Malmö högskola
LärarutbildningenIndivid och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängHur integrerar skolorna hälsa och livsstil i
undervisningen?
– En undersökning om integration av hälsa och livsstil i
undervisningen för grundskolan
How Do Schools Integrate Health and Lifestyle In the Educational System?
- A Survey about the Integration of Health and Lifestyle in the Educational System in Primary School
Liz Embrin
Lina Hansen
Kurs: Examensarbete
Datum för slutseminarium: 2010-01-14
Examinator: Torsten Jansson Handledare: Sven – Göran Ohlsson
3 Malmö Högskola
Lärarutbildningen 210 p
Religionsvetenskap och lärande
Sammanfattning
Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? – En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school). Religionsvetenskap och lärande, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med vårt arbete är att undersöka hur två skolor i Skåne integrerar hälsa och livsstil i sin undervisning för elever i grundskolan samt på vilket sätt detta sker. Vi vill även undersöka skillnaden mellan de två skolorna eftersom skola 1 är profilerad hälsoskola och skola 2 är en ”vanlig” skola. Genom att intervjua två pedagoger (en från vardera skola) ville vi ta reda på hur pedagogerna på skola 1 och 2 arbetar i klassrummet för att integrera hälsa och livsstil i undervisningen. För att ta reda på elevernas perspektiv genomförde vi enkätundersökningar med eleverna från de två olika skolorna.
Resultatet vår undersökning gav pekar på att det finns skillnader i arbetet kring hälsa och livsstil på de två skolorna. Skola 1 arbete visade inte en tydlig integration av hälsa och livsstil i de andra skolämnena utan hade fokus på idrottslektionerna. Vi kan konstatera att eleverna på de båda skolorna har ett likartat tänk kring vad hälsa och livsstil är och i vilka ämnen de anser hälsa och livsstil kan kopplas samman med.
Nyckelord: Hälsa och livsstil, integrering, hälsofrämjande arbete, hälsoprofilerad skola kontra skola.
Liz Embrin Lina Hansen Handledare: Sven-Göran Ohlsson
Vendelsfridsgatan 12 B Kanalgatan 8 B Examinator: Torsten Jansson
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ...7
2. Syfte och frågeställning ...9
2.1 Syfte ...9
2.2 Frågeställning ...9
3. Teoretisk bakgrund ... 10
3.1 Hälsobegrepp ... 10
3.2 Innebörden av att vara en skola med hälsoprofil ... 13
4. Metod ... 16 4.1 Kvalitativ intervju ... 16 4.2 Intervjufrågor ... 18 4.3 Genomförande ... 19 4.4 Kvantitativ metod ... 20 4.5 Genomförande ... 22 4.6 Bortfall ... 22 5. Resultat ... 23 5.1 Enkätfrågor ... 23
5.2 Intervju med två rektorer ... 30
5.3 Intervju med två pedagoger ... 33
6. Analys ... 39
6.1 Analys och kursplaner ... 39
6.2 Pedagogernas sätt att arbeta ... 43
7. Diskussion ... 46
8. Referenser ... 49
8.1 Litteratur ... 49
8.2 Internet ... 49
9. Bilagor ... 51
9.1 Bilaga 1 – Intervjufrågor till rektorer... 51
9.2 Bilaga 2 – Intervjufrågor till pedagoger ... 52
7
1. Inledning
Vi har valt att undersöka hur två olika skolor i Skåne arbetar med hälsofrämjande frågor samt tankar kring livsstil. Skola 1 är en hälsoprofilerad skola i södra Skåne, där fokus ligger på ett utvecklande hälsofrämjande arbete med eleverna. Denna skola kommer vi i uppsatsen nämna som skola 1. Skola 2 är en ”vanlig” skola i södra Skåne, där skolan arbetar utifrån styrdokumenten och kursplanerna avsedda för alla skolor. Denna skola har alltså ingen specifik inriktning för hälsofrämjande arbete så som skola 1 har. Anledningen till vårt val av ämne är att vi tycker det är intressant för oss som framtida pedagoger att undersöka om/hur skolorna arbetar kring detta område. Vi anser att skolan skall arbeta aktivt med hälsofrågor som inte bara berör de fysiska aspekterna utan även den psykiska hälsan, samt identitetsutveckling. Att arbeta med hälsa och livsstil i skolan tror vi kan stärka elevers prestation i skolarbetet och dessutom ge eleverna en bättre självbild. Samhället präglas av olika bilder på hur individer ska vara och se ut, vilket vi tror kan ge barn en uppfattning om hur ”jag” ska se ut och vara. Dessa uppfattningar behöver inte stå för en hälsosam livsstil och därför ha en negativ påverkan på barnen. Vi tycker inte att ansvaret när det gäller hälsa och livsstil enbart ska ligga hos idrottsläraren, eftersom hälsa inte enbart handlar om de fysiska planen utan även de psykiska aspekterna hos eleverna. Arbete kring hälsa och livsstil skall integreras i alla skolämnen.
Hälsobergreppet är liksom miljöbegreppet svårfångat, men väl lämpat för ämnesövergripande arbetssätt. (…) Organisationen av skolan i arbetslag underlättar arbetet med hälsa och livsstil ur ett helhetsperspektiv. Här är läraren i idrott och hälsa en viktig resurs bland andra som tillexempel hemkunskapsläraren, biologilärare, vaktmästare, religionskunskapslärare och bespisningspersonal. Olika personalgrupper har olika ”ingång” i hälsoarbetet.1
Detta citat påpekar att hälsoundervisning skall integreras i de andra lärarnas undervisningsområden. De olika pedagogerna har i sina undervisningsområden olika kompetenser och kunskaper hur de kan arbeta med begreppet hälsa. I kursplanen för
1
8
religionskunskap står det: ”Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Att bearbeta med existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess.”2
Här visar kursplanen att även religionskunskapsundervisningen spelar roll när det handlar om individens livsstil. Eftersom kursplanen säger att elever ska utveckla sin förmåga att reflektera kring sitt liv och sin omgivning går religionskunskapsundervisningen in på elevernas syn på sin egen livsstil och därmed berör undervisningen ställningstagande kring reflektioner om hälsa och livsstil. Existentiella livsfrågor innebär inte enbart arbete kring religion och tro utan även individens livssituation, livsstil och välbefinnande i vardagen.
2
9
2. Syfte och frågeställning
2.1 Syfte
Med detta arbete har vi som avsikt att undersöka hur de två skolorna vi valt arbetar med frågor kring hälsa och livsstil. Undersökningen går ut på att granska om dessa två skolor arbetar med ämnena och hur de arbetar med detta. Vi vill få en inblick i hur skolorna arbetar med hälsoundervisning. Vi vill undersöka hur rektorerna samt en pedagog från vardera skola agerar för att lyfta fram vikten av dessa ämnen och dessutom vill vi få en inblick i hur/om de arbetar med eleverna kring dessa frågor i undervisningen.
2.2 Frågeställning
De frågor vi vill undersöka är följande:
- Arbetar skolorna aktivt med hälsofrämjande arbete? - Vad ligger till grund för arbetet kring hälsa och livsstil? - Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? - Vad är likheterna och skillnaderna?
10
3. Teoretisk bakgrund
3.1 Hälsobegrepp
Enligt Folkhälsoinstitutet uppslagsverk ”Barn och unga” har elever med god hälsa större framgång inom skolan och även senare i livet. I artikeln står det att pedagoger bör arbeta med anpassade metoder för att främja elevens psykiska hälsa och då ha en god effekt på elevens skolgång. I studier som har genomförts visar att elever med beteendeproblem samt dålig hälsa presterar sämre i skolan samt att ohälsa kan påverka elevers skolarbete och skolgång negativt.3 I en undersökning av Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet av skolor i Stockholm och Gotland framkom det att skolorna behövde arbeta mer hälsofrämjande eftersom det framkom att livsrelaterade problem och stress var något som eleverna var utsatta för i sina skolors miljö. Socialstyrelsen och skolhälsovården understryker vikten av att mer tid i skolan ska läggas på hälsofrämjande arbete.4 UR (utbildningsradion) hade fokus på barns och ungdomar hälsa 2008. UR nämner att för första gången har nutidens barn sämre hälsa än vad deras föräldrar hade som unga, den psykosociala ohälsan samt fetma kryper lägre ner i åldrarna och dessutom har forskarna sett förändringar i livslängden hos dagens människor. UR har producerat en tv-serie kring hälsa hos barn och ungdomar som heter ”Uppdrag hälsa”. I denna serie vill UR ge verktyg till hur pedagoger kan arbeta med hälsa och livsstil i skolan. Exempel på vad som tas upp i produktionen är hur pedagoger kan jobba förebyggande med förändring av livsstil, elevers normer och social och emotionell träning.
Varje program har ett tema och förutom barnen möter vi vuxna elitidrottare och andra experter på rörelse och hälsa som delar med sig av sin kunskap och erfarenhet. Programmen handlar om kondition, kroppskontroll, styrka, mat, laganda, koncentration, känslor, vila, sömn och mod. Temana knyter an till vad som anges i Skolverkets kursplan för ämnet Idrott och hälsa.
Det producerades dessutom radioprogram kring hälsa som hade som syfte att ”Bildningsbyråns målgrupp är vuxna som har möjlighet att påverka barns och ungas hälsa.
3
Elevhälsan.se – Psykiska problem försämrar skolresultatet - http://www.elevhalsan.se/cldoc/2788.htm - 2010-01-29
4
Elevhälsan.se - Skolhälsovård. En tillsynsrapport inom Stockholms läns och Gotlands kommuns grundskolor -
11
Serien vill hjälpa lyssnaren att navigera bland det stora utbud av hälsoinformation som vi möter i dagens samhälle. Vad är hälsa och vad är friskt respektive sjukt? Vilka faktorer kan påverka vår hälsa?”5
På skolverkets hemsida finns dokument som pekar på att skolan skall arbeta mot ett främjande av lärmiljöer och elevers hälsa. Enligt skolverket kan den fysiska aktiviteten i skolan utveckla skolans läromiljö och dessutom ha en positiv effekt på relationer mellan elever och pedagog. Detta är något som enligt skolverket är en effekt utan den goda lärmiljön i skolan, där den fysiska aktivitet och hälsan får en positiv inverkan på både miljö och individer.6
Enligt skolverket finns det två olika spår i arbetet med hälsofrämjande skolutveckling. Det första spåret är arbetet kring miljön i skolan. Fokus ska ligga på relationerna mellan pedagoger och elever, ansvarsfördelning samt vikten av att se eleverna för de individuella personer de är. Skolverket menar att om det finns en god lärmiljö i skolan påverkas elevernas hälsa på ett positivt vis. Spår 2 har fokus på arbetet kring hälsan och stärkandet av denna. Genom att föra dialog med eleverna ska en röd tråd finnas i undervisningen för att binda samman olika perspektivområden. En pelare i detta arbete är att arbeta med existentiella frågor samt med relationer mellan människor.7 Detta kan kopplas till vårt framtida arbete inom religionsundervisningen i skolan.
I strävansmålen för religionskunskap står det: ”Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven:
- reflekterar över etiska, existentiella och religiösa frågor som berör hans eller hennes liv.
- utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden och eget handlande”8
Vi tolkar dessa två strävansmål på så vis att religionsundervisningen inte bara ska cirkulera kring den religiösa aspekten i en människas liv, utan även beröra människors livssituationer,
5
Elevhälsan.se – Uppdrag hälsa - http://www.elevhalsan.se/cldoc/1915.htm - 2010-01-29 6
Skolverket.se – Fysisk aktivitet - http://www.skolverket.se/sb/d/2263 - 2010-01-27 7
Skolverket.se – Hälsofrämjande skolutveckling - http://www.skolverket.se/sb/d/2260 - 2010-01-27 8
12
livsvillkor, levnadsvanor och psykiska hälsa. Vi anser att individers livssituationer och livsstil kan kopplas samman och påverka negativt och positivt på individens psykiska hälsa.
En bra hälsa är den viktigaste förutsättningen för ett bra liv. Mår man dåligt fysiskt, psykiskt eller har sociala problem är det svårt att engagera sig i utbildningen, på arbetet, i familj och vänner. Livet blir helt enkelt inte så kul och inte så lätt att leva. (…) I vissa avseende mår ungdomar bättre idag, de får mer uppmärksamhet och vissa undersökningar tyder på att de generellt sätt trivs bättre i skolan. Samtidigt finns det flera orosmoln inför framtiden. Några av dem är barns och ungdomars psykiska hälsa, sömnvanor och övervikten. Eftersom hälsan till stor del grundläggs i barn- och ungdomsåren är det mycket viktigt att jobba med dessa frågor.9
Detta citat är taget från boken Uppdrag hälsa där innehållet handlar om elevers livsstil och påverkan på individen. I detta citat ser vi flera relevanta punkter som vi anser bör behandlas och integreras i skolans olika ämnen, men framförallt i religionsundervisningen. Inom andra ämnen i skolan finns strävansmål som kan kopplas samman med arbetet kring hälsa och livsstil. Ämnet kan tillexempel även appliceras i ämnet historia och hemkunskap. Den psykiska hälsan tycker vi påverkas av olika element i skolans vardag bland annat skolans miljö, klasskamrater och bemötandet från pedagoger. Det vi menar är att det finns svårigheter för elever i skolan, till exempel mobbning och utanförskap som kräver etiska reflektioner i klassrummet.
Höjer påstår att det finns olika faktorer som påverkar hälsan hos barn och ungdomar, några av dessa är kön, bostadsområde man vuxit upp i och föräldrarnas livssituation. Höjer säger att några av dessa livsvillkor kan påverkas medan andra är svårare att förändra.10 Faktorerna som Höjer nämner är inte alltid synbara i skolan och därför anser vi att diskussioner kring olika människors kulturella bakgrund och livsstil är något som utvecklar elevernas förmåga att reflektera över andra människors livssituationer. ”Livsstilen ger uttryck för hur människan väljer att leva utifrån sin livssituation och är en viktig del av vår identitet och samtidigt ett utryck för social tillhörighet.”11
Citatet nämner en viktig faktor som finns i strävansmålen
inom religionsundervisning och detta är individens identitet samt livssituation som skall
9
Höjer, D – Uppdrag hälsa – elevers livsstil, sömn, rörelse och mat (2008). Elanders, Vellingeby 2008, sid 8 10
Ibid. sid 9 11
13
bearbetas och reflekteras kring. Detta ger uttryck för arbete med individens identitetsutveckling och sociala förmåga.
Våra beslut som gäller livsstil- det kan t.ex. gälla om vi dricker alkohol, om vi röker, om vi motionerar, vad vi äter – påverkas av det sociala och kulturella sammanhang vi lever i. Det är därför viktigt att i studier av hälsans villkor och olika sjukdomars orsaker också räkna med faktorer i närmiljön, levnads- och arbetsförhållanden och mer generella socioekonomiska, kulturella, genus- och miljöfaktorer.12
I kursplanen för religionskunskap står det att ”Ämnet ger möjligheter till ökad förståelse av såväl den egna som andras religioner, livsåskådningar, traditioner och kulturer.”13
I detta utdrag från kursplanen i religion kan kopplas samman med citatet ovan eftersom livsstilen gäller även den kulturella aspekten i individens liv. Skolan har ändrat sitt hälsoarbete genom att innan ha lyft fram det som har en negativ påverkan så som ANT (alkohol, narkotika och tobak) och social situationer som utanförskap och negativ självkänsla. Dagens hälsoarbete har fokus på friskfaktorer som påverkar hälsan positivt, exempel på friskfaktorer är relationer, hälsofrämjande matvanor och ett fysiskt aktivt liv.14 Frågan man kan ställa sig är om skolorna arbetar utifrån de pedagogiska tillvägagångssätt som höjer kallar för friskfaktorer. I boken
uppdrag hälsa står det att om eleven lyckas i sitt skolarbete blir eleven mer motiverad att vilja
lära sig mer. Att ha framgång i skolan är en friskfaktor, detta innebär att hälsoarbete och lärmiljö är sammankopplade med varandra.15 Vår tanke kring detta är, om pedagogerna enbart lyfter fram de faktorer som påverkar negativt hamnar de positiva faktorerna i skymundan. Då kan de saker som har negativ påverkan få mer uppmärksamhet och verkar mer tilltalande för eleverna att prova på.
3.2 Innebörden av att vara en skola med hälsoprofil
Den ena skolan vi har valt att undersöka har en så kallad hälsoprofil, detta innebär följande: Detta är något som kommunförbundet i Skåne erbjuder för- och grundskolor i Skåneregionen. Erbjudandet innebär att skolorna arbetar aktivt med hälsofrämjande skolutveckling och en
12
Ibid. sid 126 13
Skolverket.se – kursplan i religionskunskap
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=24&skolform=11&id=3886&extraId= 2087 - 2009-12-17
14
Höjer, D. Uppdrag hälsa – Elevers livsstil, sömn, rörelse och mat (2008), Elanders, Vällingby 2008, sid 9 15
14
långsiktig plan för en hälsosam framtid. ”Ambitionen och syftet med erbjudandet är att vidareutveckla och stimulera processen ”Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne".16
Det finns krav för skolorna som måste uppnås för att få certifieringen. De olika stadier som ska uppfyllas innan certifieringen kan utföras är:
Förankringsstadiet – Grundförutsättningar för att behandla en hälsofrämjande skolutveckling
Sanktionering av skolledning – Rektorns ansvar att integrera hälsoarbetet i de ämnesövergripande kunskapsområdena. Rektorn ska inspirera övrig personal till framtida arbete med hälsoprofilering.
Samsyn och allas ansvar – Personal, föräldrar och barn bör alla vara delaktiga i arbetet. De inblandade parterna ska känna en solidarisk känsla av i arbetet med utveckling av inre och yttre miljö.
Långsiktighet och kontinuitet – Processen ska ständigt utvecklas i takt med skolans utveckling. Skolan som ständigt står inför nya utmaningar och därför krävs det att det hälsofrämjande arbetet är långsiktigt och fortsätter uthålligt.
Implementeringsstadiet – Detta stadium innebär skolans miljö och värdegrundsfrågor.
Goda relationer – Detta innebär de sociala relationerna på skolan. De relationer som det syftas på är mellan elev och lärare. Läraren ska ha förmåga att skapa ett band med eleverna. Detta ska skapa en god arbetsmiljö och elevens självkänsla av att vara viktig. Helhetssyn på hälsa - Hälsan ska ses på både ett fysiskt, psykiskt och socialt plan.
Det ska involvera alla tre aspekterna och integreras i skolan.
Salutogent synsätt – Skolan ska kunna tillämpa relevanta teorier för att utveckla en hälsofrämjande skola. Det friska ska vara i fokus i undervisningen. Skolan ska arbeta med processen av att eleverna ska känna ett sammanhang, eleverna ska känna att skolan är utvecklande och möjlig att förstå.
Demokratiskt förhållningssätt – Värden och syften skall lyftas fram. Skolan ska uttrycka ett demokratiskt värde genom likvärdighet, mänskliga rättigheter och frihet. Delaktighet och inflytande från elever ska prägla skolan. ”Skolan ska medverka till att eleverna omfattar värden såsom livets okränkbarhet, individens frihet och integritet,
16
Kommunförbundet i Skåne.
http://www.kfsk.se/sidor/verksamheter/folkhalsafritidochkultur/folkhalsa/halsoframjandeskolutveckling/stadiero chindikatorericertifieringsprocessn.1282.html 2009-12-17
15
alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga och utsatta samt respekt för vår gemensamma miljö.”17
Prioriteringsstadiet – Skolan ska utveckla lärandemiljöer. Undervisningen ska grundas i elevernas tankar och funderingar. Skolorna ska fritt få prioritera vad de vill fördjupa, utveckla och stärka på skolan. Skolan ska skapa en struktur som är tydlig att utgå ifrån. Skolan ska skapa solidaritet hos eleverna och ta hänsyn för de utsatta.
17
Kommunförbundet i Skåne.
http://www.kfsk.se/sidor/verksamheter/folkhalsafritidochkultur/folkhalsa/halsoframjandeskolutveckling/certifieri ng.494.html 2009-12-17
16
4. Metod
I vårt arbete har vi valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ undersökning. Anledningen till att vi har valt två olika metoder är för att den kvantitativa undersökningen genomförs i skolklasser med ett stort antal barn, därför finns det inte utrymme eller tid för att genomgöra enskilda intervjuer med varje enskild elev. För att kunna undersöka och jämföra resultaten hos eleverna krävs det att frågorna är desamma för att få ett korrekt resultat. Den kvalitativa intervjun blir viktig för att vi ska få djupa svar från pedagogerna samt rektorerna.
4.1 Kvalitativ intervju
I den kvalitativa undersökningen har vi använt oss utav intervjuer, dessa intervjuer ska genomföras med en rektor från vardera skola samt en pedagog. Anledningen till att vi väljer att genomföra intervjuer med rektorerna på de båda skolorna är att vi vill undersöka hur de ställer sig till hälsoundervisningen och deras egen involvering i området. Vi vill ta reda på deras grund för arbetet med hälsa och livsstil och om/hur de arbetar aktivt med det. Vi anser att intervjuer kan vi få ett samtal på ett djupare plan och därmed får våra frågor godare kvalitet, eftersom svaren på frågorna kan leda till nya frågor och därmed får vi ett djup på våra frågor och deras svar. I boken Samhällsvetenskapliga metoder står det skrivet att ”Kvalitativa studier bygger på en forskningsstrategi där tonvikten oftare ligger på ord än på kvantifiering vid insamling och analys av data.”18
Genom att vi gör en kvalitativ
undersökning innebär det för oss vi kan bredda våra frågor och fördjupa samtalet eftersom intervjun är ett öppet samtal där tolkningen av frågorna och svaren är upp till oss samt den som blir intervjuad. Dessutom får frågorna kvalitativa svar eftersom svaren kan fördjupas av personen som intervjuas. ”Huvudsakliga intresseområden för kvalitativa forskare – fem viktiga områden beskrivs: världen som undersökningspersonerna upplever den, beskrivning och kontext, process, flexibilitet, strukturlöshet samt begrepp och teori som resultatet av forskningsprocessen.”19
Som vi nämnt ovan ger intervjun oss flexibilitet eftersom vi kan strukturera frågorna allt eftersom intervjun fortskrider. Vi anser att om vi har en bestämd
18
Bryman, A, Samhällsvetenskliga metoder (2007) Elanders, Malmö: Liber 2007, sid 249 19
17
struktur på våra frågor riskerar intervjun att stagnera eftersom vi inte ger utrymme för flexibilitet med nya frågor i intervjun. ”Merparten av de kvalitativa forskarna lägger i sin verksamhet tyngd på att man ska behandla teori som något som uppkommer ur data.”20
Utifrån de fakta och litteratur vi funnit kan vi formulera relevanta intervjufrågor som har ett sammanhang med den undersökning vi genomför. Rektor 1 som arbetar på skola 1 är en kvinna i 45 – årsåldern som har gått både en lärarutbildning samt rektorsutbildning och har arbetat som rektor i ca 12 år. Rektor 2 som arbetar på skola två är en man i 40 – årsåldern som i grunden är utbildad lärare.
Vi har även valt att genomföra en intervju med en pedagog från varje skola. Pedagog 1 som vi kommer kalla honom som arbetar på skola 1 är i 60 – årsåldern och har mellanstadielärare utbildning och har arbetat som lärare i ca 35 år. Pedagog två som då arbetar på skola 2 är utbildad lärare på högskola och är en man i 40 årsåldern som arbetat som lärare i ca 15 år. Motivering till vårt val att genomföra en intervju med en pedagog från de båda skolorna är att vi vill undersöka hur de genomför hälsofrämjande arbete i praktiken samt om det integreras i de olika ämnena.
I kvalitativa intervjuer är intresset riktat mot den intervjuades ståndpunkter, medan intervjun i en kvantitativ undersökning speglar forskarens intressen. (...) Den strukturerade intervjuns syfte är att komma fram till ett svar på dessa frågeställningar. I kvalitativ forskning finns det istället en betoning at det generella när det gäller formulering av de inledande frågeställningarna och en tyngd på intervjupersonernas egna uppfattningar och synsätt.21
Vi vill ha pedagogernas åsikter, tankar och ståndpunkter till huruvida de anser att hälsa och livsstil ska finnas i undervisningen. Rektorn talar för skolans uppdrag medan pedagogen genomför uppdraget, därför vill vi ta reda på pedagogens involvering i arbetet med hälsa och livsstil i undervisningen. Motivering till varför vi valt att intervjua endast en pedagog på vardera skola är att om vi skulle undersöka alla pedagogers åsikter hade vi fått genomföra en kvantitativ undersökning genom enkäter. I vårt arbete är vi ute efter detaljerade svar för att
20
Ibid. sid 254 21
18
kunna jämföra de båda skolornas sätt på hur/om de arbetar med hälsa och livsstil. Därför har vi valt att endas använda oss av en pedagog i en kvalitativ intervju.
Det vi ser som en nackdel med att genomföra en intervju med hjälp av diktafon är att det blir tidskrävande att analysera och lyssna igenom svaren för att sedan dokumentera dem i text. När man genomför en intervju med ett fåtal personer får man deras åsikter och då får vi enbart de intervjuades tankar, åsikter och svar. Det vi går miste om då är ett bredare perspektiv på hur ”alla” pedagogerna på skolan arbetar. Inspelning och utskrift av intervjuerna finnes hos författarna.
4.2 Intervjufrågor
Vi vill ge läsaren en bakgrund och tanken bakom våra frågor och vad vi vill få ut av dem, därför har vi valt att presentera våra intervjufrågor i metod delen.
Finns det några skrivna dokument ni ska följa? Mål att uppnå?
Motiveringen till denna fråga är att vi ville se om det finns några specifika och särskilda dokument som de två skolorna följer för att utveckla området och uppnå eventuella mål. Vi tycker det vore intressant att se om de skolorna följer olika dokument eftersom den ena skolan har en så kallad hälsoprofil och den andra skolan är en ”vanlig” skola.
Har er skola någon plan/ strategi för att arbeta med hälsa och livsstil?
Denna fråga syftar på det arbetet hela skolan har gemensamt för alla elever. I frågorna till pedagogerna är det inriktat på hur de som pedagoger arbetar ute i klasserna med eleverna. Vi vill ta reda på om skolorna har några planer och strategier kring arbetet med hälsa och livsstil.
Hur/på vilket sätt arbetar er skola med hälsa och livsstil?
Vi ville ta reda på vilka metoder skolorna arbetade med för att lyfta fram hälsofrämjande arbete. Vi anser att det finns många olika sätt att arbeta kring ett område som hälsa och livsstil och eftersom det är en skola med hälsoprofil och en ”vanlig” skola tycker vi att det vore intressant att undersöka och jämföra om det skiljer sig mellan skolornas sätt att arbeta kring hälsa och livsstil.
19
Vad ligger till grund för ert arbete kring hälsa och livsstil?
Denna fråga tog vi med som en form av bakgrundskontroll av hur det eventuella hälsofrämjande arbetet kom fram. Vi vill veta om det finns någon särskild anledning till att de olika skolorna började arbeta med hälsoarbete och livsstilsfrågor på skolorna.
Arbetar er skola aktivt med hälsa och livsstil? Hälsofrämjande arbete.
Denna fråga har vi valt att ta med för att kunna jämföra huruvida de två skolorna är lika eller skiljer sig i sitt aktiva arbete med hälsa och livsstil. Frågan täcker ett stort område och har en röd tråd med som väver ihop alla de övriga frågorna.
4.3 Genomförande
Vi har valt att genomföra våra intervjuer med förberedda frågor där det ges utrymme för frågor som kan komma att växa fram under intervjun.
Som en följd av detta tenderar kvalitativa intervjuer att vara flexibla och följsamma efter den riktning som intervjupersonernas svar går i, och undersökningens fokus kan också anpassas efter de viktiga frågor som dyker upp under intervjuerna.22
Vi vill att de frågor som spontant dyker upp ska få utrymme i intervjun. Grunden till frågorna är baserade på våra frågeställningar samt från de referenser som vi använt oss utav. Som intervjuverktyg använder vi oss utav en diktafon där vi spelar in intervjuerna med rektorerna och pedagogerna. Genom att spela in intervjun ger detta oss möjlighet att fokusera på personen vi intervjuar samt de frågor som kan tillkomma under samtalets gång. I
Samhällsvetenskapliga metoder tar författaren upp vikten av att vara uppmärksam under
intervjun genom att inte bli distraherad av behovet att anteckna allt som sägs.23 Vi vill inte förlora fokus på det viktiga i intervjun genom att ständigt föra anteckningar. Enligt boken
Samhällsvetenskapliga metoder finns det fördelar med att genomföra kvalitativa intervjuer
med inspelningsanordning, dessa är till exempel underlättande av vad personer har sagt, genomgång av material kan upprepas och det inspelade materialet finns tillgängligt för andra att granska. Genom att spela in intervjun kan personen som genomför intervjun gardera sig
22
Ibid. sid 300 23
20
och bemöta frågesättningar gällande intervjuns frågor och svar.24 Vi vill kunna lyssna igenom vårt material och dra fördelar av att inte bli distraherade under samtalet genom att anteckna. Fördelen blir att vi inte missar någon viktig detalj och kan ta tillvara på intervjun på bästa möjliga sätt. De fyra intervjuerna genomförs på respektive skolor samt varje intervju genomförs separat med de olika personerna. Anledningen till att vi väljer att intervjua personerna var för sig är för att vi inte vill att personerna ska påverka varandras svar och vi vill kunna fokusera på varje enskild person. De intervjuas i arbetsrum där det inte tillkommer störande moment. Intervjufrågorna finnes bland bilagorna.
4.4 Kvantitativ metod
Vi har valt att göra vår undersökning i årskurs sex, eftersom vi vill att eleverna ska vara uppmärksamma om sin egen undervisning. Vi vill att de eleverna vi undersöker ska vara tillräckligt gamla för att förstå arbetet med hälsa och livsstil. Sammanlagt är det 86 stycken elever i de två klasserna från de två skolorna, vilket innebär att vi kommer att dela ut så många enkäter. Vi har valt att presentera killarnas respektive tjejernas svar var för sig eftersom vi vill ha struktur på vår enkät samt anser vi att det är av intresse att se om det finns större skillnader mellan killarna och tjejerna.
I vår kvantitativa undersökning har vi lagt fokus på eleverna. Vi har valt att använda oss utav enkäter med frågor som eleverna ska besvara. Anledningen att vi har valt att göra detta är att även eleverna skall involveras. I skolan anser vi att det finns olika perspektiv att utifrån. Eftersom vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom att intervjua rektorer och pedagoger tycker vi att det är viktigt att även eleverna blir representerade i vår undersökning. Detta vill vi eftersom det trots allt är barnen som ska få undervisningen om hälsa och livsstil. Denna undersökning blir viktig för oss av den anledning att pedagoger och rektorer har en vision om hur det ska vara i skolan, syftet med undersökningen bland eleverna är att deras svar kan visa oss om de upplever att området tas upp i undervisningen. Resultaten från de två skolorna ska vi sedan jämföra och undersöka om det finns skillnader och likheter i deras arbete kring hälsa och livsstil och integrerandet av området i de olika ämnena. Valet av metod är som vi tidigare nämnt en enkätundersökning med korta frågor. Genom att genomföra en enkätundersökning med eleverna kan vi få svar på hur eleverna upplever att skolan integrerar hälsa och livsstil i skolan. Det finns några olika anledningar till att vi väljer att använda oss av
24
21
en enkätundersökning. Dels är det för att det inte finns tid för oss att genomföra intervjuer med varje enskild elev, dessutom vill vi få med så många respondenter som är möjligt. Enkäterna ger oss en chans att få en större bredd på våra svar och ett högre antal deltagande i undersökningen. I vår enkätundersökning har vi valt frågor som vi tycker är viktiga för vårt vidare arbete med vårt examensarbete. Frågorna är relevanta och de är kopplade till våra frågeställningar i vårt arbete. Varje elev skall besvara enkäten var för sig, dessutom har vi några rader sist på enkäten där eleverna får en chans att skriva ner övriga tankar. Fördelen med att använda en enkät är att den är strukturerad för kortare svar och/eller svarsalternativ som är lätta att förstå. I boken Samhällsvetenskapligametoder skriver författaren att i en enkät finns färre öppna frågor, eftersom det är lättare för respondenten att besvara slutna frågor.25 Vi vill att vår enkät skall vara lätt att förstå för eleverna inte ska bli förvirrade av långa konstlade frågor. Genom att vi inte använder oss av öppna frågor blir det lättare för oss som genomför undersökningen att sortera svaren samt att vi har kontroll åt vilket håll vi vill styra frågorna. Elevernas svar går snabbare att gå igenom och dessutom får vi in svaren samma dag som undersökningen sker. ”Det är lätt att bearbeta svaren. En respondent som fyller i en enkät eller en intervjuare som gör en strukturerad intervju behöver bara ringa in eller bocka av för det eller de svarsalternativ som passar in.”26
Syftet med vår enkät är att vi ska jämföra elevernas svar från vardera skola. Eftersom det är en enkät kan de strukturerade slutna frågorna vara till fördel när vi sedan ska titta på resultaten. I boken Samhällsvetenskapliga
metoder säger författaren att slutna frågor ökar jämförbarheten i de givna svaren. Slutna
frågor är till fördel i enkäter eftersom de är lätta att ställa och respondenten kan lättare besvara frågorna.27 Eftersom vi har valt elever i årskurs sex vill vi att enkäten ska vara tydlig och lättförstålig för dem. Därför har vi valt att använda oss av slutna frågor i vår enkät.
De nackdelar vi kan se med att genomföra en enkät är att det kan finnas stora bortfall i klassen. Oförutsägbara händelser kan påverka deltagandet i enkätundersökningen. ”Om bortfallet är stort, ökar risken för skevheter i resultaten (…) En av de viktigaste begränsningarna är att ta surveyenkäter vanligtvis innebär ett ganska stort bortfall, större om man valt att göra intervjuer.”28
Det finns alltid en risk med att respondenterna inte är seriösa i sitt besvarande utan svarar så snabbt de kan utan att lägga ner någon vikt vid sitt svar. Dessutom kan resultatet bli okorrekt om en stor del av eleverna är frånvarande vid 25 Ibid. sid 146 26 Ibid. sid 159 27 Ibid. sid 160 28 Ibid. sid 148
22
undersökningstillfället. I Samhällsvetenskapliga metoder står det skrivet att nackdelen med enkäten är att när respondenterna besvara frågorna finns där ingen närvarande som kan hjälpa dem. Man kan vid enkäter inte ställa följdfrågor så att svaren blir djupare och respondenter tröttnar fortare på frågorna i en enkät än i en intervju.29 Under besvarandet av enkäten vill vi att eleverna skall tolka frågorna själv, därför väljer vi att inte ”leda” eleverna genom frågorna eftersom vi inte vill styra deras tankar och svar. Syftet med enkäten är att det ska vara elevernas egna tankar och svar utan påverkan från varken oss eller lärarna.
4.5 Genomförande
Enkäten genomförs i elevernas klassrum på deras skolor. Vi har arrangerat med lärarna för de olika klasserna att komma till eleverna och dela ut enkäten. Vi förklarar vilka vi är och vad det är vi undersöker. Detta vill vi göra eftersom vi vill att eleverna ska ha lite bakgrund till varför de besvarar enkäten och vilket syfte enkäten har. Eleverna kommer sedan få en stund på sig att besvarar frågorna, som vi sedan samlar in och sammanställer. Svaren kommer att vara anonyma. Enkätfrågorna finnes bland bilagorna.
4.6 Bortfall
När vi genomförde vår enkätundersökning med eleverna på skola 1 och skola 2 hade vi sammanlagt sju bortfall. Skola 1 hade fem bortfall med elever som var frånvarande och skola 2 hade två frånvarande elever.
När vi skulle genomföra intervjun med rektor 2 var en av oss frånvarande på grund av sjukdom, vilket resulterade att vid intervjun med rektor 2 fanns inte tillgång till diktafon som hjälpmedel. Därför skrevs denna intervju för hand, nedskriven på papper.
29
23
5. Resultat
Här presenterar vi resultaten från de enkätundersökningarna vi genomfört med eleverna samt svaren från våra intervjuer med rektorerna och pedagogerna. Vi har valt att presentera våra enkätsvar med killarna och tjejernas svar separat. Anledningen till detta är att vi vill ha en struktur på svaren och vill se om det finns några skillnader i svaren beroende av hur killar och tjejer tänker. Vi har dessutom räknat ut svaren i procent för att lättare kunna se likheter och skillnader i resultatet. Som ni kommer att märka finns inte följdfrågan till fråga fem samt fråga sex presenterade nedan eftersom dessa frågor besvarades med egna skriftliga svar från eleverna. Svaren på dessa två frågor presenteras därför efter svaren på de övriga frågorna nedan. I arbetet har vi kallat den hälsoprofilerade skolan för Skola 1 och kommer här i resultatdelen att fortsätta benämnas som detta. Skola 2 är den skolan som vi kallar för ”vanlig” skola. På skola 1 var det fem elever som var otillgängliga samt på skola två var det 2 elever frånvarande.
5.1 Enkätfrågor
Tjejer:
1. Upplever ni att ni arbetar med hälsa och livsstil aktivt i skolan?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Nej Skola 1 - F Skola 2 - F Summa
Skola 1 = 80 % svarade Ja och 20 % svarade Nej Skola 2 = 67 % svarade Ja och 33 % svarade Nej
24 Killar:
1. Upplever ni att ni arbetar med hälsa och livsstil aktivt i skolan?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Nej Skola 1 - P Skola 2 - P Summa
Skola 1 = 80,7 % svarade Ja och 19,3 % svarade Nej Skola 2 = 68,7 % svarade Ja och 31,3 % svarade Nej Sammanlagt = 76,2 % svarade Ja och 23,8 % svarade Nej
De svar vi fick på denna fråga var lika från båda skolorna, det fanns ingen skillnad mellan killarna och tjejernas svar. Som ni kan se ovan ansåg majoriteten av eleverna från de båda skolorna att de arbetar aktivt med hälsa och livsstil.
Tjejer:
2. Tycker du att ni lär er mycket om hälsa i skolan?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Nej Skola 1 - F Skola 2 - F Summa
Skola 1 = 60 % svarade Ja och 40 % svarade Nej Skola 2 = 78 % svarade Ja och 22 % svarade Nej
25 Killar:
2. Tycker Du att ni lär er mycket om hälsa i skolan?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja nej Skola 1 - P Skola 2 - P Summa
Skola 1 = 57,6 % svarade Ja och 42,4 % svarade Nej Skola 2 = 82,3 % svarade Ja och 17,7 % svarade Nej Sammanlagt = 69 % svarade Ja och 31 % svarade Nej
Angående frågan kring om eleverna anser att de lär sig mycket om hälsa i skolan skiljde sig resultaten från de två skolorna. På skola 1 upplevde hälften av killarna och tjejerna att de lärde sig om hälsa i skolan, vilket innebar att den andra hälften inte ansåg att de inte lärde sig om hälsa. Skola 2 gav ett annat resultat, där ansåg majoriteten av både killarna och tjejerna att de lärde sig om hälsa på lektionerna.
Tjejer:
3. Tycker ni som elever att det är viktigt att lärarna lägger in undervisning om hälsa och livsstil i den andra undervisningen i skolan?
0 5 10 15 20 25 30 Ja Kanske Nej Skola 1 - F Skola 2 - F Summa
Skola 1 = 44 % svarade Ja, 56 % svarade Kanske och 0 % svarade Nej Skola 2 = 44 % svarade Ja, 56 % svarade Kanske och 0 % svarade Nej Sammanlagt = 44,2 % svarade Ja, 55,8 % och 0 % svarade Nej
26 Killar:
3. Tycker ni som elever att det är viktigt att lärarna lägger in undervisning om hälsa och livsstil i den andra undervisningen i skolan?
0 5 10 15 20 25 Ja Kanske Nej Skola 1 - P Skola 2 - P Summa
Skola 1 = 38,5 svarade Ja, 53,8 svarade Kanske och 7,7 svarade Nej Skola 2 = 47 % svarade Ja, 53 % svarade Kanske och 0 % svarade Nej
Sammanlagt = 42,9 svarade Ja, 54,8 % svarade kanske och 2,3 % svarade Nej
Resultaten från de två tjejgrupperna från skolorna var identiska. Då cirka hälften ansåg att det var viktigt att lärarna tog upp hälsa och livsstil i den andra undervisningen i skolan och inom andra ämnen. Den andra hälften av tjejerna svarade ”kanske” på denna fråga. Det fanns ingen i de två tjejgrupperna som svarade ”nej” på denna fråga. Lite mer än hälften av killarna i de båda killgrupperna gav ”kanske” som svar till denna frågeställning. Ingen kille från skola 2 svarade nej, till skillnad från skola 1 där ett mindre antal killar svarade nej.
Tjejer:
4. Har ni arbetat med hälsa och livsstil i ämnet idrott?
0 5 10 15 20 25 30 Ja Lite Nej Skola 1 - F Skola 2 - F Summa
Skola 1 = 40 % svarade Ja, 56 % svarade Lite, 4 % svarade Nej Skola 2 = 27 % svarade Ja, 61 % svarade Lite, 12 % svarade Nej
27
Sammanlagt: 34,9 % svarade Ja, 58,1 svarade Lite och 7 % svarade Nej
Killar:
4. Har ni arbetat med hälsa och livsstil i ämnet idrott?
0 5 10 15 20 25 30 Ja Lite Nej Skola 1 - P Skola 2 - P Summa
Skola 1 = 38,5 % svarade Ja, 57,7 % svarade Lite och 3,8 % svarade Nej Skola 2 = 41,2 % svarade Ja, 58,8 % svarade Lite och 0 % svarade Nej Sammanlagt = 39,5 % svarade Ja, 58,5 % svarade lite och 2 % svarade Nej
På frågan kring huruvida de arbetat med hälsa och livsstil på idrotten gav resultaten att majoriteten på de två skolorna ansåg att det arbetat ”lite” kring detta. Från de båda grupperna med tjejer var det ingen som besvarade frågan med ett ”nej”. En skillnad fanns i grupperna med killarna där en mindre del av killarna från båda skolorna svarade ”nej”. På skola 1 upplevde lite mer än hälften av killarna att de arbetade lite med hälsa och livsstil under idrotten, till skillnad från skola 2 där en mindre grupp svarade ”ja”.
Tjejer:
5. Tycker Du att hälsa och livsstil ska finnas med i andra ämnen än enbart hälsa och idrott? Om du svarat JA, vilka ämnen tycker du man kan lägga in arbete med hälsa och livsstil i?
0 5 10 15 20 25 30 35
Ja Vet Inte Nej
Skola 1 - F Skola 2 - F Summa
28
Skola 1 = 28 % svarade Ja, 52 % svarade Vet Inte och 20 % svarade Nej Skola 2 = 6 % svarade Ja, 94 % svarade Vet Inte och 0 % svarade Nej
Sammanlagt: 18,6 svarade Ja, 69,8 & svarade Vet Inte och 11,6 % svarade Nej
Killar:
5. Tycker du att hälsa och livsstil ska finnas med i andra ämnen än enbart hälsa och idrott? Om du svarat JA, vilka ämnen tycker du man kan lägga in hälsa och livsstil i?
0 5 10 15 20 25 30
Ja Vet Inte Nej
Skola 1 - P Skola 2 - P Summa
Skola 1 = 23,1 % svarade Ja, 53,8 % svarade Vet Inte och 23,1 % svarade Nej Skola 2 = 17,6 % svarade Ja, 70,1 % svarade Vet Inte och 12,3 % svarade Nej Sammanlagt = 21,4 % svarade Ja, 61,9 % svarade Vet Inte och 16,7 % svarade Nej
Tjejerna och killarna på skola 1 svarade nästintill identiskt, majoriteten svarade ”vet inte”. Det var relativt lika många svar på ”ja” som på ”nej”, detta avsåg båda grupperna på skola 1. På skola 2 svarade majoriteten av både killarna och tjejerna ”vet inte”, en liten del av killarna svarade ”nej” medan i gruppen med tjejer svarade ingen av eleverna ”nej”.
Tjejer:
7. Pratar ni om tankar, frågor och känslor under lektionerna kring hälsa och livsstil?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Ibland Nej Skola 1 - F Skola 2 . F Summa
29
Skola 1 = 28 % svarade Ja, 64 % svarade Ibland och 8 % svarade Nej Skola 2 = 6 % svarade Ja, 77 % svarade Ibland och 17 % svarade Nej
Sammanlagt: 18,6 % svarade Ja, 69.8 % svarade Ibland och 11.6 % svarade Nej
Killar:
7. Pratar ni om tankar, frågor och känslor under lektionerna kring hälsa och livsstil ibland?
0 5 10 15 20 25 30 35 Ja Ibland Nej Skola 1 - P Skola 2 - P Summa
Skola 1 = 8 % svarade Ja, 77 % svarade Ibland och 15 % svarade Nej Skola 2 = 0 % svarade Ja, 70,6 % svarade Ibland och 29,4 svarade Nej
Sammanlagt = 5 % svarade Ja, 76,2 % svarade Ibland och 18,8 % svarade Nej
Majoriteten av eleverna från båda skolorna svarade ”ibland” på denna fråga. Elevernas syn på hur ofta de talar om tankar, frågor och känslor på lektionerna går inte helt samman med de svar som pedagogerna gav oss i sina intervjuer. Pedagog 1 svarade att han ofta förde spontana samtal kring detta och pedagog 2 svarade att genom de olika teman som de arbetat med i skolan tog upp känslor i diskussioner.
Svar till fråga fem och sex
Här presenterar vi de skriftliga svar som eleverna gav vi enkätundersökningen till fråga fems följdfråga och svaren till fråga sex.
Fråga fem lyder: Tycker du att hälsa och livsstil ska finnas med i andra ämne än enbart hälsa och idrott? Om du svarat JA, vilka ämnen tycker du man kan lägga in arbete med hälsa och livsstil?
30
Svar tjejer skola 1: Det kunde vara ett nytt ämne, svenska, ÄÖ (ämnesövergripande), historia, B-språk (språk eleverna själva fått välja att läsa), engelska, idrott, NO för att det handlar om kroppen samt hemkunskap.
Svar tjejer skola 2: En bra kost, träning.
Svar killar skola 1: ART (rollspel, samarbetsövningar och värderingsövningar), idrott, svenska, ÄÖ (ämnesövergripande) och SO.
Svar killar skola 2: Svenska.
Fråga sex lyder: Vad innebär god hälsa och livsstil för dig? Skriv ner kort svar!
Svar tjejer skola 1: Rätt och nyttig mat, aktiviteter, idrott, rörelse. Att man mår bra och har många kompisar och känna sig trygg. Att inte äta mycket skräpmat, att leva sunt och vara ute mycket. Att man har kompisar och har kul. Att jag mår bra och att min kropp inte mår dåligt. Svar tjejer skola 2: Äta nyttigt och duscha på gympan. Humör i skolan, alla mår bra, kan få mat och gå i skolan. Träna och motionera regelbundet. Inte slänga skräp på marken. Det som är bra för en själv. Att man mår bra och kan arbeta längre och mer. Hälsa och livsstil för mig är att sköta om sin kropp och sina matvanor.
Svar killar skola 1: Äta bra och idrotta, mycket sport, leva bra, må bra i skolan. Att man mår bra och klarar alla saker på idrotten. Att vara aktiv och ha kul. Hur man mår och känner sig. Ta hand om sig själv och sina kompisar. Man håller en nyttig livsstil. Hur man trivs i skolan och att man mår bra där.
Svar killar skola 2: Goda vanor av till exempel jogging. Att man mår bra, äta bra och ha det bra i livet. Ha bra kondis och vara bra vältränad. Det innebär att man mår bra och at man har det bra. Bra kost och hygien, äter bra med grönsaker. Att man sover, bra mat och rör sig
5.2 Intervju med två rektorer
I intervjun har vi talat med två rektorer från två olika skolor. Skola 1 är skolan med hälsoprofil och skola 2 är en ”vanlig” skola alltså en skola utan hälsoprofil. Vi har döpt de olika rektorerna till rektor 1 som då arbetar på skola 1 med hälsoprofil och rektor 2 som då arbetar på skola 2. Båda skolorna ligger i södra Skåne.
Finns det några skrivna dokument ni ska följa? Mål att uppnå?
När vi frågade om skolan hade några skrivna dokument och mål de följer svarade rektor 1 såhär: När de ansökte till hälsofrämjande skola utgick de ifrån de bestämmelser som finns där. Certifieringen gäller från förskola och upp till årskurs nio. Rektor 1 har varit med i en
31
tankesmedja förut på högskolan som handlade om hälsa och lärande i samspel. Detta handlade om hur lärandet går till och hälsoaspekten kring hållbarutveckling som är grunden till hållbarutveckling certifiering. På skola 1 finns där ingen lokal arbetsplan utan där använder de sig utav en beskrivning utifrån hälsofrämjande skolutveckling. Den hälsofrämjande utvecklingen ligger lokalt i kommunen. Rektor 1 tycker att det är viktigt att visa att det inte enbart handlar om idrott och fysiskaktivitet, utan om mycket annat också. Det innebär hur organisationen i skolan ser ut, vilka pedagoger det finns och hur deras kompetens speglas i arbetet.
När vi ställde samma fråga till rektor 2 blev svaret följande: Att det som styr skola 2 är de nationella styrdokumenten även så spelar kursplanerna en stor roll i hur de arbetar på skolan. På skola 2 har de en lokal arbetsplan där det finns tre olika dokument varav ett innehåller hälsa i skolan. Det som skolan vill få ut genom att använda den lokala arbetsplanen är för att få en välfungerande skola med välbefinnande, trygghet, trevliga lokaler samt förhållningssätt mellan lärare och elever. För att få ett så bra klimat på skolan som möjligt finns där en likabehandlingsplan där det står att skolan ska ha delaktiga elever och att de ska ha rätt att påverka skolans miljö och förhållningssätt. På skola 2 arbetar de för den psykosociala hälsan hos eleverna och detta görs genom att försöka skapa en lustfylld skola. Alla dessa anvisningar finns att hitta i likabehandlingsplanen. På skolan finns där även ett elevvårds team som arbetar med hälsofrågor som välbefinnande både när det gäller fysisk och psykiskt hälsa
Har er skola någon plan/ strategi för att arbeta med hälsa och livsstil?
Rektor 1 berättar att i häftet skola för hållbarutveckling står mycket om hur man ska arbeta med ett hälsosamt tänkt i skolan. Rektorn berättar att något som är mycket viktigt att få med i ”hälsotänket” är hur lärandet går till. Hälsoaspekten kring hållbarutveckling är ett brett perspektiv och innefattar inte bara idrotten och mycket utav detta ligger i hållbarutveckling certifiering.
Rektor 2 svarade att: Att de som sagt använder sig av den lokala arbetsplanen och likabehandlingsplanen. På skolan har de en kvalitetsredovisning där det finns kvalitetsområden som de vill utveckla och det är då hållbarutveckling. De på skola 2 vill arbeta med systematiskt tänkande i smått och stort, frågor vad ”jag” som enskild individ kan göra. De vill att eleverna ska bli medvetna.
32
Hur/på vilket sätt arbetar er skola med hälsa och livsstil?
När vi ställde denna fråga till Rektor 1 blev svaret så här: På skola 1 har de en kvalitetsredovisning som går att finna på deras hemsida. På skolan har de utökat idrotts lektioner till tre gånger i veckan samt har det en såkallad utebildning var tredje vecka. I skolmatsalen serveras mycket ekologiska grönsaker och mejeriprodukter. I skolköket arbetar två kockar som tillagar all mat på skolan. På skola 1 arbetar de ämnesövergripande och på detta vis tycker de att dem kan integrera hälsa och livsstil i de ordinarie ämnena. Åttorna på skolan har ett ämnesområde som de kallar Fit for life och det grundar sig på kondition. Där arbetar de med Coopers test som de gör om igen för att se vad som händer med resultatet och på detta vis kopplas biologi och muskler in i området. Niorna har ett område som de kallar Fit
for fight, där de gör sina egna träningsprogram som handla om styrka. Här arbetar de också
ämnesövergripande och där kan de koppla ämnet till samhällskunskap, idrott, biologi och fysik, om man så vill. Så, integreringen ligger i arbetsområdena. Sjuorna och sexorna har haft
Feel Good tema. Vad mår man bra av? På skola 1 har alla elever hälsosamtal, detta har
skolsköterskan.
På skola 2 svarade rektorn följande att: De arbetar med hälsa inom idrottsämnet där undervisningen bygger på samarbete, ledarskap, hälsa, livsstil och eget ansvar. Under hemkunskapen arbetar pedagogerna och eleverna med att tala om vad man bör ta och varför de inte bör äta viss mat. Skola 2 matsedel är hopsatt enligt olika näringsuppgifter. På skolans Café säljs ingen läsk eller godis eftersom de försöker att undvika så mycket socker de kan. Rektor 2 berättar att de arbetar med hälsa och etik, integrering av hälsa i det dagliga skolarbetet. De har samtal med föräldrar till elever som rökar, för att på verka barnens livsstil både i hemmet och i skolan. Det finns en kommunal teaterverksamhet som arbetar med ungdomar och droger.
Vad ligger till grund för ert arbete kring hälsa och livsstil?
Vi ställde en fråga till de båda rektorerna som handla om vad som låg till grund för deras arbete med hälsa och livsstil och rektor 1 besvarade frågan: 1996 började de på skola 1 under idrotten att fundera över varför barn hade så dålig motorik. Då lade rektor 1 och den andra personalen märke till hur livsstilen med maten hade förändrats. Eleverna åt inte mycket hemlagad mat längre utan de åt på Burger King och Mc Donalds samt började datorerna att komma fram allt mer. Pedagogerna startade närverk där de diskuterade IT samhället och hur det påverkade eleverna. Motoriken, maten och datorerna var de tre grundstolparna som
33
pedagogerna och rektorn funderade kring. De kom fram till att använda de möjligheter som fanns i timplanen och på det viset utökades ämnet idrott. Det visas i undersökningar att barn som aktivt motionerar presterar bättre i skolan och utifrån detta började vi.
Rektor två svarade på denna fråga såhär: Grunden till arbete på denna skola med hälsa och livsstil är styrdokumenten, eleverna ska ha goda mat- och träningsvanor. Med hjälp av detta får de en grund för deras framtida hälsa. I styrdokumenten står det att skolan ska främja hälsa på olika sätt och att de ska bli medvetna om att det finns elever som har problem med hälsa och matvanor
Arbetar er skola aktivt med hälsa och livsstil? Hälsofrämjande arbete.
Rektor 1 berättade på detta vis: Att på skola 1 har de hälsoprofilering. De har tre idrottslektioner i veckan och var tredje vecka har de utebildning i cirka 2 timmar. Skolmaten är tillagad av utbildade kockar som lagar all mat på skolan samt används det ekologiska varor. Vad gäller läromiljön har skolan hemrum, där varje hemrum har en smart-board som ger tillgång till Internet. Det finns möjlighet till att ha stora som små klasser då det finns dörrar mellan klassrummen. På skolan arbetar man aktivt med idrottsorganisationer som seglingsklubben, golfklubben och ridklubben. Dessa kan utnyttjas under elevens val, samtidigt har skolan två gymnastiksalar, ett gym med spinningverksamhet, en pool och löparbana. Det finns två tillfällen i veckan med elevens val, på tisdagarna finns idrottsverksamheten och på fredagarna har eleverna ett val att arbeta med något av grundämnena matematik, svenska och engelska.
Rektor 2 som arbetar på en icke hälsoprofilerad skola berättade på detta vis: Att de arbetar med hälsa och livsstil men poängterar att det finns skolor som har en hälsoprofil. Matsedeln på skola 2 är sammansatt på ett ekologiskt och näringsrikt vis där tanken är att få med hela kostcirkeln.
5.3 Intervju med två pedagoger
Här presenterar vi de två intervjuade pedagogernas svar på vår fråga om hur de integrerar arbetet med hälsa och livsstil i sin undervisning med eleverna. De båda pedagogerna fick frågan nedan att svara på, under intervjun ställde vi några följdfrågor kring deras arbete med hälsa och livsstil. Dessa frågor anser vi inte behöver presenteras eftersom de frågor vi ställde
34
rörde sig enbart kring pedagogernas arbete med hälsa och livsstil. I denna resultatpresentation av intervjuerna är det två olika pedagogers svar som presenteras. Vi kallar dessa för pedagog 1 och pedagog 2. Pedagog 1 arbetar på skola 1 som också är skolan med hälsoprofil, pedagog 2 arbetar på skola 2, som är en ”vanlig” skola. Vi presenterar deras svar separat och dessutom visar vi tydligt vem som säger vad genom att skriva pedagog 1 och pedagog 2 framför deras svar. Presentationerna av svaren kommer att presenteras i två olika delar. Det första svaret kommer att handla om arbetet kring livsstil och känslor, del nummer två kommer vara presentation av hälsodelen i pedagogernas svar.
Hur integrerar du hälsa och livsstil i din undervisning? Pedagog 1:
Pedagog 1 arbetar på en skola med hälsoprofil i södra Sverige och undervisar på skolan. När vi ställde frågan om hur han integrerar arbetet kring livsstil i sin undervisning var det fokus på känslor och hur eleverna hade det i skolan. Pedagog 1 berättar att mycket av hans arbete kretsar kring relationer mellan pojkar och flickor och deras känslor. Han säger att livsstil är mänsklighet och hur de ska vara som personer. Det är mycket arbete kring förpuberteten och deras känslor som dyker upp, pedagog 1 anser att detta är livskunskap. Det handlar om vad det är som händer i kroppen och hur man hanterar detta. Han säger att detta är något som måste ta plats i undervisningen. Dessutom är det ett arbete kring värdegrunder när det kommer till smink och kläder, hur eleverna anser att man ska se ut. Pedagog 1 säger att detta är livsstil. Han berättar att skolan för några år sen hade problem med kläder, eleverna gick och kollade varandras kläder för att undersöka om det var märkeskläder eller inte. Relationer mellan pojkar och flickor är något som pedagog 1 säger är livsstil. Det har skett incidenter där flickorna har varit ledsna för att en pojke haft två flickvänner och inte kunnat bestämma sig för vem han ville vara tillsammans med och då säger pedagog 1 att det är viktigt att prata om relationer och hur de kan se ut eftersom det är inte alltid det talas om detta hemma hos eleverna. Han säger att förr åt hela familjen på samma tid och tillsammans, nu har det ändrats anser pedagog 1. Numera äter familjemedlemmar vid olika platser och på olika tider. Pedagog 1 anser att skolan därför har fått ta på sig ett större ansvar om vadd som är rätt och fel. I intervjun säger pedagog 1 att det viktigaste ämnet han har i skolan är livsstil, livskunskap och relationer. Han säger att det är viktigt för honom att arbeta med hur människor förhåller sig till varandra, i grupp och i relationer. Han säger att det uppstår problem i skolan och att som lärare agerar du som stöttepelare. Det finns ett förtroende som eleverna ger oss lärare, säger pedagog 1.
35
Pedagog 1 integrerar mycket livskunskap genom samtal och diskussioner i klassrummet. Han lägger gärna ner verktygen i klassrummet för att prata om den inre hälsan, som han anser vara viktig. Pedagog 1 säger att den yttre smärtan kan vi läka, den inre smärtan å andra sidan kan göra oerhört ont. Om det är något eleverna känner att de vill prata om tar gärna pedagog 1 upp detta i klassrummet och lägger skolarbetet åt sidan. Om eleverna sedan anser att det inte finns något att tala om säger pedagog 1 att det kan finnas saker han vill ta upp som han märkt av i skolan, det kan handla om hur killarna i klassen behandlar tjejerna och att det då blir viktigt att ta upp. Pedagog 1 säger att han försöker integrera hälsa och livsstil i de andra ämnena i den mån det går.
Pedagog 2:
Pedagog 2 säger att de arbetar med olika teman. Det är olika teman kring hälsa och livsstil. Pedagog 2 är lärare i So-ämnena och hade tidigare även svenska. Han säger att när man arbetar med dessa teman beror det på vilka klasser man har. I hans klasser har de arbetat med den hållbara utvecklingen, då har de kollat på maten med eleverna. Vad det är de äter och vad det innehåller och var den kommer ifrån. Då tar pedagog 2 upp vad som är hälsosamt för miljön och hur eleverna kan påverka den hållbara utvecklingen. När pedagog 2 hade tema kring hållbar utveckling bjöd de bland annat in bönder som odlar olika produkter och bönder som föder upp olika kreatur i närheten av den ort skolan finns. Där tog de upp den hållbara utvecklingen med hälsa och livsstil. Där arbetade eleverna med det ekologiska tänkandet med att handla närodlat och att det kanske inte alltid gynnar människor som bor i Skåne att handla produkter som kommer från norrland, utan då är det bättre miljömässigt att handla produkter som kommer från Danmark. Pedagog 2 tog även om elevernas livsstil hemma och hur deras sätt att leva kan påverka. Han tog då upp saker som vattenförbrukning, elförbrukning och har mycket resurser det krävs för att föda upp en ko, då fick de med aspekten om hur vi väljer att leva och hur vi vill att jorden ska se ut. Eftersom de arbetar i arbetslag säger han att de försöker integrerar alla de olika ämnena i de olika teman. När pedagog 2 integrerar hälsa och livsstil i So-ämnena gör han detta genom de olika kulturerna. Han säger att genom att arbeta med olika kulturer kommer de in på maten och vilken roll det spelar för vilken livsstil personen väljer. Där brukar pedagog 2 ta hjälp av hemkunskapsläraren, i hemkunskapen arbetar klasserna med olika religiösa livsåskådningars matkultur och eleverna får presentera fakta för varandra om olika religioner. Efter det får eleverna med hjälp av pedagog 2 och läraren i hemkunskap att leta upp en passande rätt att tillaga. När pedagog 2 har religion med
36
eleverna integrerar han dessutom relationer mellan människor och dessutom genom att titta på religionernas olika sätt att leva och de likheter som finns inom religionerna. Han säger att det är viktigt att lyfta fram de likheter som finns inom religionerna eftersom han vill att eleverna ska få förståelse för andra människor med annan livsstil och livsåskådning. Eleverna får olika skrivuppgifter till de olika ämnena och dessutom väljer pedagog 2 tillsammans med andra involverade lärare böcker som passar det temat de talar om. I en bokcirkel läser eleverna böcker och samtalar sedan om böckerna i grupp. Pedagog 2 lät sedan eleverna skriva uppsatser kring ämnet och väva samman uppsatsen med lektionerna som de olika lärarna haft. De har även använt sig av forumteater där eleverna fått spela upp olika dilemman där de sedan fått byta ut varandra för att lösa eller ändra dilemmat, dessutom använder sig pedagog 2 av värderingsövningar där eleverna får ta ställning till olika påståenden.
Pedagog 2 har även bjudit in positiva gruppen från Malmö. Det är en grupp människor som är HIV-positiva som kommer till skolor för att prata om homosexualitet och vad det innebär att vara HIV-positiv. Detta säger pedagog 2 är ett sätt att utveckla elevernas förståelse för homosexuella personer och människor med andra sexuella läggningar. Dessutom tar pedagog 2 och hans arbetslag upp mode, smink och reklam med eleverna. Han säger att reklam och såpoperor som han anser påverkar elevernas livsstil och hur de ska vara. Dessutom har de bjudit en kille från en ort i närheten att tala om hur det är att vara flykting från ett annat land och hur det kan kännas att komma till ett land med en annan kultur.
Pedagog 2 har även pratat med eleverna om skolmiljön. Han säger att miljön på skolan inte är tillräckligt bra, eftersom det inte finns några uppehållsrum. Eleverna har inget rum att umgås i och om det då inte finns plats för eleverna att umgås i eller inget rum för eleverna som vill ha tyst kring sig blir det en tråkig miljö. Han säger att skolans miljö inte är hälsofrämjande för elevernas lust att lära.
Pedagog 1:
Skolan som har en hälsoprofil har fokus på träning, kost och fysiska hälsa. Det pedagog 1 till exempel tar upp i sitt klassrum är rökning och alkohol. Han vill att eleverna ska förstå hur alkohol kan påverka mentalt och fysiskt. Dessutom vilka risker det finns med alkohol. Sex och samlevnad är något som pedagog 1 också tar upp med sina elever. Eleverna ska vara medvetna om risker när det gäller sex.
37
Pedagog 1 säger att det finns några saker som lärarna ska göra med eleverna i skolan. Det är tandborstning, fluorsköljning och ätande av grönsaker, men detta är något som pedagog 1 säger att han inte gör regelbundet eftersom det finns mycket under skoldagen som kommer mellan. Dessutom tar han upp ämnet hygien, det handlar om duschandet och handhygienen är viktig när skolan tog upp svininfluensan.
På skolan har eleverna tre idrottslektioner i veckan, till en början hade eleverna fyra lektioner i idrott men sedan insåg skolan att det tog för mycket av de andra lektionerna, säger pedagog 1. Han tycker inte att eleverna har så bra kondition som de borde ha med tanke på antalet idrottslektioner eleverna har på en skolvecka, detta tror han beror på att idrottslärarna inte tar ut eleverna tillräckligt på lektionerna. Å andra sidan säger pedagog 1 att elevernas studieresultat blev bättre när de höjde antalet lektioner i idrott. Han refererar till en undersökning som visar att aktiva elever ökar sin förmåga i skola och arbete med 10 %. Dessutom har han utebildning med eleverna var tredje vecka. Utebildning innebär att eleverna är aktiva utomhus med cykling och de tittar på naturen.
Pedagog 2:
Pedagog 2 säger att de arbetar mycket med teman med eleverna, i årskurs åtta har de temaarbete om kroppen, känslor och kärlek. Då pratar de rent fysiskt vad som sker med kroppen under pubertet och dessutom tar han upp saker med eleverna vad de mår bra av. Under detta tema använde de dans och rörelse på idrotten sedan pratade de även om kroppens förbränningsprocesser. Dessutom har vi tema kring sex och samlevnad med åttorna för att prata om den sexuella hälsan. Där pratar eleverna väldigt öppet kring sex säger pedagog 2. I samarbete med hemkunskapsläraren undervisas eleverna om mat, vad den innehåller samt vad maten gör för kroppen.
En punkt som pedagog 2 tycker är viktig är att pedagogerna tänker på hur de lägger upp arbetsuppgifterna till eleverna. Han tycker att arbetslaget ska samarbeta med varandra för att eleverna inte ska få för många uppgifter att lämna in på samma gång. Pedagog 2 nämner skolhälsan och skolstressen som finns i skolan. Om eleverna får för många prov och inlämningsuppgifter får inte eleven chans att visa sin fulla kunskap inom alla ämnen, säger pedagog 2. Han säger att det finns elever som måste arbeta mer för att kunna uppnå ett godkänt, om eleverna får för mycket att göra blir det svårt för de elever som behöver mer tid
38
för att uppnå ett godkänt. Då blir eleverna stressade och blockerade och tappar lusten för skolan.
