Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Läroboken i samhällskunskap
- ett tidsdokument
The reading book in social studies
- a time document
Sara Fritz
Lärarexamen 300hp Examinator: Lars Pålsson Syll Samhällsvetenskap och lärande
Sammanfattning
I Skollagen lyfter man fram skolans ansvar att tillgodose eleverna med material som behövs för att de ska kunna medverka i en tidsenlig undervisning. I mitt möte med skolor och undervisning för grundskolans senare år, i ämnet samhällskunskap, upplever jag att läroboken har ett föråldrat innehåll. Med detta menas att böckerna uppger information som snabbt och ofta förändras.
Syftet med denna uppsats är att genom att göra en läromedelsanalys av läroböcker som används på grundskolans senare år, för att undersöka hur situationen ser ut. Innehåller läroböckerna i allt för stor omfattning information som gör att de åldras fortare än nödvändigt. Vidare är syftet att koppla samman resultatet av läromedelsanalysen med tidigare rapporter och undersökningar om lärobokens position och ställning i undervisningen, samt förhållandet mellan uppdateringsbehovet av läroböcker och skolorna ekonomiska förutsättningar för detta.
Resultatet för läromedelsanalysen är att innehållet i läroböcker för grundskolans senare år är i stor utsträckning präglade av information som har ett tidsbegränsat värde på som längst fyra år. De rapporter och undersökningar som utgör en del av uppsatsen visar att läroboken har en stark ställning i dagens skola. Den fungerar som en gemensamhetsskapande enhet för lärare och elever, men också som en utgångspunkt för lärarens bedömning av elever. Lärare använder läroboken för att vara på den säkra sidan av att målen i kursplanen uppfylls. Detta innebär att ett behov som av uppdatering av läroböckerna finns, ett behov som de ekonomiska resurserna i skolan inte kan leva upp till.
Nyckelord: användning, ekonomiska förutsättningar, funktion, läroböcker, innehållsanalys
Innehållsförteckning
Inledning ... 2
Syfte och problemställning ... 4
Syfte ... 4
Frågeställning ... 4
Litteraturgenomgång ... 5
Läromedel eller lärobok... 5
Läroboken i skolan ... 6
Valet av läroböcker ... 9
IKT- baserat läromedel ... 10
Samhällskunskap och läroböcker ... 11
Metod och genomförande ... 13
Material och urval ... 14
Presentation av läroböckerna ... 14
Innehållsgranskning ... 16
Resultat ... 17
Resultat av innehållsanalys ... 17
Budgetering för ämnet samhällskunskap ... 24
Sammanfattning av resultatet ... 24
Analys och teoretisk tolkning ... 26
Läroboken och dess funktion ... 26
Aktuellt innehåll kräver nya böcker ... 28
Slutsats och diskussion ... 30
Slutsats ... 30
Metod- och materialdiskussion ... 31
Vidare forskning och framtiden ... 32
Referenser ... 33
Bilaga 1 ... 35
Bilaga 2 ... 38
1
Bilaga 4 ... 40 Bilaga 5 ... 41
2
Inledning
Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms Universitet, belyser i sin bok Lärobokskunskap användandet av läroboken i skolan. Han menar att i dagens skola har läroboken en stark roll som har till uppgift att förklara och förmedla en mätbar kunskap som lätt ska kunna kontrolleras.1 Vidare skriver han att det är viktigt att läroboken på ett ”förenklat och gripbart” sätt kan överföra begrepp, fakta och förklaringar till eleverna. 2
I flera undersökningar (bl.a. NU-03 och Levén, 2003) får vi ta del av lärares inställning till användandet av läromedlen i skolan. Läroboken har en stark rot fäst i skolans organisation, inte bra som kunskapsförmedlare utan också som en viktig grundsten för lärarnas planering. För eleverna är läroboken också viktig, då den skapar möjlighet att följa med i lektionernas innehåll och ta igen delar som de har missat.
Läroboken spelar uppenbarligen en stor roll för dagens skola och dagens elever. I ett ämne som samhällskunskap där det ständigt händer nya saker med förändringar, finns det en risk att läroboken inte kan fungera som den ovannämnda förmedlaren av kunskap. I kursplanen för samhällskunskap för grundskolan uttrycks följande:
Samhällskunskapens fokus är nutiden. (…) Ett historiskt perspektiv är ett stöd för att förklara händelser och förhållanden i nutiden och reflektera över framtiden. 3
Viktigt blir det i ämnet att uppdatera sig och vara vaksam på förändringar.
I mitt möte med läroböcker ute på skolor har jag upplevt att böckerna inte är aktuella. Böckerna har en tendens till att innehålla mycket siffror som belyser antal och händelser, saker som lätt kan förändras. Att förvänta sig att eleverna ska tillgodose sig själv med informationen i läroböckerna och på så sätt få tillgång till nutida information är inget som kan räknas med. I skollagen kan man läsa:
… De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning… 4
1
Selander Staffan (1988) Lärobokskunskap Studentlitteratur; Lund sid. 15
2 Ibid. sid. 19
3
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3887/titleId/SH1010%20-%20Samh%E4llskunskap (2011-05-12)
4
3
Skolan har enligt skollagen en skyldighet att tillgodose sina elever med material som är uppdaterat och aktuellt.
I denna uppsats kommer jag att undersöka om det finns brister i böckerna som används i samhällskunskap, att informationen i dem är beroende av sin absoluta nutid. Vidare vill jag knyta detta till lärobokens starka betydelse för undervisningen för både elever och lärare. Sambandet mellan skolans starka relation till läroböckerna och dess bristande innehåll kräver regelbundna inköp av nya läroböcker. Min uppfattning är att om böckerna hade varit upplagda på ett annat sätt skulle de kunna användas över en längre tid. De resurser som idag finn till förfogande för läromedelsinköp i skolan ger inte utrymme till det behov som finns.
4
Syfte och problemställning
Under min utbildning har jag, på min VFT- skola samt på skolor som jag vikarierat på, stött på läroböcker som har haft ett mycket detaljrikt innehåll i form av siffror. Siffrorna har används, enligt min uppfattning, för att belysa aktuella situationer och händelser. Vidare har jag under min verksamhetsförlagda tid stött på diskussioner om inköp av läroböcker och den begränsade ekonomin som styr detta. Genom min verksamhetsförlagda tid samt då jag har arbetat ute i skolan har jag fått uppfattningen om att läroboken spelar en väldigt stor roll. Eleverna och lärarna känner en trygghet i användandet av läroboken. Läroboken utgör en central roll och kan, enligt min uppfattning, uppfattas som total och gällande av eleverna.
Syfte
Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka huruvida de läroböcker som används i grundskolans senare år, har ett föråldrat innehåll på grund av sitt detaljrika innehåll i form av siffror. Vidare vill jag undersöka lärobokens position i dagens skola.
Frågeställning
Hur stort fokus läggs det på att presentera detaljrik information i de skolböcker som används i ämnet samhällskunskap på grundskolans senare år?
Vilka ekonomiska förutsättningar finns i skolan för inköp och uppdatering av läroböcker?
5
Litteraturgenomgång
Läromedel eller lärobok
Vad ett läromedel egentligen är kan uppfattas som oklart. Vanligt är att man använder lärobok och läromedel synonymt med varandra. Det innebär att när det talas om en läromedellös undervisning syftar man till en undervisning utan läroböcker.5 Traditionellt är läromedel ett material som producerats för att användas i skolans undervisningssituationer. Detta innebär att läromedel är allt som lärare använder utifrån en pedagogisk idé i sitt arbete i elevernas lärandeprocess.6 I Nationalencyklopedin definierar man läromedel enligt följande:
läromedel, resurs för lärande och undervisning; traditionellt främst läroböcker,
läseböcker, övningsböcker och ordböcker, men även t.ex. kulramar och anatomiska dockor. Numera inbegriper läromedel även digitala resurser för informationshämtning, kommunikation och produktion av multimodala texter samt spel.7
Länge har den tryckta läroboken setts som skolans läromedel.8 Historiskt har läroboken skrivits och komponerats av forskare och framgångsrika politiker. Efter Andra världskriget och i vår tid har det blivit allt mer vanligt att det är pedagoger med och skriver läroböckerna tillsammans med forskare.9 Ett sätt att tänka vad det gäller skillnaden på läromedel och läroböcker är att en lärobok alltid förblir en lärobok oavsett om boken är i eller utanför skolan. Ett läromedel däremot är beroende av sin kontext för att definieras som ett läromedel. I en lärandemiljö kan en text uppfattas som ett läromedel vidare blir samma text i en annan miljö inte ett läromedel.10
Selander talar i sin bok Lärobokskunskap om pedagogiska texter och redogör för tre typer av texter. Till att börja med talar han om texter som handlar om pedagogik och
5 Skolverket (2006) Läromedlens roll i undervisningen sid. 103 6
Selander Staffan (1988) Lärobokskunskap Studentlitteratur; Lund sid. 17-18
7http://www.ne.se.support.mah.se/lang/läromedel (2011-04-28)
8 SOU 2003:15, Utbildningsdepartementet, Läromedel specifikt, 2003 sid. 60 9 Selander (1988) sid. 121
10
6
undervisning, vidare om texter för pedagogik och undervisning, för att slutligen nämna texter som används i undervisning.11 De pedagogiska texter som han definierar som texter som används i undervisningen och texter för pedagogik och undervisning är de texter som kan motsvara det övergripande begreppet läromedel. Selander definierar pedagogisk text som något som framställs för att användas i ett pedagogiskt sammanhang.12
Läroboken i skolan
I den gällande Skollagen kan man läsa:
4 kap, 4 § … ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning…13
Ingenstans nämns det att det ska finnas en lärobok, utan istället ska det finnas läromedel till elevens förfogande. Tanken om en lärobok i skolan har troligen sina rötter i Lgr 80 där det står att:
…det finns speciella läromedel, producerade för undervisning. Tryckt material som täcker väsentliga delar av ett ämne, ämnesgrupp eller kursmoment, måste spela en viktig roll, bl.a. för att ge fasthet och sammanhang i eller utanför skolan.14
Lgr 80 tycks fortfarande i dag ha ett stort inflytande på lärares syn på läroböcker och deras betydelse i undervisningen då läroböckerna är högt representerade i undervisningen. I en undersökning gjord av Sören Levén, VD för Q-step Kvalitetssäkring AB, uppger 82 % av lärarna att de använder sig regelbundet av läroböckerna.15 Boel Englund, professor i pedagogik vid Stockholms Universitet, skriver i sin artikel Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande, att det dominerande läromedlet under tiden i klassrummet är läroböckerna.16 Läroböckerna är det som i störst utsträckning påverkar valet av innehåll i undervisningen. I många fall kan det 11 Selander (1988) sid. 18 12 Ibid. 13http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100#K4 (2011-05-02) 14 SOU 2003:15 sid. 54
15 Levén Sören (2003) Lärares attityder till läromedel, Q-steps i Sverige AB sid. 2
16 Englund Boel, Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande, Pedagogisk Forskning I Sverige
nr4/1999 sid. 330
7
finnas en risk att läroboken får styra undervisningen mer än läroplanen.17 I Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen anser många lärare att läroböckerna är bra och även att böckerna har blivit bättre sedan de började arbeta som lärare. I samma rapport framkommer det att en stor del av lärarna menar att innehållet i läroböckerna försämrats genom komprimering. Försöken att förkorta ner och på så sätt göra innehållet mer lättläst för eleverna har bidragit till att sammanhang och förhållanden har lyfts bort.18 Många lärare finner det svårt att svara på huruvida de anser att läroböcker är viktigare än andra läromedel eller ej.19
Läromedelsanvändningen i skolan är en tradition och har många funktioner. Läroboken har inflytande på människor, man uppfattar den som något viktigt. Detta är inte bara en uppfattning hos lärare, utan också hos elever och föräldrar.20 Boel Englund lyfter i sin artikel fram det hon bedömer som lärobokens funktioner och varför läroboken kan utgöra en styrande roll i skolan. Till att börja med menar hon att läroboken har en kunskapsgaranterande och auktoriserande funktion, med hjälp av läroboken kommer kursmålen att uppfyllas.21 I Skolverkets rapport finner man att så är situationen. Lärare som har deltagit i undersökningen menar att genom läroböckerna får elever grundläggande kunskaper och färdigheter, den ger baskunskaper och en helhetsbild.22 Följer man läroboken följer man också kursplanen.23 Vidare menar Englund att läroboken är gemensamhetsskapande, vilket hon förtydligar med att läroboken ger ett sammanhang i studierna. Syftet med det är att elever och lärare får en känsla av helhet och trygghet vilket hindrar en känsla av splittring. Denna uppfattning får man också av Skolverkets rapport. Att läroboken underlättar utvärdering har starkt fäste i många lärares sätt att tänka. De menar att den underlättar vid hänvisningar inför prov.24 Vid flera tillfällen kan man också utläsa detta i Skolverkets rapport. Lärarna som har deltagit i undersökningen faller vid flera tillfällen tillbaka på det praktiska med att kunna hänvisa till läroboken för de elever som varit frånvarande men också inför prov.25 Lärarna menar vidare att läroboken är användbar vid läxläsning,26hemuppgifter och fördjupning.27 17 Ibid. sid. 332-334 18 Skoverket (2006) sid. 144-125 19 Ibid. sid. 114 20 Ibid. sid. 25 21 Englund (1999) sid. 339-340 22 Skoverket (2006) sid. 105 23 Ibid. sid. 25 24 Englund (1999) sid. 339-340 25 Skoverket (2006) sid. 26
8
Englund lyfter vidare fram lärobokens funktion som underlättare för lärarens arbete och liv. Hon menar att för osäkra lärare har den en trygghetsfunktion i valet inför undervisningens innehåll även att läroboken skulle bidra till att lärarens arbetsbörda skulle bli mindre.28 Denna inställning till läroboken är vanligt förekommande bland lärare att döma utifrån de undersökningar som jag har tagit del av. I Sören Levéns rapport Lärares attityder till läromedel framkommer det att vanligast är att lärare använder sig av läroboken som stöd för sin planering.29 I Englunds artikel citerar hon en lärare som menar på att det är alltför arbetsamt för läraren att arbeta utan bok. Svårigheten att kontrollera vem som har fått vilket material är för stor. Läroboken utgör en trygghet menar den citerade läraren.30 Skolverket skriver också om detta i sin rapport Läromedlens roll i undervisningen, att lärare finner stöd av läroböckerna i sin planering. Man skriver att lärarna på så sätt lämnar mycket planeringsutrymmen till läromedelsproducenterna.31 Vidare i den undersökning som föreligger Skolverkets rapport menar 36 % av de deltagande lärarna att läroboken styr deras undervisning. Siffran har dock minskat i jämförelse med underökningar som gjorts tidigare på 1990-talet.32 Selander skriver i sin bok Lärobokskunskap att läroboken, den pedagogiska texten är presenterad på ett sätt som enkelt kan utgöra grunden i undervisningen.33 Detta kan ses som en orsak till att lärare i så stor utsträckningen använder sig av läroboken i planeringen av lektionerna, vilket också Selander diskuterar vidare.
Läroboken och dess disciplinerande roll är också något som Englund diskuterar i sin artikel. Hon skriver att läroboken har en funktion som hjälper till att förhindra kaos i klassrummet då den håller eleverna sysselsatta.34 Att läroboken är viktig för ordningen i klassrummet och för att sysselsätta eleverna kan man se i Skolverkets rapport. Detta är viktiga krav då lärare ska välja lärobok för sin undervisning. Boken bör enligt lärarna i undersökningen innehålla korrekt fakta samt ge möjlighet till självständigt arbete med elevuppgifter med olika svårighetsgrad.35
26 Ibid. sid. 97 27 Levén (2003) sid. 12 28 Englund (1999) sid 339-340 29 Levén (2003) sid. 16 30 Englund (1999) sid. 335-336 31 Skoverket (2006) sid. 22 32 Ibid. sid. 97 33 Selander (1988) sid. 22 34 Englund (1999) sid. 339-340 35 Skoverket (2006) sid. 122
9
Valet av läroböcker
Valet av vilken lärobok eller vilket läromedel som ska användas i skolan är en uppgift som ligger på lärarna.36 En stor del av lärarna som har deltagit i Sören Levéns rapport menar att de påverkar det val och inköp av läromedel som sker.37
För att en lärobok ska väljas och användas i undervisning krävs det att den uppfyller flera krav. Det viktigaste kravet som lyfts är att läroboken ska garantera att den genomförda undervisning, det vill säga undervisningen utifrån läroboken, ska vara i linje med kursplanerna och målen. Samtidigt finns det en önskan från lärarna att läroboken ska vara flexibel så att det finns möjlighet att vika av och komplettera med andra informationskällor. Mycket viktigt är det dock att man kan återvända till boken utan några svårigheter.38 Viktigt inför val av lärobok är att den ska kunna anpassas till eleverna och deras förutsättningar. Möjligheter att komplettera med lättläst material med samma innehåll som huvudboken, men med ett lättare och bättre förklarande innehåll är viktigt.39 Som nämnts i tidigare stycke är det också viktigt att lärarna uppfattar att de kan finna stöd till sin planering då de väljer lärobok. Vidare ska läroboken hjälpa lärarna att organisera sin undervisning, samt hjälpa elever att arbeta i kapp då de varit borta och även förbereda eleverna inför prov.40
Den stora faktorn som spelar roll inför valet av läroböcker i skolan är de ekonomiska resurserna. Nästan 50 % av de tillfrågade lärarna i Levéns undersökning anser att de ekonomiska resurserna för tryckta läroböcker inte är tillräckliga. Denna uppfattning gäller också vid valet av andra läromedel som skönlitteratur, tidskrifter och IT-baserade läromedel.41 Kommunerna och skolorna har ofta en budgetberäkning på att läroböckerna som köps in ska användas i skolan tre till fyra år för att passa in i den ekonomiska ramen.42 Det finns alltså en idé om att boken under en längre tid ska användas av många elever.43 Många gånger finns det från lärarnas håll en önskan om att 36 Levén (2003) sid. 2 37 Ibid. sid. 19 38 Englund (1999) sid 335 39 Skoverket (2006) sid. 118 40 Englund (1999) sid. 336 41 Levén (2003) sid. 8 42 Englund (1999) sid. 335 43 Ibid. sid. 339-340
10
ha mer flexibla läromedel, läromedel som kan kompletteras med andra läromedel utan störningar, men dessa medför stora kostnader och prioriteras ofta bort för att ekonomin inte tillåter det.44 En enda lärobok får inte ta för mycket av resurserna, det skulle innebära att andra läromedel skulle behöva väljas bort.45
Ekonomin har en stor betydelse vid valet av läroböcker i skolan. Skolans krav på att litteraturen ska vara förmånlig i pris är något som de olika förlagen anspelar på, genom att ge rabatter och sponsring. Lärare som har deltagit i Skolverkets rapport menar att detta inte påverkar deras val av läroböcker utan att de fortfarande kan påverka valet av läroböcker i stor utsträckning.46
IKT- baserat läromedel
Ett IKT- baserat läromedel, information och kommunikationsteknik, är ett undervisningsprogram eller läromedel som ger stöd för att använda bland annat internet i sitt lärande.47 Det är en digital informationskälla som för en person i en inlärningssituation fungerar som ett läromedel.48 Det som kännetecknar IKT som läromedel idag i skolan är elevernas arbete vid datorn. Arbetet är ofta någon form av uppgiftsorientering, kunskapssökning, ett arbete som tidigare var knutet till läroboken.49 Många lärare uppfattar det dock problematiskt att arbeta med internet. Orsaken är att de anser sig själv inte ha tillräckliga kunskaper om internet och dess funktion, och på så sätt anser de att de inte kan lära eleverna hur internet ska användas.50 Samtidigt som lärarna bedömer sina egna kunskaper som bristfälliga är de väl medvetna om elevernas säkerhet i användandet av internet i de fall då internet fyller en funktion för bejakandet av eleverna egna intressen.51 Då lärarna finner sig okunniga på användandet av internet ser de också tydliga nackdelar med funktionen. De menar att det finns en stor risk att komma i kontakt med felaktig information, och även vidare att riskerna för fusk ökar.52 Man skulle därför kunna tänka att användandet av internet skulle ge möjlighet till analys och kritisk granskning. Skolverket skriver i sin rapport att så är inte fallet. Internet 44 Ibid. sid. 337 45 Skoverket (2006) sid. 24 46 Ibid. sid. 114-116 47 Levén (2003) sid. 5 48 SOU 2003:15 sid. 59 49 Skoverket (2006) sid. 25 50 Ibid. sid. 108 51 Ibid. sid. 23 52 Ibid. sid. 108
11
används på samma sätt som läroboken tidigare används, att finna svar på en skoluppgift. Det vill säga att fakta bara hämtas från internet. Informationen som hittas kopieras och skrivs ut ”precis som man skriver av en lärobok”.53
För somliga i skolan skulle ökande IKT- användning kunna ha positiva effekter. Detta gäller bland annat för dem som har dyslexi, läs- och skrivsvårigheter. Viktigt är då att resurserna och stöd erbjuds tidigt för eleven så att arbetsmetoden blir välbekant för eleven. Allt för att hjälpa eleven att undvika misslyckanden och på så sätt också för att minska risken att läs- och skrivsituationer hämmas.54
I Sören Levéns undersökning menar 20 % av de tillfrågade lärarna att tillgången på IKT- baserat läromedel är bristfällig. Om man tittar till lärare inom specifika ämnen varierar siffran. Hos lärare i samhällskunskap menar nästan 62 % av de tillfrågade att de är negativa till elevernas tillgång av IKT- baserade läromedel, då de anser att tillgången inte är tillräcklig. Inställningen till användandet av sådana utformade läromedel är inte en allmänhet positiv hos lärarna. De hänvisar ofta till skolan och den brist på datorer som förekommer. En lärare uttrycker sig följande:
… Vad det gäller IT- baserat läromedel går det inte att använda. Vi har 17 stationära datorer och 14 bärbara datorer som ca 650 elever ska samsas om. Läromedel som ligger på nätet är därför uteslutet.55
Samhällskunskap och läroböcker
Lärare i Samhällskunskap uppfattar att de använder och har mer än ett läromedel. De viktigaste läromedlen enligt Skolverkets rapport är för samhällskunskapslärare – verkligheten, massmedia, läroböcker, fakta- och uppslagsböcker samt film och ljudklipp.56 Under de senaste åren har användandet av internet och faktaböcker ökat mycket i undervisningen. Tidningar och TV som länge funnits tillgängligt som läromedel används dock väldigt sparsamt.57 Det är mindre vanligt att man i samhällskunskap använder sig av informationsbärande läromedel, medan man i
53 Ibid. sid. 23 54 SOU 2003:15 sid. 93 55 Levén (2003) sid. 6 56 Skoverket (2006) sid. 19 57
12
matematik och NO använder det i större utsträckning. Orsaken kan vara att ämnesstoffet i matematik och NO systematiskt bygger på varandra.58
Bland samhällskunskapslärare finns det enligt Levéns rapport, en stor majoritet som menar på att det inte behövs ett basmaterial, lärobok, för eleverna att tillgå.59 Lärare i SO-ämnen menar också att läroböcker endast påverkar deras undervisning i liten utsträckning. I NU03 framgår det att lärare många gånger uppfattar att läroboken används i begränsad utsträckning, medan eleverna bedömer användningen som mer frekvent.60 Detta skriver även Boel Englund om i sin artikel. Hon skriver att om man skulle mäta den totala tiden som någon form av läromedel används, dominerar den tryckta läroboken.61 Vanligt är det dock att man i ett svagt strukturerat ämne, ex samhällskunskap, inte använder sig av läroboken i någon vidare stor utsträckning. Det är vanligare att man kompletterar med andra läromedel som faktaböcker och i viss utsträckning internet och TV.62 Ändå bedömer samhällskunskapslärare, enligt Skolverkets rapport, att läroboken är det näst viktigaste läromedlet efter massmedia.
Läroboken är särskilt viktig som läromedel då det gäller elevernas möjlighet att uppnå ämnesmålen, samt till förberedelser vid prov, vid läxläsning och för arbete med hemuppgifter. Lärare i samhällskunskap menar också enligt Skolverkets rapport att läroboken spelar stor roll vid planering av undervisningen för att kunna tillgodose elevernas olika inlärningsstilar.63 Samtidigt som lärarna arbetar med och utifrån läroböckerna finner de problem i att göra det. En lärare uttrycker sig enligt följande:
Om man tittar på betygskriterierna så är det ju tveksamt om eleverna kan uppnå MVG genom att bara jobba med läroböcker. Jag tror inte att man kan göra det. MVG innebär ju egentligen att dom ska kunna arbeta på ett annat sätt.64
Det som karaktäriserar samhällskunskap som ämne är dess relation till verkligheten och aktualiteter. Detta är något som många samhällslärare beaktar och väljer att knyta till i sin undervisning. Lärarna i ämnet tror att detta påverkar, till vad de upplever, elevernas positiva inställning till samhällskunskap.65 Lärarna i samhällskunskap har inställningen att de ska ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter, samt utveckla 58 Englund (1999) sid. 330 59 Levén (2003) sid. 7 60 NU-03 sid 52-55 61 Englund (1999) sid. 330 62 Skolverket (2006) sid. 21 63 Ibid. sid. 113 64 Ibid. sid. 120 65 Ibid. sid. 99-100
13
elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Denna tanke är mer vanlig hos samhällslärarna än hos lärare i andra ämnen.66
Metod och genomförande
Som metod för denna uppsats har jag valt att göra en innehållsanalys. Sex olika läroböcker som representerar tre olika förlag och två olika ”tidsepoker”, kommer att fungera som analysenheter. Jag kommer att lägga vikt och fokus vid att undersöka det som påverkar böckernas åldrande, det vill säga siffror som nämns för att beskriva aktualiteter som årtal och antal. Vidare kommer jag också lägga vikt på de bilder som publicerats i böckerna då dessa också inverkar på bokens åldrande. För utformandet av en analysmodell har jag utgått från boken Textens mening och makt av Göransson och Boréus. I boken ingår det ett kapitel om innehållsanalys, metoden som jag har valt att använda för min undersökning. Metoden som beskrivs i boken bör användas på större kvantiteter. Därför har jag valt att göra en enklare kodningsmodell utifrån Göranssons och Boréus metod som motsvarar mitt behov. (Bilaga1)
Valet av innehåll att undersöka utgår från min uppfattning om att det i grundskolans läroböcker förekommer allt för mycket tidsbunden information, det vill säga årtal och siffror som förändras ofta. Området som är valt för analysen handlar om regering och riksdag, val i Sverige och slutligen EU. Detta område är starkt knutet till läroplanen i samhällskunskap och på så sätt också läraruppdraget. I en del böcker samlas dessa områden under rubriken Så styrs Sverige, medan i andra hittar man informationen under flera olika rubriker.
För att få en tydligare bild av hur budgetsituationen ser ut i skolan har jag valt att ta kontakt med rektorerna på de skolor jag på något sätt har en relation till. De uppgifter som jag får av dem kommer att utgöra en del av analysen. Skolorna kommer inte att benämnas vid namn i uppsatsen. Istället kommer de att benämnas med Skola1, Skola2 och så vidare. Syftet är inte att ta bort en del av skolans identitet, då samtliga angivna siffror är offentliga. Avkodningen har funktionen att göra uppgifterna till exempel istället för konkreta uppgifter för en speciell skola.
66
14
Material och urval
De läroböcker som utgör grunden för min innehållsanalys representerar, som nämnts ovan, tre olika förlag och två olika ”tidsepoker”. De tre förlag som är representerade är Gleerups, Natur och Kultur samt Bonnier Utbildning. Från varje förlag är två böcker representerade, en äldre som varit aktiv i skolan under 1990-talet och en nyare som är aktiv i dagens skola. Böckerna som kommer från samma förlag utgör inte en senare upplaga av en tidigare, med undantag de läroböcker som representerar Bonnier Utbildning. Man kan dock se många likheter mellan böckerna från samma förlag trots att den yngre inte är en senare upplaga av den äldre.
Böckerna som utgör grunden för min undersökning uppfattar jag som vanligast förekommande på de olika skolor som jag har varit i kontakt med genom arbete och verksamhetsförlagd tid. Orsaken till att jag har valt samma bok i två olika upplagor grundar sig i min uppfattning om att skolorna ofta väljer att behålla samma förlag men uppdatera med nya upplagor eller nya utgåvor. Detta har jag tillviss del upplevt i mitt möte med de olika skolorna.
Presentation av läroböckerna
SO – Direkt, Samhälle, Bonnier Utbildning, Första upplagan, Andra tryckningen (1999)
Boken är en ämnesgenomgående lärobok som används för grundskolans senare del. Samhällskunskap för hela högstadiet är samlad i en bok utan att tydligt visa vilken del som kan tänkas tillhöra vilken årskurs. I boken kan man finna kapitelrubriken Hur styrs Sverige?, viken sammanfattar det område som är intressant för min innehållsanalys.
SO – Direkt, Samhälle, Bonniers Utbildning, Andra upplagan, Första tryckningen (2005)
Precis som ovanstående bok från Bonniers Utbildning är även detta en ämnesgenomgående lärobok. Boken sammanfattar hela kursen i samhällskunskap för grundskolans senare del. Under rubriken Hur styrs Sverige? sammanfattas det område som är intressant för min analys.
15
SO-boken, Samhällskunskap åk 7-9, Gleerups, Första upplagan, Första tryckningen (1991/92)
SO-boken är en ämnesgenomgående studiebok för högstadiet. Kurserna för de olika årskurserna är tydligt uppdelade i boken, vilket innebär att den utan svårigheter skulle kunna delas upp i tre fristående böcker. Området som jag vill belysa i min analys är i denna bok uppdelat på två ställen. Kapitlet Hur Sverige styrs hittar vi också i boken under delen som anses tillhöra årskurs nio. Kapitlet uppfyller inte kravet på den information som krävs för att motsvara det intresseområde som utgör grunden för min innehållsanalys. Kapitlet Samhällets ekonomi med avsnittsrubriken Ett nytt Europa måste fylla ut som komplement för att representera den information som jag anser är relevant för området EU.
PunktSO, Samhällskunskap del 2, Gleerups, Första upplagan, Första tryckningen (2002)
Boken är en del av en bokserie i Samhällskunskap för grundkolans senare år. Serien består utav tre delar vilket innebär att årskursidentifieringen av delarna skulle kunna göras enligt följande; del 1 för årskurs sju, del 2 för årskurs åtta och slutligen del 3 för årskurs nio. Boken har ett kapitel som heter Så styrs Sverige som i stort sett täcker området för min analys. Dock saknas det en del i boken som behandlar EU.
SOL 2001, Samhälle i dag 7-9, Natur och Kultur, Första upplagan, Tredje tryckningen (1997)
SOL 2001 är en ämnesgenomgående lärobok i samhällskunskap för årskurs sju till nio. Boken är tydligt uppdelad med en del för varje årskurs och skulle på så sätt kunna vara tre fristående böcker. I läroboken hittar vi ett kapitel med namnet Så styrs Sverige. Kapitlet är placerat i den del av boken som utgör kursen i samhällskunskap för årskurs nio. I kapitlet ingår inte EU utan information om detta hittas i ett separat kapitel EU – den europeiska unionen under avsnittsrubriken Hur EU styrs. Fokus på val och partier finns inte i heller med under rubriken Så styrs Sverige. Det området hittar man under den del som utgör kursen i samhällskunskap för årskurs åtta under rubriken Val och partier.
16
SOL 3000, Samhälle i dag 8, Natur och Kultur, Första upplagan, Andra tryckningen (2002)
Boken är en ämnesbok i samhällskunskap för årskurs åtta, vilket framgår av dess titel. I boken finns det inte endast ett kapitel som motsvarar det område som jag vill undersök. I stället utgör bokens två första kapitel ett underlag för min undersökning. Ett kapitel med rubriken Så styrs Sverige förekommer i denna bok precis som i de övriga representerade böckerna. Vidare finns information under rubriken Val och partier, vilken också kommer att utgöra en del av analysenheten.
Innehållsgranskning
De områden, för de kapitel som handlar om Sveriges riksdag, regeringen, val och partier, som jag anser är intressanta för min analys har jag formulerat enligt följande punkter:
Siffror som lyfter fram antal av olika slag
Händelser – År och datum
Bilder med bildtexter som innehåller antal samt år och datum.
I inledningen av min undersökning använde jag mig inte av ett kodschema vid genomgång av litteraturen, jag utgick i stället från var och en av de ovanstående
punkterna. Jag övervägde huruvida jag för varje bok skulle undersöka alla tre enheterna i en följd eller om varje enhet skulle undersökas i alla böckerna först för att sedan bearbeta nästa enhet. Det sist nämnda blev det alternativ som fick bli starten i mitt undersökningsarbete. Efter att ha granskat hela innehållet och fått bättre uppfattning om textens innehåll och känsliga punkter valde jag att göra ett kodschema.
Det kodschema som jag har utarbetat innehåller tre huvudsakliga kodenheter som har underenheter för att framställningen ska bli så tydlig och intressant som möjligt.
Kodschemat är utarbetat för att fungera som redskap för en manuell analys. Utifrån en analysinstruktion har sedan analysen genomförts. (Bilaga 1) Detta för att på så sätt få en så jämn granskning av materialet som möjligt. Då analysenheten inte är allt för
omfattande och kodenheterna är konkreta siffror, leder detta till att min
17 0 100 200 300 400 500
600 1 Siffror som uttrycker
antal, total
2 Siffror som uttrycker händelser genom år och datum, totalt
3 Bilder och bildtexter som direkt uttrycker antal och händelser genom siffror, totalt
Totalt antal markeringar
Resultat
Resultat av innehållsanalys
Läroböcker som används i skolan innehåller, enligt min uppfattning, i stor utsträckning mycket detaljinformation i form av siffror. Många gånger är siffrorna föränderliga, vilket bidrar till att böckerna snabbt föråldras. På 26 sidor i en samhällskunskapsbok för årskurs åtta kan det rymmas 124 enheter som belyser antal eller år. Det är i snitt lite mindre än fem enheter med antal och händelser på varje sida.
Fig.1 Diagrammet visar en sammanställning av den totala frekvensen för varje kod- och analysenhet.
Som underlag för undersökningen har det använts böcker av olika aktualitet, de äldre publicerade på 1990-talet och de senare på 2000-talet. Det är inte möjligt att utläsa någon skillnad mellan de äldre läroböckerna och de yngre. Likheter kan man dock se mellan de böcker som är utgivna av samma förlag. SO-direkt som från 1999 och 2005 ges ut av Bonnier utbildning och har många likheter. I den äldre upplagan förekommer det dock siffror i lite högre utsträckning. Frekvenserna förekommer i samma utsträckning i de båda böckerna. Dock förekommer det siffror som uttrycker händelser i större utsträckning i boken från 2005 än vad det gör i boken från 1999. Till skillnad från
18
de andra läroböckerna som ingår i undersökningen har SO-direkt en hög andel bilder och bildtexter. I SO-direkt väljer man att presentera mycket av informationen i form av bildrutor med löpande text. Texten i bildrutorna motsvarar den text som de övriga granskade läroböckerna väljer att skriva som löpande texten.
SOL 2001 och SOL 3000 är båda böcker som Natur och Kultur står som ansvarig utgivare för. Båda böckerna är de som har högst representation av siffror som information. SOL 2001 har högst representation bland de äldre böckerna och SOL 3000 har högst representation bland de yngre böckerna men också hos samtliga analysenheter. Fördelningen i de två böckerna, vad man lägger fokus på, skiljer SOL 2001 och 3000. I SOL 3000 är majoriteten av de räknade enheterna tillhörande i kodenhet 1, siffror som belyser antal personer, fördelningen mellan de två andra kodenheterna, 2 händelser och 3 bilder, är jämn. SOL 2001 har i jämförelse med de andra analysenheterna den högsta nivån av kodenhet 2, siffror som belyser händelser.
PunktSO är den bok som har totalt lägst andel förekommande siffror för samtliga tre kodenheter. Analysenheten har den absolut lägsta frekvensen av bilder och bildtexter som uttrycker siffror i någon form.
När det gäller siffror i läroböckerna som belyser antal är siffror som syftar till antal personer, kodenhet 1a, den enhet som är vanligast förekommande. Dessa siffror belyser bland annat mandat i riksdagen och europaparlamentet. Att ange hur många mandat och riksdagsplatser det finns in den svenska riksdagen är inte särskilt problematiskt då det ingår i ett utarbetat system som skulle kunna sägas och uppfattas som konstant. Svårare och mer känsligt är det däremot att ange antalet platser för varje land i europaparlamentet då det finns en större risk att denna siffra skulle kunna komma att ändras inom en nåbar framtid. Detta är också något som uppmärksammas om man går in i läroböckerna och tittar närmare på i vilken utsträckning informationen om mandaten i europaparlamentet förekommer. Läroböckerna uppger tre uppgifter av det total antal mandat i europaparlamentet, 518, 626 och 732 mandat.67 Intressant är att inget av de angivna antalen mandat stämmer överrens med hur situationen ser ut idag, då antalet mandat idag uppgår till 754.68 Detta innebär att även den nyaste av böckerna, SO-direkt från 2005, har föråldrad information. Problem finns också i framställningen av regeringen och dess arbetsfördelning med bland annat departementen och utskotten. Även för denna information finns en tendens att antalen blir fler alternativt färre.
67 Bilaga 2 68
19
Kodenhet 1b, siffror som belyser landområde, är enligt min uppfattning en mindre känslig kodenhet än den föregående. Denna enhet belyser bland annat antalet svenska valkretsar och valdistrikt, vilka ses som befintligt stående. Vidare belyser enheten också antal medlemsländer i EU, det är framförallt på denna punkt som en viss känslighet kan uppfattas. EU är en relativt ung organisation vilket innebär att det kan finnas en risk för hastiga förändringar. De olika läroböckerna har stor variation på hur många länder som ingår i EU precis som variationen då det gällde antal EU mandat. Även antalet medlemsländer i EU skiljer sig mellan den nyaste av böckerna som anger antalet 25 medlemsländer, och hur situationen ser ut idag med 27 medlemsländer.69
Vad det gäller gränser som anges i siffror, kodenhet 1c, finns det inga större problem med de siffror som ingår i undersökningsenheten. De siffror som finns under denna enhet är i stor utsträckning konstanta. Ofta är det regler, i form av lagar eller bestämmelser, som finns till för att organisationer och verksamheter ska fungera. Under denna enhet återfinns bland annat ”fyraprocentsspärren”, åldersgränser vid val samt regler för ordförandeposter.
Den sista enheten för kodenhet ”siffror som belyser antal” är uppsamlingsenheten övrigt, kodenhet 1d. Under denna enhet sammanfattas de siffror som ofta förekommer i de delar av läroböckerna som är berättande. Berättelserna beskriver bland annat en riksdagsledamots vardag. Vidare har siffrorna i denna enhet en beskrivande roll som förklarar bland annat riksdagens och regeringens arbete med antal beslut och motioner varje år, samt hur det går till på valdagen.
Den enhet, av de fyra ovan nämnda, som har högst representation i läroböckerna är 1d, den uppsamlande övrigt enheten. Denna kategori följs tätt av enheten ”siffror som belyser antal personer”, 1a. Att denna kategori, 1a, förekommer i så hög utsträckning kan, enligt min mening, ses som ett problem då siffrorna i enheten i stor utsträckning kan variera och förändras.
69
20 0 50 100 150 200 250 300
1 Siffror som uttrycker antal, total
1a antal personer
1b antal landområden
1c regler och gränser
1d övriga antal
Fig.2 Diagrammet visar den totala andelen Siffror som belyser antal samt fördelningen mellan de olika enheterna.
Kodenheten som är vanligast i de olika böckerna varierar mellan 1d, siffror som belyser övriga antal, och 1a, siffror som belyser antal personer. Störst del av det totala värdet av 1d utgör läroboken SOL3000. Hos övriga analysenheter är denna kodenhet, 1d, inte representerad i samma stora utsträckning.
SOL3000 är den av analysenheterna, läroböckerna, som i störst utsträckning har fokus på siffror som på något sätt anger antal. Detta skulle kunna innebära att boken också påverkas lättast av förändringar och på så sätt också åldras fortast. Det vill säga att boken kan snabbt komma att bli inaktuell och gammalmodig för användaren.
Kodenhet 2 redogör för händelser som nämns i läroböckerna genom användandet av datum och årtal. Störst del av denna enhet utgörs av siffror för händelser med historiskt syfte, 2a. Dessa siffror belyser år för grundandet av ideologier, folkomröstningar med mera. Att använda historiska händelser kan bidra till att boken ger ett mer levande intryck. Enhet 2b som belyser siffror med nutida syfte utgör bara en liten del av resultatet, men har en stor betydelse för bokens innehåll. Enheten lyfter bland annat fram aktuella valår. Detta innebär att texten snart efter tryck tappar aktuell karaktär vilket leder till att lärobocken snabbt kan anses som gammal och i behov av uppdatering.
21 0 20 40 60 80 100 120
2 Siffror som uttrycker händelser genom år och datum
2a historiska händelsr
2b nutida händelser
Fig.3 Diagrammet visar den totala andelen Siffror som belyser händelser samt fördelningen mellan de olika kod- och analysenheterna.
Att utläsa från diagrammet ovan skulle man kunna göra antagandet att det i de äldre läroböckerna är det mer vanligt förekommande att man nämner årtal för att förklara eventuella händelser och förlopp. Enligt min uppfattning är det positivt att det i så liten utsträckning presenteras årtal som har med nutiden att göra. Det vill säga siffror som berättar hur något är just nu, men kanske inte om ett halvår. Problemet, enligt min mening, finns det med att ha nutida årtal och siffror för händelser är att innehållet bidrar till ett snabbt åldrande av läroböckerna samt att en uppdatering av böckerna måste ske inom en snar framtid för att kunna fortsätta att vara relevanta för innehålet i undervisningen.
Bilder och bildtexter utgör den sista kodenheten, kodenhet 3, i min undersökning Underenheterna för denna kodenhet är hämtade från tidigare kodenheter. Enhet 3 är den svåraste kodenheten att sammanställa då flera underenheter har varit möjliga att applicera på innehållet. En del av läroböckerna har valt att använda bildrutor i stället för löpande text, dessa läroböcker har på så sätt högre andel bilder och bildtexter.
Den underenhet som har störst representation i min undersökning för kodenhet 3, är den som belyser personer utifrån ett nutida perspektiv, 3a. Enheten visar hur det är nu, hur det ser ut i Sverige och i världen inom enhetens område. Detta innebär att bilderna bidrar till att påverka bokens aktualitet. Används böckerna under en längre tid kan de upplevas som gamla och föråldrade. Det är dock inte alla böcker, som ingår i
22 0 20 40 60 80 100 120 140 160
3 bilder och bildtexter som direkt uttrycker antal och händelser genom siffror 3a personer
3a,e personer med historiskt syfte
3a, f personer med ett nutida syfte
undersökningen, som har enheter i form av bilder och bildtexter med ett nutida syfte.
Fig. 4 Diagrammet visar andelen bilder och bildtexter som belyser siffror som uttrycker personer, landområden, gränser och övriga
Kodenhet 3b belyser landområden som till exempel antalet svenska landsting och medlemsländer i EU. Resultatet av 3b går i samma linje som 1b. Tydligare har resultatet blivit för 3b eftersom det funnits ytterligare två möjliga variabler, som ger möjligheten att sätta landområdet i ett tidssammanhang. Relevansen för att uppge antal landområden blir då mer betydlig eftersom användaren av läroböckerna lättare kan se om syftet är att visa något som är nu eller något som har varit.
De bilder och bildtexter som kan kategoriseras under kodenhet 3c, gränser, är få. Precis som för landområdena i 3b har det blivit tydligare i vilket syfte som siffrorna som belyser gränserna har skrivits. Störst vikt finns det i att belysa gränser som gäller för idag, gränser med ett nutida syfte, trots detta utgör denna enhet endast en liten del av hela kodenheten.
23 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 3d övrigt
3d, e övriga antal som belyser historiskt syfte 3d, f övriga antal med ett nutida syfte
Fig.5 Diagrammet visar den totala andelen bilder och bildtexter belyser övriga siffror och antal samt huruvida de är publicerad med historiskt respektive nutida syfte.
Näst efter 3a, antal med syfte på personer och människor, utgör 3d den största resultatgruppen. De böcker som väljer att ha bildrutor med löpande text i som är de som gör att enheten blir den näst största i undersökningen. I de böckerna presenteras det i bildform hur det går till på bland annat valdagen och sedan vidare hur fördelning av mandat i förhållande till röstresultatet sker.
Kodenhetskombinationen 3d,e belyser övriga siffror med ett historiskt syfte. Under denna kategori samlas framför allt bilder och bildtexter som symboliserar tidigare folkomröstningar och grundandet av gamla lagar. Att lyfta fram rådande budgetpropositioner är vanligt förekommande i läroböckerna. Det är främst dessa som utgör resultat för kodenhetskombinationen 3d,f. De bilder och bildtexter som visar en historisk händelse och har till syfte att belysa något som tidigare hänt bidrar till att läroböckerna blir mer målande och färgfulla. De bilder som har som syfte att visa något rådande leder till att läroböckerna blir inaktuella väldigt fort.
24 0 20 40 60 80 100 120
140 1 Siffror som uttrycker
antal, total
2 Siffror som uttrycker händelser genom år och datum, totalt
3 Bilder och bildtexter som direkt uttrycker antal och händelser genom siffror, totalt
Totalt antal markeringar
Budgetering för ämnet samhällskunskap
I mitt förarbete gjorde jag försök att få kontakt med olika skolor som jag genom vikariat och verksamhetsförlagd tid varit i kontakt med. Mitt intresse var att ta reda på hur skolorna budgeterade för samhällskunskapsämnet, det vill säga vilka möjligheter som ges för nya inköp av läroböcker. Dessvärre var det inte majoritet av de skolor som varit tillfrågade på denna punkt som hjälpt mig genom att bidra med denna information. De två skolor som har bidragit med information budgeterar inte till ämnet samhällskunskap som en post. Samhällskunskapsämnet ingår i en samlingspost under SO. Det innebär att beloppet som anges ska divideras på fyra. De skolor som får återspegla den ekonomiska situationen inom samhällskunskapsämnet har varierad budgetplan för SO-ämnet. Skola1 budgeterar för SO-ämnet 170kronor per elev varje år och Skola2 budgeterar cirka 56kronor per elev de budgetår jag fått tagit del av. Detta innebär att samhällskunskapsämnet kan tänkas få en fjärdedel av det angivna beloppet, det vill säga 42,50kronor respektive 14kronor.70
Sammanfattning av resultatet
Läroböckerna som används i skolan idag innehåller i stor utsträckning siffror av olika slag. De siffror som finns i läroböckerna representerar antal personer, landområden, gränser samt händelser som förklarar något historisk men också något som är aktuellt. De läroböcker som fungerat som analysenheter för undersökningen är i olika grad präglade av siffror som information. Det går inte att övergripande säga att de analysenheter som är äldre i större utsträckning har informerande siffror eller tvärt om.
70
25
Fig.6 Diagrammet visar det sammanlagda värdet för varje kodenhet, samt den totala frekvensen av samtliga kodenheter
De äldre läroböckerna har en mer jämn fördelning av det som uttrycks med hjälp av siffror än de nya böckerna. Två av de nyare böckerna, SO-Direkt 2005 och Punkt SO, har lägre totalfrekvens än vad de äldre läroböckerna har medan SOL3000 har högre totalfrekvens. Den enhet som har högst representation i nästan samtliga av de undersökta läroböckerna är kodenhet 1, siffror som belyser antal, med undantag av SO-Direkt böckerna som har högre frekvens för kategorin bilder. I SO-SO-Direkt böckerna presenterar man mycket information med hjälp av bildrutor vilket bidrar till att de två böckerna har hög frekvens vad det gäller enhet 3, siffror i bilder och bildtexter. En betydande del av informationen som ges under kodenhet har en tendens att variera och är beroende av sin samtid. Detta innebär att läroböckerna påverkas av detta och åldras. Ovanstående tabell visar det sammanlagda värdet för varje kodenhet, samt den totala frekvensen av samtliga kodenheter. Utifrån tabellen skulle antagandet att det, i nyare läroböcker, i mindre utsträckning presenteras siffror som uttrycker händelser genom datum och år. Detta bidrar på så sätt att hålla läroböckerna aktiva och aktuella.
26
Analys och teoretisk tolkning
Läroboken och dess funktion
Att döma utifrån de rapporter och artiklar som ligger till grund för denna uppsats har läroboken ett starkt inflytande på innehållet i skolans lektioner och undervisning. Boel Englund skriver i sin artikel om lärobokens funktion vilken kan sammanfattas i fyra punkter. Den första punkten menar på att läroboken ses som en kunskapsgaranterande aktör. Tanken som finns bland lärare, att döma utifrån artiklarna och undersökningarna, är att om läroboken följs så uppfylls också målen i kursplanen. Denna inställning till läroböcker är inte hållbar om man utgår ifrån min undersökning som utgör en del av denna uppsats. Med utgångspunkt i undersökningen finner jag att de läroböcker som används i grundskolans senare år har stora brister. Böckerna innehåller i stor utsträckning siffror som påverkar böckernas aktualitet, vilket innebär att böckerna kan uppfattas som gamla och föråldrade. Ett föråldrat innehåll innebär även att den information som boken förmedlar, inte alltid är korrekt och att det på så sätt kan bidra till att informationen blir missvisande och på långsikt inte uppfyller de önskemål som finns för aktuell kurs, hos läraren.
Englunds andra punkt gällande lärobokens funktion är att den fungerar som en vägledning samtidigt som den underlättar lärarens arbete. I Skolverkets rapport, NU03 samt Levéns rapport framkommer det att läroboken har ett starkt fäste i lärarnas planering av undervisningen. De lärare som tillfrågats och citerats i rapporterna menar att arbetet utan läroböcker är allt för stort och påfrestande samt kräver mycket av läraren. Enligt min uppfattning bidrar de läroböcker som används i skolan till ett onödigt merarbete. Innehållet som, utifrån min undersökning, kan tolka som känsligt och många gånger förlegat måste kompletteras med ”rätt” och ny information. Det vill säga extra arbete för lärarna. Lärarna i de tidigare nämnda undersökningarna menar att läroboken är ett hjälpmedel för eleverna som kan hämta information som missats på lektioner samt som hjälpmedel för föreberedelser inför prov. Om det i skolan fungerar på detta sätt innebär det att många elever får lära sig och ta in den information som läroboken förmedlar vilken inte har ett aktuellt värde. Lärarna måste alltså på ett eller
27
annat sätt komplettera böckerna och dess innehåll. Detta är särskilt viktigt då lärare som deltagit i undersökningarna som ligger till grund för uppsatsen, ser läroboken som ett sätt att garantera att eleverna uppfyller målen samt att den ger lärarna en möjlighet att mäta elevernas kunskaper. Frågan som man i samband med detta kan ställa sig är huruvida kunskapen som anses möjlig att mäta är relevant eller ej. Särskilt viktigt är detta att tänka på om man faller tillbaka på den funktion som samhällskunskapslärare, utifrån tidigare undersökningar, uppfattar sig ha. De ser att de har som uppgift att ge eleverna grundläggande kunskaper och färdigheter, samt utveckla deras förmåga till kritiskt tänkande. För att utgå från min undersökning av läroböckerna ges det stora möjligheter för lärarna att utifrån läroböckerna skapa kritiskt tänkande elever, men tanke på dess känsliga innehåll.
Läroboken i samhällskunskap måste många gånger kompletteras med andra läromedel för att kunna förmedla uppdaterad information. För att få tillgång till aktuell information i dagens samhälle är internet en stor källa. Det finns ett problem med användandet av internet anser många lärare. Detta grundar sig främst i deras egen bristande kunskap om hur redskapet fungerar, vilket framgår i Skolverkets rapport. Att lärare inte känner sig trygga i sin användning av internet samtidigt som läroböckerna inte är uppdaterade får konsekvenser för elevernas inlärning. I Skolverkets undersökning, som ligger till grund för rapporten, uttrycker medverkande lärare att de i större utsträckning skulle kunna tänka sig att använda internet, men att de då skulle vilja ha vägledande IT-adresser och länktips för att kunna hitta lämplig information. I en av de böcker som ingår som analysenhet i min undersökning finns det i samband med varje kapitel en sådan vägledning. Enligt min uppfattning skapar detta inte bara möjligheter för lärarna att hitta information på nätet, även eleverna får vägledning om var lämplig information för aktuellt ämne kan hittas. Ökad användning av läromedel som på ett eller annat sätt kan kombineras med internet ökar enligt SOU 2003:15 förutsättningar för de som har läs och skrivsvårigheter. Dock krävs det att internet och datorer börjar användas som redskap tidigt i undervisningen.
Englunds tredje punkt gällande lärobokens funktion är dess disciplinerande roll. Läroboken används för att sysselsätta eleverna på lektionstid, men också efteråt i form av läxläsning. Det kan på så sätt uppfattas att läroboken hjälper till att hålla eleverna i schack och få ordning i klassrummet. Tanken att läroboken skulle ha en disciplinerande roll anser jag endast kan fungera om innehållet i läroböckerna är aktuellt och gällande. Som situationen ser ut nu, utifrån min undersökning, har läroböckerna i stor
28
utsträckning information som påverkar innehållet och dess aktualitet. Detta bidrar till att innehållet snabbt blir gammalt och förlegat. Att elever ivrigt skulle arbeta med ett material som ska symbolisera något nutida och aktuellt, men inte gör det är för mig tveksamt. Enligt min mening kan detta skapa mer kaos än ordning i en klassrumsmiljö, då eleverna skeptiskt betraktar innehållet i sina läroböcker och dess sanningsvärde.
En fjärde och sista funktion som Englund menar att läroboken har, är att den är gemensamhetsskapande. Med det menar hon att läroboken hjälper till att skapa ett sammanhang i studierna. Men att döma utifrån min undersökning, som visar att innehållet i böckerna har en viss känslighet och alltför nutidsknutet, skulle snarare läroböckerna kunna leda till att läroboken blir splittrande. För att innehållet i läroboken ska kunna vara aktuellt för alla elever som över en bestämd tid ska använda den, måste kompletterande material tillföras för att innehållet ska vara relevant för eleverna. Englund beskriver denna funktion som en gemensam utgångspunkt för både lärare och elever, och har till viss del rätt om detta. Dock faller tanken då innehållet i läroböckerna inte samspelar med tanken.
Aktuellt innehåll kräver nya böcker
Lärare i skolan bedömer att de har stor möjlighet att påverka inköpen av de läroböcker som ska användas i skolan. Utifrån lärobokens funktion, den funktion som Englund beskriver i sin artikel, formas också lärarnas krav på läroböckerna. Lärarnas viktigaste krav på läroboken är att om undervisningen följer läroboken följs också kursplanen.
De lärare som deltagit i undersökningarna, som utgör en del av denna uppsats, menar att det inte finns tillräckliga ekonomiska resurser för att köpa nya tryckta läroböcker och andra läromedel. I Englunds artikel skriver hon att skolorna budgeterar för möjligheten till inköp av läroböcker med tre till fyra års intervaller. Utifrån de uppgifter som jag har fått ta del av, gällande budgeteringar för ämnet samhällskunskap, skulle den summa som budgeteras för läromedel inte vara tillräcklig för inköp av nya böcker På Skola2 budgeterar man cirka 14kronor varje år per elev för ämnet samhällskunskap. En ny lärobok kostar som mest 152kronor. Det innebär mer än 10års sparande. Detta medför att möjligheten för inköp av nya läroböcker inte är möjlig i den utsträckning som skulle behövas, att döma utifrån min undersökning. En lärobok i samhällskunskap har ett relevant innehåll i som mest fyra år, innan denna behöver uppdateras.
29
Många lärare har en önskan om flexiblare läroböcker, böcker som öppnar för möjligheten att komplettera och tillföra andra läromedel och läroböcker. Denna önskan är utifrån min undersökning, både vad det gäller läroböckernas innehåll samt de ekonomiska förutsättningarna, ett måste. För att eleverna ska ges möjligheten till rätt information, som är aktuell, krävs det att läraren tillför annat material oavsett om läroboken är öppen för detta eller ej. Att komplettera med internet, olika internet sidor och material, måste vara ett alternativ. Detta skulle öka möjligheten till tillgång på nytt och aktuellt material.
I ämnet samhällskunskap utgör aktualiteter en central roll för undervisningen, uppger lärare som deltagit i Skolverkets undersökning. Samtidigt finns det mycket som visar på att läroboken har en dominerande roll i ämnet. För att hålla samhällskunskapsämnet uppdaterat är det viktigt, som påvisats ovan, att undervisningen kompletteras med andra läromedel. Möjligheten till internet som källa skulle inbjuda till mer kritisk granskning av material vilket är ett av de mål som samhällskunskapslärare anser ingår i sitt uppdrag.
30
Slutsats och diskussion
Slutsats
Läroböcker som används i grundskolans senare år innehåller i stor utsträckning information som är hårt knutet till sin nutid. Denna information presenteras genom siffror av olika slag. Vanligast är det att det i lärböckerna presenterar antal, gällande personer, platser, landområde, varaktighet och åldersgränser. Dessa siffror är inte konstanta utan kräver regelbunden uppdatering.
För att läroböckerna ska ha ett aktuellt innehåll krävs det att dessa uppdateras vart fjärde år. Detta eftersom innehåll gällande aktuell svensk politik, det vill säga riksdag och regering, endast är relevant och aktuellt i en fyraårsperiod, tiden mellan valen. Detta innebär att nya läroböcker måste köpas in. Dessvärre är detta ett krav som skolornas budgeteringar inte kan uppfylla, då det endast finns en planerad kostnad på ungefär 100kronor för varje elev och läsår i ämnet SO. Denna siffra varierar mellan olika skolor och kan på så sätt vara både högre och lägre. Det vill säga att endast en fjärdedel av den totala summan kan förväntas läggas på ämnet samhällskunskap. För att kunna köpa in en enda ny bok i samhällskunskap krävs det ett belopp på omkring 150kronor.
Problemet med böcker som inte uppfyller kravet på ett uppdaterat innehåll påverkar inte undervisningen i sig, men i stor utsträckning undervisningens innehåll. Lärare som arbetar i skolan har en stark relation till läroboken. Denna utgör det viktigaste redskapet för lärarens arbete. Med inställningen att läroboken garanterar att kursplanen följs planerar undervisande lärare sina lektioner. Då lärobokens innehåll är föråldrat kräver det att läraren själv tar reda på ny information. Detta medför problem då många lärare bedömer sin förmåga att orientera sig på internet som liten och bristfällig. Lärobokens ställning i skolan medför vidare problem då innehållet inte uppfyller sitt syfte. Läroboken ses som ett redskap för elevernas egen möjlighet till inlärning och förkovran. Ett förlegat innehåll bidrar till att eleverna får felaktig information och på sätt faller ytterligare en av lärobokens funktioner, möjligheten att utvärdera eleverna. Eleverna skulle mycket väl kunna vara bekanta med innehållet i läroboken, men den informationen skulle inte vara relevant i förhållande till verkligheten.
31
För att läroboken ska ha en relevant funktion i skolan, utifrån de krav som lärare ställer på den, krävs det att innehållet blir mindre tidsbundet. Önskemål som länktips för aktuell information skulle vara ett bra alternativ för att hålla boken uppdaterad. Detta skulle medföra ett ökat användande av internet vilket också skulle bli en möjlighet för elever med läs och skriv svårigheter att känna mer delaktighet i undervisningen och öka deras möjligheter till inlärning.
Metod- och materialdiskussion
Materialet som används som underlag för denna uppsats bedömer jag har varit relevant och tydligt. Att lyfta in fler artiklar, undersökningar och rapporter skulle kunna bidragit till en mer beskrivande bild om hur användandet av läroböcker sett ut över tid. Detta skulle ha bidragit till att det hade givits en bild om åt vilket håll läroboksanvändningen är på väg, använder vi den i mindre utsträckning idag än vad som gjorts tidigare. Om en eventuell utökning av bakgrunden skulle ske, skulle detta bidra till att ett ökat antal läroböcker av äldre modell skulle behöva vara en del av undersökningsenheten.
Ett område som skulle kunna utgöra en del av en uppsats eller ett eget uppsatsämne är bilderna som publiceras i böckerna. Även om bilderna inte i ord och siffror berättar något, berättar personer och byggnader en historia. Att publicera en bild på en aktuell statsminister med syfte att belysa att han är statsminister just nu, är lika känsligt som att skriva att det finns sju riksdagspartier. Inom en fyra års period är det inget som säger att situationen ser ut på samma sätt.
Innehållsanalysens kodenheter skulle, enligt min bedömning, kunna förtydligas på vissa punkter. Den första kodenheten, 1 siffror som belyser antal, hade för denna undersökning fyra underenheter. En av dessa var enheten övrigt. Just denna enhet kom i undersökningen att bli väldigt stor med motivering att den fungera som en uppsamlingsenhet. Förslag på ytterligare en underenhet för kodenhet 1 är siffror som belyser antal med ett berättande syfte, då denna kategori utgjorde en betydande del av underenheten övrigt.
De material som ligger till grund för uppgifterna om skolornas budgetering i ämnet samhällskunskap bedömer jag som knappt. För uppsatsen utgör de befintliga uppgifterna en funktion, men för att utöka värdet på dem hade det varit intressant och värdefullt att få ta del av fler skolors uppgifter. Orsaken till att endast två skolors
32
budgetuppgifter är med som underlag för uppsatsen, är att det är de enda som besvarat det mail som jag skickat ut med förfrågan om budgetuppgifter. Urvalet av möjliga uppgiftsgivare har samma grund som mitt urval av läroböcker. Det är skolor som jag har en relation till genom vikariat och verksamhetsförlagd tid, det vill säga att skolorna använder sig av de läroböcker som utgör analysenheter för min undersökning.
Vidare forskning och framtiden
Jag skulle vilja veta mer om lärobokens påverkan på de betyg som sätts i skolan. Eftersom läroboken har ett krav från lärare att uppfyllas kursplanens mål, måste läroboken ha en stor inverkan på de betyg som idag sätts på elever. Problemet att undersöka är i vilken utsträckning detta sker. Intresse för detta väcktes efter att ha läst ett citat av en lärare som citeras i Skolverkets rapport (2006). Läraren menar att det är tveksamt att läroböckerna gör det möjligt för en elev att uppnå MVG. I samma rapport får vi också ta del av att läroböckerna är skolans viktigaste läromedel.
I flera av de rapporter och artiklar som utgör delar av denna uppsats framgår det att nya lärare är mer bundna till läroböckerna. Min uppfattning är att så inte är fallet. Efter diskussioner med studiekamrater inom olika ämnen har jag skapat mig uppfattningen att nyexaminerade lärare är mer intresserade av att arbete med flera olika läromedel och utan krav på att följa läroböckerna. Detta anser jag är en intressant fråga att arbeta vidare med och den skulle mycket väl kunna utgöra en undersökning för en framtida examensuppsats.
Jag tror att min uppsats kan få lärare att öppna ögonen för vad läroböckerna egentligen innehåller. Vidare vill jag tro att uppsatsen ska få undervisande lärare att reflektera över sitt eget användande av innehållet i läroböckerna. Vidare tror jag också att det sätter krav på lärarna att tillföra ny information som komplement till läroböckerna. Detta krav skulle troligen, enligt min uppfattning, leda till en ökande användning av internet som läromedel och resurs. Samtidigt som en ökande användning av internet i undervisningen skulle det också ställa krav på läromedelsproducenterna och förlagen att publicera länktips och liknande.
