• No results found

Idrott och hälsa i skola och arbetsliv

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Idrott och hälsa i skola och arbetsliv"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 högskolepoäng

Idrott och hälsa i skola och arbetsliv

Physical education and healthiness in school and in working life

Stefan Emanuelsson

Lärarutbildning 90hp 2010-04-28

Examinator: Björn Lundgren

(2)
(3)

Idrott och hälsa i skola och arbetsliv

Sammanfattning

Emanuelsson Stefan. (2010). Idrott och hälsa i skola och arbetsliv. Distansutbildning för yrkeslärare 90 hp. Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur elever på gymnasieskolans

byggprogram (och även andra program) skulle kunna förbättra sin fysiska status under studietiden, och senare i arbetslivet för att orka med ett yrke med påtalade påfrestningar på kropp och hälsa.

Jag har personligen intervjuat sex slumpvis utvalda årskurs tre elever på en

gymnasieskolas byggprogram. Företrädare för ett stort byggbolag har också intervjuats per telefon. Dessa data har sedan sammanställts i denna examensuppgift.

Undersökningen visar med klar tydlighet att dagens ungdomar utövar för lite eller ingen fysisk aktivitet. Det som företrädesvis framkommit är att om lärare samarbetar med i detta fall byggbranschen, kan man med små och enkla medel som implementeras i undervisningen förhoppningsvis hjälpa byggelever till ett friskare och längre arbetsliv än vad som är fallet idag.

Nyckelord: Fysisk aktivitet, byggprogrammet, uppvärmning, skador, lärarsamarbete.

Stefan Emanuelsson Handledare: Jan Härdig

(4)

Innehållsförteckning:

Sammanfattning 2

Förord 5

1. Inledning och bakgrund 6

1.1 Syfte och frågeställning 8

2. Tidigare forskning och rapporter 9

3. Metod 12 3.1 Metodval 12 3.2 Urval 14 3.3 Etiska överväganden 15 3.4 Genomförande 15 3.5 Tillförlitlighet 16

3.6 Standardisering och strukturering 16

4. Resultat 17

5. Diskussion 22

6. Förslag till fortsatt forskning 26

7. Referenslista 27

8. Bilaga 29

8.1 Frågeställning till eleverna 29

(5)
(6)

Förord

Jag vill tacka min handledare Jan Härdig på Malmö Högskola för handledningen i detta examensarbete. Jag vill också tacka de elever och den friskvårdsansvarige för

byggbolaget som välvilligt stått till mitt förfogande vid genomförandet av intervjuerna. Sist men inte minst vill jag tacka mina lärarkollegor Marie Sandström och Susanna Radovanovic som kommit med tips och idéer vilket har underlättat för mig vid denna examensuppgifts tillkomst.

(7)

1. Inledning och bakgrund

Jag har arbetat i bygg- och skogsbranschen under ca trettio år innan jag sadlade om, först till instruktör och sedan till bygglärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Under dessa år i bygg- och skogsbranschen kunde jag konstatera att endast ett fåtal människor verkar här under hela sitt arbetsliv. Ett fysiskt tungt och stressigt arbete, ofta i utsatta miljöer, bidrar till att många inte kan arbeta fram till pensionsåldern. Detta beroende på förslitningsskador och till en viss del även på olyckor som många gånger kan härledas till stress. Skulle en bättre fysisk status och utbildning för att motverka

förslitningsskador kunna hjälpa till att förbättra våra elevers möjlighet att verka inom byggbranschen under hela sitt yrkesliv? Denna problematik berör inte bara den enskilde individen utan finns som en röd tråd genom hela kedjan som belastar arbetstagare, arbetsgivare, myndigheter och sjukvården.

”Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att åsamka skada eller utgöra en risk”. (Schäfer-Elinder och Faskunger 2006)

Skolgymnastiken infördes under mitten av 1800-talet, då alla barn skulle ha gymnastik. Övningarna var stela och militäriska och ställningsgymnastiken härskade. Så

småningom ändrades synen på vad som är bra för kroppen och övningarna blev allt mjukare. Vid förra sekelskiftet hade eleverna sex gymnastiklektioner i veckan. Ännu så sent som på 1950-talet hade vissa klasser 10-20 friluftsdagar/läsår. (Johansson och Skiöld-Wiklund 1995).

Under min egen skolgång på 60- och 70-talet i låg- och mellanstadiet leddes

gymnastiklektionerna av vår klasslärare som inte hade någon som helst utbildning eller någon större erfarenhet av ämnet. Någon större kvalitet på undervisningen fanns inte. Under den tid då jag läste på högstadiet och gymnasiet hölls gymnastiklektionerna av särskilt utbildade gymnastiklärare och undervisningen skedde lite mer på vetenskaplig grund, såsom bättre uppföljning, fysiska tester och prov. Fortfarande ägnades ingen tid till undervisning om kosthållning, vardaglig träning och ergonomi. Under 1990-talet och framåt har antalet idrottslektioner och friluftsdagar skurits ned radikalt, samtidigt som alltfler ungdomar blir passiva på sin fritid. Friluftsdagarna på vår gymnasieskola

(8)

inskränker sig till två/läsår, samtidigt som idrottslektionerna består av ett pass var fjortonde dag .

På senare tid har även många arbetsgivare insett faran med att anställa elever som inte uppnått kraven för ”godkänd” (G) i ämnet idrott och hälsa, och kräver detta för en anställning. Kravet att ha med sig betyget godkänd i ämnet och kursen Idrott och Hälsa från arbetsgivare kommer säkerligen att öka i framtiden då denne får betala en större del av sjuklönen och eventuella rehabiliteringsinsatser. Därigenom blir arbetsgivare mer och mer benägna att ha sina anställda närvarande och friska på arbetsplatsen.

I denna undersökning kommer jag att fokusera på hur yrkeslärarna tillsammans med idrottslärarna skulle kunna påverka elevernas möjligheter till ett friskare och sundare arbetsliv.Vi som lärare måste tillsammans med våra elever skaffa oss en klar bild innan vi kan påverka situationen. Det är inte säkert att skolmiljön och skolarbetet är den egentliga orsaken till elevernas trötthet. Andra orsaker kan vara sena kvällar framför tv eller dator samt olika problem i hemmet. Hos en del finns heller ingen som helst motivation att överhuvudtaget utöva någon form av fysisk aktivitet. Här finns ett stort ansvar, inte bara hos idrottsläraren utan även hos karaktärs- och kärnämneslärare att få eleverna att förstå vikten av olika former av fysisk aktivitet. Naturligtvis har även föräldrarna ett stort ansvar för sina barn.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform där eleverna själva väljer program och

inriktning. Lärarna är styrda av skollag, läroplan, programmål och kursplaner. Samtidigt är det viktigt att vi som lärare förbereder varje elev vad som väntar efter avslutat

skolgång, då arbetslivet i byggbranschen börjar och hur man bäst håller sin kropp i trim för att undvika sjukdomar och förslitningsskador längre fram i livet.

På byggprogrammet finns flera elever som idrottar på elitnivå. De tränar mycket hårda pass, sex dagar i veckan och därtill kommer ett intensivt matchprogram under

högsäsongen. Alltför hård fysisk träning hos dessa elever skulle också kunna bidra till att de helt enkelt inte orkar med skolarbetet. Att utöva idrott på elitnivå och samtidigt ha ett fysiskt tungt heltidsarbete inom byggbranschen ställer stora krav på arbetstagaren. I dessa fall behövs en mycket förstående arbetsgivare som är villig att ge arbetstagaren ledigt, vilket bland annat ger en tidsödande planering i samband med olika

(9)

Syftet med mitt arbete är att undersöka varför många elever på byggprogrammet har en förhållandevis dålig fysisk status och hur vi som lärare skulle kunna förbättra den för att eleverna ska orka med ett liv till pensionen inom byggbranschen. Samtidigt ser vi att antalet idrottslektioner i skolan minskar och många elever har mycket hög frånvaro från de tillfällen som erbjuds. Fler och fler elever är också fysiskt inaktiva på sin fritid. Jag kan också konstatera att matvanorna i varje fall hos mina egna byggelever oftast är under all kritik. Yrken inom denna bransch är fysiskt tunga, stressiga och utförs i ofta i utsatta miljöer. De utförs under stark tidspress och prestationslön (ackord) är en vanligt förekommande löneform. Detta innebär att risken för bestående belastningsskador och olyckor är påtaglig.

I samarbete med idrottsläraren och den person på byggbolaget som haft ansvar för genomförandet av projektet ”Aktiv byggare” kommer jag att utvärdera denna satsning på friskvård och förebyggande åtgärder.

Denna form av fysisk uppvärmning har implementerats på vårt byggprogram och sker också varje morgon eleverna har sin byggpraktik. Lärarna tillsammans med eleverna genomför det fysiska uppvärmningsprogrammet före undervisningens start på morgonen. I regel leder två elever övningarna och dessa byts ut varje dag efter ett uppgjort schema. Det är viktigt att vi lärare medverkar, annars finns en uppenbar risk att eleverna ledsnar och inte vill delta.

Numera deltar även flera andra program i konceptet, bland annat Hotell och Restaurang- och Skrädderi- och Modeprogrammet.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna examensuppgift var attundersöka hur elever på gymnasieskolans byggprogram (och även andra program) skulle kunna förbättra sin fysiska status under studietiden för att orka med ett yrke med påtalade påfrestningar på kropp och hälsa. Kan man infärga kärnämnet Idrott- och hälsa i den dagliga byggpraktiken?

Frågeställning i intervjuerna innehåller bla följande frågor: Vad tycker eleverna om idrottslektionerna? Hur upplever eleverna den fysiska ansträngningen på

byggprogrammets praktikveckor? Hur upplever eleverna uppvärmningsprogrammet ”Aktiv byggare?

(10)

2. Tidigare forskning och rapporter

I Skolverkets kursplan för gymnasieskolans byggprogram gällande kursen Idrott och Hälsa kan man läsa att utbildningen syftar till att utveckla inte bara den fysiska förmågan, utan även elevens psykiska och sociala förmåga. Den ska också ta upp den egna livsstilens betydelse för hälsan. I kursen ingår även kunskaper om kost och ergonomi. En väsentlig aspekt är även drogers och dopingpreparats skadliga inverkan. Eleverna ska också ta aktiv del i hälsofrågor i arbetsliv och samhälle. Ämnet bidrar även till att väcka engagemang för frågor om människans relation till och att vistas i naturen, vilket är en stark kulturell tradition i Sverige.

I en undersökning Schäfer-Elinder och Faskunger (2006) om skolbarns

hälsovanor,”health behavior in schoolaged children 2001-2002”är definitionen av fysisk aktivitet följande:

”Fysisk aktivitet är all aktivitet som får ditt hjärta att slå snabbare och som gör dig andfådd. Detta kan man till exempel hålla på med i idrottssammanhang, i skolan, när man leker med kamrater eller då man går till skolan”.

Enligt samma undersökning är den vanligaste fritidsaktiviteten bland barn och ungdomar att titta på TV, video eller att spela datorspel.

I en intressant studie (Arwidsson och Nilsson 2009) om tio gymnasieelevers upplevda förändring av synen på fysisk aktivitet konstaterar man att 60 % av de tillfrågade eleverna har fått en positivare syn på fysisk aktivitet, efter de genomfört kursen Idrott och Hälsa. Bland annat menar de att möjligheterna var stora för eleverna att påverka sin egen fysiska status till det bättre. Samma elever tyckte också, vilket kan tyckas

märkligt, att kursen borde vara valfri.

De 40 % av de tillfrågade eleverna som var negativa till den upplevda förändringen angav bland annat att kursen innehöll för mycket teori och att kursens innehåll borde varit uppdelad i fler kortare moment. Alla de tio intervjuade eleverna, vilka utgjordes av fem pojkar och fem flickor, utövade någon form av idrottsrelaterad aktivitet på sin fritid. Studien påvisar också att föräldrarna och då i synnerhet pappan påverkar

(11)

elevernas syn på fysisk aktivitet. Den konstaterar också att eleverna påverkas av vilken tid på skoldagen som idrottslektionerna är schemalagda. För lärarens del innebär slutsatsen då tre av de tillfrågade eleverna inte upplevde ett förändrat synsätt på fysisk aktivitet, att denne borde öka individanpassningen i sin undervisning.

Boken Fysisk aktivitet och folkhälsa (Schäfer-Elinder och Faskunger 2006) ger också en överblick av sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. Där konstateras att TV-tittande och videoTV-tittande är vanligt bland lågutbildade och kan kopplas till övervikt och fetma. Den tar också upp kunskapsbaserade metoder för att främja fysisk aktivitet på individ och samhällsnivå. Enligt författarna finns idag ingen forskning som mätt förändringar i fysisk aktivitet och den dagliga energiförbrukningen över tid bland unga människor. En del mönster kan dock konstateras i den så kallade Compasstudien där fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla hos ungdomar undersökts i en storstad.

Den visade att 64 % av flickorna och 78 % av pojkarna rapporterade minst 60 minuter fysisk aktivitet/dag, vilket uppnår rekommendationen. En hög grad av de som inte uppnådde rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet kunde härledas till fetma, låg utbildningsnivå och utländsk bakgrund.

Detta kunde också kopplas till en låg självkänsla. Sammantaget har också utbudet av passiv fysisk aktivitet ökat lavinartat på senare år. Ett intressant konstaterande som författarna gör är att både barn och vuxna i Sverige är påtagligt mindre fysiskt aktiva än i de flesta andra EU-länder.

I boken Uppladdningen av Adamsson och Kamlin (2005) kan man läsa att en

byggnadsarbetare börjar sin dag mycket tidigt på morgonen. Kroppen kan jämföras med en bilmotor, den mår inte bra av kallstarter.

Bygglärarna i samarbete med idrottsläraren vill därför efterlikna ett arbetsplatsrelaterat flöde och fältmässiga förhållanden till mångt och mycket.

Denna form av skolutveckling beskrivs i boken Skolutvecklingens många ansikten (Berg och Scherp, 2009).Där beskrivs kvalitetsförbättring och förändringar som införlivas i det dagliga skolarbetet. Detta kan ses som ett led i skolutvecklingen.

Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att genomföra fysiska aktiviteter varje dag. En del skolor har inlett en försöksaktivitet som Myndigheten för skolutveckling följer upp. Arbetet betecknas som framgångsrikt på en del skolor, medan det på andra finns stora brister i vilja, förståelse och utrymme att genomföra detta. Nationellt centrum för

(12)

främjandet av god hälsa hos barn och ungdomar (NCFF) vid Örebro universitet har som uppgift att utveckla skolans arbete med fysisk aktivitet och hälsa. Statliga medel har också tillförts för satsningar och att öka samarbetet mellan skolan och idrotten. Pengarna är tänkta att användas till idrottsföreningar att öppna dörrarna för fler ungdomar, speciellt de som är helt inaktiva samt att försöka få fler flickor knutna till idrotten.

Lokala idrottsföreningar kan ansöka om medel för aktiviteter i samarbete med skolorna. Dessa kan bestå av att erbjuda elever att testa nya idrotter. Idrottsföreningarna kan också söka ekonomisk hjälp för att organisera och genomföra fysiska aktiviteter på raster, i anslutning till skoldagen samt på friluftsdagar och lovaktiviteter.

En enkätundersökning utförd av Statens folkhälsoinstitut gällande hälsoinformation, bland olika myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer kan man konstatera att det var särskilt viktigt att informera om matvanor, fysisk aktivitet och övervikt. Samma undersökning gav vid handen att det saknas information till viktiga målgrupper som barn, ungdomar och föräldrar. Enligt (Schäfer-Elinder och Faskunger 2006)visar forskningen att hälsokommunikation måste vara målgruppsanpassad om den ska få tillräcklig effekt.

Samtidigt har forskningen visat att den inte har avsedd effekt om miljön inte är tillräckligt stödjande eller om den utgör ett direkt hinder för fysisk aktivitet. I en kvantitativ studie om yrkeselevers idrottsvanor (Adolfsson & Wegat 2007)

konstateras att elever på de yrkesförberedande programmen har nästan dubbelt så hög frånvaro på skolans idrottslektioner jämfört med elever från studieförberedande program. När författarna undersökte detta resultat framkom märkligt nog att 80 % av yrkeseleverna idrottade på fritiden, medan 74 % av eleverna på de studieförberedande programmen gjorde samma sak. Härmed kan det enligt författarna fastslås att elever med den högsta frånvaron på idrottslektionerna är mest idrottsaktiva på fritiden. Det grundläggande för ämnet Idrott och Hälsa, (Skolverket, 2000b) sett ur ett

hälsoperspektiv ska innefatta fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Det ska också medverka till att öka elevers kunskap om hur livsstilen påverkar hälsan. För att öva upp den motoriska förmågan integreras musik och rörelse i ämnet. Det är mycket lätt för kärnämnena att hamna utanför denna typ av projekt. Vi ser därför att det är av yttersta vikt att just dessa ämnen får en central roll i denna process.

(13)

Utöver de formella mål och direktiv som finns i skolan, formuleras den inte bara i läroplaner, kursplaner och lokala styrdokument utan kommer också fram i de sätt som lärare t ex väljer ut och förbereder lektioner arbetar med tema etc.(Thornberg, 2007).

Inlärningen görs verkligare och mer realistisk genom att få in praktiska moment i läroprocessen. (Sundgren, refererad i Forsell, 2005). Genom att gå från teori till praktik får eleverna en möjlighet att utveckla en djupare förståelse. Detta genom att det i projektet kan dyka upp problem och frågeställningar som måste beaktas. (Lindström, refererad i Forsell, 2005).

”Ett mycket vanligt problem är att syftet är oklart. Ämnesintegrerade teman blir ett

självändamål, något i sig gott som ger status åt arbetslaget och skolan snarare än att vara ett sätt att nå ökad måluppfyllelse och bättre lärande. Ett annat problem har att göra med tendensen till elefantiasis, jätteteman med deltagande av alla skolans eller arbetslagets lärare och klasser och med de flesta ämnen inblandade”. (Norell, 2008).

(Statens folkhälsoinstitut 2009) har fått i uppdrag av regeringen att sprida kunskap om barn och ungdomars långsiktiga hälsa. Dessa är de viktigaste målgrupperna då

uppväxtåren är de viktiga för hälsan senare i livet. Detta innebär att institutet ska

informera i skolan bland annat om goda kost- och motionsvanor. Några insatser som ses som särskilt viktiga är att utveckla elevhälsan samt att skapa en bra skolmiljö.

3. Metod

3.1 Metodval

Metodvalet är viktigt för att mitt syfte med studien uppfylls på ett tillfredsställande sätt (validitet). Inom metodteorin finns det två olika typer av undersökningar, kvantitativa och kvalitativa. I en undersökning med en kvalitativ metod studerar man en individ eller en grupp individer och syftet är att ge kvalitativ emperi. Denna metod handlar om att få en djupare förståelse för till exempel en händelse eller ett fenomen. Kvalitativa

undersökningar har hermeneutiken (läran om tolkning och förståelse av diskurser) som grund. Metodisk pragmatism är en typ av sanningsteori som fokuserar på praktiskt

(14)

mänskligt handlande vilket är en viktig egenskap när man studerar olika fenomen. (Trost 2005).

Mitt syfte är att intervjua årskurs tre elever på byggprogrammet om hur de upplever den fysiska påfrestningen under byggpraktiken samt kursen Idrott och Hälsa på programmet. Kostvanor kommer också att vara en frågeställning i intervjuerna. Hur ser byggeleverna på projektet ”Aktiv Byggare” som pågått sedan en

tid? Detta är en form av uppvärmningsövning till musik genomförs varje morgon före arbetsdagens början. I tio minuter utförs gymnastiska övningar så kroppen förbereds för rörelse och belastning. Syftet har varit att prova och utvärdera olika förebyggande och hälsofrämjande insatser. Jag kommer även att intervjua en företrädare för

byggbranschen som sedan några år tillbaka genomfört uppvärmningsprogrammet ”Aktiv Byggare” på sina arbetsplatser.

Enligt (Kvale 1997)är den kvalitativa intervjun den metod som ger ett privilegierat tillträde till vår grundläggande upplevelse av livskvalitet.

Intervjuer anser jag vara ett bra val i denna studie. Denna metod är tidsödande men jag vill få fram så sanningsenliga svar som möjligt från elever och företrädaren för

byggbolaget. Enkätundersökning kan tyckas vara enklare, men då finns en risk att svaren blir förenklade och man får som intervjuare inte den kontakt som önskas med den intervjuade. Den hade varit mer hanterbar om det hade gällt en större undersökning med många fler personer inblandade. Dessutom har utskickade frågeformulär en

tendens att hamna i papperskorgen, inte bli besvarade eller tillbakaskickade.

Intervjuerna är naturligtvis frivilliga men det är viktigt att upplysa om att den

intervjuade förblir helt anonym. Det är också viktigt att berätta i förväg att intervjun blir inspelad och att undersökningen är ett examensarbete. Den är också till för att kartlägga och analysera behovet av friskvård i skola och företag. Alla inblandade kommer i förväg att få ta del av de frågor som ska ställas. Som intervjuare är det viktigt att vara väl påläst i ämnet, objektiv, neutral och undvika att ställa ledande frågor. Man bör också välja en lugn och störningsfri plats där intervjuerna ska ske. Detta för att den intervjuade ska känna en trygghet. (Trost 2005). I synnerhet gäller detta för eleverna som är ovana att bli intervjuade. Intervjuerna skedde under de TTF-timmar (tid till förfogande) som finns schemalagda för varje klass varannan vecka.

(15)

3.2 Urval

Då metodvalet är genomfört blir nästa steg att få ett bra urval bland eleverna från byggprogrammet och någon företrädare inom friskvården från ett stort byggbolag. Med tanke på att jag som intervjuare ska var neutral beslutade jag att inte välja några elever från min egen klass utan istället välja ett antal elever från någon annan klass på

byggprogrammet.

Då eleverna enbart består av pojkar finns tyvärr inga flickor representerade, vilket hade varit intressant att se om dessa hade en annan syn på ämnet. Detta är för övrigt

synonymt med hela byggbranschen, då denna varit helt mansdominerad, men numera finns alltfler kvinnor representerade. Framförallt finns kvinnor representerade i ledande och arbetsledande funktioner och är inte så vanligt förekommande i själva

byggprocessen.

Två klassföreståndare från byggprogrammets årskurs tre elever informerades om de kommande intervjuerna på ett av de veckomöten som lärarlaget genomför. De var efter informationen positiva till genomförandet. Arbetet förankrades även hos programmets rektor som gav sitt medgivande. Genom att studera klasslistorna från byggprogrammets årskurs tre elever kunde jag konstatera att det fanns trettiotvå stycken i denna årskurs.

Genom att plocka ut elev med klasslistnummer 5, 10, 15, 20, och så vidare fick jag ut sex tänkbara att intervjua. Detta antal motsvarar 18,8 % av årskurs tre eleverna och 6,3 % av alla byggprogrammets tre årskurser. De sex eleverna tillfrågades sedan om de var villiga att medverka i undersökningen. Fyra av eleverna var villiga att delta, medan två inte ville medverka då intervjuerna skulle komma att spelas in. Två andra elever från årskurs tre tillfrågades istället och gav sitt samtycke till medverkan. Eftersom alla elever var äldre än arton år behövdes inte föräldrarnas tillstånd. Företrädaren för byggbolaget kontaktades per telefon och var positiv till att bli intervjuad. Att välja ut elever

slumpmässigt anser jag vara ett bättre alternativ än att till exempel välja de elever som till exempel har högst eller lägst betyg i kursen Idrott och Hälsa. Detta för att

tillhandahålla ett bredare spektra på undersökningen och att försöka få en normalbild av verkligheten. Trost (2005) menar att vid kvalitativa studier är inte urvalet representativt i statistisk mening. Då ska man inte försöka få dem dit.

(16)

Om urvalet sker genom att välja ut sex stycken elever som i princip utövar idrott på näst intill elitnivå, kommer med säkerhet inte undersökningen att spegla ett utfall som är korrekt. De elever som är elitidrottare är säkerligen mer noggranna med att äta rätt mat och sköta sin kropp på ett bra sätt.

3.3 Etiska överväganden

I samband med att de sex eleverna tillfrågades om deltagande samlades alla i en lärosal på skolan för att informeras om etiken i undersökningen. De fick ta del av frågorna samt informerades om att samtalen spelades in på en digital bandspelare. Eleverna hade också möjlighet att avbryta intervjun om de så ville. Genom att gå igenom

frågeställningen under samlingen kände sig eleverna inte osäkra och detta ökade acceptansen för undersökningen. Om det skulle komma fram något som röjde de deltagandes eller skolans identitet under arbetet skulle det komma att censureras för att bevara anonymiteten. Allt inspelat material skulle dessutom raderas när arbetet var färdigställt. Personen från byggföretaget informerades om etiken i undersökningen under de telefonsamtal som jag hade när denne tillfrågades om deltagande.

3.4 Genomförande

Eftersom intervjuerna genomfördes av författaren ensam var valet av att använda bandspelare i intervjuerna ganska självklart. Om jag istället hade valt att anteckna svaren från eleverna för hand skulle detta ha påverkat genomförandet så till vida att intervjuerna skulle ta lång tid med ideliga avbrott på grund av antecknandet samtidigt som det hade varit svårt att få ett bra flyt i intervjuerna. En del elever kan ha påverkats av bandspelaren på så sätt att de kände sig hämmade av att samtalet spelades in.

(Denscombe 2009). Men eftersom de var informerade i förväg och dessutom hade tagit del av frågeställningen flöt intervjuerna på ett tillfredsställande sätt.

Den person från byggbolaget som intervjuades per telefon hade också i förväg fått information att samtalet spelades in. Detta mötte inga hinder men denne hade flera bestämda krav, nämligen att inspelningen skulle förstöras efter undersökningens slutförande och att inga personuppgifter publicerades.

(17)

Undersökningen genomfördes under vårvintern 2010. Varje intervju med eleverna tog som planerat ca 15-20 minuter och förlades till två TTF-timmar. Dessa genomfördes i det rum där elever och klassföreståndare normalt har sina terminssamtal.

Det gjorde att eleverna kände sig hemma och kunde känna sig trygga inför intervjun. Endast eleven och intervjuaren fanns i rummet under genomförandet.

Planeringsschemat höll inte fullt ut tidsmässigt, då två elever var sjuka när intervjuerna skulle genomföras. Detta gjorde att ytterligare en TTF-timma fick tas i anspråk. Intervjuerna med företrädaren för byggbolaget genomfördes planenligt under en dag. Tidsåtgången blev lite längre, ca 35 minuter beroende på att personen hade ett omfattande och intressant utvärderingsmaterial från deras försöksverksamhet inom ämnet som jag fick ta del av. Detta material redovisas i kapitlet om resultat.

3.5 Tillförlitlighet

Med reliabilitet eller tillförlitlighet menas att en mätning är stabil så till vida att den inte utsätts för slumpartade händelser såsom olikartade frågor och att den inte genomförs i olika miljöer. (Trost 2005). En nackdel i undersökningen som måste påtalas är att inga flickor finns representerade, på grund av att inga sådana studerade på byggprogrammet vid tiden för genomförandet av undersökningen. Detta beskriver också snedvridningen och könsfördelningen inom byggbranschen som helhet. På senare tid har dock fler och fler kvinnor sökt sig till byggbranschen.

I denna undersökning torde reliabiliteten vara hög då alla frågor besvarades och intervjuerna med eleverna genomfördes i samma miljö och under en kort tidsrymd. Ifråga om antalet intervjuer är inte antalet avgörande, utan att ett fåtal väl genomförda intervjuer är mer värda än flera sämre genomförda (Trost 2005). Även (Kvale 1997) påpekar att man bör koncentrera sig på ett mindre antal intervjuer om tanken är få generell kunskap.

3.6 Standardisering och strukturering

Standardisering (Trost 2005) syftar på graden till vilken frågorna är samma och situationen är densamma. Detta innebär att allt är likadant för alla.

Samtliga sex elever fick samma frågor under intervjun, de vistades i samma miljö och de frågorna ställdes i samma ordning. Variationsmöjligheterna i svaren blir dock stora.

(18)

Frågorna till byggföretagets företrädare hade naturligtvis inte samma innehåll som frågorna till eleverna.

Intervjuerna ger en god bild av en halvstrukturerad forskningsintervju som i huvudsak bygger på personernas upplevelse av ett ämne. (Kvale 1997). Intervjuerna höll alltså en hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering.

4. Resultat

Intervjuerna med de sex slumpvis utvalda byggeleverna genomfördes enligt planeringen under vårvintern 2010. Flera av dem gav ganska korta svar på de första frågorna, på grund av en ovan situation och en del nervositet. Allteftersom intervjun fortskred släppte dock detta och intervjun flöt på bra och svaren blev alltmer uttömmande.

Fråga 1: Utövar du någon fysisk aktivitet på fritiden?

Svar: Fyra elever utövade fysisk aktivitet i form av kontinuerlig träning minst tre gånger/vecka. En av dessa elever tillhör svenska eliten i sitt idrottsutövande och tränar minst fem gånger/vecka.

”Nu under våren då vårt lag har en mycket tung fysisk träningsperiod kan det vara bra med lite annan lättare aktivitet på idrottslektionerna”. (Elev 4)

Två elever utövar ingen eller mycket liten fysisk aktivitet.

Fråga 2: Varför utövar/inte utövar du fysisk aktivitet på fritiden?

Svar: Två elever uppskattar gemenskapen i ett idrottslag, de tycker det är kul att tävla och därigenom måste träna för att nå resultat.

En elev har alltid varit intresserad av att röra på sig och att det är bra för kroppen. En elev hade en förälder som hade idrottat i samma gebit och därför blivit inspirerad.

Två elever angav att det är jobbigt med fysisk aktivitet och att de har andra intresse. En av dessa hade tidigare idrottat men var tvungen att sluta helt på grund av en allvarlig skada.

(19)

”Jag har svårt att hinna med att träna då jag jobbar extra på kvällarna. Det finns typ inte tid till mer aktiviteter”. (Elev 6)

Fråga 3: Hur upplever du den fysiska ansträngningen under byggprogrammets praktikveckor?

Svar: Fyra elever, (de som tränar kontinuerligt) upplevde inte den fysiska ansträngningen som besvärande.

Två elever, de som inte utövar någon eller mycket liten fysisk aktivitet) uppgav att det är jobbigt med byggpraktiken, särskilt i slutet på praktikveckan, inte bara fysiskt utan även psykiskt. Alla elever ansåg att de fick träningsvärk vid ovana monotona rörelser och arbetsställningar.

”Man är liksom inte van att gå upp så tidigt som klockan 06.00. När jag gått i skolan förut har vi aldrig börjat förrän klockan 08.30. Man blir ju också trött i huvudet då man måste jobba och tänka samtidigt”. (Elev 6)

Fråga 4: Hur och vad äter du under dagen?

Svar: Tre elever drack en kopp kaffe och ingen mat innan de åkte till skolan.

Förklaringen till att de inte åt något var att de för det mesta var i tidsnöd eller påstod att de aldrig kunnat äta något tidigt på morgonen. Ingen förälder fanns heller hemma eller hade iordningställt någon form av frukost. Samtliga av dessa tre elever hade aldrig eller mycket sällan någon mat med sig till praktiken. De få gånger eleverna tog med sig mat bestod denna till största delen av några smörgåsar. Den resterande maten inköptes i regel på någon bensinmack eller liknande. Den bestod då av pizza eller någon annan snabbmat. I regel åt dessa elever dock en ordentlig middag på eftermiddagen i hemmet efter skolan slut.

”Morsan eller farsan brukar lägga femtio kronor så jag kan köpa mat på rasterna. Men vi har ju bara typ 30 minuters rast så det får bli snabbmat” (Elev 3)

Två elever uppgav att de i regel åt någon form av frukost i hemmet innan skolan. Den bestod oftast av ett par smörgåsar samt kaffe, choklad eller mjölk. Måltiderna på rasterna bestod mestadels av smörgås med någon dryck till exempel kaffe eller saft. De hade också åtminstone några gånger i veckan, någon form av lagad mat med sig

hemifrån. Någon förälder fanns hemma flera gånger i veckan, då dessa två elever gick upp. Middag åts flera gånger i veckan efter skolans slut.

(20)

En elev åt ingenting i hemmet direkt på morgonen, men tog med sig smörgås och dryck till skolan och åt detta där före byggpraktikens början. Han hade också minst ett lagat mål mat med sig varje dag. Eleven sade sig också vara i mycket god tid på skolan och då hanns frukosten med. En förälder var alltid hemma då eleven stod upp. En ordentlig middag åts varje dag i veckan efter skolans slut.

Fråga 5: Hur upplever du att byggpraktiken startar kl. 06.45 på morgonen?

Svar: Fem elever att det var mycket jobbigt att gå upp så tidigt. En av dessa svarade att det var mycket jobbigt då han bor i en annan kommun, sex mil från skolan och får gå upp kl. 04.45 varje morgon då det är praktik.

Den sjätte eleven hade inga problem att gå upp tidigt på morgonen. Förklaringen till detta var att han alltid har haft som mål att bli snickare och angav att är man riktigt intresserad av en sak är det lätt att komma upp och att man är tidigt på jobbet eller i skolan.

Fråga 6: Vad tycker du om uppvärmningsprogrammet ”Aktiv byggare”?

Svar: Fyra elever tyckte att uppvärmningsprogrammet var mycket bra då kroppen ”väcktes upp” och att man inte var så stel vid arbetsdagens början. De uppgav också att det var en trevlig och social inledning på dagen. Det bästa resultatet av programmet nåddes enligt eleverna när idrottsläraren ledde övningarna.

En av dessa elever ifrågasatte också varför denna form av uppvärmning inte är vedertagen på samtliga byggprogram i landet. Han gjorde en jämförelse med sitt idrottsutövande, där all fysisk aktivitet föregås av en ordentlig uppvärmning.

Två elever uppgav att de inte tyckte uppvärmningsprogrammet gav

någonting utan att det kändes som bortkastad tid och enbart fjantigt. Den bortkastade tiden kunde istället användas till att sova lite längre på morgonen. De deltog oftast i uppvärmningen men utan något större engagemang.

Samtliga sex elever tyckte att det kändes lite löjligt de första gångerna och i synnerhet när eleverna från Skrädderi och modeprogrammet deltar, då programmet enbart består av flickor.

(21)

Fråga 7: Hur upplever du idrottslektionerna?

Samtliga sex tillfrågade att om de ligger på fel tid av skoldagen, blir frånvaron hög. De menar att schemaläggarna inte ska förlägga idrottslektioner som första eller sista lektion på dagen och definitivt inte sista lektionen på fredag. Då blir frestelsen stor för de elever som är oengagerade att avstå från dessa. Idrottslektionerna ska heller inte läggas alldeles efter i samband med skolans lunch.

Fyra elever tyckte att idrottslektionerna var tillfyllest, men att det var onödigt mycket bollspel. De efterlyste också en mer riktad infärgning till karaktärsämnet. Det kan bestå av mer tid till ergonomi, till exempel hur man lyfter, undviker felaktiga och monotona arbetsställningar samt en mer personlig träning utifrån sin egen förmåga. Kosthållning och hur kroppen reagerar och fungerar vid olika belastningar var också önskvärda ämnen. De tyckte också att det är viktigt att lära sig vilka negativa följder felaktiga arbetsmetoder får med tiden. Eleverna ansåg också att idrottslektionernas kvalitet beror mycket på hur stort engagemang och intresse idrottsläraren har för ämnet.

”Läraren vi hade i ettan var inte särskilt bra. Han satte oftast igång oss med fotboll eller basket och satt sedan bara och tittade på eller pratade i mobilen”. (Elev 1).

En elev gick ganska sällan på idrottslektionerna. Som skäl angav denne att det inte var roligt, att han oftast glömde idrottskläder, han kände sig sjuk eller hade skadat sig. En elev var nästan alltid med på idrottslektionerna men vägrade att byta om eller duscha samtidigt som de andra eleverna. Han bytte oftast inte kläder inför idrottslektionerna utom då han kunde få ett eget omklädningsrum, vilket inte alltid var möjligt. Denne elev var inte särskilt engagerad eller intresserad men var med för att nå betyget G (godkänd).

Intervjun med byggbolagets representant var intressant då hon var mycket engagerad i företagets friskvårdsprofil.

På frågan om varför projektet ”Aktiv byggare” sjösattes svarade informanten att tanken var att kunna jobba med frågorna kring friskvården inom byggföretagen. Tanken var också att nå ut till eleverna på gymnasieskolornas byggprogram med projektet. Intresset hos byggarna var till en början lite svalt men när de förstod innebörden av uppvärmningen blev det helt accepterat. Numera samlas alla på som är i produktionen varje morgon kl 0645 för att genomföra uppvärmningsprogrammet. Företaget vinner extremt mycket på denna lilla åtgärd. För varje yrkesarbetare som skadas och blir

(22)

sjukskriven förorsakar detta ett inkomstbortfall och kostar företaget pengar. Om man till exempel stukar en fot kan en tjänsteman ändå gå till jobbet medan en yrkesarbetare oftast blir sjukskriven. Kan man få ner dessa skador till en miniminivå då har alla vunnit.

Hur påverkas kroppen av uppvärmningsprogrammet?

Det är ett bra och enkelt sätt att värma upp stela leder och muskler. Då är dom förberedda för det tunga och nötande arbete som ofta är vanligt förekommande i byggbranschen. Det är i princip samma som när man genomför ett motionspass eller någon annan form av idrottsprestation. Dels är den här funktionen en färskvara men den är också bra på sikt eftersom deltagarna stretchar dagligen och får mycket större

rörlighet och mindre stramhet i musklerna. Stretchingen avslutar själva

uppvärmningsprogrammet men det är också bra om man någon gång under och efter arbetsdagen utför någon form av stretching och tar några mikropauser.

Hon påpekar också att man får en bra social gemenskap och att man får daglig information från ledningen då dessa också deltar.

Även byggelever som är på praktik deltar i uppvärmningen, det ingår och är numera självklart. Det är viktigt att få in det här budskapet på en nivå innan man kommer ut i arbete.

Gör man detta från början i gymnasieskolans byggprogram är man van vid detta och det är helt accepterat. De elever som kommer från det fåtalet skolor som genomför

uppvärmningsprogrammet ser det som helt naturligt, medan elever från de skolor som inte har detta på programmet undrar naturligtvis varför detta genomförs.

Jag ser det som extra viktigt att fler yrkesprogram på gymnasieskolorna ägnar sig åt uppvärmningen, då blir det naturligt för eleverna när de kommer ut på

byggarbetsplatserna. Man ser det som ett naturligt led i byggprocessen. De praktikanter eller elever som utövar idrott accepterar i högre grad programmet än de som inte gör detta.

På skolorna är det lärarna som ska informera och genomföra programmet. De tar också hjälp med genomförandet av idrottslärarna. Det är en samverkan mellan lärarna för att förbereda eleverna för yrkeslivet.

På nästa fråga om detta uppvärmningsprogram kan minska belastningsskadorna såsom muskelbristningar och sträckningar svarar hon med bestämdhet och övertygelse att så är fallet. Hon drar paralleller med idrotten där ingen eller väldigt få går in i en tävling utan att vara uppvärmda. Det här är ett sätt att få kroppen friskare och att den orkar mer.

(23)

Det ingår även information bland annat om kost och om hur maten påverkar kroppen, både av säkerhetssynpunkt och att man få ett regelbundet intag av mat under

arbetsdagen.

5. Diskussion

Under tiden som jag genomfört detta arbete slår det mig att det till en del skulle gå att förbättra den fysiska statusen och begränsa framtida förslitnings- och belastningsskador på ett relativt enkelt sätt hos elever på gymnasieskolans byggprogram. Detta utan att ta för mycket tid i anspråk och till ingen eller en ringa kostnad.

I denna undersökning utövar 66% av byggeleverna kontinuerlig fysisk aktivitet minst tre gånger/vecka. De 33% av byggeleverna som inte utför någon eller liten fysisk aktivitet angav andra intresse som skäl till att de inte tränade. För att få alla byggelever att röra på sig kan uppvärmningsprogrammet ”Aktiv byggare” vara en bra inkörsport till att börja röra på sig. Undersökningen visar också att om någon förälder är fysiskt aktiv på sin fritid smittar detta av sig till barnen. Man kan också konstatera att gemenskapen i ett lag eller förening har en bidragande orsak till fysiskt aktivitet bland två av

informanterna.

Många byggare och byggelever anser att de rör sig så mycket i jobbet och i byggpraktiken att de inte behöver träna. Detta är fel.

”För att kunna arbeta hela livet måste man ha en grundkondition och styrka som ligger på en högre nivå än vad man kommer upp i på jobbet. Är man otränad måste man också anstränga sig mer för att orka. Man blir snabbare trött och stressad och risken för skador

ökar. Det blir också svårare att återhämta sig efter jobbet, samt att man sover sämre”.

(Sveriges byggindustrier 2009).

En byggnadsarbetare/byggelev utför ofta sitt jobb i en extrem miljö. Från stekande sol till regn- och snöfall, kalla vindar och många köldgrader. Det är då extra viktigt att hålla sin kropp i en god kondition för att orka med. I boken uppladdningen av Adamsson och Kamlin (2005) kan man läsa att en byggnadsarbetare eller byggelev börjar sin dag mycket tidigt på morgonen. Kroppen kan jämföras med en bilmotor, den mår inte bra av kallstarter.

(24)

En morgonuppvärmning är ett utmärkt sätt att få igång kroppen, öka blodcirkulationen och få kroppen mjuk och smidig innan man börjar arbetet. Den förbättrade cirkulationen gör också att vävnaderna i kroppen ökar sin elasticitet. Detta i sin tur gör att risken för sträckningar och andra skador minskar. Förslitningar och belastningsskador minskar också genom en allsidig träning.

De elever som tränar kontinuerligt upplever inte byggpraktikens åtta timmar som fysiskt besvärande. Samtliga elever som intervjuades fick dock träningsvärk vid ovana eller monotona rörelser. Mest påtalat var detta bland de elever som var fysiskt inaktiva på fritiden.

En byggnadsarbetare/byggelev som är i god fysisk form orkar också med det ofta tunga och monotona arbetet på en byggarbetsplats, minst åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Är kroppen i trim minskar också riskerna för olyckor på grund av trötthet. De flesta olyckor på en byggarbetsplats är fallolyckor då man snubblar. Att en

byggnadsarbetare/byggelev blir trött i slutet på en arbetsdag kan i viss mån också undvikas genom att man äter rätt mat och framförallt äter vid de raster som finns efter varje tvåtimmars arbetspass.Undersökningen visar att 50% av byggeleverna inte åt någon frukost utan endast drack en kopp kaffe innan de infann sig på skolan eller på sin praktikplats. Förhållanden under uppväxtåren har enligt Statens folkhälsoinstitut visat sig ha stor betydelse för hälsan senare i livet.

(Statens folkhälsoinstitut 2009) har fått i uppdrag av regeringen att sprida kunskap om barn och ungdomars långsiktiga hälsa. Dessa är de viktigaste målgrupperna då

uppväxtåren är de viktiga för hälsan senare i livet. Detta innebär att institutet ska

informera i skolan bland annat om goda kost- och motionsvanor. Några insatser som ses som särskilt viktiga är att utveckla elevhälsan samt att skapa en bra skolmiljö.

Av informanterna svarade 66% att uppvärmningsprogrammet upplevdes som att få igång kroppen och att det var en trevlig social början på dagen. En informant påpekade att jobba som byggarbetare kunde jämföras med ett idrottsutövande, vilket alltid föregås av en ordentlig uppvärmning. Det framkom även att det bästa resultatet av

uppvärmningsprogrammet erhölls när övningen leddes av idrottsläraren. Det kan alltså konstateras att lärarledda lektioner med engagerade lärare ger ett bättre resultat.

Fysisk aktivitet utgörs av kroppsrörelser under arbete och fritid. Hälsovinster uppstår då man förbrukar 150 kilokalorier/dag eller cirka 1000 kcal/vecka. Den dagliga aktiviteten kan delas upp på 2x15 minuter eller 3x10 min. Ett annat motsvarande sätt är att utöva

(25)

regelbunden fysisk aktivitet är om den utförs varje dag eller tre dagar i veckan om intensiteten är hög. (Statens folkhälsoinstitut 2009).

En byggnadsarbetare eller byggelev på praktikuppnår naturligtvis detta med råge men många gånger med ensidiga och nötande rörelser som senare kan leda till bland annat förslitningsskador. Samtliga tillfrågade elever upplevde att de fick träningsverk av alltför monotoma och ensidiga rörelser under byggpraktiken. Här bör man bryta det felaktiga arbetsmönstret genom att försöka byta arbetsställningar och försöka stretcha någon eller några gånger under arbetsdagen.

Enligt läroplanen ska skolan sträva efter fysisk aktivitet varje dag. Här skulle man önska ett större lärarsamarbete mellan idrotts-, kärnämnes och yrkeslärare för att åstadkomma detta.

Det är skillnad på lärandet i skolan och i arbetslivet. (Illeris, 2007). Bygglärarna i samarbete med idrottslärarna behöver därför efterlikna ett arbetsplatsrelaterat flöde och fältmässiga förhållanden till mångt och mycket. Denna form av skolutveckling beskrivs i boken Skolutvecklingens många ansikten (Berg och Scherp, 2009). Där beskrivs att kvalitetsförbättringar och förändringar som införlivas i det dagliga skolarbetet kan ses som en skolutveckling.

Lärarlaget har ofta samtal och diskussioner på raster och möten om hur elevernas

fysiska status påverkar deras utbildning. Eftersom byggprogrammet på vår skola åtar sig egna byggprojekt som utförs av eleverna tillsammans med yrkeslärarna, kan vi

konstatera att många elever inte orkar med de långa arbetsdagar som tillhör dessa projekt. Ungefär halva studietiden förläggs till ovan nämnda byggprojekt. I praktiken innebär detta att eleverna arbetar på praktikbyggen en vecka och läser karaktärs- och kärnämne en vecka. Arbetsdagen under praktikveckan är då indelad i likhet med byggbranschen i övrigt från kl 06.45-16.00. Dagen omfattar då fyra arbetspass om två timmar vardera. Eleverna har rast mellan kl 08.45-09.15, 11.15-11.30 och 13.30-14.00. Förutom att en del elever har svårt att komma i tid på morgonen är dom mycket trötta och orkar inte hela arbetsdagen. Man kan också se att i slutet av

praktikveckan ökar frånvaron. 83% av byggeleverna i undersökningen upplevde att det var mycket jobbigt att börja praktiken kl 06.45. Tre elever hade någon förälder hemma på morgonen vilket gjorde det lättare att vakna i tid. Föräldern väckte då i regel eleven.

Även under den tid då eleverna läser kärn- och karaktärsämnen ser vi samma mönster, dock inte i lika stor omfattning. Att försöka byta arbetsställningar och rörelsemönster

(26)

innebär att man ökar motoriken mellan muskler och nerver. Genom att införa uppvärmningsprogrammet ”Aktiv byggare” redan under byggelevernas första år integreras eller som det populärt kallas, infärgas kärnämnen i karaktärsämnen.

Det grundläggande för kursen Idrott och Hälsa sett ur ett hälsoperspektiv ska innefatta fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den ska också medverka till att öka elevers kunskap om hur livsstilen påverkar hälsan. För att öva upp den motoriska förmågan integreras musik och rörelse i ämnet. Det är mycket lätt för kärnämnena att hamna utanför denna typ av projekt. Vi ser därför att det är av yttersta vikt att just dessa ämnen får en central roll i denna process. (Skolverket, 2000b)

Detta skulle innebära ett större intresse från elevernas sida, men samtidigt ökar kravet på engagerade och samarbetande lärare. Informanterna var samstämmiga då det gällde frågan om upplevelsen av idrottslektionerna. Samtliga ansåg att idrottslektionerna måste ligga på rätt tidpunkt under skoldagen för att få en hög närvaro, men att det också var viktigt med tillräckligt engagemang från idrottslärarens sida för att få en bra kvalitet på dessa lektioner. De efterlyste också mer tid för information om kost och kosthållning.

Det kan tyckas märkligt att i förslaget till ny gymnasieförordning GY11 finns inga större förändringar vad det gäller fysisk aktivitet eller att integrera detta i det dagliga skolarbetet. Detta trots att regeringen propagerar mycket för förebyggande hälso- och friskvård.

Enligt en undersökning av Adolfsson och Wegat 2007, konstateras att elever på yrkesförberedande program har dubbelt så hög frånvaro på idrottslektionerna i

jämförelse med de studieförberedande programmen. Det märkliga i sammanhanget är att 80 % av yrkeseleverna idrottar kontinuerligt. I mina intervjuer framkom tvärtom, de elever som idrottade kontinuerligt var också mest närvarande och engagerade på idrottslektionerna.

Utöver de formella mål och direktiv som finns i skolan, formuleras den inte bara i läroplaner, kursplaner och lokala styrdokument utan kommer också fram i de sätt som lärare till exempel väljer ut och förbereder lektioner, arbetar med tema etc. (Thornberg, 2007).

Inlärningen görs verkligare och mer realistisk genom att få in praktiska moment i läroprocessen.(Sundgren, 2005).

(27)

Genom att gå från teori till praktik får eleverna en möjlighet att utveckla en djupare förståelse. Detta genom att det i projektet kan dyka upp problem och frågeställningar son måste beaktas. (Lindström 2005a).

Jag har i denna undersökning kunnat konstatera att alltför få ungdomar i takt med att vi fått ett bekvämare liv utövar ingen eller för lite fysisk aktivitet. Risken är att vi i

framtiden får fler och fler yrkesarbetare som blir långtidssjukskrivna eller

förtidspensionerade på grund förslitnings- och belastningsskador, delvis på grund av för lite fysisk aktivitet. Enligt Sveriges Byggindustrier (2010) är endast 7 % av

byggnadsarbetarna kvar i arbete till normal pensionsålder. Därför är det extra viktigt att skolmyndigheter förhoppningsvis redan i förskolan kommer att informera barn och föräldrar hur man förebygger framtida ovan nämnda skador. Kan man sedan utforma enkla, realistiska och fysiska övningar som kan infärgas i barnens vardagliga skolarbete läggs grunden till ett fortsatt liv i friskvårdens tecken. Sammantaget kan man i stort sett konstatera alla inblandade är överens om att den fysiska aktiviteten är otillräcklig hos många ungdomar. Här står både skolan och föräldrar inför en stor utmaning genom att aktivera både sig själva och sina barn. Det är ändå i sista ändan den enskilde individen som har avgörandet i egna händer.

6. Förslag till fortsatt forskning

Denna studie bygger på ett fåtal intervjuer och en försöksverksamhet med ett

uppvärmningsprogram på en gymnasieskola och ett byggprogram. Jag anser att man inom detta område skulle kunna öppna för en mer kvantitativ och omfattande studie, till exempel att under flera år följa ett betydligt större antal klasser på byggprogrammen, eller några annat yrkesprogram inom gymnasieskolan. Skulle det visa sig att denna till synes enkla form av förebyggande insatser kunde leda till minskade skador på

yrkesarbetare i framtiden torde mycket vara vunnet och något för skolmyndigheter och liknande institutioner att uppmärksamma.

(28)

7. Referenslista

Adamsson, Viola & Kamlin, Anneli (2005). Uppladdningen. Stockholm: Sveriges byggindustrier

Adolfsson, Markus & Wegat, Peter (2007). Att idrotta eller icke idrotta, det är frågan. Göteborgs universitet: Examensarbete

Arwidsson, Claes & Nilsson, Tonny (2009). Idrott och hälsa A, en väg till förändring. Högskolan Kristianstad: Examensarbete

Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (2009). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Forsell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. 5. uppl. Stockholm: Liber.

Illeris, Knut (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Bengt & Skiöld-Wiklund (1995). Idrott och hälsa. Stockholm: Liber

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur.

Lindström, L. (2005a). Gardner om hur vi tänker. I Forsell, A (red.). Boken om

pedagogerna. 5. uppl. Stockholm: Liber.

Norell, Jan-Olof (2008). Från fakta till förmåga. Ledmotiv för framgångsrikt tematiskt

arbete i gymnasieskolan. Stockholm: Hallgren & Fallgren. s. 14-15.

(29)

Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. s. 12, 61

Skolverket (2000b). Kursplan för Idrott och hälsa A/Kursplaner & betyg/Kursplaner &

betygskriterier/Gymnasieskolan/Gymnasieskolans kursplaner och betygskriterier.

Stockholm: Skolverket

Skolverket (2010). Förslag till ny gymnasieförordning Gy 11.

Statens folkhälsoinstitut (2009). Definitioner. http://www.fhi.se/sv/Vart uppdrag/Fysisk aktivitet/Definitioner/ Hämtat 2010-04-24

Sundgren, Roger. (2005a). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forsell, A (red.). Boken om pedagogerna. 5. uppl. Stockholm: Liber.

Sveriges byggindustrier (2009). Före byggande. Stockholm: Bildinfo. s. 24.

Thornberg, Robert (2007). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber.

(30)

8. Bilaga

8.1 Frågeställning till eleverna

• Utövar du någon form av fysisk aktivitet på fritiden?

• Varför utövar/inte utövar du någon fysisk aktivitet på fritiden? • Hur du upplever den fysiska ansträngningen under byggprogrammets

praktikveckor?

• Hur ser dina matvanor ut?

• Hur är det att starta byggpraktiken kl. 06.45?

• Hur upplever du uppvärmningsprogrammet ”Aktiv byggare”? • Hur ser du på idrottslektionerna?

(31)

8.2 Frågeställning till företrädare för byggbolaget

• Varför sjösattes projektet ”Aktiv byggare”

• Hur påverkas kroppen av uppvärmningsprogrammet?

• Kan man konstatera minskade förslitningsskador med programmet? • Ser du några andra fördelar?

References

Related documents

Conclusion: The thesis main results show that there are five improvement factors con- cerning the business process modeling within ERP system implementation, involving

Based on our field-study on the seven professional associations in their role as standard-setters, we elaborate on Hood’s (ibid) idea to illustrate what it may be like

En annan röst poängterar att det diakonala arbetet verkligen har något särskilt att erbjuda människor i förhållande till den biståndsverksamhet som kommunerna arbetar med,

People with disabilities who require an alternative form of communication in order to use this publication should contact the Editor, Wyoming State

This paper aims to study the effects of adding a small amount of Petrit T on the improvement of physical and mechanical properties of treated soil through an extensive

Anledningar kan även vara strategiska, detta innebär att företaget väljer outsourcing på grund av ökad flexibilitet och att få tillgång till specialkompetens eller resurser

Considering the finding of an inverse relation between the MT and the FA value of the white matter beneath the motor cortex in healthy adults [11], it appears quite possible that all

of Swedish nuclear power plants, where we, in order to estimate the mean µ of a Poisson distribution, needed to create un upper 50% confidence limit for µ given the observation