Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 hp
Om Reggio Emilia
About Reggio Emilia
En undersökning på en Reggio Emilia inspirerad förskola A study in a Reggio Emilia inspired preschool
Ida Rydebjörk
Lärarexamen, Fö/Gt 210hp
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2009-01-16
Handledare: Angerd Eilard Examinator: Johan Lundin
Sammanfattning
Hur kan man arbeta Reggio Emilia inspirerat på en förskola? Frågan utgör syftet för denna undersökning i form av en fallstudie på en förskola och består av observationer av
verksamheten och intervjuer med fyra pedagoger. Genom att studera hur den historiska förändringen utvecklats inom förskolepedagogiken kan en förståelse fås för populariteten av Reggio Emilia som finns idag. Det nämnda tillsammans med resultat från undersökningen och från den upptagna teorin utgör i detta arbete exempel på hur man kan arbeta Reggio Emilia inspirerat. Sammanfattningsvis kan man säga att inspirationen har sin grund i synsättet om det kompetenta barnet där man hela tiden utgår från barnets behov i nuet.
Förord
Ett varmt tack till min handledare Angerd Eilard samt min mamma Helena Mühr för all oumbärlig hjälp med mitt arbete.
Innehållsförteckning
1 Inledning 9
1.2 Syfte och frågeställningar 9
2 Teoretisk bakgrund 11
2.1 Om förskolans historiska förändring 11
2.1.1 Förskolans läroplan, Lpfö98 (Skolverket, 2006) 13
2.2 Reggio Emilias bakgrund 13
2.2.1 Reggio Emilia introduceras i Sverige 14
2.3 Vad är Reggio Emilia? 14
2.3.1 Vem har inspirerat Reggio Emilia? 15
2.3.2 Reggio Emilias syn på barn och pedagogernas förhållningssätt 15
2.3.3 Dokumentation 16 2.3.4 Miljö 17 3 Metod 18 3.1Urval 19 3.2 Procedur 19 3.3 Datainsamling 19 3.3.1 Intervjuer 19 3.3.2 Observationer 19
3.4 Validitet och reliabilitet 20
3.5 Forskningsetik 20 3.6Analysmetod 20 4 Resultat 21 4.1 Resultat av observationer 21 4.1.1 Verksamhetens upplägg 21 4.1.2 Pedagogernas förhållningssätt 23
4.1.3 Hur belyses lpfö98 i verksamheten? 24
4.2 Resultat av intervjuer 25
5 Diskussion med analys 29
5.1 Verksamhetens upplägg 29
5.2 Pedagogernas förhållningssätt 31
5.3 Hur belyses lpfö98 i verksamheten? 32
5.4 Slutsats 33
5.5 Kritisk reflektion 35
5.6 Vidare forskning 35
6 Referenser 37
1 Inledning
Under mina år som lärarstuderande har jag kommit i kontakt med olika pedagogiska inriktningar inom förskolan. En mängd olika inriktningar med speciella profileringar har uppkommit de senaste åren och man kan fundera över hur de förskolor och skolor som inte har någon profil klarar sig i en förlängning. Reggio Emilia är en inspiration som allt fler förskolor verkar välja i Sverige att arbeta efter och i detta arbete studeras den närmare.
Genom utställningen; Ett barn har hundra språk, trädde Reggio Emilia fram i Sverige under åttiotalet och är en inspiration som genomsyras av ett visst förhållningssätt och är enligt Barsotti (1998) ett synsätt om barns lärande och de förmågor och rättigheter som individen har från början. Inte förrän nu på senare år har filosofin verkligen kommit att ta stor plats i Sverige. Möjligen kan decentraliseringen av skolan under åttiotalet, som innebar att det svenska skolsystemet förändrades totalt, vara en bidragande orsak. Då ifrågasattes folkhemmet och den offentliga sektorn vilket resulterade i att det svenska skol- och utbildningssystemet förändrades totalt. Skolan motsvarade inte framtidens krav och en ny pedagogik och en ny skola skulle behövas vilket i sin tur ledde till att staten överlät
utbildningen till skolor och professionella på kommunalnivå. Skolan kommunaliserades vilket nu innebar att varje kommun skulle klara av att följa, läroplanen, nationella kursplaner och skollagen, vilken kom att omfatta förskolan 1998 (Dovermark, 2007).
Är Reggio Emilia en inriktning/inspirationskälla för att klara av förskolans uppdrag? För att kunna förstå varför Reggio Emilia är på framväxt nu är det även av betydelse att se hur förskolans historiska utveckling har sett ut.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att i relation till förskolans läroplan, Lpfö98, studera hur Reggio Emilia filosofin ser ut och fungerar i praktiken på en förskola. Detta för att bidra till ökad och samlad kunskap om Reggio Emilia och dess innebörd samt hur man applicerar den praktiskt på en förskola.
Övergripande frågeställning
Sekundära frågeställningar
Hur ser verksamheten ut i en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Hur är pedagogernas uppfattning om att arbeta Reggio Emilia inspirerat? Hur är Reggio Emilia som inspiration för att jobba med barn?
2 Teoretisk bakgrund
2.1 Om förskolans historiska förändring
Friedrich Fröbel startade 1837 något som skulle bli föregångare till den första barnträdgården som öppnades i Tyskland 1840 och syftet var att ge små barn undervisning på deras nivå. Han jämförde barnen med en planta som behövde skötsel och omsorg och barnträdgården som det då kallades, skulle vara en plats för alla barn oavsett vilken social bakgrund de hade.
Pedagogiken och barnens utvecklingsstadium skulle överensstämma, ansåg Fröbel (Fagerli, Lillemyr och Sobstad, 2001). 1896 öppnades den första Fröbelinspirerade förskolan i Sverige. Denna hade till skillnad från barnkrubborna en pedagogisk verksamhet då barnkrubborna som funnits sedan 1854 hade som uppgift att passa barnen då föräldrarna arbetade. Genom Fröbels pedagogik blev man inspirerad till att göra något mer än att bara passa barnen.
På 30-talet kom barnpsykologin att förändra synen på barn och Fröbelpedagogiken fick konkurrens. Elsa Köhler var en psykolog vars tes var att ” psykologin måste vara grunden för småbarnspedagogiken, d v s att småbarnsfostran är ett psykologiskt och pedagogiskt
’problem’”, (Persson 1991 s.17). Köhler kom fram till en pedagogik som la vikt på barnens fria skapande med olika material. Detta efter att ha analyserat barnen utifrån
utvecklingspsykologiska kunskaper om olika åldersstadium. Uppfostran diskuterades utifrån psykologi och vetenskapliga teorier och rön. De religiösa och filosofiska målsättningarna som Fröbel förespråkade fick ge vika för ett mera vetenskapligt tankesätt. Ett nytt sätt att se på barn, barndom och barnets utveckling analyserades utifrån vetenskapliga kriterier. Det vetenskapliga tänkandet har bl. a. lärt oss förstå det enskilda barnets utveckling och vilka behov de har av bl.a. stimulans och kärlek. 1930 – talet har stor betydelse för hur samhället och synen på barn har förändrats (Persson, 1991).
1950 tog staten på sig huvudansvaret för barnomsorgen gällande små barn. Den övergripande uppgiften som daghemmen hade före 1960 var att ta hand om barn till ensamstående mödrar. 1962 togs ett beslut om att barnomsorgen skulle ses över och ett program upprättades, (Persson, 1991). Sverige har sedan 60- talet tagit avstånd från barn med speciella behov och istället lagt fokus på en förskola för alla, (Dahlberg, Moss, Pence, 2001). Det var på 70- talet som utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen började. 1972 blev förskola benämning på tidigare daghem och det var även vid denna tid som barnstugeutredarna kom med mer
vetenskapligt tänkande till förskoleprogram. Piaget och Eriksson, presenterades utifrån deras teorier om utveckling i samband med att små barns utveckling och behov blivit mer
uppmärksammat, (Persson 1991).
Förskoleverksamhetens innehåll och organisation var statens ansvar och det var samhället som hade ansvaret för barnomsorgen. Nu skulle barnen ses som individer med rättigheter och möjligheter att utvecklas med hjälp av utbildad personal. 1987 skapades ett nytt pedagogiskt program, ”I det pedagogiska programmet lades stor vikt vid barnets socialisation och
förskolans möjlighet att komplettera barnens uppväxtmiljö” och det blev fokus på att arbeta tematiskt, barnens lek samt att ha kontinuitet i verksamheten, (Persson 1991). Enligt
Johansson och Holmbäck Rolander (red. 2000) är grunden i den pedagogiken bl. a att lärandet sker ständigt och i alla sammanhang, samt att för att barnen ska förstå sin omvärld behövs lek och ett mer temainriktat arbetssätt.
På 80- talet fick man upp intresset för Lev Vygotskij som blivit känd i väst på 60-talet,
(Vygotskij, 1995). Han var en föregångare till psykologiska och pedagogiska trender som slog igenom på 70- till 90-talet. Vygotskij är bl. a känd för sin teori om den proximala
utvecklingszonen. Detta innebär t ex att det ett barn gör och klarar av tillsammans med en vuxen kommer han att på egen hand klara av nästa gång, (Bråten, 2007).
I början på 80-talet ifrågasattes folkhemmet och den offentliga sektorn vilket medförde att skolan kommunaliserades 1991. Nu skulle varje kommun klara av att följa, läroplanen, skollagen och nationella kursplaner vilket i sin tur innebar att det var upp till lärarna att tolka läroplanen och att skapa ett arbetssätt med utgång från läroplanen. 1996 överfördes förskolan och skolbarnomsorgen till utbildningsdepartementet från socialdepartementet. Skolverket tog ansvar för förskolan som 1998 också fick en egen läroplan. (Johansson och Holmbäck
Rolander, red., 2000).”Genom en integration av förskola, skola och fritidshem kan förutsättningar skapas för samverkan och skapa gemensamma synsätt på barns och ungas utveckling och lärande”, (1997/98:93, s.8).
Ett individualiserat förhållningssätt är i linje med de tankar som kommer till uttryck i Lpfo94 (Sandin & Halldén, 2003, S.11) ”Barn framställs inte längre som några som tillhör en
barndomsvärld helt skild från vuxenvärlden, utan snarare som några som aktivt strävar efter att öka sitt vetande och skaffa sig kontroll över sin omvärld.” Numera ses inte barnet som en mottagare av vård utan som kompetent (Halldén, 2002, s.34).
2.1.1 Förskolans läroplan, Lpfö98 (Skolverket, 2006)
I denna har förskolan ett uppdrag att arbeta mot och där står det bl. a
Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. (s.5)
Den verksamhet som förskolan bedriver ska utgå från barnens intressen, erfarenheter, motivation samt barnens vilja att söka kunskap. Detta kan t ex ske genom ett temainriktat arbetsätt. De vuxna ska även ge barnen vägledning och stimulans för att själva kunna utveckla nya insikter, kunskaper samt att öka sin kompetens. Även barngruppen belyses som viktigt och aktiv del i utvecklingen och lärandet. Barnen ska kunna byta aktiviteter under dagen samt att deras planer, fantasier och kreativitet i lek och lärande ska finnas med i verksamheten. De som verkar inom förskolan skall även hjälpa barnen att kompromissa, bearbeta konflikter och respektera varandra.
Utforskande, nyfikenhet och lust att lära sig skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå från ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. (s.8-9)
Vidare går att läsa i lpfö98 att barnen ska få göra egna val och bilda sig egna uppfattningar. Förskolan skall sträva efter att barnen ska få utveckla nyfikenhet och lust. De ska även få uttrycka sin tankar och åsikter för att kunna påverka sin situation. De ska få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande för att förstå och handla i demokratisk anda. Det är arbetslagets uppgift att låta barnen få vara med och påverka innehållet i verksamheten samt få vara med och utvärdera den. Även miljön belyses och den ska vara öppen, inbjudande och innehållsrik.
2.2 Reggio Emilias bakgrund
Reggio är en stad i norra Italien, där människor efter andra världskriget ville ha en bättre värld efter fascismens slut. Föräldrar byggde upp ett daghem, med tegelstenar från hus som var sönderbombade. Förskolan de byggde ligger i Cella en bit utanför Reggio och heter XXV- APRILE som är befrielsedagen efter världs- och inbördeskriget. Loris Malaguzzi, en folkskollärare som även hade studerat psykologi, hade hört talas om detta och erbjöd sina tjänster gratis då han blev så tagen utav deras initiativ och mod. Fler daghem byggdes upp men det var inte lagligt att bedriva daghem ickekyrkligt utan det var den katolska kyrkan som
hade ansvaret (Wallin, 1996). 1963 fick kommunen ansvaret för daghemmen som de själva hade startat upp på privata människors initiativ och Loris Malaguzzi blir kommunal
barnomsorgschef, (Wallin, 1996). Han är även Reggio Emilias grundare som med sina moderna pedagogiska idéer tillsammans med kommunen, politiker och medborgare förändrade ett gammaldags sätt att tänka inom skolan. Loris Malaguzzi utvecklade en
pedagogisk filosofi genom att hela tiden ha barnet i tankarna. Han har inte velat skriva ner sin inspiration då han anser att tänkandet är och måste ständigt förändras. Det finns således ingen nedskriven metod att arbeta efter, utan det är själva tänkandet som är det viktiga (Jonstoij & Tolgraven, 2001).
2.2.1 Reggio Emilia introduceras i Sverige.
Anna Barsotti besökte tillsammans med Karin Wallin Reggio Emilia i Italien 1978. Därefter ville de förmedla till andra vad de upplevt och utställningen ”Ett barn har hundra språk” visades 1981 och samtidigt släppte Wallin boken med samma namn, (Jonstoij & Tolgraven, 2001). 1986 gjordes en andra utställning och det var då som andra förskollärare och
pedagoger fick upp ögonen för Reggio Emilia, (Gedin & Sjöblom, 1995).
2.3 Vad är Reggio Emilia?
Reggio Emilia är en pedagogisk filosofi som man kan inspireras av i arbete med barn och som är fri att tolka. Det finns ingen speciell metod som man inom förskolan ska gå efter, men däremot ett synsätt och förhållningssätt om att utgå från barnet som kompetent. ”Denna pedagogik utgår från att barnet är medkonstruktör av kunskap och därför inte ska läras en redan existerande mängd kunskap”, (Dahlberg, Moss och Pence, s.116). Inom Reggio Emilia arbetas det mycket med projekt som kommer utifrån barnens funderingar och intressen och enligt Gedin & Sjöblom (1995) så undviker pedagogerna att ge svaren till barnen. Istället får barnet pröva och diskutera med andra barn, pedagogerna kan även ställa frågor som kan leda barnet vidare. Tanken med detta är att problemet/funderingarna som barnen har kring
projekten ska synliggöras och isoleras så att barnet kan närma sig det och hitta egna sätt att lösa det på. Miljön, värdefrågor och relationer är viktiga inslag i Reggio Emilia och ”kanske kan man påstå att synen på barns lärande ligger så nära en demokratiprocess man kan komma”, (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2003, s.38). Vidare menar de att barnen ses som individer med rättigheter, vilket även speglas i läroplanen.
2.3.1 Vem har inspirerat Reggio Emilia? Pedagoger inom Reggio Emilia har tagit in olika teorier, inte bara om utbildning, utan från psykologi, arkitektur, litteratur, fysik m.m. De har även experimenterat, med dessa teorier och skapat sin egen mening och syn på pedagogik nämligen att: ”barns lärande utgår från ett sociokulturellt sammanhang och sker i relation till andra och som dessutom behöver en miljö för förändring, självständighet och samspel” (Dahlberg & Moss i Rinaldi, 2006, s4-6). De kom även i kontakt med psykologen Lev Vygotskijs teorier om konstruktivism och denna insyn blev en viktig del i Reggio Emilia arbete. Vidare menar de att Reggio Emilias tanke på att använda de andra barnen i gruppen som en pedagogisk metod till medhjälp har mycket gemensamt med Vygotskijs proximala utvecklingszon, (Dahlberg & Moss i Rinaldi, 2006) och som enligt Evenshaug & Hallen (2005) innebär, att det som barnen har svårt att klara av själva kan de klara av med hjälp av andra mer erfarna personer. Det är då inom detta område som en intellektuell utveckling sker och det är då viktigt att som pedagog stimulera barnen till aktivt samarbete med andra. Vidare förklarar de begreppet scaffolds som betyder
stödstrukturer och innebär att de vuxna ska bygga upp strukturer för barnen så att de själva
kan öka sin förståelse och kompetens för att klara av ett problem.
2.3.2 Reggio Emilias syn på barn och pedagogernas förhållningssätt
Tina Bruce (1990) nämner tre olika synsätt att se på barn varav en kallas den
interaktionistiska grundsynen som innebär att barnen förändrar och samverkar med varandra. Ett samspel med omvärlden sker och de vuxna används som ”medel med vars hjälp barnen kan utveckla sina egna strategier, initiativ och reaktioner samt skapa sina egna regler som möjliggör deras utveckling”, (Bruce, 1990, s.22). Loris Malaguzzi som var Reggio Emilias grundare brukade även han tala om tre olika synsätt på barn. Dels sågs barnet som ett oskrivet blad som måste fyllas på med kunskap. Ett annat sätt var att barnet lär sig genom att förstå, men detta blir ett barn som inte själv tar ansvar för sin kunskap. Det tredje sättet som
anammas inom Reggio Emilia innebär att man ser ett barn som vill växa, lära och veta. Dessa barn behöver vuxna som kan se och lyssna samt kan hjälpa dem att bygga upp en värld, (Gedin och Sjöblom, 1995).
Inom Reggio Emilia pratar man om det kompetenta barnet. ”Det man har utgått från är ”ett rikt, starkt, förmöget och kompetent barn ända från födseln, ett starkt subjekt, starkt i sin önskan att växa, lära sig och utforska”. Mycket handlar om hur vi bemöter barnen och vilken syn vi har på dem. ”Vi bemöter ett barn som vi föreställer oss som rikt och kompetent
annorlunda än ett barn som vi ser som sårbart och i behov av stöd”. Pedagogens roll inom Reggio Emilia är att utmana barnen exempelvis genom att problematisera, ge förslag på nya material eller metoder samt att själva låta sig inspireras av deras tankar och funderingar. Man ser kunskap som något som skapas tillsammans med andra och omvärlden, ett så kallat social-konstruktionistiskt perspektiv (Jonstoij och Tolgraven, 2001).
Enligt New (2007) ansåg Loris Malaguzzi att de traditionella förskolorna i Italien misslyckades att se och stötta barn i deras intellektuella och sociala kompetenser, därav utvecklade han arbetet i projekt som skulle involvera lärarnas nyfikenhet samt barnens
nyfikenhet. Detta resulterade i de långa projekten som skulle börja med barnens vilja att förstå något om den fysiska eller sociala världen. Inom projekten ska barnen få testa sina hypoteser och ibland komma fram till nya. New (2007) menar även att just de längre projekten är ett kännetecken för Reggio Emilia inspirationen. Ett exempel på ett projekt är ett som startades våren 1991 i Italien då ett nytt matbord behövdes. Snickaren behövde ha bordets mått och barnen fick diskutera och komma med olika förslag. Förslagen var bl. a; att mäta med
fingrarna, de kunde rita bordet eller mäta med rep eller tom mäta med en sko. Idéerna föddes och snickaren fick slutligen sina mått, (Wallin, 1996).
Genom att arbeta tematiskt eller med projekt som inom Reggio Emilia, vill man visa på grundläggande egenskaper i omvärlden eller hos barnet och att föränderlighet och företeelser hänger ihop. I en intervju med Vea Vecchi, atelierista på ett daghem i Reggio, gjord av Anna Barsotti framkommer att ämnena till projektarbetena görs i början av läsåret och att de kan komma från barnen, att de ser ett intresse hos barnen eller om det har hänt något, men det kan även komma från de vuxna av samma skäl. ”Den underliggande idén med Reggio Emilias kreativa, hypotesprövande och problemformulerande arbetssätt är inte att försöka skynda på barnens kognitiva utveckling, utan att låta dem få tillgång till sitt eget tänkande,”(Barsotti, 1998, s.25). Vidare menar Barsotti att styrkan med Reggio Emilia är att den genomsyras av ett förhållningssätt och inte utav en metod att följa och detta innebär att verksamheten i Reggio Emilia hela tiden kan utvecklas och förnyas. En svaghet med detta är enligt Anna att den kan få så många olika tolkningar om hur verksamheten ska läggas upp.
2.3.3 Dokumentation
synliggörs genom dokumentation vilket ger möjlighet att ta del av varandras tankar, (Jonstoij & Tolgraven 2001). Vi måste även reflektera och använda dessa reflektioner till att ta steget längre och utmana barnens tankar, (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Macdonald (2007) intervjuade 25 föräldrar om vad de brukar få reda på av sina barn om hur deras dag har varit och det visade sig att många var missnöjda och ville veta mer. Projektet gick ut på att dokumentation skulle tillföras och de blev sedan intervjuade igen och alla var positiva och kände att det var värdefullt och 22 av föräldrarna ansåg att det hjälpte dem att prata med sina barn om vad de lärde sig.
Dokumentationen är ett bra verktyg för föräldrar att följa barnens lärande, dock saknas etiska diskussioner angående vad det innebär att bli dokumenterad för barnen. Trots det så anses dokumentationen gynna barnperspektivet då det synliggör vad barnen och pedagogerna gör, (Lindgren & Sparrman, 2003).
2.3.4 Miljö
Miljön, även kallad den tredje pedagogen har stor pedagogisk betydelse. Det ska finnas organiserade stunder med vuxna men även situationer då barnen kan vara för sig själva, genom att då dela in rummen i olika hörn skapas den möjligheten menar Laura Rubizzi och Magda Bondavalli i Barsotti (1998). Även Strong-Wilson och Ellis (2007) tar upp miljöns betydelse där ingen hänsyn togs till materialet innan man såg miljön som central för inlärning. Det noga utvalda och ordnade fina materialet i miljön ska inbjuda till att utforska och vara utvecklande för barnen.
3 Metod
Verksamheten på en Reggio Emilia inspirerad förskola studeras i detta arbete på djupet genom en fallstudie, som är en detaljerad undersökning av ett fenomen för att här se hur man kan arbeta Reggio Emilia inspirerat. Detta i enlighet med Merriam (1994, s. 24, 28) som menar att man genom närmare, djupare kunskaper om en situation kan få bättre förståelse rent generellt av den företeelse man är intresserad av. Det viktigaste i fallstudien är inte
tillvägagångssättet utan ” de frågor man utgår ifrån och vilken relation de har till slutprodukten” .
I denna undersökning ingår dels observationer av verksamheten och dels intervjuer med pedagogerna. Syftet med de kvalitativa intervjuerna är att den intervjuade ska ge så
uttömmande svar som möjligt och då måste frågorna vara utformade på det vis att dessa svar är möjliga att få, (Johansson och Svedner, 2006, s.43). Detta har även medfört att vissa följdfrågor naturligt uppstått.
Det finns två olika typer av observationer, strukturerad och ostrukturerad. Den strukturerade observationsmetoden kräver att man ska ha planerat vilka situationer som ska observeras och vilka som ska observeras. Den ostrukturerade observationsmetoden, som används i denna undersökning, har som syfte att få så mycket information som möjligt om det som undersöks (Patel och Davidsson, 2003). Vidare anser de att det är det främsta medlet i vardagslivet för att skaffa sig information om omvärlden men även om att den kände observatören, i detta fall jag, kan störa t ex barngruppens beteenden.
Genom användning av både observationer och intervjuer fås en bredare och bättre bild av verksamheten.
Videofilmning i samband med observationerna hade kunnat ge en tydligare, mer rättvis bild av barnens situation på förskolan. Det fanns vid tillfället dock ingen möjlighet till detta. Vidare valdes diktafon bort för att intervjun skulle bli mer avslappnad för den intervjuade.
3.1 Urval
Runt sexton barn, vissa var sjuka eller lediga vid något tillfälle och fyra pedagoger på en 5 årsavdelning ingår i undersökningen som genomförs på en förskola i södra Sverige där jag vikarierat tidigare.
3.2 Procedur
Kontakt togs med en av pedagogerna på förskolan och jag berättade om undersökningen och dess syfte. Samtliga fyra kvinnliga pedagogerna, fick information om syftet och var villiga att ställa upp på intervjuer samt att bli observerade i sin verksamhet med fokus på deras Reggio Emilia inspirerade verksamhet.
Observationerna utfördes vid tre skilda tillfällen. Intervjuerna blev inbokade på varje enskild pedagogs planeringstid för att inte störa verksamheten och varade mellan 30-50 minuter.
3.3 Datainsamling
3.3.1 Intervjuer
Endast penna och papper är använt i samband med intervjuerna som i direkt anslutning till intervjun nedskrevs. Den intervjuade fick därefter möjlighet att gå igenom den nedskrivna intervjun för att se att allt stämde och på så sätt fick pedagogen chans att själv känna sig trygg i vad som sagts och godkänna att jag använder materialet. Intervjuerna har berört pedagogens syn på den Reggio Emilia inspirerade verksamheten. Se samtliga intervjufrågor i bilaga 1.
3.3.2 Observationer
Observationstillfällena varade mellan 3-5 timmar per gång och hade fokus på följande tre områden;
1. Verksamhetens upplägg 2. Pedagogernas förhållningssätt 3. Hur belyses Lpfö98 i verksamheten?
Under observationerna fördes kontinuerliga anteckningar, som i enlighet med intervjuerna skrevs ned klart och tydligt i direkt anslutning.
3.4 Validitet och reliabilitet
Reliabiliteten påverkas bl. a av hur frågorna är formulerade och hur de tolkas av de
intervjuade (Johansson & Svedner, 2006). I denna undersökning har följdfrågor uppstått för att bättre åskådliggöra pedagogernas syn, dessutom har de fått läsa igenom de nedskrivna svaren för att i efterhand haft möjligheten att kunna justera något. Med validitet menas om undersökningen verkligen mäter det den avser att mäta. Genom användning av både
observationer och intervjuer och kan nämnda tillgodoses bättre. Med tanke på det begränsade urvalet ska dock försiktighet iakttagas i samband med generaliseringar och resultat i denna undersökning bör enbart sättas i samband med just denna specifika förskola.
3.5 Forskningsetiska överväganden
Enligt vetenskapsrådet finns det fyra huvudkrav som man ska ta hänsyn till när man skriver forskning, dessa är; krav på information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Alla deltagare i min undersökning har blivit informerade om anonymitet, samt att de när som helst kan ifrågasätta eller gå ur undersökningen. De har blivit informerade om syftet och
undersökningens tillvägagångssättet och enligt Johansson och Svedner (2006) är detta viktigt dels för att skapa förtroende och öka motivationen och dels för att visa deltagande respekt.
3.6 Analysmetod
I samband med analys av resultaten har jag för att få en tydlig bild över hur en Reggio Emilia inspirerad verksamhet kan se ut utgått från pedagogernas intervjusvar och vad de har gjort under observationerna samt hur väl det nämnda är förenligt med Reggio Emilia filosofin. Jag presenterar först mina resultat från observationerna och intervjuerna och därefter analyseras och diskuteras dessa med upptagen teori.
4 Resultat
Resultat från observationer presenteras utifrån där fokus låg, nämligen
verksamhetens upplägg, pedagogernas förhållningssätt samt hur Lpfö 98 belyses i verksamheten. För verksamhetens upplägg gjordes i samband med datainsamling fem
undergrupperingar.
Gällande intervjuerna redovisas svaren utifrån intervjufrågorna för pedagogerna på sådant sätt att det representerar majoriteten.
4. 1 Resultat av observationer
4.1.1 Verksamhetens upplägg a. Struktur på avdelningen
Tre stora dokumentationstavlor är synliga så fort man träder in på avdelningen. På dessa hänger det bilder som barnen har gjort, dels självporträtt och avmålningar av barn som andra barn har gjort. På den större dokumentationstavlan hänger det inplastade bilder och namn på olika stationer och vad som kan göras vid dessa. Det hänger även bild med namn på alla barn som går på avdelningen samt på pedagogerna. Detta är deras s.k. aktivitetskort och hit går barnen på morgonen och funderar vad de vill göra och sätter sitt kort under den stationen som de vill gå till. När de vill de göra något annat så sätter de sitt namn vid en annan station. De kan även välja att vara ute på gården. Även pedagogerna sätter ut sin bild på tavlan vilket gör att de vet vart de ska vara och barnen lätt och tydligt kan se vad pedagogerna gör och vart de är. Tanken med aktivitetskorten är att barnen skall sätta upp sig på var de vill vara, sedan bestämmer de själva vad det är de vill göra i rummet. Är det ett projekt på gång så får barnen välja själva om de vill vara med där eller inte.
Förutom aktivitetskort så har pedagogerna något som de kallar för dagsschema. I detta schema planerar de varje morgon var samtliga ska befinna sig, på vilken station samt vad de ska göra på stationen, bl. a om ett projekt är igång eller vem som ska ta disken, vilan osv. En av pedagogerna är alltid rörlig, vilket innebär att det är den pedagogen som tar emot barnen på morgonen, har föräldrakontakten, sköter telefonen, toalettbesök och tar hand om det som kommer upp. De pedagogerna som är utsatta på stationer behöver inte lämna sin plats för att svara i telefonen utan har sin plats där det är bestämt. Detta för att skapa ostörd tid för pedagogerna med barnen.
b. Miljön
På avdelningen delas de större rummen för att utnyttja samtliga utrymmen.
I gips- och lerrummet står ett bord intill fönstret och ut mot det stora rummet står två låga bokhyllor, där det finns gips, lera, gipsfigurer, skrapor osv. här finns även två
dokumentationstavlor, där bilder från ett projekt skapat med gips pryder tavlorna.
I snickeriet finns en snickarbänk som tillsammans med en avlång hylla med åtta fack utgör inramningen till snickeriet. Här finns massor med material, allt barnen behöver för att kunna snickra. På väggarna finns dokumentationstavlor där de har bilder på olika projekt med förklaringar.
I ateljén som är placerad vid flera fönster hänger ett stort staffli där tre barn får plats på
samma gång, på golvet står ett mindre staffli för två. Rummet avgränsas med en stor hylla och på andra sidan finns det mesta som behövs för att måla. På fönstren har de sitt senaste projekt dokumenterat, det är bilder tagna på himlens olika färger. De har ritat upp affären som de ser från fönstret och barnen kan när de vill måla färgen på himlen med vanlig målarfärg.
I ljusrummet som man når i rummet där ateljén, snickeriet och köket finns, har de ett mörkt tyg för ingången. Det är ett litet och mörkt rum och det finns bl. a en overhead som man kan experimentera med.
I rithörnan finns allt som behövs för att rita och klistra mm. På denna vägg finns en stor dokumentationstavla där bilderna från ett projekt sitter uppe med barnens egna beskrivningar om vad de gjort. Bredvid finns spel och pussel rummet och en stor hylla avgränsar detta rum från föregående. Där finns olika spel och pussel att välja mellan. Även här finns
dokumentationstavlor. Ett annat rum är bygg och konstruktionsrummet och där finns material för att bygga och konstruera t.ex. med legobitar och klossar. På väggen sitter bilder på barnen där de visar upp olika känslor. Sista rummet är läsrummet och där hänger det stjärnslingor i fönstret, en vit ”himmel” över hela rummet, det ligger kuddar på golvet och på väggen står det olika böcker, det finns även en dator här som har varit pedagogernas men som ska bli barnens. Bredvid detta rum ligger pedagogernas kontor som inte är färdigställt ännu.
c. Barnmöte
Innan lunch så har de ett så kallat barnmöte och det börjar med att barnen får ställa sig i ett led och får dra varsitt kort ur en tygpåse. I påsen finns det två av varje bild, när barnen har tagit ett kort ska de utan att prata hitta den som har den andra bilden, de får visa bilderna. När de hittat varandra sätter de sig i en ring och sitter bredvid varandra under barnmötet. Under
samtalsämnen. Vid ett möte hade sex barn varit iväg och cyklat med två pedagoger, de fick då berätta vad de hade gjort och hur det var. En annan sak som hände under barnmötet var att en av pedagogerna bad en flicka att ställa sig upp, för att hon var dagens hemliga kompis. Alla barnen har fått säga något om henne innan barnmötet skulle börja. Pedagogen läser upp vad barnen har sagt och säger därefter: det känns väl bra att höra och tänk vad många bra kompisar du har! Ett barn berättar även att han har varit hos doktorn och får sedan om det. Under barnmötet berättar de även att en av pedagogerna har varit hos tandläkaren och vad hon gjorde där. Nu är det dags för lunch och den pedagog som haft ansvaret för maten kommer in och berättar vad det är för mat. Den kompis som man suttit med under barnmötet som fick samma bild som en själv, går man och tvättar händerna med för att sedan ställa sig i matkön. När barnmötet var slut kom en av pedagogerna fram till mig och berättade att tanken med att dra kort, är att de inte alltid ska vara med samma kompisar hela tiden.
d. Måltiderna
Inför maten ställer sig barnen tillsammans med sin kompis i kön. De tar själva upp maten men det sitter en pedagog på andra sidan för att se så att det blir rätt exempelvis gällande allergier. När de tagit sin mat går de och sätter sig vid ett bord tillsammans med kompisen. Barnen äter själva på förskolan och pedagogerna sitter för sig själva.
e. Vilan
Efter maten är det vila som gäller och där kan barnen välja mellan att pussla, leka med lera eller vila i läsrummet. Ibland är det även andra aktiviteter planerade så som sagostunder. Två pedagoger har hand om vilan och en tredje har disken medan den fjärde har rast.
4.1.2 Pedagogernas förhållningssätt
Pedagogerna har ett förhållningssätt där de försöker stärka barnen som individer. De hjälper barnen att själva fatta beslut och komma fram till olika saker t.ex. som när en flicka inte riktigt kan välja vad hon vill göra och tittar på sin kompis, då säger pedagogen att hon ska välja det hon själv vill och inte vad kompisen vill. Barnen ska få förståelse för hur man behandlar och respekterar varandra. Ett exempel på detta är när ett barn inte har plockat undan efter sig och istället får torka av bordet där de hade gipsat, då pratar pedagogen med honom om konsekvensen av att smita iväg och låta andra plocka upp efter något man själv gjort. Pedagogerna försöker även lära barnen att kompromissa då vissa har svårt för det. I viss
mån låter man även barnen själva reda ut olika problem som uppstår. Tydligt är det att det är barnen som är i fokus, exempelvis berättar inte pedagogen vart pusselbitarna ska vara i ett pussel utan ställer frågor om bitarna och uppmanar barnen att prata och diskutera med varandra. Resultatet blev ett färdigt pussel med 200 bitar.
Pedagogerna arbetar även med att väcka nyfikenhet och intresse hos barnen. Ett exempel på detta är då en pedagog tar av en lampskärm och börjar lysa på ett stjärnlakan som en flicka har på sig. Barnen blir nyfikna och ställer sig runtomkring henne. Sen ber hon de gå in i ljusrummet för att se vad som händer. Pedagogerna låter barnen själva fundera ut vad de vill göra och hur. De uppmuntrar barnen att själva fundera och tänka till innan de gör olika moment. Detta kan man se då barnen innan de går in i snickeriet får sätta sig i rithörnan och rita upp en ritning på vad det är som ska göras. Samma sak gäller färgerna när de vill måla det de har byggt. Ett barn på förskolan var i snickeriet och skulle spika fast en fot på sin robot, pedagogen såg att träbiten skulle spricka men lät ändå barnet komma fram till detta själv.
I viss mån försöker pedagogerna låta barnen själva lösa olika problem och konflikter, men inte alltid; vid en konflikt som uppstod mellan två barn gick två av pedagogerna in direkt och löste detta genom att ge tillbaka det som ett barn hade tagit.
4.1.3 Hur belyses Lpfö98 i verksamheten?
Det mesta som görs i verksamheten går att se samband till lpfö98 men väldigt tydligt kan detta ses när det gäller beskrivande av projekt på förskolan. Då görs utdrag från Lpfö98 och sätts upp tillsammans med projekten. Exempelvis så har de under en dokumentation där ett av barnen hade sett en man med kjol skrivit;
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt och solidaritet. Arbetslaget skall göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande. Arbetslaget skall lyfta fram och problematisera olika etiska dilemman och livsfrågor. (Lpfö98)
4.2 Resultat av intervjuer
Fyra pedagoger som arbetar tillsammans på en avdelning på en Reggio Emilia inspirerad förskola intervjuades och svaren presenteras utifrån intervjufrågorna. Två av pedagogerna har arbetat sedan 2008, en sedan 2005 och den fjärde sedan 1999.
4.2.1 Vad är det som gör er verksamhet Reggio Emilia inspirerad?
Pedagogerna lyfter barnens kompetens som en stor del i verksamheten. Barnen kan och ska få kunna själva. Verksamheten utgår från barnens tankar och idéer.
/…/ vi låter de [dvs. barnen] klara av allt själva. (Ped. B).
Vi ser det kompetenta barnet och utgår ifrån barnens intresse och behov och vi är medforskare istället för kunskapsförmedlare. (Ped. C)
Vidare säger samtliga pedagoger att de i förskolan har en uppläggning och arbetar i stationer och att alla projekt som startas är inspirerade utifrån barnens tankar eller idéer;
/…/det är inte så att det är vi som bestämmer vad vi ska göra. (Ped. B)
Det framgår att den fysiska miljön är viktig och här anser en av pedagogerna att;
/…/ rummet ska tala till barnet. Man ska veta vad som förväntas och vad som ska göras. Vi arbetar mycket i det skapande och i det görande. Vi anser att det är det görande som gör barnen trygga och vår miljö är föränderlig. (Ped. C)
Vidare framgår det att det dokumenteras mycket och anledningen är att:
/…/barnet ser vad det är de gör, de tittar och pratar om vad de har gjort och sätter ord på det. (Ped. A)
4.2.2 Kan du berätta hur ni arbetar Reggio Emilia inspirerat?
Samtliga pedagoger tar upp att de jobbar utifrån barnen och exempel ges;
Vi finns till hands för barnen (Ped. A)
/…/vi har aktivitetskorten, barnen får själva välja vad de vill göra på morgonen när de kommer eller efter frukost. Ped. B
En av pedagogerna berättar om himlenprojektet som startade genom att ett av barnen vid frukosten sa ”titta himlen är rosa”.
Då snappade jag upp det och tog kort på himlen och satte upp det på fönstret. Sen tog vi kort vid olika tidpunkter. Himlen kan ju vara mörk, regnig, strålande sol osv. dessa foton gick över till att barnen tog ett av korten och målade av dem, sen målade vi direkt på fönstret. (Ped. B)
En av pedagogerna säger vidare att de inte planerar någonting i förväg och att de utgår från att barnen kan själva. De dokumenterar mycket och att de gör det för att synliggöra för barnen samt att göra barnen medvetna om det de gör. Dokumentationen används även för att titta tillbaka på det de har gjort samt för att reflektera.
/…/ det synliggör för föräldrarna och studiebesök. Det skapar ju också en dialog mellan barn-barn och vuxen – barn. Vi gör ingenting för barnen som de inte kan göra för sig själva. Vi försöker inte serva utan ser barnen som kompetenta och ger dem verktygen för att själva klara av och prova. Vi har ju barnmöte där barnen får göra sina röster hörda. (Ped. c)
Pedagogerna anser att det är processen som är viktig och inte resultatet samt att de vuxna inte behöver ha svaren för det är inte det som är det viktiga. Vid följdfrågan om hur de har lagt upp verksamheten för er pedagoger ges svaret:
/…/vi har ett schema som vi fyller i varje dag, där bestämmer vi vad vi ska göra under dagen. Håller jag på med ett projekt så kanske jag vill fortsätta med det. Om jag ska vara i ateljén så är det där jag ska vara. Hör jag att det är bråk i kris o hallen så behöver inte jag gå ifrån för det är inte min uppgift. Det är den som är rörlig. Om en aktivitet eller station inte fungerar så flyttar vi om. Vi byter plats på ler/gipsrummet och snickeriet för att exempelvis få mer plats till att snickra. (Ped. D)
4.2.3 Hur anser du det är att följa läroplanen med Reggio Emilia som inriktning?
Samtliga uttalade på olika sätt att det finns tydliga kopplingar och det är mycket lätt att följa den samt att det stämmer in mycket bra på det de gör;
/…/jag tycker att läroplanen är Reggio Emilia. Vi kopplar ju allting till läroplanen. När vi dokumenterar, dokumenterar det barnen säger eller gör så kopplas det ihop med läroplanen. (Ped. C)
Vet inte om det är Reggio Emilia eller läroplanen, det går in i vartannat. Det finns ingenting som strider mot läroplanen vad jag upptäckt. (Ped. A)
4.2.4 Hur tar ni tillvara på barnens åsikter, tankar och funderingar?
Samtliga pedagoger säger att det gör de genom att skapa projekten utifrån barnens tankar .
Många av projekten som sätts igång är en tanke eller ett uttal från barnen. (Ped. A)
En pedagog berättar om himlenprojektet som kom igång efter en kommentar om himlens färg, (jämför med 4.2.2).
Ped. D berättar om veckans kompis som innebär att ett barn väljs ut som veckans kompis i hemlighet och alla barn får säga något snällt om den som är veckans kompis. Pedagogerna frågar barnen en och en för att inte avslöja för det barn som är veckans kompis ska veta att det är hon/han. Det som barnen säger skriver pedagogerna ner och läser upp på barnmötet när de berättar vem veckans kompis är.
Den som har sagt det snälla blir bekräftad och den det är om blir glad. (Ped. D)
Vidare berättar hon om hur hon integrerar samtal om vänskap i praktiken;
När det var halloween så gjorde hon om bockarna Bruce till spöken och berättade den sagan som slutade med att spindeln som bodde under bron var så ensam och fick då följa med det sista spöket hem till deras familj. (Ped. D)
Hon tar även upp att på barnmötet kommer olika tankar och funderingar upp.
Vi kan ställa olika frågor så att de kan komma vidare i sina tankar. (Ped. D)
Just att de får forma sin dag och komma med förslag. Barnen vågar komma med egna förslag och funderingar. (Ped. C)
Ped. C menar att de är medforskare med barnen och att de provar på olika lösningar.
4.2.5 Vad innebär Reggio Emilia inspirationen för dig? Pedagogerna menar att det är;
/…/ ett självklart sätt att arbeta. Det är barns rätt att bli lyssnade på. Det innebär framför allt synen på det kompetenta barnet som vill och kan. Och att inte ha det här förgivet taget som man hade innan ex. det här kommer inte han att klara av för han är si och så. Man har själv en nyfikenhet på barnet och på deras kompetenser. (Ped. C)
Om jag uppfattat det rätt så är det mitt sätt att tänka och vilja jobba. (Ped. A) Det innebär att man använder sin egen och barnens fantasi (Ped. B)
4.2.6 Vad anser du personligen om Reggio Emilia inspirationen?
Pedagogerna anser att man med Reggio Emilia utgår från barnet, att man tillsammans med barnen forskar istället för att förmedla kunskap. En pedagog som anser att man säger Ja istället för Nej säger;
Visst måste man sätta gränser men det är en mycket mer tillåtande miljö och jag tror barnen stärks mer av det än att de vuxna ska bestämma vad de ska göra. (Ped. B)
4.2.7 Vilka fördelar resp. nackdelar ser du med Reggio Emilia?
Pedagogerna anser att fördelarna är att barnen kommer fram mer, de får klara av olika saker själva och det blir självständiga barn som kan ta för sig.
/…/ det är roligare för alla inblandade att jobba på det här sättet, att barnen är självständiga, kompetenta och nyfikna barn som vågar ifrågasätta och ta för sig. (Ped. C)
Vidare menar en av pedagogerna att barnen får en stärkt självkänsla.
Bra för de barn som har svårt att hävda sig. De svaga/blyga kommer fram mer och det är roligt. (Ped. D)
När det gäller nackdelar så har pedagogerna svarat lite olika, två av dem svarar med fokus på verksamheten medans en belyser det faktum att vi inte kan ha det som de har det i Italien och en annan att det är svårt att förklara vad Reggio Emilia innebär.
Lite väl mycket skola, det kan kännas som att vi har skickat 6 årsverksamheten ner till fem åringarna. (Ped. A)
Det är svårt att förklara för andra vad det handlar om. Jag har märkt att man kan få kommentaren; ska de få göra vad de vill hela dagarna?(Ped. B)
Att vi inte kan lyfta Reggio Emilia som de gör i Italien, där är hela samhället involverade på ett sätt som inte går i Sverige. Man får plocka barnsynen och godbitarna och göra till sitt eget. (Ped. C)
Ibland kan jag tycka att man inte ska vara för tillåtande. Vissa låter barnen göra för mycket så att barnen tar över. Det måste vara struktur för att det ska fungera. Sen måste man inte dokumentera allt. Man kan även ha en dialog med barnet. Ibland kan det bli för mycket fokus på dokumentationen. (Ped. D)
5 Diskussion med analys
Då mycket av det pedagogerna svarade stämmer överens med det observerade, förs diskussion med analys utifrån de tre områden som fokuserades under observationen.
5.1 Verksamhetens upplägg
Verksamhetens upplägg var väl strukturerat med många dokumentationstavlor som var prydda med barnens verk. Att dokumentera det som händer på förskolan tydliggör processen menar Jonstoij och Tolgraven (2001) och öppnar upp en möjlighet om att ta del av varandras tankar. Pedagogerna tydliggör detta med att barnen pratar med varandra om det de har gjort och tänker efter. De menar att de använder dokumentationen för att göra barnen medvetna om det de gör och synliggöra detta för barnen. Dessutom skapas en dialog mellan barn-barn och barn-vuxen samt att de använder dokumentationen för att titta tillbaka och reflektera enligt pedagogerna. Arbetet på förskolan synliggörs väl genom det nämnda för föräldrarna vilket McDonald’s (2007) undersökning visade gav positiv respons från föräldrar då de ansåg sig lättare kunna prata med sina barn om vad de lärt sig.
Ifrågasättas kan varför barnen inte görs mer delaktiga i dokumentationen, inte minst då denna utgör en grund för verksamheten. Är detta en fråga i enlighet med vadLindgren och Sparrman (2003) menar, om att det saknas etiska diskussioner angående vad det innebär att bli
dokumenterad för barnen. Vill barnen över huvud taget att det de gör ska bli dokumenterat och uppsatta på väggarna för andra att se?
Dokumentationens roll inom Reggio Emilia ska inte bara vara för att synliggöra
verksamheten utan ska också vara till för att reflektera för att kunna utmana barnen i sina tankar. Ett exempel på detta är då en pedagog belyste att ett projekt skapades och utifrån det skapades i sin tur två till. Detta visar på att många tankar uppkommer inom ett projekt och att det i sin tur leder till nya projekt för barnen.
Då barn ofta har många olika tankar och funderingar samt att de är många uppkommer frågan om hur pedagogerna väljer ut som blivande projekt. Ett annat dilemma kan vara att vissa barn möjligtvis känner att deras idéer inte tas tillvara på samma sätt som för något annat barn. Dvs. vems tanke eller idé utgår man från?På denna förskola utgår man från barnet här och nu och tillvaratar tankar mm som kommer från barnen för att skapa olika projekt vilket inte är i
enlighet med vad de i Italien gör då de planerar projekten i början av terminen, eller till och med innan. Men nämnda kan enligt Barsotti (1998) ses som styrkan med Reggio Emilia, just att den genomsyras av ett förhållningssätt och inte utav en metod att följa. Vilket i sin tur innebär att verksamheten i Reggio Emilia hela tiden utvecklas och förnyas och ser olika ut på förskolor.
Vygotskijs teori om konstruktivism och i enlighet med att barns lärande utgår från ett
sociokulturellt sammanhang och i relation till andra (Dahlberg & Moss i Rinaldi, 2006, s4-6), innebär att barn lär sig av andra som kan mer. Om nu pedagogerna är medforskare till barnen, uppstår frågan om gruppsammansättningen och hur heterogena dessa är för att barnen ska kunna lära sig av varandra. Avdelningen har vid barnmötet och lunchen kort som barnen drar för att barnen inte alltid ska vara med en och samma. Kanske är det även en tanke om att barnen ska lära sig av varandra och att de då ska bli vana vid att leka och umgås med alla.
På denna avdelning har de infört aktivitetskort vilket är ett sätt att tydliggöra barnens rätt till delaktighet samt att göra egna val efter eget intresse och behov. Enligt lpfö98 (Skolverket) ska barnen kunna byta aktivteter under dagen och barnens kreativitet, fantasier och planer i lek och lärande ska finnas med i verksamheten, vilket sker genom deras egna val av aktivitet via aktivitetskorten, samt genom projekten som skapas. Barsotti (1998) nämner att en av
svagheterna kan vara de stora barngrupperna i verksamheten. Och man kan fundera över hur pedagogerna gör om samtliga barn vill vara på samma station? Är dessa begränsade i antal barn/station?
Det som pedagogerna har belyst vara utmärkande för att bedriva en Reggio Emilia inspirerad verksamhet är att de utgår från barnen, att de dokumenterar mycket och har en inomhusmiljö som är väl strukturerad och indelad i olika rum. Miljön anses vara den tredje pedagogen inom Reggio Emilia som Laura Rubizzi och Magda Bondavalli säger i Barsotti (1998), så ska det finnas stunder för barnen att vara för sig själva samt stunder som är organiserade med de vuxna. Enligt Strong-Wilson och Ellis (2007) ska miljön vara inbjudande för att forska med noga utvalt och ordnat material. I alla olika rum som de på avdelningen har skapat med hjälp av hyllor som avdelare finns det många möjligheter för barnen att skapa och experimentera och förskolan skall enligt lpfö98 ska ”erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet”, (Skolverket, Lpfö98, s.5). En av pedagogerna säger att deras
barnen mer, detta i enlighet med Barsotti (1998) tankar om att Reggio Emilia hela tiden kan förnyas och utvecklas. När man skapar den fysiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola tar man då tillvara på barnens tankar om hur den bör se ut? Vill barnen att miljön ska vara så strukturerad och vill de att ateljén ska vara där den är, är det där de får bäst
inspiration? Liksom vid dokumentationsfrågan bör man ta in barnens perspektiv innan man lägger upp verksamheten.
Upplägget över innehållet i verksamheten skapas av barnen då alla projekt som de på avdelningen sätter igång är utifrån barnens intresse eller något de sagt. I lpfö98 ska ”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära sig utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”, (Skolverket, Lpfö98, s.8-9). Det är alltså barnens intressen, nyfikenheter som styr hur
verksamheten läggs upp. Det är under dessa projekt som samspel med andra sker och det är då enligt Vygotskij (Evenshaug och Hallen, 2005) som lärande sker. Även John Dewey
(Dahlberg och Moss i Rinaldi, 2006) belyser det nämnda om att kunskap skapas genom deltagande i olika aktiviteter och experiment. New (2007) nämner att långa projekt är ett kännetecken för Reggio Emilia, ett sätt att jobba med barnens intellektuella och sociala kompetenser, för att barnen ska få förståelse för saker och ting som finns i omvärlden.
5.2 Pedagogernas förhållningssätt
Reggio Emilia genomsyras av ett förhållningssätt mot barnen där barnen ses som kompetenta. Pedagogerna belyser i intervjuerna att de arbetar utifrån barnen och att de låter barnen klara av allt själva, en av dem säger att de är medforskande istället för kunskapsförmedlare vilket är i enlighet med Jonstoij och Tolgraven (2001) som tar upp att det handlar om att låta barnen forska och utforska och pedagogen kan vara medforskare. Nämnda innebär att barnen själva ska skaffa sig kunskap och att de själva ska komma fram till slutsatser och inte få färdig kunskap förmedlad till sig.Att pedagogerna är medforskare innebär att de är med barnen i processen och kan hjälpa dem att komma vidare i sina funderingar genom att t.ex. ställa följdfrågor eller ge exempel på olika material. Det blir forskning på barnens nivå och utifrån deras ramar.
Barnen får själva bestämma över sin dag med hjälp av de så kallade aktivitetskorten där de själva väljer vad de vill göra.
Tydligt är att pedagogerna på avdelningen jobbar för att barnen ska bli självständiga och att det är barnen som är i fokus. I observationerna kan man se hur pedagogerna lockar till nyfikenhet och intresse genom att helt plötsligt ta fram en lampa och lysa mot ett lakan och pratat om detta, vilket är förenligt med lpfö98 om att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin nyfikenhet (Skolverket, Lpfö98) . Pedagogernas förhållningssätt innebär även att barnen själva ska fatta beslut, dels genom att barnen får tänka ut vad de vill göra innan de exempelvis går in i snickeriet eller när det gäller att bestämma vad de vill göra. I lpfö98 (Skolverket, Lpfö98) belyser de att barnen ska få skapa och kommunicera med olika uttrycksformer samt att de ska få göra egna val. Precis som Jonstoij och Tolgraven (2001) menar så ska pedagogen låta barnen själva utforska samt att pedagogens roll är att utmana, locka till intresse, problematisera och ge förslag på nya material och metoder. Pedagogerna belyser detta även under intervjuerna då de menar att det är processen som är viktig och inte resultatet samt att de vuxna inte behöver ha svaren för det är inte det som är det viktiga.
Barn lär sig i samspel med varandra enligt den proximala utvecklingszonen (Evenshaug och Hallen, 2005) och tydligt blir det vid situationen med t ex pusslet då barnen pratar och diskuterar med varandra och efter ett tag löser ett pussel på 200 bitar. Även lpfö98 (Skolverket, Lpfö98) tar upp att de vuxna ska ge barnen vägledning och stimulans för att själva utveckla nya insikter, kunskaper och öka sin kompetens.
En av pedagogerna belyser att Reggio Emilia inspirationen innebär att man har en syn om det kompetenta barnet och att man inte längre har ett förgivet tagande som man hade innan, då man kunde tänka att han kommer inte klara av det för han är si och så. Tror man som
pedagog eller vuxen att barnen kan så kan de om, de får i alla fall lov att försöka och testa sig fram och komma fram till olika lösningar. Tror man att barnet inte kan, så får de ingen möjlighet att kunna, barnet tas ifrån chansen att få kunna och möjligheten att utvecklas.
5. 3 Hur belyses Lpfö98 i verksamheten?
I verksamheten kan ses att lpfö98 följs, dels kan vi se detta genom de utdrag från lpfö98 som de gör till projekten men även genom deras förhållningssätt gentemot barnen.
Hur väl Reggio Emilia stämmer överens med lpfö98 är en tolkningsfråga men vissa tycks se tydliga samband mellan de två enligt de intervjuade pedagogerna. En av dem svarade att hon inte vet om det är Reggio Emilia eller läroplanen och en annan säger att hon tycker att
tagit starkt intryck från Reggio Emilias syn på barn vilket även Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) belyser, ”barn ses inte som behövande, utan som individer med rättigheter att vara delaktiga i sitt eget liv och sitt eget lärande, vilket också speglas i vår läroplan för förskolan”. Även i verksamhetens upplägg kan vissa kopplingar ses, barnens inflytande i verksamheten vilket de i Lpfö98 (Skolverket, Lpfö98) står att de även ska få uttrycka sin tankar och åsikter för att kunna påverka sin situation. De ska få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande för att förstå och handla i demokratisk anda. Barnens tankar är det som startar projekten och som innehållet i verksamheten utgår från. De har även barnmöten varje dag för att barnen ska få göra sina röster hörda. I lpfö98 står det även att det är arbetslagets uppgift att låta barnen få vara med och påverka innehållet i verksamheten samt få vara med och utvärdera den. En av pedagogerna nämnde under intervjun att de när det t ex förändrat miljön frågar barnen om deras åsikter. Även miljön belyses i lpfö98, den ska vara öppen, inbjudande och innehållsrik. Miljön är inbjudande på avdelningen och lockar till skapande, då allt ligger framme och är strukturerat efter färg eller efter sort.
5. 4 Slutsats
Resultaten i undersökningen visar att pedagogerna vid denna förskola arbetar Reggio Emilia inspirerat och att de har tolkat Reggio Emilia med ett urval aspekter som de anser viktiga för att gynna barnens intresse och utveckling i deras förskola
Pedagogerna arbetar i nuet och tar till sig det som barnen säger för att forma sin verksamhet, vilket skiljer sig år exempelvis gällande projekt som man i Italien planerar långt i förväg Barsotti (1998).
De utgår från barnens intressen och funderingar och låter barnen skapa och forska genom verksamhetens upplägg. Dels genom de olika rummen, den inbjudande miljön,
dokumentationen, aktivitetskorten, dagsscheman samt att de utgår från barnens intresse men även utifrån ett förhållningssätt som genomsyras av att se barnen som kompetenta.
Enligt Barsotti (1998) kan en svaghet med Reggio Emilia vara att den är fri att tolka och det därefter kan bli många tolkningar samt att man har stora barngrupper inom Reggio Emilia. Men det är även just från det nämnda som man kan anpassa en verksamhet som utgår från barnens behov.
En av orsakerna till att Reggio Emilia blivit populär med åren, kan vara att Sverige sedan 60- talet avlägsnat sig från begrepp som barn med speciella behov och istället valt att ha
tyngdpunkten på en förskola för alla. En annan orsak är att ett individualiserat förhållningssätt ligger i linje med de tankar som kommer till uttryck i Lpfo94 .
Hur kan man arbeta Reggio Emilia inspirerat på en förskola?
- Man bör ha en barnsyn som genomsyras av att se barnet som kompetent och som kan och vill.
- Att låta barnen vara delaktiga i verksamheten och att man som pedagog utgår från barnens tankar och intressen.
- Att barnen bestämmer över verksamhetens innehåll med pedagogen som medhjälpare istället för den som vet och bestämmer allt.
- Att som pedagog vara medforskare istället för den som förmedlar kunskapen
- Att ha en syn om att lärande sker i samspel med andra, enligt bl. a Vygotskijs tankar.
Att utgå från barnens intressen och behov resulterar i arbete med projekt, det är inom dessa projekt som barnen får lov att själva utforska och pröva på. Här får de ta upp sina tankar och arbeta självständigt såväl som med andra. Att arbeta i projekt hör till Reggio Emilia och dessa ska därefter dokumenteras då dokumentationen bidrar till att synliggöra praktiken och ge upphov till reflektion, både hos barn och vuxna. Tanken med att dokumentera är att reflektera och komma fram till hur man kan vidareutveckla barnens tankar.
Miljön bör vara väl organiserad och locka till aktivitet men även för att man ska veta vad som ska göras och vart det ska göras. Miljön ska vara föränderlig så det är inga problem att prova sig fram för att sedan ändra. Man kan här ta hjälp av barnen om hur de upplever rummen.
Viktigt att veta är att Reggio Emilia inte är någon metod utan ett förhållningssätt och ska vara fri att tolka. Man ska inte kopiera projekt och arbetssätt men dessa kan fungera som
inspirationskälla gällande själva förhållningssättet och barnsynen och vad som behövs för att barnen ska utvecklas på ett harmoniskt sätt. Här ingår att göra barnen delaktiga i allt som sker på förskolan.
5.5 Kritisk reflektion
I detta arbete valdes enbart en avdelning på en Reggio Emilia förskola ut, för att kunna erhålla en tydlig och mer detaljerad insyn i verksamheten. Av intresse vore att även se hur övriga avdelningarna ser ut och fungerar, då dessa hade betydligt större barngrupper.Som tidigare nämnts har de kvalitativa intervjuerna och observationerna gett den önskade inblicken i verksamheten enligt syftet. Av vidare intresse vore även att få med föräldrarnas syn på Reggio Emilia och hur de upplever att deras barn har det.Valet att genomföra intervjuerna med endast penna och papper blev arbetsamt i längden då jag i direkt anslutning renskrev för hand. Hade jag haft diktafon hade jag kunnat ta längre tid på mig men samtidigt hade inte
personalen fått tillbaks materialet för att kunna gå igenom detså snart. Om jag använt mig av videofilmning hade möjligheten att analysera och diskutera barnens roll och hur de upplever detta arbetssätt kunnat fördjupas.
5.6 Vidare forskning
Av intresse vore som vidare forskning att studera ett antal förskolor med Reggio Emilia profilering för att se hur de olika förskolorna arbetar och skiljer sig åt, med tanke på att Reggio Emilia är fri att tolka. Inte minst för blivande personal utan även för föräldrar att veta att Reggio Emilia profileringen förmodligen tar sig olika uttryck mellan olika förskolor beroende på tolkningen. En annan intressant aspekt vore att studera de olika arbetssätt som finns inom Reggio Emilia utifrån olika synpunkter, att diskutera utifrån en mer kritiskt utgångspunkt för att se olika synvinklar på arbetssättet. Följande är ett förslag utifrån detta arbete för förskolor att anamma. Att skapa ett nätverk där medlemmar från Reggio Emilia inspirerade förskolor kan mötas för att diskutera verksamheten på deras respektive förskolor och inte minst för att utbyta idéer. Reggio Emilia är ju trots allt en filosofi där man ska bli inspirerad.
6 Referenser
Litteratur
Barsotti, A. (1998). D- som i Robin Hoods Pilbåge. Stockholm, HLS förlag
Bruce, T. (1990). Tradition och förnyelse i förskolepedagogiken. Falköping
Bråten, I. (2007). (red.) Vygotskij och pedagogerna. Studentlitteratur, Lund
Dahlberg, G, Moss, P &Pence, A. (2001). Från kvalitet till meningsskapande. HLS förlag, Stockholm
Dovemark, M. (2007). Ansvar - hur lätt är det?: om ansvar, flexibilitet och valfrihet i en
föränderlig skola. Studentlitteratur, Lund
Evenshaug, O & Hallen, D. (2005). Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur, Lund
Fagerli, O. Lillemyr, O F. & Sobstad, F. (2001). Vad är förskolepedagogik? Studentlitteratur, Lund
Gedin, M & Sjöblom, Y. (1995). Från Fröbels gåvor till Reggio Emilias regnbåge. Stockholm, Bonnier Utbildning AB
Johansson, B & Svedner P O. (2006). Examens arbete i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning, Uppsala
Johansson, I. & Holmbäck Rolander, I. (2000). Vägar till pedagogiken i förskola och
fritidshem. Liber AB, Stockholm
Jonstoij, T. & Tolgraven, Å. (2001). Hundra sätt att tänka. UR, Stockholm
Kylén, J-A (2004). Att få svar. Bonnier Utbildning AB, Stockholm
Merriam, S. (1994). Översättning: Björn Nilsson. Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, Lund
Persson, S. (1991). Förskolan i ett samhällsperspektiv. Studentlitteratur, Lund
Pramling Samuelsson, I & Asplund Carlsson, M. (2003) Det lekande lärande barnet. Liber AB, Stockholm
Rinaldi, C. (2006). In dialouge with Reggio Emilia – Listening, researching and learning.
Sandin, B & Halldén, G. (2003). Barnets bästa – En antologi om barndomens innebörder och
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Diablos AB, Göteborg
Wallin, K. (1996). Reggio Emilia och de hundra språken. Liber utbildning AB, Stockholm
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik. Liber AB, Stockholm
Tidskrifter
Strong-Wilson, Teresa; Ellis, Julia. (2007). Children and Place: Reggio Emilias Environment As Third Teacher. Theory Into Practice. 1 pp.40-47
MacDonald, Margaret. (2007). The use of pedagogical documentation in early elementary classrooms. Early Childhood Research Quarterly. 2 pp.232-242.
New, Rebecca S. (2007). Reggio Emilia As A Cultural Activity Theory in Practice Theory into practice. 1 pp.5-13
Lindgren, A-L & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad – Etiska aspekter på
förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. ss.58-69
Halldén, G. (2002). Vår syn på omsorg speglar tidsandan. Pedagogiska magasinet. ss.34-38
Internet
Regeringens proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan (1998 2/3)
http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/51/73/44c5e9e0.pdf
Tillgänglig: 081211
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan: Lpfö98. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067
Tillgänglig: 081207
Vetenskapsrådet (2002). Forsknings etiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf
Bilaga 1
Intervjufrågor till pedagoger
1. Hur länge har du jobbat här?
2. Vad är det som gör er verksamhet Reggio Emilia inspirerad?
3. Kan du berätta hur ni arbetar Reggio Emilia inspirerat på förskolan? 4. Hur anser du det är att följa läroplanen med Reggio Emilia som inriktning? 5. Hur tar ni tillvara på barnens åsikter, tankar och funderingar?
6. . Vad innebär Reggio Emilia inspirationen för dig?
7. Vad anser du personligen om Reggio Emilia inspirationen?
