BETYDELSEN AV PREOPERATIV
INFORMATION INFÖR COLOREKTAL
KIRURGI
- ett patientperspektiv
Litteraturstudie
Lena Fässler
Ann-Cathrine Bramhagen
Malmö Högskola Forskningstrainee rapport; nr. 18 Oktober 2010- maj 2011ABSTRACT
Information och utbildning är viktiga delar av vården inför colorektal kirurgi. Att ge
evidensbaserad information som är förberedande och tillräcklig för att patienterna skall kunna hantera den postoperativa tiden till snabb återhämtning är en förutsättning.
Syfte: Att beskriva och sammanställa vetenskapliga artiklar avseende betydelsen av den preoperativa patientinformationen som ges inför colorektal kirurgi ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie för att systematiskt finna evidens för patientinformationen inför colorektal kirurgi med systematisk ansats.
Resultat: Patienter beskriver den preoperativa upplevelsen som oro, osäkerhet och stress inför det okända. De har behov av vårdgivare som genom mötet inger säkerhet och kontinuitet. Då patienterna får flerdimensionell, skriftlig och muntlig information är de mindre orolig och har högre självkontroll postoperativt. De upplever också mindre smärta och kan mobiliseras tidigare. Om patienterna som skall erhålla stomi träffat en stomiterapeut preoperativt leder det till minskad oro, färre stomikomplikationer samt ett bättre psykiskt välbefinnande. Detta gör att patienterna kan hantera sin stomi tidigare. Noggrann preoperativ information ökar
förståelsen av den postoperativa återhämtningsfasen och gör patienterna mer delaktiga, vilket leder till tidigare återhämtning och hemgång.
Konklusion: Patienter som skall genomgå colorektal kirurgi är i stort behov av preoperativ information. Då denna ges utifrån ett standardiserat vårdprogram med beaktande av
individuellt behov blir patienterna bättre förberedda på sin operation och den postoperativa vården. Patienterna deltar aktivt i sin vård och tar ansvar tidigt, vilket minskar komplikationer och påskyndar den postoperativa återhämtningen. Genom ett bra samarbete i teamet runt patienten kan de individuella behoven hos patienten optimeras. Om patienten tilldelas en patientansvarig sjuksköterska kan det individuella behovet identifieras tidigare och vid behov följas upp postoperativt efter utskrivning.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
4BAKGRUND
4 Colorektal cancer 4 Preoperativ information 5SYFTE
7METOD
7RESULTAT
11 Preoperativ upplevelse 11Skriftlig och Muntlig information 12
Smärtutbildning 12 Stomiutbildning 13 Återhämtning 14
DISKUSSION
15
Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 15KONKLUSSION
17
REFERENSER
18
BILAGOR
Bilaga 1. Artikelöversikt 21 Bilaga 2. Granskningsprotokoll kvantitativa artiklar 25INLEDNING
Hälso- och sjukvården skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet (SFS 1998:531). En patient har rätt till sakkunnig och ansvarsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården skall utformas och genomföras i samråd med patienten (SFS 1982:763, HSL). Alla sjuksköterskor har ett ansvar att medverka i arbetet med att utveckla metoder för att kunna mäta, beskriva och utvärdera hälso- och sjukvårdens kvalitet (SOSFS 1993:17). Enligt Socialstyrelsen (2010), är en välinformerad patient en patient som är trygg med det som ska ske, informerad om vad som kommer att ske, vad som gjorts samt eventuella risker och uppföljning. Informationen skall vara individuellt anpassad utifrån patientens förutsättningar, behov och aktuella situation.
Att arbeta forskningsbaserat är en förutsättning för att patienterna ska kunna garanteras en säker och professionell vård. Ett samarbete mellan Skånes Universitetssjukhuset, SUS Malmö och Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle drivs sedan 2002. Detta innebär att legitimerade sjuksköterskor deltar i ett forskningstrainee projekt, där det ges möjlighet att arbeta med evidensbaserad omvårdnad och forskning med bibehållen lön 20 % i sex månader. Jag arbetar på kirurgiska klinikens mottagning som kontaktsjuksköterska inom colorektal kirurgi. På mottagningen arbetar sjuksköterskor inom olika enheter/team utifrån medicinska diagnoser. Patientinformation, bemötande och planerande inför operationer är en viktig och stor del av sjuksköterskans arbete. Kunskapen att ge evidensbaserad information som är förberedande och tillräcklig för att patienterna skall kunna hantera den postoperativa tiden till snabb återhämtning är mycket viktig.
Då det är viktigt att ge patienter evidensbaserad information har jag valt att fördjupa mig i den preoperativa informationen som vi ger patienterna inför colorektal kirurgi.
BAKGRUND
Mötet mellan vårdaren och patienten är kärnan i hälso- och sjukvården. Det är i samspelet mellan patienten och vårdpersonalen som vårdbehovet identifieras. En välinformerad patient som är delaktig har visat sig ha en positiv inverkan på vårdens resultat (Socialstyrelsen, 2010). Det har visat sig att patienter anser att den information som de får är värdefull.
Öppenhet och god kommunikation gör att patienterna känner sig säkra och nöjda (Brocklesby, 2010).
Colorektal cancer
Colorektal cancer är den vanligaste cancerformen i världen. I Sverige diagnostiseras ca 2000 rektalcancerfall och ca 3500 koloncancerfall årligen (Nationellt vårdprogram, 2008).
Överlevnadsprognosen är relaterad till i vilket stadium tumören upptäcks och hur begränsad den är. Behandlingen består främst av avlägsnande av tumören genom kirurgi, ibland i kombination med strålbehandling och cytostatikabehandling (Cancerfonden, 2010). I tidigt
symtomduration och stadium på sjukdomen. Den upptäcks därför i olika stadium beroende på vilka symtom som identifieras först samt när de upptäcks. Huvudsymtomen är ändrade avföringsvanor med omväxlande förstoppning och diarré samt blod och slem i avföringen. Tarmsymtomen varierar beroende på lokalisation och utbredning. Smärtor förekommer vid distalt belägna tumörer och kan vara tecken på avancerad sjukdom liksom nedsatt
allmäntillstånd, kräkning, avmagring, ascites och anemi (Nationellt vårdprogram, 2008). Patienterna på SUS Malmö vårdas enligt OKÅ, Optimal Kirurgisk Återhämtning, vilken baseras på en handlingsplan utifrån ERAS (Enhanced recovery after surgy). Detta är ett fast-track program som bygger på att förkorta vårdtiden, minska antal postoperativa
komplikationer och snarast möjligt få igång mag-tarmfunktionen (Varadhan m.fl., 2010, Muller m.fl., 2009). Patienterna skall pre- och post-operativt ha optimal nutrition och
smärtlindring i möjligaste mån utan morfin. Dessutom bör dränage och katetrar undvikas för att bidra till en tidig fysisk mobilisering och återhämtning. För att uppnå detta krävs en välmotiverad och välinformerad patient. Den skriftliga och muntliga pre-operativa informationen fyller en viktig funktion (Varadhan, 2010, Jefford m.fl., 2005).
Preoperativ information
Patienter som skall genomgå elektiv kirurgi är generellt oroliga och rädda eftersom de inte vet vad som skall ske. De är oroliga för smärta, dränage, narkos, medicinering och om det finns kompetent personal om komplikationer tillstöter (Brocklesby, 2010). Det är viktigt för patienterna att få information om hur länge de skall stanna på sjukhuset och om deras återhämtning efter utskrivningen. Det är stressande för patienterna att inte veta hur pass mobila de är efter en operation, om de får äta och dricka, om de kommer att ha slangar/drän (Chetty & Ehlers, 2009, Watts, 1997). Varje patient som skall genomgå colorektal kirurgi ska informeras preoperativt med uppmärksamhet på den postoperativa vården såsom snabb återhämtning och mobilisering, smärtkontroll, nutrition och vårdtid (Varadhan, 2010). Varje individ är expert på sin egen ohälsa, har bäst kännedom om sin kropp och sin situation. Som patient är man beroende av andras kompetens, beslutstagande och resurser för att bli delaktig. Därför är det viktigt att ge individuellt anpassad information. Informationen skall ges utifrån varje patients förutsättningar och vara anpassad till den enskilda patientens behov (Socialstyrelsen 2010). Enligt Chetty & Ehlers (2009) önskar patienterna förutom medicinsk- och omvårdnadsinformation få veta vad just den individuella personen har att förvänta sig inför återgång till dagligt liv. Informationen måste anpassas efter den enskilda individens behov. Det är patientens behov och önskemål som skall styra kommunikationen och informationen. Individuellt informations- behov framkommer i det personliga mötet. Exempelvis en fråga som ofta framkommer vid samtal med patienter är vilken kirurg som skall operera och vilken erfarenhet kirurgen har. Det anses godtagbart att inte kunna svara på alla frågor men att ta reda på det och återkomma framhålls som väsentligt. Genom ett
personligt möte kan sjuksköterskan få en uppfattning om patienten har förstått informationen och kan direkt ge återkoppling (Chetty & Ehlers, 2009). Skriftlig information är bra och skall finnas tillgängligt för varje patient men det upplevs viktigt med ett personligt möte där de får ställa sina individuella frågor (Bäckström, m.fl. 2006). I en studie av Watts (1997) visade det sig att 75 % av patienterna var nöjda med informationen men att det ansågs svårt att förstå den medicinska informationen. Ett besök hos sjuksköterskan var till värdefull hjälp där det gavs möjlighet att ställa frågor. Forskning har visat att patienterna förstår informationen men har problem med medicinska termer och hade velat ha mer tillfälle till frågor. Endast 58 % erhöll information om smärta, mediciner, tidig mobilisering och nutrition vilket uppfattades som bristande postoperativ information (Chetty & Ehlers, 2009).
bästa förebyggande åtgärd med adekvat och bra information. Det visade sig att patienter önskade mer och ännu bättre information från sjuksköterskor. Patienterna vill ha realistisk information, förklaringar och förväntningar på sin behandling. Kontakten med sjuksköterskan och kvaliteten på kontakten var viktigast (Bäckström m.fl., 2006).
En jämförande studie visade att patienter som erhöll preoperativ information och utbildning om den postoperativa smärtan samt ett uppföljande samtal, inte visade någon skillnad i smärtan jämfört med dem som inte fick detta varken på postoperativ dag ett, två eller när det var dags att börja arbeta (Glindvad & Jorgensen, 2005). Enligt en annan studie (Valtonen m.fl., 2004) med patienter som opererades visade det sig att informationen om den postoperativa smärtan och hur de skulle hantera den var otillräcklig.
Det finns stöd för att bra information kan förbättra det medicinska resultatet och
kostnadseffektiviteten. Undersökningar har visat att psykologiska förberedelser inför kirurgi innefattande bra vårdpersonalkontakt och adekvat information är bra för läkeprocessen som följer efter kirurgi (Bäckström m.fl., 2006, Gillis m.fl., 1993).
Patienter menar att det är en viktig faktor att den som informerar har en avslappnad och lugn attityd. Det uppfattas att läkarna ofta har ont om tid och är för pressade att ge informationen (WHO 1998, Brocklesby S, 2010). Enligt WHO (1993) skall den som informerar prata om viktiga saker först, använda ett enkelt språk, repetera, kontrollera att patienten förstått och stödja den skriftliga informationen.
Förberedande kvalitativ patientinformation är numera erkänd som nödvändig för att ge god omvårdnad. Patienterna vill ha mycket information både inför inskrivning och vid
utskrivning. Patienter förväntar sig skriven information men ofta är den inte tillräcklig (Waheed m.fl., 2007). God kvalitativ patientinformation kräver patientens och personalens involverande för att kunna ge bra patientenhälsovård (Sheard & Garrud, 2006). I en
undersökning med experimentgrupp och jämförelsegrupp där alla beskrev moderat hög oro tätt inpå operationen, visade det sig att experimentgruppen efter information var mindre oroliga. De hade bättre kontroll och mindre smärta. Patienter behöver information relativt nära operationsdagen, cirka en vecka preoperativt (a.a).
Enligt Socialstyrelsen (2010) anses det bäst om informationen utbyts i en kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Kommunikationen måste få ta tid och kan behöva kompletteras, förtydligas, upprepas och följas upp. Genom återkoppling under samtal eller på annat sätt får personalen veta att patienten tagit till sig informationen. Man menar vidare att den information som ges på en öppenvårdsmottagning skall överensstämma med den informationen som ges senare. Rutiner bör finnas som vägledning när och hur olika
information ges. Det vill säga riktlinjer för när informationen skall eller kan ges muntligen, skriftligen eller båda.
Det saknas dock evidens för den preoperativa informationens kvalitet och kvantitet samt patienternas upplevelse av denna inför colorektal kirurgi.
SYFTE
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och sammanställa vetenskapliga artiklar avseende betydelsen av den preoperativa patient informationen som ges inför elektiv colorektal kirurgi ur ett patientperspektiv.
METOD
I processen att systematiskt söka evidens för patientinformation inför colorektal kirurgi har en litteraturstudie genomförts med en systematisk ansats. Goodmans sju steg har används för att få struktur och systematik genom arbetet (Willman m.fl., 2006).
Precisera problemet för utvärdering
Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Formulera en plan för litteratursökningen
Genomförandet av litteratursökningen
Tolka bevisen som framkommer i studierna
Sammanställa bevisen
Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet Den genomgångna processen beskrivs nedan utifrån de sju stegen.
Precisera problemet för utvärderingen
Det finns ett behov av att undersöka den vetenskapliga evidensen för preoperativ information inför colorektal kirurgi. För att strukturera problemet användes Flemmings modell (1998) vilket åskådliggörs i tabell 1.
Tabell 1. Frågeställning strukturerad enligt en modifierad Flemmings struktur (Willman m fl. 2006)
Undersökningsgrupp Åtgärd Resultat
Patienter som skall
genomgå elektiv colorektal kirurgi
Information inför kirurgi Betydelsen av den preoperativa informationen
Inklusionskriterier
Artiklar skrivna på engelska Orginalartiklar
Publicerade 2000 eller senare
Exklusionskriterier Barn
Formulera en plan för litteratursökningen
En projektplan upprättades där det tänkta genomförandet av litteraturgenomgången specificerades. Projektplanen granskades vid ett seminarium tillsammans med övriga forskningstraineer och handledare. Efter feedback och konstruktiv kritik ändrades syftet.
Genomförande av litteratursökningen
Litteratursökningen genomfördes november 2010 till januari 2011 i databaserna PubMed, Cinahl med sökorden colorectal surgery, preoperative, patient education, patient information
patient satisfaction enligt sökning nedan. Då det var svårt att hitta artiklar med exakt rätt
fokus söktes artiklar i referenslistor på såväl vårdprogram som avhandlingar inom colorektal kirurgi och omvårdnad. De olika sökningarna presenteras i tabell 2 och 3.
Sökning 1
Den första sökningen skedde med fritext i Cinahl med olika kombinationer enligt sökschema. Nio artiklar togs fram för granskning av dem används tre i resultatet.
Sökning 2
Med hjälp av Browser gjordes nästa sökning i Cinahl. Tre artiklar granskades och en användes.
Sökning 3
Sökning 3 utfördes med fritext i PubMed utifrån sökschema. Sju artiklar granskades varav fyra användes.
Sökning 4
Sökning 4 gjordes i databasen PubMed utifrån MeSh term med underrubriker enligt sökschema.
Sökning 5
Vid genomgång av referenslista i avhandlingar och vårdprogram återfanns fem artiklar som beställdes. Efter genomläsning av dessa togs ytterliggare fem artiklar fram utifrån dessa artiklars referenser. Efter att ha registrerats i PubMed att erhålla nya artiklar med MeSh termerna ”Colorectal surgery” AND ”Patientsatisfaction” togs ytterliggare tre artiklar fram. Dessa användes inte eftersom de inte bedömdes kunna svara på syftet.
Tabell 2. Sökschema Pubmed
Sökord Träffar Lästa
abstract Lästa artiklar Använda artiklar
Frisökning:
Preoperative patient information OR patient
education AND elective abdominal surgery 65 - - - Preoperative patient information OR patient
education AND elective colorectal surgery 11 1 1 1 Preoperative patient information OR patient
education AND colorectal surgery
212 6 2 1
Patient education OR patient information
AND colorectal surgery AND preoperative 150 6 4 2
MeSh-sökning:
Preoperative information, subhead:
preoperative care/education OR preoperative
care/nursing 80 6 6 3
Preoperative information, subhead:
preoperative care/education OR preoperative care/nursing AND
Colorectal surgery 267369 - - -
Preoperative information, subhead:
preoperative care/education OR preoperative care/nursing AND Colorectal elective surgery
8120 - - -
Preopertive information , subhead: preoperative care/education OR preoperative care/nursing AND
Abdominal surgery 657362 - - -
Colorectal surgery 1515 - - -
Colorectal surgery AND patient education 768919 - - - Colorectal surgery AND patient education
OR patient information 4004
- - -
Colorectal surgery AND patient information 649827 - - - Colorectal surgery AND patient education
AND preoperative 203160
- - -
Colorectal surgery AND patient education
AND preoperative care 30553
Tabel l3. Sökschema Cinahl
Sökord Träffar Lästa
abstract Lästa artiklar Använda artiklar
Frisökning:
Preoperative patient information OR patient
education AND elective abdominal surgery 49 9 1 1
Preoperative patient information OR patient
education AND elective colorectal surgery 44 1 1 - Colon sugery elective AND preoperative
AND education 29 1 1 -
Preoperative patienteducaion OR
patientinformation AND colorectal surgy
AND satisfaction 18 4 3 2
Browser:
Preoperative patietnt information OR
preoperative patient education 1032 - - -
Preoperative patient information OR patient education AND elective abdominal surgery 0 Preoperative patientinformation OR patient
education AND abdominal surgery 20 4 2 1
Preoperative patienteducation OR patient
education AND colorectal surgery 7 1 1 -
Colorectal surgery 537 - - -
Colorectal surgery AND preoperative patient
education OR patient information 27292 - - -
Colorectal surgery AND patient information
OR patient education AND preoperative 2667 - - -
Colorectal surgery AND preoperative patient information OR preoperative patient
education AND patientsatisfaction 217 - - -
Tolkning av bevisen
Artiklarna lästes och granskades av författaren. En artikelmatrix upprättades (bilaga 2). För att säkerställa en trovärdig analys användes granskningsprotokoll för kvantitativa artiklar (bilaga 3) och granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar (bilaga 4). Utifrån dessa
Tabell 4. Bevisvärde enligt SBU:s kriterier
Högt bevisvärde
Tillräckligt stor studie, lämplig studietyp, väl genomförd och analyserad. Kan vara en stor, randomiserad kontrollerad studie (RCT) när det gäller utvärderingen av en behandlingsform. För övriga områden: uppfyller väl på förhand uppställda kriterier.
Medelhögt bevisvärde
Behandlingseffekter: Kan vara stora studier med kontroller från andra geografiska områden, matchande grupper eller liknande. För övriga områden: uppfyller delvis på förhand uppställda kriterier.
Lågt bevisvärde
Skall ej ligga som grund för slutsatser. T.ex. studier med selekterade kontroller (retrospektiv jämförelse mellan patientgrupper som fått respektive inte fått en viss behandling), stora bortfall eller andra osäkerheter. För övriga områden: Uppfyller dåligt på förhand uppställda kriterier.
Sammanställa bevisen
Efter att artiklarna granskats och tilldelades de ett bevisvärde och ett resultat fastställdes.
Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet
Evidensstyrkan av artiklarna kan fastställas med hjälp av SBU:s rekommendationer (tabell 5) och utifrån artiklarnas bevisvärde sammanställdes ett resultat. Detta steg finns men kommer inte att utföras i denna rapport.
Tabell 5. SBU:s rekommendationer för evidensgradering
Evidensstyrka 1- Starkt vetenskapligt underlag
Minst två oberoende studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt.
Evidensstyrka 2- Måttlig starkt vetenskapligt underlag
En studie med högt bevisvärde plus minst två studier med medelhögt bevisvärde.
Evidensstyrka 3- Begränsat vetenskapligt underlag
Minst två studier med medelhögt bevisvärde
RESULTAT
Resultatet bygger på elva granskade artiklar. Dessa redovisas under följande rubriker: Preoperativ upplevelse, skriftlig och muntlig information, smärtutbildning, stomiutbildning, återhämtning.
Preoperativ upplevelse
För att kunna ge patienterna preoperativ information behövs kunskap om den existentiella situation som de befinner sig i. Sjuksköterskan måste förstå betydelsen av mötet mellan patient och vårdgivare. I en hermeneutisk/fenomenologisk studie av Moene (2006) där 28 patienter intervjuades en vecka före operation framkom att de kände sig osäkra, oroliga och stressade för det okända. En del beskrev att de samlade energi och hade hopp. De hade behov av vårdgivare som genom mötet gjorde att de kände sig säkra och fick kontinuitet. Den preoperativa tiden kännetecknas av rädsla, isolering, osäkerhet och frågor. Enligt Worster & Holmes (2008), upplevde patienterna en period av sjukdom som de ville prata om. I denna
preoperativa tiden av känslor. Det handlade om att få sin diagnos, accepterande, ilska och akut chock. Det framkom att patienterna ville ha individuell information. Patienterna ville också ha varierande information från olika professioner som skulle ha en aktiv roll i att ge stöd (a.a.). Det har stor betydelse om patienterna skall opereras för en benign eller en malign sjukdom. Den patient som har benign sjukdom kan använda den preoperativa tiden för att känna hopp, koppla av och samla energi inför operationen. Den patient som skall opereras för en malign sjukdom är orolig, stressad och rädd (Moen, 2006). Patienter behöver bekräftelse på sina känslor, känna kontinuitet och säkerhet. De behöver mycket information och bästa stödet professionellt och individuellt (Moen, 2006, Worster & Holmes, 2008).
Skriftlig och muntlig information
Genom ett personligt möte preoperativt upplever patienten minskad oro, ökad självkontroll, samt minskad smärta postoperativt eftersom patienten kan hantera den. I studien av Sheard & Garrud, (2005) erhöll 54 patienter fullkomlig skriftlig information preoperativt och en
kontrollgrupp på 55 patienter erhöll standard information preoperativt. Experimentgruppen var signifikant mindre oroliga och hade högre självkontroll postoperativt. Två veckor efter operationen hade även experimentgruppen mindre smärta. I en studie på 64 patienter av Li-Yin Lin m.fl. (2005) undersöktes effekten av preoperativa rådgivningssamtal av sjuksköterska angående smärta, och oro. Det visade sig att patienterna var mindre oroliga preoperativt och hade en annorlunda syn på smärta. De hade också signifikant lägre smärtintensitet direkt postoperativt och kom igång aktivt tidigare. Liknande resultat har visat sig i en studie av 25 laparaskopisk opererade colonkirurgi patienter med fast-track programmet som baseras på noggrann preoperativ information och utbildning om smärta och smärtpalliation, tidigt matintag och mobilisering (Carli F m.fl., 2009).
Anderson m.fl., (2003) visar i en RCT- studie att när preoperativ information gavs enligt specifikt program till 14 patienter minskade tröttheten avsevärt jämfört med kontrollgruppen liksom att studiegruppen hade mindre smärta och kunde mobiliseras tidigare.
Smärtutbildning
I studien av Lin Li-Ying m.fl. (2004) undersöktes effekten av preoperativ sjuksköterske- rådgivning angående smärta inför bukkirurgi. Deltagarna i studien bestod av 62 patienter efter ett bortfall på 18. Experimentgruppen på 32 patienter erhöll rutin vård som preoperativ
förberedelse avseende andning och hostning. De fick dessutom specifika omvårdnads-interventioner för smärta. Kontrollgruppen på 30 patienter erhöll inte denna information och vård. Den preoperativa omvårdnaden bestod i mätning av smärta, andning/smärta. Patienterna fyllde i ett strukturerat frågeformulär preoperativt och postoperativt. Även data inhämtades preoperativt via intervjuer och postoperativt från journaler. Resultatet visade att nivån av oro och attityden till smärta var likartad i grupperna preoperativt. Efter denna preoperativa intervention sjönk oron och smärtan i experimentgruppen (p=<0.001). Dessutom visade det sig att patienterna i experimentgruppen kunde mobiliseras tidigare.
De studier som undersöker fast-track konceptets effekter med noggrann information enligt ett program där smärta är en viktig del visar att de har mindre smärta och tidigare självkontroll samt mobilisering. Anderson m.fl., (2003) visar detta i en studie på 25 patienter som
Patienterna i experimentgruppen hade signifikant mindre smärta första postoperativa dagen i vila, vid mobilisering och hosta men på dag sju postoperativt fanns ingen skillnad på
grupperna vid mobilisering men kontrollgruppen hade mer smärta vid hosta. Även Sheard & Garrud, 2005 visar detta i en studie på 109 patienter. I denna studie ingick 54 patienter i experimentgruppen som fick specifik och standardinformation preoperativt jämfört med kontrollgruppen på 55 som endast fick standardinformation. Experimentgruppen hade signifikant mindre smärta (p=0,037). Dessa patienter hade också större självkontroll.
Stomiutbildning
Patienter som skall opereras och få stomi behöver både preoperativ och postoperativ information och stöd. Det har visat sig att patienter har större förmåga att hantera sin stomi tidigare, är mindre oroliga, drabbas mindre av stomikomplikationer och mår psykiskt bättre om de träffat en stomiterapeut preoperativt, vilket resulterade i att vårdtiden kunde förkortas. Milan m.fl. (2010) utförde en studie på 12 olika colorektalenheter i Spanien där 270 patienter inkluderades. Av dessa erhöll 123 patienter ett möte preoperativt med stomiterapeut för stomimarkering och information/utbildning. Alla 270 patienterna fyllde i en enkät och svarade att de var oroliga och önskade träffa stomiterapeut för att få stomiutbildning och information. Av dessa svarade 79 % att de önskade ytterliggare information. De patienter som träffat en stomiterapeut preoperativt och fått stomiutbildning rapporterades ha en signifikant mindre oro.
Bryan & Dukes, (2010) visar i en undersökning på 60 patienter där man jämförde 40 patienter efter införandet av fast-track programmet med 20 patienter före genomförandet att de som ingick i fast-track programmet är sina egna vårdare, har en större förståelse för den
postoperativa återhämtningen. De kan återgå till sitt normala liv tidigare. För att kunna dra en slutsats och jämförelse tittade man retrospektivt på 20 patienter innan programmet
genomfördes. Innan programmet genomfördes visade det sig att 60 % stannade på sjukhuset mer än 8 dagar. Efter programmets genomförande stannade 60 % av patienterna 5 dagar eller färre. Lika stort antal patienter stannade 6-8 dagar både före och efter genomförandet av programmet (tabell 5). Före programmets genomförande visade det sig också att 60 % klarade sin stomivård efter 8 dagar eller mer och 15 % efter 5 dagar eller tidigare. Efter programmets genomförande klarade 75 % sin stomivård efter 5 dagar eller färre och 5 % efter 8 dagar eller längre (tabell 6).
Tabell 5. Antal dagar på sjukhus
>8 dagar 6-8 dagar 5 dagar eller färre
Före Fast-track 60% 30% 5%
Efter Fast- track 10% 30% 60%
Bryan & Dukes, 2010
Tabell 6. Klarar stomivård efter antal dagar
8 dagar 6-8 dagar 5 dagar
Före Fast-track 60% 25% 15%
Efter Fast-track 5% 25% 75%
Bryan & Dukes, 2010
Samma resultat framkom i en studie av Chaudhri m.fl. (2005), där 42 patienter ingick som randomiserades till antingen experimentgrupp eller kontrollgrupp. Experimentgruppen fick preoperativ intensiv utbildning jämfört med kontrollgruppen som fick traditionell
vårdtid eftersom patienterna lär sig hantera stomin fortare. Patienterna återkom mindre oplanerat i experimentgruppen och kunde lämna sjukhuset två dagar tidigare. Båda grupperna visade sig dock lika oroliga före operationen.
Återhämtning
Noggrann preoperativ information ökar förståelsen av den postoperativa återhämtningsfasen och gör patienterna mer delaktiga, vilket leder till färre komplikationer, tidigare återhämtning och tidigare hemgång. Khoo m.fl., (2007) undersökte i en studie med 70 patienter inför colorektal kirurgi skillnaden på preoperativt fast-track information och standardiserad information. I studien ingick en experimentgrupp (n=35) och en kontrollgrupp (n=35). Experimentgruppen behövde mindre dropp, kunde inta föda per os tidigare, mobiliseras tidigare och återhämtade sig fortare. Experimentgruppen stannade i medel fem dagar på sjukhuset jämfört med kontrollgruppen som hade en medelvårdtid på sju dagar.
I en studie av Gatt m.fl., (2005) ingick 39 patienter i en liknande studie där 19 personer som ingick i experimentgruppen fick skriftlig och muntlig information enligt specifikt protokoll angående operationen och det postoperativa rehabiliteringsprogrammet. De 20 patienterna i kontrollgruppen fick traditionell preoperativ information. Resultatet visade att det var signifikant skillnad mellan grupperna avseende självkontroll och ork preoperativt samt en månad postoperativt men inte direkt postoperativt. Patienterna i experimentgruppen intog föda per os tidigare och stannade på sjukhuset kortare tid, med i medel fem dagar jämfört med 7,5 dagar. Fem dagar efter operationen hade 11 patienter i experimentgruppen skrivits ut jämfört endast två i kontrollgruppen. Att förbereda patienterna enligt ett specifikt program inför operation gör att de blir optimalt förberedda inför operation och det postoperativa återhämtandet (a.a).
Anderson m.fl. (2003) visar i en studie att de 14 patienterna som erhöll preoperativ
information enligt ett vårdprogram har större självkontroll och styrka samt mindre smärta och trötthet än de 11 som inte fick den informationen. De kan därmed tolerera tidigare matintag och återgå till hemmet tidigare. I undersökningen ingick 25 patienter som skulle genomgå hemicolektomi. Experimentgruppen bestod av 14 patienter som fick specifik information enligt protokoll och 11 patienter fick traditionell information och vård. Även patienter med noggrann stomiutbildning preoperativt hanterar sin stomi tidigare och kan återgå till normalt liv tidigare.
Bryan & Dukes (2010) visar detta i en studie där 60 patienter ingick med specifik information i grupper om 20 patienter. I den studien studerades 20 patienter retrospektivt innan
programmet genomfördes. Det visade sig att patienternas vårdtid minskade i medel från 20 till sju dagar. Det har även visat sig att patienter som opereras colorektalt laparaskopiskt enligt informationsprogrammet fast-track har kortare vårdtid. Mer än 60 % av patienterna kunde lämna sjukhuset på dag tre. I denna studie ingick 25 patienter men det saknas jämförelsegrupp (Carli m.fl., 2009).
DISKUSSION
Syftet med studien var att beskriva betydelsen av den preoperativa patientinformationen som ges inför colorektal elektiv kirurgi. Det är svårt att dra en slutsats om effekten av den
patientperspektiv eftersom de flesta artiklarna som återfanns speglade detta ur ett medicinskt perspektiv.
Metoddiskussion
Artiklar som inkluderades i forskningsrapporten begränsades till åren 2000-2010.
Anledningen till detta tidsintervall var att sammanställningen skulle baseras på den senaste och mest aktuella forskningen. Det visade sig vara svårt att finna artiklar på colorektal kirurgi ur ett patientperspektiv som inte var alltför medicinskt vinklade. Vid databassökning inom colorektal kirurgi finns det mycket forskning. Dock visade den att artiklarna huvudsakligen handlade om effekt på diagnosen utifrån olika laborationsvärde, undersökningar och
operationsteknik samt information i förhållande till detta. Syftet med föreliggande
litteraturstudie var egentligen att undersöka om patienter som opereras med colorektal kirurgi får den preoperativa information som de behöver och önskar. Vad vill patienterna och vad behöver de informeras om? Saknas någon information eller ger vi en alltför noggrann medicinsk och/eller omvårdnadsinformation? Hur upplever patienterna det?
De artiklar (Bryan & Dukes, 2010, Varhadan m.fl., 2010, Carli m.fl., 2009, Muller m.fl., 2009, Khoo m.fl., 2007, Gatt m.fl., 2005, Jefford m.fl., 2005) som visar effekten av noggrann muntlig och skriftlig patientinformation handlar om fast-track konceptet, vilket är en metod där preoperativ information fyller en stor roll och betydelse av den medicinska behandlingen men även omvårdnaden.
Vid databassökningen går det att hitta mycket artiklar om patienters upplevelse av den preoperativa informationen och vad de vill veta mer om men de fokuserar inte på colorektala patienter.
Arbetet utformades med stöd av Goodmans sju steg (SBU, 1993). Användandet av
Flemmings struktur (Willman m.fl., 2006) underlättade formuleringen av syftet och val av sökord samt sökstrategi. Biblioteketspersonal fanns som hjälp i början men tiden var otillräcklig och pga okunskap sparades inte sökningen. För att försöka styrka sökningen söktes även hjälp av mer erfarna kollegor men de lyckades inte med ett bättre sökresultat. Urvalet av söktermerna för artikelsökningen grundade sig på MeSH termer utifrån elektiv colorektal kirurgi och patientinformation som hämtades från PubMed. Eftersom det var svårt att få fokus på patientinformation ur ett patientperspektiv användes söktermer utifrån artiklar i vårdprogram. Författarens bristande erfarenhet av att använda databasernas olika möjligheter och begränsningar kan ha påverkat resultatet liksom att kombinera sökorden rätt.
Resultatdiskussion
Slutligen baserar sig resultatet på nio kvantitativa artiklar samt två kvalitativa artiklar Resultatet visar en överrensstämmelse i alla 11 artiklarna om att patienter som informeras noggrant enligt ett fast-track vårdprogram inför colorektal kirurgi angående de preoperativa förberedelserna och den postoperativa vården upplever mindre smärta och/eller kan hantera den med egenkontroll. De kan hantera sin situation postoperativt bättre, sköter sin stomivård tidigare, mag-tarmfunktionen kommer fortare igång. Detta leder till snabbare återhämtning och tidigare utskrivning från sjukhuset (Anderson m.fl., 2003). Det är av största vikt att rutinmässigt använda sig av ett vårdprogram i samband med den preoperativa informationen. Genom att följa vårdprogrammet och ta hänsyn till de individuella behoven blir patienterna väl förberedda och känner sig delaktiga inför operationen och det postoperativa
återhämtandet, vilket även leder till färre komplikationer (Varhadan m.fl., 2010, Muller m.fl., 2009, Khoo m.fl., 2007).
Enligt Gatt m.fl. (2005) visade det sig att patienterna genom förberedelser och information enligt specifikt program är väl förberedda inför vården och stannade fem dagar istället för 7,5 dagar på sjukhuset. Även Bryan & Dukes (2010) visade i sin studie där det jämfördes
retrospektivt innan vårdprogrammet och efter genomförandet av vårdprogrammet att
vårdtiden minskade i medeltal från 20 vårddagar till 7 vårddagar. Även patienter som opereras laparaskopiskt enligt fast-track programmet med noggrann preoperativ information kan
minska vårdtiden. I en studie av Carli m.fl., (2009) kunde 60 % av patienterna lämna sjukhuset på dag tre. I studien ingick dock bara 25 patienter och det fanns ingen
jämförelsegrupp varken med patienter som opererades laparaskopiskt utan vårdprogrammet eller patienter som ej opererades laparaskopiskt. Denna studie är endast beskrivande. Det behövs ytterliggare undersökningar av detta med jämförelsegrupper för att kunna dra slutsatser.
Patienter önskar mycket information både muntligen och skriftligen. Den behöver ofta upprepas eftersom patienterna är rädda för vad som skall hända och inte alltid är mottagliga för omvärlden. Det är mycket vikigt att den standardiserade informationen inte blir så standardiserad att det inte finns utrymme för de individuella behoven och förutsättningarna. Shead & Garrud (2005) visar att patienterna behöver ett personligt möte preoperativt för att minska oron och inge ökad självkontroll. Även Lin & Wang, (2004) menar i en studie att då sjuksköterskor genomför preoperativa interventioner som mätning, bedömning och
information om smärta och oro visade det sig att patienterna blev mindre oroliga preoperativt samt fick en annorlunda syn på smärta. Detta påvisar även Anderson m.fl., (2003).
I en studie av Jefford m.fl., (2005) genomförd i Australien angående information till patienter med colorektal cancer undersöktes om en skriftlig guidning kunde hjälpa patienterna att i sin sjuksituation förstå sjukdom och behandling. Studien handlade dock inte om preoperativ information. Man skickade ut ett frågeformulär till 24 patienter och 32 professionella för utvärdering. Patienterna frågades om vilken information de hade fått före behandling och vilken information de hade velat ha för att få egenkontroll och kunna fatta vissa beslut om sin vård. Patienterna ville ha mer information både muntlig och skriftlig. De ville ha mer
information om sin cancer och just deras behandling i förhållande till andra alternativ. De ville också veta om sidoeffekterna och om eventuell livsstil och förändring av den. Resultatet blev en bok med illustrerande bilder som var informativ och tillfredsställande. Men
patienterna ville ändå ha support och möjlighet att kunna ställa sina frågor (a.a).
Patienter som skall opereras inom colorektal kirurgi är oroliga och har ibland aversion inför att få stomi. Denna kirurgi leder ofta till antingen en temporär eller permanent stomi.
Patienterna har en föreställning att stomin sänker deras livskvalitet avsevärt. Det har visat sig att optimerad preoperativ information som upprepas behövs för att minska oron och kunna hantera och acceptera sin stomi samt sköta den självständigt. Genom detta är det också lättare att höja livskvalitén (Bryan & Dukes, 2010). Då patienterna erhåller noggrann preoperativ information, stöd och utbildning minskar komplikationerna. Patienterna hanterar stomin tidigare, mår psykiskt bättre och vårdtiden minskar. Milan m.fl., (2009) visar i en stor RCT studie på 270 patienter liksom Chaudhri m.fl., (2005) att preoperativ stomi-information och utbildning samt postoperativ träning leder till snabbare accepterande och återhämtning och patienterna kan lämna sjukhuset tidigare.
Två av studierna som granskades, Worster & Holmes (2008) och Moene m.fl. (2006) belyser den existentiella situation som patienterna befinner sig i. Det är viktigt att sjuksköterskan
Patienterna känner sig osäkra, rädda och stressade inför det okända. De vill prata om sin sjukdom och sin situation. Det framkom att patienterna vill ha information från olika professioner, de vill ha kontinuitet och de önskar individuell information i ett möte (a.a).
KONKLUSION
Patienter som skall opereras med colorektal kirurgi är i stort behov av preoperativ information. Genom att ge denna information utifrån ett standardiserat vårdprogram och beakta det individuella behovet blir patienterna bättre förberedda på sin operation och den postoperativa vården. Patienterna kan delta aktivt i sin vård och ta ansvar tidigt. Det kan förhindra komplikationer och påskynda den postoperativa återhämtningen.
Det är viktigt att vårdteamet runt patienten är uppmärksam på välbefinnandet både fysiskt, psykiskt och socialt för att kunna förhindra komplikationer som reducerar patientens återhämtning.
När den preoperativa informationen ges utifrån ett standardiserat vårdprogram är det viktigt att tid även ges för patientens eventuella specifika bekymmer och funderingar.
Genom ett bra samarbete i teamet kan patientens individuella behov utifrån sjukdom och kommande operation med noggrann preoperativ information optimeras ytterliggare. Kontinuiteten hos personalen är viktig och värdefull för patienten eftersom det skapar trygghet att få veta vem han/hon kan vända sig till. Genom att tilldelas en patientansvarig sjuksköterska kan patientens behov identifieras tidigare och vid behov följas upp postoperativt efter utskrivning.
Det kan konstateras att det behövs ytterliggare studier ur ett patientperspektiv för att få vetskap om patienterna som opereras colorektalt erhåller den information de behöver, om den är tillräcklig eller för omfattande.
REFERENSER
Anderson A.D.G m.fl. (2003). Randomized clinical trial of multimodal optimization and standard perioperative surgical care. British Journal of Surgery, 90, 1497-1504.
Brocklesby, S (2010). Patient information delivery: a clinical protocol (1). British Journal of
Healthcare Management, vol 16, 10 482-488.
Bryan S & Dukes S (2010). The Enhanced recovery programme for stoma patients: an audit.
British Journal of Nursing, vol 19, 13, 831-834.
Bäckström S, Wynn R, Sörli T (2006). Coronary bypass surgery patient´s experiences with treatment and perioperative care – a qualitative interview-based study. Journal of Nursing
Management, 14, 140-147.
Cancerfonden (2010). www.cancerfonden.se/sv/cancer/cancersjukdomar/tjock-och-andtarmscancer
Carli F m.fl. (2009). An integrated multidisciplinary approach to implementation of a fast-track program for laparoscopic colorectal surgery. Canadian anesthesiologists society, 56, 837-842.
Chaudhri s m.fl. (2005). Preoperative intensive, community-based vs traditional stoma education: A randomized, controlled trial. Disease of the colon & rectum, 48, 504-509. Chetty C, Cur M, Ehlers VJ, Litt et Phil D (2009). Orthopaedic patients´ perceptions about their pre-operative information. Curationis 32, 4, 55-60.
Gatt M m.fl. (2005). Randomized clinical trial of multimodal optimization of surgical care in patients undergoing major colonic resection. British Journal of surgery, 92, 1354-1362. Gillis C.L, Fortner S.R, Skinn J.A, Tomkins C (1993). A randomized clinical trial of nursing care for recovery from cardiac surgery. Heart & Lung , 22, 125-133.
Glindvad J & Jorgensen M (2005). Postoperative educationand pain inpatients with inguinal hernia. Journal of Advanced Nursing, 57, 6, 649-657.
Jefford M m.fl. (2005). Development and evaluation of an information booklet/decision-making guide for patients with colorectal cancer considering therapy in addition to surgery.
European Journal of Cancer care, 14,16-27.
Khoo CK m.fl. (2007). A Prospective randomized controlled trial of multimodal perioperative management protocol in patients undergoing elective colorectal resection for cancer. Anals of
surgery, vol 245, (6), 867-872.
Lin L-Y & Wang R-H (2004). Abdominal surgery, pain and anxiety: preoperative nursing intervention. Journal of Advanced Nursing, 51, 3, 252-260.
colorectel cancer patients: a descriptive study in twelve Spanish colorectal surgical units. The
Association of Coloproctology of Great Britain and Ireland, 12, 88-92.
Moene M, Bergbom I, Skott C (2006). Patients´ existential situation prior to colorectal surgery. Journal of Advanced Nursing, 54, 2, 199-207.
Muller S, Zalunardo M,P, Hubner M, Clavien P.A, Demartines (2009). A Fast-Track Program Reduces Complications and Length of Hospital Stay After Open Colonic Surgery.
Gastroenerology, 136, 842-847.
Nationellt Vårdprogram Kolorectal cancer (2008). www3.svls.se/sektioner/mg/index.htm SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen
Sheard C & Garrud P (2005). Evaluation of generic patient information: Effects on health outcomes, knowledge and satisfaction. Patient education and counseling 61, (2006) 43-47. Socialstyrelsen (2010). Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal. Bemötande, information och delaktighet. www.socialstyrelsen.se
SFS 1998:531 SOSFS 1993:17
Valtonen H, Qvarnberg Y, Blomgren K (2004). Patient Contact with Healthcare Professionals after Elective Tonsillectomy. Acta Otolaryngol,124, 1086-1089.
Varadhan KK m.fl. (2010). The Enhanced recovery after surgery (ERAS) pathway for patients undergoing major elective open colorectal surgery: A meta-analysis of randomized controlled trials. Clinical Nutrition,29, 434-440.
Watts S & Brooks A (1997). Patients´ perception of the pre-operative information they need about events they may experience in the intensive care unit. Journal of Advanced Nursing, 26, 85-92
WHO (1993) Dpctor-Patient Interaction and Communication. WHO Geneve
WHO (1998)Therapeutic patient education. Continuing educationprogrammes for health care providers in the field of prevention of cronic diseases. Report of a WHO group. WHO
Regional Office for Europe, Copenhagen.
Waheed A, Ahmed K, Ansara S, Geeranavar S S (2007). Consent in elective joint replacement surgery:are we doing enough? Clinical risk,13, 131-132.
Worster B & Holmes S (2008). The preoperative experience of patients undergoing surgery for colorectal cancer: A phenomenological study. European Journal of Oncology Nursing, 12, 418-424.
Willman, A Stoltz, P, Bathsevani, C (2006). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan Forskning och klinisk verksamhet. 2:a upplagan. Studentlitteratur. Lund
Artikelöversikt Författare, titel, år, land
Syfte Metod Resultat Bevisvärde
Charlotte Sheard Paul Garrud Evaluation of generic patient information; Effects on health outcomes, knowledge and satisfaction 2005 England Undersöka effekten specifik skriftlig information till elektiva kirurgiska patienter gentemot rutin information avseende tillfredsställelse och ökad hälsorelaterad livskvalitet. RCT-studie N= 109 Kontrollgrupp på 55 och experimentgrupp på 54. Experimentgruppen - mindre oroliga före operationen - större självkontroll - mindre smärta Högt Monica Moene m.fl. Patients´ existential situation prior to colorectal surgery 2005 Sverige Att fenomenologiskt hermeneutiskt belysa patienters existentiella situation innan colorektal kirurgi, samt att belysa mötet mellan patient och sjuksköterska.
Intervju en vecka före operation.
N=28
De benigna
patienterna upplevde hopp och en
avkoppling samt tid att samla energi De maligna upplevde rädsla, stress/oro samt ett behov att få bekräftat sina känslor för att känna säkerhet
Hög
Monica Millan m.fl.
Preoperative stoma siting and education by stomatherapists of colorectal cancer patients: a descriptive study in twelwe Spanish colorectal surgical units 2009 Spanien Undersöka vården av stomiterapeuter inför colorektal kirurgi. En mätning av dess kvalitet och för att upptäcka områden som behöver förbättras.
Prospektiv RCT studie Tolv olika multicenter där N=270 Två grupper som fick preoperativa möten med stomiterapeut eller kontrollgrupp som inte erhöll preop möte med
stomiterapeut.
Stomiutbildning blir mer effektiv om den ges preoperativt, oron minskar,
förväntningarna med mindre problem. Och komplikationer. Det preoperativa mötet är viktigt. Medel Instrumentet är inte reliabelt. Blindningen ej beskriven
Li-Ying Lin & Ruey-Hsia Wang Abdominal surgery, pain and anxiety: preoperative nursing intervention 2004 Taiwan
Vilken effekt har preoperativ omvårdnads intervention av smärta, oro postoperativt. RCT studie N= 62 Experimentgrupp N= 32 Kontrollgrup N= 30. Experimentgruppen fick rutin info + omvårdnad /utbildning av smärta. Kontrollgruppen fick endast rutin omvårdnad Experimentgruppen hade minskad preoperativ oro annorlunda inställning till smärta. Lägre smärtintensitet postoperativt Högt-Medel eftersom antalet pat som ingick i studien var lågt. Worster B & Holmes S The preoperative experience of patients undergoing surgery for colorectal cancer 2008 England Genom en fenomenologisk förståelse: av patienters behov under tiden före operation.
Intervju N=20 Information är bästa stödet, det skall vara professionellt och individuellt. Patienter är orolig, rädda och har frågor.
Hög Chaudhri S m.fl. Preoperative intensive, commnity-Based vs Traditional stoma education 2005 England Preoperativ stomiutbildning eller traditionell preoperativ rutininfo och endast stomiutbildning postoperativt RCT, N= 42 kontrollgrupp och experiment grupp
Färre spontana besök postoperativt i experimentgruppen
Vårddagar minskade med två.
Ingen skillnad på oro pre- och
postoperativt i grupperna.
Medel
Bryan S & Dukes S The Enhanced Recovery Programme for stoma patients: an audit 2010 England Undersöka om information och utbildning preoperativt ökar förmågan att sköta sin stomi och minskar vårddagarna CCT Retrospektiv granskning innan enhanced recovery program N= 20 och efter införandet med utbildning och förberdelser N=60 Genom utbildning och guidning preoperativt blir patienten delaktig och har mer förståelse för sin stomi postoperativt. Återhämtar sig fortare och återgår tidigare till normalt liv.
Carli F, Charlebois P m.fl. An Integrated multidisciplinary approach to implementation of fast-track program for laparoscopic colorectal surgery 2009 Canada Undersöka/mäta om fast-track program vid lap colorectal kirurgi ger mindre vårddagar, färre komplikationer och patienterna känner sig friskare
CCT studie
Ingen kontroll grupp N=25 Stannade i medel 2-3 dygn mindre. Mag-tarmkanalen igång efter 24-32 h. De hade mindre smärta, tidigare normal kost, mindre infektioner Låg Ej RCT, litet antal, ej jämför grupp, dåligt beskriven metod Khoo K C, Vickery C, J m.fl. A prospective Randomized Controlled Trial of Multimodal perioperative Management Protocol in Patients Undergoing Elective Colorectal Resection for cancer 2007 England Genom undersöka perioperativa fast-track protokoll koncept med skriftlig och muntlig info angående (nutrition/kost, restriktioner med dropp, EDK-smärtlindring, mobilisering och hemgångskriterier enl checklista) vid colorectal kirurgi.
RCT-studie N= 70 Resulterade i färre komplikationer, snabbare återhämtning och kortare sjukhustid. Hög Gatt M, Anderson A. D. G. m.fl. Randomized clinical trial of multimodal optimization of surgical care in patients undergoing major colonic resection 2005 Effekten av multimodal optimization = fast-track koncept av kirurgisk vård för patienter som skall genomgå stor colon resektion. Jämförelse med standard vård RCT-studie N=39 med undersökningsgrupp och kontrollgrupp Bättre kompliance avseende smärta och oro.
Genom aktiv
rehabilitering fortare återhämtning med mer kontroll och styrka
Anderson A, D. G, McNaught C. E m.fl.. Randomized clinical trial of multimodal optimization and standard perioperative surgical care 2003 England Jämförelse av multimodal optimization med standard vård på colorectal kirugiska patienter avseende sjukhusvistelsetid och fysisk funktion
RCT- studie N= 25 Optimizing gruppen hade ökad styrka och kontroll, tidigare mobila, hade mindre smärta direkt
postoperativt. Efter 7 dygn mindre trötthet, fortare gastrointestinala funktioner, färre vårddagar. Hög - medel Litet antal patienter
Bilaga 2. Modifierat granskningsprotokoll för kvantitativa studier (Willman m fl,
2006).
Beskrivning av studien
Forskningsmetod □ RCT □ CCT (ej randomiserad)
□ Multicenter, antal center……… □ Kontrollgrupp/er
Deltagandekarakteristika Antal:
Ålder: Man/kvinna:
Kriterier för exkludering
Adekvata exklusioner □ Ja □ Nej
Intervention……… ……… ……….. Vad avsåg studien att studera?
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära
effektmått... ... ...
Urvalsförfarande beskrivet? □ Ja □ Nej Representativt urval? □ Ja □ Nej
Randomiseringsförfarande beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet ej Likvärdiga grupper vid start? □ Ja □ Nej □ Vet ej
Diskuterades svagheter? □ Ja □ Nej Bortfallsanalysen beskriven? □ Ja □ Nej Bortfallsstorleken beskriven? □ Ja □ Nej
Adekvat statistisk metod? □ Ja □ Nej Etiskt resonemang? □ Ja □ Nej
Är instrumenten valida? □ Ja □ Nej Är instrumenten variabla? □ Ja □ Nej
Är resultatet generaliserbart? □ Ja □ Nej
Huvudfynd (Hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, power-beräkning)
……… ……… ……… ……… ……… ………
Sammanfattande bedömning av kvalitet. □ Bra □ Medel □ Dålig
Kommentar………
Bilaga 3. Modifierat granskningsprotokoll för kvalitativa studier (Willman m fl,
2006).
Beskrivning av studien
Tydlig avgränsning/problemformulering? □ Ja □ Nej □ Delvis
Patientkarakteristika Antal:
Ålder: Man/kvinna:
Är kontexten presenterad? □ Ja □ Nej □ Delvis Etiskt resonemang? □ Ja □ Nej □ Delvis Urval-Relevant? □ Ja □ Nej □ Delvis Lämplig urvalsstrategi i förhållande till studiens syfte? □ Ja □ Nej □ Delvis
Metod för urvalsförfarande tydligt beskrivet? □ Ja □ Nej □ Delvis Metod för datainsamling tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Delvis Metod för analys tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Delvis Giltighet - Är resultatet logiskt, begripligt? □ Ja □ Nej □ Delvis Giltighet - Råder datamättnad? □ Ja □ Nej □ Delvis
Giltighet - Råder analysmättnad? □ Ja □ Nej □ Delvis Kommunicerbarhet -Redovisas resultatet
klart och tydligt? □ Ja □ Nej □ Delvis Kommunicerbarhet- Redovisas resultatet i
förhållande till en teoretisk referensram? □ Ja □ Nej □ Delvis
Genereras teori? □ Ja □ Nej □ Delvis Huvudfynd
Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?
……… ……… ……… ……… ……… ………
Sammanfattande bedömning av kvalitet. □ Bra □ Medel □ Dålig
Kommentar………
……… ………....
