KULTUR-SPRÅK-MEDIER
Examensarbete i svenska
15 högskolepoäng, grundnivå
Varför Grej of the Day är en del av
svensklärares undervisning?
- En studie av användningen av en specifik undervisningsmetod i grundskolans tidigare år
Why Grej of the day is a part of Swedish language teachers
teaching?
Wanda Budai
Grundskollärarexamen (240 hp)3
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärares inställning är till Micke Hermanssons metod Grej of the day samt vad som dessa anser vara denna metods styrkor och utmaningar. Studien avgränsas till grundskolans tidigare år i svenska grundskolor. För att besvara syftet så gjorde jag djupintervjuer med grundskollärare i svenska som använder sig av denna metod. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av teoretisk
utgångspunkt som utgår ifrån begreppen som minne, inlärning och intresse. Studien
beskriver också forskningsläge om lärande och motivation.Det studiens resultat visar är att lärarnas inställning till metoden är välkomnande och positiv. Kollegialt lärande och
inspiratörer i skolorna gör att metoden har blivit en del av svensklärarnas undervisning. Lärarna anser att modellens styrkor är enkelheten som ligger i kortheten. Lärarna påpekar att den är enkel att använda, ta till sig samt koppla till olika ämnen och läroplanen. Vidare framhåller lärarna att engagemang och delaktighet ökar markant i klassrummet på grund av ledtråden som ges innan Grej of the day lektionen samt eftersom eleverna återberättar lektionen hemma gör att både eleverna och föräldrarna får en annan syn på skolan samt kunskapen. Utmaningen med metoden är den kan vara svår att genomföra för den oerfarna pedagogen.
Nyckelord: elevmedverkan, grej of the day, minilektion, minne, motivation
5 Innehåll 1. Inledning___________________________________________________________ 7 1.1 Syfte_____________________________________________________________ 7 1.2 Frågeställningar____________________________________________________ 8 1.3 Avgränsningar_____________________________________________________ 8 1.4 Bakgrund_________________________________________________________ 9 2 Teoretiska utgångspunkter___________________________________________ 10 2.1.1 Lärande, motivation_______ ______________________________________ 11 2.1.2 Minne, kognitiva funktioner _____________________________________ 11 3 Forskningsläge om motivation och inlärning_____________________________ 12 4. Metod____________________________________________________________ 13 4.1 Val av metod____________________________________________________ 13 4.2 Urval__________________________________________________________ 13 4.3 Kvalitativ intervjumetod___________________________________________ 14 4.4 Tillvägagångssätt_________________________________________________ 14 4.5 Trovärdighet____________________________________________________ 16 4.6 Tillförlitlighet___________________________________________________ 16 4.7 Forskningsetik___________________________________________________ 17 4.8 Metoddiskussion_________________________________________________ 17 5. Resultat och analys__________________________________________________ 18 5.1 Vad är lärarnas inställning till Grej of the day?___________________________ 18 5.2 Lärarnas syn på metodens styrkor_____________________________________ 19 5.3 Metodens nackdelar och generella utmaningar___________________________ 21 6. Diskussion_________________________________________________________ 22 6.1 Diskussion av resultat______________________________________________ 22 6.2 Diskussion av generaliserbarhet______________________________________ 23 6.3 Fortsatt forskning_________________________________________________ 24 Litteraturlista_________________________________________________________ 25 Bilaga 1, Intervjuguide lärare
7
1.
Inledning
Grej of the day är en slags lektion. Enligt metodens uppfinnare Micke Hermansson (2016)
bygger Grej of the day på regelbundna minilektioner om åtta-tio minuter. Den kan användas i svenska eller andra ämnen. Lektionstillfällenas innehåll handlar om person, plats eller händelse.
Grej of the day har spridit sig i svenska grundskolor och har blivit populär sedan 2014 när
Svenska Dagbladets artikelserie Skolresan (Sundén Jelmini, Svenska Dagbladet 2014) benämner metoden.
Metoden fick Lärarförbundets pedagogpris och prisades för Handelskammarens Lärarpris (Grej of the day-Micke är Sveriges bästa lärare 2015! Handelskammaren 2016).
Den har studien undersöker vad svensklärarnas inställning är till Micke Hermanssons metod Grej of the day i grundskolans tidigare år i svenska grundskolor, samt vad lärarna anser vara denna metods styrkor och utmaningar. Då metoden har vunnit gehör bland Sveriges grundskollärare samt fått pedagogiskt erkännande, så vill studien därför undersöka om metoden fungerar och beroende på svar varför eller varför inte.
1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur undervisningsmetoden, Grej of the day upplevs och berättas om i flera skolklasser i grundskolans tidigare år samt synliggöra lärarnas perspektiv och inställning till användning av metoden.
Drivkraften bakom denna studie är att undersöka hur mina lärarkollegor har tagit sig an metoden och varför har de gjort det. Jag har själv blivit inspirerad av flera kollegor under min praktik, där jag har sett minilektioner som väckte elevernas lust att lära sig nya saker. Svaret på frågan ” Vad har du lärt dig idag?” kan ofta bli ”Inget särskilt.” Metodens
8
innovatör Hermansson, lärarna som jag har intervjuat och även jag vill se förändring på svaret på frågan.
Enligt läroplanen ska eleverna känna sig så motiverade, de ska utveckla en ”vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga” (Skolverket 2011).
Jag kopplar mina frågeställningar till undervisningen i ämnet svenska. Studien berör samt riktar in sig enbart grundskolans tidigare årskurser; i högsta grad på grund av tidsbrist.
1.2 Frågeställningar
De frågeställningar som arbetet ska besvara är:
• Vad är lärarnas inställning till Grej of the day?
• Vad anser lärarna är modellens styrkor och utmaningar? 1.3 Avgränsningar
Jag har valt att intervjua grundskollärare som undervisar i lågstadiet i svenskämnet och har använt metoden Grej of the day i sin undervisning. Lärarna jobbar i tre olika grundskolor i södra Sverige och i västra Finland. Jag har just valt dessa lärare eftersom jag själv jobbar lågstadiet. Att dessa lärare känner till och använder metoden är relevant för att kunna besvara studiens syfte. Studien kommer att fokusera på i ämnet svenska.
Problematisk med urvalet kunde ha varit att jag får få och begränsade svar på mina frågor. Jag har försökt att motverka problem med att ha semistruktuerade intervjuer, där
respondenten har haft möjlighet att utveckla sina svar.
Intervjuernas resultat har analyserats för sig och på så sätt har materialet kunnat kategoriseras och se respondenternas individuella svar. Respondenterna och data har anonymiserats i denna studie.
9
1.4 Bakgrund – Historia om Micke Hermansson och Grej of the day
Undervisningsmetoden med namnet Grey of the day skapades av Micke Hermansson. Grej
of the day är regelbundna, 8–10 minuter korta lektioner (Hermansson 2016). Lektionernas
innehåll består av ledtråd, faktadel, kuriosa, kopplingar och återberättande (Lektionsbanken 2020). Fakta delen kan handla om en händelse, en person eller andra kuriosa innehåll (Hermansson 2016). Hermansson (ibid) framhåller att undervisningsmetodens främsta styrkor är att väcka nyfikenhet med en ledtråd och att innehållet presenteras på ett enkelt och kort sätt. Metoden sätter fokus på elevernas delaktighet och att presentera kunskap, enligt Hermansson (ibid).
10
2.
Teoretiska utgångspunkter
Denna studiens teoretiska utgångspunkter är begreppen minne, inlärning och intresse. Studien använder Gärdenfors (2010) teorier kring lärande och minne. Han menar att
begreppen minne och lärande förhåller sig till och kompletterar varandra (ibid) det vill säga att inget lärande sker utan minne och tvärtom på motsvarande sätt. Gärdenfors framhåller vikten av att förstå hur människan lär sig samt känner till hur minnet fungerar. Enligt Gärdenfors har människan en medfödd nyfikenhet och lust att lära.
Gärdenfors teorier redogör för hur våra hjärnor är gjorda för att kunna minna och förstå mönster. Han menar att hjärnan letar efter mönster kontinuerligt i olika sammanhang. Det som hjärnan inte förstår fylls i av sig själv och på så sätt tyder den världen omkring sig. Enligt honom är att förstå att se ett mönster. Denna tes kan stödja lärarna i elevers lärande. Hjärnan omformas till följd av individens erfarenheter. Ju fler sinnen som är inblandade när man lär sig något, desto bättre minns man, hävdar Gärdenfors (2010). Han (ibid) nämner också att en gruppdiskussion hjälper de flesta till bättre insikter om den givna uppgiften och förståelse av problemområdet fördjupas.
Elevers egen drivkraft är en nyckel till allt lärande, säger Agneta Gulz (2008) professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Det framhåller Grej of the day också. Gulz (ibid) uppger att genomgångar bör vara maximum 15 minuter, då hjärnan kan hålla fokus under den tiden. Sedan måste man bryta.
2.1 Tidigare forskning
Ingen tidigare forskning kring vad lärarnas inställning är till undervisningsmetoden Grej of
the day finns att tillgå. Däremot finns det studier kring lärande, motivation och kognitiva
11
Genomgången av olika begrepp är uppdelad i två delar. Första delen berör begreppen lärande och motivation, den andra delen lyfts minne och kognitiva funktioner. Jag anser att beskrivningen av begreppen kan hjälpa mig att analysera mikrolektionens styrkor
tillsammans med lärarnas syn och inställning till metoden. 2.1.1 Lärande, motivation
Grej of the day är en undervisningsmetod som handlar om lärande och har en tydlig
koppling till motivation. Jag skriver om begreppet lärande för att få och visa mer uppfattning hur undervisningsmetoden fungerar. Detta är i förhållande till tidigare definitioner av vad lärande och inlärning innebär. Jag väljer att ta med syn på motivation och lärlust. Eftersom elevernas delaktighet samt att nå fram till alla elever är frågor som relevanta i våra klassrum under bland annat i svenskämnet.
Duckworth (2017) undersöker ett karaktärsdrag som kombinerar uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp vid motgångar.Intresset kan vara en avgörande faktor för att nå framgång i skolan och i språkundervisningen (ibid). Duckworth har kommit fram till i en metaanalys (ibid) av sextio studier från de senaste sextio åren att människor presterar bättre när de har uppgifter som intresserar dem. Duckworth (ibid) menar att intresset är en
grundläggande drivkraft att vilja arbeta vidare.
Gulz skriver (2008) att motivation, uppmärksamhet och förståelse har en betydande roll vid inlärningen. Det här perspektivet från Gulz redogör jag, för att metodens nyckelfaktor är motivation och att skapa lärlust under lektionerna.
2.1.2 Minne, kognitiva funktioner
Enligt Edward Deci (2012) psykolog, faktorerna bakom inre motivation är det personliga intresset, träning och att personen ser ett större syfte med det hon eller han gör. Deci (ibid) menar att motivation spelar roll för barns lärande.
12
3 Forskningsläge om motivation och inlärning
I följande avsnitt presenteras forskning kring motivation och inlärning.
Det finns ett sätt som gör att det man vill lära sig sitter som berget, och om denna skriver Carola Wiklund-Hörnqvist sin avhandling (2014), att försöka återkalla kunskapen ur minnet. Fenomenet har fått namnet testeffekten eller återkallningseffekten, och ligger till grund för en egen inlärningsmetod: testbaserad lärande eller testmetoden. Poängen är inte att testa sig själv för att se hur mycket man kan, utan att testa sig själv i syfte att lära. Testeffekten finns där oavsett kognitiv förmåga. Att ha en liten smula kunskap kan ge ett helt nät av kunskap, säger Wiklund-Hörnqvist (2014). Jag kopplar det till Grej of the day, då undervisningsmetoden kan hjälpa eleverna att se och förstå samband och sammanhang bland de olika lärostoffen.
Begreppet cliffhanger har nämnts innan, och det säger även Ingvar & Eldh (2014) också, precis som Grej of the day metoden fokuserar på, att den idealiska hemuppgiften förbereder eleven på något som läraren ska gå igenom nästa dag. Allt blir en ”teaser” och du tar vara på barnens naturliga nyfikenhet.
Grej of the day anammar Ebbinghaus (2017) tes om glömskekurva. Det handlar om en systematisk testning om hur mycket är kvar i minnet vid olika tidpunkter efter inlärning. Ebbinghaus (ibid) visar att när vi repeterar något, minns vi det och med ledtråd triggas minnet, annars försvinner kunskapen.
Graham Nuthall (2007) kom fram till ju fler gånger eleven kommer i kontakt med samma information, desto bättre fastnar den. Påståendet kopplar jag till Grej of the day, där eleverna kan se kopplingar inom olika kunskapsområden efter flera lektionstillfällen. Nuthall (ibid) såg att om en elev hade stött på samma fakta minst tre gånger i olika sammanhang så var chansen runt 80 procent att eleven skulle komma ihåg informationen efter ett halvår. Det viktiga var att det var just i olika sammanhang. Nuthall (ibid)
13
4 Metod
4.1. Val av metod
Syftet med denna studie är att undersöka vad lärarnas inställning är till
undervisningsmetoden Grej of the day. Studiens fokus är att undersöka lärarnas syn på metodens styrkor samt metodologiska utmaningar i svenskundervisningen. För detta krävs det förståelse av de lärarna som använder metoden hur de resonerar och förhåller sig. Jag väljer att använda mig av intervjuer för att jag anser att genom intervjuer kan jag få en djupare förståelse av lärarnas inställning och syn på metodens styrkor. Jag utgår ifrån kvalitativa intervjuer, semistrukturerade om grund för att genomföra min undersökning. Den metoden är mest adekvat därför att jag har möjlighet att ställa följdfrågor till de lärare jag väljer att intervjua eller fördjupa mig när det gäller vissa svar. Det är i enlighet med Denscombes (2009) beskrivning. En av utmaningar med kvalitativa intervjuer var dock att det är subjektiva upplevelser som framträder i intervjuerna, vilket inte nödvändigtvis leder till en mer kritisk bild av lärarnas syn på metoden.
4.2 Urval
I avsnittets början presenterar jag en kartläggning av studiens respondenter i tabellform. Jag har intervjuat fem lärare i Sverige respektive Finland, varav fyra bor i medelstora städer och en bor i en mindre stad. Respondenterna jobbar som grundskollärare i lågstadiet, samtliga lärare undervisar i svenska, detta är relevant för mig, då jag undersöker underlag i just de årskursen i ämnet svenska. Respondenternas yrkeserfarenhet varierar mellan 4-17 år. Lärarna avidentifieras och kallas ABCDE.
Tabell 1: Kartläggning av urvalet
Ålder Antal Verksamma år Land Respondentens
beteckning
26-30 år 1 4 Sverige A
14
41-50 år 1 17 Sverige E
4.3 Kvalitativ intervjumetod
Jag har använt semistrukturerade intervjuer. Jag har haft en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras, likaså föreslå Denscombe (2009) intervjuns
upplägg. Jag har varit emellertid inställd på att vara flexibel när det gäller ämnenas
ordningsföljd, det menar Denscombe (ibid) också, och jag har låtit den intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnen som jag har frågat om.
Jag har använt Trost (2010) rekommendation att nyttja stora och få frågeområden i mina intervjufrågor. Därmed har jag kunnat anpassa undersökningens fokus efter de viktiga frågor som har dykt upp under intervjuerna, vilket beskriver Bryman (2011) också.
4.4 Tillvägagångssätt
Lärarna som använder Grej of the day från de kommunala grundskolorna är väl bekanta med denna undervisningsmetoden och har använt metoden mellan tre och sex år vid intervjutillfället. Urvalet har jag gjort utifrån forskningens mål (Bryman, 2011), och därför har jag valt analysenheterna ut på grundval av kriterier som gör att forskningsfrågor kan besvaras. Samtliga lärare jag har intervjuat har fått samma frågor men följdfrågorna har inte blivit alltid detsamma beroende på hur samtalet har avlöpts. Så som Bell (2000)
förespråkar, har jag valt att innan själva intervjun göra en presentation av mig själv och mitt syfte med undersökningen. Därefter har det följts en genomgång av hur själva intervjun skulle gå till och hur materialet till undersökningen skulle behandlas efter dess att
undersökningen färdigställs (Bell 2000). Vidare har det klargjorts att såväl skolans namn, som de intervjuade var och skulle förbli anonyma (Denscombe 2009).
15
Jag har kontaktat lärarna direkt via mail med en förfrågan om intervju. Jag har förklarat vidare mitt syfte med intervjun och har talat om ungefär hur lång tid jag har beräknat att den skulle ta, samt vilka frågeställningar som skulle har behandlats. Av dem totalt åtta tillfrågade lärarna har visat sig fem, har fördelats på tre skolor, intresserade av att bli intervjuade och delta i arbetet. Intervjuerna upptog mellan 30 minuter till en timme.
Innan intervjuerna har genomförts har jag gjort en provintervju (på en vän som arbetar som lärare) för att ta reda på om mina frågor var skrivna så att de skulle kunna ge ett ordentligt svar. Eftersom jag har tyckt att det resultat jag har fått av provintervjun har varit bra, så har frågorna fått vara utformade som jag har skrivit dem.
Alla intervjuer genomfördes i arbetsrum på respektive skola under november 2019-januari 2020. Intervjuerna har spelats in på diktafon för att lättare kunna fokusera på den
intervjuades svar och själv då kunna vara mer delaktig i samtalet utan risk för att missa någonting, vilket gav mig frihet att koncentrera mig på ämnet och dynamiken i intervjun (Kvale & Brinkmann 2009). Fördelen med att använda diktafon, säger Bell (2000) är att allt som sägs under intervjun kommer med och inget riskerar att försvinna genom anteckningar. Nackdelen med användande av diktafon är att det hos en del respondenter kan skapa en oro och nervositet kring att samtalet spelas in, enligt Bell (2000).
Inspelningarna har gett mig möjligheter att lyssna flera gånger för att bättre kunna säkerhetsställa svaren jag fick. När alla intervjuerna har varit genomförda, har samtliga skrivits ut för att sammanställa, bearbeta och tolka materialet. Jag har renskrivit varje lärares svar, när jag skulle börja bearbeta svaret har jag använt mig av en färgkodning där jag har markerat svar tematiskt gentemot mina frågeställningar och nyckelbegrepp: inställning till metoden, användning, mottagande, respons, styrkor och nackdelar i olika färger. När jag har identifierat svar inom varje nyckelbegrepp har jag skrivit nytt dokument där jag istället tematiskt har sorterat lärarnas svar, i de ovanstående kategorierna. Därefter har jag markerat i det nya dokumenten de likheter och skillnader jag har hittat innan jag har börjat författa resultatdelen i denna undersökning. Vid genomgången av lärarsvaren har jag valt att väva in nyckelbegreppen ovan i en slags sammanfattande rubriker baserade på just
16
lärarnas svar och det är under dessa rubriker jag har valt att presentera mina resultat. Dessa tre rubriker är: inställning till Grej of the day, lärarnas syn på styrkor samt lärarnas syn på utmaningar.
I avsnittet ”Resultat” ges först en redogörelse av de fem lärarnas inställning till och syn på metoden, där jag citerar dem samt kopplar detta till teori.
4.5 Trovärdighet
Med validitet menas att undersökningen mäter det forskningsfrågan syftar till att undersöka (Bryman, 2011). Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärarnas inställning är till Grej of the
day samt att se lärarnas syn på metodens styrkor och utmaningar. För att göra detta kommer
jag att kontrollera de begrepp som jag har använt mig av för att säkerställa att rätt frågor ställs. Studiens frågeställning styr analysens utgångspunkt. Utifrån detta lyfter jag olika aspekter i materialet fram när jag analyserar texten (Bryman 2011). För att öppna upp för en ärlig konversation där respondenten ska känna sig trygga med deras svar, har jag valt att behandla uppgifterna konfidentiellt, som Bryman (ibid) förespråkar. Sammantaget ger denna metod ett rimligt analysobjekt för att besvara syftet, vilket bör säkerställa en god kvalitet.
4.6 Tillförlitlighet
Utifrån studiens syfte analyseras varje intervjus resultat för sig för att urskilja teman. Detta för att belysa gemensamma nämnare eller och skillnader mellan de olika respondenternas svar. På detta sätt kan jag kategorisera materialet och urskilja respondenternas individuella erfarenheter för att öka studiens tillförlitlighet.
17 4.7 Forskningsetik
Vägledande i detta arbete har varit att varje deltagare vet om syftet och ombeds om att ge samtycke. Jag använder vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002), t. ex
informationskravet: ”Forskaren skall informera uppgiftslämnare och
undersökningsdelatagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för delas deltagande.”, vidare använder jag samtyckeskravet: ”Forskaren skall inhämta
uppgiftslämnarens och undersökningsdelatagares samtycke”, konfidentialitetskravet: det vill säga det som rör anonymiseringen av uppgiftslämnare och hantering av data, och nyttjandekravet: det som beskriver hur det insamlade materialet kommer att- och får användas (Vetenskapsrådet 2002). Respondenten gavs här också rätt att när som helst avbryta deltagandet i undersökningen (Vetenskapsrådet 2002).
4.8 Metoddiskussion
Ovan har jag beskrivit de olika delarna i min metod och tillvägagångsätt. Mitt aktiva metodval har varit en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer då jag har strävat efter att fånga upp de upplevelser och erfarenheter som mina respondenter
förknippade med deras användande av en alternativ undervisningsmetod. Jag har ansett att risken var för stor att missa nyanser och att inte kunna följa upp intressanta svar med följdfrågor. Jag har intervjuat få antal lärare som jobbar med denna metod. Det ger en bild av deras upplevelser dock är urvalet så begränsat att det är svårt att dra generella slutsatser. En kvalitativ ansats med till exempel ett strukturerat frågeformulär hade gett mig möjlighet att samla in svar från ett stort antal respondenter vilket också kunnat erbjuda större
möjlighet att dra generella slutsatser. Svaren hade också varit självförklarande vilket tar bort behovet av att tolka mottagna svar. Min ansats har dock varit att skapa en djupare förståelse och inte leverera svar och utifrån detta anser jag att mitt val av metod tjänat mitt syfte väl.
18
5 Resultat och analys
Avsnittets resultat och analys grundar sig i fem semistrukturerade intervjuer med fem lärare som arbetat med undervisningsmetoden Grej of the day i grundskolan i
svenskundervisningen. Avsnittet består av treteman som är relaterade till studiens syfte och frågeställningar. Jag kommer att använda mig av citat ur mitt empiriska material för att belysa respondenternas inställning till metoden. I detta avsnitt ges först en redogörelse av de fem lärarnas inställning till metoden, där jag citerar dem samt kopplar detta till mina teoretiska utgångspunkter.
Första temat redogör för lärarnas inställning till Grej of the day. Det andra och tredje temat handlar om lärarnas syn på metodens styrkor samt lärarnas syn på metodens generella utmaningar.
5.1 Vad är lärarnas inställning till Grej of the day?
Första delen inleds med att visa lärarnas inställning till metoden. Lärarna har mött metoden på olika sätt. Respondent A ”fick hålla i det under elevens val” under sin praktik.
Respondent B visste inget om metoden, men när kollegan berättade om den ”blev
inspirerad av ledtråden” som fångar eleverna. Respondent C berättade att det var en kollega som ”beställde boken”, där beskrivs metodens gång samt har en samling av
minilektionerna. Respondent D blev ”nyfiken och taggad” efter ett inlägg på Facebook, där lärarna inspirerar varandra och delar med sig sina erfarenheter kring Grej of the day. Respondent E fick se minilektionen på sin nya arbetsplats och att några kollegor redan använde det. Lärarna framhåller en positiv inställning till metoden. Lärarna uppger sig vara intresserade och öppna för den nya undervisningsmetoden. Lärarnas intresse och inre driv (Duckworth 2017) för förbättringar och förändringar är ett tillskott i deras arbete.
Respondent A och E ”gillar idén”, och säger att metoden är en bra grund som man kan bygga vidare sin undervisning på. Vidare framhåller respondent A att metoden kan
19
utvecklas till exempel att eleven kan hålla i minilektionen. Förmågor stärks när man använder karta och tidslinje för att markera händelser, säger respondent A. Respondent B söker mycket intressanta fakta till minilektionens innehåll. Respondent C kopplar
minilektionens innehåll till något ”aktuellt i undervisningen”. Respondent D personligen tycker om metoden och själv säger sig vara inspirerad, engagerad. Respondenterna är eniga om att de känner sig mer allmänbildade. Respondent E är öppen att fördjupa sig i vissa ämnen och glädjas över att se kunskapen besitta hos eleverna. Det kan kopplas till Gärdenfors (2010) teori eftersom genom att eleverna kan se ett samband mellan olika kunskapsområden kan förstärka lärandet.
Respondent D beskriver att ens eget engagemang ”smittar av sig” till elever och kollegor. Respondent B känner inspiration och glädje att göra och hålla i minilektionerna.
Respondent C och E uppger att metoden är roligt, både att använda i sin undervisning och att hålla i lektionen.
Lärarna hävdar att de tagit till sig metoden, fördjupat sig i den och Grej of the day har blivit en del av den ordinarie undervisningen. Vissa lärare har även utvecklat och anpassat
metoden till sin egen undervisning. Lärarna framhåller att de väljer själva hur stor del metoden får i undervisningen. Lärarna är eniga om att se elevernas behov och därefter anpassa minilektionen.
5.2 Lärarnas syn på metodens styrkor
Den andra delen beskriver jag lärarnas syn på metodens styrkor.
Respondent C hävdar att variationen när det gäller minilektionens innehåll ”gynnar undervisningen”.
Lärarna är eniga om elevernas intresse växer och ser fram emot minilektionerna. Lärarna hävdar att ledtråden fångar eleverna. Elevernas engagemang visar sig till exempel genom att intresset för faktaskrivandet ökat i klassen, hävdar respondent A och C. Eleverna har
20
”väldigt mycket frågor och tankar” (respondent B och D). ”Eleverna är sugna att göra egna ledtrådar och lektioner” (respondent B, D och E).
Det finns fog för antagande att lärarna ser att Grej of the day väcker lust. Forskningen visar att liknande arbetsformer väcker vilja att lära sig. Gulz (2008) benämner elevers egen drivkraft som är en viktig del till lärande.
”Man ser det omedelbara reaktionen. Eleverna vill berätta någonting som liknar
minilektionens innehåll, något som de har varit med. Väldigt många händer i luften i de stunderna”, berättar respondent A. Respondent D och E beskriver att minilektionen ger ett ”stort plus” till resten av skoldagen. Lärarna instämmer angående vikten av att ha en spännande ledtråd som förbereder och väcker lärlust. Gruppdiskussioner, som Gärdenfors (2010) framhäver, kan hjälpa att få en övergripande förståelse över uppgifterna.
Lärarnas syn på föräldrarnas reaktion är positiv. Lärarna hävdar att föräldrar säger sig vara överraskade vilka kunskaper eleverna besitter tack vare Grej of the day. ”Föräldrarna tycker också att det är jätteroligt, när barnen kommer hem och berättar om lektionen. Föräldrarna har ofta en bild om skolan att det är läsa, skriva och räkna, de blir positivt överraskade”, berättar respondent B. Lärarna uppger att en del föräldrar hör av sig till läraren och
berömmer mikrolektionen på hemmaplan. Föräldrarna återger till lärarna att det pratas och diskuteras skola hemma, som aldrig innan.
Kortheten och snabbheten är metodens fördelar, hävdar lärarna. Lärarna är överens om att eleverna är vana vid snabb information. Gulz (2008) påpekar att genomgångar bör vara maximum 15 minuter långa för att eleverna ska kunna bibehålla fokus. Lärarna säger att eleverna kan sitta helt fokuserad under mikrolektionen. Alla respondenter är överens om att eleverna förr eller senare börjar koppla ihop kunskap och känslan att besitta denna kunskap ökar motivationen till lärande.
21
Det lärarna berättar är att de är eniga om sina svar när det gäller lektionens innehåll. Det är en förmån, antyder lärarna, att kunna använda vilket ämne och innehåll som helst eller kunna koppla till läroplanen och kunskapskraven.
5.3 Lärarnas syn på metodens nackdelar, generella utmaningar
Den tredje delen visar jag metodens generella utmaningar och eventuella nackdelar enligt lärarnas berättelser. Jag valde att undersöka det eftersom man får en helhetsbild om denna undervisningsmetod.
Enligt lärarna som intervjuades, dök utmaningar upp i början, innan metoden var mer känd i den svenska skolan. Då la de mycket tid på att göra egna presentationer och sökningar kring olika ämnen, säger lärarna.
En annan utmaning är att hålla tiden och den föreslagna minilektionens uppbyggnad, hävdar respondent B, D och E. Respondent B berättar att denne märkt att det kan bli mer som en längre, nästan hel lektion och då tappar den syftet med det att hålla det kort. En gemensam benämnt utmaning är, framhåller lärarna, att hålla ledtråden intressant. Respondent B och D nämner ledtråden, om den inte lyckas väcka intresse, tankar, då det kan förlora sin funktion. Enligt respondent D och E är det bra att överväga att ”pausa ibland” och inte ha mikrolektioner ett tag, då efterfrågan efter lektionerna kan öka igen. Duckworth (2017) beskriver att intressen bör väckas på nytt åter och åter igen. Att lärarna vågar ta till sig nya metoder är lika viktigt att kunna ha uppehåll och återgå till sitt
tillvägagångssätt.
När respondenterna berättar om metodens nackdelar, då nämner de tekniska hinder som kan uppstå till exempel i början av en lektion. En annan gemensam utmaning, vilket lärarna uppger, är när man är oförberedd både med det tekniska eller gällande lektionens innehåll.
22
6 Diskussion
I detta avslutande avsnitt återupptar jag syftet och frågeställningar för att presentera mina slutsatser. Slutligen presenterar jag förslag till fortsatt forskning.
6.1 Diskussion av resultat
Syftet med detta arbete är att undersöka undervisningsmetodens Grej of the days styrkor och utmaningar ur lärarnas perspektiv och ta reda på vad lärarnas inställning till metoden har varit. Jag har arbetat utifrån två frågeställningar.
Den första frågeställning är vad lärarnas inställning är till Grej of the day. Lärarna framhåller en positiv inställning till metoden. Lärarna uppger sig vara intresserade och öppna för den nya undervisningsmetoden. De har tagit åt sig metoden. Några av lärarna har fördjupat sig i metoden mer eller mindre; utvecklat minilektionerna och anpassat till sin egen undervisning. Undervisningsmetoder kan dyka upp och försvinna fort i
undervisningsväsendet. För att välkomna och använda en ny metod med en positiv inställning krävs öppenhet av lärarna.
Den andra frågeställning är vad lärarna tycker modellens styrkor och utmaningar är. I resultaten har det framkommit att undervisningsmetoden Grej of the day är lätt att ta till sig, enligt lärarna. Lärarna har uppgett att kortheten är styrkan i metoden vilket underlättar eleverna att hålla fokus under den korta perioden son lektionen hålls. Ledtråden engagerar eleverna och väcker nyfikenhet, hävdar lärarna. Ingvar & Eldh (2014) benämner det bästa tänkbara hemuppgiften som är avsedd för att förberedda eleven till nästkommande skoldag. Det kan vara tips eller ledtråd om kommande lektionens innehåll. Det stärker motivationen och tar vara på barnens nyfikenhet (ibid).
Elevernas engagemang sprider sig vidare till lärarna. Det sätter en positiv prägel på dagen när man börjar med Grej of the day. Lärarna framhåller att mikrolektionen ger en bra, strukturerat start på skoldagen, när denne börjas med Grej of the day.Lärarna har återgett
23
att det pratas skola och vad man har lärt sig under dagen, som inte har gjorts tidigare. Återberättande och repetition är viktiga delar av lärandet. Det framhåller
Wiklund-Hörnqvist (2014) att testa sig själv är en del av lärandet. Enligt Gulz (2008) repetition kan ske i olika former, till exempel ett återberättande, där den nya kunskapen berättas med elevens egna ord.
Lärarna har framhållit vidare att elevernas föräldrar har uppgett sig vara positivt överraskade vad deras barn kan kunskapsmässigt.
Min slutsats är att lärarna framhåller att Grej of the day skapar lärlust, eleverna är
engagerade och törsta efter att veta mer. Motivation och drivkraft är tydliga ingredienser i klassrummet och denna undervisningsmetod kan, enligt lärarnas syn, bistå att väcka den. Det som har frånvarat ifrån lärarnas berättelser är att hur just Grej of the day funktionerar i relation till det centrala innehållet. Eftersom ingen pratar explicit om det då det kan inte vidare forskas.
6.2 Diskussion av metoder och generaliserbarhet
Jag har valt en kvalitativ studie som är baserad på semi-strukturerade intervjuer och med det har jag eftersträvat att fånga upp respondenternas syn, upplevelser och erfarenheter. Det har varit viktigt för mig att ha med alla nyanser och följa upp svar med följdfrågor. Vid kritisk granskning av min metod, benämner jag, att jag kanske borda ha ställt frågor om det centrala innehållet och mera ämnesspecifika frågor i svenska. Jag har intervjuat få antal lärare och därmed är det svårt att dra generella slutsatser. Ett försök med ett strukturerat frågeformulär har kunnat ge möjligheten att samla in svar från ett stort antal respondenter vilket kunnat erbjuda möjligheten att dra generella slutsatser. Min ansats har dock varit att skapa en djupare förståelse och inte leverera svar och utifrån det anser jag att mitt metodval tjänat mitt syfte väl med genomgående modifieringar i intervjuguiden gällande
24 6.3 Fortsatt forskning
Ett tänkbart sätt att gå vidare från denna uppsats vore att undersöka metodens styrkor utifrån elevernas perspektiv och om det är överensstämmer med lärarnas erfarenheter. En annan möjlig frågeställning är att följa upp eleverna i högra årskurser när de är välbekanta med Grej of the day och analysera lärarnas syn på metodens vidare fördelar eller
utmaningar. Gällande att ta reda på lärarnas inställning till metoden vore tänkvärd att följa upp det på en internationell nivå, hur den breder ut sig och vart det sprider sig runt om i världen.
25 Litteraturförteckning
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund.
Bryman, A. (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:6. Liber, Stockholm. Deci, E. L. (2012): The Handbook of Self-Determination Research.
https://psycnet.apa.org/record/2012-03687-006 (hämtad 2020-06-15)
Denscombe, M. (2009): Forskningshandboken. Studentlitteratur, Lund.
Duckworth, A. (2017): Grit: konsten att inte ge upp. Natur & Kultur, Stockholm.
Ebbinghaus, H. (2017): Über das Gedächtnis. (Classic Reprint) Fb&c Limited, London. Gulz, A. (2008): https://lup.lub.lu.se/search/publication/1468449 (hämtad 2020-02-02) Gärdenfors, P. (2010): Lusten att förstå. Natur & Kultur, Stockholm.
Hermansson, M. (2016): GOTD: Grej of the day: lust för kunskap åk 3–6. Studentlitteratur. Lund.
Jedlid, L. (2016) https://handelskammaren.com/2016/11/10/grej-of-the-day-micke-ar-sveriges-basta-larare-2015/
Ingvar, M.; Eldh, G. (2014): Hjärnkoll på skolan. Natur & Kultur, Stockholm.
Kvale, S.; Brinkmann, S. (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.
26 Nuthall, G. (2007): The hidden lives of learners
http://free.readingbooks.host/download/the-hidden-lives-of-learners-1877398241-nuthall-graham-paperback.pdf (hämtad 2020-06-01) Skolverket (2011): Läroplan. https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet (hämtad 2020-05-01)
Sundèn Jelmini, M. (2014 & 2015): https://www.svd.se/mikrolektioner-ger-effekt-i-umea & https://www.svd.se/tusentals-larare-har-borjat-greja-efter-micael
Trost, J. (2010): Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad 2019-21-01)
Wiklund-Hörnqvist, K. (2014): Behavioral and neuro-cognitive evidence for the power of
test-enhanced learning
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:764456/FULLTEXT01.pdf (hämtad
27
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide, lärare
1. Kan du berätta lite om dig själv? Hur kommer det sig att du blev lärare?
Kompletterande fördjupande frågor: Hur länge har du arbetat som lärare? På denna skola? Jag använder inledande frågor för att få informanten att slappna av (Kvale & Brinkmann 2009).
2. Hur kom du i kontakt med Grej of the day? Visste du något om denna metod sedan innan? Kompletterande fördjupande frågor: Vad skulle du säga var anledningen till att du började använda Grej of the day? Hur länge har du använt dig av denna metod?
3. Kan du beskriva hur du går tillväga när du använder Grej of the day?
Kompletterande fördjupande frågor: Hur ofta använder du dig av denna metod? Hur mycket tid lägger du på förberedelser? På vilket/vilka sätt är eleverna delaktiga när Grej of the day används? Får eleverna välja tema/ämne?
4. Hur upplevde du att Grej of the day togs emot av eleverna första gången du använde den? Kompletterande fördjupande frågor: Vilken var elevernas första reaktion? Hur mottogs metoden av föräldrarna? Upplevde du någon skillnad ju fler gånger du använde dig av Grej of the day?
5. Vad skulle du säga är fördelar med att använda sig av denna metod?
Kompletterande fördjupande frågor: Hur givande skulle du säga är den för eleverna? För dig som lärare? Vad skulle du säga är effekterna av Grej of the day? Upplever du att denna metod bidrar till ökat intresse för lärande bland eleverna? Om ja, hur i så fall? Finns det något med denna metod som är till en nackdel för
elevernas fortbildning? Om ja, vad i så fall?
6. Vilken inverkan skulle du säga att Grej of the day har på läraryrket?
Kompletterande fördjupande frågor: Upplever du att Grej of the day är tillräckligt känd och utspridd i svenska skolor? Om ja, kan du motivera varför du upplever så? Om nej, kan du utveckla varför du skulle vilja att Grej of the day blir mer känd och utspridd? Hur skulle du förklara Grej of the days senaste frammarsch i skolvärlden?
28
Om du tänker dig ett framtida scenario i skolväsendet, vilken roll tillskriver du Grej o f the day då?
7. Hur undervisade du innan Grej of the day? Och idag? På vilket sätt har Grej of the day förändrat din syn på lärande? Vad är utmaningarna/problemen med metoden? Varför väljer du att ta till den här metoden? Hur engagerar du alla lever? Hur
säkerställer du att alla tar del av det? Är det djupinlärning eller ytlig? När passar den inte att använda? Kan man basera all undervisning på denna metod? Är det bara ett avbrott från det viktiga? Varför isåfall? Varför behövs avbrott från den ordinarie undervisningen? Måste det avbrytas med annat? Vad är problemet med den ordinarie undervisningen att den inte kan göras mer relevant/intresseväckande? Varför återgår du som lärare till ordinarie undervisningen när du väl ser problem med den?
29 Bilaga 2
Lektionsplanering Grej of the day
1. En ledtråd presenteras dagen innan eller strax före lektionen.
2. Mikrolektionen börjas med att eleverna får gissa vad ledtråden syftar till. Denna kan göras i helklass, i par eller själv.
3. När eleverna har kommit fram svaret, visar läraren en Power Point presentation om det temat med bilder och stödord. Beroende på årskurs, antecknar eleverna och ritar en bild. Diskussion i helklass eller i grupp om det finns kopplingar till tidigare Grej
of the day. Ny ledtråd ges inför nästa Grej of the day.
Så här kan presentation se ut (rutorna presenterar varsin Power Point sida): 1. ”Elsa fick sin första tand.
2. Jag upptäckte radium. 3. …
Anteckningarna från Marie Curies dagbok!
Marie Curie - 1867-1934 - Kemist, fysiker
- Nytt fenomen radioaktivitet
- Fysik (1903) och kemipris (1911) för radium och polonium
- Utsatt för strålning
- Hennes anteckningar från 1890-talet anses vara för farliga att hantera på grund av deras strålningshalt, och förvaras i blyfodrade lådor.
