Programmering i skolan: lärarstudenters attityder till en läroplansrevidering

NATURVETENSKAP– MATEMATIK– SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Naturorientering, teknik och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Programmering i skolan:

lärarstudenters attityder till en

läroplansrevidering

Programming in School: Teacher Students’ Attitudes to a

Curriculum Review

Camila Fernandez Barros

Henrik Persson

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6, 240 högskolepoäng

Examensarbete i fördjupningsämne naturorientering, teknik och lärande

2019-06-08

Examinator: Agneta Rehn Handledare: Mats Lundström

Förord

Som en del av studierna i vårt fördjupningsämne, naturorientering och teknik, är detta examensarbete på avancerad nivå utfört under våren 2019 vid fakulteten Lärande och Samhälle på Malmö universitet.

Då vi bedöms individuellt har vi, trots att vi är två författare bakom texten, ej gjort några uppdelningar av arbetsuppgifterna utan varit noggranna med att säkerställa att båda två har varit delaktiga i samtliga moment. Det har emellertid funnits vissa indelningar av ansvar inom arbetsparet. Henrik har haft huvudansvar för SPSS vad gäller införande av data medan Camila haft ett större ansvar i utformandet av enkäten vad gäller disposition och layout. Inläsning av litteratur och tidigare forskning har skett enligt en likvärdig fördelning medan all text är författad och genomarbetad i samråd av oss båda.

Vi vill rikta ett stort tack till samtliga studenter som deltagit i studien och på så vis hjälpt oss att fullfölja uppgiften. Vi vill även tacka kursansvarig Agneta Rehn som hjälpt oss att nå ut till deltagande studenter samt vår handledare Mats Lundström som med stort engagemang har handlett oss genom hela uppsatsen.

Sammanfattning

I samband med läroplansrevideringen 2017 är programmering en del av det obligatoriska ämnesinnehållet i läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Skolverket 2018). Sedan höstterminen 2018 gäller den reviderade utgåvan som styrdokument för verksamma lärare. Tidigare forskning, framförallt ur internationellt perspektiv, har indikerat på en osäkerhet hos lärare kring införandet av programmering i undervisningen. Ett perspektiv som dock sällan belysts i tidigare forskning, kopplat till programmering, är lärarstudenters attityder till implementeringen. Vi undrade därför hur lärarstudenters attityder till implementeringen av programmering såg ut. För att undersöka detta har en enkätstudie bland studenter med ämnesbehörighet inom NO/teknik vid Malmö universitet genomförts.

Utifrån Ajzens (2005) teori, Theory of Planned Behavior, har resultatet analyserats och visar att föreställningar om den upplevda kontrollen och föreställningar om normen har en stor påverkan över lärarstudenternas attityder kring programmering. Analysen av resultatet visar även att studierna har en stor påverkan på attityderna kring programmering då studenter från termin 4, 6 och 8 har svarat varierat i enkäten men efter tydliga mönster beroende av termin där studiegången i vissa fall påverkar attityden positivt medan den i andra fall tenderar att påverka attityden negativt.

Nyckelord

Lärarstudenter, Theory of Planned Behavior, attityd, implementering, programmering, enkät, SPSS, beteende, digitalisering, robotics.

Innehållsförteckning

3. Tidigare forskning 13 3.1 Bakgrund ... 13

3.2 Lärares uppfattningar om att undervisa i programmering ... 13

3.3 Lärarstudenters attityder mot programmering och digitalisering ... 15

3.4 Betydelse av stöd och erfarenheter ... 17

4. Metod 18 4.1 Undersökningsmetod ... 18 4.2 Enkäten ... 19 4.3 Urvalsgrupp ... 20 4.4 Genomförande ... 20 4.5 Pilotstudie ... 21 4.6 Forskningsetiska principer ... 22 4.7 Analysmetod ... 22

5. Resultat och analys 26 5.1 Övergripande resultat ... 26

5.2 Bortfallsanalys ... 27

5.3 Vilka attityder har studenter till sin egen kunskapsnivå inom programmering? ... 27

5.4 Vilka attityder har studenter till behov av tidigare erfarenheter och stöd inom programmering? ... 29

5.5 Vilka attityder har studenter till varför programmering har införts i

läroplanen? ... 30 5.6 Vilka attityder har studenter till hur undervisning av programmering kan genomföras? ... 30

5.7 Vilka attityder har studenter till hur programmering ter sig på sin VFU-skola? ... 31

5.8 Bivariat analys ... 32

6. Slutsats och diskussion 35

6.1 Vilka attityder har studenter till sin egen kunskapsnivå inom programmering? ... 35

6.2 Vilka attityder har studenter till behov av tidigare erfarenheter och stöd inom programmering? ... 36

6.3 Vilka attityder har studenter till varför programmering har införts i

läroplanen? ... 37 6.4 Vilka attityder har studenter till hur undervisning av programmering kan genomföras? ... 39

6.5 Vilka attityder har studenter till hur programmering ter sig på sin VFU-skola? ... 40

6.6 Metoddiskussion ... 41 6.7 Avslutande ord ... 42

7. Referenser 44

1. Inledning

I regeringsbeslutet “Uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet” från 2015 bestämdes att en del av de nya nationella IT-strategierna skulle innehålla en förändring i läroplanen för grundskolan vilken skulle förstärka och tydliggöra programmering i undervisningen. Som skäl till de nationella IT-strategierna i regeringsbeslutet framgick bland annat att EU-parlamentet och Europeiska unionens råd år 2006 hade angett digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (Regeringen, 2015). Just livslångt lärande är särskilt betonat i skollagens första kapitel 4§ som reglerar syftet med utbildningen inom skolväsendet (SFS 2010:800). Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet innehåller därför sedan revideringen 2017 programmering som ämnesinnehåll i ämnet teknik för årskurs 4-6 (Skolverket, 2018). Sedan höstterminen 2018 gäller den reviderade utgåvan som styrdokument och programmering är i och med detta ett obligatoriskt ämnesinnehåll i grundskolan. Införandet av programmering i läroplanen gjordes i samband med det uppdrag Skolverket (2016a) fick av regeringen vilket syftade till att tydliggöra det uppdrag skolan har gällande elevers digitala kompetens. Skolverket (2017a) motiverar införande av programmering genom att digitala perspektiv måste lyftas fram i undervisningen då verkligheten genomgår en snabb ökning av informationsflöde och digitalisering.

Under skrivandet av självständigt arbete på grundnivå (SAG), Programmering i

skolan: En självklarhet eller en utmaning? (Fernandez Barros & Persson, 2018)

undersöktes vilka förutsättningar lärare hade att genomföra undervisning i programmering inför införandet av programmering som obligatoriskt innehåll i kursplanen (Skolverket, 2018) för teknik höstterminen 2018. Vidare undersöktes vilka läromedel som kunde användas och hur lärarnas utbildningsnivå i ämnet såg ut. Resultatet av kunskapsöversikten visade att många lärare saknade utbildning inom programmering och att det ur ett internationellt perspektiv funnits en osäkerhet kring införandet av programmeringen vid tidigare implementeringar. Osäkerheten baserades till stor del på låg utbildningsnivå, men även kring oro angående utrymme i timplan och val av läromedel.

Med avstamp ur tidigare erfarenheter från SAG och utifrån resultatet i tidigare forskning kring lärares upplevelser av programmering vill vi i denna uppsats undersöka

vilka attityder blivande grundskollärare med inriktning NO/teknik år 4-6 på Malmö universitet har kring införandet av programmering.

1.1 Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka attityder lärarstudenter med ämnesbehörighet inom NO/teknik år 4-6 har kring implementeringen av programmering i teknik som gjordes höstterminen 2018. Fokus ligger på studenternas attityder kring vilket stöd studenterna har fått eller saknar, vilka förutsättningar som finns för att genomföra programmering i skolan, hur programmering ter sig på VFU-skolan och varför programmering har införts. Analysen syftar till att kartlägga eventuella skillnader i attityder kopplat till hur långt studenterna har nått i sin utbildning då deltagarna i studien är under pågående utbildning i termin 4, 6 och 8.

1.2 Frågeställning

Till studien formulerades frågeställningen ”Vad har studenter för attityder kring implementeringen av programmering i teknik i grundskolan 2018?” vilken besvaras med hjälp av följande fem underfrågor:

• Vilka attityder har studenter till sin egen kunskapsnivå inom programmering?

• Vilka attityder har studenter till behov av tidigare erfarenheter och stöd inom programmering?

• Vilka attityder har studenter till varför programmering har införts i läroplanen?

• Vilka attityder har studenter till hur undervisning av programmering kan genomföras?

• Vilka attityder har studenter till hur programmering ter sig på sin VFU- skola?

1.3 Begreppsförklaring

Innan vidare läsning av denna uppsats tar vid bör vissa, för uppsatsen, viktiga begrepp förklaras och förtydligas för en djupare förståelse i just denna kontext. I andra sammanhang kan begreppen ha en annan betydelse än den vi har valt för denna uppsats.

“Attityd” är ett för kontexten extra relevant begrepp att förtydliga. Begreppet har många dimensioner men i denna kontext handlar det om inställningar och förhållningssätt (Nationalencyklopedin, 2019). Citerat från Nationalencyklopedin (2019) angående attityd: “används termen attityd vanligen för en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och kommer till uttryck i att man är för eller emot något (ett

attitydobjekt)”

Ordet “item” som förekommer frekvent i texten, framförallt i metodkapitlet, är engelskans ord för artikel och är det övergripande ord vi använder oss av när vi benämner antingen frågor eller påståenden i vår enkät. Enligt Nationalencyklopedin (2019) kan item inom psykologin och sociologin vara en uppgift i ett frågeformulär eller ett test.

“Programmering” är enligt Nationalencyklopedin (2019) att i databehandlingssammanhang skriva instruktioner för en dators arbete. Då examensarbetet och dess olika element såsom lärarstudenter och läroplan rör sig kring skolans värld vill vi även betona Skolverkets (2017b) benämning av begreppet. Skolverket (2017b) menar att programmering är att flytta ett fysiskt eller virtuellt föremål med hjälp av knapptryck eller att ”dra-och-släppa” fördefinierade grafiska element för att sätta samman ett program, så kallad blockprogrammering.

I det engelska språket används “programming” med liknande betydelse som svenskans programmering, men i det engelska språket görs det skillnad på programmering av olika slag och varje variant har sitt eget begrepp. Ett sådant begrepp är “robotics” som används för programmering med fokus på fysiska och visuella objekt vilket handlar om tekniska eller vetenskapliga konstruktioner som styrs av färdiga instruktioner (Oxford English Dictionary [oed], 2019).

“Scratch” är en kostnadsfri onlinetjänst där användare kan lära sig att programmera med hjälp av blockprogrammering. Med “Scratch” går det att skapa spel, animationer, och berättelser med hjälp av färdiga figurer men det går även att skapa egna figurer och landskap (Scratch, u.å).

2. Teoretiska perspektiv

Nedan följer en beskrivning av det teoretisk perspektiv som ligger till grund för analys och tolkning av undersökningen och den insamlade datan. Utgångspunkten är föreställningen av attityder mot ett beteende eller handling vilket vilar på Ajzens (2005) teori Theory of Planned Behavior.

2.1 Theory of Planned Behavior

Theory of Planned Behavior (TPB) handlar om attityder och handlingar gentemot olika situationer, personer, förhållanden et cetera (Ajzen, 2005). I denna studie utgörs TPB av lärarstudenternas attityder och uppfattningar kring implementering av programmering i läroplanen för teknik som genomfördes 2018. TPB innefattar enligt Ajzen (2005) tre faktorer som påverkar människans beteende och attityd. Dessa är:

• föreställningar om beteende (behavior beliefs),

• föreställningar om normen (normative beliefs) och

• föreställningar om den upplevda kontrollen (control beliefs).

Den första faktorn, föreställningar om beteende, handlar utifrån TPB om att människan har en attityd gentemot en handling eller ett beteende baserat på föreställningar om konsekvenser av själva handlingen eller beteendet. Med andra ord kommer handlingen eller beteendet att påverkas eller speglas av den attityd människan har sedan tidigare. Förtydligat menar Ajzen (2005) generellt att en person som tror att ett givet beteende kommer att leda till ett positivt resultat kommer att ha en positiv attityd till att utföra handlingen, medan en person som tror att ett givet beteende kommer leda till ett mestadels negativt resultat kommer i slutändan ha en negativ inställning till utförandet.

Den andra faktorn som har stor betydelse för en persons beteende är föreställningar

om normen som även kallas för subjektiva normen (Ajzen, 2005). Den subjektiva normen

handlar om hur personer kan ändra sitt beteende beroende på om hen inte tror att en specifik person, till exempel; partner, skolkamrat, kollega eller annan, accepterar eller avböjer ett visst beteende. Det kan även bero på hur individer i ett socialt sammanhang handlar utifrån, eller engagerar sig i, samma beteende. Förtydligat kan det beskrivas som att en individ som tror att specifika personer eller grupper är motiverade att följa ett beteende eller utföra en handling i någon mån kommer att påverkas av det sociala trycket

och göra detsamma. Motsatt gäller om individen tror att de specifika personerna eller grupperna avböjer ett visst beteende, vilket leder till att individen kommer att ha en subjektiv norm vilken trycker ner och får individen att inte utföra den sortens beteende eller handling.

Den tredje och sista faktorn är föreställningar om den upplevda kontrollen. Utifrån TPB handlar faktorn om den upplevda kontrollen och inte om hur mycket kontroll en person har av olika situationer de hamnar i. Faktorn handlar om hur en individ betraktar de möjliga effekterna av hur personer uppfattar beteendekontroll kring en genomförd handling. Förenklat handlar faktorn om hur individen upplever att hen har kontrollen att kunna genomföra en handling eller inte. Det finns olika aspekter som underlättar eller hindrar den upplevda kontrollen kring ett beteende eller en handling. En sådan aspekt är hur individen influeras av andrahandsinformation om själva beteendet eller handlingen kring en viss situation. Genom att individen observerar bekanta, vänner eller andra kringliggande faktorer kan individens känsla av upplevd kontroll öka eller reduceras. Ju mer möjligheter en situation har och ju färre hinder som förväntas finnas desto större chans är det att individen upplever att hen har kontroll över själva beteendet eller handlingen (Ajzen, 2005).

Utöver de tre huvudfaktorerna finns det även bakgrundsfaktorer såsom ålder, kön, etnicitet, status, utbildning, nationalitet, personlighet, humör, känsla, allmän attityd et cetera som kan spela roll i hur de tre huvudfaktorerna påverkar ens beteende. Dock behöver dessa bakgrundsfaktorer inte nödvändigtvis ha någon koppling till själva beteendet (Ajzen, 2005).

Genom att analysera och sammanställa alla respondenternas resultat utifrån de olika påståendena kan man se i vilken utsträckning respondenternas attityd väger mot positivt eller negativt (Ajzen, 2005). I vissa situationer behövs bara en eller två av faktorerna för att förklara intentionen till attityden, medan alla tre faktorerna har en stor betydelse i andra fall. Hur många faktorer som spelar roll kan skilja sig från påstående till påstående, men också från person till person (Ajzen, 2005). Har en individ svarat positivt på majoriteten av påståendena har hen en positiv attityd och om individen har svarat negativt på majoriteten av påståendena har hen en negativ attityd. Individen agerar mer troligt positivt i en handling eller ett beteende om hen har en positiv attityd och motsatt vid en negativ attityd. Enligt Ajzen (2005) är det mer troligt att handlingen eller beteendet genomförs om attityden till det är positivt. Om attityden till handlingen eller beteendet är negativt

eller beteendet. Alla tre faktorerna (se figur 1) påverkar beteendet, antingen var för sig eller i samspel med varandra (Ajzen 2005).

Figur 1. Theory of Planned Behavior inkluderat bakgrundsfaktorernas roll. Översatt av

Fernandez Barros (2019) till Svenska från “Attitudes, personality and behavior” av Ajzen (2005 s.135).

3. Tidigare forskning

I detta kapitel beskrivs tidigare forskning med relevans för studien. Kapitlet inleds med ett avsnitt innehållande bakgrund kring tidigare forskning ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Därefter följer avsnitten: Lärares uppfattningar om att undervisa i programmering, lärarstudenters attityder mot programmering och digitalisering samt betydelse av stöd och erfarenheter med, för varje avsnitt, relevant tidigare forskning.

3.1 Bakgrund

I samband med regeringsbeslutet “Uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet” (Regeringen, 2015) fick Skolverket i uppgift att sammanställa en rapport om svensk forskning kring programmering i grundskola. I rapporten (Skolverket, 2016b) framgår det att det finns en avsaknad av nationell forskning rörande programmering i skolan och då utbildningen enligt skollagens första kapitel § 5 ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800) kan det i detta fall vara extra relevant att ha internationella forskningsperspektiv i beaktning kring tidigare forskning.

Sverige är bara ett i raden av länder att införa programmering som innehåll i läroplanen och bland länder som redan infört programmering kan exempelvis Storbritannien, Kina, Vietnam, Finland, Usa, Estland och Japan nämnas (Skolverket 2016b).

Enligt Umaschi Bers, Flannery, Kazakoff och Sullivan (2014) visar undersökningar att programmering i undervisningen hittills framförallt varit inriktad på de senare skolåren, vilket kan spegla den forskning som finns att tillgå.

3.2 Lärares uppfattningar om att undervisa i programmering

Khanlari (2016) har genomfört en undersökning om lärares uppfattningar kring effekterna av att använda robotics som undervisningsmetod. Undersökningen genomfördes 2015 i det engelska skoldistriktet i den kanadensiska provinsen Newfoundland samt Labrador och bestod av grundskollärare. Khanlari (2016) uttrycker att det finns väldigt lite forskning kring programmering i grundskolan och målet med studien var därför att bidra med forskning kring ämnet. Studien syftade även till att synliggöra lärarnas uppfattningar om vilka fördelar undervisning utifrån robotics kan ha på elevernas livslånga lärande. Vidare syftade studien till att få förståelse för vilka problem lärare upplever kring robotics som undervisningsmetod och vilket stöd de efterfrågar.

Studien genomfördes genom en enkät bestående av frågor att besvara utifrån en Likert- skala, som enligt Bryman (2011) är särskilt användbart vid studier om attityder, vilket är relevant för vår studie, och öppna frågor där respondenten svarade i fritext. Deltagandet var frivilligt och anonymt och elva lärare valde att delta i studien.

Resultatet av Khanlaris (2016) studie visade en tro hos lärarna på robotics inverkan på ett livslångt lärande hos eleverna, men än mer intressant i denna kontext framkom olika perspektiv på lärares uppfattningar kring hinder och behov av stöd. I princip alla studiens deltagare uppgav att bristande tillgång till relevant material i form av mjukvara och hårdvara var det största hindret för att genomföra undervisning utifrån robotics. En majoritet av deltagarna uppgav att de upplevde ett otillräckligt stöd kring robotics och att bristen på självförtroende kring tekniska färdigheter var ett stort hinder i genomförandet av undervisning av robotics. Vidare menade lärarna att det var svårt att på ett meningsfullt vis koppla robotics till de befintliga kursplanerna. Lärarna upplevde även en del praktiska svårigheter kring införandet av robotics då de redan upplevde en stor arbetsbelastning, brist på förberedelsetid och avsaknad av utrymme i ett redan fullt schema. Otillräckliga instruktioner kring införandet av robotics och en brist på tilltro att robotics kan stödja eleverna i deras lärprocesser var ytterligare faktorer lärarna upplevde som hinder (Khanlari, 2016). Khanlari (2016) diskuterar vidare hur lärare upplever att ett införande av robotics skulle kunna gå till och påpekar då att flertalet lärare önskar kollegialt stöd i form av lärare med expertkunskap i ämnet och projektansvariga.

Rolandsson (2015) skriver i sin avhandling, “Programmed or not”, om svenska lärares perspektiv på programmering i skolan. Avhandlingen gjordes innan tillägget om programmering i läroplanen, men efter Statens offentliga utredning “En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår” (SOU, 2014:13), vilken visade ett behov av en ökad digital kompetens. Avhandlingen utgår både från ett läroplansperspektiv och ett lärarperspektiv. Studien på lärare genomfördes genom att ett särskilt lärarnätverk skapades inom vilket datainsamling genomfördes genom enkäter. Rolandsson (2015) menar att det ur resultatet framgick att lärarna i studien kunde delas upp i två kategorier utifrån deras föreställningar. Den ena gruppen av lärare menade att alla elever kan lära sig att programmera medan den andra gruppen menade att alla elever inte kan lära sig att programmera. Vidare menar Rolandsson (2015) ur ett lärarperspektiv att Statens offentliga utredning (SOU, 2014:13) å ena sidan visar att skolan måste genomgå en förändring avseende syn på IT, men å andra sidan framgår inga kompetenshöjande åtgärder avseende didaktisk kompetens. Rolandsson (2015) skriver även att det kommer

att bli problematiskt för lärare att genomföra en undervisning inom IT utan någon ämnesdidaktisk kompetens och kopplat till det uttrycker han att ansvaret för en ökad didaktisk kompetens avseende IT hos lärare ligger hos lärarhögskolor, Skolverket samt på politisk nivå.

Inför införandet av datavetenskap som ämne i Storbritannien genomförde Sentance och Csizmadia (2017) 2014 en studie med över 1100 deltagande lärare där mer än 300 svar inkluderades i rapporten. Datainsamlingen gjordes genom en enkät som delades via forumet Computing At School och via sociala medier. Studien syftade till att kartlägga deltagarnas uppfattningar om strategier och utmaningar kring datavetenskap och genom studien sökte forskarna bland annat svar på hur bekväma lärarna var med att undervisa i datavetenskap och vilken utbildning lärarna hade fått. Resultatet visade att 42 av 45 deltagare upplevde någon form av utmaning kring införandet av datavetenskap och några av de utmaningarna som var utmärkande var lärares ämneskunskap, elevers brist på förståelse av ämnet och tekniska problem i skolan. Kopplat till lärares ämneskunskap var det framförallt kring programmering deltagarna upplevde brister. Vidare upplevde deltagarna att de inte fick något stöd kring datavetenskap i form av utbildning och teknisk support. Sentance och Csizmadia (2017) menar det finns inre och yttre utmaningar kring införandet av datavetenskap. De inre utmaningarna är sådana som läraren kan påverka på egen hand och exempel på dessa är lärarens ämneskunskap och didaktiska tillvägagångssätt för att möta elevers varierande kunskapsnivåer. Yttre faktorer är sådana som läraren inte själv kan påverka som exempelvis tekniska problem, brist på resurser och tid.

3.3 Lärarstudenters attityder mot programmering och

digitalisering

I Sadaf och Johansons (2017) forskning undersöktes lärares tilltro till att integrera digitala medel i klassrummet. Deltagarna, som arbetade eller hade arbetat som lärare, var studenter vid mastersprogrammet inom läroplan och teknologiutbildningen på Midwestern University i Missouri, USA. 50 deltagare genomförde enkätundersökning varav sex deltagare även intervjuades. Resultatet analyserades med hjälp av Ajzens teori; Theory of

Planned Behavior utifrån föreställningar om beteende, föreställningar om normen och

Resultatet visade att deltagarnas föreställningar om beteende var relaterade till deras uppfattningar kring digitalisering för eleverna (Sadaf & Johanson, 2017). Utifrån föreställningar om normen hade förväntningarna från arbetsgivaren, kollegorna, föräldrarna och eleverna en stor betydelse för hur deltagarna integrerade digitalisering och särskild vikt lades vid arbetsgivarens förväntningar (Sadaf och Johanson 2017). Resultatet visade även att deltagarna ansåg att implementeringen av digitala medel i klassrummet var viktigt då en digital utveckling sker parallellt i samhället. Ur denna aspekt ansåg deltagarna att det dels var fokus på elevernas lärande, men en viktig aspekt var också att förbereda eleverna för framtida arbetsliv. Utifrån föreställningar om den upplevda kontrollen visade resultatet att lärarnas tillgång till teknologi och resurser hade en positiv påverkan för att lärarna skulle använda digitala verktyg i undervisningen, men även vikten av kompetensutbildning var en tydlig faktor som påverkade användandet av digitala verktyg.

I en turkisk studie, gjord av Yuksleturk och Serhat (2017), undersöktes effekterna av att använda Scratch utifrån 151 blivande IT-lärares perspektiv. Undersökningen utgick från IT-lärarna som under 2013–2014 gick en kurs vilken innehöll programmering med hjälp av Scratch. Samtliga deltagare hade även tidigare gått en programmeringskurs och kunde därför baskunskaperna inom programmering. Genom tre olika onlineenkäter utifrån Likert-skala samlades kvantitativ data in och genom tre gruppintervjuer samlades kvalitativ data in. Deltagarna genomförde ett test om programmering med hjälp av Scratch både innan och efter kursen i programmering för att på så vis synliggöra effekterna av kursen.

Enligt resultatet blev det ingen skillnad mellan för- och efter-testet av deltagarnas programmeringsförmåga gentemot enklare programmeringsuppgifter, men större skillnad när det kom till mer komplexa programmeringsuppgifter. Deltagarnas samlade svar visade att deras programmeringsförmåga hade utvecklats under terminens gång. När det kom till att använda sig av Scratch inom programmering visade resultatet att Scratch gav en positiv effekt på deltagarnas attityder till att programmera, att de kände att de hade möjligheten att utvecklas till en högre nivå inom programmering och även att de kände att de kunde skriva långa och komplexa program. Deltagarna i gruppintervjuerna uttryckte i större utsträckning att de kände sig mer motiverade att lära sig mer om programmering, att undervisa inom programmering samt att deras attityder mot programmering gick från negativa till mer positiva genom användning av Scratch.

3.4 Betydelse av stöd och erfarenheter

Alsoliman (2018) har undersökt saudiska lärares uppfattningar samt barriärer och möjligheter kring undervisning av robotics i skolan. Syftet med studien var även att se om brister på erfarenheter och kunskaper samt hur initiativet i läroplanen och stödet från staten kan påverka undervisningen. Alsoliman (2018) använde sig av snöbollsmetoden som urvalsmetod för att skicka ut sin enkät vilket innebär att de som intervjuas eller svarar på en enkät tipsar om andra som skulle vara intresserade av att svara (Widerberg, 2002). Via enkäten fick Alsoliman (2018) svar från 263 lärare som använde robotics i sina klassrum.

Resultatet av undersökningen visade att lärarnas brist på erfarenheter och undervisningsstrategier, generell information om robotics, ekonomisk support och stöd i läroplanen var faktorer som påverkade lärarnas vilja att implementera robotics i klassrummet negativt. Detta fick Alsoliman (2018) även stöd i genom tidigare forskning som visade samma resultat kopplat till lärares attityder till implementeringen av robotics. För att lärare ska känna sig trygga med att använda robotics i undervisningen är det viktigt att staten ger den support som krävs för att lärare ska kunna nyttja fördelarna med att använda robotics i undervisningen (Alsoliman, 2018).

4. Metod

I detta kapitel beskrivs studiens tillvägagångssätt utifrån metodval, urvalsgrupp och genomförande. Kapitlet innehåller även en beskrivning av vilken påverkan forskningsetiska principer haft på studien och avslutningsvis beskrivs vilka metoder som har legat till grund för analysen.

4.1 Undersökningsmetod

Som grund för insamling av data i denna studie användes en enkät (se bilaga 1) som metod. Majoriteten av frågorna i enkäten var skalfrågor och utgick från modellen för en Likert-skala, vilket enligt Bryman (2011) är en av de vanligaste metoderna för studier av attityder. En Likert-skala är konstruerad på så vis att enskilda påståenden ställs och informanten ska reagera genom att uttrycka olika grader om de instämmer eller inte instämmer med utsagan (Befring, 1994). Utifrån vår Likert-skala ställdes påståenden vilka respondenten skulle besvara utifrån en fyrgradig skala med alternativen “instämmer inte alls”, “instämmer delvis”, “instämmer till stor del” och “instämmer helt”. Till några påstående lades ett femte alternativ, “vet inte”, till då respondenten möjligen inte hade någon erfarenhet kring påståendet. Enligt Bryman (2011) är det av särskild vikt att samtliga item är formulerade som påstående och inte som frågor och att påståendena i en Likert-skala handlar om samma tema.

I vårt fall var temat “programmering”, men påståendena var formulerade på olika vis för att belysa olika aspekter av programmering. Vid konstruktionen av en Likert-skala skriver Bryman (2011) att det är vanligt med en variation i formuleringen av påstående så att negativa och positiva svar besvaras på olika delar av skalan. Denna variation används för att respondenten noggrant ska gå igenom varje fråga och inte enbart svara positivt eller negativt utifrån tidigare föreställning. Ett exempel på detta från vår enkät var påståendet “programmering borde inte vara en del av läroplanen”. Om respondenten tyckte att programmering ska vara en del av läroplanen var svaret på detta påstående “håller inte med alls”. Att använda sig av enkät är en annan variant av intervjumetodiken enligt Befring (1994) som dock hävdar att enkäter är mer strukturerade och systematiska än vanliga intervjuer även om de ska kunna användas vid en strukturerad intervju.

4.2 Enkäten

Enkäten (se bilaga 1) som användes för datainsamling i denna studie gjordes i programmet Google formulär. Google formulär är en gratis webbtjänst för att skapa formulär och enkäter. Via tjänstens funktioner går det att skapa olika variationer av item och en fördel är att enkäten kan besvaras via olika varianter av digital utrustning såsom dator, surfplatta eller smartphone vilket gör den lättillgänglig för respondenten.

Enkäten innehöll 35 påståenden och frågor bestående av JA eller NEJ frågor, påståenden utifrån Likert-skala och en flervalsfråga med ifyllnadsrutor där respondenten kunde lämna mer än ett svar. För att studien i största möjliga mån skulle uppnå validitet var vi noggranna med att de item som skulle bemötas av respondenten faktiskt berörde det ämne vi sökte svar kring (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003). Genom att systematiskt kategorisera alla item under underrubriker med koppling till våra forskningsfrågor kunde vi överskådligt utvärdera validiteten i enkäten. Vid utformandet av enkäten var vi även noggranna med att säkerställa en hög reliabilitet. Reliabilitet handlar om hur våra mätinstrument är konstruerade för att få tillförlitliga svar (Djurfeldt m.fl., 2003). Påståendena anpassades för att säkerställa reliabiliteten genom att exempelvis svarsalternativet “vet inte” lades till på de påståenden respondenterna potentiellt inte hade någon erfarenhet av. På så vis forcerade vi inte respondenterna att ta ställning till ett okänt påstående, vilket hade minskat reliabiliteten.

För att inte avskräcka respondenterna lades vikt vid att komprimera enkäten till minimalt antal frågor och fokus lades på att få en tilltalande layout (Bryman, 2011). Befring (1994) skriver att frågorna, i vårt fall påståendena, i en enkät måste vara korta och precisa samt svarsalternativen tydliga för att inte avskräcka respondenten. Med fokus på en tilltalande layout valde vi att infoga bilder med frågetext istället för att använda programmets egen textfunktion för att inte enkäten skulle upplevas för tät. Vidare valde vi att använda olika textstorlek i rubriker, frågor och förklaringar för att göra enkäten så lockande och tilltalande som möjligt (Bryman, 2011). Det är även viktigt att ta hänsyn till motivationsfaktorer när instruktionen formuleras. Instruktionen ska vara tydlig och det är viktigt att deltagarna upplever att deras anonymitet säkras för att kunna känna sig trygga i deltagandet (Befring, 1994)

4.3 Urvalsgrupp

Målgruppen för enkätstudien var lärarstudenter vid Malmö universitet med inriktning mot grundskolan år 4-6 och med NO/teknik som fördjupningsämne eller fjärdeämne. Respondenterna innefattade studenter i termin 4, 6 och 8. Med hänsyn till detta val tog vi i beaktning att deltagarna på grund av variation i studietid hade olika erfarenheter av programmering från universitetsstudier och verksamhetsförlagd utbildning. Kravet för deltagande var dock att samtliga deltagare skulle ha genomfört eller påbörjat sin andra kurs inom NO/teknik på Malmö universitet, vilket innebär att de studenter i termin 4 vilka har NO/teknik som fjärdeämne exkluderades ur denna studie. Totalt utgjordes urvalsgruppen av 54 möjliga respondenter.

Undantaget ur studien är även studenter som av olika anledningar genom studieuppehåll inte varit aktiva på Malmö universitet vid tiden för studien, samt vi två författare av texten som uppfyller kraven för deltagande i enkäten, men av förklarliga skäl inte kunde delta. Då samtliga deltagare utifrån våra urvalskriterier bjöds in till enkätstudien var det i detta fall frågan om en totalundersökning utifrån antalet aktiva lärarstudenter med inriktning NO/teknik för år 4–6 vid Malmö universitet med erfarenhet från minst två kurser i ämnet (Djurfeldt m.fl., 2003). Ett representativt urval för urvalsgruppen grundskolelärare med inriktning NO/teknik för årskurs 4-6 vid samtliga svenska lärosäten kommer inte att presenteras då denna typ av urval riskerar att bli missvisande då implementeringen av programmering kan ha sett olika ut vid olika lärosäten.

4.4 Genomförande

Studenterna i termin 8 bjöds in till enkätstudien genom personlig kontakt då de alla är välbekanta med oss upphovsmän genom våra studier på universitetet. För att effektivt nå studenterna i termin 4 och 6 valde vi att kontakta deras undervisande lärare och be om möjlighet att få presentera oss och vår studie muntligen inför respektive klass. Att presentera enkäten för en samlad grupp menar Befring (1994) är särskilt effektivt för att uppnå en hög svarsfrekvens. Vi fick möjlighet att presentera enkäten för studenterna i termin 6 med NO/teknik som fjärdeämne och för studenterna i termin 4. Efter att vi presenterat metoden för, och syftet med, studien publicerade deras lärare en länk till enkäten på studentportalen för respektive klass. För studenterna i termin 6 med NO/teknik

som fördjupningsämne publicerades inbjudan till enkäten via deras studentportal efter kontakt med kursansvarig universitetslektor.

I samband med enkätundersökningar brukar begreppet svarsspontanitet förekomma. Begreppet handlar om att svarsintensiteten initialt är hög de första dagarna, men sedan successivt minskar. Enligt Befring (1994) når svarsfrekvensen sin höjdpunkt efter tre dagar för att sedan avta. Med anledning av detta ombads universitetslärarna att publicera en påminnelse till studenterna i termin 4 och 6 tre dagar efter första inbjudan och studenterna i termin 8 påmindes via personlig kontakt. Ett problem med påminnelser är att anonymiteten gör det svårt att veta vem som har svarat (Befring, 1994). Med hänsyn till detta gick påminnelsen ut till samtliga potentiella deltagare. Då vi oberoende av lärare på universitet enkelt kunde påminna studenterna i termin 8 skickades därför ytterligare en påminnelse tre dagar efter den första. Tio dagar efter att studien tilldelats respondenterna drog vi “deadline” för enkätsvaren och påbörjade analysen av resultatet.

4.5 Pilotstudie

Djurfeldt m.fl. (2003) skriver att ett sätt att säkerställa att en studie har hög validitet och

reliabilitet är att genomföra en pilotstudie innan huvudstudien. Som en del i arbetet med

studien genomfördes därför en pilotstudie på sju klasskamrater med relevant ämnesinriktning. Målgruppen valdes då den är jämförbar med målgruppen i huvudstudien samtidigt som vi kunde säkerställa att de inte skulle vara del av urvalet till huvudstudien (Bryman, 2011). Då vi initialt hade för avsikt att genomföra en studie på yrkesverksamma lärare, men sedan bytte fokus till studenter blev de sju studenterna från pilotstudien även inbjudna till huvudstudien. Vi ansåg dock att studien i och med att vi bytt fokus till studenter blev av en annan karaktär och att det därför skulle gå att erbjuda respondenterna från pilotstudien att delta. Syftet med pilotstudien var att respondenterna skulle analysera om enkäten upplevdes som tydlig eller om det fanns några oklarheter kring instruktioner, formuleringar eller utförande (Bryman, 2011). Respondenterna i pilotstudien fick även i uppgift att ta tiden på genomförandet av enkäten då vi ville kunna ange en uppskattad tidsåtgång vid utskicket i huvudstudien.

Respondenterna bad oss att utveckla innebörden av vissa begrepp för att frågorna skulle vara mer distinkta och på så sätt minska utrymmet för tolkning. Vidare önskade två av respondenterna ett femte svarsalternativ på vår Likert-skala utifrån deras svar på enkäten. Det femte alternativet som önskades var “vet inte” och inkluderades i några fall

i huvudstudien. Ur pilotstudien fick vi även synpunkter på enkätens design då enkäten upplevdes som svår att läsa vilket vi åtgärdade till huvudstudien. Efter feedback på hur lång tid enkäten tog att genomföra angav vi ett tidsspann på 5-10 minuter som uppskattad tid för genomförandet av huvudstudien.

4.6 Forskningsetiska principer

I genomförandet av studien och skrivandet av examensarbetet har vi, av respekt till respondenterna, lagt stor vikt vid vissa forskningsetiska ställningstagande.

Vetenskapsrådet (2002) menar att individskyddskravet ska vara en självklar utgångspunkt vid forskningsetiska övervägande och beskriver kravet genom uppdelningen i fyra mer konkreta krav: informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet handlar om att deltagaren

ska få del av syftet med studien och hur undersökningen genomförs. Vidare ska deltagaren tydligt informeras om att deltagandet är frivilligt och att insamlad data enbart används i studien, vilket även framgår i nyttjandekravet. Informationskravet inkluderar även att namn och kontaktuppgifter till studiens upphovsmän ska framgå så att deltagaren kan kontakta dessa vid behov. Samtyckeskravet handlar om att deltagaren ska ge sitt samtycke till att enkätsvaret används i studien. Konfidentialitetskravet innebär att eventuella personuppgifter ska lagras på ett sådant vis att obehöriga ej kan få tillträde till dessa samt att eventuella uppgifter om deltagarna ska avrapporteras så att deltagarna inte kan identifieras av utomstående. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, innebär att ingen av den insamlade datan får användas i något annat sammanhang än till studien (eller andra forskningsprojekt).

För att säkerställa att samtliga deltagare nåddes av informationen om individskyddskravet formulerades instruktionen till enkäten på ett vis så att våra riktlinjer angående forskningsetik framgick (se bilaga 1). Konfidentialitetskravet togs inte i beaktande då enkäten ej rörde några personuppgifter.

4.7 Analysmetod

De typer av analys vi valde att granska resultatet utifrån var mönster och tematisk analys. Widerberg (2002) beskriver mönster som en typ av analys där sammanhang för respektive anställd, sammanhang på arbetsplatser och sammanhang oberoende av arbetsplats kan

granskas. I vårt fall handlade denna typ av analys utifrån mönster om att analysera sammanhang för studenter, sammanhang i årskurser och fördjupningsämne och sammanhang oberoende av årskurs eller fördjupningsämne. Som material för denna typ av analys är enkäter användbart, vilket var relevant utifrån vår studie. Utifrån en tematisk analys kan enligt Widerberg (2002) arbetsplatser jämföras internt eller externt mot andra arbetsplatser och även i denna typ av analys är enkätsvar lämpligt material. I vår studie jämförde vi klasser internt och klasser mot varandra inom Malmö universitet. Tema som analyserades var NO/teknik som fördjupningsämne eller som fjärdeämne. I analysen utgick vi från Ajzens (2005) TPB när vi kartlade deltagarnas attityder. Svarsresultatet analyserades utifrån de i TPB grundläggande huvudfaktorerna: föreställningar om

beteende, föreställningar om normen och förställningar om den upplevda kontrollen.

Genom att analysera item mot varandra, men även genom att ställa grupper av studenter (termin 4, 6 och 8 alternativt fördjupningsämne eller fjärdeämne) mot varandra analyserades vilka av faktorerna som hade påverkan.

Enkätens resultat sammanställdes med hjälp SPSS för att få en statistisk analys av de resultat vi fått. SPSS, vars fullständiga namn är IBM SPSS Statistics, är ett statistikprogram med en rad olika funktioner för analys av inmatad data (Wahlgren, 2012). Som stöd i arbetet med SPSS användes Wahlgrens (2012) och Djurfeldts m.fl. (2003) böcker, vilka båda fungerade som praktisk handledning för oss. Inmatningen skedde manuellt från enkätsvaren i Google formulär till SPSS, på så sätt att variablerna bestående av enkätens item först lades in i SPSS och därefter fyllde vi på med enkätsvaren för varje svarande i tur och ordning. Som Djurfeldt m.fl. (2003) skriver är inmatningsfel vanligt förekommande vid manuell inmatning och kan få förödande konsekvenser. Med anledning av det kontrollerades att inmatningen var korrekt två gånger, en av oss var, för att säkerställa att rätt data presenterades. I sammanställningen av studien användes nominal- och ordinalskalevariabler som båda är kvalitativa variabler (Djurfeldt m.fl., 2003). Ordinalskalan är vanligt förekommande kring attitydundersökningar likt vår där respondenten svarar (1) stämmer inte alls, (2) stämmer delvis, (3) stämmer till stor del och (4) stämmer helt. Denna typ av skala är inte ekvidistant då det inte går att jämföra avståndet mellan positionerna på skalan. Det går att rangordna värdena och det går att ta fram typvärde men i övrigt har skalan ingen matematisk innebörd (Djurfeldt m.fl., 2003). Utifrån ordinalskalan kunde vi jämföra två olika deltagares svar mot varandra och se om mätvärdena skiljde sig åt, men eftersom det inte går att mäta avståndet mellan mätvärdena

studie är påståendet “Jag har mycket kunskap inom programmering”. Om deltagare A anger “stämmer helt” och deltagare B anger “stämmer inte alls” kan vi bara uttala oss om deltagarnas egen upplevda kunskapsnivå i jämförelse med varandra. Vi kan inte mäta eller uttala oss om vem som har mest kunskap utan bara bilda oss en uppfattning om hur varje deltagare var för sig upplever sin kunskap. Potentiellt kan deltagare B besitta mer kunskap än deltagare A trots sitt svar kopplat till påståendet.

Nominalskalan i studien användes på de frågor där respondenten angav kön eller svarade JA eller NEJ på ett påstående. Skalvärdena kan uttryckas i vilken ordning som helst med samma innebörd i svaret, exempelvis Kön: (1) Man, (2) Kvinna eller (1)

Kvinna, (2) Man. Inte heller utifrån nominalskalan går det att utföra matematiska

beräkningar annat än att ta fram typvärde.

En av metoderna för analysen var univariat analys. Univariat analys innebär att endast en variabel granskas åt gången vilket ger en beskrivande statistik (Djurfeldt m.fl., 2003). Exempel på univariat analys i denna kontext är bland annat svarsfrekvens utifrån deltagare, könsfördelning eller fördelning utifrån termin. Varje item i enkäten utgjorde en egen variabel i SPSS och gick att granska enligt univariat analys. Emellertid är en viktig del av analysen att kartlägga samband och förklara orsaker och då är inte en beskrivande statistik tillräcklig. Den univariata analysen öppnar upp för hypoteser kring insamlad data som vi sedan kan behandla med analytiska metoder såsom bivariat- och multivariat analys (Djurfeldt m.fl., 2003). Precis som namnet beskriver handlar bivariat analys om två variabler och multivariat analys om flera variabler. Exempel på bivariat analys var när vi ställde två variabler mot varandra för att kartlägga samband eller korrelation dem emellan. I vissa fall kunde orsakssamband fastställas medan det i andra fall enbart gick att utläsa statistisk samvariation. Orsakssamband var givet när vi hade en tydlig orsaksriktning vilket var fallet om den ena variabeln var kön eller ålder (Djurfeldt m.fl., 2003). Även termin kunde vara en sådan variabel. Ett exempel på detta: Vi valde “Kön” som första variabel och påståendet “Jag tycker programmering är intressant” som andra variabel. Om resultatet visade att fler kvinnor svarade att de tycker att programmering är intressant kunde vi se orsakssambandet att just kvinnor tycker att programmering är mer intressant än män. Omvänt innebär det inte att en individ som tycker att programmering är intressant av den anledningen blir kvinna, vilket är fullt logiskt. Mer komplicerat att utläsa ett orsakssamband var det om de två variabler vi ställde mot varandra utgjordes av två av våra påståenden. Exempel: “Jag tycker programmering är intressant” och “Jag känner mig trygg med att undervisa i programmering”. Även om den bivariata analysen i detta fall

visar ett samband kan vi inte dra en slutsats om orsaksriktningen och båda variablerna kan i detta fall påverkas av andra faktorer.

Analysen kan utökas och bli multivariat om ytterligare en variabel, exempelvis kön eller termin, kopplas till analysen och vi kan då se hur de två först valda variablerna förhåller sig till den tillagda variabeln (Djurfeldt m.fl., 2003).

5. Resultat och analys

Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters attityder till implementeringen av programmering i teknik. Inledningsvis presenteras ett övergripande resultat följt av en bortfallsanalys. Därefter är kapitlet strukturerat på så vis att var och en av underfrågorna utgör en egen rubrik där resultatet för de item vi anser har relevans för respektive forskningsfråga presenteras genom en, i första hand, univariat metod. Samtliga svarande håller i någon mån med om påståendet “Jag tycker programmering är intressant” vilket är ett påstående vi anser har särskilt stor relevans för studenternas attityd kopplat till samtliga forskningsfrågor och därför är relevant i samtliga avsnitt. Avslutningsvis finns en bivariat analys där variabler ställs mot varandra och sammanhang och mönster analyseras.

5.1 Övergripande resultat

I enkätstudien fick vi 45 svar av 54 tillfrågade respondenter (se diagram 1). Av de svarande var 35 kvinnor, 9 män och 1 som inte ville uppge kön. Vi är medvetna om att kategorin “män” är väldigt få till antalet vilket vi har i åtanke vid analys utifrån kategorin kön. Slutsatser utifrån procentuell majoritet om vad män anser kring ett påstående bör betraktas med försiktighet då procentsatsen lätt hade kunnat förändras om endast ett fåtal av deltagarna hade svarat annorlunda.

En tredjedel av de svarande hade arbetat som lärare i teknik innan eller under utbildningen. En deltagare har angett att hen studerar i termin 7. Deltagarens svar är viktiga i en övergripande analys av studien men kommer inte att analyseras som en egen grupp av studenter likt de övriga när variabeln “terminer” analyseras.

Diagram 1

Antal svarande från respektive termin

Termin 8 Termin 6 11/14 7/10 18/24 5/6 12/12 17/18 9/12 Termin 4 Antal svarande 9/12 Antal svarande i fördjupningsämne Antal svarande i fjärdeämne

5.2 Bortfallsanalys

Då vi i begynnelsen av detta examensarbete hade som målsättning att genomföra en studie baserat på yrkesverksamma lärare var den första enkäten riktad mot lärare som målgrupp. På grund av en alltför låg svarsfrekvens, strax över 10%, bytte vi fokus till nuvarande målgrupp samt omformulerade syfte och frågeställning.

En osäkerhet som kan påverka resultatets trovärdighet är det bortfall studien innehåller. Eftersom bortfallet avseende hela formuläret inte är systematiskt utan spritt över hela urvalsgruppen med minst 75% svarsfrekvens inom varje termin finns det inte anledning att tro att resultatet blir missvisande ur synpunkten att en del av urvalsgruppen bortsett från att svara (Djurfeldt m.fl., 2003). I de frågor där svarsalternativ “vet inte” finns får svaret i vissa fall anses som ett bortfall. Beroende på vilken korrelation av variabler vi väljer kan detta bortfall påverka studien (Djurfeldt m.fl., 2003). Om svarsalternativet “vet inte” förekommer i urvalsgruppen för termin 4 på en specifik fråga men inte i urvalsgruppen för termin 8 på samma fråga kan analysen av svaren från termin 8 vara relevant medan en analys av samtliga urvalsgrupper kan bli lidande av bortfallet.

När vi konstruerade enkäten hade deltagarna möjlighet att välja vilken termin de går i från termin 1 till 8. Vi förutsatte att samtliga svarande skulle välja termin 4, 6 eller 8 men som vi tidigare nämnt valde en svarande termin 7. Orsaken till valet vet vi inte, men det kan bero på felregistrering, att studenten har anpassad studiegång eller att studenten läser olika kurser parallellt. Enkäten hade kunnat begränsas om den konstruerats på så vis att endast termin 4, 6 och 8 var möjliga svarsalternativ. Om valet av termin 7 var ett aktivt val hade dock studien som helhet riskerat bortfall av ett svar vid en sådan begränsning.

5.3 Vilka attityder har studenter till sin egen kunskapsnivå

inom programmering?

Värt att belysa är att 26 av 45 svarande har angett att de upplever att deras kurskamrater i någon mån har mer kunskap inom programmering än de själva (se tabell 1). Samtidigt har 14 av 45 svarat (1) stämmer inte alls på påstående “Jag har mycket kunskap inom programmering”. Vidare framgår det ur tabellen att samtliga svarande önskar mer utbildning inom programmering och en tydlig majoritet, 29 av 45, tycker att det påståendet stämmer helt. Med andra ord önskar samtliga deltagare, oberoende av attityder till andra item, mer utbildning inom programmering.

Angående universitetsstudierna är det endast två respondenter som har angett (4)

stämmer helt angående om de fått de verktyg de behöver för att undervisa inom

programmering och endast tre respondenter instämmer helt i att de blivit motiverade att undervisa i programmering utifrån studierna på universitet. Kopplat till samma två påståenden är det en tredjedel som anser att de inte alls fått de verktyg som krävs för att undervisa i programmering och 11 av 45 svarande anser att de inte alls känner sig motiverade att undervisa i programmering efter de studier de genomgått på universitet. Tittar vi på samma påståenden kopplat till variabeln termin framgår det att studenterna i termin 8 i större utsträckning tycker att de har fått de verktyg de behöver vilket går att koppla till studiegång då studenterna i termin 4 och 6 rimligtvis inte har fått samma verktyg som termin 8 då de inte har avslutat kursen i programmering än.

En stor andel av deltagarna, 17 av 45 och 22 av 45, känner sig otrygga med att undervisa i respektive bedöma programmering vilket kan ha koppling till föreställningar om den upplevda kontrollen.

Tabell 1

5.4 Vilka attityder har studenter till behov av tidigare

erfarenheter och stöd inom programmering?

Utifrån item kopplat till denna underfråga framgår det att studenterna har en positiv attityd till vikten av tidigare erfarenheter och framtida kollegialt stöd (se tabell 2). Samtliga svarande anser att kollegialt stöd kring programmering i någon mån är viktigt i deras framtida yrkesroll, 21 av 45 instämmer helt i påståendet.

En femtedel anser att det inte är nödvändigt med tidigare erfarenheter för att kunna undervisa i programmering, men 42 av 45 anser att en stor vana av programmering i någon mån underlättar förståelsen för programmering. Kopplat till TPB kan dessa svar härledas till bakgrundsfaktorerna i fråga om erfarenheter och utbildning vilket kan ha påverkan på beteendet. Begreppet stöd har många olika betydelser i olika kontexter men utifrån TPB går det att koppla vikten av just kollegialt stöd till föreställningar om normen.

Tabell 2

5.5 Vilka attityder har studenter till varför programmering

har införts i läroplanen?

43 av 45 deltagare anser i någon mån att programmering har stor relevans för teknikämnet, men en något lägre andel (33 av 45) anser att programmering borde vara en del av läroplanen för grundskolan (se tabell 3). 13 av 45 svarade (5) vet inte angående påstående om tillägget i läroplanen är tydligt vilket går att tolka som att de inte tagit del av tillägget.

Majoriteten av deltagarna håller i någon mån med om att införandet av programmering är viktigt ur en konkurrensaspekt och ur ett genusperspektiv, likaså är det en majoritet som anser att programmering kan gynna lärandet i andra ämnen. Dock skiljer sig siffrorna något åt mellan påståendena vilket framgår av tabell 3.

Tabell 3

Resultat för item kopplat till varför programmering har införts i läroplanen

5.6 Vilka attityder har studenter till hur undervisning av

programmering kan genomföras?

Tre svarande instämmer helt i att programmering endast kan genomföras genom digitala verktyg och lika många instämmer helt i att en personlig dator eller surfplatta är en förutsättning för att kunna genomföra programmering i grundskolan (se tabell 4). 21 av

45 har svarat (5) vet inte på påståendet att det finns många olika läromedel för programmering och 17 av 45 har svarat samma på påståendet att programmering som undervisningsinnehåll är ekonomiskt krävande. Om läraren inte vet vilka läromedel som finns att tillgå eller hur dessa ska användas finns tendenser till att läraren kan uppleva en osäkerhet kring genomförandet vilket påverkar den upplevda kontrollen.

20 av 45 svarade (1) stämmer inte alls på påståendet att programmering är okomplicerat att bedöma vilket indikerar att de i någon mån tycker att programmering är komplicerat att bedöma. Utifrån TPB är det framförallt föreställningar om den upplevda kontrollen och föreställningar om beteende som har koppling till dessa svar. Om studenterna inte vet vilka läromedel som finns att tillgå eller hur dessa ska användas finns tendenser till att studenterna kan uppleva en osäkerhet kring genomförandet vilket påverkar den upplevda kontrollen.

Tabell 4

Resultat för item kopplat till hur undervisning av programmering kan genomföras

5.7 Vilka attityder har studenter till hur programmering ter

sig på sin VFU-skola?

Kopplat till några av påståendena har respondenterna kunnat välja (5) vet inte om de helt saknar erfarenhet kring påståendet. 18 av 45 har svarat (1) stämmer inte alls angående påstående om det är stort fokus på programmering på VFU-skolan (se tabell 5). Vidare framgår det ur tabellen att en majoritet av de svarande, 25 av 45, saknar vetskap om hur

elevernas förståelse för programmering är och 20 av 45 saknar vetskap om hur intresset bland eleverna på VFU-skolan är beträffande programmering. En tydlig majoritet, 31 av 45, håller inte med om att de blivit uppmuntrade att undervisa i programmering under VFU och 14 av 45 instämmer helt med påståendet om att deras VFU-handledare har låg kunskap inom programmering medan 20 av 45 saknar vetskap om handledarens kunskapsnivå. Att studenterna saknar insyn i huruvida eleverna är intresserade eller visar förståelse för programmering kan vara en följd av att skolan har lågt fokus på programmering och att handledaren saknar kunskap inom programmering. Om inga tillfällen att observera eleverna förekommit blir svaret (5) vet inte givet.

Tabell 5

Resultat för item kopplat till hur programmering ter sig på VFU-skolan

5.8 Bivariat analys

I den bivariata analysen har vi valt att undersöka de olika påståendena utifrån variablerna kön och vilken termin studenten går i för att försöka se ett orsakssamband.

Generellt finns det inga större skillnader i svaren utifrån variabeln kön, men på några item kan vi se skillnad mellan hur män och kvinnor har svarat. Svarande som inte angett kön är av förklarliga skäl utesluten ur denna typ av analys. Exempelvis kan vi se skillnad i ställningstagande till påståendet “Jag tycker programmering är svårt att förstå” där 28 av 35 kvinnor i någon mån håller med om påståendet medan motsvarande siffra för männen är 6 av 9. Det är även en större andel män än kvinnor som i någon mån håller med om påståendet “Jag har mycket kunskap inom programmering”. Männen uttrycker alltså en

större förståelse för programmering och skattar sin egen kunskapsnivå högre än kvinnorna. Samtidigt är det en högre andel män än kvinnor som i någon mån håller med om påståendet “Mina kurskamrater kan mer om programmering än jag”. Vidare kan vi se en skillnad mellan män och kvinnor angående påståendet “Under min VFU har jag uppmuntrats att undervisa i programmering”. 4 av 9 män anger att det i någon utsträckning stämmer medan endast 10 av 35 kvinnor svarar på motsvarande vis.

Kopplat till vilken termin studenterna går i vet vi att erfarenheterna av programmering utifrån universitetsstudierna skiljer sig åt. Studenterna i termin 4 hade vid tiden för studien ännu inte påbörjat kursen i programmering via universitetet medan studenterna i termin 6 var under pågående programmeringskurs. Studenterna i termin 8 hade genomfört och avslutat kursen i programmering. Givet denna information kan studenterna i termin 8 antas ha mer kunskap inom programmering än övriga studenter, åtminstone baserat på sina universitetsstudier. Resultatet visar att detta antagande i vissa avseende stämmer. Exempelvis finns det en tydlig skillnad i hur studenterna har svarat på påståendet “Genom studierna på universitetet har jag fått de verktyg jag behöver för att undervisa i

programmering” där studenterna i termin 8 i större utsträckning håller med om påståendet. Det finns även en tydlig skillnad i svaren på påståendet “Jag känner mig trygg med att undervisa i programmering” där 15 av 18 studenter i termin 8 i någon mån håller med medan motsvarande totala siffra för termin 4 och 6 bara var 12 av 26. Allra tydligast blir skillnaden när studenterna tar ställning till påståendet “Jag har mycket kunskap inom programmering” där 16 av 18 studenter i termin 8 i någon mån håller med medan

resultatet för studenterna i termin 4 var 4 av 9 och termin 6 var 10 av 17 som höll med om påståendet.

Utifrån dessa tabeller kan vi se ett tydligt orsakssamband. Ju längre fram studenten är i sina universitetsstudier desto mer förtrogen känner sig studenten med programmering. Dock kan vi i detta fall se att studenterna som kommit längre i sin studiegång, och i större utsträckning uttrycker en förtrogenhet kring programmering, ändå i större utsträckning visar en mer negativ attityd till om programmering borde vara en del av läroplanen för grundskolan. Kanske har bakgrundsfaktorn om tidigare utbildning ingen påverkan i detta fall, alternativt är det andra faktorer som påverkar attityden negativt. Samtliga deltagare oberoende av termin har dock i någon mån valt att de önskar mer utbildning inom programmering.

Utifrån tidigare analys om att studenterna i termin 8 uttrycker en större förtrogenhet till programmering, samt det faktum att de har avslutat kursen i programmering, är det

i större utsträckning än studenterna från de andra terminerna. Dessa påståenden är “Det finns många olika läromedel för programmering” och “Tillägget om programmering i läroplanen är tydligt”. Vår tolkning är att om en deltagare anger (5) vet inte så har deltagaren ingen erfarenhet av påståendet.

6. Slutsats och diskussion

Kapitlet är strukturerat på samma vis som kapitel 5 där var och en av våra underfrågor utgör en egen rubrik. Varje underfråga kommer att diskuteras utifrån resultatet och den tidigare forskning vi berörde i kapitel 3. Kapitlet innehåller även en metoddiskussion och slutligen avslutande ord med förslag på vidare forskning.

6.1 Vilka attityder har studenter till sin egen kunskapsnivå

inom programmering?

Utifrån resultatet framgår det att 26 av 45 deltagare anser att deras kurskamrater har mer kunskap än de själva och 14 av 45 anser att de inte har mycket kunskap inom programmering. Dessa svar kan tyda på ett dåligt självförtroende kring programmering, vilket även var fallet i Khanlaris (2016) studie av lärare. Om studenterna inte känner sig trygga i undervisningen och bedömningen av programmering kan de uppleva en negativ föreställning om den upplevda kontrollen (Ajzen, 2005). Även föreställningar om normen kan ha påverkan då studenterna upplever att studiekamraterna har mer kunskap, vilket kan ha påverkats av det sociala sammanhangets beteende under utbildningen (Ajzen, 2005). Utbildning är enligt Ajzen (2005) en bakgrundsfaktor vilket kan ha påverkan på beteendet eller handlingen i framtiden.

I den bivariata analysen när variabeln “termin” lades till visade dock resultatet att studenterna i termin 8 i stor utsträckning i någon mån håller med om att de har mycket kunskap inom programmering. Utifrån den analysen kan vi dra slutsatsen att studenterna genom studiegången får en positivare attityd till sin självkänsla kopplat till sin egen kunskapsnivå. Även i Yuksleturk och Serhats (2017) studie framgick det tydligt att studenternas attityd till programmering och sin egen kunskapsnivå påverkades positivt av utbildningen i programmering, i det fallet genom Scratch.

Uppemot en tredjedel av deltagarna i vår studie anser att de inte fått de verktyg som behövs för att undervisa i programmering. Även här blir det i den bivariata analysen tydligt att studenterna i termin 8 upplever en positivare attityd mot att de har fått de verktyg som krävs för att genomföra undervisningen än övriga studenter. Utifrån det kan vi dra slutsatsen att Malmö universitet med god effekt lyckats implementera programmering i lärarutbildningen. Detta helt i enlighet med tidigare forskning där Rolandsson (2015) menar att lärarutbildningarna har en viktig uppgift i att bistå studenterna med de didaktiska verktyg som krävs för att kunna genomföra undervisning

inom programmering. Om studenterna upplever att de saknar verktyg för att kunna genomföra undervisning i programmering kan det få negativa effekter på attityden till programmering utifrån föreställningar om den upplevda kontrollen (Ajzen, 2005).

Utifrån Djurfeldts m.fl. (2003) beskrivning av orsakssamband kan vi tydligt se att ju fler terminer studenten avverkat desto mer kunskap och verktyg har studenten fått, vilket kan påverka studenternas attityder att genomföra undervisning i programmering. Kopplat till påståendet “Mina kurskamrater kan mer om programmering än jag” kan vi dock se att studenterna i termin 8 i större utsträckning håller med än andra terminer vilket tyder på sämre självkänsla. Denna mer negativa attityd hos studenterna i termin 8 kan bero på olika orsaker. Det kan ha koppling till föreställningar om den upplevda kontrollen då studenterna är medvetna om att utbildningen går mot sitt slut och ingen mer utbildning inom programmering kommer att fås och studenterna kan även känna en osäkerhet kring den egna kunskapsnivån i förhållande till andra då studenterna inom kort träder ut i, och förväntas vara redo för, arbetslivet.

Samtliga deltagare i studien uttrycker via enkäten att de önskar mer utbildning inom programmering och just utbildning inom programmering är något som efterfrågas i den tidigare forskningen som genomförts (Sentance & Csizmadia, 2017). Detta resultat kan bero på olika faktorer och vi kan inte dra någon slutsats om vilken som påverkar. Resultatet kan å ena sidan ha koppling till att studenterna upplever att de har låg kunskap och därför önskar mer utbildningen. Å andra sidan kan det också bero på att studenterna är motiverade till mer utbildning utifrån att de tycker att programmering är intressant vilket också framgått tidigare.

6.2 Vilka attityder har studenter till behov av tidigare

erfarenheter och stöd inom programmering?

Samtliga deltagare anser att kollegialt stöd inom programmering är viktigt och nära hälften av deltagarna instämmer helt i påståendet. Just kollegialt stöd är något som även framgår av tidigare forskning bland yrkesverksamma lärare som särskilt viktigt och Khanlari (2016) beskriver hur deltagarna i studien önskar kollegialt stöd kring införandet av robotics. Även i Sadaf och Johansons (2017) studie visade resultatet att förväntningarna från arbetsgivaren, kollegorna, föräldrarna och eleverna hade stor betydelse för implementeringen av programmering i undervisningen. Utifrån detta kan vi