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som huvudriktning är det klar att skolans uppdrag i ett visst avseende reduceras till att förmedla kunskap. Med denna tolkning blir det nödvändigt med ett extensivt tillägg som förutsätter värderingar kring kunskapsutveckling. Hur vet man om dagens viktiga kunskap kommer att gälla i framtiden? Maltén (2003) är övertygade om att skolan inte har längre ensamt monopol på kunskapen som ständigt uppdateras i vårt internationaliserade och globaliserade samhälle. Bernt Gunnarsson (2003) i Lärandets ekologi med hänvisning till Thomas Ziehe (1986) menar att det sociala sammanhanget är en förutsättning för att lärandet ska bli den bildningsprocess som samhället avser. Denna process präglas av socioekonomiska politiska och kulturella relationer samt elevernas egen historia,

I elevernas omgivning skapas förutsättningarna som samhället avsett för bildningsprocessen. Det är utan tvekan att med informationsteknologis utveckling har tillgänglighet och framförallt informationsflödet ökat oerhört drastiskt skriver Gustavsson (2002). I Vad krävs nu skriver Måhl (2005) om vad skolan förväntas leverera när hemmet kunnandet inte räcker till medan den så kallade kunskapssamhället med sina snabba förändringar fortsätter att ställa krav på kompetens. I en del pedagogisk forskning poängteras sambandet mellan lärandets ekologi och elevernas egen historia Gunnarsson (2003). Vidare betonar utvecklingspsykologerna Piaget, Vygotskij och Bronfenbrenner samspelet mellan individernas intellektuella funktioner och deras miljö (Evenshaug & Hallen 2001)

2.1.2 Lärandes process

Lärandet handlar visserligen om en naturlig process. I beteendevetskap (Evenshaug & Hallen 2001) menar Piaget att viljan att anpassa sig till miljön och anpassa miljön efter sig med en jämvikt strävan hör till samspelet mellan människan och naturen. Han utgår från begreppen assimilation och ackommodation som inte kan äga rum utan samspel mellan individen och miljön. Vygotskij däremot var mest intresserad av det sociala samspelet och dess interaktion. Han menar att nyckeln till socialt lärande hittas i nära förbindelse med andra där språket är betydelsefullt. Kunskap utvecklas i interaktion och i samtal då människor kommunicerar och försöker att förstå varandra. Kunskaperna och färdigheterna som skapas i en undervisningssituation är bundna till den situation där de skapas. Då blir lärandet en aktiv och kontinuerlig process som fortgår i elevernas omgivning. Individen kan då inte betraktas som isolerad eftersom utvecklingen anses ske i sociala och kulturella sammanhang.

2.1.3 Skolan och lärarnas roll

Med globaliseringen och det nya kunskapssynssättet förvandlades lärarens uppgift successivt ifrån att uppfostra och utbilda eleverna, till att i stället stärka deras självkänsla och förtroende. I det kunskapssamhälle vi lever är skolans monopol på kunskap inte längre den högsta prioriteten. Maltén (1995) beskriver vilka relevanta ämneskunskap kräver ett föränderligt samhälle av läraren samt vikten av det livslånga lärandet med återkommande utbildningar. Hargreaves (1998) tar steget ännu längre med att beskriva den moderna lärares åtagande gentemot sina elever med kontinuerlig

fortbildning som skyldighet och individuellt plikt. Ur samhälles och näringslivs perspektiv blir läraren en belastning för sina elever om förväntningarna inte uppfylles. Med nya erfarenheter skapas nya bilder och föreställningar av hur ett effektivt fungerande samhälle kan se ut och fungera, men när det kommer till sociologiska mekanismer, har de ofta sitt ursprung i ett historiskt sammanhang menar Säljö (2001). Han utgår från att lärandet aldrig kan reduceras till endast teknik eller metod däremot utifrån samspelet i ett socialt och kulturellt sammanhang. I sin senaste rapport för 2006 har Utbildnings- och kulturdepartementet som myndighet för skolutveckling lagt fram i sin sammanställda rapport vissa grundlinjer som reflekterar omvärldens krav på den framtida skolan. Nationell skolutveckling för ökad kunskap och bättre resultat (2006). En av de viktiga faktorerna för ökad konkurrenskraft för skolans framtida utveckling kan uppnås genom internationalisering.

Den förändrade syn på kunskap som Lpf 94 innebär, kräver nya dispositioner i arbetsformer och nya inflytande former. Argumentationens underlag hittar sin tilltänkta styrka i diverse officiella texter. Undersöker vi läroplanens värdegrund för frivilliga skolformer märker vi att intentionerna är tydliga. Detta rekommenderas i Lpf 94: ”internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder skall främjas”. (Lpf 94, rättelseblad som ersätter tidigare utgivna SKOLFS 1994:2 sida 1och 2).

Ännu viktigare är det för skolvärlden att vara lyhörd för samhälles förändringar och ständigt förnya utbildningens innehållet med relevanta ämneskunskaper, stimulerande och anpassade efter elevens behov och förutsättningar. Detta poängteras i Lärarens handbok (2002, s.47) under rubrik: Utbildningsval-arbete och samhällsliv.

Genom proposition förespråkar departementet denna orientering i ett mera officiellt ställningstagande, som kan tolkas som extra betoning av styrdokumentens intention. Regeringsproposition: ”eleven bör ges möjligheten till utlandsförlagd praktik eller utbildning”. (2003/04:140, s 14).

Det råder ingen tveksamhet över syften när man undersöker programmålen för Hotell- och restaurangprogrammet:

Hotell- och restaurangprogrammets syfte är att ge eleven yrkeskunskaper och kompetens inom hotellbranschen samt inom offentlig och privat restaurangverksamhet. Utbildningen

skall även förbereda för arbete inom upplevelseindustrin. En bärande del i programmet är att skapa ett helhetstänkande kring hotell och restaurang, där gäster skiftande behov och önskemål tillgodoses.

Utbildningen på hotell- och restaurangprogrammet skall ge en god grund för livslångt lärande i arbetslivet och även för vidare studier såväl inom Sverige som internationellt. Genom att samråda lokalt skall skolan följa förändringar inom yrkesområdena. Programmet skall ge kunskap om företagandets villkor.

För att spegla samhället och arbetslivet skall samarbetet mellan programmets studievägar och över programgränserna uppmuntras. (SKOLFS 2006:12).

2.2 Kunskap

Idag har begreppet kunskap blivit mera utåtriktat, dynamiskt och variabelt men framförallt temporärt. Kunskapen idag präglas av olika influenser och dimensioner beroende på relevans och betraktarens synvinkel. Skolan i sina mål skall förmedla för att eleverna skall få kunskap inom olika områden och utveckla dem på olika sätt enligt lärarens handbok (lärarförbundet 2002). Därmed försvinner den traditionella kunskaps hierarki eller rangordning och ersätts av Malténs syn på kunskap som omfattar allt som ger redskap för framtiden. Eftersom i denna definition inryms så väll intellektuella som sociala dimensioner blir kunskap viktigt på olika sätt med tanken på att samhällsliv förändras (Maltén, 2003). Idag talar vi om olika kompetenser, teoretisk och praktisk men även social som en samhällsprodukt i kontrast med den tidigare långa perioden under vilken betyg använts som enda redskap för att bedöma kunskaper. Att kunna identifiera och synliggöra och framförallt definiera kunskapen är relativt komplext. I läroplanen för den obligatoriska skolformen Lpo 94 beskrivs kunskap som O-entydigt begrepp som kommer till uttryck i olika former, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet och förutsätter samspel med varandra. Kunskap tenderar mot att vara meningsfullt. Det har sitt ursprungs i människans strävan att söka mening i tillvaron (Gustavsson, 2002). Han beskriver utmaningen som uppstår när ny kunskap tillkommer och rubbar gamla uppfattningar och föreställningar människor har eftersom meningen ändras. Regelbundna praktiska övningar i skiftande miljöer och sammanhang stärker och breddar kunskapen. Kunskap kan vara fakta som ständigt fördjupas, men kunskap handlar också om förståelse och färdigheter som blir nästan intuitiva. Dock blir skolans

viktigaste uppgift att uppmuntra till kunskapsinhämtning genom egna upplevelser utifrån ett erfarenhetsgrundat lärande. Redan då ansåg Dewey att socialt samspel utvecklar individen och ger ökad förståelse för sig själv och andra. Utifrån begreppet: ”learning by doing” ansåg Dewey vidare, att praktisk hantering och konkreta erfarenheter av omgivningen, utvecklar värdefull kunskap när sinneserfarenheterna utsättes för reflektion (Egidius, 2003).

Här iakttas också en fragmenterad bild av elevernas sanning och inställningen till den

moderna kunskapen som produceras under kontakten med kompisar från andra länder. Dysthe (1995) beskriver liknande fenomen och styrker de positiva effekterna av

elevernas fokusering på kulturella skillnader, vilket skapar forum för dialog och ger dynamik till debatten för utveckling. Hon ser elevens engagemang som villkorligt

inlärningsaktivitet som stimuleras genom meningsfullt samspel med ämnesinnehållet. Eller som Gunnarsson (2003) skriver elevens utveckling hänger ihop med elevens

delaktighet under situationer som stimulerar till ansvarskännande och framtidstro. Utvecklingen skulle egentligen reduceras till erfarenhetspedagogikens grundtanke med utgångspunkt i gamla erfarenheter som uppmuntrar till nya och förändrar ungdomarnas föreställning på ett sätt som de själva anser relevant.

2.3 Kompetens

I jämförelse med kunskapen är kompetensen däremot ett dynamiskt begrepp, som innehåller både kunskap och färdigheter. Egidius (2003) beskriver den som förmåga att lösa igenkända uppgifter så väl som nya obekanta. I detta stadium blir agerandet systematiskt i sitt syfte därmed blir lösningarna adekvata och problemen bemästrade. Med sin kompetensportfolio beskrivning kunde Egidius styrka kompetensen på visst område genom samling av diverse dokument som skall värderas mot kunskapskraven i den nationella kursen. Genom sin femstegs skala beskriver Dreyfus (Egidius, 2003) stegvis de olika faser som behöver ökas successivt och täcker hela resan ifrån att vara novis till att bli expert med helhetssyn och målinriktat systematiskt agerande. I någon liknande struktur, fast mera nyanserat, eftersom den förutsätter att eleverna ansvarar för kunskapsinhämtning, redogör Ahrenfelt (2001) för sin kompetenstrappa som bygger på fem moment ifrån ”omedvetet inkompetent” till ”omedvetet kompetent”.

3. Metod

I detta kapitel beskrivs vilken metod som används för att genomföra denna undersökning. Traditionellt är avgörandet i undersökningarnas utformning direkt förknippad till valet mellan kvalitativa metoder och kvantitativa metoder. Beroende på vad forskningen syftar till, tillämpas dessa metoder för olika mål och kan även kombineras efter behoven och forskningsobjektens karaktär. Det är inte obligatoriskt eller nödvändigt att undersökningen endast syftar på mätbara egenskaper eller hårddata som behandlas statistiskt som ändamål, enligt Ejvegård (2003). Den kan däremot rikta sig mot sättet som människorna ser på sig själva och sin relation till omgivningen enligt Hartman (2004).

3.1 Val av metod

Redan från starten låg Hartmans (2004) hermeneutiska vetenskapsteori som utgångspunkt för att försöka få kunskap om mina elevers livsvärld. Med tanken på syftet valde jag att göra en kvalitativ studie för att få en uppfattning om mina elevers kunskapsmässiga utveckling under sina internationella utbyten. Skälet är strukturellt och egenskapligt. Den kvantitativa metoden går på bredden och ger forskaren en distanserad ställning gentemot vad som forskas, medan den kvalitativa metoden går mer på djupet, med en nära relation till objektet (Holme & Solvang, 1997). Med en kvalitativ helhetsundersöknings alternativ har jag velat införskaffa mig en specifik kunskap om elevernas erfarenheter och upplevelser i samband med deras utlandsutbyte. En annan anledning som motiverar mitt val av den kvalitativa metoden, berodde på förväntningarna jag hade med den specifika kunskapen som skulle inhämtas genom enkätsvaren. Jag grundade mitt resonemang i enlighet med Hartmans (2004) synsätt när han menar att kvalitativa undersökningar har som objekt den livsvärld människor har, och därmed den mening de knyter till sig själva och sin situation. Eftersom min utgångspunkt berörde de humanistiska värden snarare än de statistiska mätningarna, föll mitt val för kvalitativ metod. De subjektiva aspekterna i observationsprocessen kan endast förstås genom upplevelsen om man sätter sig in i andras situation och tolkar deras livsvärld enligt Hartman (2004). Han menar att beskrivande studie ge en klar bild av det som ska studeras medan kvalitativ data har sin styrka i sin omfattning och

flexibla innehållet. Detta kan innebära att man går mer på djupet i stället för på bredden. Av praktiska skäl kändes valet för den kvalitativa metoden mer än befogad eftersom gruppen jag riktade mig mot inte överstiger 25 elever. Genom att rikta mig mot en mindre grupp i stället för att studera på en bredare front alla elever som blev involverade i utbytesverksamheten under olika program på hela skolan, kände jag konsekvent att min begränsning var mest lämpad för en kvalitativ undersökning för att värdera den enskilda upplevelsen. Hartman (2004) menar att inom sin teoretiska precision uppfyller den kvalitativa metoden kraven som vetenskaplighet ställer. Fördelarna med den kvalitativa metoden, finner vi i egenskaperna med specifik karaktär av specialisering och fri utformning med mindre rigorös struktur, lämpad för studie av små grupper i jämförelse med den kvantitativa metoden som i sin bearbetning brukar omfatta stora populationer.

Av tekniska skäl blev enkäter med fasta frågor mitt första val för att komma åt den informationen jag var ute efter. Ejvegård (2003) påpekade också lämpligheten i enkätundersökningarna när det gällde att samla in material för att närma sig uppfattningarna hos en grupp människor. Att min undersökning grundades på enkäter berodde dels på den korta tiden jag hade till förfogande och dels för att eleverna helt självständigt skulle i lugn och ro kunna besvara frågorna utan den minsta influens från intervjuaren, det vill säga mig i detta fall, (Hartman, 2004). Fördelen med denna typ av frågor är att elevernas förutsättningar blir lika, nackdelen däremot är att frågorna blir enformiga utan variation i jämförelse med andra metoder.

Bland andra informationer eller kunskapskällor som stått till buds, hade jag möjligen kunnat välja att genomföra en kvalitativ intervju, det vill säga en personlig informell konversation med elever, där min speciella avsikt var att generera svaren på de funderingar jag hade över utvecklingen i utbytessammanhang. Denna Hartmans (2004) recept av ”ostrukturerad och ej standardiserad intervju” har enligt min mening minst två nackdelar: en generell och en mera specifik. Den ena nackdelen är att den är tids- och resurskrävande, både i sin hantering och i sin bearbetning och kräver ett längre tidsperspektiv. Den andra nackdelen hänger ihop med de unga elevers villighet att självständigt ställa upp på intervju och uttala sig om sina utbyteserfarenheter på ett objektivt sätt. Bortsett ifrån de etiska aspekterna, upplever jag uppgiften som svår för

läraren att med säkerhet få gehör för denna typ av uppdrag vilket i värsta fall kan sluta med att antalet villiga eller tänkta elever för offentlig intervju, blir marginell eller helt avvikande.

3.2 Urval

Utifrån Hartmans urvalsproblematik bestämde jag mig för ett ändamålsenligt urval i min kvalitativa undersökning. Jag hade goda skäl att tro att mina frågor skulle leda till den efterlysta kunskapen. Genom att söka bestämd kunskap och i förhållandet till mina praktiska möjligheter ansåg jag omedelbart att utfallet kommer endast att gälla mina egna elever. Resultatet får en restriktiv tolkning som representativt för den lilla gruppen av elever jag studerade och omfattar inga andra. Resultatet hade sannolikt kunnat se annorlunda ut med andra elever från annat program eller enhet. Undersökningen som gjordes i form av enkätformulär medföljer som bilaga, och var inriktad mot alla tredje årets gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet, bestående av totalt 18 flickor och 7 pojkar. På grund av olika anledningar blev svarsfrekvensen inte hög till fullo. Av totalt 25 elever valde 4 elever att avstå ifrån undersökningen, eftersom de varken hade erfarenheten eller viljan att delta i någon form av utbyte medan två andra inte var fysiskt närvarande vid tillfället. Frågorna krävde ett visst engagemang och en viss subjektivitet i elevernas svar, och noggrann bearbetnings analys i efterhand. Precis som Hartman (2004) menar blev vissa svar svåra att fånga, nästan omöjliga. Att notera med fördelaktighet är att eleverna under dessa premisser, hade samma förutsättningar inför frågorna, både i tid och rymd. Denna grupp av elever hade under sin treåriga utbildningsperiod haft åtskilliga tillfällen att delta i någon form av utbyte genom EU-projekten Comeniusprojektet med Finland eller genom Nordplus projektet med Norge. Vissa av dessa elever har även haft förmånen att lägga sina treveckors praktikperiod på Kreta genom Leonardo Da Vinciprojektet. (Internationella Programkontoret 2005).

3.3 Procedur

Undersökningen ägde rum under höstterminen 2005 i skolan där jag tjänstgör. Som lärare i hotellkunskap, erbjöd jag eleverna att skriftligt besvara frågorna i enkäten under sin vanliga lektionstid. För att stärka elevernas trygghetskänsla beslöt jag mig för att genomföra undersökningen i ett av elevernas dagliga klassrum i deras naturliga miljö. Det var viktigt att hålla en låg och neutral profil, och vara sparsam på kommentarer

tyckte jag med syftet att skapa goda förutsättningar inför processens start. För sista gången hann jag påminna dem om syftet med enkäten och noterade att de blev införstådda med uppgiften. Den tidspressen som eleverna utsatts för under sin vanliga lektionstid för att besvara frågorna gjorde omöjligt att slarva bort enkäterna. Min strävan var att inte influera med min personliga inställning till frågorna för att undvika att på något sätt påverka resultatet. Datainsamlingen genomfördes relativt snabbt därefter för en sammanfattning och en tolkning av svaren. Resultatsammanställning och en noggrann analys gjordes i följd någon vecka senare.

3.4 Tillförlitlighet

Spridning av elever med tidigare erfarenhet av olika slags utbyte kan ses som en möjlighet till att höja undersökningens trovärdighet och kan även betraktas som en extra dimension till undersökningens tillit. Den återstående frågan är om osäkerhetsfaktorerna i denna studie hade något relevans som kunde på ett systematiskt sätt influera undersökningsresultatet. Reliabiliteten och pålitligheten framstår som Hartman (2004) beskriver när det går att göra samma observation upprepade gånger, vilket i detta fall är problematiskt för att systematiskt uppnå ett representativt material. Trots det bedömde jag resultatet som troligt eftersom svaren genomsyrade elevernas eget perspektiv, med deras egna tankar och funderingar. Den grad av tillförlitlighet som återspeglas i min undersökning kan anses som tillfredställande i relation till de svaren jag har fått på mina funderingar och i relation till förhållandena.

3.5 Etiska aspekter

Eleverna fick en kort information om syftet med undersökningen och erbjöds möjligheten att kunna avböja sin medverkan, utan att frukta minsta konsekvens. Anonymitet inför enkätundersökningen har ingått som förutsättning redan från starten. För att undvika onödig spekulation kring identifiering under sammanställningarna, bestämde vi att inte signera enkäterna, vilket skall kunna garantera dem total anonymitet. Här är det viktigt att skydda elevernas integritet. Jag erbjöd dem att ta del av det slutliga resultatet för att se om min uppfattning av deras erfarenheter i denna undersökning stämmer överens med deras.

4. Resultat sammanställning

Gällande redovisningen av vad elever hade för upplevelser och erfarenheter av internationellt utbyte, valde jag att presentera resultatet utifrån en problematisk vinkel för att hitta en gemensam nämnare i elevernas svar. I svaren på enkätfrågorna har det framkommit nyanserande beskrivningar om utbyteserfarenheter. Därmed för att skapa ytterligare klarhet, tyckte jag att svarsinnehåll borde betraktas och tolkas utifrån två olika perspektiv: elevens inställning till utbyten och elevens förutsättning för lärande i samband med utbytet. Under analysfasen försökte jag hitta om det har funnits något samband mellan dessa aspekter som kunde leda till någon kategorisering som kännetecknar elevens utbytesinställning. Jag kommer att studieverkställa min undersökning under två tema: elevens inställning till utbyte och vad eleven lärdes av det.

4.1 Elevens inställning till utbyten

Under denna kategori beskrivs elevens inställning till utbyte. Analysen lades upp för att spåra någon gemensam nämnare i svaren och för att sedan ringa kärna i elevernas resonemang. Jag har valt att sammanställa resultatet genom att redovisa fråga för fråga med undantag för frågan nummer två, som behöver kommenteras mera noggrant, eftersom svaren tolkas i procentuella satser enligt diagrammen. I övrigt baseras utfallet på svaren av 19 närvarande elever från HR3, utan någon hänsyn till deras tidigare delaktighet i utbytesprojekten. För att bibehålla en autentisk profil och ett objektivt förhållningssätt reproducerar jag bokstavligen elevernas åsikter i trogna repliker, både till sitt initiala innehåll och i sin ursprungliga form, dock utan att upprepa likadana svar.

1) På vilket sätt tror Du att utbyte med elever från andra länder kommer att utveckla dig?

”Att delta i projekt är alltid utvecklande, och när det gäller det här är det främst erfarenhet att möta andra kulturer/språket”

”Beroende på vilket land vi har utbyte med är det olika men det är alltid positivt att träffa nya människor”

”Vi får lära oss hur dom har det, och hur dom ser på vårat sätt att lära oss av varandra, och få nya idéer”

”Man får resa runt och prova på olika länders miljöer och språk. Sedan så har man ju kontakter i andra länder”

”Man får lära sig hur de gör, man lär sig av varandra, deras kunskaper”

”Man kan ta del av deras kunskaper så man får nya. Lär sig hur de gör olika saker i sitt land”

”För att lära sig om hur de lever och deras seder och bruk”

”Det kommer att utveckla mig på det sätt att jag lär mig hur andra kulturer är, vad som är annorlunda och så”

”Mer erfarenhet”

”Lära sig språket och de landets kultur bättre. Se hur det går till i andra länder”

”Du lär dig språket, du får info om en annan kultur, historia och mycket annat kan vi få del av när vi får utbyte med elever från andra länder”

”Du lär dig annan språk och kulturär”

”Lära mig mycket om deras kultur, träna på deras språk, kommunicera med människor från andra länder osv Få nya kompisar & kontakter från andra länder”

”Det är klart att det utvecklar personer genom att man är i en annan miljö” ”Det kan utveckla mig mycket, om språket och dess kultur hur dom lever och äter” ”Ett bra sätt att ta sig ut i världen och pröva på andra länders sätt för lärande och utbildning. Och kanske lättare att finna jobb utomlands om man vill se sig om i världen”

2) Vad är det främst som påverkar Ditt intresse när det gäller att delta i internationaliseringsprojekt, exempelvis i form av utbyten?

Nedan presenteras en skala i fem steg (1-5) där 1 representerar stor påverkan, 2 representerar måttlig påverkan, 3 representerar påverkan, 4 representerar mindre påverkan, 5 representerar ingen påverkan

Faktor 1 2 3 4 5

Språket (21,1% ) ( 36,8%) ( 36,8%) (5,3% ) (0% )

Val av land (63,1 % ) ( 21,1%) (15,8 %) (0% ) (0% ) Val av lärare ( 21,1% ) ( 26,3%) ( 26,3%) (21% ) (5,3% ) Tidpunkt på året ( 15,8% ) (36,8 %) (31,6 %) (5,3% ) (10,5% ) Vilka elever som deltar i

projektet (31,6% ) (31,6%) (15,8 %) (10,5% ) (10,5% ) Motstånd från familjemedlemmar (15,8 % ) (15,8%) (10,5 %) (31,6% ) (26,3% ) Sociala problem (10,5 % ) (21,1 %) (15,8 %) (15,8% ) (36,8% ) Platsbrist i hemmet (36,8 % ) ( 21,1%) (15,8 %) (5,3% ) (21% ) Ekonomi (15,8 % ) (21,1 %) (15,8 %) (21% ) (26,3% ) 3) Blir elever som deltar i utbytesprojekt särbehandlade av lärare/elever på skolan?

”Definitivt, och det är inte alltid på ett positiv sätt”

”Både ja och nej. Efter utbyte finns ej någon hjälp att ta igen missade lektioner” ” lite kanske. av vissa lärare med det märks knappt”

”Nej det tror jag inte” ”Nej det tror jag ej” ”Nej”

”Nej det tror jag inte men man vet aldrig” ”Nja, nej, det tror jag inte”

”Nej det tycker jag inte”

”Det tror jag inte. För intresset från eleverna brukar vara stort, så alla kommer vara jämlika”

”Nej det tycker jag inte” ”Nej det tror jag inte” ”Det får jag inte”

”Nej det tror jag inte. De tar emot en vänligt eftersom detta är något man vill göra. Man utför inte ett utbytesprojekt och sedan särbehandlar utbytesstudenterna”

”Nej, jag har inte märkt av någonting” ”Nej inte vad jag vet”

”Nej det tro jag inte. Jag har inte lagt märke till de”

4) Tycker Du som elev att skolan ska arbeta för att elever kan få större möjligheter

att åka på olika projekt?

”Helt klart! Om bara fler tog chansen skulle de se vad de går miste om”

”Ja det tycker jag. Det skulle vara en bra möjlighet för elever att prova nya saker, och få se lite annat. En bra livserfarenhet”

”Ja det tycker jag. Det är en stor chans att få åka ut och skaffa vänner i andra länder” ”Nej bra som det är”

”Ja det tycker jag. Och då inte bara i norden. Det finns nog många som lockas att åka längre bort”

”Ja. Man kan nog lära sig väldigt mycket, utvecklas och få erfarenhet så på så sätt så är det bra. Får ta del utav andra länders kunskap och kulturer”

”Ja för att det jag skulle vara en bra livsupplevelse och en bra lärdom”

”Det tycker jag. Elever som vill ska ha möjligheter att jobba utomlands i form av praktik”

”Ja det vore kul att åka utomlands men Norge och Finland kanske inte är de roligaste länder att åka till”

”Jag tycker att valet av land påverkade mig negativt. Norge är inget intressant ställe. Alla som vill ska få möjlighet att få åka på olika projekt”

” Ja det tycker jag. Många är väldigt intresserade och vill jätte gärna vara med på sådant”

5) Tycker Du som deltagit i ett utbyte att det har varit en rätt prioritering ifrån skolan?

”Ja det tycker jag absolut det ger en som elev stor möjligheter” ”Absolut, det är en jätte kul grej”

”Ja det tycker jag”

”Ja, men då kanske ”skolan” ska veta vad eleverna är intresserade av”

”Ja det tycker jag för ett utbyta kan man ha stor nytta av, för man lär sig av annat folk från andra länder hur dom har det och hur de jobbar”

6) Hur utbytet utvecklat dig?

”Absolut, med tanke på hur mycket det ger och hur kul det är att inte minst få möjlighet att göra sin praktik utomlands”

”Vet ej. Kanske”

”Som människa och sättet, och sättet att arbeta” ”Vet faktiskt inte, men språket kanske”

4.2 Förutsättningarna kring elevernas lärande

Utdraget från den genomförda enkätundersökningen beskriver elevernas förutsättningar för lärande i samband med internationellt utbyte. Eleverna ger en tydlig och bred bild av faktorerna som påverkar deras inlärning.

Faktor 1 med frågan om språkbarriären eller snarare bemästrandet av det engelska

språket som kommunikativt medel i kontakt med andra nationaliteter, kunde i en fem stegs svårighetsgradsskala läsas som följande:

4 elever tyckte att användning av ett främmande språk hade en stor påverkan.

7 elever tyckte att kommunicera på engelska hade en måttlig påverkan.

7 elever kände sig påverkade när det gällde att kommunicera.

1 elev kände ingen effekt alls.

Faktor 2 gällande val av landet att ha utbytet med var mest påtagande.

12 elever uttryckte det som det viktigast och påverkade mycket av deras engagemang.

4 elever kände en måttlig påverkan.

3 elever tyckte att det spelade någon roll vilka man har utbyte med.

Faktor 3 gällande vilka lärare som fick vara med under projekten.

4 elever ansåg att valet av lärare hade en stor betydelse.

5 elever tyckte att det hade mindre betydelse.

5 elever ansåg att det hade någon påverkan.

4 elever kände en mindre påverkan.

Faktor 4 tidpunkter på året är väldigt viktigt ur tredje årets elevperspektiv eftersom de

behöver vara klara med alla sina kurser innan de vanligtvis tar studenten.

3 elever tyckte att de påverkas oerhört mycket.

7 elever tyckte att de påverkas måttligt.

6 elever tyckte att de på något sätt påverkas.

1 elev kände någon mindre påverkan.

2 elever märkte ingen påverkan alls.

Faktor 5 om vilka elever som deltar i projektet är minst lika viktig som de övriga.

6 elever tyckte att det har ett stort inflytande på deras delaktighet.

6 elever kände en måttlig påverkan.

3 elever kände sig påverkade.

2 elever kände sig mindre påverkade.

2 elever såg ingen påverkan alls.

Faktor 6 handlar om det stödet eleverna får hemifrån.

3 elever svarade att det var jätte viktigt med stödet från familjemedlemmar.

3 elever kände att det var måttligt viktigt med stödet hemifrån.

2 elever tyckte att det påverkade deras inställning till utbytet.

6 elever kände att det påverkade dem mindre.

Faktor 7 handlar om eventuella sociala problem och konfliktladdade situationer som i

vanliga fall står utanför vanlig skolpersonals kompetens och som hanteras av andra institutioner utanför skolväsendet.

2 elever upplever att den sociala miljön de lever i har stor påverkan till deras utbytes-

inställning.

4 elever ansåg att deras sociala miljö hade en måttlig påverkan.

3 elever tyckte att deras sociala förhållande påverkade på något sätt.

3 elever kände en mindre påverkan.

7 elever såg inget hinder till deras åtagande.

Faktor 8 med utrymme i hemmet är viktigt eftersom eleverna är tvungna att vistas hos

varandra.

7 elever kände att frågan hade en stor betydelse.

4 elever ansåg att det påverkades måttligt.

3 elever ansåg att det hade en betydelse.

1 elev tyckte att frågan hade mindre påverkan.

3 elever tyckte att boendet hade ingen som helst påverkan.

1 elev lämnade ett blankt svar på frågan.

Faktor 9 gäller ekonomi och synnerligen utgifterna under besökstiden. Vistelse

perioden kräver vissa uppoffringar och den privata ekonomin blir ansträngd eftersom utöver kostnader för uppehållet måste all fritidsaktivitet och dess innebörd bekostas själv.

3 elever tyckte att det hade en stor ekonomisk påverkan.

4 elever tyckte att påverkan var måttlig.

3 elever kände att de blev påverkade.

3 elever kände att påverkan blev mindre.

5 elever tyckte inte att de blev ekonomisk påverkade.

5. Diskussion och slutsatser

I detta kapitel inleder jag diskussionen baserat på de svar jag har fått och utifrån de litterära och teoretiska utgångspunkterna som redogjorts tidigare. För att strukturera mina reflektioner och precisera mitt resultat, väljer jag att i detta kapitel ha en någorlunda proportionell fördelning. Presentationen kommer att bestå av fyra avsnitt: det första behandlar omständigheterna runt undersökningen, det vill säga en närmare beskrivning av olika intryck i samband med de korta perioderna under vilka eleverna fick umgås med andra och samverka runt ett antal uppdrag. Det andra ägnar sig endast åt kunskapsmoment medan det tredje är mer av självkritisk karaktär med att påpeka svagheten i undersökningens reliabilitet. Slutligen kommer det fjärde mera spekulativt att handla om framtidsperspektiv.

5.1 Omständigheterna

Min ambition var att genom elevernas skildringar och upplevelser dels kunna lista ut deras inställning till utbyte dels kunna utvärdera om dessa möten med andra nationaliteter hade någon relevans för deras kunskapsutveckling. Därför tyckte jag att det enklast sättet att få reda på det var att vända sig mot eleverna med precisa frågor i min enkätundersökning. Historiskt sett är det nuvarande utbytessystemet på gymnasiet inget nytt påfund, utan snarare en förlängning och vidareutveckling av den traditionella peregrinationen från 1500-talet. Det vill säga bildningsresor för unga adelsmän genom olika europeiska universitetsstäder, med målet att knyta samman länderna på den gamla kontinenten, precis som det förtäljs av Säljö (2001).

Således verkar det som för närvarande sker i utbytessammanhang, sammanfattningsvis bli enbart en förlängning av de gamla koncepten med i synnerhet en ökad variation på uppdraget och formen som möjliga skillnader. Idag förändras kompetensbehovet ständigt och innehåller mer och större inslag av praktiskt lärande och erfarenhet i arbete. Därför anser jag att det är av största vikt att, jag i min yrkesroll som lärare, redogör den kunskapsmässiga innebörden av utbyten och lyfter upp den till en central fråga.

Redan från starten, kändes utmaningen med en undersökning som ett spännande och intressant uppdrag fast jag kom nog tidigt att inse att den var en aning komplicerad trots det relativt lilla antalet elever. Den svårighetensgrad berodde på projektens natur som

byggdes på analys och kvantifiering av subjektiva värderingar kring kunskapsflödet vid utbytestillfällena. Genom besvarade frågeformuleringar, kunde jag fånga elevernas tankar men samtidigt en del önskemål. Frågorna var allmänt öppna men behövde ett engagemang. Genom svaren kunde jag notera, att inte alla hade lätt att formulera sig om sina abstrakta tankar särskilt när det gällde kunskapsutveckling. Som bekant är vissa alltid mera nyanserat sparsamma i sina utryck än andra. Vidare kunde jag konstatera att de inte reagerade som någon homogen grupp, men snarare som enskilda individer, med gemensamt intresse, fast med olika strategier.

Undersökningen bekräftar ett autentiskt intresse från elevernas sida för fortsatt utbytesverksamhet, och tolkas som framgångsrikt skolinitiativ. Trots att val av landet är av stor relevans i detta sammanhang och kan förtydligas enligt följande: desto längre från Sverige desto attraktivare blir utbyteslandet, känner eleverna av olika anledningar att utbyten gynnar deras utveckling. Av naturliga skäl kommer exotiska och varma länder med närhet till hav, högst på listan hos de flesta av eleverna. I detta fall kunde man läsa svaret på enkätens fjärde fråga och med klarhet förstå, att när eleverna antyder utomlands, menar de egentligen alla utländska nationer, bortom våra nordiska grannar.

Möten med andra kulturer är en viktig del i det livslånga lärandet som skola har som uppdrag (Lpf 94). Men i subjektivt sammanhang är det alltid svårt att kvantifiera vad exakt eleverna lär sig i kontakten med andra. Vid sidan av att eleverna har olika personlika drag, är det angenämt att notera en viktig dimension som framhålls av Carlgren (1999). Hon menar att kunskap också kan uttryckas under en tyst och abstrakt form som är svår att definiera i konkreta termer. Beroende på hur nära varandra kulturerna är, beroende på klichéerna och förutfattade meningar som en del bär med sig om det främmande, brukar de första träffarna i regel ge intryck av spänning, avvaktning och nästan kyligt bemötande från elevernas sida i kontakten med varandra, vilket verkar helt naturligt. Att undanröja möjliga hinder som står i vägen för att övervinna rädslan över det annorlunda är redan i sig en stor utmanande inlärningsvinst för eleverna. Lyckligtvis, helt naturligt också, börjar de så småningom själva inse att även andra människor kan ha annorlunda lösningar och hanteringar anpassade efter deras livssituation.

Intresset och nyfikenhet som driver eleverna över det främmande växer successivt under tiden i takten med utbytesprocessen. När eleverna börjar känna sig tryggare i sina roller

på okänd mark brukar kommentarerna i princip följa samma mönster. En vanlig typisk återkommande kommentar är att efter en relativt kort period tycker de flesta elever att det är intressant och spännande med annorlunda upplevelse och med nya kamrater från andra kulturer. När de börjar känna nya människor och utöva sin språkkunskap och visa sina färdigheter accepteras successivt olikheterna med mer tolerans. De lär sig hur andra tänker och agerar under olika situationer vilket förstärker deras åsikter och bedömningsförmågan om vad som anses vara viktigt i utbytes sammanhang. Under dessa perioder skaffar de sig viktiga referenser som grund för deras resonemang och som används senare som argument och vid beskrivning av sina erfarenheter för andra. Dialogen och samverkan blir tydliga, som hörnstenar, i utbytet för många med stark vilja att komma vidare för att få utlopp för sin kreativitet. Varje gång eleverna får möjligheten att dela med sig av sin kunskap känner de konsekvent en viss stolthet och framförallt bekräftelse för sin prestation eftersom inlärning inom det lärorika utbytet sker i både riktningarna. Det goda anseende som Sverige har hos många européer gällande livsstilen med ett samhälles ansvar för utvecklingen av en gemensam ekologiskt hållbarhet blir ofta ett diskussionsämne hos eleverna, dels som inspirations källa dels som referens. Som angenäm psykologisk aspekt att tillägga är att elevens självförtroende och självkänsla växer successivt som en självständig dimension under dessa lärorika träffar i kontakt med andra elever från andra nationer och kulturer.

Naturligtvis förekommer påtryckningar under vissa moment i främmande miljöer eftersom den trygga hemmamiljön är långt bort, men eleverna lär sig snabbt att hantera dessa situationer genom att allt eftersom söka svar på sina funderingar. Att allt blir relativt för dem är den bästa lärdom eftersom de kan börja inse att egna lösningar inte är universella eller inte alltid de bästa. Därmed uppdateras deras självkänsla genom att inse sina begränsningar och sina möjligheter. Deras kreativitet utvecklas i takt med att vid sidan av sitt befintliga kunnande börjar de komponera med andras tänkande och lösningar. De blir duktigare på att planera, experimentera och samarbeta, men framförallt att ta ett större ansvar för sitt åtagande. De lär sig att reflektera över nya förvärvade kunskaper och ny teknik samt på ett naturligt sätt lär de sig lika väl att argumentera mot eller för i relation till sin egen erfarenhet och livssituation. För eleverna är detta ett stort kliv i det verkliga yrkeslivet med sina premisser och förväntningar men i grund och botten, detta måste bli vad det hela utbytesprojektet syftar på gällande inlärningsmöjligheter.

Eleverna hoppas och tror på en fortsatt kontinuitet i utbytesprogrammen, som ständigt utvecklas och kan leda till fasta utländska praktikplatser och ersätta de nuvarande lokala eller regionala med betydligt kortare praktikperioder. Under dessa premisser finns all anledning att arbeta för att utveckla utbytesprogrammen.

5.2 Kunskapsutbyten

Någon databas, utöver frågeformuleringen, som skulle innehålla information om huruvida undersökningen förmådde uppfylla sina målsättningar, finns inte. Men att de flesta av eleverna vill ha fortsatta utländska och kulturella utbyten under skoltid, speciellt med andra länder än våra nordiska grannar, var en klar och tydlig signal. Här förväntas en tydlig skillnad; ordet kultur kan ha en mer begränsad eller nyanserad mening när det kommer till uttryck från Hotell- och restaurangprogrammets elever och bör läsas som matkultur och dryckers historia och även utländska högtidsceremonier. För övrigt går det sannolikt inte att urskilja någon differens i sättet av kunskapsutbytet. Resultatet kunde utläsas under sina varierande uttrycksformer men svaren blev positiva från de flesta elever. Enligt undersökningen och min tolkning av resultatet kunde en viss stimulans till utveckling och kunskapshöjande känsla bekräftas i samröret med andra från andra länder när de praktiskt utövar och visar sin kunskap i den miljö de är vana vid. Hur eleverna påverkas av utbyten är inte lätt att exakt definiera, men det framgår tydligt i enkäterna att viss nyfikenhet väcktes och att den ”röda tråden” som kännetecknar kontinuitet i deras sätt att tillskansa sig kunskap och kompetens, kunde spåras genom kultur, språk och miljö. Denna intressanta iakttagelse, i många avseenden, bör gå under kunskapens dolda och tysta struktur som vi finner hos Carlgren (1999). Att mycket av kunskap och färdighet förvärvas i olika sammanhang är känt sen tidigare. Carlgren (1999) bekräftar detta när hon skriver att all kunskap har en tyst struktur. Det är helt klart att studien visar en positiv elevinställning till utbytesverksamheten och en tillfredställande samarbetsatmosfär särskilt när fackliga termer som norm underlättar kommunikationen. Här är det särskilt viktigt att poängtera att det kulinariska språkbruket som används i gastronomi kan till en viss gräns ge värdefull indikation om elevens kunskapsnivå och erfarenhet. I sin verklighetsinriktning skapar utbytestillfällena möjligheterna för eleverna att synliggöra sin kunskap genom att praktiskt uttrycka sig samtidigt som man tar till sig intryck av andra. Förutsättningarna lämpas för att tillgodogöra sig kunskapen eftersom samverkan sker i elevernas trygga rätta miljön

vilket inte alltid den teoretiska skolan erbjuder beskriver Egidius (2003). Ett grundläggande motiv för att bedriva internationell utbytesverksamhet är helt enkel att det ställs andra och nya krav för samarbete vilket utvecklar den sociala kompetensen.

En viktig punkt var enligt några elever, att projektet borde ha haft sin utgångspunkt i deras uttalade val av länder som potentiella utbytespartner. Det borde ha lagts ett större ansvar på deltagarna för elevinflytande, helt i linjen med vad uttryckligen förväntas när

man undersöker Lpf 94: s uppmuntrande rekommendationer för internationellt utbyte. Vidare skrivs i Lpf 94 sida 3:

”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.”

Ännu viktigare framhävs viljan att bygga ett kamratnät i de eventuella länderna de kommer att ha utbyte med och därmed skapa något utöver de målsättningar som lagts fast för projektet, genom annorlunda upplevelser i ett nytt kamratskap. De allra flesta uppges har insett möjligheten till att knyta kontakten med andra. Enligt de tillfrågade eleverna innebar utbyten tillfällen för att skapa goda kontakter med andra elever från andra nationer. Det poängterades gång på gång! Här anser de hitta det självförtroende och den självsäkerhet som bekräftas i Ahrenfelts (2001) kompetenstrappa. Att få insikt om sina färdigheter i kontakten med andra bedöms som signifikativt utvecklande i internationaliseringsprocessen. Det måste erfarenhetsmässigt uttolkas som ett gott tecken på en hög självkänsla samt ett besittande av god kunskap. Eleverna kan faktiskt helt spontant överraska med sin kunskapsmässiga och erfarenhetsmässiga lämplighet i diverse områden. Även tankar, reflektioner och kunskap som ligger under ytan hos vissa elever med svårigheter kan komma till uttryck om de får fritt rum för att synliggöras om förutsättningarna skapas i rätta forum.

Det kan ibland kännas som att möten med andra under skiftande omständigheter med någorlunda tävlingskaraktärs innehåll upplevs som kunskapsutmanande och ge anledning för att hävda sig även hos dem som vanligtvis agerar i det tysta. I varje fall kan detta impulsiva agerande läsas som gott tecken på utbildningsresultat samt ge både elever och lärare tillfredsställelse. Utifrån dessa förutsättningar bör lärarna, anser jag, ta vara på tillfällena för att upprätthålla goda kontakter med sina utländska kolleger med

målet att förstärka och förbättra förutsättningarna för ett ännu bättre samarbete kring utbytesprogrammen. Uppdraget blir ännu viktigare när de nationella kursmålen måste nås i gymnasium och att erfarenheten bekräftar att livet inte ser lika för alla och dessutom att kunskapen påvisar att varje elev upplevelse är en unik situation med egna förutsättningar. I Lpf 94 påpekas att varje elev skall erbjudas de förutsättningarna som krävs för att uppnå målen. Min uppfattning är att under dessa premisser har lärarna kunskapsmässig i ett pedagogiskt perspektiv mycket att vinna särskilt när undervisningsämnenas relevans ständigt ändras i sin karaktär.

Utifrån resultatet av min enkät konstateras en övervägande tendens till positiv inställning till utbytesprojekten. Anledningarna kan vara många! En säker anledning och oförneklig merit tillfaller givetvis människorna bakom arbetet som med egen drivkraft stärker skolans internationaliserings profil. Detta anses bidra till ökande studiemotivation och kunskaper om andra länders förutsättningar i arbetslivet som följd. Det är ingen lätt uppgift att mäta exakt hur mycket kunskap eleven får med sig vid varje träfftillfälle, men i praktiken förväntas varje moment ömsesidigt resultera på ett induktivt lärande. En väsentlig iakttagelse är att den allmänna förståelsen för

karaktärsämnena och kärnämnena men i synnerhet för språket ökar konsekvent. I en kommunikativ relation, blir förståelse och utrymme för att acceptera det främmande

de centrala begreppen. I modern tid uppmärksammades detta redan av Hargreaves (1994) att intensiteten i de accelerande förändringarna som globalt fenomen i det postmoderna samhället, medför spännande utmaningar, där både elever och lärare uppmuntras att vidga sina perspektiv genom ömsesidiga utbyten.

Det krävs kontinuitet för varje system att nå det optimala och särskild införskaffning av specifik kunskap och förståelse, måste ses i samspel under ett längre perspektiv, menar Säljö (2001). Dessa förhoppningar stimulerar deras nyfikenhet och förstärker deras kulturella kunskaper och anses, i många avseenden, vara en kvalitativ höjning, även i möten med andra lokala etniska grupper. Världsuppfattningen, synen på sig själv och på andra, växer fram som relaterad kunskap i kontakten med andra människor och med de upplevelser som det omgivande samhället tillåter. I sitt umgänge med andra, blir de starkare i sina färdigheter att klara uppgifterna. Här räknas givetvis den praktiska kunskapen som komplement till den teoretiska kunskapen och som förstärkning för

elevens självkänsla. Här kan jag åter referera och återkoppla till Ahrenfelts kompetens trappa (2001).

En annan lika viktig dimension som utvecklas är nämligen deras förmåga att samarbeta i grupp. Olga Dysthe (1995) utvecklar denna aspekt i Det flerstämmiga klassrummet när hon understryker de öppna autentiska, frågor som i större utsträckning bidrar till elevernas erfarenheter och kunskaper får en rättvis bedömning. Dysthe refererar sedan till samspelet i Bakhtins ”livets dialogistiska natur” då vi inser under vilka förutsättningar, den egna identiteten börja ta form och får insikt om oss själva i dialogen med andra.

5.3 Självkritik

I min undersökning har jag intresserat mig för hur kunskapsutveckling tolkas och upplevs bland mina gymnasieelever årskurs 3. Därför är jag som lärare angelägen att för mig själv tydliggöra innebörden av internationellt utbyte som en förutsättning för att även kunna vägleda mina framtida elever. Min förhoppning är att genom denna undersökning kunna öka min kompetens inom området och kunna lyfta fram väsentliga kunskapsbidrag men även få nya insikter och lärdomar. Initialt syftade undersökningen på att behandla elevernas egna perspektiv och uppfattningar på hur de interaktivt tar till sig kunskap i samband med möten med andra kulturer, samt om det på något sätt leder till ökat förståelse kring deras reflektion och förhållningssätt. Men ur analytiskt perspektiv kom jag fram till att studieresultatet endast kan relateras och knytas till mina elever på grund av undersökningens begränsning. Förutsättningarna omöjliggör att slutsatserna mynnar ut i generella drag av den enkla anledningen att utfallet möjligen skulle ha kunnat se annorlunda ut och gett en annan bild av verkligheten än den som kom fram med hjälp av andra metoder och andra elever under andra omständigheter. Hade jag fått möjligheten att göra om undersökningen hade det troligtvis blivit något annat. I efterhand kan jag känna att enkäterna med öppna frågor och öppna svarsalternativ, som riktas mot en begränsad population av elever bör leda till ett mer nyanserat resultat. I detta fall, började jag successivt känna att mina förhoppningar för att uppnå ett totalt och till fullo tillfredställande resultat blev med tiden lägre och lägre. Jag kunde möjligen ha haft en starkare tillförlitlighet genom ett komplementärt tillägg eller en kombination av flera metoder.

Att värdera och granska inverkan av utbytet på elevernas föreställningar och förväntningar av andras kulturer, visade sig inte vara den lättaste uppgiften. Det kan överlag vara komplext att värdera kunskapsinnehållet i interaktiva processer men min tolkning och min bedömning bygger i praktiskt taget på elevernas självskattning och självvärdering av deras kunskapsbild. Här skulle jag säkerligen behövt kombinera olika

metoder med den enkla förhoppning att kunna kartlägga den mera exakta påverkan. Det är troligt att resultatet hade blivit annat under andra omständigheter med ett annat

tidsperspektiv. Jag hade kunnat använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder i min undersökning, med kanske en annan frågeformulering, parallellt med intervjuer som grundstruktur (Hartman 2004).

Som avlutning för att säkerställa kvaliteten, skulle jag ytterligare ha valt att genomföra en laborativ kontroll med Ejvegårds (2003) berömda reliabilitetsprövningstest i sina fyra faser. Men jag nöjde mig ändå med mina enkäter och såg på något sätt möjligheten för att kunna bedöma de aspekter som jag var ute efter redan från starten.

Det finns säkerligen en del andra aspekter att diskutera kring denna studie men en intressant tanke vore att komparativt undersöka hur våra utländska kollegor upplevde sin utbyteserfarenhet.

5.4 Framtiden

Dessa egna utbyteserfarenheter lär ingå som integrerade del i det globala perspektiv, där grundtanken bakom utbytesverksamheten syftar, på att skapa likvärdiga förutsättningar, för att optimera kunskapen och erfarenheterna som tillgodoräknas. De måste i det långa loppet göras europeiskt jämförbara och slutligen ges större möjligheter för transnationell utbildning. Här är det nödvändigt att ha en mer övergripande och nyanserad bild genom att analysera motparternas åsikter om deras utbyteserfarenheter och särskilt den kunskap som de delar med sig och tar till sig.

För att kreativt skapa lärandesituationer som upplevs som meningsfulla i skolan, krävs det förnyelse i ämneskunskaper, samt en förankring av kunskapsinnehåll i elevernas vardag, särskilt nu, när det ges ansvar och inflytande i skolan Lpf 94. Den ekonomiska tillväxten som västvärlden har upplevt under de senaste decennierna, har bidragit till att välfärden och den sociala tryggheten ökat reellt. Människors rörlighet över

nationsgränserna ökar och ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. I vår tid hyllas resor, upplevelser, spänning och kulturella möten. Bolognaprocessen är ett tydligt utryck av hur europiska studenter behöver integreras. Parallellt utvärderar PISA- projektet (Program for International Student Assessment) vad Europas respektive länder har åstadkommit ur utbildningsperspektiv, utifrån gemensamma värderingar.

I en globaliserad värld där internationella erfarenheter och kontakter värderas alltmer i arbetslivet, ses den egna verkligheten allt tydligare i ett globalt sammanhang. Strukturerna börjar blygsamt ta form och ett exempel är PISA projektet (Program for International Student Assessment) som initialt har för syfte att undersöka hur utbildningssystem i olika länder, rustar femtonåringar att möta framtiden. Projektet är ett samarbete mellan länders regeringar inom OECD, (Organisation for Economic Co-operation and Development) som mäter kunskaper och färdigheter som anses vara av betydelse i det vuxna livet.

5.5 Slutord

Är vi tillräckligt förberedda och utrustade för att bemöta de nya utmaningarna och hantera de ibland alltför hastiga sociala svängningarna? Internationellt arbete inom skolvärlden, i likhet med många andra områden, associeras numera med modernitet och anses i många avseenden vara en prioritering. Så varför inte ta vara på de EU: s finansierade utbytesprojekten som erbjuder möjligheten att få inblick i andras kulturer med möjlighet till utveckling och intensifiering av olika verksamheter.

Jag är av den uppfattningen att alla elever måste involveras med utbyten och att skolan har allt att vinna med nya organisationsförändringar i sin helhet för att främja och erbjuda eleverna en mera relevant kunskapsinhämtning. Idag är det uppenbart, att i det samhälle som växer fram är skolans primära och viktigaste uppgift att utveckla redskap för elevernas förvärvande av nya kunskaper och kompetenser, samt att bidra till deras möjlighet att fördjupa erfarenheter och information. Alla skolformer bör ha ett kontinuerligt utvecklingsarbete avseende metoder och pedagogiska former. Attitydförändringar stödjer sig på skapandet av de skolbaserade projekten vilket tydliggörs i många fall av den stora skillnaden mellan de traditionella och de moderna undervisningsmetoderna.

I en globaliserad värld tvingas människorna till större utmaningar för att dynamiken och förändringarna blir svårare att hantera än det som hör till dagliga rutinen. Det krävs att individen vidgar sina vyer och är villig att sätta sig in i nya förutsättningar och andras vanor uppmanar Hargreaves (1998) till. Det är också en värld av rika upplevelser och stora möjligheter. Sedan internationaliseringen introducerats som profil i diverse projektarbeten har diskussionerna kring ämnet bara florerat. Det finns ett tydligt behov att formulera innebörden för djupare förståelse för begreppet med förhoppning att det skulle ge ytterligare nya dimensioner. Jag tycker att det är viktigt att detta undersöks och även diskuteras i press och media och lyfts upp till ytan inom samhälles skoldebatt.

Förberedelsen har också en stor betydelse för hur utbytesutvecklingen blir. Chanserna för ett givande och utvecklande utbyte bli större om alla parter är tillräckligt medvetna om det, men framförallt föreberedda. Förutsättningarna gör att mekanismerna ständigt behöver effektiviseras i sin interna struktur och optimeras för att de flesta skall kunna få möjligheten att delta i någon form av utländskt utbyte. Det är en långsiktig process i vilken målen kontinuerligt måste återdefinieras!