EXAMENSARBETE – KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:75
Patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter
Lisa Palm
Mikaela Arvidsson
Examensarbetets
titel: Patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter Författare: Lisa Palm, Mikaela Arvidsson
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18V Handledare: Lena Hedegärd
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Sjuksköterskor vårdar vanligen patienter med urinvägskateter, oavsett om arbetet sker i region-, län- eller primärsjukvården. Urinvägskateter är en medicinsk behandling som behövs av flera olika anledningar. Behandlingen påverkar patientens livsvärld både positivt och negativt. Behandlingen medför risker och kan orsaka flera komplikationer, därför är det viktigt att behandlingen startas med rätt indikation. Urinvägsinfektion, UVI, är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och i de flesta fall har patienten urinvägskateter. Det finns risk för komplikationer efter avslutad behandling. Studier visar att det finns bristande kompetens och osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta patienter med urinvägskateter. Det kan leda till att patienten inte vågar prata om sina tankar och känslor, som i sin tur kan utsätta patienten för ett onödigt lidande. Studiens syfte är att utforska patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter. Metoden som använts i studien är en allmän litteraturöversikt. Totalt granskades åtta vårdvetenskapliga artiklar, i de valda artiklarna framkom fyra subteman: patientundervisning, kommunikationsbrist, hinder respektive resurser i vardagen och förändrad kroppsbild. Två huvudteman skapades: betydelsen av kunskap och information samt patientens förändrade livsvärld. I diskussionen har vi valt att vidare fokusera på dessa områden: kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet, undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen och sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande.
Nyckelord: Patientens upplevelse, urinvägskateter, sjuksköterska, lidande, livsvärld, bemötande, kunskap.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Anatomi __________________________________________________________________ 1 Urinvägskateter ___________________________________________________________ 1 Komplikationer ___________________________________________________________ 2 Behandling _______________________________________________________________ 3 Sjuksköterskans roll ________________________________________________________ 3 Vårdvetenskapliga begrepp __________________________________________________ 4 Patientens upplevelse _______________________________________________________ 4 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 5 METOD _____________________________________________________________ 5 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys ________________________________________________________________ 6 Etiska aspekter ____________________________________________________________ 7 RESULTAT __________________________________________________________ 7 Tabell 1. __________________________________________________________________ 7 Betydelsen av kunskap och information _______________________________________ 7Patientundervisning ______________________________________________________________ 8 Kommunikationsbrist _____________________________________________________________ 8
Patientens förändrade livsvärld ______________________________________________ 9
Hinder respektive resurser i vardagen ________________________________________________ 9 Förändrad kroppsbild ____________________________________________________________ 10
DISKUSSION _______________________________________________________ 11
Metoddiskussion __________________________________________________________ 11 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 11
Kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet _____________________________________ 11 Undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen ______________________________ 12 Sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande _______________________________________ 13
Hållbar utveckling ________________________________________________________ 13
SLUTSATSER _______________________________________________________ 14 REFERENSER ______________________________________________________ 16 Bilaga 1. Sökhistorik __________________________________________________ 19 Bilaga 2. Artikelöversikt _______________________________________________ 21
INLEDNING
Inom vården möter sjuksköterskor ofta patienter som har urinvägskateter, behandlingsperioden kan variera från kort- eller långvarig men också vara kronisk. Vi har på våra praktikplatser upplevt en bristande kunskap hos sjuksköterskor och ser därför att det finns behov av att utveckla katetervården för att främja patientens välbefinnande. Forskning visar att urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och hela 85 % av alla urinvägsinfektioner orsakas av urinvägskateter. Med hjälp av ökad kunskap inom detta område kan de risker som kateterbehandling medför förebyggas.
Vårt mål är att uppmärksamma hur olika individer med urinvägskateter upplever vården, sin vardag och vilka hinder samt resurser som kan finnas. Studien kommer att utgå från patientens perspektiv och fokusera på behandling med kvarliggande urinkateter.
BAKGRUND
Anatomi
Elimination eller utsöndring är en livsviktig funktion som kroppen har för överlevnad, det sker via mag-tarmkanalen eller via urinvägarna (Stenzelius 2017, s. 554). Urinvägarnas anatomi delas in i två delar, de övre- och nedre urinvägarna. De övre inkluderar njurar, njurbäcken och urinledare. Njurarnas uppgift är att rena blodet och de har därmed inverkan på kroppens syra-basbalans och salt- samt vätskebalans. Slutprodukten efter njurarnas arbete blir urin som innehåller vatten, elektrolyter, restämnen från ämnesomsättning och äggviteämnen. I njurbäckenet samlas sekundärurin och urinledarna har till uppgift att transportera urin från njurarna till urinblåsa. Till de nedre urinvägarna inkluderas urinblåsa, urinrör och delar av bäckenbotten. Urinblåsan är ett muskulärt organ vilket innebär att den har egenskaper av att kunna ändra sin storlek till större och sedan återgå till sin normala storlek. Urinblåsans uppgift är att förvara urinen innan utsöndring, en vuxen människa kan totalt förvara mellan 300-600 ml i sin urinblåsa, vid ökad mängd finns risk för skada. Urinrörets anatomi skiljer sig åt hos män och kvinnor, mannens urinrör är 20-23 cm långt och kvinnans 3,5-5,5 cm långt. Det är via urinröret som urinen elimineras och lämnar kroppen, som är den främsta huvuduppgiften. Urinröret skyddar också kroppen från att bakterier träder upp till urinblåsan och orsakar infektion. En vuxen person tömmer urinblåsan mellan sex till åtta gånger per dygn, totalvolymen varierar mellan 1500 ml till 2500 ml beroende på vätskeintag. Till det normala tömmer sig blåsan helt och blir tom, vilket innebär att ingen resturin finns kvar i blåsan (Stenzelius 2017, ss. 558-559).
Urinvägskateter
Kateterbehandling är en medicinsk behandling som ordinerats av legitimerad läkare. Läkaren har det medicinska ansvaret tillsammans med sjuksköterskan som har den formella kompetensen att sätta en urinvägskateter. Det finns tre alternativa behandlingar för kateterisering av urinblåsa, dessa är suprapubisk kateter, intermittent kateterisering och kvarliggande urinvägskateter. Suprapubisk kateter är en kvarliggande urinkateter som
placeras i urinblåsan via bukväggen och intermittent kateterisering innebär att man regelbundet tömmer urinblåsan på urin och sedan tar bort katetern igen. Indikationer för kvarliggande urinvägskateter varierar, antingen beror det på att patienten har svårigheter med att tömma urinblåsan av olika anledningar eller för att undvika att urin samlas och ligger kvar i urinblåsan (Vårdhandboken 2019a).
Gjerland, Almås och Grønsteth (2011, s. 53) beskriver att olika urinvägssjukdomar och funktionsrubbningar är den främsta orsaken till att ha en urinvägskateter. Kateterbehandling kan även ges för att stärka patientens välbefinnande och minska lidande som exempelvis när en patient befinner sig i livets slutskede (Vårdhandboken 2019b). Det finns många anledningar till kateterisering och därför varierar upplevelserna av att ha kateter. I studien beskrivs det att upplevelsen påverkas av patientens inställning till behandlingen, men patientens tidigare sjukdomar och livssituation har också en betydande roll. Patienter med multipel skleros tyckte att katetern gav dem frihet medan patienter med urinretention tyckte att katetern var begränsande. Vissa upplever förbättrad sömnkvalitet då nattsömnen inte blir avbruten av toalettbesök och andra stör sig på urinkatetern nattetid (Oswald, Young, Denison, Allen & Perry 2020).
Komplikationer
En skada på urinröret är en komplikation som är vanlig hos män vid katetersättning eftersom mäns urinrör är s-format. Oavsett om det är vårdpersonal eller patienten själv som utför kateteriseringen så är det viktigt att inte forcera in katetern vid motstånd för att undvika att skada uppstår. Sjuksköterskan informerar patienten om anatomin för att undvika en sådan form av skada. För att underlätta vid katetersättning är användning av bedövningsgel viktig, gelen gör att det känsliga urinröret bedövas samt bidrar till att friktionen bli mindre och att slutningsmuskeln slappnar av. Det kan uppstå komplikationer efter avslutad kateterbehandling, som blåstömningsproblem, sveda, urinträngningar, retention och/eller inkontinens. Komplikationer vid kateterbehandling sätter hinder för vardagsaktiviteter och har en negativ inverkan på individens livskvalitet (Gjerland, Almås & Grønsteth 2011, ss. 80-81).
Urinvägsinfektion, UVI, är den vanligaste vårdrelaterade infektionen, 85 % av samtliga fall är orsakade av kateterbehandling. UVI är mer vanlig hos kvinnor på grund av anatomin, kvinnor har ett kortare urinrör som gör det enklare för bakterier att frodas. Om frossa eller temperaturstegring uppstår vid UVI kan det vara ett tecken på att infektionen har nått till njurarna, vilket kan leda till sepsis (Vårdhandboken 2019c). Med anledning av infektionsrisken vid kateterbehandling ska behandlingen påbörjas med rätt indikation. När en kateterbehandling påbörjats är målen att undvika och förhindra infektion samt att avsluta behandling så fort behovet inte längre finns. Det krävs därför att vårdpersonalen tillsammans med patienten arbetar effektivt och förebyggande under hela behandlingsperioden. Patienten kan bidra förebyggande mot infektioner genom att sköta sin nedre hygien vid kateterbehandling, för att undvika att bakterier växer och sprids (Gjerland, Almås & Grønsteth 2011, s. 77).
För att förhindra smittöverföring inom vård och omsorg ska basala hygienrutiner tillämpas av vård- och omsorgspersonal vid all vård, undersökning och behandling (Ericson & Ericson 2009, ss. 359-361). Vidare beskrivs att basala hygienrutiner omfattar
god handhygien, användning av handskar, skyddskläder, skyddsutrustning, arbetskläder, att hår ska vara uppsatt, händer och underarmar ska var hela och rena. God handhygien innebär att använda handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel före och efter patientkontakt. Händerna ska tvättas med tvål och vatten innan handdesinfektionen om händerna känns smutsiga, det finns synligt smuts och/eller om händerna har kontaminerats med kroppsvätskor. Om det finns risk för kontakt med kroppsvätskor ska handskar användas och vid ytterligare kroppskontakt ska skyddsförkläde användas. Visir och andningsskydd ska tillämpas om patienten är smittsam eller om de finns risk för stänk.
Behandling
Ericson och Ericson (2009, ss. 219-220) beskriver att antibiotika är ett läkemedel där avsikten är att antingen döda eller skada bakterier. Det är viktigt att inte skada de bakterier som hör till kroppens naturliga bakterieflora, därför bör antibiotikabehandlingen vara så selektivt toxiskt som möjligt. Detta benämns som smalt spektrums antibiotikum och innebär att läkemedlet endast angriper de bakterier som orsakat infektionen. Antibiotika har en negativ inverkan på miljön, därför finns det flera aspekter att ta hänsyn till vid en ordination. Läkemedlets spridning har en negativ påverkan på jordens ekologiska balans och i samhällen där antibiotikaanvändningen är stor finns en ökad risk för resistensutveckling. Med den ökande resistensutvecklingen blir infektionssjukdomar allt svårare och i vissa fall omöjliga att behandla. Vidare beskriver dem vikten av sjukvårdens preventiva arbete mot resistensutveckling som är livsviktig för samhället. För att minska risken för infektion i urinvägarna är vårdhygien, hygienrutiner, kunskap och undervisning några viktiga faktorer som bidrar till att minska behandling med antibiotika. Sjuksköterskan har därmed en viktig roll för att förhindra att risken för att infektion i urinvägarna uppstår. Att sprida kunskap och undervisning underlättas genom ökad personalutbildning inom anatomi, funktion och de risker som finns med kateterbehandling. Det handlar även om att förskrivning av läkemedlet ges på rätt indikation och att patienten får den information som anses vara behövlig för korrekt behandling. I studien (Wiley & Villamizar 2019) beskrivs sjuksköterskans viktiga roll för att minska risken för resistensutveckling genom att säkerställa att patienten får kunskap och information om behandlingen. Viktig information som patienten får är antibiotikados, indikation och behandlingstid. När patienten rapporteras till annat vårdställe är det viktigt att denna information når nästa ansvariga sjuksköterska. Studien lyfter att sjuksköterskan behöver ha ett kritiskt förhållningssätt genom att ifrågasätta ordinatören om läkemedlets administreringssätt och behandlingstiden, exempelvis från intravenös administrering till tablettform.
Sjuksköterskans roll
En urinkateter kan upplevas obekvämt både fysiskt och psykiskt då den innefattar en intim kroppsdel (Vårdhandboken 2019c). Den nära koppling katetern har till intima kroppsdelar samt sexualitet lyfter vikten av sjuksköterskans kompetens kring detta ämne. Det handlar om att vara respektfull men att våga ställa aktuella frågor samt ge information kring katetervården för att främja patientens välbefinnande (Gjerland, Almås & Grønsteth 2011, s. 53).
Sjuksköterskans kärnkompetenser innefattar att ge personcentrerad-, säker- och evidensbaserad vård. Sjuksköterskan ska samverka i team, ge information och främja för förbättringskunskap (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Urinvägskateter är en medicinsk indikation och det är viktigt att sjuksköterskan regelbundet följer upp och utvärderar behandlingen för att förebygga och undvika att skada uppstår (Vårdhandboken 2019a). Genom patientens ökade kunskapsområde kring kateterbehandling minskar risken för både infektion och komplikation, vilket bidrar till att patientgruppen inte kräver sjukvårdens resurser i lika stor utsträckning. Det krävs kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan för att behandla patienter med urinvägskateter på bästa sätt. Att informera och undervisa patienter för ökad kunskap är en konst som sjuksköterskan måste lära sig (Vårdhandboken 2019e).
Gjerland, Almås och Grønsteth (2011, s. 53) förklarar att hänsyn och respekt mot patientens integritet är meningsbärande begrepp för att sjuksköterskan ska främja en god katetervård. Sjuksköterskan har en viktig pedagogisk roll för att uppfylla den individuella patientens behov, som till stor del handlar om att göra patienten delaktig i sin egenvård. Delaktighet kan främjas genom motiverande samtal, som innebär att individen reflekterar över vad som är viktigt och meningsfullt i livet (Dahlberg & Ekebergh 2015, ss. 142– 143).
Vårdvetenskapliga begrepp
Vårdvetenskap handlar i sin helhet om kunskap kring människan i förhållande till hälsa, lidande och vårdande. Vårdvetenskapen hjälper oss att förstå den individuella patientens behov och är ett komplement till den medicinska vetenskapen, båda dessa kunskapsområden är viktiga för att utöva en god vård (Ekebergh 2015b, s. 16). Livsvärlden är unik för varje individ och kan förklaras av hur ett liv upplevs och erfars. Att vårda med livsvärlden som grund innebär att sjuksköterskan behöver ta del av vad patienten upplever som hälsa och sjukdom (Ekebergh 2015b, s. 19).
Wiklund (2003, ss. 98-99) beskriver att hälsa och lidande inte utesluter varandra, likväl som hälsa är en del av människans liv är också lidande det. Det finns olika slags lidande, ett lidande som betraktas som onödigt och kan lindras i form av en omvårdnadsåtgärd och lidande som ses som en naturlig del av livet. Oavsett vilken typ av lidande det är så berörs hela människan och måste därför ses ur ett helhetsperspektiv.
Det är viktigt att se människan som en helhet med kropp, själ och ande som samspelar med varandra och inte endast fokusera på den del som är sjuk. För att förstå individen bör sjuksköterskan lyssna till livsvärlden, livsvärlden avspeglar hur den enskilde individen upplever sin unika situation. Det ger sjuksköterskan en bra grund till att bedriva en personcentrerad, god och säker omvårdnad (Arman 2015a, s. 77).
Patientens upplevelse
Stenzelius (2017, ss. 567-569) beskriver att patientens upplevelse av att ha någon form av urinvägssymtom påverkar både känslolivet och livssituationen. Elimination hos en
vuxen människa sköts privat men vid behov av kateterbehandling kan detta förändras. Rädslan för urinläckage är stor och det är vanligt att patienten låter den känslan begränsa vardagen. Det finns därför en risk att dessa individer undviker att lämna hemmet och mister sitt sammanhang som skapas genom att umgås med vänner eller gå på aktiviteter. Upplevelsen av att ha urinvägssymtom bidrar till skam och maktlöshet hos patientgruppen och ett flertal som har inkontinensproblematik vågar inte söka sig till sjukvården. Anledningen till att de inte vågar söka vård är att de tror att problemen tillhör det normala, hör till åldrandet eller inte vet om att det finns hjälp att få. I studien (Fowler, Godfrey, Fader, Timoney & Long 2014) framkom det att vissa av deltagarna beslutat sig för att acceptera katetern och inte låta katetern begränsa deras vardag. De uttryckte att det tagit tid innan acceptans för katetern var möjlig men att de nu kan se katetern som en del av sig själva. Det framkom att urinkatetern har bidragit till en frihetskänsla och att oron från pinsamma inkontinens läckage försvunnit.
Patienter som är delaktiga i sin katetervård upplever ökad kontroll och självsäkerhet. Det synliggjordes att de som accepterat sin urinkateter hade en förmåga att upptäcka tecken på infektion eller blockering. De patienter som va mindre eller inte alls delaktiga i vården kunde istället känna sig avskräckta att hantera sin kateter (Waskiewicz, Alexis & Cross 2019).
PROBLEMFORMULERING
Forskning visar att det finns bristande kompetens och en osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta individer med urinvägskateter. Patienter upplever svårigheter med att tala öppet om sina tankar och problem kring sin kateter, vilket resulterar i ett onödigt lidande. Lidandet innefattar brist på information, delaktighet och tillit som i sin tur försvårar möten i vården mellan sjuksköterskan och patienten. Bristande kompetens inom katetervården leder till att patienter utvecklar infektioner och drabbas av förlängda vårdtider, vilket påverkar samhället negativt ur både hållbarhetsperspektiv och ekonomiskt. Vi vill undersöka hur patienter upplever sin livsvärld och hur katetern påverkar dem i deras vardag och genom det upplevda behovet kring katetervården öka sjuksköterskans kunskap och därmed förbättra bemötandet.
SYFTE
Syftet med studien är att belysa patientens upplevelse av att ha långvarig urinvägskateter.
METOD
Vi har som metod valt en allmän litteraturöversikt och följt analysstegen enligt Friberg (2017, ss. 148-150). Allmän litteraturöversikt innebär att forskarna studerar redan befintliga fakta från artiklar med kvalitativa och kvantitativa resultat beskriver Segersten (2017, s. 108). Kvalitativa artiklar har använts i studien för att närmare förstå patientens
upplevelse. Vi har valt att använda oss av den här metoden för att vi har en tidsbrist som begränsar oss och för att den kommer att hjälpa oss att besvara vårt syfte.
Datainsamling
För att söka fram artiklar har vi använt oss av databasen Cinahl, som står för Cumulative Index to Nursing & Allied Health Literature. Östlund (2017, s. 71) hänvisar i sin litteratur till Cinahl som databas. För att bredda vår sökning använde vi även databasen PubMed. Vi valde att använda oss av Cinahl och PubMed för att de är trovärdiga omvårdnadsdatabaser. Artiklarnas inklusionskriterier är att de ska vara peer-review, inte äldre än 10 år, vårdvetenskapliga, skrivna på engelska och baseras på långvarig kateterbehandling. Långvarig kateterbehandling innebär i den här studien att behandlingen ska pågå i minst en månad. Exklusionskriterier i studien var personer under 18 år och kateterbehandling som varade kortare tid än en månad. I studien användes åtta kvalitativa artiklar. Sökord var: “Urinary catheter”, “Urethral catheter”, “Experience”, “Patient perspective”, “Nursing care”, “Communication”, “Nurse”, “Living”, “Self care”, “Patient attitude”, “Body image” och “Long-term”. Vidare beskrivning av sökord finns i bilaga 1.
Dataanalys
Friberg (2017, ss. 148-150) beskriver att vid en allmän litteraturöversikt så krävs det att forskarna utför vissa analyssteg. Första steget är att granska valda artiklar flera gånger för att förstå studiens innehåll och sammanhang. Andra steget i analysen är att dokumentera en översiktstabell, tredje steget är att söka efter likheter respektive skillnader. Därefter görs en sammanställning av det som har analyserats fram, vilket kan göras med hjälp av teman och kategorier.
Innan artikelsökningar påbörjats var författarna överens om att leta efter patientens upplevelse, som blev nyckelord, för att kunna koppla ihop med syftet. Diskussion genomfördes och olika sökord utformades. På varsitt håll söktes artiklar, abstract lästes och var artikeln relevant togs ett gemensamt beslut om den uppfyller kraven till att användas i studien. De åtta vårdvetenskapliga artiklar som valts att ha med i studien granskades enligt Fribergs analysmetod (2017, ss. 148-150). Författarna granskade artiklarna genom att skriva en artikelöversikt där syfte, metod, analys och resultat sammanfattades, se bilaga 2. Artiklarna lästes av författarna på varsitt håll flera gånger om för att få en helhet genom att förstå innehåll och sammanhang. Författarna valde att sitta skilda för att inte påverka varandras tolkningar. Samtidigt markerades meningsbärande begrepp med färgpennor för att sedan vidare diskuteras. När båda författarna kände sig klara med sina granskningar diskuterades dessa och teman kunde identifieras. Likheter och skillnader mellan studierna synliggjordes. Författarna bildade efter granskning, reflektion och diskussion en ny helhet där huvudteman och subteman skapades för att besvara studiens syfte, se tabell 1.
Etiska aspekter
I lag (SFS 2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor är syftet att skydda den enskilda människan som är med i forskningen från psykisk och fysiska skador. Lagen är till för att värna om deltagarnas respekt och människovärde. Vid urval av försökspersoner är det viktigt att ta hänsyn till informations-, samtyckes-, begriplighets- och nyttjandekrav innan en forskning utförs för att skydda personernas integritet (Olsson & Sörensen 2011, ss. 84-85). I samtliga artiklar är det viktigt att forskarna tagit hänsyn till ovanstående lag.
Olsson och Sörensen (2011, s. 82) beskriver att de grundläggande etiska principerna som är autonomi-, godhets-, rättviseprincipen och principen att inte skada ska ligga som grund i alla möten och undersökningar med andra människor. Sjuksköterskans kompetensområden innefattar ett etiskt förhållningssätt vilket innebär att all omvårdnad ska ges med respekt för de mänskliga rättigheterna (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Johansson (2015, s. 204) skriver att dialogen är viktig för gemenskapen då teamet får ta del av varandras erfarenheter och utbyte av kunskap för att utvecklas. Det bidrar till ett öppet klimat där det tillåts att dela med sig av sina känslor och tankar. För att dialogen ska vara givande bygger det på att alla deltagare visar varandra respekt. Det är viktigt att forskare vågar reflektera och diskutera sina känslor och tankar med varandra för att nå kvalitet i studier. Reflektion och diskussion mellan författarna genomfördes genom hela arbetet och etiska aspekter har inkluderats under granskningen av artiklarna, se bilaga 2.
RESULTAT
Tabell 1.
Efter granskning av de åtta valda artiklarna har det identifierats subteman med tillhörande huvudteman, se tabell 1.
Tabell 1
Huvudteman
Subteman
Betydelsen av kunskap och information
• Patientundervisning • Kommunikationsbrist Patientens förändrade
livsvärld
• Hinder respektive resurser i vardagen • Förändrad kroppsbild
Betydelsen av kunskap och information
Betydelsen av kunskap och information är det första huvudtemat med tillhörande subteman patientundervisning och kommunikationsbrist. Patienter med urinvägskateter
upplever brister i dessa områden och till följd av detta blir den vårdande relationen lidande och patienter upplever en brist på tillit för vårdpersonalen.
Patientundervisning
I artikeln Oswald, Young, Denison, Allen och Perry (2020) gjordes en undersökning av patientens upplevelse av att hantera och sköta sin kateter där resultatet visade att de flesta känner sig självsäkra. Det gjordes också en undersökning utifrån vårdpersonalens upplevelser där resultatet visade att de upplevde att patienter inte har tillräckligt med kunskap att hantera sin kateter. Dessa olika uppfattningar från patient och personal kan indikera svaghet i patientutbildningen eller att personalen misstolkar patientens medvetenhet kring kateteranvändning. Det kan också indikera skillnader i vad personal och patienter tycker är viktigt att kunna kring hantering av katetern. Vissa medverkande i studien upplever svårigheter med att sköta sin personliga hygien vid kateterbehandling och det framkom att kvinnliga patienter som fortfarande menstruerar önskade att få suprapubisk kateter vid en längre behandlingsperiod för att underlätta kateterskötseln. Att lära sig leva med en långvarig urinvägskateter kan ta tid, men det finns medel som kan underlätta processen. Patienter som har långvarig kateterbehandling har uttryckt vad de önskar få för information för att utveckla kunskap och lättare kunna sköta sin kateter. De områden som belystes mest var hur en kateter tas hand om rent praktiskt, hur katetern fungerar, riskerna med att ha en kateter, det sociala livet och hur det fungerar sexuellt. Sjuksköterskan har en stor roll i att ge information och kunskap som bidrar till att patienten kan känna en trygghet i att leva med och hantera sin kateter. Vid otillräcklig information söktes information från andra källor som ibland inte var tillförlitliga och orsakade då mer skada (Prinjha, Chapple, Feneley & Mangnall 2013).
Begränsningar och problem som patienter upplever kring sin kateterbehandling bidrar till ökade sjukvårdskontakter och därmed ökade sjukvårdskostnader. Ur ett hållbarhetsperspektiv tjänar samhället på att sjuksköterskor sprider relevant information och kunskap till patienter för att undvika onödiga behandlingar och långa vårdtider (Wilde et al. 2013).
Kommunikationsbrist
I artikeln Chapple, Prinjha och Salisbury (2014) framkom det att flera deltagare saknar information om intimitet och sexualitet. De upplever att vårdpersonal inte vågar samtala kring detta ämne och personer som var runt tjugo årsåldern berättade att de aldrig fått information kring ämnet trots att de haft urinvägskateter i flera år.
Artikeln (Baker-Green 2017) handlar om att utforska sjuksköterskors upplevelser av att diskutera sexualitet med patienter som har pågående kateterbehandling. Studiens övergripande resultat var att samtliga deltagare kände sig obekväma med att ta upp samtalsämnet med patienter. Det framkom både för- och nackdelar med att ha en vårdrelation sedan tidigare med patienten. Om vårdrelation redan fanns kunde det upplevas enklare att ta upp det intima ämnet och prata om sexualitet, av vissa kunde det upplevas som ett hinder då det blev för privat och intimt att prata om. Sjuksköterskor upplevde att patientens religion, kultur, kön, sexuella läggning och civilstånd kunde vara
ett hinder för att prata om sexualitet och att sjuksköterskan då riskerar att kränka patientens integritet. Något som var återkommande när forskarna studerade varför sjuksköterskor upplevde sig obekväma med att prata om sexualitet vid kateterbehandling med patienten, var att de själva upplever att de saknar kunskap inom ämnet. Sjuksköterskor berättar att det saknas utbildning kring detta under sjuksköterskeprogrammet samt på arbetsplatsen. Kunskapen spreds istället från kollegor som var erfarna inom ämnet. För att sjuksköterskan ska kunna vara professionell och ta det omvårdnadsansvar som hen är skyldig till så tycker deltagarna i studien att det ingår att kunna prata om sexualitet med patienter som har pågående kateterbehandling. I studien Chapple, Prinjha och Mangnall (2013) beskrevs vikten av att patienterna blir respekterade och att de vid kateterbyte får sin röst hörd gällande eventuella önskemål. Detta har inte varit en självklarhet enligt flera deltagare. Den ultimata vården beskrivs vara när sjuksköterskan kommunicerar och tar reda på patientens önskemål och att de tillsammans planerar utförandet av vården. De patienter som deltog i studien belyste att de upplevde att sjuksköterskor som utgick från att patienten känner sin kropp bäst bidrog till den bästa vården.
Patienterna uttryckte önskemål om att sjukvården ska bli bättre i sin kommunikation samt dokumentation kring vems ansvar det är att följa upp kateterbehandlingen och utföra kateterbyten. Vissa deltagare upplevde att de själva fick leta fram den informationen och att sjuksköterskor från primärvården och sjukhuset var oense om vart ansvaret låg (Chapple, Prinjha & Mangnall 2013).
Patientens förändrade livsvärld
Patientens förändrade livsvärld är det andra huvudtemat. Här belyses patientens upplevelse av de hinder respektive resurser som kan uppstå i vardagen och en förändrad kroppsbild som en urinkateter medför.
Hinder respektive resurser i vardagen
I artikeln Fowler et al. (2014) upplevde vissa av deltagarna att katetern medförde att de inte längre kunde vara spontana, att det är tidskrävande och att katetern kräver planering när dem ska lämna hemmet. Katetern kunde också upplevas som ett hinder för att socialisera sig och ett flertal av deltagarna isolerade sig i samband med kateterbehandlingen. Det framkom att patienter med långvarig urinkateter upplever en förlust av ett tidigare liv då katetern påverkar dem negativt genom att vissa aktiviteter inte längre går att utföra. Många av deltagarna upplever katetern som något positivt, att katetern är en frihet och de slipper ifrån pinsamma händelser som urinläckage.
Individer med urinvägskateter upplever att de behöver planera sina dagar på ett annat sätt jämfört med tidigare. En deltagare i studien Prinjha et al. (2015) berättar att om hon ska lämna hemmet så slutar hon dricka en timma innan för att inte behöva oroa sig för att urinuppsamlingspåsen ska fyllas. Andra deltagare berättar att de måste koppla på en extra urinuppsamlingspåse när de utför aktiviteter utanför hemmet. Majoriteten av deltagarna i studien Oswald et al. (2020) upplevde det positivt med att ha en urinvägskateter främst
nattetid, då de slapp gå upp för att urinera och istället fick en god nattsömn. Några patienter upplevde ett obehag av katetern när de skulle byta sovposition och upplevde då istället en störd nattsömn. Chapple, Prinjha och Salisbury (2014) beskriver att deltagarna berättat att urinvägskatetern haft en negativ inverkan på sexlivet och att de fått urinvägsinfektion efter samlag samt besvärats av blod i urinuppsamlingspåsen.
I studien belyser deltagarna att det vid kateterbytet är viktigt att sjukvården följer kontinuitet och en god vårdhygien. De belyste att det uppskattas när vårdpersonalen är försiktiga och noggranna samt använder underlägg för att skydda patientens kläder och sänglakan. Deltagare beskrev att vissa sjuksköterskor var väldigt stressade, särskilt om kateterbytet skedde på morgonen, då kunde bytet ske väldigt snabbt. Bedövningsgelen hann då inte göra verkan och patienten blev utsatt för onödig smärta (Chapple, Prinjha & Mangnall 2013).
Att få stöd från familjemedlemmar är en viktig del för att minska oro samt få hjälp med praktiska delar som en själv inte klarar av kring sin urinkateter. Medverkande i studien Forde och Barry (2018) beskriver att social acceptans är viktigt för att underlätta för personer som lever med en långvarig kateter. Det är lättare att leva sin vardag och känna sig bekväm med sin kateter om samhället är accepterande.
Förändrad kroppsbild
Fowler et al. (2014) beskriver att det framkommer många olika upplevelser av att ha en urinkateter och hur det påverkar individens kroppsbild. Deltagarna belyste att kateterpåsen påverkar val av klädsel då de inte vill att den ska vara synlig och främst de manliga deltagarna i studien uttryckte att det behövs talas mer öppet om intimitet och sexualitet i samband med kateteriseringen. Deltagarna upplevde en förändrad kroppsbild och önskade en mer öppen dialog om de kroppsliga förändringar som kateterbehandling medför. Katetern upplevdes av deltagarna som en främmande kropp och att det skett en förlust av tidigare kroppsuppfattning. Många unga medverkande i studien föredrog att byta till suprapubisk kateter istället för att ha en kateter via urinröret, men de drabbades då av urinläckage nedtill. En del upplevde ömhet och läckage från den suprapubiska platsen på buken samt irritation och hudskador av fästen och kateterpåsen. En deltagare uttryckte en känsla av att vara oren och att ständigt bli påmind om sin problematik när individen ser sin kateter. En annan uttryckte det besvärligt att träffa nya människor då deltagaren upplevde sig tvingad att berätta om sin kateter och förhoppningsvis bli accepterad.
I studien Chapple, Prinjha och Salisbury (2014) framkommer det av flera deltagare att urinvägskatetern leder till en nedsatt självkänsla, att kroppsbilden blir förändrad och att upplevelsen av kvinnlighet och manlighet försvinner. Urinkateter upplevs av många vara skambelagt och är därför svårt att samtala med andra om. Det är tydligt att urinkatetern påverkar individens självkänsla och kroppsbild, men det blev mindre tydligt med stigande ålder.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Det finns mycket studerat kring patienters upplevelser av att ha långvarig kateter, därför valdes det att använda en litteraturöversikt i studien. Författarna valde att använda sig av två databaser för att bredda sökningens träffar. De artiklar som sökts fram ansågs tillräckligt många och relevanta inom ämnet, det fanns därför inget behov av att använda ytterligare databaser. Att använda åtta artiklar ansågs vara tillräckligt för studien då de artiklarna innehöll relevant information, ett större perspektiv hade kunnat fås med fler granskade artiklar. Fokus låg främst på att söka fram kvalitativa artiklar då perspektivet var på patientens upplevelse, alla valda artiklar är därför av kvalitativ design. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara peer-reviewed, publicerade mellan år 2010-2020, vårdvetenskapliga, skrivna på engelska och baserade på långvarig kateterbehandling. Dessa kriterier ger studien en bred grund. Exklusionskriterier var personer yngre än 18 år, men inte några andra ålderskriterier, detta kan ha påverkat studien då det finns upplevelser och skillnader som är åldersrelaterade. Det andra exklusionskriteriet var de som haft kateter kortare tid än en månad, de ansågs inte ingå i definitionen långvarig kateter.
Patienters upplevelser av att ha långvarig urinvägskateter var ämnet i studien, författarna hade ett intresse för att studera detta då båda upplevt en bristande kunskap i vården inom detta område. Författarnas förförståelse var att patientgruppen inte får tillräcklig med information kring sin kateter på grund av sjuksköterskans bristande kunskap inom ämnet. I studien fokuserade författarna både på det som kunde upplevas som negativt respektive positivt med att ha långvarig urinvägskateter, på så vis fanns ingen risk för att urvalet enbart fokuserade på en av delarna.
Resultatdiskussion
Resultatet påvisade att upplevelsen av att ha långvarig urinvägskateter varierar, vissa upplever en begränsning i vardagen medan andra upplever en frihet. Utifrån resultatet kunde övergripande teman identifieras. Utifrån fyra subteman och två huvudteman har dessa områden valts att vidare diskuteras: Kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet, Undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen och Sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande.
Kommunikation och dess påverkan på vårdkvalitet
Waskiewicz, Alexis och Cross (2019) beskriver kommunikation som en viktig del i att göra patienter delaktiga i sin vård och därmed bidra till att patienterna själva kan fatta säkra och hälsosamma beslut kring sin kateter. En god kommunikation bidrar till att patienten känner en trygghet till sin vårdare och därmed vågar lyfta sina tankar och känslor samt vågar hantera sin kateter. Genom att patienten delger sin upplevelse av att bära kateter kan vårdaren anpassa information och undervisning utifrån patientens behov.
Studien belyser att de patienter som inte var delaktiga i sin vård heller inte vågade hantera sin kateter i lika stor utsträckning. Om patienterna är involverade i sin vård och har den kunskap som krävs så minimeras onödiga kontakter med vården och resurserna kan fördelas på andra mer sjuka patienter. Studien lyfter vikten av patientundervisning inom katetervården för att förebygga infektioner, vilket också stärks av Gjerland, Almås och Grønsteth (2011, s. 77). Det upplevs av patienter viktigt att få information och undervisning i god tid och de föredrog att informationen gavs vid fysiska möten där sjukvårdspersonal steg-för steg kunde instruera i de olika momenten vid katetervård. Resultatet stärker vikten av patientundervisning för att förebygga infektion kopplat till urinvägskateter.
Resultatet belyser att sjuksköterskor upplever svårigheter och en osäkerhet kring att prata om intimitet och sexualitet med patienter som har urinkateter. Samtidigt uttrycker patienter att de önskar mer samtal och information kring just dessa ämnen. Sjuksköterskor förklarar att det föreligger bristande information kring intimitet och sexualitet kopplat till urinkateter på sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser, därav orsakas osäkerheten att prata om det. Vårdande samtal innebär att trots att sjukdom föreligger kunna skapa ett välbefinnande och en meningsfull tillvaro tillsammans med patienten (Dahlberg & Ekebergh 2015, s. 129). Sjuksköterskan måste se till livsvärlden och till det individuella behovet för att patienten lättare ska kunna känna en tillit till sin vårdare och våga lära sig att leva med sin kateter. Vårdande samtal bidrar till att patienten känner sig sedd och blir bekräftad vilket leder till en ökad vårdkvalitet mellan patient och sjuksköterska.
Undervisning och dess betydelse i den förändrade vardagen
I resultatet framkom att patienter har olika upplevelser av hur det är att leva med långvarig urinkateter. En del upplevde att det var negativt då katetern medförde begränsningar i vardagen och förlust av ett tidigare liv. Begränsningarna innefattar att vara spontan, att socialisera sig, utföra vissa aktiviteter och att klä sig så katetern inte syns. Det framkom att patienter såg sig själva på ett annorlunda sätt och var tvungna att acceptera den förändrade kroppsbilden. Wiklund (2013, ss. 49-50) menar att vid sjukdom förändras synen på sin kropp och kan upplevas som främmande, vilket kan leda till ändrad självbild. Hon beskriver att kroppen har stor betydelse för individens identitet, vid förändring kan det leda till att andra människor behandlar oss annorlunda. Att förlora en tidigare kroppsuppfattning och tvingas acceptera en bild av sig själv som inte stämmer kan upplevas som en sorg. Ett lidande skapas då sjukdom eller skada hotar värdigheten hos individen (Arman 2015b, s. 181). I studiens resultat framkom att en del patienter upplever det positivt att leva med urinvägskateter, de upplever en frihet på grund av att de slipper urinläckage eller smärta och oro för att inte kunna tömma urinblåsan. Därmed skapas ett välbefinnande och patienten kan uppleva hälsa trots att sjukdom föreligger.
En vårdande handling innebär att sjuksköterskan delger patienten kunskap som är nödvändig för att hantera sin situation. Det handlar om att sjuksköterskan behöver informera patienten om kroppens anatomi, vad en kateter är och hur den fungerar. Kunskap om detta leder till ökad självkänsla och självmedvetenhet (Ekebergh 2015a, s.126). Genom att involvera patienten i sin vård och öka kunskap så minimeras riskerna för patienten att utveckla urinvägsinfektion. Wiklund (2013, s. 155) beskriver vikten av sjuksköterskans roll för att ge patienten möjlighet och utrymme till att växa genom att få
berätta om sina behov och problem. En god vårdrelation är grunden till fungerande hälsoprocess där vårdaren bidrar till att lindra lidande hos patienten.
I lag (SFS 2014:821) Patientlagen är syftet att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. För att uppnå delaktighet krävs information och undervisning av sjuksköterskan till patienten. Ekebergh (2015a, s. 127) förklarar att patienten måste bli delaktig i sin vård för att kunna ta ansvar för och hantera sin hälsosituation. Delaktighet främjar patientens kontroll över sin kropp och sin sjukdomssituation, vilket leder till ökad förståelse över sin livssituation. Patientens upplevelse av välbefinnande stärks och det krävs delaktighet för att kunna uppnå en vårdande relation. Sammanfattningsvis så handlar delaktighet i vårdsammanhang om att bägge parter ska vara involverade.
Sjuksköterskans ansvar att främja välbefinnande
Logan (2020) beskriver hur patienter upplever ett ökat välbefinnande på grund av att de istället för en kvarvarande urinkateter använder engångskateter. Att använda sig av en engångskateter eller ren intermittent kateterisering, förkortat RIK, innebär att en kateter förs in i urinblåsan och tömmer ut urin sedan tar ut katetern igen. Att använda sig av den här metoden medför färre urinvägsinfektioner än en långvarig urinkateter (Vårdhandboken 2019e).
Som legitimerad sjuksköterska är det en skyldighet att ge god och personcentrerad omvårdnad utefter patientens behov (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Det innebär att se den individuella livsvärlden hos varje individ för att kunna utforma och driva vården så att välbefinnande främjas. Sjuksköterskor bör på grund av infektionsrisk ifrågasätta kateterbehandling då den ordineras och det är av vikt att välja det alternativ som passar för individen. Vid självständig RIK måste patienten kunna utföra momentet själv, detta kräver att sjuksköterskan delger information och kunskap. Att få utföra momentet självständigt bidrar till att patienten får behålla sin integritet och toalettbesök kan fortsätta vara privat, det främjar välbefinnande samt delaktighet hos patienten.
Resultatet belyser att sjuksköterskan har en betydelsefull roll för patienter med urinvägskateter i flera aspekter. I artikeln Prinjha et al. (2015) beskrivs att den kunskap och information som sjuksköterskan ger bidrar till trygghet att leva och hantera katetern. Information som patienter upplevde betydelsefull var de praktiska delarna kring att hantera sin urinvägskateter, hur skötsel utifrån hygiensynpunkt ska hanteras samt vart man vänder sig om något avviker. Att sköta nedre hygien vid pågående kateterbehandling är viktigt för att inte riskera att utveckla urinvägsinfektion. Bakterier fäster enkelt på katetern och har därmed fri passage till att vandra upp till urinblåsan och förökas (Vårdhandboken 2019c). Vikten av basala hygienrutiner vid hantering av urinvägskateter stärks då Ericson och Ericson (2009, ss. 359-361) även belyser detta.
Hållbar utveckling
Artikeln Anåker och Elf (2014) beskriver att sjuksköterskor har en viktig roll inom hållbar utveckling då sjukvården strävar efter att förbättra människors hälsa inom det fysiska,
psykiska och ekonomiska perspektiven. Sjuksköterskan behöver ha ett kritiskt förhållningssätt till hållbarhet utifrån ett helhetsperspektiv. Studien konstaterar att hälsan och den normala mänskliga utvecklingen påverkas negativt av den aktuella klimatförändringen som vi människor orsakar. Hälsoproblem relaterade till klimatförändringarna ställer högre krav på sjukvården att vara yrkessamma för att bidra till en hållbar utveckling. Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur vården interagerar med miljön och vilken kunskap som är viktig utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det yttersta målet är att upprätthålla en miljö som inte äventyrar nuvarande eller framtidens generation möjlighet till god hälsa.
Studien bidrar till hållbar utveckling genom att ta reda på patienters upplevelser också öka kunskap hos sjuksköterskor. Konsekvenser för patienter som har urinvägskateter kan exempelvis vara smärta och obehag, utveckling av urinvägsinfektion samt psykosociala hinder (Gjerland, Almås & Grønsteth 2011, s. 56). Genom ökad kunskap kring dessa vårdbehov så kan sjuksköterskor tillsammans med patienterna arbeta förebyggande och minska lidande och främja välbefinnande. Det förebyggande arbetet leder till minskad risk för utveckling av urinvägsinfektion och därmed minskas antibiotikaförskrivningen. Att minska antalet antibiotikabehandlingar vid urinvägsinfektion bidrar till att antibiotikaresistensen inte får möjlighet att utvecklas i lika stor utsträckning, vilket gynnar samhället i längden.
Studien är en sammanställning av befintlig litteratur och som blivande sjuksköterskor kan kunskap sedan spridas vidare och öka förståelse kring ämnet till kursmedlemmar, kommande arbetsplats samt lärare. Det ingår i sjuksköterskans kompetensområde att bidra till förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, det krävs att sjuksköterskan har ett kritiskt förhållningssätt och kan leda medarbetare till ökad kunskap (Svensk sjuksköterskeförening 2017).
SLUTSATSER
• Sjuksköterskor, oberoende vart de arbetar, vårdar vanligen patienter med urinvägskateter. Behandlingen hör till de intima kroppsdelarna och kan upplevas som svårt att tala om.
• Katetern har en stor inverkan på personens livsvärld och upplevelsen kan vara negativ, positiv eller bägge delar. Resultatet visar att inställningen till behandling, tidigare sjukdomar, stöd och levnadssätt kan vara faktorer som spelar roll om behandlingen ses som hinder eller en resurs.
• Individer upplever brist på kunskap bland vårdpersonal och att de inte får tillräckligt med information för att kunna hantera sin kateter i vardagen.
• Resultatet visar att patientundervisning och kommunikation är viktigt för att möjliggöra delaktighet i sin hälsoprocess. Följaktligen så främjas patientens kontroll över sin kropp och sjukdomssituation, som leder till ökad förståelse och välbefinnande kan stärkas.
• Det är av stor vikt att sjuksköterskan ger relevant information och kunskap till patientgruppen för att förhindra uppkomst av urinvägsinfektion. Som vidare bidrar till minskade vårdkontakter, vårdlidande, antibiotikaförbrukning och bidrar till hållbar utveckling.
• Resultatet av studien kan användas till vidare forskning inom området. Vår kunskap har utvecklats och det är något som vi bär med oss till framtida arbetsplatser och kan föra vidare till kollegor. Genom att ha forskat kring ämnet leder det till bättre självförtroende och att vi som sjuksköterskor vågar prata med patientgruppen om det som anses vara svåra samtalsämnen.
REFERENSER
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(2), ss. 381-389. doi:10.1111/scs.12121 Arman, M. (2015a). Att se patienten som medmänniska. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 76-79. Arman, M. (2015b). Vårdande med grundvärden – värdighet, helhet och caritas. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 180-187.
Baker-Green, R. (2017). Nurses experiences discussing sexuality with urinary catheter patients. International Journal of Urological Nursing, 11(1), ss. 6-12.
doi:10.1111/ijun.12114
Chapple, A., Prinjha, S. & Mangnall, J. (2013). Changing a urethral or suprapubic catheter: the patient’s perspective. British Journal of Community Nursing, 18(12), ss. 591-596. doi:10.12968/bjcn.2013.18.12.591
Chapple, A., Prinjha, S. & Salisbury, H. (2014). How users of indwelling urinary catheters talk about sex and sexuality: a qualitative study. British Journal of General Praxtice, 65(623), ss. 364-371. doi:10.3399/bjgp14X680149
Dahlberg, K. Ekebergh, M. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M. Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129–144.
Ekebergh, M. (2015a). Vårdande möten. I Arman, M. Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122-128.
Ekebergh, M. (2015b). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M. Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 15-26.
Ericson, E. & Ericson, T. (2009) Klinisk mikrobiologi. 4. uppl., Stockholm: Liber.
Forde, L. & Barry, F. (2018). Point prevalence survey of indwelling urinary catheter use and appropriateness in patients living at home and receiving a community nursing service in Ireland. Journal of Infection Prevention, 19(3), ss. 123-129.
doi:10.1177/1757177417736595
Fowler, S., Godfrey, H., Fader, M., Timoney, A.-G. & Long, A. (2014). Living With a Long-term, Indwelling Urinary Catheter. Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing, 41(6), ss. 597-603. doi:10.1097/WON.0000000000000069
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 141-152.
Gjerland, A., Almås, H. & Grønsteth, R. (2011). Omvårdnad vid urinsjukdom och behandling hos kvinnor och män. I Almås, H., Stubberud, D.-G. & Grønsteth, R. (red.) Klinisk omvårdnad: Del 2. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 51-83
Johansson, K. (2015). Lärande kafé - att stödja patienters och närståendes lärande. I Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan. Stockholm: Liber. ss. 199-198.
Logan, K. (2020). An exploration of men's experiences of learning intermittent self-catheterisation with a silicone catheter. British Journal of Nursing, 29(2), ss. 84-90. doi:10.12968/bjon.2020.29.2.84
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Oswald, F.-C., Young, E., Denison, F.-C., Allen, R.-J. & Perry, M. (2020). Staff and patient perceptions of a community urinary catheter service. International Journal of Urological Nursing, 14(2), ss. 83-91. doi:10.1111/ijun.12230
Prinjha, S., Chapple, A., Feneley, R. & Mangnall, J. (2016). Exploring the information needs of people living with a long-term indwelling urinary catheter: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 72(6), ss. 1335-1346. doi:10.1111/jan.12923
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 105-108.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stenzelius, K. (2017). Elimination med fokus på urinvägarna. I Edberg, A.-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 553-580.
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-09-10]
Vårdhandboken (2019a). Kateterisering av urinblåsa – Översikt.
https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av-urinblasa/oversikt/ [2020-10-26]
Vårdhandboken (2019b). Kateterisering av urinblåsa – Indikationer/kontraindikationer.
https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av-urinblasa/indikationerkontraindikationer/[2020-10-26]
Vårdhandboken (2019c). Kateterisering av urinblåsa – Komplikationer. https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av-urinblasa/komplikationer/ [2020-10-27]
Vårdhandboken (2019d). Kateterisering av urinblåsa - Enstaka och intermittent. https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av-urinblasa/enstaka-och-intermittent/ [2020-11-16]
Waskiewicz, A., Alexis, O. & Cross, D. (2019). Supporting patients with long-term catheterisation to reduce risk of catheter-associated urinary tractinfection. British Journal of Nursing, 28(9), ss. 4-17, doi:10.12968/bjon.2019.28.9.S4
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Wilde, M.-H., McDonald, M.-V., Brasch, J., McMahon, J.-M., Fairbanks, E., Shah, S., Tang, W. & Scheid, E. (2013). Long-term urinary catheter users self-care practices and problems. Journal of Clinical Nursing, 22(3-4), ss. 356-367. doi:10.1111/jocn.12042 Wiley, K.-C. & Villamizar, H.-J. (2019). Antibiotic Resistance Policy and the Role of the Nurse. Policy, Politics & Nursing Practice, 20(1), ss. 8-17.
doi:10.1177/1527154418819251
Östlund, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 59-82.
Bilaga 1. Sökhistorik
Datab as: Sökord: Antal träff ar: Gransk ade abstract : Vald artik el: Titel artikel: Cinahl Urinary catheter/Experience 236 4 8 Nurses experiences discussing sexuality with urinary catheter patients. Cinahl Urinary catheter/Experience/N ursing care 63 2 3 Staff and patient perceptions of a community urinary catheter service. Cinahl Urinary catheter/Living 99 2 2 Point prevalence survey of indwelling urinary catheteruse and appropriate ness in patients living at home and receiving a community nursing service in Ireland. Cinahl Urinary catheter/Living/Self care 21 3 3 Exploring the information needs of peopleliving with a long-term indwelling urinary catheter: a qualitative study. Cinahl Urinary catheter/Living/Patien t attitude 9 2 3 Living With a Long-term, Indwelling Urinary Catheter. Cinahl Urinary catheter/Long-term/Self-care 30 3 4 Long-term urinary catheter users self-care practices and problems. PubMe d Urinary catheter/body image 8 3 3 How users of indwelling urinary catheters talk about sex and sexuality: a qualitative studie. PubMe d Urethral catheter/Patient perspective 10 2 1 Changing a urethral or suprapubic catheter: the patient’s perspective
Bilaga 2. Artikelöversikt
Författare,Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Baker-Green, R. 2017 International Journal of Urological Nursing ”Nurses experiences discussing sexuality with urinary catheter patients” Att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med kvarvarande urinvägskateter om sexuell livskvalitet. Kvalitativ analys, intervjuer. Ja, deltagarna fick skriva under sitt deltagande i studien.
Sjuksköterskor var ovilliga att diskutera sexualfrågor med patienter eftersom de kände sig obekväma och att det fanns okunskap kring ämnet.
Fyra teman: Vikten av sjuksköterska/patient-relation, Kamratstöd/förebilder, Bibehållande av professionalism/brist på erfarenhet och Utbildning/kunskap. Författare, Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Chapple, A., Prinjha, S. & Mangnall, J. 2013 British Journal of Community Nursing ”Changing a urethral or suprapubic catheter: the patient’s perspective” Utforska patientens upplevelse av att byta urinkateter. Kvalitativ studie, intervjuer.
Alla deltagare gav sitt godkännande om att
interljuvdata skulle publiceras. Ja, studien har etiskt
godkännande.
Studiens resultat delades in i sju områden.
Tydlighet om vem som är ansvarig för byte av kateter,
Kontinuitet i vården, Kunskap, erfarenhet och 24-timmars tillgång till vård,
Goda hygieniska rutiner, Tidsbegränsningar, Var försiktig att
förhindra läckage för att skydda kläder och sängkläder och Lyssna på patienten.
Författare, Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Chapple, A., Prinjha, S. & Salisbury, H. 2014 British Journal of General Practice ”How users of indwelling urinary catheters talk about sex and sexuality: a qualitative studie” Att utforska individens uppfattningar om hur en långvarig urinkateter kan påverka kroppsbild, kön och sexualitet; och att hjälpa läkare att
diskutera ämnet i samråd.
Kvalitativ studie, intervjuer. Ja, alla deltagare gav sitt samtycke innan deltagande och godkände att intervjudata publiceras. Samtliga deltagare fick informationsblad, introduktionsbrev, svarskort och kuvert.
Fyra huvudteman kunde identifieras.
Betydelsen av sex som en del av vardagen, Självkänsla och kroppsbild,
Fysiska skäl till varför katetern påverkade kön, Brist på information.
Författare, Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Forde, L. & Barry, F. 2018 Journal of Infection Prevention ”Point prevalence survey of indwelling urinary catheteruse and appropriateness in patients living at home and receiving a community nursing service in Ireland” Att utforska förekomst och lämpligheten av kronisk urinvägskateter hos personer som bor hemma. Beskrivande tvärsnittsstudie, Frågeformulär skickades till sjuksköterskor som arbetade hemma hos patienterna. Ja, etiskt godkännande erhölls. 38% av patienterna hade urinvägskateter och 62% hade suprapubiskateter, användningen var större bland män och
majoriteten var över 76 år.
Författare, Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Fowler, S., Godfrey, H., Fader, M., Gerard, A., Timoney, A.-G & Long, A. 2014 Journal of Wound, Ostomy & Continence Nursing ”Living With a Long-term, Indwelling Urinary Catheter” Att utforska erfarenheter från patienter som lever med långvarig urinvägskateter. Kvalitativ studie, intervjuer. Ja, etiskt godkännande av forskningsetiska kommittén.
Vissa deltagare ville övervinna de olika problemen med att leva med kateter och utveckla självförtroende i att hantera sin kateter medan andra deltagare tog mer avstånd till att acceptera sin kateter.
Åtta teman: Göra justeringar, Hantera hemifrån, Nattjustering, Kateterproblem, Social interaktion, Stöd, Oförutsägbarhet och Intimitet/kroppsbild.
Författare, Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Oswald, F.-C., Young, E., Denison, F.-C., Allen, R.-J. & Perry, M. 2019 International Journal of Urological Nursing ”Staff and patient perceptions of a community urinary catheter service”
Att utforska både kateteranvändarnas upplevelse och personalens uppfattning om urinvägskatetrar inom vården. Kvalitativ studie, Intervjuer av patienter och frågeformulär till vårdpersonal. Ja, information om studien gavs till både personal och patienter och patienternas samtycke erhölls före intervjuerna. Eftersom studien genomfördes ur både patient och vårdpersonalens
perspektiv framkom lite olika resultat.
Några områden som kunde identifieras till förbättring var information, undervisning och kommunikation mellan vårdare och patienter kring katetervården, Överlämningsprocess mellan sjukhus och kommun, Bättre dokumentation kring katetervården. Sedan uttryckte främst patienterna önskad förbättring kring kateterdesign. Författare, Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Prinjha, S., Chapple, A., Feneley, R. & Mangnall, J. 2016 Journal of Advanced Nursing ”Exploring the information needs of people living with a long-term indwelling urinary catheter: a qualitative study” Att utforska behovet av information till patienter som lever med långvarig urinvägskateter. Kvalitativ tolkningsmetod, intervjuer. Ja, information skickades till deltagarna samt vart de skulle vända sig om problem uppstod. Mer information önskades kring infektionsrisk, läckage, stopp i katetern, sexuell aktivitet och allmänt om att kunna leva ett socialt liv med urinvägskateter. Det framkom att patienter upplevde att de fick prova sig fram och själva söka efter
information kring dessa ämnen.
Författare, Årtal & Tidsskrift:
Titel: Syfte: Metod, Analys & Etiska överväganden Resultat: Wilde, M.-H., McDonald, M.-V., Brasch, J., McMahon, J.-M., Fairbanks, E., Shah, S., Tang, W. & Scheid, E. 2012 Journal of Clinical Nursing ”Long-term urinary catheter users self-care practices and problems” Att utforska erfarenheter kring egenvård och problem med att leva med urinvägskateter. Tvärsnittsstudie, intervjuer. Ja, godkännande erhölls av deltagarna, man uteslöt även personer med terminal sjukdom. Många av deltagarna upplevde stora begränsningar av att leva med urinvägskateter. Vissa av begränsningarna var att bada, klä sig samt gå på toa och problem var läckage, infektion, stopp i katetern och smärta.
Dessa begränsningar och problem bidrog till ökade
sjukvårdskontakter och sjukvårdskostnader.
