• No results found

Självbestämmande: En studie om äldres självbestämmande på särskilda boenden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Självbestämmande: En studie om äldres självbestämmande på särskilda boenden"

Copied!
57
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

D-UPPSATS

Examensarbete i socialt arbete

SJÄLVBESTÄMMANDE

EN STUDIE OM ÄLDRES SJÄLVBESTÄMMANDE PÅ

SÄRSKILDA BOENDEN

(2)

SJÄLVBESTÄMMANDE

EN STUDIE OM ÄLDRES SJÄLVBESTÄMMANDE PÅ

SÄRSKILDA BOENDEN

MELENE OLSSON

Olsson, M (2014) Självbestämmande: En studie om äldres självbestämmande på särskilda boenden. Examensarbete i socialt arbete 30 hp, Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande.

Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang.

I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen.

Nyckelord: självbestämmande, oberoende, autonomi, äldre, gamla, seniorer, vårdboende, särskilt boende, äldreboende.

(3)

SELF-DETERMINATION

A STUDY OF SELF-DETERMINATION IN THE

ELDERLY CARE

MELENE OLSSON

Olsson, M (2014) Self-determination: A study of self-determination in the elderly care. Theses in Social Work 30 credits, Malmö University, Faculty of Health and Society.

The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination. The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.

As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.

Keywords: Self-determination, self-government, self-rule, elderly, older, senior, oldies, elder, nursing home, hospice.

(4)

FÖRORD

Jag vill här inleda med att tacka alla jag under höstterminen fått hjälp av. Vägen genom processen till slutgiltigt material har inneburit många flygresor mellan Stavanger och Malmö och därmed ett liv i en resväska. Därför har mina vänner som ställt upp med både boende och stöd, betytt väldigt mycket. Min sambo, som under hösten blivit min särbo, är också värd en stor eloge i detta arbete, då han genom sitt empatiska förhållningssätt hållit mina ibland övertända känslor i strukturerad ordning.

Jag vill också tacka min handledare, som med egenskapen att på ett konstruktivt sätt inspirera mig, lett till att jag ständigt presterat mitt yttersta och nästan lite därtill.

Slutligen vill jag tacka de personer som ville dela med sig av sina tankar och upplevelser av självbestämmande, utan er hade inget resultat kunnat redovisas. Även tack till ansvarig verksamhetschef och de enhetschefer som på respektive boende, hjälpt till och varit förstående för min studie.

Genom stöd, vägledning och medverkande av alla dessa personer har jag nu ett färdigt arbete som jag är väldigt stolt över.

Tack! Melene Olsson

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD  ...  3   1.  INLEDANDE  AVSNITT  ...  6   1.1. Inledning  ...  6   1.2. Problemformulering  ...  7   1.3. Syfte  ...  9   1.4. Frågeställningar  ...  9   1.5. Disposition  ...  9   2.  BAKGRUND  ...  11   2.1. Definition av begrepp  ...  11   2.1.1. Självbestämmande  ...  11  

2.1.2. Äldre och åldrande  ...  11  

2.1.3. Särskilt boende  ...  12  

2.2. Utvecklingen inom vård och omsorg av äldre  ...  12  

2.3. Sammanfattning av bakgrund  ...  14  

3.  TIDIGARE  FORSKNING  ...  15  

3.1. Självbestämmande inom vård och omsorg  ...  15  

3.2. Kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen  ...  17  

3.3. Makt, människosyn och självbestämmande  ...  17  

3.4. Sammanfattning av tidigare forskning  ...  19  

4.  TEORETISKA  UTGÅNGSPUNKTER  ...  20  

4.1. Självbestämmandeteorin  ...  20  

4.2. Rollteori  ...  22  

4.3. Livskvalitet och Känsla av sammanhang  ...  23  

4.4. Sammanfattning av de teoretiska utgångpunkterna  ...  25  

5.  METOD  ...  27   5.1. Kvalitativ ansats  ...  27   5.1.1. Empatiskt meningstolkande  ...  27   5.1.2. Förförståelse  ...  28   5.2. Tillvägagångssätt  ...  28   5.2.1. Urval  ...  29   5.2.2. Intervjupersoner  ...  29   5.2.3. Datainsamling  ...  29   5.2.4. Transkribering  ...  30   5.3. Etiska överväganden  ...  31   5.3.1. Reliabilitet  ...  31   5.3.2. Validitet  ...  32   5.3.3. Överförbarhet  ...  32   5.3.4. Informerat samtycke  ...  32   5.3.5. Konfidentialitet  ...  32  

5.3.6. Närhet och Distans  ...  33  

5.3.7. Forskarens roll  ...  33  

5.4. Sammanfattning av metodavsnittet  ...  34  

6.  RESULTAT  OCH  ANALYS  ...  35  

6.1. Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende, utifrån de äldres perspektiv?  ...  35  

6.1.1. Att inte vara till besvär  ...  35  

6.1.2. Vad mer kan jag begära  ...  37  

(6)

6.2. Vilka faktorer medverkar till skapandet av den äldres självbestämmande?  ...  40   6.2.1. Bekräftande  ...  40   6.2.2. Känsla av sammanhang  ...  41   6.2.3. Framkomligheter  ...  42   7.  SAMMANFATTANDE  DISKUSSIONER  ...  44   7.1. Metoddiskussion  ...  44   7.2. Resultatdiskussion  ...  45   7.3. Slutkommentar  ...  46   8.  REFERENSER  ...  47   8.1. Litteratur  ...  47   8.2. Elektroniska artiklar  ...  49   8.3. Internetkällor  ...  50   Bilaga  1(5)  INFORMATIONSBREV  ...  51   BILAGA  2(5)  INTERVJUGUIDE  ...  52   BILAGA  3(5)  ETIKRÅDSUTLÅTANDE  ...  53   BILAGA  4(5)  MINDMAP  ...  54   BILAGA  5(5)  GUIDE  ...  55  

(7)

1. INLEDANDE AVSNITT

Följande avsnitt inleds med en förklaring av tanken som låg till grund för studien. I problemformuleringen beskrivs sedan det komplexa med begreppet självbestämmande och dess utförande och därmed varför ämnet bör lyftas. Vidare redogörs för syftet med studien samt de två formulerade frågeställningarna. Slutligen kommer en disposition över uppsatsens olika avsnitt, som en hjälp att lätt finna specifika delar.

1.1. Inledning

”Forskning inom äldrevården /.../ ett mycket angeläget

utvecklingsområde. Det är både önskvärt och nödvändigt att det finns ett ständigt utbyte mellan forskning och verksamhet för att utveckla och förbättra vård och omsorg” (Motion 1997/98: So44).

Ovan citat, beskrivet av Sveriges Riksdag med anledning till utveckling av den nationella handlingsplan för äldrepolitiken, som upprättades 1998, är en av grunderna till följande studie. Självbestämmande kan ses som ett slags förbättringsverktyg för utvecklingen inom äldreomsorgen. Detta då självbestämmande, år 2011, infördes av Socialstyrelsen som en värdegrund i Socialtjänstlagen om arbetet för den äldre (Socialstyrelsen, 2012a & Socialtjänstlagen, SoL 2001:453, 5kap 4-5 §). Vidare finns även ett egenintresse till ämnet, utifrån vad jag själv upplevt genom år av arbete inom äldreomsorgen. Framförallt vad gäller att visa hur viktigt det är att personer, särskilt i beroendeställning, får uppleva självbestämmande: ”rätten att bestämma över sig själv” (Nationalencyklopedin, 1996). Vad jag också upptäckt är att tidigare forskning kring självbestämmande på särskilda boenden har vissa brister; den fokuserar oftast på personalens åsikter och deras arbete och utförs annars, till större del, genom kvantitativa metoder. Dessa tre aspekter; egenintresset, att självbestämmande kan ses vara ett aktuellt begrepp inom äldreomsorgen och att tidigare forskning till viss del brister, var avgörande faktorer för kommande studie och val av dess metod.

Studien bygger på begreppet självbestämmande, vilket är ett begrepp som kan bli svårtolkat och tvetydigt när det kommer till själva utförandet, då det ofta är där det brister. Utifrån egen uppfattning så beror bristerna på olika syn på självbestämmande men även omedvetna handlingsmönster av personalens förhållningssätt. Dessa omedvetna, eller kanske snarare oreflekterade handlingsmönster är av egen erfarenhet ofta ett resultat av organisationsstrukturen; hur normer och värderingar styrs till ett rutinbaserat arbete. De normer och värderingar som organisationen formulerat menar Broström (2010) innefattas av ”de yttre ramarna”, vilka oftast även är relativt givna. Broström (2010) påpekar dock att de ”inre ramarna” är det som har störst betydelse i upplevelsen av självbestämmande hos den äldre. De ”inre ramarna” i organisationen är de små företeelserna i exempelvis personalens arbete som gör skillnad mellan ett liv som i princip helt är styrt av andra och ett liv som är ens eget, där den äldre får vara självbestämmande (a.a.). Detta fenomen lyfter även en av mina intervjupersoner upp, som en viktig del i sin möjlighet till självbestämmande:

(8)

”I sin helhet är det ju faktiskt bra här, personalen är snälla och jag trivs. Men det handlar liksom om de små sakerna som skulle kunna göra tillvaron bättre. Jag förstår att personalen har mycket att göra, men när jag ber om något får jag ofta vänta för att något annat måste göras. När personal väl kommer, så har jag nästan glömt vad jag önskade” (Lotta)

Förbättringsverktyg till kvaliteten inom vård och omsorg av äldre är något som kan och nog alltid behöver utvecklas (Motion 1997/98: So44). Det kommer ofta, i nyheter och annan medial information, nya fall där äldre lidit på grund av bristande kvalitet. Därför anser jag att det är viktigt att omgivningen och/eller inblandade parter reagerar på och gör någonting åt dåliga omständigheter. Men, samtidigt är det lika viktigt att även lyfta fram bra förhållanden, som kan flyttas över till andra verksamheter. Små, ständiga förbättringar, kan göra väsentlig skillnad i förbättring av miljö och kvalitet i omsorgen av äldre.

1.2. Problemformulering

”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra” (Socialtjänstlagen, SoL 2001:453, 5 kap 4 §).

”Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges” (SoL 2001:453, 5 kap 5 §).

Ovan beskrivna bestämmelser infördes i Socialtjänstlagen (2001:453) den 1:a januari 2011. Socialtjänstlagen är en ramlag och innebär att äldreomsorgens normer därmed bör styras utifrån detta i det dagliga arbetet med den äldre. De äldre ska alltså enlig lag, kunna uppleva välbefinnande, ha en känsla av trygghet, meningsfullhet och själva kunna välja när hjälp ska fås (a.a.). Enligt Ellefsens (2002) studie visar det dock att äldre människor kan uppleva ett minskat oberoende, då en del inte längre klarar av allt de tidigare kunnat utföra. Därmed får de också ökat behov av hjälp från andra och kontrollen över deras egna liv minskar (a.a.). Broström (2010) menar dessutom att det finns en tendens att man ser på den äldre som någon som inte alltid vet sitt eget bästa. Detta menar Ellefsen (2002) leder till att den äldre anpassas till personalens rutiner och självbestämmandet blir ofta enbart ett medbestämmande. Anpassningen kan till exempel gälla vid vilken tid den äldre får gå och lägga sig eller tid för måltider. Då den äldre intar en roll som medbestämmande, innebär det ofta att hon skapar låg självkänsla och till slut slutar be om saker (a.a.). Att ständigt få kompromissa med sitt eget självbestämmande menar Ellefsen (2002) även påverkar relationen mellan personal och den äldre. De äldre i Ellefsens (2002) studie menade även på att det kändes som att personalen enbart hade tid för det mest nödvändiga, exempelvis medicinering eller service vid måltider och alltså ingen tid för lite småprat (a.a.). Detta handlar, som tidigare nämnt, mycket om ett förhållningssätt från personal som inte fås tid till att reflekteras över. För att kunna reflektera och ändra på det krävs också energi, vilket personalen kan få genom exempelvis

(9)

motivation till arbetet (Gagne & Deci, 2005). Motivationen påverkas bland annat av inre stimuli (att man gillar arbetet) men också av yttre stimuli (att man får stöttning uppifrån, från exempelvis chef) (a.a.). Positiv energi till arbetet kan också leda till ett bättre bemötande gentemot den äldre, vilket enligt studier, är en del i upplevelsen av ökat självbestämmande (Gagne & Deci 2005; SOSF 2012:3 & Socialstyrelsen, 2013a).

Ett gott bemötande handlar om att personal i interaktionen med den äldre, visar respekt för hennes integritet, trygghet och värdighet, som en del i hennes rätt till lika värde och lika rätt till att vara en självbestämmande individ (SOU 1997:170). Blir den äldre tillfrågad om vad hon önskar, är det också större chans att hon kan genomföra det som hon behöver och det som hon upplever meningsfullt och därmed öka sitt självbestämmande (SOSF, 2012:3). Den äldre kan uppleva situationer där hon blir tillfrågad om vad hon önskar som ett gott bemötande, dock är det en individuell upplevelse; vad varje enskild individ känner (Socialstyrelsen, 2012c). Socialstyrelsen (2012c) skriver i publikationen ”gott bemötande”, att ett gott bemötande från personal kan handla om att vara vänlig och tillmötesgående, men att det inte riktigt räcker med att beskriva det så. Socialstyrelsen (2012c) skriver att det mer handlar om vad som känns rätt för varje enskild individ. Detta gör det komplext i förhållande till självbestämmande, för vad som känns rätt för en individ behöver nödvändigtvis inte upplevas lika av en annan (a.a.). I Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialt arbete (SOSF, 2012:3) finns dock vissa punkter som bör eftersträvas för ett gott bemötande. Dessa punkter innefattas av:

• Att personalen är lyhörd och empatisk

• Att arbetet anpassas så personalen har tid för den äldre till att samtala • Att personalen reflekterar över den beroendeställning den äldre har

gentemot personalen och därmed skapar ett möte som sker med respekt för den äldre

(SOSF, 2012:3 s.113).

Att reflektera över beroendeställningen som den äldre har gentemot personalen kan säkerligen leda till att bemötandet förbättras. Men som personal kan det också vara bra att reflektera över hur man själv skulle vilja ha det när man själv kanske ska bo på särskilt boende. Även hur man som personal hade behandlat sin egen släkting, vän etcetera. Detta kan möjligen öka förståelsen för den äldres situation och genom det skapa en god relation byggd på respekt för den äldres självbestämmande (SOSF 2012:3). Att vara med och förbättra äldreomsorgen, kan innebära att inblandande parter reflekterar över de små vardagliga situationerna men även att kunna påverka på högre plan, i exempelvis politiska beslut. Eller som med den här studiens syfte, att skapa underlag för förslag på hur en verksamhet som vill förbättra självbestämmandet för den äldre kan arbeta. Debatt (internet 2) tar upp hur viktigt det är att fler ser problemen i äldreomsorgen, att det lyfts upp hos politikerna och att resurser ges till rätt områden. Malin Rönnblom (statsvetare från Umeå) uttrycker tydligt att vi måste prioritera de gamla (a.a.). Men som tidigare beskrivit är det också lika viktigt att lyfta det positiva inom äldreomsorgen som att fånga upp det negativa. På nyheterna (Internet 1) beskrivs exempelvis ett boende där personal tillsammans med den äldre bland annat planerar hur arbetet ska utföras och dess upplägg. Detta upplevdes positivt av den äldre, vilket var en del i att trivseln och känslan av självbestämmande ökade (a.a.).

(10)

För att förbättra omsorgen av äldre är det också viktigt att forskning sker (Motion 1997/1998: So44). Dels för att lyfta upp det positiva men också det negativa som kan leda till förbättringar. Socialstyrelsen gör ständiga mätningar inom äldreomsorgen och publicerade nyligen en studie (2013a), där de äldre fick fylla i enkäter och därmed studeras med kvantitativ data. Detta gör det komplext att analysera eftersom personer med sämre hälsa besvarat enkäten i mindre grad än de med god hälsa (Socialstyrelsen, 2013a). Frågorna som behandlades handlade om hur de äldre upplever personalens bemötande och hur detta påverkade känslan av självbestämmande. Studien visar på att 80 procent av de äldre, som idag får vård och omsorg, tycker att de får ett gott bemötande av personal (a.a.). Då ett gott bemötande har visats vara en del i känslan av ökat självbestämmande (SOSF 2012:3 & Socialstyrelsen, 2013a), kan det upplevas överflödigt för mig att göra denna studie, om så pass många är nöjda. Men tanken som väcks då, är varför de resterade 20 % inte är nöjda och hur detta påverkar deras självbestämmande, då alla enligt lag, har samma rättigheter till självbestämmande och meningsfull tillvaro (SoL 2001:453, 5 kap 4 § - 5 §). Ytterligare en aspekt, som väcker intresset för ämnet återfinns i statistiken som beskriver stora brister inom vård och omsorg av äldre. Statistiken innefattar många fall där äldre upplever minskad rätt att bestämma över sitt eget liv, far illa och där äldre i allt högre utsträckning än yngre drabbas av depression (Internet 3; Internet 4 & socialstyrelsen, 2013b). Dessa brister innefattar dessutom statistik på att 16 av 100 äldre känt att de någon gång, det senaste året blivit kränkta av personal. Ovanstående resonemang innebär alltså att det fortfarande finns många förbättringsområden (Socialstyrelsen, 2013a) vilket var avgörande för studiens syfte.

1.3. Syfte

Studiens huvudsyfte innebär att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Utifrån den egna förförståelsen, från bland annat äldres kommentarer, har en föreställning skapats; att äldre, oavsett ålder, vill vara självständiga och kunna styra sina egna liv. Dock kan äldre som tidigare nämnt, uppleva ett minskat oberoende; behovet av hjälp ökas och kontrollen över sina egna liv minskas (Ellefsen, 2002). Därför ska studien vidare belysa vilka faktorer som medverkar till skapandet av självbestämmande. Detta för att skapa någon form av underlag på förslag hur en verksamhet som vill förbättra den äldre självbestämmande, ska kunna arbeta.

1.4. Frågeställningar

• Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende, ur äldres perspektiv?

• Vilka faktorer medverkar till skapandet av den äldres självbestämmande?

1.5. Disposition

I bakgrundskapitlet beskrivs inledningsvis definitioner av begreppen:

Självbestämmande, äldre och åldrande samt särskilt boende. Här redogörs även för den utveckling som skett inom vård och omsorg av äldre.

I kapitlet tidigare forskning presenteras den forskning som gjorts inom ämnet,

som genom litteratursökning i olika databaser skapat följande rubriker: självbestämmande inom vård- och omsorg, kvalitetsmätningar inom

(11)

äldreomsorgen samt makt, människosyn och självbestämmande. En sammanfattning av den tidigare forskningen, avslutar detta kapitel.

I kapitlet teoretiska utgångspunkter ges en redovisning av de teorier som denna

studie grundar sig i. Det vill säga utgångspunkter ur: Självbestämmandeteorin, Rollteorin samt Livskvalitet och Känsla av sammanhang. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet av de teoretiska utgångspunkterna.

I metodkapitlet beskrivs vilken metod som använts, vilket är den kvalitativa

ansatsen med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. I detta kapitel beskrivs även hela tillvägagångsprocessen samt etiska ställningstaganden. För att enkelt överskåda vald metod, tillvägagångssätt och etiska reflektioner, avslutas även detta kapitel med en sammanfattning.

I kapitlet resultatredovisning och analys redogörs för de resultat som

framkommit genom studien. Parallellt med resultatredovisningen förs även en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna.

Diskussionsavsnittet är indelat i tre underrubriker: ”metoddiskussion”,

”resultatdiskussion” samt ”slutkommentar”. I metoddiskussionen förs bland annat diskussion kring för- och nackdelar med vald metod medan resultatdiskussionen redogör en kritisk granskning av resultatet. I slutkommentaren, ges slutligen en sammanfattning av studien och förslag på framtida forskningsfrågor.

(12)

2. BAKGRUND

Inledningsvis i följande avsnitt redovisas de definitioner av begreppen som regelbundet används i studien. För att skapa en djupare förståelse för hur synen på äldre och deras självbestämmande ser ut, redogörs avslutningsvis den utveckling som har skett inom vård och omsorg av äldre.

2.1. Definition av begrepp

2.1.1. Självbestämmande

Som tidigare nämnt definierar Nationalencyklopedin (1996) begreppet självbestämmande utifrån att människan har rätten att bestämma över sig själv. Men att själv kunna bestämma över sitt eget liv, kan uppnås genom flera olika tillvägagångsätt och samtidigt ha olika betydelser i olika situationer. Blennberger (2005) menar att självbestämmande innebär att man som individ själv ska kunna välja inriktning för sitt liv. Författaren definierar det som ett självständigt agerande, utan att exempelvis rutiner ska ta över (a.a.). Begreppet kan dock bli mer komplicerat än så; beroende på hur man ser på självbestämmande och vems självbestämmande det fokuseras på, kan det förändras från situation till situation i det praktiska arbetet (SOSF 2012:3). Beauchamp & Childress (2001) skriver bland annat att en individ som är självbestämmande ska ha möjlighet till en känsla av oberoende och integritet, vilket innebär att hon ska kunna välja och handla fritt. För att kunna välja och handla fritt, menar författarna att man som individ bör kunna begära att kontroll från andra inte ska förhindra dessa meningsfulla val (a.a.). Alla definierar det olika, men med ungefär samma innebörd varpå en avgränsning har gjorts i denna studie.

Till följande studie används därför begreppet självbestämmande som individens rätt att bestämma över sig själv och sin möjlighet att detaljstyra sitt vardagsliv efter egna behov. Dock med reflektioner kring beroendeförhållandet som uppstår mellan personal och den äldre (för mer info, se rubrik 3.3.). Beroendeförhållandet som den äldre ofta har gentemot personalen och makten som det innebär kan ses som en del av de inre och yttre förutsättningarna för att uppleva självbestämmande (Beuchamp & Childress, 2001 och Carlsson, 2005).

2.1.2. Äldre och åldrande

Jönsson (2002) skriver att åldrandet och ålderdomen är ett personligt upplevt fenomen och innebörden kan tolkas olika utifrån individens perspektiv på åldrandet. Jönsson (2002) påpekar även att ålderdomen är en social kategori där karaktär, innehåll och status skiljer sig från olika samhällen och kulturer. Detta menar WHO, World Health Organisation (2009) gör det svårt att med en generell överenskommelse, internationellt, avgöra vem som är ”äldre”. WHO har trots det, formulerat en definition som i alla fall gäller i Sverige och övriga västvärlden: en ”äldre” person är någon över 65 års ålder (a.a.).

Enligt Berg (2007) & Jönsson (2009) bör man konkretisera WHO´s förenklade definition och också se på åldrande utifrån andra, fler faktorer. Bland annat förändringar i socioekonomiska roller och särskiljande karaktäristiska drag som baseras på kronologiska, fysiska och funktionella förändringar (a.a.). Jönsson (2002) beskriver det kronologiska åldrandet som det antal år en individ har levt

(13)

och funktionella åldrandet som de förluster av funktioner och förmågor som ålderdomen för med sig. Jönson (2002) utvecklar det funktionella åldrandet ytterligare och menar på att det hänger ihop med vilka egenskaper samhället värderar hos den äldre befolkningen; hur oberoende man är och hur individens arbetsförmåga ser ut. Hur samhället ser på individen och hur oberoende hon är kan dessutom vara väldigt olika, då ingen individ är den andra lik (a.a.). Jönsson (2002) menar, som ovan nämnt, att man har olika karaktäristiska drag såsom kön, ekonomisk situation, klassbakgrund, hälsa, social situation och ålder. Dessa karaktäristiska drag menar Jönsson (2002) och Berg (2007) är viktiga i beskrivningen av åldrandet, då det till stor del påverkar åldrandet. Berg (2007) beskriver att åldrandet även bör definieras utifrån vilka faktorer som påverkar till vad som innebär ett lyckligt åldrande och vad som gör att människor åldras (a.a.). Till denna studie har jag, för att göra en avgränsning dock valt att tolka ”äldre” utifrån de som ingår i World Health Organisations (2009) definition: en ”äldre” person är någon över 65 års ålder. De ska också ha sin lägenhet på särskilt boende.

2.1.3. Särskilt boende

Socialstyrelsens definition på särskilt boende innefattar gruppboende, servicehem, sjukhem och ålderdomshem (Socialstyrelsen, 2001a). Särskilt boende är något som den äldre själv måste söka till enligt Socialtjänstlagen, SoL (2001:453 kap 4:1 §) när det inte längre är möjligt att bo kvar hemma. Det är då kommunen som har det yttersta ansvaret för att se till att det finns boende som är anpassat efter förhållandena som efterfrågas (a.a.). Bostaden ska bland annat vara så utformad och utrustad så att den äldre kan utveckla sina personliga resurser och så långt det är möjligt, leva ett självständigt liv (SOU 2003:91). Individen ska även oavsett tid på dygnet, kunna få de tjänster som krävs för att klara sin tillvaro och känna sig trygg. Därför finns krav på att det ska finnas personaltillgång dygnet runt (a.a.).

2.2. Utvecklingen inom vård och omsorg av äldre

Att fokusera på framtida förbättringar är en viktig del i att göra vård och omsorgen bättre (Socialstyrelsen, 2012b), men för att förstå hur arbetet för att öka den äldres självbestämmande ser ut kan även historiska förändringar vara av vikt. Detta för att förändringar som skett organisatoriskt inte alltid följer med personalens arbets- och tankemönster. Av egen erfarenhet arbetar många som de alltid har gjort, trots nya, förändrade arbetssätt och förbättringsområden. Hur personalen arbetar, kan enligt Fhanér (1995) styras av vilken människosyn de har. Fhanér (1995) menar att människosynen nämligen är det som ofta avgör hur vi medvetet, eller omedvetet handlar och interagerar med andra människor. Qvarsell (1996) skriver at synen på människan har förändrats med tiden och likaså arbetet framförallt vad gäller bemötandet. Från början, innan 1200-talet, så låg hela ansvaret på familjen att ta hand om de gamla (a.a.). Hade den äldre ingen familj, så blev ofta tiggeri enda utvägen. Det var inte förrän på 1200-talet som den första organiserade hjälpen infördes och det blev då kyrkans ansvar att ta hand om de äldre men också de fattiga (a.a.). Så beskriver Qvarsell (1996) att det såg ut i ca 400 år, för inte förrän på 1600-talet så blev det obligatoriskt för varje socken att försörja de äldre och fattiga tills de avled. Dessutom hade varje socken nu ansvaret för att upprätta stugor vid kyrkorna, där bland annat fattiga, föräldralösa barn och gamla föstes ihop att bo tillsammans. Under denna tid och under många år framöver så var synen på de äldre väldigt låg; de var enbart en samhällelig last (a.a.). På 50-talet organiserades första hemtjänsten för gamla som drevs av Röda

(14)

Korset (Qvarsell, 1996). Många fick då hjälp med praktiska hemsysslor i och runt bostaden, men behövde man hjälp med mer, exempelvis personlig hygien, omvårdnad eller på-och avklädning så var hjälpen mycket begränsad. Qvarsell (1996) skriver att syftet med Röda korsets hemtjänst var att få den äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt.

Det var inte förrän under 90-talet som utvecklingen av äldreomsorgen verkligen tog fart, bland annat så trädde ädelreformen i kraft år 1992 (Szebehely, 2000). I takt med välfärdssystemets utveckling och ädelreformen, där vård och omsorg blev en grundläggande rättighet i det svenska välfärdssamhället, så har även kommunerna fått ännu mer ansvar och omsorgen av äldre har fått ökad betydelse (Szebehely, 2000). I och med ädelreformens framväxt fick också kommunen betalningsansvaret för stora delar av sjukvården (a.a.). Ett framträdande syfte med ädelreformen var att jämställa tidigare benämningar på boendeformer, såsom ålderdomshem och gruppboenden inom det kommunala ansvarsområdet samt lokala sjukhem och regionala sjukhem inom landstingskommunala sektorn (SOU 2007:103). Man avvecklade nu institutionsplatser och skulle säkerställa rätten till en egen bostad med målet att ge ett självständigt boende med hyreskontrakt. Dessa boenden var bland annat de som kom att kallas särskilda boenden (a.a.). Ytterligare en omfattande förbättring skedde i och med införandet av den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. Den togs i kraft den 8 juni 1998 och innehåller i propositionen (1997/1998:113) formulerade mål för äldrepolitiken. Dessa mål innebär att den äldre ska:

• Kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag • Kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende • Bemötas med respekt

• Ha tillgång till god vård och omsorg (proposition 1997/1998:113 s.58)

Dagens syn på den äldre människan, med lika rättigheter som alla andra att kunna åldras i trygghet, ha tillgång till god vård och omsorg etcetera (proposition 1997/1998) kan uppfattas som paradoxalt då det finns ett flertal studier som visar på missförhållanden inom äldreomsorgen (Socialstyrelsen, 2012b; Ellefsen, 2002; Internet 3 & Internet 4). Tidningen ”vårdfokus” belyser denna motsägelsefulla bild och fokuserar på frågan: ”vad som fattas inom äldreomsorgen?” De beskriver oförklarliga samband mellan ständiga kvalitetsförbättringsverktyg och de allt för ofta förekommande bristerna inom omsorgssektorn (vårdfokus, 2011). De menar att det nu finns många olika tillsynsfunktioner såsom Lex Sarah: personalens skyldighet att enligt lag rapportera om missförhållanden, Senior Alert: ett kvalitetsregister för vård och omsorg av äldre samt Socialstyrelsen som bland annat i samband med anmälningar, gör tillsyn. Dessa tillsynsfunktioner ska vara där för den äldres bästa, men ändå så uppnås inte på alla boenden, ett fullt välbefinnande eller självbestämmande som den äldre enligt lag ska få uppnå (SoL 2001:453, 5 kap 4 §). De flesta tillfrågade i artikeln menade på att det handlar om ledarskapet på boendet som avgör hur bra de äldre har det (vårdfokus, 2011). Detta eftersom organisationskulturen styr arbetet med den äldre, vilket är något som ledaren har ansvar över (a.a.). Detta kan vara viktigt att reflektera över bland personer i ledningen; hur verksamheten de ansvarar för är organiserad och hur arbetet ser ut i verkligheten.

(15)

Den offentliga äldreomsorgen är idag, en av de största verksamhetsgrenarna inom vård- och omsorgssektorn och ser ut att framöver fortsätta vara så, trots att man kan se en viss minskning inom särskilt boende (Socialstyrelsen, 2013a). I framtiden bedömer Socialdepartementet att personalbehovet framförallt inom den offentligt finansierade äldreomsorgen kommer att öka med 50 procent fram till år 2050 (a.a.). Detta ser ut att bero på att andelen äldre människor ständigt ökar (Socialstyrelsen, 2008). Forskning visar att äldres funktionsförmåga kommer att vara bättre än den var för jämnåriga för 30 år sedan men eftersom allt fler lever länge kommer även fler behöva service. De allra äldsta (över 89 år) förväntas öka med 65 procent mellan 2015-2030 och de är också de som förväntas behöva mest service i framtiden (a.a.). Detta har påverkat samhället som i allt större utsträckning fokuserar på äldrefrågor inom vård och omsorg (Socialstyrelsen, 2001b).

2.3. Sammanfattning av bakgrund

• Självbestämmande = Rätten att bestämma över sig själv och detaljstyra sin vardag.

• Äldre & åldrande = Någon över 65 år och bor på särskilt boende.

• Särskilt boende = Boende med service dygnet runt där den äldre ska kunna få den hjälp som behövs för att leva ett så självständigt liv som möjligt.

• Utvecklingen inom vård och omsorg av äldre:

Innan 1200-talet var det enbart familjens ansvar att ta hand om det gamla. Detta innebar tiggeri för de som saknade familj. Under 1200-talet infördes den första organiserade hjälpen, vilket kom från kyrkan som då tog hand om de gamla. 400 år senare, på 1600-talet, fick varje socken det yttersta ansvaret och det blev obligatoriskt att ha upprättat en stuga vid kyrkan där bland annat fattiga, föräldralösa barn och gamla föstes ihop.

På 1900- talet skedde de större förändringarna, först var på 50-talet, då den första hemtjänsten infördes till de gamla som drevs av Röda korset. Ytterligare utveckling skedde på 90-talet, då ädelreformen togs i kraft. Det innebar att vård och omsorg blev en grundläggande rättighet och innebar även att äldre fick ökad betydelse i samhället. I och med att ädelreformen kom, så avvecklades även institutionsplatser med målet att individen skulle få egen bostad med hyreskontrakt för att uppnå självständighet. Fler förändringar skedde den 8 juni 1998 då den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken trädde i kraft. Den har som mål att den äldre ska kunna ha ett aktivt liv, åldras i trygghet, bemötas med respekt och ha tillgång till god vård och omsorg.

(16)

3. TIDIGARE FORSKNING

För att finna relevant information har bland annat socialstyrelsens hemsida varit till stor hjälp där information om bland annat begreppet självbestämmande och till viss del den äldres upplevelser fanns. För att finna fler studier och tidigare forskning fick även google schoolar, Malmö Högskolas bibliotekskatalog och internationella databaser användas (för mer info, se rubrik 5.2.). Utifrån den information som inhämtades och sågs som relevant skapades följande huvudrubriker: ”självbestämmande inom vård och omsorg”, ”kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen” samt ”makt, människosyn och självbestämmande”. Slutligen kommer en sammanfattning av den redovisade tidigare forskningen för att enklare återgå till kapitlet och snabbt finna informationen.

3.1. Självbestämmande inom vård och omsorg

Möjligheterna till att påverka sin livssituation menar Ellefsen (2002) och Nyström & Segesten (1994) minskas när en person blir beroende av vård och omsorg. De anpassas in i verksamhetens rutiner som i sin tur påverkar individens möjligheter att kunna styra sig eget liv till det negativa (a.a.). Detta menar Broström (2010) leder till ett inre hinder i upplevelsen av självbestämmande. Med inre hinder menar Broström (2010) att individens egen vilja och förväntningar minskas. Det som gör situationerna mer komplext är att självbestämmande uppfattas individuellt; ett självupplevt fenomen (a.a.). Att frivilligt låta exempelvis personalen göra saker och på sätt och vis bestämma, kan för en individ vara ett sätt att utöva självbestämmande men inte för en annan. Exempel på detta kan vara vid måltider och servering då flera individer blir serverade på samma sätt där personalen lägger upp all mat och sedan serverar. För en individ kan detta alltså vara något hon önskar och därmed upplever självbestämmande i andras agerande. Men för en annan person kan detta upplevas som att hennes självbestämmande blir negligerat. Därför menar Broström (2010) att det är viktigt att skilja de som frivilligt låter andra bestämma, mellan de som inte är medvetna om annat, utan lever i andras bestämmande eftersom individen knappt känner till annat längre. När individen anpassar önskemål till organisationens rutiner och värderingar, kan det alltså utifrån sett, skapa en bild av att individen är självbestämmande (a.a.). För att undvika att individen anpassas in i organisationens värderingar beskriver Mattiasson (1995) hur viktigt det är att personal reflekterar över förhållandet gentemot de äldre. Mattiassons (1995) studie visade på att den starkaste faktorn till ökat självbestämmande är hur organisationsklimatet är strukturerat. Med organisationsklimatet menas hur organisationens normer och värderingar utformas i praktiken, exempelvis hur personal arbetar samt kommunicerar med och behandlar de äldre (a.a.). Mattiassons (1995) studie besvarades, genom en enkät av 189 anställda och genom personliga intervjuer med 60 kroniskt sjuka äldre. Resultatet visade på att det inte fanns direkta brister vad gällde trygghet, måltidsrutiner eller duschrutiner. Dock var bristerna stora vad gällde sociala kontakter, vilket visade sig i att 54 % svarade ”nej” på frågan om personalen någon gång satt sig ned och pratade med den äldre (a.a.). Därför menar Mattiasson (1995) att det viktigt, att som personal reflektera över hur det verkliga arbetet ser ut i förhållande till organisationsklimatet.

Organisationsklimatet, i mer betoning på miljön, menar även Falk (2010) påverkar den äldres självbestämmande. Falk (2010) säger att de individer som lyckats skapa en hemkänsla: en känsla av att de ”hör hemma”, är de som bäst klarar av påfrestningar. Detta gällde framförallt påfrestningar som sker i samband med

(17)

förändringarna från att bo hemma, till att bo på särskilt boende, vad gäller deras självbestämmande. Falk (2010) poängterar även att hemkänslan också är viktigt för individens självkänsla och viljan att ha ett eget självbestämmande. Att skapa känslan av att känna sig som hemma menar författaren innefattar vissa strategier som kan relateras till tre dimensioner i miljön (a.a.):

• anknytning till platsen • anknytning till utrymmet och

• anknytning utanför det särskilda boendet (Falk, 2010).

Falk (2010) menar bland annat att om individen själv får bestämma vilka möbler som ska vara i den nya lägenheten på särskilda boendet kan det skapa en slags anknytning till utrymmet och platsen. Därmed ökas också känslan av självbestämmande. Vad som då upplevs som viktigt i strävan efter hemkänslan är att möblerna på särskilda boendet är de som individen haft i sitt tidigare hem. Även att ha andra saker som är av betydelse för henne (a.a.). Falk (2010) menar också att den äldres val ska respekteras med hänsyn till den unika individ hon är, vilket författaren beskriver i följande citat:

In order to support the creation of emotional attachment and sense of home in residential care, the uniqueness of the person must be respected as well as protected (Falk, 2010 s.59).

Kan individen inte längre göra egna val, kan det som tidigare beskrivit, bero på många olika orsaker. Det kan handla om personalens arbetssätt men också den äldres kunskap om sitt självbestämmande, då det ofta handlar om att den äldre inte vet vad hon har rätt till (Broström, 2010 & Ellefsen, 2002). Att själv inte veta vad man kan begära kan förstås genom Tornstams (2005) beskrivning av rollteorin, då en person som genom att flytta in på särskilt boende, intar rollen som vårdtagare, vilket kan ses som något nytt och skrämmande. Detta eftersom den nya rollen skiljer sig från tidigare roller, som då inneburit ökat oberoende och högre status (a.a.). Ellefsen (2002) menar att den äldre i och med detta försätts i en utsatt situation där hon inte vet vad hon kan begära eller förvänta sig. Följden blir att individens autonomi inte kan upprätthållas och möjligheterna att välja själv minskas (a.a.). Vad som gör ämnet ännu mer komplext är att självbestämmande finns beskrivet som en mänsklig rättighet; en rättighet som alla människor har, alltså inte bara den äldre utan även vårdgivaren/personalen (Tranöy, 1993). Detta innebär att individen har rätt att fatta beslut, baserat på sitt eget självbestämmande, såvida besluten inte påverkar någon annan än personen själv (a.a.). Dock kan situationer uppstå där den äldre inte klarar av att uttrycka sin egen vilja, vilket kan bero på olika funktionsnedsättningar men även att andra säger sig veta hur den äldre vill ha det (Socialstyrelsen, 2012a & Broström, 2010). Om personalens moraliska och etiska värderingar motstrider den handling som är för den äldres bästa blir det därför ännu mer komplext när den äldre inte själv kan uttrycka sina önskemål (Ellefsen, 2002). Ellefsen (2002) menar att den äldres självbestämmande i relationen till personalens, aldrig kan bli mer än ett medbestämmande om beslutet inte stämmer överens med personalens värderingar (a.a.). Den äldres självkänsla blir då hotad och justeras in i situationer utifrån organisationsstrukturen (Ellefsen, 2002 & Broström, 2010), där hennes önskemål kan ses som oviktiga (Socialstyrelsen, 2012a). Detta problem belyser även Whitaker (2005) i sin studie där observationer görs utifrån hur de gamla upplever

(18)

sig själva och deras subjektiva erfarenheter. Kroppen, dess förfall och den kommande döden var återkommande ämnen som alla ansåg ha en stark påverkan på individens identitet. Många av de intervjuade beskrev vården och det som kom därtill som ett måste; att man som individ sjunker ihop och kroppen blev ”tillhörande” personalen (a.a.).

3.2. Kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen

Kvalitetsmätningar görs ständigt, för att förbättra vård och omsorgen av äldre. Socialstyrelsen gör till exempel ständiga kvalitetsmätningar inom äldreomsorgen, vilket, som tidigare beskrivit, visar på övervägande positivt resultat (Socialstyrelsen, 2013a). Den senaste kvalitetsmätningen visade dock att äldres förväntningar på kvaliteten i omsorgen har minskat på senare år, vilket bland annat är en avgörande faktor för de höga siffrorna i nöjdhet hos de äldre (a.a.). Om förväntningarna minskas, så anpassas de äldres uppfattningar på vilken kvalitet på omsorgen man kan få. Att den äldre generationen utifrån normer och värderingar ofta känner tacksamhet inför den hjälp de får av personalen är också något som diskuteras som en faktor i nöjdheten hos de äldre (a.a.).

3.3. Makt, människosyn och självbestämmande

För att förstå den äldres självbestämmande i den komplexa verklighet som uppstår då individen flyttat in på särskilt boende, måste man enligt Carlsson (2005) förstå hur relationen och den makt som uppstår mellan personal och den äldre ser ut. Genom olika människosyn kan makten i relationen hanteras olika (Eliasson, 1995). Makt är därför något som ständigt bör reflekteras över, som en aspekt av den reella möjligheten för den äldre att utöva självbestämmande (Carlsson, 2005). Makt uppstår i alla relationer där två individer befinner sig i samtidigt. Den verkar ofta osynlig, som en allmänt accepterad förståelse för vad som anses ”rätt” (a.a.). Vad som anses vara ”rätt” är dessutom enligt Carlsson (2005) oftast formulerat av den person som innehar maktpositionen, i detta fall, många gånger personalen gentemot den äldre. Makt kan därför utnyttjas i relationen beroende på hur personalen ser på den äldre, utifrån föreställningar och människosyn (a.a.). Människosynen menar Eliasson (1995) & Fhanér (1995) är beroende på våra föreställningar om hur människan fungerar och blir därmed, som tidigare beskrivit, det som styr hur vi medvetet, eller omedvetet handlar och interagerar med andra människor. Eliasson (1995) påpekar att det inte handlar om de ”fina” orden om människosyn som en organisation kan ha satt upp, utan snarare det som kommer till uttryck i handlingar och förhållningssätt. Den människosyn man har, påverkar huruvida människan ses som enbart subjekt, enbart objekt eller både-och (a.a.). Att se människan som subjekt innebär enligt Eliasson (1995) att:

”Människan är ett aktivt, autonomt och självständigt subjekt, att hon inom sig bär resurser för växt och utveckling, att själv ta ansvar för sin utveckling och sitt självförverkligande samt att hon är fri att skapa sig det liv hon själv önskar” (Eliasson, 1995 s. 55).

I motsats till detta kan ett medicinskt synsätt tillämpas då människan ses som ett passivt objekt (Eliasson, 1995). Som ett objekt menar Eliasson (1995) att individen riskerar att utsättas för ansvarsövertagande och omyndigförklarande. Att ses som ett objekt kan till exempel innebära det som ett flertal studier visar på: att så fort en individ flyttat till särskilt boende så förs ofta talan åt henne, vilket innebär att beslut fattas åt den äldre utan att höra hennes åsikter (Eliasson, 2995 & Ellefsen, 2002). Att se på människan som subjekt kan låta bättre än att se henne

(19)

som objekt. Eliasson (1995) menar dock att man bara ser till halva sanningen av människan om man bara ser henne som antingen subjekt eller objekt. Att se människan som subjekt är att erkänna hennes rätt till självbestämmande, samtidigt som det behövs en medvetenhet om att människan är ett objekt som formas i samspel med andra. Därför menar Eliasson (1995) att en både-och-syn på individen krävs för att skapa det bästa bemötandet. En både-och-syn ger enligt Eliasson (1995) en helhetsbild av den äldre och innebär att personal respekterar den äldres självbestämmande men också ser hennes beroende av andra. Beroende på hur personalen ser på människan - som ett subjekt eller objekt - har alltså stor betydelse för hur de agerar i arbetet med de äldre (a.a.). I och med att det finns olika människosyn menar Eliasson (1995) att det också skapar etiska dilemman i omsorgen av andra människor. Ett etiskt dilemma uppstår då individen ses som självständig och har rätt till självbestämmande och integritet samtidigt som personalen bär på ett kollektivt ansvar. Dilemmat är något som enligt Eliasson (1995) inte kan undgås och beskriver principerna enligt följande:

- Å ena sidan respekten för den enskilda, unika människan, hennes självbestämmande och integritet, och

- Å andra sidan det kollektiva och individuella ansvar vi människor har för varandra. I synnerhet /.../ principen om vårt ansvar för de svaga i samhället (Eliasson, 1995 s. 58).

Konflikten mellan principerna kräver olika hantering i olika sammanhang, och enligt Eliasson (1995) är det viktigt att reflektionen över detta hålls levande. I svårhanterliga situationer blir det en balansgång mellan övergrepp och underlåtenhetssynd. Det ansvar man känner för den enskildes liv kan då, enligt Eliasson (1995), lätt övergå till en objektsyn och bli ett slags övergrepp på människans självbestämmande och integritet. Detta kan slutligen leda till ett omyndigförklarande av den äldre som resultat (a.a.). Till skillnad från att ha en objektsyn, kan alltså personalen även ha en subjektsyn på de äldre. Ser personalen på de äldre som subjekt så har hon också skapat respekt för den äldres självbestämmande. Detta menar dock Eliasson (1995) kan resultera i att man verkar oengagerad, där människor överlämnas som ansvariga för sitt eget liv. I de fall där den enskildes önskan står emot den professionelles värderingar om vad som är ett gott liv blir det också problematiskt. I detta fall, blir det som Ellefsen (2002) beskriver, enbart ett medbestämmande, där den äldre inte har något att säga till om eftersom det strider mot personalens värderingar. Personalen kan då hantera det olika. Eliasson (1995) menar att genom att utgå från till exempel en politisk ideologi, vårdideologi eller professionella principer, så förlitar man sig ofta enbart på det förhållningssättet och på så sätt flyr konflikten. Exempel på detta handlingssätt kan vara där experten, i detta fall personalen, tror sig veta bäst: att den professionella lösningen då används och man tvingar på den enskilde något på grund av principen om ansvaret för de svaga (a.a.). Eliasson (1995) menar att ett annat förhållningssätt, är att hävda att människan är autonom och den enskilde därmed får bära ansvaret för sig själv och sin utveckling. Men vad som då händer är att deras utrymme för att använda sitt förnuft, sin egen kunskap och sin förståelse för människor och situationer minskas (a.a.). Detta är därför inte heller helt optimalt då personalen ofta bär på unika egenskaper som kan innebära förbättrade arbetssätt. Därför bör situation för situation reflekteras över utifrån den individ man möter (Mattiasson, 1995).

(20)

3.4. Sammanfattning av tidigare forskning

• Sammanfattningsvis visar tidigare forskning på att många äldre upplever begränsad information om sina rättigheter och att hennes åsikter många gånger sätts åt sidan. De äldre anpassas ofta in i organisationen och om den äldres självbestämmande inte stämmer överens med personalens självbestämmande, kan det aldrig bli mer än ett medbestämmande.

• Det finns dock faktorer som bidrar till ökat självbestämmande hos den äldre, bland annat utifrån personalens agerande och organisationsklimatet. Men också till exempel den äldres känsla av att de ”hör hemma”.

• Kvalitetsmätningar visar på övervägande positivt resultat inom äldreomsorgen. Dock ska det tilläggas att förväntningarna från de äldre på äldreomsorgen har minskat, vilket kan vara avgörande för de övervägande höga siffrorna i nöjdhet.

• Vilken människosyn personal har gentemot de äldre kan även det påverka den äldres förmåga att uppleva självbestämmande. Människosynen som är beroende av olika föreställningar, avgör om de äldre ses som objekt eller som subjekt. Människan som subjekt = Människan är autonom och kan själv skapa ett liv hon önskar. Människan som objekt = omyndigförklarande av individen där beslut fattas åt den äldre av andra. I detta uppstår även ofta etiska dilemman då man som personal har ansvar över den äldre men samtidigt bör låta henne ha eget självbestämmande. Vikten av att reflektera över maktförhållandet och relationen mellan personal och äldre får summera tidigare forskningen.

(21)

4

.

TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER

Följande avsnitt beskriver de valda teorier som i studien används för att öka förståelsen för ämnet, men också som användbara antaganden i resultat och analys av insamlad data. Självbestämmande har jag valt att förtydliga även som teoretisk utgångpunkt, då hela studien baseras på självbestämmande som begrepp men också som teori. Rollteorin finns som förklaring till hur den äldre ser på sig själv och varför hon kan förlora känslan av självbestämmande. Vidare beskrivs livskvalitet och Känsla av sammanhang som reflekterar kring hur självbestämmande, livskvalitet och känsla av sammanhang kan påverka varandra. Slutligen finns en sammanfattning över de teoretiska utgångspunkter som beskrivits.

I ett typiskt hermeneutiskt tillvägagångssätt utgår jag som forskare utifrån den egna förförståelsen tillsammans med de teoretiska referensramarna i sökandet efter kunskap. Detta sker genom att stegvis öka förmågan att förstå enskilda företeelser genom att sätta in dem i sitt sammanhang (Kvale & Brinkmann, 2009).

4.1. Självbestämmandeteorin

Självbestämmandeteorin finns beskriven av författarna Gagne & Deci (2005) som ”The Self-determination theory”. Gagne & Deci (2005) menar att graden av hur mycket motivation vi känner inför något, avgör upplevelsen av självbestämmande. Motivationen kan delas upp i tre typer: de inre (intrinsic motivation, den yttre (extrinsic motivation) men också den typ där total avsaknad av motivation återspeglas (demotivation) (a.a.). Detta illustreras i följande bild:

Figur 4.1. Self-determination theory (Gagne & Deci, 2005 s.336).

I modellen av the ”self determination theory” beskriver Gagne & Deci (2005) de ovan nämnda typer av motivation. Gagne & Deci (2005) illustrerar den inre motivationen (intrinsic motivation) längst till höger, medan mittenpartiet visar den yttre motivationen (extrinsic motivation). Längst till vänster, till skillnad från de tidigare typer, återfinns den typ där total avsaknad av motivation speglas (amotivation). Varför dessa åtskiljs menar författarna beror på deras olika relation till motivation; den vänstra som totalt saknar motivation, den högra som skapar den inre motivationen och den mittersta som visar den yttre motivationen (a.a.).

(22)

Den yttre motivationen menar författarna består av fyra olika typer: extern reglering (external regulation), introjektion (introjection), identifiering (identification) och integration (integration) (Gagne & Deci, 2005). (För mer info se tredje stycket s.21-22.).

Gagne & Deci (2005) menar att självbestämmande inte bara utvecklas genom inre och yttre motivation utan även är beroende av kompetens, självständighet samt en känsla av tillhörighet till andra. Däremot så ökar den inre och yttre motivationen när dessa behov blir tillfredsställda (Gagne & Deci, 2005). Självbestämmande beskriver Gagne & Deci (2005) utgör en stor del av den inre motivationen, vilket de menar gör den till den mest önskvärda motivationstypen hos individen. Självbestämmande menar författarna för med sig en känsla av frihet, som motiverar en individ att vilja utforska och utöka sin handlingsfrihet. Vad som dock händer när individen måste kompromissa mellan sitt självbestämmande och, som författarna menar, sitt arbetsutförande, så sjunker hennes motivation (a.a.). Detta behöver dock inte enbart handla om arbetsutföranden, utan kopplas i denna studie till Ellefsens (2002) resultat som visar på att om den äldre ständigt måste kompromissa mellan sitt eget självbestämmande mot personalens, så sjunker den äldres motivation. Gagne & Deci (2005) menar att individen då lätt kan hamna in i typen av total avsaknad av motivation (demotivation), där all intention till att agera gått förlorad. Individen upplever då inget samband eller meningsfullhet mellan sitt beteende och resultatet av sin handling. Gagne och Deci (2005) beskriver situationen som när individen förlorar glädjen i själva utförandet vilket kan uppstå om den äldre inte blir lyssnad på och hennes åsikter inte tas på allvar. Individen anpassas då in i institutionen och förlorar orken att efterfråga vad som känns meningsfullt för henne (Ellefsen, 2002).

Den inre motivationen (intrinsic motivation) är, som tidigare nämnt, den mest önskvärda då den innehåller en slags energi till motivation (Gagne & Deci, 2005). Denna energi menar författarna ligger till grund för individens ork till självbestämmande. När individen genomför något utifrån den inre motivationen så menar Gagne & Deci (2005) att det inte finns några baktankar, utan att det sker för hennes egen njutnings skull. Det handlar om att individen gör något av eget intresse för att hon tycker det är kul. Då den inre motivationen drivs av egna val, så beskriver Gagne & Deci (2005) den också som stabilare än den yttre motivationen. Den yttre motivationen uppstår till skillnad från den inre motivationen genom belöningssystem såsom mat och materiella saker och är därför mer kontrollerande (Gagne & Deci, 2005). Det kan också handla om olika typer av hot som leder till negativa konsekvenser och påverkar den yttre motivationen. Den yttre motivationen menar Gagne & Deci (2005) är svagare än den inre motivationen, då den yttre påverkan tenderar att minska individens känsla av självbestämmande. Detta kan exemplifieras med hjälp av Ellefsens (2002) studie, där den yttre påverkan av organisationsklimatet och av personal innebär en anpassning av den äldre som enbart blir medbestämmande.

Gagne & Deci (2005) illustrerar den yttre motivationen i mitten av bilden (se figur 4.1.). Den är, som tidigare nämnt, uppdelad i fyra olika typer, där den första: extern reglering har minst kontakt med självbestämmande (a.a.). Individen agerar här enbart utifrån belöningssystem och olika påtryckningar. Gagne & Deci (2005) menar att agerandet då blir väldigt kontrollerat och individen ser handlingen som något separat från sig själv. Den äldre kan till exempel uppleva extern reglering om hon, utan att själv få bestämma, bör äta middagen ett visst klockslag, trots att

(23)

hon inte är hungrig. Om det även görs utifrån påtryckningar av personal och att den äldre grundar sina handlingar i en form av att skapa en god relation och att inte vara till besvär kan det enligt Gagne & Deci (2005) tyda på extern reglering. Den andra typen av yttre motivation är introjektion, som också är ganska kontrollerande, då man utför något för att slippa känna skuld (a.a.). Exempel på detta vore om den äldre är medveten om personalens påfrestningar när de är kort om folk och då själv gör saker för att underlätta för personalen, men själv inte ser ett värde i det. Den tredje typen: identifikation, menar Gagne & Deci (2005) innebär att utförandet sker utifrån vad som uppfattas som personligt viktigt. När individen upplever att hon kan identifiera sig med den handling hon utför, ger det också högre grad av självbestämmande (a.a.). Den sista och fjärde typen: integration, är den som enligt Gagne & Deci (2005) mest medverkar till ett fullt självbestämmande. Denna typ är den som till viss del kan liknas med den inre motivationen, då identifikationen med handlingen utifrån individens egna värderingar är fulländad (a.a.). Yttre kraven har enligt Gagne & Deci (2005) här blivit en del av individens egna mål, värderingar och behov.

Kopplar man denna teori till äldreomsorgen och de äldres självbestämmande kan det exemplifieras utifrån att de äldre som upplever det positivt att utöva självbestämmande också påverkas positivt i den yttre motivationen. Detta kan även påverka den inre motivationen och den äldre får då ökad känsla av självbestämmande och meningsfull tillvaro. Motsatt blir det om personalen, oberoende orsak, inte kan lyssna på den äldres önskan. Det upplevs då av den äldre som negativt och både den yttre och inre motivationen sänks. Fortsätter detta så kan det leda till att den äldre blir helt omotiverad (amotivation) (Gagne & Deci, 2005) vilket Whitaker (2005) beskriver har en stor påverkan på den äldres syn på sig själv. Individen som totalt förlorat sin motivation, upplevde sig som ett objekt, tillhörande personalen (a.a.). Personalens utformning av arbetet blir därför en viktig del i hur den äldre upplever sitt självbestämmande (SOSF 2012:3). Det kan handla om hur personalen stöttar den äldre i att upprätthålla sitt oberoende, exempelvis genom ett rehabiliterande arbetssätt. Personalen kan även påverka genom att de arbetar på ett sätt som säkerställer att hjälpen och stödet anpassas till den äldres behov, förutsättningar och önskemål. Därför blir även kommunikationen viktig och bör anpassas till den äldres förutsättningar och behov (a.a.). Även Blennberger (2005) påpekar vikten av en bra kommunikation som en del i rätten till att den äldres självbestämmande accepteras i interaktionen med personal. Det är när personal har tid att fråga och prata om vad den äldre önskar som önskningarna också kan genomföras (a.a.). Vilket ofta ökar den äldres självbestämmande samt möjligheten till inflytande över sin egen situation (SOSF 2012:3 & Blennberger 2005).

4.2. Rollteori

Tornstam (2005) beskriver rollteorin som något som förklarar varför de äldre har minskade sociala kontakter och varför det sociala nätverket inte är lika stort som det tidigare var. Även varför den äldres självbestämmande kan upplevas minskas när de inte vet vad de får eller har rätt till på särskilt boende. Under livets gång så förväntas olika saker av individen och vi spelar olika roller, varpå rollernas karaktär skiftar beroende på vilken situation och sammanhang vi hamnar i (a.a.). Tornstam (2005) menar att individen bland annat har olika roller i olika ålderskategorier. När man går från den yngre ålderskategorin till den äldre innebär detta oftast en förändring som leder till högre grad av oberoende och därmed också högre status. Ju högre upp individen kommer i serien av livsstadier desto

(24)

större socialt ansvar får hon (Tornstam, 2005). Dock så menar Tornstam (2005) att detta mönster bryts när personen går in i ålderdomen. I de tidigare stadierna förknippas rollförändringar med ökningar på det sociala planet medan rollskiftet vid ålderdom och framförallt flytten till särskilt boende, blir förknippade med sociala förluster (a.a.). Den nya rollen som individen intar när hon kliver in i åldrandestadiet är exempelvis ett ökat behov av samhällsinsatser, vilket som tidigare nämnt ofta leder till minskat självbestämmande, och därmed ett ökat beroende (Ellefsen, 2002).

Den äldres självbestämmande på särskilda boenden kan utifrån rollteorin förstås om den nya rollen känns främmande och svår att hantera. Individen som inte vet hur hon kan förhålla sig och nu blivit beroende av personal, intar ofta rollen som enbart medbestämmande (Ellefsen, 2002).

4.3. Livskvalitet och Känsla av sammanhang

Livskvalitet kan ses som flera olika teorier, varpå alla innehåller begrepp som självrespekt, självtillit och oräddhet, det vill säga, begrepp som rör individens autonomi och integritet (Brülde, 2003). Författaren beskriver tre olika teorier: hedonismen, önskeuppfyllelseteorin och den objektivistiska pluralismen, med frågeställningen om vad livskvalitet innebär. Inom den hedonistiska teorin menar man att enbart behagliga upplevelser kan uppfattas som bra av en person (a.a.). Att de värdefulla upplevelserna, endast blir värdefulla i kraft av sin behaglighet och därmed också att de dåliga upplevelserna endast upplevs som dåliga i kraft av att de är obehagliga, är vad Brülde (2003) beskriver som hedonismen. Detta menar Brülde (2003) även kan förändras beroende på tidpunkt, alltså hur individen i det tillfället känner; behag eller obehag. Detta gör det alltså komplext att mäta i livskvalitet då teorin i sin helhet enbart handlar om hur individens upplevelser (medvetna mentala tillstånd, händelser eller processer) kan ha positiv eller negativt värde (a.a.).

Till skillnad från hedonismen innebär önskeuppfyllelseteorin att individen enbart kan uppleva livskvalitet om hon får sina önskningar uppfyllda (Brülde, 2003). Det handlar inte om hur rationella eller irrationella dessa önskningar är, bara hon får dem uppfyllda. Brülde (2003) menar dock att beroende på hur stark önskningen så ökar eller minskar den äldres livskvalitet. Brülde (2003) konkretiserar teorin och menar att önskeuppfyllelseteorin till viss del kan ses som orimlig. Varför, menar författaren, beror på att det inte är troligt att om individen enbart får en önskning uppfylld, så ökar även hennes livskvalitet. Brülde (2003) påpekar att individen också måste vara medveten om sin önskning och att denna önskning har ett värde för henne, för att det ska kunna påverka positivt på livskvaliteten. Görs denna omdefiniering av teorin; att livskvalitén kan öka om individen medvetet får en önskning uppfylld, så menar författaren att den absolut kan användas som en teori om livskvalitet (a.a.). Den medvetna önskningen eller valet sker då till största del genom den äldres egen vilja och självbestämmande.

Sista teorin om livskvalitet beskriver Brülde (2003) som den objektivistiska pluralismen. Inom denna teori menar författaren att det finns fler värdeaspekter än enbart de som tidigare teorier beskrivit. Dessa värdeaspekter innefattar bland annat intima relationer till andra, att man fungerar väl som person samt personlig utveckling och frihet. Ses denna teori som ett komplement till hedonismen och/eller önskeuppfyllelseteorin kan man enligt författaren, rimligtvis mäta individens livskvalitet (a.a.).

Figure

Figur 4.1. Self-determination theory (Gagne & Deci, 2005 s.336).
Figur 5.1. Den hermeneutiska cirkeln (Alvesson & Sköldberg, 2008 s.212).
Tabell  4.2.  Teman  och  underteman  som  framkom  genom  transkribering  av  intervjumaterialet i syfte att besvara frågeställningen: Vilka faktorer medverkar till  skapandet av den äldres självbestämmande?

References

Related documents

[r]

LSS är tydlig med att poängtera brukarens rätt till självbestämmande och inflytande i sitt eget liv därför blir det svårt att för assistenterna begränsa

Ledningen måste då exempelvis ta ställning till om strukturen ska vara centraliserad eller decentraliserad samt vilka metoder som ska använ- das för att genomföra

Daniel är 40 år och pappa till två skolbarn; barnens mamma och han lever inte tillsammans. Fram till för några år sedan arbetade Daniel inom socialtjänsten i en mindre stad i

Det framkom att en förutsättning för självbestämmande är vårdpersonalens inställning till att främja innebörden av detta begrepp och att det är sjuksköterskans ansvar att se

Syftet med den här uppsatsen är att problematisera boendestödjarnas roll och undersöka personalens resonemang kring brukarnas möjligheter och eventuella begränsningar

Samtliga deltagare kände att deras autonomi hade tagits ifrån dem på boendet och förlusten av självbestämmande ledde till att den äldre personen inte kände sig

När stödpersonen berättar vad organisationen brukar ge för råd till mödrar med överproduktion av mjölk, gör inringaren kraftigt motstånd och tycks se sitt val att sluta