t
Malmö högskola
Lärarutbildningen
SOL
Examensarbete
15hsp
Motivation i skolan -
Kan idrott påverka motivationen för skolans
arbete?
Motivation and education –
Can sports be an educational motivator for school results?
Charlotte Närwall
Lärarexamen 90 hsp
Examinator: Nils Andersson
3
Abstrakt
Närwall C. (2008). Kan idrott påverka motivationen för skolans arbete? Can sports
be an educational motivator for school results?
Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med studien är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. För att få svar på syftet har studien använt sig av två olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkäter. I den första enkäten tillfrågades endast högpresterande elever på en gymnasieskola gällande sina studier och hur fritiden ser ut. För att få underlag till att göra en jämförelse mellan resultaten för de högpresterande elevernas och andra, för att sedan undersöka om det skiljer sig, gjordes en andra enkät som vände sig till elever oavsett betyg och prestationer i skolan. För att ytterligare få en djupare förståelse och vidare bild av situationen gjordes fyra intervjuer med elever på gymnasiet. Till detta har forskning gjorts utifrån passande litteratur och tidigare forskning som gjorts.
Tidigare forskningar i ämnet har visat att när människan är intresserad av någonting så mår den och presterar den bättre. Emotionen det vill säga när intresset finns, gör att uppgiften blir lustfylld och intressant så att eleven fängslas i det den gör. (Isaksson & Reinhardt, 2006) Vidare så har man i en annan forskning kommit fram till att motivationen som används vid andra aktiviteter, spelar in för motivation till skolan. Man handlar utifrån sina erfarenheter från olika situationer som man befunnit sig i och använder den motivation som krävs just då.(Skaalvik & Skaalvik, 2005) Resultaten från enkäterna har visat att merparten av de högpresterande eleverna är aktiva på sin fritid i någon idrottsförening och tränar tre eller mer än tre gånger per vecka. Samtidigt som de anser sig behöva planera studierna tycker de inte att det råder någon tidsbrist för att hinna med skolarbetet. Jämförelsevis kan man notera att även de elever som inte är högpresterande anser sig ha tid till läxläsning och att planering inte behövs för att hinna med.
Mitt resultat visar att de elever som aktiverar sig i en föreningsverksamhet lär sig många bra och nyttiga kunskaper som till exempel kollektiv anpassning, kommunikativ anpassning och självutveckling som de kan ta med sig dels till skolan, men även som en mognadsprocess inför vuxenlivet och framtiden. Föräldrar ställer sig positiva till att låta sina barn delta i föreningsverksamhet i mångt och mycket just på grund av allt det positiva som medföljer och som ger ungdomarna en ökad motivation och en bättre självbild genom att vara med i en (idrotts-) förening.
Ämnesord: Betyg, elever, föreningsverksamhet, idrott, idrottsföreningar, motivation, självbild, skola.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
INLEDNING
………
7
1.1 Syfte……… 8 1.2 Disposition………... 82.
LITTERATURGENOMGÅNG
……….
8
2.1 Motivation………. 82.1.1 Elevens inlärning – olika faktorer ………... 9
2.1.2 Elevernas olika motivationsnivå……….. 10
2.1.3 Elevernas sociala situation………... 11
2.1.4 Motivation behövs inte enbart i skolan………. 12
2.1.5 Motivation genom föreningsverksamhet………... 12
2.1.6 Självbild…………... 14
3. METOD………... 14
3.1 Urval………... 15 3.2 Genomförande………... 15 3.2.1 Enkät 1……….. 15 3.2.2 Enkät 2……….. 16 3.2.3 Enkät 3………... 16 3.2.4 Intervju……….. 16 3.3 Etiska aspekter………. 174. RESULTAT………... 17
4.1 Enkät………. 174.1.1 Jämförelse mellan enkät 1 och 2... 17
4.2 Intervju………. 21 4.3 Sammanfattning ……….. 24
5. DISKUSSION………... 24
5.1 Fortsatta studier ……… 27REFERENSLISTA………... 28
Bilagor
Bilaga 1. Enkätundersökning 1 Bilaga 2. Enkätundersökning 2 Bilaga 3. Enkätundersökning 3Bilaga 4. Diagram från enkätundersökningen Bilaga 5. Intervjufrågor till eleverna
7
1.
INLEDNING
Många av oss har under ungdomsåren genomfört gymnasieutbildningen även om det är valfritt. Upplevelserna från den här tiden skildras på många olika sätt, allt från glädje till en kämpig tid. Men oavsett vilket så har förhoppningsvis de här åren även lärt ungdomarna mer och samtidigt utvecklat och väglett dem mot vuxenlivet.
Elever har på olika sätt motiverat sig och haft sina mål för att ta sig genom de numera tre åren på gymnasiet. Vissa kanske har kortsiktiga mål som till exempel att vara nöjd med att slutföra gymnasiet och ta studenten, medan andra har mer långsiktiga och högre mål som till exempel studier på universitetet. I mitt eget arbete som lärare träffar jag många ungdomar som vid samtal styrker detta påstående. På skolverkets hemsida kan man bland annat läsa om just målsättning som är en del av motivationen för eleven vid studier. De menar att målet i sin tur skall vara någonting som eleven skall sträva mot och som inte skall vara någonting som ”sätter upp gränser” för deras utveckling. (www.skolverket.se)
Det är allmänt känt att vi människor är bra på olika saker och det finns inga undantag för skolans elever. I de flesta klasser finns det ofta någon eller några elever som utmärker sig med väldigt goda resultat. Parallellt med detta anses det generellt att flertalet av de duktiga eleverna samtidigt är aktiva i någon föreningsverksamhet (med föreningsverksamhet menas genomgående i denna studie idrottslig sådan) på sin fritid(detta återkommer längre bak i arbetet där detta styrks genom Karp, 2000). Dessa elever upplevs samtidigt vara mer motiverade till goda resultat än de andra i klassen. Några av dessa lyckas prestera goda resultat gång på gång utan att för den delen verka uttråkade eller påverkade av skoltristessen, utan fortsätter att motiverat kämpa vidare mot nya mål.
Dagens ungdomar tycks ha väldigt mycket aktiviteter för sig på sin fritid vilket automatiskt resulterar i mindre studietid i hemmet. Ofta är det inte heller bara en i familjen som är involverad i aktiviteten som till exempel föräldern som skjutsar eller
ställer upp som funktionär på tävlingar. Många föräldrar stöttar
föreningsverksamheten och påtalar hur viktigt det är att den finns och hur mycket lärdomar ungdomarna får med sig från verksamheten som de även kan använda sig av i skolan eller som nyttigheter inför framtiden som att passa tider, gruppdynamik, klara sig själv mm.(detta återkommer längre bak i arbetet där detta styrks genom Karp, 2000). För ungdomarna som i sin tur inte är med i någon föreningsverksamhet kommer inte denna kunskap till dem med samma automatik utan istället går miste om detta. Med ett medlemskap i föreningslivet kan det komma att innebära att fritiden blir lika fullbokad som skoldagen och räcker inte till så mycket annat. Den övriga fria tiden, utöver föreningsverksamheten, skall räcka till väldigt många olika saker, däribland läxläsning. Tiden är därför något som har en stor betydelse för studiernas resultat. Vissa klarar tidsplaneringen genom att planera effektivt, medan andra på grund av tidspressen tappar motivationen och lägger skolarbetet åt sidan. Varför är det så att vissa elever presterar och lyckas bättre än andra? Vad är det som högpresterande elever gör annorlunda jämfört med de elever som inte presterar i samma utsträckning? Om det finns något konkret svar på dessa frågor så borde vi kunna ta vara på det och överföra dessa erfarenheter och kunskaper till de elever med lägre motivation, som inte når samma goda resultat.
8
1.1
Syfte
Syftet med min studie är att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamhet inom idrott påverkar motivationen för skolans arbete.
Mina frågeställningar utifrån syftet är:
• Vad påverkar elevens studieresultat i skolan?
• Med vilka faktorer bidrar föreningsverksamhet för ett positivt resultat i skolan?
• Finns det ett samband mellan att vara högpresterande elev i skolan och delaktighet i föreningsverksamhet inom idrott?
1.2 Disposition
I kapitel 2 presenteras relevant litteratur och tidigare forskningar som bidrar till den röda tråden.
I kapitel 3 beskrivs vilka olika metoder som använts och varför dessa valts i undersökningen.
I kapitel 4 presenteras resultaten och analyserna som gjorts och som kommit fram i undersökningen.
I kapitel 5 diskuteras det som framkommit i undersökningen genom jämförelser, parallelldragningar, analyseringar och slutsatser.
Resultatet av studien vänder sig till dem som på ett eller annat sätt har anknytning till skolan: elever, föräldrar och lärare. Förhoppningen är att någon skall få nytta och ta lärdom av det som kommit fram i resultatet.
2.
LITTERATURGENOMGÅNG
För att få en bättre bild av vad det är som motiverar elever för studier i skolan har information sökts dels från litteratur men även från tidigare forskningar som gjorts för att få en djupare förståelse i ämnet.
2.1 Motivation
Motivationsteoretiker ser motivation som ett situationsbestämt tillstånd som påverkas av värderingar, erfarenheter, självvärdering och förväntningar. Elevernas miljö i lärandesituationen har en stor betydelse för elevens motivation. (Skaalvik &
Skaalvik, 2005). I en tidigare studie som gjorts skriver författaren om hur viktigt det
är att läraren visar eleverna vägen och skapar nya möjligheter genom att göra dem nyfikna. Detta leder vidare till inspiration och lust som är en stor del i motivationen. (Larsson & Werner-Olsson, 2005) Man kan dra paralleller till skolverkets text där man menar att ”betydelsen av flexibla arbetssätt som är anpassade efter elevens förutsättningar och behov är en faktor som framträder tydligt.” (Skolverket, 2001, s. 32). Vidare så är detta även någonting som kommit fram i tidigare studier där
9
resultatet pekat på att eleverna vill och har ett behov av att kunna påverka sin undervisning.
2.1.1 Elevers inlärning - olika faktorer
I skolverkets bok Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen? (2001) går det att läsa om fyra faktorer som spelar in vid elevernas inlärning:
”Elevernas sociala situation Elevernas svårigheter att lära Elevernas personliga egenskaper
Elevernas attityder till skolan och skolarbetet” (s 35).
En forskare vid namn D A Norman (i Arfwedson, 1992) intresserade sig för den kognitiva teorin som handlar om utvecklingen av elevens intellektuella resurser och elevens förmåga att generalisera. För kognitivister handlar kunskap om att kunna överföras till andra relevanta situationer – annars har man inte kunskap.
Nedan följer ett antal olika kunskaper som enligt forskningen skall bidra till elevernas inlärningsförmåga och motivation.
Formell kunskap är den rationella kunskap som skolan handhar och ser till att
eleverna får. Här framhåller den kognitiva litteraturen att eleven själv får bestämma vad den ska tro på, utifrån vad läraren säger.
Informell kunskap beskrivs som den där eleven själv får jobba med sin egen
kreativitet och konstruera saker och ting utifrån vardagliga erfarenheter. Tankearbetet är någonting som är av stor betydelse visar forskning och det är det som är läraryrket, att komma på vilket sätt som får eleven att tänka annorlunda och på det sättet utvecklas.
Procedurella kunskapen är i vissa avseenden fri från begreppslig kunskap.
Utantillärning används för att få till sig ny kunskap och denna är självstyrd.
Representationell kunskap handlar om inre mentala bilder vilket innebär att dessa
kan vara mycket individuella. Läraren tydliggör elevens lärande och hjälper till vid undervisningen för att öka det inre skapandet till fler tankar och idéer. Objekt, figurer och tabeller är exempel på vad som förväntas att läraren visar för att vara konkret. Detta sägs bidra till begreppsförståelse.
Metakognition handlar om elevens skicklighet att granska sin egen kunskapsnivå och
skicklighet i analytiska förhållningssätt.
För att nå fram till det som refererats i forskningen (enligt ovan), så ställs det nya krav. Forskarna menar att lärarna skall ändra på sitt sätt att ställa frågor i klassrummet, för att försätta eleverna i olika situationer där de får träna kommunikativa färdigheter i vidare mening. Läraren bör frångå att ställa s.k. slutna frågor vilket kan resultera till att det låser sig för elevens tänkande. De vill istället att lärarna skall ställa mer och fler öppna frågor som ”vad tror du om den saken?” eller ”varför säger du så?” vilket får eleven att själv tänka. Här bryter ofta genomsnittet lärare för tidigt och låter inte eleven få den tid som egentligen behövs för att kunna besvara frågan.(Arfwedson, 1992)
10
Det är viktigt att eleverna själv är medvetna om vad de vet och inte vet om ett ämne, för att de skall ha möjlighet till att utnyttja denna. Denna känsla är grunden till förståelsen vilket också under mycket lång tid varit en viktig del i olika studier. När vi människor analyserar och blir medvetna om vår egen kunskapsnivå, sägs det vara tecknet på mänsklig begåvning. Och med att vi människor lever och utvecklas under åren blir vi också mer medvetna och reflekterar olika saker. Förståelsen i sin tur varierar och beror på hur man fått förståelse inom ett visst område.
Vad eleven måste utveckla är analyserande kvaliteter anser forskarna. Detta i sin tur innefattar att kunna rationalisera sin kunskap och reflektion av denna. Med detta skapas ny metodisk medvetenhet som leder till planläggning och på utveckling av egna mentala tillgångar. ”Elever kan läras att lära.”(Arfwedson, 1992, s. 59).
Man vill enligt forskare att läraren skall betona tydligt för eleven hur kunskapen skall användas genom att använda sig mer av ”när, var och hur” vid undervisningen. Eleverna tappar annars motivationen och slutar bry sig. För att motivera eleven till studier är det viktigt för eleven att utifrån ett sammanhang kunna bevisa att kunskapsinnehavet går att även använda i nya sammanhang. Liksom det på ett annat sätt är viktigt att förstå att man likväl kan cykla på gamla vägar, som nya.(Arfwedson, 1992)
Målet är att göra eleverna så självständiga som möjligt för att öka deras motivation för lärande genom att de kan kontrollera sin egen inlärandesituation. Ansvar för inlärningen ger en känsla av självständighet och en ökad positiv självuppfattning. Steinberg(1987) anser utifrån en tidigare studie att eleven behöver inför vuxenlivet i vårt samhälle tränas i olika prövningar (i Isaksson & Reinhardt, 2006)”
2.1.2 Elevernas olika motivationsnivå
I Skaalvik och Skaalviks (2005) bok skildras genom en berättelse hur motivation betraktas på olika sätt utifrån läraren och eleven. Berättelsen handlar om hur en matematiklärare genomför en uppgift i en klass. Man kunde observera att vissa elever gav sig i färd med uppgifterna med en gång medan andra hade svårare för att sätta igång och gjorde istället andra saker som t ex rotade i väskan, pratade med en klasskamrat eller gick och drack vatten.
Efter lektionen beklagar sig läraren för en kollega och menar på att hennes elever gör andra saker än vad de ska och verkar omotiverade för uppgifterna som hon ger dem. Alltså menar läraren att motivationen är ett kvantitativt mått.
Vidare så menar författarna att elever med hjälp av motivation för någonting helt annat än uppgiften i sig, kan motivera sig att arbeta vidare med sådana uppgifter som eleven egentligen inte är motiverad till.
När människan är intresserad av någonting så mår den och presterar den bättre. Emotionen, dvs. när intresset finns, gör att uppgiften blir lustfylld och intressant så att eleven fängslas i det den gör. Är man väldigt intresserad av någonting så gör det även att studierna påverkas. Inlärningssituationen gör att eleven upplever egenkontroll. (Isaksson & Reinhardt, 2006)
Några motivationsteoretiker betraktar motivation som ett relativt stabilt personlighetsdrag dvs. något som personen har mycket eller lite av. McClelland
11
(1961, 1971) förklarade prestationsmotivationen som ett i personligheten som påverkats av erfarenheter i den tidigare barndomen.
Istället för att uppfatta att eleven saknar motivation för någonting så skall vi istället fråga oss vad eleven är motiverad av och vad denne har för mål.(Skaalvik & Skaalvik, 2005)
En elev kan bli motiverad och bli bättre i sina kunskaper genom att av klasskamraterna och läraren få uppskattning, få beröm och slippa känna sig mindre kunnig. Alla har vi behov av att känna oss omtyckta av andra, bli accepterad, uppskattad och uppmuntrad. (Skaalvik & Skaalvik, 2005)
I en undersökning som gjorts för flexibelt lärande har man fått fram att framgångsfaktorerna påverkas av varandra även om de består av många olika delar. De olika delar som framkom var studiernas syfte, individens motivation, självdisciplin, studieteknik och studievana. Men även andra saker kom fram i analysen som till exempel ”den fysiska miljön, studiematerialet, handledningen och den virtuella miljön”(s. 3). Framgångarna beror mycket på en själv och hur man prioriterar, berättar eleverna själv. Men även hjälp och stöttning spelar in för eleven. (Larsson & Werner-Olsson, 2005)
2.1.3 Elevernas sociala situation
Elevernas sociala situation präglas i mångt och mycket av föräldrarna som kämpar med att uppfostra sina barn och för att få dem att lyckas med sin utbildning. Ansvaret avspeglar sig på olika sätt från familj till familj, förutsättningarna är idag annorlunda än tidigare. Kanske har institutioner och experter utanför familjen fått större inflytande över uppfostringen. Det finns de som anser att ”den svenska familjen fortfarande står ganska stark, och att den fortfarande har stor betydelse för barns utveckling och integration i samhället” (Karp, 2000, s. 16). Vad som skiljer sig från tidigare generationer är vad föräldrarna faktiskt kan göra för sina barn. Som idag får t ex barnet i tidig ålder lära sig att klara av föräldrarnas frånvaro. (Karp, 2000)
Rogers (1976) definierar inre motivation som något som finns när människan själv vill utföra en handling. Fokus ligger då på den aktuella handlingen och störs inte av tankar på att det finns annat man hellre skulle göra. I skolsituationen gäller enligt Rogers att alla elever har en naturlig, medfödd önskan att lära. Människor mår bäst när de gör något av fri vilja vilket dock inte betyder att de mår sämst när de gör något de måste göra.
Inre motivation förklaras som att man har ett eget mål.
Yttre motivation förklaras som förväntan av någon typ av belöning.
Tiden är någonting som reglerar och styr individens dag från morgon till kväll. Även när arbetsdagen/skoldagen är slut och fritidsaktiviteterna sätter igång så är dessa väldigt tidsreglerade. Mycket av planeringen inom familjen styrs av aktiviteternas tidspassning och ger inte större möjlighet till oplanerade verksamheter. Alla viljor och önskemål i familjen skall tas hänsyn till för att kunna möjliggöra en planering som funkar för alla. (Karp, 2000)
I en text från skolverket kan man läsa om hur det framkommit att föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse för elevens sociala situation vilket i sin tur
12
påverkar studieresultatet. Detta är någonting som inte skolans personal kan påverka. (Skolverket, 2001).
2.1.4 Motivation behövs inte enbart i skolan
När man pratar om motivation och inlärning så menar författarna till boken Skolens
læringsmiljø – selvopfattelse, motivation og læringsstrategier (Skaalvik & Skaalvik,
2005) att inom livets alla områden så krävs det olika färdigheter och motivation. Därför kommer även motivationen som används vid andra aktiviteter, spela in för motivation till skolan. Man handlar utifrån sina erfarenheter från olika situationer som man befunnit sig i och använder den motivation som krävs just då. Med den kognitiva motivationsteorin det vill säga samspelet mellan individ och omgivning, är man ute efter att visa sammanhanget mellan självupplevelse och motivation.
2.1.5 Motivation genom föreningsverksamhet
Författaren Staffan Karp (2000) skriver om barns idrottsfostran utifrån tre olika teman som kommit fram efter föräldrars berättelser. Dessa kallar han kollektiv anpassning, kommunikativ anpassning och självutveckling.
Med kollektiv anpassning menar jag regler, normer och värderingar som barnet lär sig för att inordna sig i en större enhet, t ex ett idrottslag, en träningsgrupp eller en förening. Med kommunikativ anpassning menar jag det som barnet måste lära sig för att kommunicera med och förstå aktörerna inom den aktuella idrotten. Med självutveckling menar jag förändringar av kroppsliga och psykiska förmågor och som ett led i detta, en förändrad uppfattning om den egna kroppens och det egna psykets möjligheter och begränsningar (s. 124).
I tillämpningen så är inte dessa tre teman skilda från varandra men för att förstå det bättre, hur idrotten har en fostrandeprocess, som underlättar detta.
Någonting som kan vara till hjälp för de elever som lyckas mindre bra i skolan är om man till exempel genom sin fritidsaktivitet är framgångsrik vilket i sin tur medverkar till att ledare och andra aktiva berömmer och som i sin tur stärker eleven till en positivare självuppfattning. Med detta så ökar bland annat koncentrationsförmågan och beslutsfattandet. (Karp, 2000)
Enligt Ulf Blomdahl (i Karp, 2000) så är 63-75 % grundskolebarn förbundna med någon förening. Denna andel är som störst i mellan- och högstadieåldern. Det har framkommit från en litteraturstudie att beroende på föräldrarnas socioekonomiska situation, så är barnen mer eller mindre aktiva i någon föreningsverksamhet. Barn till föräldrar med högre utbildning (tjänsteman) deltar i större grad i idrottsföreningar, medan andelen barn till arbetarföräldrarna inte är lika väl representerade. ”Enligt Svenska Riksidrottsförbundet är 73 % av ungdomar i åldrarna 7-14 och 56 % i åldrarna 15-19 år medlemmar i någon idrottsförening” (Karp, 2000, s. 22)
Något som bekräftar idrottens ställning som omtyckt fritidsaktivitet är Karin Busch-Zetterbergs (i Karp, 2000) redovisning av en intervjuundersökning på barns motionsaktiviteter där ”74 % av pojkarna och 65 % av flickorna i åldern 7-15 år utövar någon idrott utanför skolan” (s. 23)
Statistik tyder på att idrottsrörelsen är den organisation med flest aktiva medlemmar och som engagerade flest unga människor. Idrotten är inte heller bara viktig för den enskilda utan även för familjen och förutom det så fyller den en viktig funktion i
13
många människors liv. Mångas dagsschema består av en väldig massa måsten med saker som måste göras, men ändå så väljer många att prioritera idrotten. (Karp, 2000) Dock har det visat sig i en studie att lärare upplever att elever som har en eller flera fritidsaktiviteter automatiskt får väldigt långa dagar och att detta sedan leder till att eleverna blir stressade och får mindre tid till att koppla av och varva ner. (Olsson & Wahlgren, 2006)
Karp (2000) skriver i sin bok om att motionärens deltagande i idrotten inte automatiskt påverkar utövarens beteende och karaktär. Flera faktorer spelar in som till exempel idrottens karaktär, individen självt och det sociala samspelet som inträffar, vilket spelar in för individens påverkan. Det finns dock underlag som styrker att en individ som under lång tid och med flitigt praktiserande av idrott, kan orsaka värderingsförändringar. Med idrottsutövandet så kan individen uppleva att den får ett bättre värde i andras ögon.
Genom att delta i någon typ av lagidrott lär man sig också att göra saker som man i själva verket egentligen inte vill, vilket föräldrarna ser som positivt. Framför allt så anser föräldrarna att den öppna och gemensamma anpassningen, framför den individuella utvecklingen, är bra. Det som anses positivt med den individuella utvecklingen är att barnen lär sig att tygla sitt humör och att fortsätta kämpa även om det smärtar. Kroppskontroll och bättre självförtroende är också någonting som idrotten bidrar till. Vidare så ser man att idrotten även uppfostrar och bidrar till lärdomar inför vuxenlivets krav och förväntningar. För att klara av samhällets olika behov så är det värdefullt för eleverna att ha social kompetens som i sin tur innebär att visa omtanke, lyssna på och vara i samarbete med andra människor. Någonting annat som anses viktigt är att barnen lär sig att vara återhållsamma och att komma i tid, vilket de i sin tur lär sig både i hemmet, i skolan och inom idrotten. Den tydligaste fostran, anser vissa föräldrar, kommer framför allt från idrotten vilket de vidare kan ha nytta av i skolarbetet. Vad man främst nämner att barnet har med sig från idrottandet är till exempel att fokusera, fatta beslut, arbeta i grupp och att ta eget ansvar, vilket som tidigare nämns kan vara bra framgångsfaktorer till vuxenlivet. (Karp, 2000)
På en skola strax utanför Malmö, Bunkefloskolan (åk 1-9), har man sedan en tid tillbaka drivit något som kallas ”Bunkefloprojektet” vilket går ut på att eleverna på skolan är mer eller mindre fysiskt aktiva varje skoldag. Resultatet på Bunkefloprojektet visade att barnens benmassa ökades och benen i kroppen blev kraftigare. Dessutom visade det sig att då barnen automatiserat sina rörelser, kunde de lättare koncentrera sig. De behövde inte lägga sin energi och tankeverksamhet på sina rörelser, utan kunde istället rikta uppmärksamheten mot inlärningssituationen. (Ericsson, 2003)
I början av projektet kunde personalen se en tydlig ”före och efter” skillnad på effekten av den extra fysiska aktiviteten. Detta såg man generellt hos alla barnen och inte bara hos de barn som var i behov av extra motorisk träning.
En anställd på skolan är positivt inställd till daglig fysisk aktivitet. Hon tycker att det är bra med skolidrott, eftersom barnen får utlopp för sin energi. Vidare fortsätter hon att poängtera hur viktigt detta är för de barn som har koncentrationssvårigheter och då är den extra motoriska träningen väldigt betydelsefull. Den är viktig därför att barnen som har svårt att koncentrera sig har ett stort rörelsebehov och klarar inte av att sitta stilla långa stunder. (Olsson & Wahlgren, 2006)
14
2.1.6 Självbild
En del av motivationen är att känna sig stark i sig själv vilket Skaalvik och Skaalvik (2005) beskriver och utvecklar i sin bok. De skriver om hur sammanhanget mellan självbilden och motivationen är avgörande i flera teorier. Genom forskning har påvisats att psykologisk uppfattning har betydelse för val av aktivitet, insats och uthållighet. Andra forskare har tagit utgångspunkt i att vi har behov av att värdesätta oss själv. De har vidare utrett teorier om självbeskyddande och vilken betydelse självbeskyddandet kan få för motivationen för skolarbetet. Även kognitiva teorier om vilka mål eleverna kan ha i en lärandesituation, hänger klart samman med självbild. Den kognitiva teorin handlar om att ha erfarenheter eller inövade aktiviteter som berättelser eller analyser för att påverka barnets inlärning. Man vill se förändring i beteendet (Arfwedson, 1992).
”En negativ respektive positiv självbild inverkar även på motivation, uthållighet och förmåga att ta motgångar” (Taube, Tornéus & Lundberg, 1984, s. 9) Detta kan leda till att den dåliga självbilden blir ett hinder till fortsatt inlärning. Vidare kan sedan detta leda till att eleven ifrågasätter sin självbild gentemot kamrater och sitt värde som individ generellt. Därför är det viktigt för skolpersonal att observera denna typ av negativ självbild för att stärka elevers självvärdering.
Även om vi inte själva är klara över vad som är drivkraften bakom vårt handlande så upplever vi en känsla som driver oss framåt och får oss att utföra en handling. Bakom en handling kan finnas flera drivkrafter, men vi är inte medvetna om dessa utan bara om den känsla som de skapar i oss. (Isaksson & Reinhardt, 2006).
3.
METOD
I kapitlet metod presenterar forskaren på vilka olika sätt som undersökningen genomförts och vilka metoder som har använts. Metoden innefattar datainsamling, bearbetandet av denna och slutligen det summerande resultatet.
De olika metoder som vanligen används för att nå syftet med undersökningen är kvalitativ och kvantitativ metod. För att få större trovärdighet i forskningen kan båda metoderna användas.
Kvalitativ forskning har en tendens att uppfatta ord som det viktiga i analysen. (Denscombe, 2000). Forskaren försöker här fånga såväl människors handlingar samt dessa handlingars innebörder. Denna metod strävar efter att skapa en helhetsbeskrivning av det undersökta. (www.ne.se)
I den kvantitativa forskningen anses siffror vara det viktiga i analysen dvs. det data som kan räknas, anges i siffror eller i termer som motsvarar siffror. (Denscombe, 2000 och Ejvegård, 1993)
Som metod till undersökningarna som gjorts i denna studie har det använts tre enkäter(kvantitativ) och fyra intervjuer(kvalitativ) och i båda fallen har dessa enbart varit riktade till elever på gymnasieskolan.
Valet att använda både kvalitativ och kvantitativ undersökning har gjorts för att få fler aspekter på undersökningen.
15
3.1
Urval
För att få en djupare förståelse och för att skapa material till att jämföra olika resultat med varandra, genomfördes två olika enkäter. Den första enkäten vände sig direkt till högpresterande elever på gymnasieskolan. Till hjälp för att hitta dessa elever användes flera mentorer på skolan som i sin tur sedan valde ut passande elever till enkäten, ett s.k. subjektivt urval. Anledningen till att jag punktmarkerade dessa elever var för att försöka få en tydligare bild av, vid den senare jämförelsen, hur motivationen och fritidssysselsättningen skiljer sig åt bland eleverna på gymnasiet. Den andra enkäten som delades ut, med syfte att jämföras med den första, vände sig till elever oavsett betyg och prestationer. Här delades enkäterna ut på ett slumpmässigt sätt på olika program på skolan för att medvetet öka spridningen på svaren. Denna undersökning gjordes för att få en mer allmän bild av hur det ser ut bland eleverna gällande resultat och fritid.
Den tredje enkäten genomfördes för att tydliggöra vad ungdomar förknippar med ordet föreningsverksamhet som användes i några av frågorna i de båda tidigare enkäterna. Då oklarheter uppkom vid summeringen av de två första enkäterna gällande ungdomarnas tolkning av vad föreningsverksamhet förknippas med, genomfördes denna tredje enkät som delades ut till de tidigare tillfrågade eleverna. Intervjuerna genomfördes med fyra slumpmässigt utvalda av dem som deltog i enkäten, så kallat flerstegsurval. Eleverna delgavs intervjufrågorna innan intervjun för att få möjligheten att kunna förbereda sina svar. Merparten av samtalen skedde sedan i ett avskilt rum i lugn miljö men avbröts dessvärre under sista intervjun vilket resulterade i att samtalet fick fortsätta på annan plats. Avbrottet har tagits med vid summeringen av intervjuerna.
Enkätundersökningarna och intervjuerna har genomförts på ett gymnasium i södra Sverige. I ett försök att få spridning på svaren i enkäterna, har dessa delats ut på flera av skolans olika program.
Man skulle även som metod kunnat tänka sig ha valt att intervjua någon lärare och/eller föräldrar för att nå syftet, men valde att avgränsa studien till enbart elever på gymnasiet.
3.2
Genomförande
Jag har valt att genomföra tre enkäter och fyra intervjuer.
3.2.1 Enkät 1
Denna enkät var riktad till högpresterande elever på skolan. Sammanlagt 60 enkäter (se bilaga 1) delades ut till mentorer på olika program på skolan. Mentorerna fick(antingen själv eller i samarbete med andra kollegor på samma program) i uppgift att välja ut ett antal högpresterande elever(utefter prestation och betyg), på deras program. Därefter delade mentorerna ut enkäterna till dessa elever.
16
Anledningen till att inte alla tilltänkta 60 enkäterna fylldes i vid denna
enkätundersökning kan bero på att den vände sig till speciellt
utvalda(högpresterande) elever och att det därför fanns en begränsning.
3.2.2 Enkät 2
Tillvägagångssättet av denna enkät (se bilaga 2) skiljde sig något jämfört med enkät 1. Enkäterna överlämnades till olika mentorer på olika program på skolan precis som tidigare. Mentorn (antingen själv eller i samarbete med andra kollegor på samma program) fick slumpmässigt utse vilka elever som skulle delta i undersökningen. För att få fylla i enkäten krävdes inga speciella betyg eller andra färdigheter utan vem som fick delta.
Det kom sammanlagt in 60st svar.
3.2.3 Enkät 3
För att förtydliga mina studier och vara säker på att eleverna uppfattat innebörden av ordet föreningsverksamhet (som användes i enkäterna 1 och 2) gjordes en
kompletterande enkät på hur elever uppfattar ordet och vad de förknippar med det. Enkäterna överlämnades till de mentorer som tidigare blivit tillfrågade och därför visste vilka elever som tidigare deltagit. Denna tredje enkät var viktig för de båda som tidigare genomförts. Den var viktigt för alla tre enkäternas trovärdighet att de som tidigare deltagit även deltog nu.
Enkäten delades ut till 114 elever varav 94st blev besvarade, vilket motsvarar 83 % deltagande.
3.2.4 Intervju
På de två enkäterna som delades ut kunde eleverna fylla i sitt namn vid intresse att även delta i en intervju. Av de intresserade så valdes fyra elever ut och intervjuerna genomfördes med dessa.
Intervjuerna genomfördes i ett avskilt rum för att undvika att bli störda av någonting annat. Den fjärde intervjun stördes mot slutet och resulterade i förflyttning. En notering har gjorts gällande detta och att det kan ha kommit att påverka elevens svar. Under intervjutillfällena användes en diktafon för att slippa skriva för hand och därmed också tappa kontakten och annan värdefull information som kroppsspråk och gester under vårt samtal.
Frågorna till eleverna var sammanställda innan intervjun och därför kunde eleverna få läsa frågorna innan, som en förberedelse, till intervjun(se bilaga 4). På detta viset blev det en struktur i intervjuerna vilket gjorde dem lättare att summera och jämföra.
17
3.3
Etiska aspekter
Enkäterna var anonyma i den utsträckningen att man fyllde i sitt namn om man ville ställa upp på en intervju. Undersökningarna har inte haft för avsikt att röja elevers namn eller åsikter utan enbart använts för att få tag i elever till intervjuerna.
4. RESULTAT
Nedan redovisas resultaten av undersökningarna. För att förtydliga trovärdigheten i undersökningens resultat har en tredje enkät (bilaga 3) delats ut enbart för att förtydliga ungdomarnas bild och tolkning av vad ordet föreningsverksamhet förknippas med. Sammanlagt deltog 114 elever i mina enkätundersökningar 1 och 2. Av dessa svarade 94 st det vill säga 83 %. Bortfallet berodde bland annat på sjukdom, semester, studieresor mm.
Av de svar som kom in var det hela 81 st det vill säga 86 %, som svarade att de förknippar föreningsverksamhet med idrott och idrottsföreningar.
4.1 Enkät
Det delades ut två olika enkäter med två olika syften. Den första enkäten (bilaga 1) delades ut till enbart högpresterande elever medan den andra delades ut till slumpmässigt valda elever (bilaga 2). Det var 52 elever som deltog i den första undersökningen och 60 elever i den andra.
Fråga nr 6 är inte samma i de båda enkäterna vilket beror på förkunskaperna inför denna studie, som handlade om att de lågpresterande inte deltar i föreningslivet i samma utsträckning som de högpresterande.
För att göra jämförelsen mellan enkäterna lättare för läsaren redovisas detta i procent.
4.1.1 Jämförelse mellan enkät 1 och 2
I enkät 1 deltog lika många killar (26 st) som tjejer (26 st) varav fördelning enligt följande: Åk 1 10 %, Åk 2 38 % och Åk 3 52 % på den valda gymnasieskolan. 77 % av de tillfrågade anser sig prestera bättre resultat än genomsnittet i klassen och 23 % tyckte inte att de gjorde det.
I enkät 2 deltog 63 % tjejer och 37 % killar. Fördelningen var enligt följande: 1 Åk 17 %, Åk 2 55 %, Åk 3 8 % på den valda gymnasieskolan. Resultatmässigt jämfört med de övriga i klassen svarade de tillfrågade: Under klassens medel 5 %, Medelpresterande 57 %, Högpresterande 37 %.
18
Anser du dig vara aktiv på din fritid?
0 10 20 30 40 50 Ja Nej Ja/Nej Är du m ed i någon föreningsverksamhet? 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 Ja Nej
Diagram 1, enkät 1. Diagram 1, enkät 2.
Diagram 5, enkät 1.
Diagram 5, enkät 2.
Diagram 2, enkät 1. Diagram 2, enkät 2.
Diagram 3, enkät 1.
1) 8 % 2) 13 % 3) 31 % 4) 6 % 5) 13 % Fler) 8 % Inget svar) 21% 79 % av de tillfrågade är med i någon
föreningsverksamhet medan 21 % inte är det.
52 % av de tillfrågade är med i någon föreningsverksamhet på sin fritid och 48 % är inte det.
85 % av de tillfrågade anser sig vara aktiva på sin fritid medan 15 % ansåg sig inte vara det.
65 % anser sig vara aktiva på sin fritid medan 32 % inte ansåg sig vara det.
19
Innebär fritidsaktiviteten att du m åste planera läxläsningen för att hinna med?
0 5 10 15 20 25 30 35
Ja Nej Inget svar
Innebär din fritidsaktivitet att du har tidsbrist till läxläsning? 0 5 10 15 20 25 30 35
Ja Nej Annat svar
Diagram 4, enkät 1. Diagram 4, enkät 2.
Diagram 8, enkät 1.
Diagram 8, enkät 2.
Diagram 8, enkät 1.
Diagram 5, enkät 1. Diagram 5, enkät 2.
Diagram 6, enkät 1. Diagram 6, enkät 2.
71 % av de tillfrågade anser att de måste planera sin läxläsning för att hinna med
medan 23 % ansåg siginte behöva det.
6 % svarade inte.
48 % anser att deras fritidsaktivitet inte innebär att det måste planera sin
läxläsning och 47 % ansertvärtom.
27 % anser sig ha tidsbrist för läxläsning medan 63 % inte tycker att de har det.
37 % anser att de har tidsbrist till
20
Tror du att du skulle prestera annat resultat om dina fritidsintressen var annorlunda?
0 5 10 15 20 25 30 35 40
Ja Nej Inget svar
Diagram 6, enkät 1. Diagram 6, enkät 2.
Diagram 7, enkät 1.
Vilka faktorer påverkar dina resultat i skolan?(både positiva och negativa) 0 2 4 6 8 10 12 14 16 A tt j a g i d ro tt a r M o ti v a ti o n T id S ö m n / T rö tt h e t H u r m y c k e t m a n h a r a tt g ö ra p å s a m m a g å n g F ö rä ld ra r/ s y s k o n K o m p is a r/ fö rh å lla n d e B u s s a rn a B e h ö v e r s tr e s s f ö r a tt k u n n a t a t a g i s k o la rb e te t La t
De fem faktorer som påverkar mest är intresse/motivation, vänner/förhållande/familj, tid, sömn och till sist sport/träning. Enkäten visade att det var 11 av 52 som ansåg att motivationen var det som fick eleverna att kämpa.
52 % av de tillfrågade tror att de hade presterat samma resultat i skolan även om de inte varit aktiva i någon förening medan 37 % trodde tvärtom. 11 % gav inget svar på frågan.
32 % av de tillfrågade tror att de skulle prestera annat resultat i skolan om fritidsintressena var annorlunda medan 60 % inte tror det.
21
Diagram 7, enkät 2.
Vilka faktorer påverkar dina resultat i skolan(både positiva och negativa)?
0 2 4 6 8 10 12 14 16 A tt j a g i d ro tt a r T id H u r m y c k e t m a n h a r a tt g ö ra p å s a m m a K o m p is a r/ fö rh å lla n d e B e h ö v e r s tr e s s f ö r a tt k u n n a t a t a g i H u r m y c k e t m a n p lu g g a r S c h e m a t M ig s jä lv /p ri v a ta s a k e r H u m ö r/ h u r m a n m å r H ä n d e ls e e ft e r s k o la n a tt s e f ra m L u n c h e n
De fem faktorer som påtalades flest antal gånger var tid, motivation, humör/hur man mår, sömn/trötthet och till sist hur mycket man har att göra på samma gång. Enkäten visade att det var 8 av 60 som ansåg att motivationen var det som fick eleverna att kämpa.
4.2 Intervju
Intervjuerna gjordes med fyra slumpmässigt utvalda elever som deltagit i enkätundersökningen.
Innan intervjun startade fick eleverna lov att läsa genom frågorna för att vara medvetna om hur intervjun skulle se ut och därför kunde förbereda sig. Till hjälp under intervjun fanns en diktafon för att slippa avbryta vårt samtal och därmed förlora viktig information. Intervjuerna ledde till väldigt bra samtal och diskussioner och det upplevdes som att eleverna tog sig tid till att tänka efter för att ge ett så bra svar som möjligt.
Presentation av de intervjuade:
Elev 1: Kille, åk 2. Eleven anser sig vara mycket skoltrött och omotiverad. Han trivs bra både på sin skola och i klassen och tycker om att alla är kompisar. Han går mest till skolan för att det inte finns så mycket annat att göra. ”Man känner sig dum när man inte går till skolan, det känns inte bra att skolka, vilket innebär dåligt samvete”. På fritiden spelar han fotboll och detta är någonting som han är mer motiverad till. Han tycker mycket om att spela och missar sällan en träning. Målet är att bli fotbollsproffs. Hans föräldrar är separerade och detta tror han påverkar läxläsningen eftersom inte föräldrarna kan hjälpas åt att stötta honom.
Elev 2: Kille, åk 2. Han trivs bra både på skolan och i klassen. Resultatet i skolan tror han skulle ha kunnat vara bättre och han tycker att han presterar ”sådär. Han studerar inte mycket efter skoltid utan det blir mest vid prov. Stödet från föräldrarna är bra gällande läxor och att prioritera saker och ting. Samtidigt känner han sig lite pressad av detta och tycker det är jobbigt. På fritiden är han mycket uppbokad genom fotbollen, både som spelare och som tränare.
Elev 3: Tjej, åk 2. Hon trivs mycket bra på skolan och i klassen. Resultaten tycker hon är bra och hon föredrar att göra läxor och annat klart i skolan för att slippa ha allt med sig hem. Hon anser sig ha tillräckligt med tid till sina studier, hinner hon inte med dem i skolan så gör hon dem snabbt hemma. Hon känner inte att varken skolan eller fritiden
22
får lida pga. det andra utan att hon hinner med båda delarna. Hon anser sig ha tillräckligt med fritid då hon bl.a. går på gym, träffar vänner och tränar bandy i en förening. Det som motiverar henne till de goda resultaten är framtiden(t ex studier) men även att hon mår bättre av att plugga.
Elev 4: Tjej, åk 2. Hon trivs väldigt bra både på skolan, i klassen och med lärarna. Hon tycker att hon är dålig i skolan och studerar ingenting efter skolan eftersom hon är trött när hon kommer hem. Hon tar inte hjälp av sina föräldrar, ”det blir inte av”, men skulle kunna be om hjälp om hon var hos morföräldrarna. Framför allt är hon inte motiverad av att studera, tid finns så det är inte det som är problemet. Har hon för mycket läxor så kan hon strunta i alltihop för det blir för mycket på en gång. På fritiden sitter hon mycket framför datorn, ofta till långt in på nätterna. Detta leder i sin tur till att hon sover mindre och orkar därför inte med skolan pga. sömnbrist. Målet för henne att slutföra skolan och ta studenten. Därefter finns det inget nytt mål. I sammanfattningen från intervjuerna kan lite av det ”ungdomliga språket” finnas kvar, vilket är medvetet då det blir mer tydligt vad de menar och tänker.
• Hur trivs du på din skola och i din klass?
Alla fyra eleverna beskriver med stor övertygelse sin vistelse på skolan med att de trivs väldigt bra i sin klass och har roliga lektioner. De upplever att de har bra sammanhållning och att de förstår varandra och förutom detta umgås de på sin fritid.
• Hur mycket studerar du efter skoltid?
Två av de tillfrågade studerar ingenting efter skolan vilket helt och hållet beror på för dålig motivation och att fritidens aktiviteter är intressantare. En gör det mycket pga. föräldrarnas stöd/kontroll och en annan om behovet finns som vid t ex inlämningar eller prov. Mycket handlade denna fråga om motivation och beroende på hur hög eller låg den nivån var så kunde eleverna ta tag i sina läxor. En berättar att hon kan passa på att göra så mycket som möjligt i skolan så behövs inte så mycket tid för läxor när hon kommer hem.
• Anser du att du har tillräckligt tid till dina studier?
Tre anser att de har tillräcklig tid till sina studier men att det inte alltid är det som är anledningen till att de inte läser hemma utan istället handlar det mer om motivationen. En upplever att det finns för lite tid till studier eftersom fritiden tar så mycket tid(pga. fotbollsträning och ledare till ungdomsgrupper). Ingen av dem tror att de hade pluggat mer om de haft en annan fritid som inneburit mer eller mindre fritid. Resultatet hade varit det samma.
• Anser du att: - din fritid påverkar dina studier
- dina studier påverkar din fritid
Intervju 1: Fritiden påverkar studierna och han är mer motiverad till sin fotbollsträning än till sina studier. Detta tror han kan bero på att fotbollen är självvald och att ledarna där ser honom och bekräftar honom på ett annat sätt.
Intervju 2: Fritiden påverkar studierna och när den gör det för mycket så står han över fotbollsträningen. Samtidigt tycker han att fotbollen är ett skönt avbrott i studierna om han suttit och pluggat hela dagen och istället får ny energi av det och kan sedan ta nya tag när han kommer hem.
23
Intervju 3: Hon anser att varken skolan eller fritiden får lida för det andra utan att hon hinner med båda. Dock kan det påverka vid prov och hon t ex har träning kvällen innan provet.
Intervju 4: Hon anser att hennes studier påverkar hennes fritid eftersom hon tänker på studierna hela tiden varje dag och då hon konstaterar att det är mycket på den fronten så blir hon omotiverad och lägger allt åt sidan. Detta påverkar i sin tur hennes fritid till negativ med dåligt samvete.
• Vad gör du på din fritid? Har du en bra fritid?
Tre av de fyra har en aktiv fritid där de bl.a. är delaktiga i föreningslivet, en både som deltagare och som ledare. Dessa tre verkar vara väldigt motiverade av sin fritidsaktivitet i föreningen och att de har stort behov av att få sysselsätta sig med detta. Den fjärde eleven har mer ”fri aktivitet” på sin fritid då vänner och datorn står högst i kurs. De alla fyra upplever att de har en bra fritid medan den fjärde eleven(som inte är delaktig i någon föreningsverksamhet) påtalade att en viss rastlöshet kan infinna sig ibland när det inte finns någonting att göra.
• Vad tror du påverkar ungdomar till bra resultat i skolan?
Här nämns lärare, vänner, föräldrar, syskon, intresse för skolan, roliga lektioner, bra resultat, motivation och målsättning.
”Föräldrarna! De vill sina barns bästa. Har man föräldrar som inte bryr sig så resulterar det i sämre resultat. Även kompisar kan motivera till bättre resultat genom att hjälpa varandra.”(Intervju 2)
”Det handlar om motivation och om hur man är som person”.(Intervju 3)
• Tror du ungdomars resultat i skolan påverkas av vad de gör på sin fritid?
Intervju 1: Nej. Det handlar mer om sig själv, sitt intresse och motivationen.
Intervju 2: Nej, men att vara med i någon föreningsverksamhet gör att det blir bättre. Intervju 3: Nej, men att mycket fritidsaktiviteter kan påverka på så sätt att man har svårt att hinna med skolan/läxläsning. Då är det viktigt att man kan planera sin tid. Hon anser att det är bra att ha saker att göra på fritiden.
Intervju 4: Ja, då hon ofta fastnar framför datorn och kan sitta till långt in på natten innebär det att hon kommer trött till skolan dagen därpå.
• Vad motiverar dig till dina studieresultat?
Intervju 1: När han får beröm av lärarna, när de ser honom och uppskattar honom. Han påtalade att motivationen ökar om läraren bryr sig mer och ger ”morötter” och bekräftar eleven. Samtidigt är det svårt att behålla den positiva känslan som skapats efter en bra lektion och ta med den till nästa. Motivationen avtar då nästa lärare inte ser och bekräftar eleven på samma sätt kommande lektion.
Intervju 2: Han har som mål att ha godkänt betyg i alla kurser. Intervju 3: Framtiden!
24
4.3 Sammanfattning
Det som framkommit från den första enkäten är att en stor del av de tillfrågade högpresterande eleverna anser sig vara aktiva på sin fritid och många av dem är med i föreningslivet. Merparten av dessa tränar dessutom tre eller mer än tre tillfällen i veckan. Därför anser många att de måste planera för att hinna med skolan men att det inte har tidsbrist för läxläsningen. Faktorer som påverkar deras resultat i skolan är intresse/motivation, familj/vänner/förhållande och tiden.
Det som framkom från den andra enkäten, till slumpmässigt utvalda elever, var att mer än hälften anser sig vara aktiva på sin fritid och att hälften är med i någon föreningsverksamhet. Hälften av de tillfrågade anser varken att de på grund av sin fritidsaktivitet måste planera sin läxläsning eller har tidsbrist för den. Faktorer som påverkar resultaten är tid, motivation och humör/hur man mår.
Från intervjuerna kom det fram att studier i och efter skoltid i stort sett handlar om hur motiverad man är som elev. Att man kan vara mer motiverad för sin idrott men att detta inte behöver leda till bättre motivation för skolan. Dock påtalar de att kombinationen skola och idrott är bra och att man genom idrotten lär sig mycket användbara saker. Motivationen, inställningen och målsättning är sedan det som återkommer som en röd tråd genom intervjuerna.
Det går inte att se något tydligt samband mellan att man är med i någon föreningsverksamhet och presterar höga resultat i skolan. Eleverna påtalar motivationen oavsett prestation.
5. DISKUSSION
”Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.”(www.skolverket.se)
För att eleverna skall kunna få till sig denna viktiga utbildning så krävs det att vi vuxna skapar en bra miljö med goda förutsättningar för att våra elever skall få skoltiden till att ”främja deras harmoniska utveckling” som citatet säger.
Syftet med studien var att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan påverka motivationen för skolans arbete. Efter att ha funderat över min egen skolgång och vidare studerat eleverna som jag undervisar, så har jag blivit väldigt nyfiken på vad det kan vara som gör att vissa elever lyckas bättre än andra i skolan.
Sedan lång tid tillbaka har forskare varit intresserade av hur motivationen påverkar människan på olika sätt vid olika tillfällen.
Det finns många olika typer av motivation och en av dem kan vara målrelaterad. Eleverna arbetar här efter uppsatta mål för sina studier, vissa kortsiktiga som att till exempel klara av gymnasiet med betyget godkänd och ta studenten, medan det finns andra som ser längre fram och som siktar på att vidareutbilda sig för att nå sitt drömyrke. Framtidsvisioner och mål var även någonting som enkätsvaren visade och som de ansåg påverkade deras resultat i skolan.
Sjöberg(1997) menade i sin text att man presterar bäst om man tycker det man gör är intressant och att det ökar lustkänslan. En av eleverna som intervjuades påtalade att
25
hon tyckte att lektionerna är roliga vilket absolut bidrar till en positiv känsla som elev och som gör att man trivs med sin utbildning. Automatiskt kommer vi vidare in på någonting som alla eleverna som intervjuats upplevde som en lustkänsla med skolan, klassen. Det kan vara så att när man trivs i skolan så känner man också för att vara där mer och det blir lättare att komma dit varje dag. Kommer eleverna till skolan så går de på lektionerna, eftersom de trivs i klassen, och då träffar de på lärarna som ”peppar” och uppmanar eleverna att kämpa på. Motivation kan visa sig på många olika sätt. Vissa är motiverade precis hela tiden, några mer då och då eller kanske mer för någon specifik uppgift medan någon annan inte alls har någon motivation till studieresultat. Alla är vi i behov av någon typ av motivation för att se framåt och klara av uppgiften.
I en av intervjuerna påtalade en elev att motivationen ökar om läraren bryr sig mer och ger ”morötter”(en typ av lockbete för att motivera eleverna att sträva högre resultatmässigt) och bekräftar eleven. Eleven berättade också att det är svårt att behålla den positiva känslan som skapats efter en bra lektion och ta med den till nästa. Motivationen avtar då nästa lärare inte ser och bekräftar eleven på samma sätt kommande lektion. Om jag ser till egna erfarenheter som lärare så kan man i den här situationen känna att det är mycket svårt att ”hinna med” bekräftelsebiten under lektionen, även om den är så viktig.
Prestationsmotivation menas med att utifrån hur man presterar så blir man också motiverad på olika sätt. Går det väldigt bra och man lyckas göra goda resultat så kan det upplevas som en ”kick” av allt det positiva som skapats, och detta motiverar i sin tur till att eleven också fortsättningsvis vill lyckas. Om man däremot vänder på det dvs. eleven som istället misslyckas gång på gång så blir ändå följden på precis samma sätt. Om motgångarna fortsätter och läggs på hög, även om man kämpar, så kan det bli svårt att ”hålla masken” till slut och fortsätta kämpa. Slutligen kommer kanske elevens negativa prestationer påverka eleven så mycket att denna inte orkar kämpa mer. Jag har själv fått vara med om att det är mycket jobbigt för eleven om det uppstår för många motgångar, vilket leder till negativa tankar och möjligen senare skolk.
I enkäterna kom stress på tal som någonting som påverkar deras resultat och man kan gissa att de syftar på att stressen påverkar dem negativt. Stressen kom också på tal under en intervju då eleven påpekade att hon inte fixar situationen om det var för mycket på en gång. Stressen och pressen blir då för stor och hon väljer i det läget att strunta i allt istället. Karp (2000) tar upp just detta dilemma i sin bok, hur många människors dagsschema består av en väldig massa måsten och saker som måste göras. Ändå väljer många att prioritera idrotten. Man anser vidare att det kan upplevas som att vissa elever med många fritidsaktiviteter automatiskt får väldigt långa dagar vilket leder till att eleverna blir stressade och får mindre tid till att koppla av och varvar ner (Olsson& Wahlgren, 2006). Samtidigt presterar dessa ändå bättre resultat visar undersökningen.
Tidsaspekten återkommer både i enkätsvaren och i intervjuerna som någonting som påverkar deras resultat. En berättade att med för mycket att göra leder det till stress, stress är jobbigt och till slut så lägger eleven istället allt åt sidan. Är det så att vi lärare skapar denna för eleven stressiga miljö eller skapar de den själv? Eleverna löser detta på olika sätt. Vissa lägger upp planeringar och strukturerar allt som skall göras medan andra tycker att det helt enkelt blir för mycket för att kunna ta tag i det.
26
Något annat intressant som kommit upp i samband med faktorn tid var att eleverna inte upplevde att de hade tidsbrist för läxläsning vilket i sin tur innebär att tiden finns till att hinna med hemuppgifterna och med det påverka resultatet i skolan. Ändå kan jag som undervisande lärare påträffa många elever som inte gör sina hemuppgifter. Hälften av dem tillfrågade, oavsett hur de presterar i skolan, anser att de inte har tidsbrist till läxläsning. Det innebär samtidigt att det ändå är hälften av de tillfrågade som anser att de har tidsbrist, vilket är en hög siffra. Beror det på att fritidsaktiviteten tar för mycket tid eller att de har så mycket läxor? Tyvärr framgår inte detta av frågan.
Min tes inför arbetet handlade om att jag har erfarenhet och tror att elever som parallellt med skolan sysslar med idrottsaktivitet, lyckas prestera bättre resultat i skolan. Detta utgick jag från då idrottselever genom föreningslivet lär sig många lärorika beteenden att ta med sig och använda i andra sammanhang. Det visade sig i enkätundersökningarna att det var betydligt fler av de högpresterande som ansåg sig ha en aktiv fritid. Dessutom var det betydligt fler av de högpresterande som var med i någon idrottsförening än de tillfrågade i enkät 2. Jag tycker inte det var övertygande många som anser att de hade presterat samma resultat om de haft en annan typ av fritid än vad de har idag. Detta tycker jag tyder på att eleverna mer är inne på motivationen och att individen spelar in i resultatet, vilket visade sig i både enkäterna och intervjuerna. Eleverna som intervjuades anser inte att det man gör på fritiden spelar in alls.
Med ungdomarnas medverkan i föreningslivet menar föräldrarna att ungdomarna förväntas visa hänsyn, artighet och uppskattning.(Karp, 2000) Vidare så får de lära sig att man måste göra saker även om man inte vill, kollektiv och kommunikativ anpassning och allmän fostran som behövs till vuxenlivets krav och förväntningar. Föräldrarna påtalar också att de anser att det som ungdomarna lär sig inom idrotten även kommer till nytta i skolarbetet för att de lärt sig att koncentrera sig, fatta beslut, grupparbeta och ta individuellt ansvar. Något man menar på ger ungdomarna bättre förutsättningar för att lyckas i arbetslivet. Denna undersökning visar på en tendens att det i mångt och mycket handlar om motivation och om individens inställning till skolan. Det som ungdomarna har med sig från idrottsföreningen tror jag säkert många får användning av dels i skolan men även i framtiden när de kommer in i vuxenlivet.
Det som jag tycker kom fram väldigt tydligt under våra intervjusamtal var hur eleverna upplever att skolresultaten i mångt och mycket beror på eleven själv och dennes motivation för att nå bra resultat i skolan.
Avslutningsvis kan man säga att det inte finns något direkt samband som säger att de högpresterande eleverna i skolan samtidigt är delaktiga i någon föreningsverksamhet eftersom motivationen inte enbart kommer från idrotten.
27
5.1 Fortsatta studier:
- Kan föreningsverksamheten påverka mer eller mindre på skolresultaten
beroende på kön?
- Kan skolan påverka till vad man gör på sin fritid?
- De som inte är med i någon förening utan sysslar med ”öppen
28
Referenser
Arfwedson, Gerd (1992). Hur och när lär sig elever? Stockholm, HLS förlag.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. ?
Ejvegård, Rolf (1993). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund.
Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en
interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Isaksson, Linnéa & Reinhardt, AnnKristin (2006). ”Orka!?” – om motivation hos elever i
grundskolans senare år. Lärarutbildningen, Luleå Tekniska Universitet.
Karp, Staffan (2000). Barn, föräldrar och idrott – en intervjustudie om fostran inom
fotboll och golf . Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Larsson, Karin & Werner-Olsson, Kristina (2005). Flexibelt lärande –
Framgångsfaktorer ur ett elevperspektiv. Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Olsson, Jennie & Wahlgren, Pernilla (2006). Planerad fysisk aktivitet – främjar det
skolarbetet? Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Rogers, C. (1976). Frihet att lära. Helsingborg: Schmidts AB.
Sjöberg, L. (1997). Studieintresse och studiemotivation. Stockholm: Norstedts AB.
Skaalvik, Einar M. & Skaalvik, Sidsel (2005). Skolens læringsmiljø – selvopfattelse,
motivation og læringsstrategier. Oslo, Universitetsforlaget.
Skolverket (2001). Utan fullständiga betyg – varför når inte alla elever målen? Steinberg, J.M. (1987). Klassens inre arbete. Solna: Ekelunds förlag AB.
Taube, Karin, Tornéus, Margit, Lundberg, Ingvar (1984). Handledning för kartläggning,
Självbild. Stockholm, Författarna & Psykologiförlaget AB.
Internet
www.skolverket.se www.ne.se
29
Enkätundersökning 1
Bilaga 1
Hej!
Jag genomför en enkätundersökning som ett steg i mitt examensarbete där jag forskar i hur fritiden har påverkan på elevens resultat i skolan.
Skulle vilja be dig ta en stund till att fylla i detta formulär. Ringa in ditt svar.
1. Kön? Tjej Kille
2. I vilken årskurs går du? Åk 1 Åk 2 Åk 3
3. Anser du dig prestera bättre resultat än genomsnittet i klassen?
Ja Nej
4. Anser du dig vara aktiv på din fritid? Ja Nej
5. Är du med i någon föreningsverksamhet på din fritid?
Ja Nej
6. Hur många gånger i veckan är du aktiv i din förening?
1 2 3 4 5 Fler
7. Anser du att dina aktiviteter på fritiden innebär planering av din läxläsning
för att hinna med? Ja Nej
8. Innebär din fritidsaktivitet att du har tidsbrist för läxläsning? Ja Nej
9. Tror du att du skulle prestera samma resultat i skolan om du inte var aktiv i
någon förening? Ja Nej
10. Vilka faktorer vill du nämna som påverkar ditt resultat i skolan?
___________________________________________________
Till slut: Jag är även i behov av att göra ett antal intervjuer för att få bättre inblick i
detta. Är det okej för dig om jag kontaktar dig och ställer lite fler frågor? Fyll i s f gärna i dina uppgifter här nedan. Tack för din medverkan!
Namn: ________________________________________________ Mailadress: ____________________________________________
30
Enkätundersökning 2
Bilaga 2
Hej!
Jag genomför en enkätundersökning som ett steg i mitt examensarbete där jag forskar i hur fritiden har påverkan på elevens resultat i skolan.
Skulle vilja be dig ta en stund till att fylla i detta formulär. Ringa in ditt svar.
1. Vad är du? Tjej Kille
2. Vilken årskurs går du i? Åk 1 Åk 2 Åk 3
3. Om du ser till dig själv och dina resultat i skolan och jämför dem med de
övriga i klassen. Vilken kategori tillhör du då?
Lågpresterande Medelpresterande Högpresterande
4. Anser du dig vara aktiv på din fritid? Ja Nej
5. Är du med i någon föreningsverksamhet? Ja Nej
6. Du som inte är med i någon förening, vad sysselsätter dig på din fritid?
___________________________________________________________________
7. Innebär fritidsaktiviteten att du måste planera läxläsningen för att hinna
med? Ja Nej
8. Innebär din fritidsaktivitet att du har tidsbrist till läxläsning?
Ja Nej
9. Tror du att du skulle prestera annat resultat om dina fritidsintressen var
annorlunda? Ja Nej
10. Vilka faktorer påverkar dina resultat i skolan(både positiva och negativa
resultat)?____________________________________________________ Till sist: Jag är även i behov av att göra ett antal intervjuer för att få bättre inblick i detta. Är det okej för dig om jag kontaktar dig och ställer lite fler frågor? Fyll i s f gärna i dina uppgifter här nedan. Tack för din medverkan!
Namn:_____________________________________________
Mailadress:_____________________________________________________ Klass:________________ Mentor:_____________________________________
31
Enkätundersökning 3
Bilaga 3
Hej!
I höst deltog du i en undersökning som rörde din fritid och skola. Jag behöver nu din hjälp igen, med en kompletterande fråga.
När du hör ordet föreningsverksamhet. Vad förknippar du i första hand med detta ord/ Vilken typ av fritidssysselsättning tänker du på?
________________________________________________________
Om jag skulle ställa dina kompisar samma fråga, vad skulle dem då ge för svar tror du? ________________________________________________________
32
Diagram från enkätundersökning
Bilaga 4
Diagram 3, enkät 2.
Du som inte är med i någon förening, vad sysselsätter dig på din fritid? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 TV Trä na Plu gga Spe lar inst rum ent/ i ba nd Åke r sk ate boar d För hålla nde/ Vän ner Da tor Fam ilj Jobb ar Sju nga Lyss na p å m usik Vad jag känn er fö r ju st d å A n ta l
De som inte är högpresterande sysselsätter sig framför allt med vänner/förhållanden, tränar, pluggar, spela instrument/i band och datorn på sin fritid.
