Hur ser pedagoger på barns inflytande och delaktighet i förskolan

1

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur ser pedagoger på barns inflytande

och delaktighet i förskolan.

How do educators look at children’s influence and praticipation in

preeschool.

Sarah Wiperholt

Jessica Gustafsson

Förskollärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Datum för slutseminarium (2019-08-23)

Examinator: Despina Tzimoula Handledare: Jonas Qvarsebo

3

Abstract

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån fyra frågeställningar; Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna? På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna? På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande. För att samla in vårt material till studien har vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer.

Resultatet av studien visar att begreppen inflytande och delaktighet är svåra att särskilja för respondenterna och att begreppen kan tolkas på olika sätt. Studien har dock visat att pedagogerna medvetet arbetar med barns inflytande och delaktighet i de förskolor vi har besökt. Pedagogerna menar att barnen har möjlighet att påverka och göra sina röster hörda i verksamheten. Genom observationer och att vara lyhörd för det barnen säger kan barnens intressen tillvaratas och detta menar pedagogerna är en hjälp i utformningen och planeringen av verksamheten.

Nyckelord: Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagoger

4

Innehållsförteckning

1. Inledning………..6

2. Syfte och frågeställningar………7

2.1 Syfte………...7

2.2 Frågeställningar……….7

3. Forsknings- och litteraturgenomgång………...8

3.1. Tidigare forskning………...8

3.1.1 Sammanfattning av tidigare forskning och förhållandet till vår studie………...11

4.. Centrala begrepp och teoretiska verktyg………14

4.1 Centrala begrepp………14

4.1.1 Inflytande………14

4.1.2 Delaktighet………...15

4.1.3 Barns perspektiv och barnperspektiv………...16

4.1.4 Demokrati………...17 4.1.5. Barnsyn………...18 Teoretiskt verktyg 4.2 4.2.1. Sociokulturell perspektiv………19 5. Metod………...21 5.1. Metodval………21 5.2. Urval………..21 5.3. Genomförande………...22 5.4 Etiska överväganden………...22

6. Resultat och analys ………...24

6.1 Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna?...24

5

6.2 På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna?...25

6.2.1 Projektarbete ger möjligheter till inflytande och delaktighet………..25

6.2.2 Demokrati i barngruppen……….26

6.2.3 Situationer där barn inte har inflytande enligt pedagogerna………27

6.3 På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet?...28

6.3.1 Återkoppla och synliggöra………...28

6.3.2 De tysta barnen/barnen som inte tar plats………....29

6.3.3 Att som pedagog kunna ”backa tillbaka”……….30

6.3.4 Det kompetenta barnet/barnsyn………30

6.3.5 Social samspel/kommunikation………31

6.4. Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns Inflytande och delaktighet?...33

6.4.1 Barnperspektiv och barns perspektiv………...33

6.4.2 Roligt och lärorikt arbete……….34

6.4.3 Alla måste ha samma syn på begreppen inflytande och delaktighet eller….?...35

6.4.4 Fostran för framtiden………...35

7. Diskussion………...37

7.1 Metoddiskussion……….40

7.2 Förslag till framtida forskning………40

6

1.Inledning

Onsdag den 13 juni röstade en majoritet i riksdagen för regeringens förslag att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag (Regeringskansliet, 2018). I läroplanen för förskolan står det att “Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter” (Lpfö 98, rev. 2018, s. 5).

Tidigare forskning har visat att mycket handlar om pedagogernas barnsyn om barn får inflytande och delaktighet eller inte. Elisabeth Arnér (2011) anser att vuxnas syn på barn och barns möjligheter till inflytande är oproblematiserade frågor inom förskolan. Hon menar att barn inte ses som lika viktiga eller fullvärdiga som vuxna och att denna frågan behöver problematiseras, för att med en betoning på barnet som människa, blir det viktigt att inte ge barn ett mindre värde än vuxna. Kristina Westlund (2011) tar i sin studie upp att det är de vuxna som begränsar barnens beslut kring vad de får bestämma, genom detta är det alltså de vuxna som avgör om barnen har möjlighet till att utöva inflytande eller inte. Även Katarina Ribaeus (2014) menar att det individuella barnets reella möjligheter att ta del av den genom barnkonventionen berättigade delaktigheten är begränsad, samt att en orsak till detta är att vi inte ser barnen som tillräckligt kompetenta.

Ur egen erfarenhet har vi förstått att begreppen inflytande och delaktighet är svåra för pedagoger att definiera och att pedagoger ofta har olika tolkningar av de båda begreppen. Vi menar att om man i förskolan och i arbetslaget har olika syn på begreppen kan det bli svårare att arbeta

likvärdigt efter läroplanen, därför har vi valt att undersöka hur pedagogerna ser på dessa begrepp som innefattas i FN:s konvention om barnets rättigheter.

7

2.Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte:

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna ser på och arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Det vi vill undersöka är hur pedagoger arbetar med dessa begrepp i verksamheten eftersom vår erfarenhet är att det saknas ett gemensamt arbetssätt och en gemensam tolkning av begreppen. Vi menar att det är av vikt att lyfta detta faktum eftersom ett gemensamt arbetssätt och en strävan mot samma mål är grundläggande för att alla barn ska ha lika förutsättningar.

2.2 Frågeställningar:

1. Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna?

2. På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna?

3. På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? 4. Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet?

8

83.Forsknings- och litteraturgenomgång

I de två kommande kapitlen kommer vi att redogöra för tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som är relevanta för vår studie. Efter det kommer vi att förklara de begrepp som vi kommer att nämna i studien. De begrepp och perspektiv som kommer att förklaras här är inflytande, delaktighet, demokrati, barnperspektiv, barns perspektiv och barnsyn dessa kommer att användas som hjälp då vi ska analysera vårt material.

3.1 Tidigare forskning

I Elisabeth Arnérs (2011) studie Barns inflytande i förskolan- problem eller möjligheter för de vuxna? studerar hon hur ett utvecklingsarbete kring barns inflytande i förskolan kan förändra pedagogers syn på och förhållningssätt till barnen genom att de bejakar barnens initiativ. En ambition med studien är också att mot bakgrund av läroplanens betoning av förskolans roll för en demokratisk fostran, analysera hur barns initiativ till inflytande i förskolan synliggörs och

beskrivs av pedagogerna själva. Avhandlingens resultat visar att om pedagogen väljer att utgå från ett relationellt perspektiv och vill kunna hålla det levande, krävs ett pågående reflekterande och en uppmärksamhet på det egna bemötandet av barnen. Hon menar att det finns ett intresse hos vissa för hur det skulle kunna gå till att utveckla och förändra verksamheten och skapa insikter kring inflytande och demokrati, både för dem själva men också för barnen. På samma gång finns det pedagoger som anser att läroplanen är omöjlig att följa på grund av olika

hindrande förhållanden i verksamheten, till exempel för stora barngrupper och för lite personal. Enligt hennes sätt att se är vuxnas syn på barn och barns möjligheter till inflytande

oproblematiserade frågor inom förskolan. Hon menar att barn inte ses som lika viktiga eller fullvärdiga som vuxna och att denna frågan behöver problematiseras, för att med en betoning på barnet som människa blir det viktigt att inte ge barn ett mindre värde än vuxna.

Vi kan även se en koppling till detta i Katarina Ribaeus (2014) avhandling Demokratiuppdrag i förskolan där hon med sin undersökning vill bidra med ökad kunskap om hur förskolans

9

möjligheter att ta del av den genom barnkonventionen berättigade delaktigheten är begränsad och att en orsak till detta är att vi inte ser barnen som tillräckligt kompetenta. Hon säger vidare att rättigheter ofta diskuteras i termer av inflytande och delaktighet och hon anser att dessa två termer är viktiga aspekter av demokratibegreppet. Hon menar att det finns en spänning mellan barns inflytande och deras behov av omsorg och beskydd. Hon uttrycker även att barns

möjligheter till inflytande tycks ha ökat på många områden men det handlar många gånger främst om att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och bli hörda snarare än att det de säger verkligen beaktas.

Svinth (2013) har gjort en undersökning av hur danska pedagogers sätt att relatera till olika perspektiv får betydelse för barnens delaktighet. Hon menar att analysen av videoinspelningen visar att pedagogernas förhållningssätt varierar och att det oftast är den vuxnes perspektiv som dominerar. Justeringar av aktiviteter utifrån barns perspektiv förekommer bara i enstaka tillfällen. Studien visar också att pedagogens öppenhet för barns perspektiv är viktig för vad barnen ska kunna uppleva och därigenom lära sig.

Kristina Westlund (2011) har gjort en demokratididaktisk studie där hon undersöker pedagogers arbete med förskolebarns inflytande, hon har bland annat kommit fram till att pedagogerna använder varierade arbetsformer för att arbeta med barns inflytande. Ett sätt är att pedagogerna skapar tillfällen till samtal med barnen vilket hon menar är av betydelse. I dessa informella samtal får pedagogerna en uppfattning om barns önskningar och åsikter, vilket kan användas som utgångspunkt vid planerandet av verksamheten. Att stödja barns interaktion gör att pedagogerna stödjer barnens inflytande i relationen till andra barn genom att till exempel uppmuntra till samtal mellan barnen. Hon menar också att pedagogerna använde sig av olika former för att både möjliggöra barnens direkta påverkan och indirekta påverkan. Hon säger att en indirekt påverkan kan vara när pedagogerna observerar barnen för att se vad de är intresserade av för att sedan utgå från detta i sin planering av aktiviteter.

I hennes studie framkom det att pedagogerna menar att i arbetet med barns inflytande är lyssnandet viktigt och att man försöker sätta sig in i barnens perspektiv. Detta också är en grund för hur väl barnen kommer att trivas i verksamheten. Hon anser också att förhållningssättet är något som genomsyrar hur pedagogerna agerar och att detta i vissa situationer kan vara

avgörande för om man kan säga att barnen har inflytande eller inte. Det framkommer också att det finns olika innebörder av begreppet inflytande där inflytande kan betyda att barnen har

10

möjlighet att göra sådant de själva vill eller att de har möjlighet att komma till tals och bli delaktiga i ett sammanhang tillsammans med andra.

Westlund (2011) menar också att man kan dela upp pedagogernas arbete med barns inflytande i frågor som är individuella respektive gemensamma. De frågor som hon identifierade som

individuella var de som handlade om frågor som rörde den egna kroppen, till exempel att välja kläder, äta, kissa och så vidare. Hon menar vidare att även i frågor som var gemensamma har arbetet med barns inflytande visat sig vara främst inriktat mot det individuella utövandet av inflytande. Hon säger också att innehållet i arbetet med barns inflytande står i ständig relation till andra mål i det pedagogiska arbetet, som lärande och omsorg. Hon säger också att pedagogerna i ett arbetslag inte alltid är överens om vilka mål som är viktigast i en given situation.

Emilsson & Johansson (2009) har gjort en studie som heter The Desirable Toddler in Preschool – Values Communicated in Teacher and Child Interactions. I studien undersöker de hur

värderingar främjas av lärare och uttrycks genom vardagliga interaktioner mellan lärare och barn i samband med svenska förskolor. En del av studien handlar om demokrati och de menar att demokrati kan vara både kollektivt och individuellt orienterad. Enligt författarna så handlar kollektiv demokrati om deltagande medan individuellt orienterad demokrati, när det handlar om barn, dels kan vara att påverka och dels att göra sig hörda. Författarna menar att i studien erbjuds barnen möjligheter att påverka verksamheten genom att göra egna val, ta initiativ, uttrycka sin vilja och skydda sin egen integritet. De menar också att kommunikation och tillit är viktiga aspekter och här är pedagogens förmåga att möta barnen med respekt och försöka närma sig barnens perspektiv av betydelse.

Emilsson (2007) har gjort en studie där hon undersöker hur små barn kan påverka sitt dagliga liv i förskolan, i förhållande till lärarkontrollen. Hon menar att det visade sig att barn gör val fast det är oftast val mellan olika alternativ som är bestämda av pedagogerna. Hon menar också att barn tar initiativ till att uttrycka vad de vill göra och de även ibland uttrycker åsikter och hävdar sin rätt. Studien visade att den mängd inflytande barnen får är beroende av hur stark

lärarkontrollen är. Hon menar att stark lärarkontroll kan upprätthållas på många olika sätt, till exempel genom att styra kommunikationen, genom att använda en lekfull röst, genom att vara responsiv och genom att försöka närma sig barnens perspektiv.

Emilsson (2007) har också sett att i de situationer där pedagogen pratar om regler och bestämmelser för hur man uppför sig har barnen inte något inflytande. När pedagogen utövar

11

kontroll genom att försöka närma sig barnens perspektiv, är känslomässigt engagerade och pratar med dem med lekfull röst är reglerna oftast underförstådda och då behövs inga reprimander. Då är barnen också friare att göra egna val och ta initiativ. Hennes slutsats är att stark lärarkontroll inte nödvändigtvis betyder att barnen har mindre inflytande, utan det beror på hur pedagogerna utövar kontrollen. Hon menar att det är viktigt med kommunikation, ömsesidig respekt och att pedagogerna försöker tänka ur ett barns perspektiv.

3.1.1 Sammanfattning av tidigare forskning och förhållandet till vår studie

Tidigare forskning visar på att pedagogernas barnsyn påverkar om barnen får inflytande och delaktighet i verksamheten. Arnèr (2011) menar bland annat att barn inte ses som lika viktiga eller fullvärdiga som vuxna medan Ribeus (2014) uttrycker att barns berättigade delaktighet är begränsad, detta eftersom vuxna inte ser barnen som tillräckligt kompetenta. Flera av forskarna vi hänvisar till i föregående stycke är dock överens om att barns möjligheter tycks ha ökat, men de menar också att det oftast handlar om att de får göra val i redan givna situationer eller att de får göra sina röster hörda.

Ribeus (2014) nämner till exempel att även om barnen framför sina åsikter och blir hörda är det sällan de beaktas. Forskningen som är redovisad ovan visar också att pedagogers öppenhet för barns perspektiv har betydelse för om barn får inflytande och delaktighet.

Svinth (2013), Westlund (2011) och Emilsson (2007) nämner alla vikten av att pedagogerna försöker närma sig barnens perspektiv för att barnen ska kunna få inflytande och delaktighet. Svinth (2013) skriver i sin avhandling att hon har sett att justeringar av aktiviteter efter barnens perspektiv bara förekommer i enstaka tillfällen. Westlund (2011) menar dock att hon i sin studie kommit fram till att pedagogerna själva anser, att i arbetet med barns inflytande är lyssnandet viktigt och att man försöker sätta sig in i barnens perspektiv och utgår ifrån det i verksamheten. Hon menar att pedagogerna använder sig av olika arbetsformer för att arbeta med barns

inflytande. Emilsson (2007) menar att det är viktigt med kommunikation, ömsesidig respekt och att pedagogerna försöker tänka ur ett barns perspektiv. Hon anser även att när pedagogen utövar

12

kontroll genom att försöka närma sig barnens perspektiv, är känslomässigt engagerade och pratar med dem med lekfull röst är barnen också friare att göra egna val och ta initiativ.

Vårt intresse för att göra denna studie uppkom ur tankar kring att barnkonventionen skulle bli lag i Sverige 2020 men även ur de erfarenheter vi har från förskoleverksamheten. Vi har upplevt att pedagoger har svårt att definiera begreppen inflytande och delaktighet men att pedagogerna ändå dagligen arbetar med detta i verksamheten. Vår erfarenhet är dock att pedagogerna inte arbetar likvärdigt med begreppen då de tolkar dem på olika sätt. I vår studie ville vi bland annat undersöka om pedagogerna tänkte på begreppen inflytande och delaktighet på ett annorlunda sätt nu när barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Vi var medvetna om att det redan fanns en hel del forskning runt barns delaktighet och inflytande och ville därför jämföra vår studie med de som redan finns. Vi ville med vår jämförelse se om vi fick ett annat resultat än i tidigare forskning, och om införandet av lagen skulle göra någon skillnad.

Det visade sig dock att även om barnkonventionen ska bli lag så har vi inte kunnat se att

pedagogerna tänker annorlunda på begreppen utan vi har sett många likheter med tidigare studier som är gjorda inom samma område. Centrala begrepp som: barns perspektiv, barnsyn, lyssnande, ömsesidig respekt, trygghet, förhållningssätt och samtal förekommer både i den forskning vi har läst och i vår egen studie. Vi fann det dock intressant att det som skiljde sig åt var att de flesta av våra respondenter tog upp begreppet framtidsfostran, vilket de kopplade till begreppet demokrati. Även om vi inte har sett begreppet framtidsfostran i de forskningsresultat vi har läst kan vi ändå koppla begreppet till Ribaeus (2014) studie Demokratiuppdrag i förskolan där hon tar upp:

Demokratiuppdraget har en sida av mer praktisk natur som handlar om att fostra men uppdraget har också en kunskapsrelaterad sida som handlar om vilka förmågor barn behöver utveckla som medborgare. Både här och nu och i framtiden. Hur förskollärare väljer att praktisera och diskutera uppdraget handlar också om vilken syn de har på barn och barndom och detta påverkar hur de möter barnen i förskolan. Oavsett fokus så framstår inflytande och delaktighet för barnen som viktiga i detta uppdrag.

(Ribeaus 2014, s. 13)

Slutsatsen vi drar när vi jämför med andra studier är att, vårt resultat i stort sett är i linje med vad andra forskare har kommit fram till om man bortser från begreppet framtidsfostran. Vi har dock

13

kommit fram till att för respondenterna är begreppet demokrati kopplat till begreppen inflytande och delaktighet vilket Ribeaus (2014) också tar upp i sin forskning.

14

4.Centrala begrepp och teoretiska verktyg

Dessa begrepp är begrepp som pedagogerna har tagit upp i vår undersökning. Vi kommer här att ta upp hur olika forskare definierar dessa begrepp, detta för att det ska ge en större förståelse för undersökningens resultat. Vi förklarar även vårt teoretiska verktyg det sociokulturella

perspektivet som vi kommer ta hjälp av i analysen av vårt resultat.

4.1 Centrala begrepp

4.1.1 Inflytande

Enligt Svensk Ordbok (2009) betyder begreppet inflytande att ha möjlighet att påverka.

Begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt och används också med olika innebörd. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) gör följande definition av inflytande: ”När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga”. Inflytande och delaktighet ses här som liktydiga begrepp och det är barnens egna upplevelser av inflytande som är det centrala. Westlund (2011) tolkar detta som att inflytande enligt Pramling Samuelsson och Sheridan är när barn blir respekterade och får förtroende, samt att barns uttryck och handlingar blir något som vuxna anstränger sig för att tolka och förstå. Enligt Arnér (2009) är inflytande och delaktighet dock två olika begrepp där hon menar att inflytande är när barn ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt och att delaktighet är när barn tar del av något som någon annan redan har bestämt.

Johannesen & Sandvik (2008) använder orden delaktighet och inflytande som ett begrepp, de menar att för dem så indikerar dessa ord att barns deltagande inte ska stanna vid att barnen är närvarande utan deras uttryck ska också påverka på ett eller annat sätt.

Williams, Sheridan och Pramling Samuelsson (2016) ger ingen precis definition av begreppet inflytande utan menar att för att barn ska få någon form av inflytande så krävs medverkan. De menar också att ge barn möjlighet till inflytande handlar till stor del om vuxnas kompetens att göra barn delaktiga och om deras attityder och vilja att ge barn inflytande.

Under rubriken barns delaktighet och inflytande i läroplanen för förskolan kan man läsa att “Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika

15

sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen” (Lpfö 98, rev. 2018, s.5). Det står även att förskollärare ska ansvara för att varje barn får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll och att arbetslaget ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning. Enligt Skolverket (1998) och Utbildningsdepartementet (Ds 2003:46) har pedagoger dock ibland svårt att översätta det abstrakta begreppet inflytande i konkret handling. Detta är även något som Arnér (2009) beskriver, hon menar att hon i sitt utvecklingsarbete i förskolan med syfte att undersöka vad som kan gynna barns konkreta inflytande, ofta fått många frågor av pedagogerna om vad inflytande innebär och hur det kan praktiseras i förskolan.

4.1.2 Delaktighet

Precis som med begreppet inflytande så går också begreppet delaktighet att tolka på många olika sätt. Melin (2013) menar att begreppet behöver definieras och problematiseras, inte minst när det används i vetenskapliga och politiska sammanhang. Hon menar att delaktighet är en social process, och dessa processer ger begreppet olika innebörder. I sin avhandling har hon kommit fram till tre huvudsakliga perspektiv av delaktighet. Den första betydelsen ”delaktighet i rollen som medborgare”, handlar om politisk eller offentlig delaktighet. Barn ska vara delaktiga som rådgivare i offentliga beslut, vilket kan ge en upplevelse av att ha inflytande i samhällsbeslut. I den andra betydelsen ”delaktighet i kontrollen av det egna livet”, handlar det om personlig delaktighet. Barn ska vara delaktiga i viktiga beslut som rör det egna livet. Det kan ge en känsla av att ha inflytande över saker och ting som påverkar självet. Den tredje betydelsen ”delaktighet i vardagslivet”, omfattar två diametralt olika infallsvinklar - individuell delaktighet och social delaktighet. ”Individuell delaktighet”, handlar om att vara engagerad i utförandet av en livsuppgift. ”Social delaktighet” handlar om barns upplevelse av att få tillhörighet i en gemenskap, och göra något tillsammans med andra. Beskrivningen visar hur divergerat begreppet ”delaktighet” är och belyser hur det handskas med i samhället.

Johannesen & Sandvik (2008) menar att rätt till delaktighet och inflytande inte handlar om att bestämma utan det handlar om något mer. Det handlar om att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera, oavsett åsikter och inställningar. Delaktighet handlar inte heller om att en individs rätt ska stå i motsättning till en annan individs rätt utan handlar om hur människor samspelar, lyssnar till och respekterar varandra i en gemenskap. De menar vidare att

16

barns deltagande inte ska stanna vid att barnen är närvarande utan deras uttryck ska också påverka på ett eller annat sätt. Detta kan man även läsa i barnkonventionen där det tydliggörs att även om barnen är medverkande innebär inte det att barnen är delaktiga. Delaktighet handlar om att barnen har möjlighet till inflytande över situationen och en gemenskap med andra medverkande (UNICEF 1989).

Sheridan & Pramling Samuelsson (2003) anser att, för att som pedagog kunna skapa delaktighet behöver man kunna sätta sig in i barnens perspektiv vilket man gör genom att uppmärksamma barnens erfarenheter, tankar och känslor som barnen på olika sätt uttrycker. De menar också att delaktighet är när barnet blir respekterat och att barnets värld och uttryck är någonting de vuxna anser som viktigt och värdefullt att synliggöra och förstå. Det är barnets upplevelse av delaktighet och inflytande som har ställts i fokus och därmed är det även barnets röst som är avgörande.

4.1.3 Barns perspektiv och barnperspektiv

Barnperspektiv betyder att de vuxna försöker närma sig och förstå barns uppfattningar och handlingar. Genom att försöka förstå barns värld skapar det förutsättningar för vuxna att på ett realistiskt sätt kunna ombilda barns perspektiv för att närma sig barns egna handlingar, samt förståelse av sin egen värld. Barns perspektiv är när barn skapar erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin egen livsvärld. Det skiljer sig från barnperspektiv då fokuset här är på själva barnet som ses som subjekt i sin egen värld. Vuxna försöker förstå detta genom ett barnperspektiv, genom att till exempel tolka barns handlingar och uttryck (Ingrid Pramling Samuelsson, Dion Sommer & Karsten Hundeide, 2011).

Vårt sökande efter barnperspektiv och barns perspektiv tar avstamp i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter såväl som i den skandinaviska kontexten. I Skandinavien finns en lång familjepolitisk tradition där ideologin har varit en universalmodell för alla barn. En barnombudsman, en lag mot barnaga, en läroplan som slår fast barns delaktighet och medbestämmande samt forskning som lyfter fram ett föregångsland i fråga om barnperspektiv och barns perspektiv.

17

Barn har inflytande över sitt eget lärande i förskolan samt sin delaktighet i detta. Med detta menas att förskolepersonal på allvar måste lyssna till barns åsikter och tankar för att bilda förståelse för deras omvärld. De kan då bygga miljöer där lek och lärande bildar en helhet. Pedagoger behöver även föra diskussioner ur ett barnperspektiv om hur de ser på barn, hur de lär sig och vilken kunskap som är nödvändig för barn att lära sig (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015).

4.1.4 Demokrati

Enligt den Svenska Ordboken betyder ordet demokrati ett politiskt system där regeringsmakten i princip representerar folkviljan. Den gestaltas genom fria, allmänna och hemliga val där vissa medborgerliga rättigheter som till exempel yttrande- och församlingsfrihet är garanterat. Demokrati inriktar sig till en samhällsordning där utbildning och övriga institutioner ingår samt ordnas de enligt ett system om folkstyre. I fokus står: inflytande, jämlikhet och lika möjligheter för alla (Magnus Dahlstedt & Maria Olson, 2013).

Under rubriken Förskolans värdegrund och uppdrag - Grundläggande värden står det följande:

“Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen” (Lpfö 98, rev. 2018, s.5).

Smith (2000) se (Johansson & Pramling Samuelsson 2003 s. 68) menar att de möjligheter att delta som erbjuds barnen i förskolan har stor betydelse för de färdigheter och förmågor som barn utvecklar, och om de kommer att bli ansvarsfulla medborgare. Hon menar vidare att barn

behöver tillfällen och utrymme för att praktisera beslutsfattande för att de inte ska förbli

oerfarna. ’’Kommunikation, olikhet, förändring och rättvisa’’ är centrala inslag i demokratin och dessa begrepp måste vara ständigt närvarande i pedagogernas arbete för att det ska vara möjligt för barnen att skapa en förståelse av vad demokrati faktiskt innebär (Westlund, 2011).

18

4.1.5 Barnsyn

Sommer (2005) sammanfattar begreppet barnsyn: ”Föreställningar om vad barn är och bör vara kan man kalla en barnsyn”. Säljö (2000) se Johansson & Pramling Samuelsson (2003) talar om ett sociokulturellt perspektiv på utveckling och lärande. Detta innebär att människor agerar i ett direkt eller indirekt samspel med andra människor inom ramen för ett praktiskt och kulturellt sammanhang och att varje sociokulturellt sammanhang således skapar sin egen barnsyn. Alltså kan det skilja sig åt inom olika kulturer vad man anser att barn kan eller inte kan. Detta tar också Dahlberg & Lenz Taguchi (1994) se Johansson & Pramling Samuelsson (2003 s. 58) upp, de menar att “föreställningen om vad ett barn är och vad ett barn behöver för att utvecklas på bästa sätt alltid är invävt i skilda sociala praktiker på olika nivåer och i olika sociala och historiska sammanhang”.

Johansson & Pramling Samuelsson (2003) menar att det är den enskilda individens sätt att tänka och tala om barn som tillsammans bildar den rådande diskursen. Detta medför i förlängningen att det som är avgörande för vad som händer i den pedagogiska situationen i förskolan är, hur den enskilde pedagogen och arbetslaget tillsammans i ord och handling gestaltar sin barnsyn.

Sommer (2009) se (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2015, s. 110) beskriver att barn redan från födseln har kompetenser och förmågor att agera samt relatera till andra individer. Det ömtåliga lilla barnet ersattes av ett barn med kompetenser att kommunicera och samspela med andra, samt begåvning att kunna agera inom den miljö som det befinner sig i och vad som erbjuds där. Samtidigt visar forskningen att det finns en norm som är starkt traditionell i förskolan där synen på barn är att de ska kunna vissa saker i en viss ålder (Pramling, 1993).

19

4.2Teoretiskt verktyg

4.2.1 Sociokulturellt perspektiv

Språket ett kollektivt, interaktivt och individuellt sociokulturellt redskap. Det är därför det kan fungera som en länk mellan kultur, interaktion och individens tänkande. En

grundläggande fråga blir då hur individer tillägnar sig innebörder och betydelser, och hur samspelet ser ut mellan vad ord betyder för en enskild individ och vad de betyder i kollektivet.

(Säljö 2014, s. 87)

Vi har valt att använda oss av denna teori i vår analys och diskussion då vi vill undersöka betydelser och innebörder av begreppen inflytande och delaktighet, och vad de kan betyda för den enskilda individen och kollektivet. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna menar att de i praktiken arbetar utifrån sina definitioner av begreppen. Vi kommer i vår analys använda oss av det sociokulturella perspektivets tolkningar om lärande och kommunikation.

Vygotskij (1896–1934) var den pedagogiska filosof som utvecklade den kulturhistoriska teorin i början på 1900-talet (Lindqvist, 1999). I Sverige har Vygotskijs kulturhistoriska teori uppmärksammats i Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94.). Hans idéer har bildat grunden för en ny pedagogisk inriktning där det till skillnad mot ett biologiskt synsätt, (där individens inre psykologiska utveckling anses vara den enda drivkraften till lärandet), är det interaktionen mellan utveckling och lärande som är det viktiga. Elevens tänkande är socialt och kulturellt bestämt menar de (Lindqvist, 1999).

Säljö (2000) beskriver det Sociokulturella perspektivet följande: “En av utgångspunkterna för ett sociokulturellt perspektiv på lärande och mänskligt tänkande/handlande är att man intresserar sig för hur individer och grupper tillägnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser”. Fokus i ett sådant perspektiv är samarbetet mellan individ och kollektiv. Han menar att i ett sociokulturellt perspektiv på mänskligt lärande är kommunikativa processer helt centrala för det

20

är genom kommunikation som individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Bruner (1990) menar att barnet med hjälp av ett språk lär sig att skapa kontakter med och ingripa i sin omgivning med hjälp av sina språkliga resurser. Språket blir ett verktyg för att kunna delta i och påverka interaktionella förlopp.

Ett centralt begrepp för Vygotskij är den proximala utvecklingszonen, vilket kan ses som den zon inom vilken den lärande är mottaglig för stöd av en mer kompetent person. Strandberg (2014) beskriver den proximala utvecklingszonen så här: ”det barnet kan göra under av vägledning av en vuxen eller en mer kapabel kompis idag, kan det göra själv imorgon. Han menar att man inte ska invänta barnet mognad utan ta barnet i handen och gå upp på nästa fjälltopp. Barnet kan agera ett huvud högre än vad det är, genom sin förmåga och lust att vara nära, ta emot, imitera och kommunicera.”

Säljö (2000) menar att människor föds in i och utvecklas inom ramen för samspel med andra människor och som Imsen (2006) säger så krävs det därför en dialog och ett socialt samspel mellan barnet och pedagogen i förskolan för att ett lärande ska ske.

“Det helt vardagliga samtalet - vilket man kan hävda är den viktigaste komponenten i vår kunskapsbildning - ger upphov till insikter och kunskaper som individen tar med sig och formas av. Kunskapstradering fungerar således utan att vi är medvetna om det eller ser det som syftet med en aktivitet” Säljö (2014).

21

5.Metod

I detta avsnitt presenterar vi vårt val av metod samt hur vi har gått tillväga för att samla in material till vår studie.

5.1 Metodval

I vår studie vill vi undersöka pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet och har därför valt att använda oss av kvalitativ metod som enligt Alvehus (2013) intresserar sig för meningar eller innebörder, snarare än för statistiskt verifierbara samband. Vi har valt att göra intervjuer med pedagogerna för som Alvehus (2013) menar så erbjuder intervjuer ett effektivt redskap för den kvalitativa forskaren. Han menar att genom att integrera med respondenterna kan man fråga om känslor och motiv och få reda på hur olika personer ser på ett händelseförlopp. Syftet med vår studie är just att ta reda på pedagogernas tankar kring delaktighet och inflytande i förskolan. Alvehus (2013) anser att på många sätt fyller också intervjuer en viktig roll i att skapa förståelse för hur individer och grupper bygger upp och håller ihop sin sociala värld. Även Ely m.fl. (1991) menar att intervjuer är den etnografiska forskningens kärna eftersom de söker orden från de personer vi studerar, ju rikare, desto bättre, så att vi ska kunna förstå deras situationer med större klarhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer vilket menas med att intervjun följer ett formulär som består av ett antal öppna frågor eller bredare teman som samtalet centreras kring. Respondenten har här möjligheter att påverka intervjuns innehåll och intervjuaren måste arbeta med följdfrågor (Alvehus, 2013). För att analysera vårt material kommer vi att använda oss av kvalitativ innehållsanalys, där vi genom upprepad genomläsning kommer att koda meningsbärande stycken och finna kategorier för att kunna presentera vårt resultat.

5.2 Urval

Eftersom vi har haft en viss tidspress på oss för att genomföra vår studie har vi begränsat vår undersökning och bara genomfört intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor i södra Sverige. Avdelningarna som dessa pedagoger jobbar på är för barn mellan ett och fem år. Vi valde dessa förskolor främst eftersom vi genom vikariat är bekanta med några av dessa

22

pedagoger och kände att det kunde bidra till att intervjuerna kunde bli mer öppna och avslappnade.

5.3 Genomförande

Vi kontaktade två olika förskolor i södra Sverige för att berätta om vårt examensarbete och fråga om de var intresserade av att bli intervjuade. De flesta blev nyfikna och ville gärna ställa upp på en intervju. Vi bokade tid med de olika pedagogerna på deras respektive förskola, vi intervjuade fyra pedagoger enskilt och de andra i två grupper om tre. Vi fick frågan om vi skulle skicka ut intervjufrågorna i förväg men vi valde dock att inte ge ut dem innan eftersom vi menar att svaren kunde bli för planerade och genomtänkta, i stället för de spontana svar som vi eftersökte. Vi fick samtycke av de intervjuade pedagogerna att spela in under samtalen för att vi skulle kunna ha tillgång till materialet under hela vår undersökning.

Alvehus (2013) menar att det finns både nackdelar och fördelar med att spela in intervjuer där den intervjuade antingen kan känna sig störd av att det spelas in, eller att vissa känner sig trygga med det eftersom de då vet att det som sägs kommer att uppfattas ord för ord. Han menar också att det kan vara en fördel med att spela in eftersom risken med anteckningar är att det som sägs kan bli förändrat på vägen, det blir det som intervjuaren hör som skrivs ner, och det stämmer inte alltid med vad som sagts.

Vi valde att dela upp intervjuerna på förskolorna, dels för att respondenterna skulle känna sig mer avslappnade inför att bara bli intervjuad av en person och dels för att vi kände att vi hade en viss tidspress. Intervjuerna genomfördes i avskilda rum på förskolan, de enskilda intervjuerna varade mellan tjugo och trettio minuter och gruppintervjuerna varade i cirka en timme. Vi började med att berätta om syftet med studien och att allt material är konfidentiellt, samt att respondenternas namn skulle ersättas med fiktiva namn. Materialet har sedan transkriberats och vi har delat upp svaren under varje frågeställning för att kunna redovisa resultatet. Alla delar av vårt arbete har vi gjort tillsammans där vi delat lika på ansvaret.

5.4 Etiska överväganden

Vår studie har utgått från vetenskapsrådets fyra olika huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (vetenskapsrådet, 2011). När vi

23

kontaktade förskolorna så informerade vi om studiens syfte och att medverkan var frivillig ochn kunde avbrytas när de ville, detta informerade vi även om inför varje intervju. Innan intervjuerna lämnade vi också ut en samtyckesblankett att skriva under till var och en som skulle delta i studien. Vi berättade för samtliga som deltog i studien att deras medverkan är konfidentiell och att vi skulle använda oss av fingerade namn i vårt resultat.

24

6.Resultat och Analys

I detta kapitel kommer vi att redovisas pedagogernas svar på våra intervjufrågor. Vi kommer att använda våra huvudfrågeställningar som rubriker och dela in svaren i underrubriker för att det ska bli lättare att tolka resultatet. Texten kommer att skrivas i löpande text och vi kommer även att ha med citat från pedagoger för att kunna stärka resultatet ytterligare.

6.1 Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt

pedagogerna?

6.1.1 Inflytande och delaktighet

Pedagoger var samstämmiga och menade att barns inflytande till stor del handlar om deras rätt att påverka och vara medbestämmande i verksamheten. De menade också att verksamheten ska utgå från barnens intresse vilket även Elisabeth Arnér (2009) också påstår, hon skriver att planering kring innehållet i förskolan ska utgå från barnens perspektiv samt att man bör vara beredd på att utveckla den därefter. Pedagogerna pratade även om vikten av att lyssna på barnen och ta tillvara på deras åsikter. Kalle säger såhär om inflytande: “nej men att de har lite mer att säga till om liksom, inte bara att vi säger att nu ska vi göra såhär och barnen bara hänger på utan att de faktiskt säger vad de vill”. Flera av pedagogerna anser också att inflytande kan vara “jag vill inte” likväl som att “jag vill”. Arnér (2009) tolkar begreppet inflytande i förskolan att det ska handla om att barn ska ges möjlighet till att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt.

Anna säger såhär om delaktighet: “jag tänker att barnen ska vara delaktiga i det vi gör, att allt vi gör är utifrån barnens intresse, det är de som styr och är med och påverkar hur verksamheten ser ut.” När det gäller delaktighet så menar Lisa att “det blir ju lite mer att man är med, att man deltar i en aktivitet och då deltar man även om man inte har inflytande i det så att säga, att man är delaktig.” En av pedagogerna menar dock att de är delaktiga där de kan vara delaktiga, det finns vissa beslut som är vuxenbeslut. Johannesen & Sandvik (2009) tar också upp detta då de skriver att barns deltagande sker på de vuxnas villkor, de får lov att delta men deras deltagande behöver

25

inte nödvändigtvis påverkar vare sig innehåll eller relationer i förskolan. Pedagogerna är också eniga om att barn kan mer än vad man tror, så man måste låta dem försöka vara delaktiga i beslut som rör dem själva och verksamheten.

Johannesen & Sandvik (2009) anser att när man har rätt till delaktighet och inflytande handlar det inte bara om att bestämma, utan om något mer. Det handlar om att alla som är delaktiga i en gemenskap ska visa respekt och inkluderas, oavsett åsikter och inställning. Julia anser att inflytande och delaktighet i förskolan är: “Någonting man måste vara medveten om och låta ta plats, samt möjliggöra att det får plats. Och när man jobbar med det är det jätteroligt och börjar man jobba med det så växer det snabbt av sig själv för att barnen visar så snabbt att de kan.” Elin säger ”att det även beror på hur långt man är kommen rent språkligt hur ens inflytande och delaktighet ter sig. Det är inte säkert att alla barn verbalt kan berätta vad de vill men de kan kanske visa genom kroppsspråk. Därför är det viktigt att vi som pedagoger är lyhörda och uppmärksamma även på det som inte uttrycks verbalt.”

6.2 På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten

enligt pedagogerna?

6.2.1 Projektarbete ger möjligheter till inflytande och delaktighet

Pedagogerna pratar mycket om att lyssna och vara lyhörd för barnens intresse och utifrån

observationer och samtal med barnen planera projektarbeten tillsammans som utgår från barnens tankar. De menar att det är barnen som driver projektet utifrån sin nyfikenhet och på så sätt är de delaktiga. Sheridan & Pramling Samuelsson (2003) anser att, för att som pedagog kunna skapa delaktighet behöver man kunna sätta sig in i barnens perspektiv vilket man gör genom att

uppmärksamma barnens erfarenheter, tankar och känslor som barnen på olika sätt uttrycker. Som Anna berättar om när de startade upp sitt projekt: “Vi var ute på gården och hade väl egentligen inga tankar på att ha småkryp som projekt men vi såg barnens intresse för småkryp, jag tror att det började med en spindel eller en mask. Jag kommer inte ihåg vad det var men det var något kryp, så ja då var det ju givet, vi hade inget att säga till om”.

Att lyssna och observera ser alla pedagogerna som en förutsättning för att barnen ska få delaktighet och inflytande. De menar att de genom observationer ser vad barnen är intresserade

26

av och planerar verksamheten utifrån det speciellt när det gäller teman eller projekt. Elin säger att: “Om vi ser att barnen är intresserade av något så tar vi tillvara på det. Så har det varit med det temat vi har jobbat med nu sen i augusti. Det började med ett barns ramsande, och då lyssnade vi mer på barnen och såg vad de höll på med ur ett mattetänk vilket blev vårt projektarbete.”

6.2.2 Demokrati och rättvisa i barngruppen

Flera av pedagogerna säger att de pratar om demokrati med barnen men att det inte alltid är så lätt att förklara vad demokrati är. Kalle säger “I en demokrati så finns det ju fler delar än bara inflytande och hur förklarar man det för barnen? Att det finns en statsminister och det finns lagar som både statsministern och allt folk behöver följa. Sen har man alltid rätt till åsiktsfrihet och man får komma med idéer och tankar. Man kan också diskutera regler om de känns fel och tillsammans komma på något bättre.”

Westlund (2011) menar att “kommunikation, olikhet, förändring och rättvisa är centrala inslag i demokratin och dessa begrepp måste vara ständigt närvarande i pedagogernas arbete för att det ska vara möjligt för barnen att skapa en förståelse av vad demokrati faktiskt innebär”.

Pedagogerna menar också att det är viktigt att använda sig av rätt begrepp för rätt sak, som till exempel begreppen demokrati, åsiktsfrihet eller medbestämmande, även om det är svåra ord. De anser att om man bryter ner orden och förklarar dem för barnen så har de i alla fall med sig en förkunskap om vad demokrati är.

Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) menar i sin forskning om barns uppfattning om deltagande och inflytande i förskolan att man har rätt till att uttrycka sina åsikter, vilket är nödvändigt i olika demokratiska principer för att de ska kunna utvecklas. De menar även att demokrati inte bara innebär att få möjlighet att påverka, utan också att det ska beaktas som en viktig inlärningsprocess. Pedagogerna säger också att röstning om olika saker är något som de använder sig av för att det ska bli rättvist när barnen vill olika saker, till exempel när det gäller olika teman som de arbetar med. Kalle säger “ja just nu håller vi på med tema fjärilar, innan dess hade vi nyckelpigor och barnen har haft möjlighet att rösta på vilket småkryp vi ska undersöka härnäst”. Några av pedagogerna pratar också om hur de genom enskild röstning kan få de barnen som oftast inte uttrycker någon egen åsikt att uttrycka sin önskan.

27

6.2.3 Situationer där barn inte har inflytande enligt pedagogerna

Pedagogerna är eniga om att det kan vara utmanande att låta barn ha inflytande i verksamheten då man är olika som pedagog och person. Detta är något som även Westlund (2011) menar, att åsikter om när och om vad man ska låta barn ha inflytande i kan skiljas åt i ett arbetslag och även mellan olika avdelningar på förskolan. Hon anser också att förhållningssättet är något som genomsyrar hur pedagogerna agerar och att detta i vissa situationer kan vara avgörande för om man kan säga att barnen har inflytande eller inte. Pedagogerna menar att även om barnen har åsikter kring mycket som rör dem i många olika situationer går det inte att låta dem påverka allt i verksamheten, det skulle inte fungera i praktiken samt innebära risker.

Ribaeus (2014) menar att det finns en spänning mellan barns inflytande och deras behov av omsorg och beskydd vilket även Westlund (2011) tar upp, hon säger att innehållet i arbetet med barns inflytande står ständigt i relation till andra mål i det pedagogiska arbetet, som lärande och omsorg. Hon menar också att pedagogerna i ett arbetslag inte alltid är överens om vilka mål som är viktigast i en given situation vilket även Sanna och Diana tar upp. De menar att det är en utmaning att veta hur mycket och till vilka grejer man ska säga ja och att det handlar lite om hur man tänker som person och arbetslag, men även hur hela förskolan ställer sig till vissa saker. Flera av pedagogerna pratar också om att de låter barnen vara med att påverka men att man som pedagog låter dem påverka på olika sätt. Julia nämner följande:

Det är ju så att barnen inte har inflytande över allt i vår verksamhet, det funkar tyvärr inte så. Vissa dagar gör det men inte alla. Då får man vara tydlig med att du får lov att ha inflytande över det här men också att inflytande ska vara en produktion och utvecklas under barnets tid på förskolan.

Pedagogerna pratar också om vikten av att förklara för barn varför de inte kan vara med och ha inflytande i allt. De menar att man inte bara ska säga nej till barnen när de vill ha inflytande utan man måste lyssna till vad de faktiskt säger och sen diskutera saken med barnen. Kalle säger såhär:

Ja jag tänker att man får diskutera med barnen. Bara för att de inte får genomföra sin idé så behöver det ju inte betyda att det var något dåligt utan att de har lärt sig något, då de har fått diskutera sin idé också. Att bara låta dem göra som de vill hela tiden det

28

går ju inte heller i praktiken. Att förhandla och föra en diskussion om en idé kan ge en förståelse för att deras förslag kanske inte går att genomföra. Men om man pratar om det och säger, om du tänker på detta och detta och berättar hur du själv tänker så kanske man kan komma fram till något tillsammans.

Emilsson & Johansson (2009) menar att kommunikation och tillit är viktiga aspekter och här är pedagogens förmåga att möta barnen med respekt och försöka närma sig barnens perspektiv av betydelse. Pedagogerna är samstämmiga i vikten av att lyssna på barnen och ta in vad de säger, de menar att alla barnens önskningar och förslag kanske inte praktiskt går att genomföra med en gång, men att de då strävar efter att kunna möjliggöra det längre fram.

6.3 På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och

utveckla barns inflytande och delaktighet?

6.3.1 Återkoppla och synliggöra

Pedagogerna pratar om att göra barnen medvetna om att de har inflytande och att de kan

bestämma efter sin förmåga. Som Julia säger: “Det handlar om att göra barnen medvetna om att de faktiskt har inflytande genom att påminna dem: kommer du ihåg när du bestämde? Nu har du fått bestämma att den ska sitta här till exempel”. Enligt läroplanen för förskolan har “barn rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen” (Lpfö 98 2018, s.16). Pedagogerna menar också att man genom dokumentation kan gå tillbaka och prata om olika projekt eller teman många gånger med barnen, man kan då prata med dem om att de tillsammans har bestämt hur temat ska se ut. Anna berättar om när barnen kom med en idé:

Jag tycker att vi jobbar med att synliggöra för barnen att de har inflytande och möjlighet att påverka. Barnen ville äta “mellis” i rymden så vi gjorde foliehattar som rymdgubbar och så satt vi på golvet och åt. Det var ju en önskan vi kunde uppfylla snabbt och enkelt med lite fantasi. Vi fotograferade och så reflekterade vi tillsammans

29

med barnen och pratade om att det var de som hade bestämt hur det skulle gå till och att det faktiskt var deras idé.

6.3.2 De tysta barnen/Barnen som inte tar plats

Pedagogerna tar även upp att i stora barngrupper är det viktigt att tänka på de barn som inte hörs så mycket, att man måste hitta tillvägagångssätt så att de också kan ta plats samt höras i

verksamheten. De menar att det finns de barn som faktiskt aldrig framför sina åsikter eller tankar utan de tycker samma som de starka individerna. Susanna menar att:

Samtal i mindre grupper kan vara bra för det kan ju vara jobbigt för vissa barn att få fram sina åsikter i den stora gruppen men de pratar otroligt mycket vid matbordet för att där sitter bara fyra eller fem kompisar, då kan man prata mycket mer. Där kan man ju läsa in en hel del vad de här barnen tycker och tänker så man tar tillvara på det också och inte bara går på de starka så att säga.

Detta är även något Westlund (2011) har sett i sin studie, hon beskriver att pedagogerna använder varierade arbetsformer för att arbeta med barns inflytande. Ett sätt menar hon är att pedagogerna skapar tillfällen till samtal med barnen vilket hon anser är av betydelse. Hon anser att i dessa informella samtal får pedagogerna en uppfattning om barns önskningar och åsikter vilket kan användas som utgångspunkt vid planerandet av verksamheten. Att stödja barns interaktion gör att pedagogerna stödjer barnens inflytande i relationen till andra barn genom att till exempel uppmuntra till samtal mellan barnen. Diana berättar att:

Vi jobbar med Stegen nu och då använder vi oss av 2 handdockor, en valp och en snigel, detta har gett positiva resultat för alla pratar med handdockorna, även de barn som är tysta av sig”. Pedagogerna är eniga om vikten av att hitta vägar för att även ge de barn som inte direkt uttrycker någon önskan eller åsikt möjlighet att påverka och göra sig hörda.

Pramling & Samuelsson (2003) nämner att när vuxna lyssnar och tolkar barns agerande bör man som vuxen vara ödmjuk, för barn ska aktivt kunna påverka sin egen situation. Detta för att

30

de ska känna att deras delaktighet och agerande ska kunna tas på allvar. Om vuxna lyckas fånga detta utifrån barns perspektiv och göra dem delaktiga finns det möjlighet till att barn upplever sig som förstådda och delaktiga.

6.3.3 Att som pedagog kunna ”backa tillbaka”

Pedagogerna pratar om hur viktigt det är att man som pedagog kan ”backa tillbaka”. Att man som vuxen bör tänka på att inte ge alla svaren utan låta barnen tänka efter själva så de kan komma med sina egna funderingar, vilket kan vara lätt att glömma bort. Åsa säger: “Alltså man försöker ju tänka på att barnen själva ska tänka efter och få det inflytandet och man måste tänka på det som vuxen att man inte ger alla svaren. Det är lätt att man är där och nästan både ställer frågan och ger svaren innan de ens har hunnit tänka efter, att man inte ger sig tid att lyssna helt enkelt”.

Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015) menar att barn har inflytande över sitt eget lärande i förskolan samt sin delaktighet i detta. Med detta menas att förskolepersonal på allvar måste lyssna till barns åsikter och tankar för att bilda förståelse för deras omvärld. Pedagogerna menar också att vilka frågor man ställer och på vilket sätt man frågar är av betydelse för barnet. Att man inte bara ställer ja och nej-frågor till barnen utan frågor som kräver att de får tänka efter lite och ge ett riktigt svar. På så sätt kan man som pedagog se vad barnen kan, vad de har lärt sig och var de är i sin utveckling. Detta innebär också att de får mer inflytande menar pedagogerna.

6.3.4 Det kompetenta barnet/barnsyn

Johansson & Pramling Samuelsson (2003) menar att det är den enskilda individens sätt att tänka och tala om barn som tillsammans bildar den rådande diskursen. Detta medför i förlängningen att det som är avgörande för vad som händer i den pedagogiska situationen i förskolan är, hur den enskilde pedagogen och arbetslaget tillsammans i ord och handling gestaltar sin barnsyn. Diana säger: ”ja vi kan ju påverka dem väldigt mycket utan att tänka på det, genom sättet vi pratar med dem men även genom hur vi pratar med varandra”. Pedagogerna pratar också om vikten av att vara samstämmiga inom arbetslaget. De menar att de inte alltid har samma syn på vad som är viktigt och att man ibland har olika barnsyn och tycker olika om hur verksamheten ska se ut. Något som Westlund (2011) tar upp i sin studie är att det finns dilemman i ett arbetslag där de

31

inte är överens om vad barnen ska få ha möjlighet att påverka i verksamheten. De menar att det handlar om kompromisser där de hittar en väg som känns bra för alla, framför allt så menar de att det är viktigt att de har en gemensam plan som alla arbetar efter. Två av pedagogerna pratar om att de i sitt arbetslag tänker mycket på frihet under ansvar och menar att de ibland har låtit barnen göra saker som de inte har känt sig helt trygga med. När det sen har visat sig att barnen har klarat det så har barnen blivit så lyckliga och stolta och de menar att genom att lita på barnens förmågor så kan man ge dem mer ansvar och frihet. Lisa säger: “man kan oftast ge dem mer ansvar, de kan så mycket och de har så mycket kompetens, det handlar bara om att våga ge dem ansvar”.

6.3.5 Socialt samspel/kommunikation

Det finns dem som har lätt för att uttrycka sig på ett eller annat sätt, deras inflytande blir väldigt starkt och deras intressen tas till vara för de kan göra sin röst hörd. Sen finns det de som inte kan göra sin röst hörd på samma sätt, då blir det en utmaning i att vara delaktig. Det blir även utmanande för oss vuxna kring att ha en gemensam syn kring delaktighet och inflytande, därför måste vi tillsammans har en samsyn kring det.

Pedagogerna menar att barn och vuxna använder olika strategier när de kommunicerar och samspelar med varandra. De är även överens om att barn kommunicerar och samspelar hela tiden i förskolan, både genom kroppsspråk och verbalt och att de på så sätt får inflytande samt

delaktighet. Vilket även Säljö (2000) menar han säger att det är språket och samspelet som är länken mellan barnet och omgivningen. De lyfter även att trygghet i verksamheten är något de prioriterar för att barnen ska känna att de får lov att ta plats, leka och har möjlighet att påverka sin vistelse på förskolan. Som pedagog är det därför viktigt att vara observant och lyhörd för att se vilka barn man kan föra samman och skapa relationer mellan detta för att alla barn känna att de har kamrater.

Westlund (2011) tar upp att i barnens lek har de möjlighet att själva välja sina lekkamrater, oftast utan att pedagoger blandar sig i, det kan dock hända att de behöver hjälp av vuxna när de inte kan komma överens om vem som ska vara med i leken. Därav är samspelet och

32

i helgrupp, men även enskilt och i mindre grupp med barnen är också något de menar är nödvändigt för att kunna nå fram till alla barnen. Detta för att barn ska kunna synas och höras i verksamheten samt för att öka deras trygghet. Pedagogerna pratar om vikten av att ta sig tid att samtala med barnen. De nämner även att de har nytta av att observera och lyssna på barnen i deras lekar, för där kan det vara så att även de barnen som inte pratar så mycket i stora grupper pratar och uttrycker sig på olika sätt. Lisa säger såhär:

Ja som när man sitter jämte dom och pratar och ritar liksom, oftast är det ju när man är i helgrupp och man ställer en riktad fråga som det är jobbigt, men sitter man lite mer själv så är det ju lättare att få en dialog och kunna prata med dem och de berättar självmant då, för så pass trygga är våra barn att de pratar, men inte i helgrupp.

De menar även att tryggheten är viktig för samspel och kommunikation både mellan vuxna och barn och mellan barn och barn. Melin (2013) menar att en del av delaktighet är social

delaktighet, vilket handlar om barns upplevelse av att få tillhörighet i en gemenskap och göra något tillsammans med andra. Säljö (2000) skriver att i ett sociokulturellt perspektiv på mänskligt lärande är kommunikativa processer helt centrala för det är genom kommunikation som individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter. Han menar även att människor föds in i och utvecklas inom ramen för samspel med andra människor och som Imsen (2006) säger så krävs det därför en dialog och ett socialt samspel mellan barnet och pedagogen i förskolan, för att ett lärande ska ske. Samtal och socialt samspel mellan barnen är något pedagogerna tycker är viktigt och som de jobbar med att främja eftersom barn också lär av varandra.

33

6.4 Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna

inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet?

6.4.1 Barnperspektiv och barns perspektiv

Pedagogerna lyfter att genom ett barnperspektiv har man tagit barnens delaktighet och inflytande på allvar när de själva har haft möjlighet att bli medforskare. Julia säger: “Vi är inte dem som besitter all kunskap. Det som barnen visar på eller säger kan vara något som jag inte vet så mycket om och då måste man hjälpas åt att ta reda på saker och ting. Jag kan en del och de kan en del och tillsammans letar vi efter kunskap”. Därav blir det utmanande och roligt både för de vuxna och barngruppen. Sheridan & Pramling, Samuelsson (2003) tar upp i sin studie att:

Om vuxna lyckas fånga barns perspektiv och göra dem delaktiga så finns möjligheten att barn erfar sig som förstådda och delaktiga. När barn erfar att deras värld blir hörd och sedd, att deras intressen, intentioner och sätt att förstå bemöts och tas tillvara på ett respektfullt sätt menar vi att barn har inflytande och är delaktiga.

(Sheridan & Pramling, Samuelsson 2003, s. 71-72).

Pedagogerna menar även att barns delaktighet är viktig för att det ger möjlighet till olika tankebanor som öppnar nya perspektiv än vad man som pedagog hade tänkt sig. De anser att det är viktigt att följa barnen och möta dem i deras idéer, man lär sig någonting hela tiden av barnen. Elin nämner: “Det har varit lärorikt att kunna ta del av barns inflytande och delaktighet och en spännande resa att följa samt gett en nya infallsvinklar, det här är roligt att arbeta med”. De pratar även om hur man ibland blir påmind om skillnaden mellan barns perspektiv och barnperspektiv. Anna berättar:

Ja det är ju som när vi hade påskfest, då dukade vi långbord och vi tyckte att vi hade gjort det festligt med servetter och så men barnen sa “men vi har ju inga ballonger”. Dagen efter hängde vi upp ballonger i taket och lite så, och när de kom in så var det “wooow nu har vi riktig fest”. Då har de ju liksom fått vara med och påverka, ballonger ska vi ha när det är fest, barnens perspektiv var ju att ballonger är fest och inte några servetter. Ja jag tror att vi lärde oss något där.

34

6.4.2 Roligt och lärorikt arbete

Alla pedagogerna anser att det är roligt, lärorikt och utvecklande att arbeta med barns inflytande och delaktighet. Susanna och Diana menar att jobbet blir roligare för barnen har så många fantastiska idéer att komma med och att barnen blir mycket gladare när de anammar någon idé som barnen haft. De menar också att barnen är med på aktiviteterna på ett helt annat sätt när de själva har fått vara med och bestämma. Pedagogerna säger också att de ibland sitter där med sina gamla tankar men att barnen kan komma med något helt nytt vilket de tycker underlättar för dem. Lotta uttrycker sig såhär:

Det blir ju mycket roligare, det blir ett roligare arbete om man har ett sådant intresse där alla går åt samma mål. Att man får med barnen för det är ju det vi vill, vi vill ju inte jobba i motvind med något som ingen vill jobba med, utan vi vill ju att det ska vara roligt både för oss och barnen.

Julia menar att det har varit väldigt utvecklande och att kunna ta tillvara på barnens röster, tankar och åsikter som har växt allt eftersom. Hon anser också att det har varit lärorikt att kunna ta del av barns inflytande och delaktighet och att det har varit en spännande resa att följa, samt att det har gett henne nya infallsvinklar. Pedagogerna nämner alla att de ser hur barnen växer av att få ha inflytande och vara delaktiga och att de ser många vinster i det. De menar att de hela tiden lär sig nya saker genom att lyssna på vad barnen har att säga och genom att prova nya vägar. Julia säger:

Man kan förvånas av ett barns idé eller tanke och tänka att så hade inte jag tänkt och att det är också ett sätt att göra något på. Samt att prova saker, ibland kan det funka och ibland inte. Man får vara beredd på att om det inte funkar har jag ansvar att fånga upp det och komma tillbaka till någon form av normalläge.

35

6.4.3 Alla måste ha samma syn på begreppen inflytande och delaktighet

eller….?

Alla pedagogerna pratar om utmaningen i att vara överens inom arbetslaget om vad och hur mycket barnen ska vara delaktiga i och ha inflytande över. Julia menar såhär: “Det kan bli att arbetslaget kan bli oense om vad barnen ska få ha inflytande kring. Det kan också bli att barnen får för mycket inflytande så att verksamheten inte arbetas framåt. Eller att de får för lite

inflytande, det kan vara ett väldigt problem.”

Flera av pedagogerna nämner att man är olika som person och att det kan vara en utmaning att komma fram till en gemensam syn på vad inflytande och delaktighet innebär. De menar att det är viktigt med diskussioner inom arbetslaget där man kan komma fram till något som alla kan stå för. Vissa tycker att barnen ska få så mycket inflytande andra tycker att de ska få så mycket. De menar att det handlar om att kompromissa och att bortse en del från sin egen uppfattning och sin egen barnsyn för att tillsammans göra vad som är bäst för barnen. Julia säger: “Och det är utmanande för oss vuxna att ha en gemensam syn kring delaktighet och inflytande, så att vi tillsammans har en samsyn kring det”.

6.4.4 Fostran för framtiden

För att kunna synliggöra huruvida förskolan har uppdraget att fostra barn behövs en definition av begreppet fostra. Enligt Biesta (2011) betyder fostra att överföra normer och värderingar om hur man som individ bör agera i vårt samhälle. Med denna definition blir det tydligt att det, trots att inte ordet fostran eller socialisering används, ändå finns ett fostransuppdrag formulerat i förskolans olika versioner av läroplaner.

(Rantala, 2019. Statens skolverk)

Flera av pedagogerna nämner också framtidsfostran eller fostran för framtiden som något viktigt när man pratar om begreppen inflytande och delaktighet. Pedagogerna menar att barn inte alltid mår bäst av att få sin vilja igenom i allt, utan att det också kan innebära ett lärande att få ett nej. Kalle säger såhär: “bara för att de inte får igenom sin idé så behöver det ju inte vara dåligt, utan de har ju lärt sig något genom att diskutera sin idé också. Bara låta dem göra som de vill hela tiden är inte heller bra.” Pedagogerna menar att det är bra för barnen att lära sig att man inte kan få igenom alla sina idéer utan att man ibland måste diskutera dem och lära sig kompromissa och

36

att det är en form av framtidsfostran. Smith (2000) se (Johansson & Pramling Samuelsson 2003 s. 68) menar att de möjligheter att delta som erbjuds barnen i förskolan har stor betydelse för de färdigheter och förmågor som barn utvecklar, och om de kommer att bli ansvarsfulla

medborgare. Hon menar vidare att barn behöver tillfällen och utrymme för att praktisera beslutsfattande för att de inte ska förbli oerfarna.

Pedagogerna pratar en del om det kompetenta barnet men menar att det inte betyder ett barn som är fritt från fostran. Pedagogerna nämner flera gånger sitt ansvar att fostra inför framtiden och ansvaret i att se till så att barnen redan tidigt lär sig om till exempel demokrati. Lisa säger: vi använder orden demokrati och medbestämmande men det betyder inte att ni bestämmer. Vi har pratat mycket om att man ska använda rätt begrepp för rätt sak, även om det är ett svårt ord. Bryter man ner det och förklarar det så har de ju med sig en förkunskap nästa gång de stöter på begreppet. Julia säger såhär: “Jag tänker också att delaktighet och inflytande handlar även om fostran inför det kommande livet, i en demokratisk handling finns det delaktighet och inflytande och att min röst är viktig. Vi lever i en demokrati och då är det viktigt att man kan göra sin röst hörd, både nu och i framtiden”.

Fjellström (2004) menar att läraryrket är normativt till sin karaktär. Han säger också att samhället har en avsikt med sin fostran och att i det myndighetsansvar som lärare har ligger ett ansvar att aktivt och medvetet påverka elevers attityder och karaktärer för att stärka demokratin (Fjellström, 2004; Skolverket, 2011).

Som vi ser det så anser pedagogerna att en viktig del i arbetet med de båda begreppen

inflytande och delaktighet är att barnen lär sig uttrycka sina åsikter, och även att de också lär sig att man inte alltid kan få sin vilja igenom, utan man måste lära sig att diskutera och

kompromissa. Detta för att barnen ska förstå hur samhället är uppbyggt och att barnen ska vara förberedda på det i framtiden. Julia menar att: ”delaktighet och inflytande handlar inte bara om kunskapsinhämtande, det handlar också till stora delar hur man är som individ tillsammans med andra”.