IUP - individuell utvecklingsplan

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

Grundnivå

IUP - individuell utvecklingsplan

Utifrån ett elevperspektiv

Romina Hansson Sara Holmberg

Lärarexamen 210hp Examinator: Anna-Karin Svensson Samhällsorienterade ämnen och barns lärande Handledare: Charlotte Paggetti Slutseminarium: 2012-11-06

3

Förord

Detta arbete är framställt av Romina Hansson och Sara Holmberg. Vi vill inleda med att tillägna alla berörda ett stort tack. Först och främst vill vi skänka ett tack till samtliga som medverkat i vårt arbete samt stöttat oss under processens gång. Vi vill även passa på att ge ett extra stort tack till alla som arbetar på skolan vi varit och intervjuat elever på. De engagera sig och gjorde det möjligt för oss att genomföra 20 intervjuer.

När vi beslutade oss för att skriva examensarbetet tillsammans, föll det samtidigt ganska naturligt vilket ämne vi skulle undersöka. Vi båda har under utbildningens gång reagerat över frustrationen kring vårt ämne ute på våra praktikplatser. Vi ville därmed se ett resultat som istället var speglat ur elevers perspektiv och därav framkom vår undersökning. Vi har valt att dela upp allt arbeta och alla områden lika. Vilket resulterar i att båda ansvarar och skriver på samtliga delar av arbetet. Detta har vi valt att göra för att kunna stötta varandra och på enligt oss effektivast sätt framställa ett bra arbete.

4

Abstract

Syftet med vår undersökning är att få svar på hur elever upplever IUP, om de anser att det främjar deras lärande och i så fall hur. Vi har gjort vår undersökning på en skola som är belägen i Skåne. Där valde vi att göra intervjuerna med sammanlagt 20 elever i fem olika årskurser, åk 2-6 vilket innebär åldrarna 8-12. Anledningen till att vi vill undersöka detta ämne är för att kunna synliggöra elevers syn på arbetssättet och därmed tillföra deras

perspektiv. Vi anser att elevernas perspektiv är det ytterst relevanta, eftersom det är eleverna som vi vill utveckla och främja i vår process med IUP.

Våra frågeställningar

● Vad är en IUP?

● Främjar IUP elevernas lärande?

- På vilket sätt anser eleverna att det främjar respektive inte främjar deras lärande? - Vilka för- och nackdelar uppfattar eleverna med detta arbetssätt?

- Vilka önskemål om IUP uttrycks?

Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer eftersom vi anser att vi genom denna metod kan få ta del av barnens tankar och åsikter om IUP. Vårt resultat visar på att samtliga av de

eleverna vi intervjuade ansåg att IUP är ett effektivt samt bra arbetssätt. Majoriteten av eleverna framförde även att de inte ville ändra på något inom IUP eftersom det praktiskt fungerade för dem. Eleverna tyckte det var bra att få den möjlighet att sätta egna mål samt få mål att sträva mot. De tyckte även att målen var individualiserade och utgick från deras egna behov och förutsättningar. De önskemål som framfördes var att eleverna fick arbeta med IUP lite mer, det var endast de äldre eleverna som påpekade detta.

Nyckelord: elevinflytande, formativ bedömning, IUP- individuell utvecklingsplan samt lärande.

5

Innehållsförteckning

1.Inledning...6

1:2 Syfte och frågeställning...6

2.Kunskapsbakgrund...8

2:1 Barns perspektiv...8

2:1:2 Formativ och summativ bedömning...8

2:1:3 Skolverkets riktlinjer IUP och utvecklingssamtal ...9

2:2 Forskningsöversikt ...11

2:2:1Formativ bedömning...11

2:2:2 IUP...12

2:3 Teori - Lev Semenovic Vygotskij...13

2:3:1 Proximala utvecklingszonen...13 3. Metod ...15 3:1 Undersökningsmetod ...15 3:2 Urval...17 3:3 Etiska övervägande ...17 3.4 Genomförande...18

3:5 Bearbetning och analys ...20

3:6 Undersökningens validitet och reliabilitet...20

4. Resultat...22

4:1 IUP utifrån elevernas perspektiv ...22

4:1:1 Utvecklingssamtal utifrån IUP...24

4:2Hur främjar IUP elevernas lärande?...25

4:2:1 IUP i utvecklingssamtal...27

4:3 Elevernas önskemål med arbetssättet IUP...28

4:4 Positivt med elevinflytande...28

5. Analys...30

5:1 Analys utifrån forskning och teori...30

5.1.1 IUP...30

5.1.2 Elevernas lärande...31

5.1.3 Önskemål med IUP...32

5.1.4 Elevinfytande...33 6. Diskussion ...34 6:1 Litteraturdiskussion...34 6:2 Metoddiskussion...34 6:3 Resultatdiskussion...36 6:3:1 Pedagogiska implikationer...37 6.4. Slutsats...38

6.5 Förslag på fortsatt forskning...39

7.Referenser...40 7:1 Tryckta källor...42 7:2 Muntliga källor...42 7:3 Övriga källor...42 7:4 Bilaga 1...43 7:5 Bilaga 2...45 7.6 Bilaga 3...46

6

1. Inledning

I dagens skolor är betyg och bedömning ett diskuterat ämne. Media påvisar lärarnas

frustration med rubriker som, “Utvecklingsplaner ger inte avsedd effekt”, “Vi lärare behöver inte vara i tjänst dygnet runt”, “Inte lätt att bli lärare” (Skolvärlden, 05-06-2012). En av de aspekter som påverkat lärarnas arbetsbörda är det nya systemet gällande betyg och

bedömning. Det är beslutat att betyg ska sättas redan i årskurs 6. Det ska även genomföras vägledande omdömen i samtliga årskurser genom IUP- individuella utvecklingsplaner. Läraren har alltså i uppdrag att utveckla en individuell utvecklingsplan till varje enskild elev i klassen (Skolinspektionen, 2012).

Vi undersöker i vårt arbete hur elever i årskurs 2,3,4,5 och 6 uppfattar arbetssättet IUP. Undersökningen utgår från ett elevperspektiv. Vi tycker det är viktigt att föra fram elevers åsikter eftersom att det är främst eleverna som berörs av omdömesformen. Dessutom uppfattar vi att elevens perspektiv saknas i forskning kring ämnet IUP och omdömen. Vi undersöker om omdömesformen IUP främjar elevernas utveckling och därmed vilka för- och nackdelar arbetssättet för med sig.

1.2 Syfte och frågeställning

Vårt syfte med detta arbete är att få svar på hur eleverna anser att IUP främjar deras lärande. Vi vill även belysa för- och nackdelarna med arbetssättet och därmed kunna delge hur elever kan utnyttja bedömnings- och omdömesformen. IUP är något samtliga av Sveriges skolor ska använda, därför anser vi att det är viktigt nu och för framtiden att kunna få ta del av ett mer ingående svar från elever som arbetar med detta. Vi anser att det är ett relevant samt intressant ämne att undersöka, fungerar det eller måste man utveckla det mer på något sätt?

Genom att intervjua 20 elever från årskurs 2 till årskurs 6 får vi ta del av elever i olika åldrars reflektioner kring IUP. Vi får även svar som omfattar reflektioner av elevernas erfarenheter och åsikter om IUP. Genom vår undersökning får vi även tillgång till hur man arbetar med IUP och omdömen och vad som fungerar bra respektive kräver utveckling. Därav söker vi efter svar på hur man möjligen kan arbeta med IUP, hur man involverar det i undervisningen samt hur man genom IUP på olika sätt utvecklar elevernas förmågor.

7

Det är utifrån elevernas perspektiv följande frågeställning besvaras.

● Vad är en IUP?

● Främjar IUP elevernas lärande?

- På vilket sätt anser eleverna att IUP främjar respektive inte främjar deras lärande? - Vilka för- och nackdelar uppfattar eleverna med IUP?

8

2. Kunskapsbakgrund

I vår kunskapsbakgrund kommer vi att presentera barns perspektiv, Skolverkets riktlinjer för IUP, relevant forskning i förhållande till ämnet samt vår valda teori , Vygotskij- det

sociokulturella perspektivet. Barns perspektiv, IUP - individuell utvecklingsplan,

utvecklingssamtal samt lärande är våra centrala begrepp med detta arbete (Backman, 2009).

2.1 Barns perspektiv

Doveborg och Pramling är två erfarna författare inom området barnperspektiv. Alla elever uppfattar, förhåller sig och lär sig olika. Detta resulterar i att stimulansen bör variera för elever i skolan. Oavsett individ menar Doverborg och Pramling att utveckling och lärande är ett gemensamt faktum, där vägen till utveckling varierar. Författarna framför även att

framgångarna i att utveckla barn ligger i frågor och anpassning. I boken “Att förstå barns tankar” presenterar Doveborg och Pramling begreppet förgivettaget, det menas med att barnen automatiskt kopplar lärandesituationer som inlärning till deras erfarenheter och tidigare upplevelser. Detta är en ytterligare anledning till att utgå från barns perspektiv. Vidare framför de att barns perspektiv ger oss möjligheten till att anpassa undervisningen utifrån barns behov (Doveborg &Pramling, 2000).

Att lyssna på barnens visioner ger oss vuxna många möjligheter. Att lyssna på barnen och försöka ge sig in i deras värld ger oss insyn i vad barn ser och känner. Genom att börja diskutera vad som existerar runt omkring oss, vad vi gör, hur vi agerar och hur detta påverkar barnen kan vi anpassa och utveckla vårt arbetssätt utifrån barnens perspektiv (Lind & Åsén, 2003).

2.1.2 Formativ och summativ bedömning

I dagens skola används begreppen summativ och formativ bedömning. Summativ bedömning betyder att man gör en bedömning av lärandet i form av ett avslutande betyg eller vid

bedömning av ett arbetsområde/prov. Den andra bedömningsformen kallas formativ. Den formativa bedömningen syftar till att utveckla eleven vidare. I denna bedömning ska det finnas med vad elever besitter för förmågor samt exempel på hur eleven kan arbeta och göra

9 för att utvecklas vidare (Wirström & Nilsson, 2009).

Skolverket påvisar att grunden för formativ bedömning är en kontinuerlig bedömning. Genom att pedagogen med jämna mellanrum granskar varje elevs kunskapssituation och vägleder dem vidare i sin utveckling ges en formativ bedömning. Grunden i en formativ bedömning är en framåtsyftande planering (Skolverket, 2012). Många gånger avslutas det formativa arbetet i form av summativ bedömning exempelvis genom betyg (Lindström, Lindberg, Pettersson, 2011).

2.1.3 Skolverkets riktlinjer för IUP och utvecklingssamtal

Förkortningen IUP står för, individuell utvecklingsplan. Som stöd i arbetet med IUP har skolverket skrivit allmänna råd. De allmänna råden ska stötta lärarna med exakt hur man ska främja elevernas utveckling och därmed skriva en korrekt IUP och föra ett korrekt

utvecklingssamtal. Alla elever oavsett behov av särskilt stöd ska ha en individuell utvecklingsplan, IUP.

IUPs främsta syfte är att vägleda eleven vidare i sin utveckling (Skolverket, 2011). IUP består av en framåtsyftande planering som utgår från redan befintliga förmågor, även kallat skriftligt omdöme. IUP ska också innehålla ett omfattande omdöme med fokus på elevens starka sidor. I elevens omdöme får det inte finnas med någon värdering eller beskrivning om elevens personliga egenskaper (Skolverket, 2011). Där ska däremot finnas med en enskild del om elevens delaktighet och ansvarstagande i utveckling. Det är skolans uppdrag att få eleverna att ta ansvar för sina studier. Skolan ska engagera eleverna i sitt lärande. Detta kan läraren göra genom att exempelvis tillsammans med eleven titta över kunskapskraven. Därefter ska eleven vara delaktig i planeringen och diskutera sin inlärning och hur sina mål kan uppnås (Skolverket, 2011). Syftet med IUP är sammanfattningsvis att förtydliga samt göra lärandet meningsfullt för eleven (Skolverket, 2011).

Om eleven riskerar att inte uppnå målen som krävs vid tredje, sjätte och nionde klass är läraren skyldig att delge föräldrarna denna information, skriftligt i IUP och muntligt under utvecklingssamtalet. En elevs IUP ska inte framföras i relation till vår betygskala eller i form av betyg. IUP ska vara ett framåtsyftande omdöme. Det skriftliga omdömet ska framföra elevernas redan befintliga kunskaper samt en framåtsyftande planering.

10

De omdömen som ges i den skriftliga individuella utvecklingsplanen ska inte likställas med betyg, även om de till formen

kan likna betyg. Betyg är ett nationellt formaliserat och standardiserat omdöme om en elevs kunskaper med fastställda beteckningar. Lärare bör därför inte använda den nationella betygsskalan i utvecklingsplanen.

(Skolverket, 2011, s.17)

För att underlätta omdömesprocessen finns det ett material skolverket producerat med fokus på de fyra hörnen läsa, skriva, tala och lyssna - “Nya språket lyfter”. Nya språket lyfter är ett dokumentationsmaterial som grundar sig på undersökningar och teorier som High Literacy, PIRLS och Vygotskij och med given utgångspunkt från LGR11:s centrala innehåll och kunskapskrav. Materialets syfte är att diagnostisera elevens starka och svaga sidor, att visa tydligt på hur långt eleven nått (Berg, 2012-08-13; Skolverket, 2011).

Den sista delen av elevens utvecklingsplan är utvecklingssamtalet. Under utvecklingssamtalet kommunicerar föräldrar, elev och lärare. Utvecklingssamtalet ska grundast på respekt och förtroende och har syftet att förmedla ömsesidig information om hur skolan kan främja elevens utveckling. På utvecklingssamtalet ska eleven genom att själv vara delaktig få klarhet i hur den kan utvecklas vidare samt vilka förmågor de redan besitter (Skolverket, 2011; Bilaga 2 och 3). Det som bestämts gemensamt under utvecklingssamtalet ska dokumenteras i elevernas IUP. IUP och utvecklingssamtalet ska därmed framställa eller bygga vidare på en framtids planering med rimliga krav och mål för eleven. Den ska även föra fram vad samtliga i treparten kan bidra till detta (Skolverket, 2011).

Enligt 10 kap. 12 § skollagen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.

(Skollagen, 2010:800, s. 19)

Den information läraren tillhandahåller vid utvecklingssamtalet och via dokumentationen i klassrummet blir därmed en hjälp till hur undervisningen kan anpassas efter eleverna och där med kunna ge dem rätt förutsättningar till att utvecklas (Skolverket, 2011).

11

2.2 Forskningsöversikt

Vår forskningsöversikt kommer att ta upp den forskning som vi anser är relevanta i förhållande till vår undersökning. Vi har valt att lägga fokus på formativ och summativ bedömning samt IUP.

2.2.1 Formativ bedömning

Forskning visar att skolans omdöme bör vara formativa och i sin förlängning underbygga ett summativt reslutat. Forskaren Jönsson ser för- och nackdelar med bedömningsmatriser. En bedömningsmatris sammanfattar vad eleverna ska kunna med en framåtsyftande planering samt en nivåbeskrivning. Skolverkets IUP är en form av bedömningsmatris. Jönsson menar att man inte får glömma bort kommunikationen kring matriserna och därmed själva utvecklingen (Jönsson, 2011). Han framför även följande positiva egenskaper med detta arbetssätt:

Att lärarna blir mer samstämmiga i sin bedömning, att man i större utsträckning sorterar bort ovidkommande faktorer i bedömningen, och bättre fokuserar på de faktorer som ska ingå i bedömningen. Att det blir lättare för läraren att ge feedback och konkreta förslag på vad som kan utvecklas samt att elever kan använda matriser som hjälpmedel för självbedömning.

(Jönsson, 2010-04-12)

De två brittiska forskarna Black och William (1998) framförde liknande forskningsresultat, dock med fokus på vetskapen om att formativ bedömning i allmänhet stärker lärandet. De menar på att samtliga barn oberoende av om de är hög eller “svagpresterande” elever gynnades av denna bedömningsmetod. Forskarna framförde även att elever utvecklas automatiskt vid engagemang i sin egen bedömningsprocess. De framförde även att

självbedömning gynnar elevers motivation samt att klargöra målen underlättare för eleverna i deras lärande. Forskarna presenterade även att det genomsnittliga resultatet på de nationella proven ökar vid formativ bedömning (Black och William, 1998).

12

Wirström Nilsson (2009) presenterar att följande nyckelfaktorer hindrar respektive bidrar till lärandet hos eleverna. De faktorer som forskare kommit fram till hindrar lärandet är när eleverna bedöms i kvantitet genom exempelvis poängsättning snarare än kvalitet och när lärarens feedback handlar mer om elevernas uppförande och beteende, än om

kunskapsutvecklingen.

Wirström Nilsson tar även upp hur formativ bedömning förbättrar lärandet för

eleverna. Hon visar att när elever får effektiv feedback bidrar det till formativ bedömning, där eleverna låts engageras i sitt lärande. Wirström Nilsson presenterar även att undervisningen ska anpassas till resultat av bedömningen. Vilket gör när bedömningens stora inflytande på motivation och självuppfattning erkänns, eftersom båda har en avgörande betydelse för lärandet. Eleverna ska även få möjlighet till att bedöma sig själva så att de förstår hur de ska och kan förbättra sig (Wirström Nilsson, 2009).

2.2.2 IUP

Vallberg Roth och Månsson (2006) har engagerat sig i en hel del forskning kring ämnet IUP och omdömen.

Enligt en av våra inledande frågeställningar (s 1) ville vi pröva om individuella

utvecklingsplaner kunde betraktas som ”läroplaner på individnivå”. Om vi med läroplaner på individnivå avser "en plan för individens lärande” kan dessa relateras till ett didaktiskt

perspektiv. S.35

Vallberg Roth och Månssons forskning visar på att lärarens IUP delvis innehåller

kommentarer som relaterade till läroplanen. De ansåg att det fanns brister i elevernas IUP som berör information om elevernas kritiska, reflektioner samt kreativa tänkande (Vallberg Roth & Månsson, 2006). “Hur upplever då barnen själva det nya arbetssättet att planera och ”ta ansvar för sitt lärande?”. På den frågan har elever olika svar. Inställningen är beroende på elevernas bakgrund samt att de flesta ofta känner trygghet till redan befintliga mönster, dvs. det dem är vana vid (Vallberg Roth & Månsson, 2006, s.48-49).

Vallberg Roth och Månsson intervjuade en rektor i syftet att framföra dess åsikt kring användandet av IUP. Rektorn framförde att ett målstyrt skolarbete resulterar i ett mer

13

delmål där poängen är att utveckla eleverna individuellt.

Professorn Hattie har forskat om elevers utveckling. Hattie (2009) presenterar flertal olika aspekter som bidrar till ökad kunskapsinhämtning hos eleverna och därmed utveckling. Bland annat framför han att kontakten mellan läraren och eleven är det primära i elevers utveckling. Hattie påvisar även relevansen av att läraren tydligt framför för eleven vilken nivå den ligger på samt utvecklingsmöjligheter i förhållande till det. Hans forskning visar att läraren ska ha rimliga och individanpassade förväntningar på eleverna (Hattie, 2009).

2.3 Vygotskij- Sociokulturella perspektivet

Vi har valt att utgå och arbeta utifrån Lev Semenovic Vygotskijs teori och tankar. Vygotskij är en forskare, pedagog samt visionär som ursprungligen kommer ifrån Vitryssland. Vygotskij föddes 1896 och framförde sina teorier i början på 1900talet. Ett flertal olika personen har utvecklat Vygotskijs teorier. I “Tänkande och Språk”, skriver teoretikern att människan formas av sociala och kulturella erfarenheter samt att man i samspel med andra utvecklas till en tänkande, kännande och kommunicerande varelse (Vygotskij, 2001).

Vygotskij delar upp människans utvecklingsprocess i “biologiska processer” och “Sociokulturella erfarenheter”. Han påstår att den biologiska processen är nästintill generell medan den sociokulturella fasen utformar sig olika beroende på omgivning och möjligheter (Vygotskij, 2001). Vygotskij skriver även om begreppet mediering. Mediering innebär

överföring genom “fysiska” samt “psykologiska” redskap. De psykologiska redskapen står för att tänka, kommunicera, ex. språket, alfabetet och siffror. De fysiska redskapen även kallade artefakter inkluderar samtliga tillverkade föremål, som dator och penna (Vygotskij,

2001;Smidt, 2010). Samtliga av dessa aspekter har inverkan på människors lärande, där påverkan och utveckling fokuseras på olika områden beroende på individen. Vygotskij menar därmed att undervisning bör anpassas efter enskilda individer både med fysiska samt

psykologiska redskap. Vygotskij framför även samspelets betydelse. Han menar att individen alltid börjar med att interagera på en social nivå vilket sedan utvecklas till en individuell nivå.

2.3.1 Proximala utvecklingszonen

Vygotskijs teori delar inte upp människans liv i mognadsfaser, han anser att varje individ är självständig. Han betonar att en yngre människa kan ligga på en högre nivå än en som är äldre

14

och vice versa. Därmed är det viktigt att undervisning väl anpassas efter den enskilda individens nivå och inte efter ålder (Vygotskij, 2001). Vygotskjj framför därför att det är viktigt att undervisningen utmanar eleverna och ger utmaningar men med god möjlighet att lyckas (Vygotskij, 2001).

I boken Psykologi och dialektik skriver Vygotskij att lärare och vuxna har stor inverkan på barn. Han säger att det ett barn kan göra idag med hjälp av en vuxen kan barnet göra själv imorgon. Vi har alltså en stor del i att påverka vilken barnets nästa utvecklingszon är. Det är viktigt att fokus inte endast ligger på den konkreta utvecklingen att kunna något, utan även med framtidssyfte, d.v.s. hur barnet kommer förhålla sig i sin fortsatta utveckling (Hydén, 1981; Vygotskij, 2001).

Många gånger planeras undervisningen på den nivå där eleverna är i sin utveckling. Vygotskij anser istället att, “Den enda bra undervisningen är den som tränger förbi

utvecklingen” (Vygotskij, 1981). Läraren måste ligga steget före, se vart eleven är på väg och rikta henne i rätt väg för att komma steget längre (Smidt, 2010).

Den proximala utvecklingszonen är ett synonymt begrepp till närmaste

utvecklingszon. Vygotskij betonar att eleven befinner sig i sin proximala utvecklingszon när han/hon på god väg i sin befintliga zon och kan med hjälp av andra uppnå nästa

utvecklingsnivå. Han påvisar att eleven därmed stimuleras vid ett högre stadie och kan därmed utvecklas i samspelet med andra. Samspelet kan se olika ut, det kan vara lärare, föräldrar eller kamrater som bidrar med stöd. Efter detta samarbete har eleven sedan goda möjligheter att klara av utmaningarna självständigt och därmed utvecklas vidare till nästa nivå.

The zone of proximal development, is the distance between the actual development level as determined by independent problemsolving and the level of potential development as determined through problem solving under adult guidance, or in collaboration with more capable peers.

(Vygotskij, 1978 s.86)

Vygotskijs citat förtydligar vår tidigare presentation angående att eleverna med hjälp av andra får möjlighet till att utvecklas vidare till nästa nivå. Vidare berättar även Vygotskij om relevansen av att utveckla eleverna via intresse. Vygotskij framför, genom att eleverna får möjlighet till utmaning och uppmuntran skapas ett intresse som vidare utvecklar eleverna till den nästa närmaste utvecklingszon.

15

3. Metod

Vi ska ta reda på om elever anser att IUP främjar deras lärande. Det gör vi genom att använda oss av en empirisk, kvalitativ metod. Genom detta kapitel kommer vi att framföra vårt

tillvägagångssätt, hur vi har gjort vår undersökning och varför. Först beskriver vi

undersökningsmetod, därefter tar vi upp vårt urval och hur vi har gjort det. Detta följt av etiska övervägande som ger en förklaring på olika etiska riktlinjer som vi har förhållit oss till under vår undersökning. Vi presenterar även vårt genomförande, bearbetning och slutligen undersökningens validitet. I följande stycke kommer vi att presentera vilka metoder vi valt och varför vi valt dem.

3.1 Undersökningsmetod

Vi valde att intervjua 20 olika barn i årskurs 2-6. Detta gjorde vi genom samtalsintervjuer med mikrofon som dokumentationsmaterial. En samtalsintervju innebär att de två parterna för ett öppet samtal, det ger även möjlighet till följdfrågor och oförutsägbara svar. Innan vi påbörjade våra intervjuer såg vi till att vårt dokumentationsmaterial var i gott skick och därmed redo att användas. Eftersom vi i efterhand ska lyssna av inspelningarna blir det därmed mycket viktigt att kvalitén är tillräcklig. Anledningen till att vi gör en kvalitativ undersökning och därmed begränsar antalet intervjuer är pga. att vi vill få ett mer beskrivande svar. Genom att använda oss av intervjuer kommer intervjupersonernas beskrivning fram på ett mer tydligt sätt än vad de hade gjort genom till exempel en enkät (Doverborg & Pramling, 2000).

Vi väljer att göra enskilda intervjuer med eleverna eftersom vi vill undvika att

eleverna ska bli påverkade av någon kamrat. I gruppintervjuer kan en elev samtycka med det kamraten säger utan att mena det och känna sig obekväm och därför välja att inte delta i samtalet. Vilket exempelvis kan bero på att andra elever “tar över”. Vi vill att varje enskild elev ska få säga sitt och bidra med sina tankar. Vi kommer även att intervjua eleverna ensamma eftersom vi anser att det ger ett tryggare klimat (Trost, 2010). Genom att alla i intervjun är aktiva bidrar det till ett kommunikativt samtal (Doverborg & Pramling, 2000).

16

Vi tror även att direkt kontakt i intervjuerna leder till mer utförliga svar samt god möjlighet till följdfrågor. Intervjufrågorna kommer ligga till grund för vårt samtal, med förhoppningen att eleverna svarar utifrån sina erfarenheter. I boken “Metod helt enkelt” framförs det olika fördelar med kvalitativa undersökningar. En av de fördelarna är följande, om det är något eleverna säger och vi sedan skulle vilja veta mer om detta har vi chansen att fortsätta samtalet genom att ställa fler frågor och därmed fördjupa oss i elevernas tankar (Larsen, 2009). Vi tror även att en kvalitativ intervju bidrar till att eleverna känner sig mer bekväma och trygga. Vi är där för att vi vill veta vad de tycker om just detta ämne som vi valt att undersöka. Genom vår närvaro kan vi därmed bidra till att få eleverna intresserade genom att visa vårt intresse för ämnet. Vilket även skickar signaler att de faktiskt bidrar till vår undersökning. Självklart finns det även nackdelar med intervjuer, ett exempel på det kan vara att eleven som vi intervjuar inte är eller blir intresserad av ämnet och därmed känner sig obekväm och därav ger korta svar som “jag vet inte”. Även det att eleven svarar saker som de “tror är rätt” hellre än att beskriva vad de upplevt. Detta kommer vi försöka motverka genom att göra det klart och tydligt att eleverna får tala fritt och inte behöver känna någon press. Vi kommer även föra fram att det inte finns några rätt eller fel. Utan istället påpeka att vi efterfrågar elevens erfarenheter och upplevelser av ämnet. När vi efter intervjuerna sedan summerar all den information vi blivit tilldelade av eleverna är det lättare för oss att dra olika paralleller och slutsatser genom den kvalitativa metoden (Larsen 2009).

Under intervjun kommer vi utgå och fokusera på följande frågor, hur går utvecklingssamtalet till, hur fungerar dokumentationen under samtalet, hur fungerar kommunikationen under samtalet, vilka är fördelarna med detta arbetssätt/respektive nackdelarna, vad står det i elevernas IUP och skriftliga omdömen, hur ser elevernas delaktighet ut, hur följer dagens skolor upp elevernas IUP, på vilket sätt anser eleverna att man bör arbeta med IUP samt på vilket sätt anser eleverna att ett utvecklingssamtal ska gå till? Vi har utvecklat en mall med frågor inför intervjuerna för att ha en strukturerad grund. Syftet med mallen är att förenkla bearbetningen av de svar vi får ta del av. Genom denna struktur kan vi lättare synliggöra den röda tråden i elevernas resonemang och åsikter (Larsen, 2009).

17

3.2 Urval

Vi har valt att göra vår undersökning i fem olika klasser, i årskurserna 2-6. Vi kommer att besöka en skola som är belägen Skåne. Vi har valt att intervjua fyra elever från varje klass, därmed 20 elever sammanlagt. Detta gör vi för att få varierade svar på olika nivåer (Trost, 2010). Vid tidigare tillfälle hade vi även presenterat olika önskemål för alla lärare. Dessa önskemål var att eleverna skulle ligga på olika utvecklingsnivåer och blandat pojkar och flickor. Vi önskar därmed att vi får varierade svar pga. skiftande erfarenheter av IUP. Om vi valt färre intervjuer tror vi att det hade resulterat i mindre omfattande svar. Vi menar att 20 intervjuer är realistiskt både i förhållande till vår tidsplan och vårt syfte. Vi valde att fokusera på grundskolans tidigare år med undantag av årskurs 1. Anledningen till att vi väljer bort att intervjua eleverna i årskurs 1 är eftersom vi tror att IUP är väldigt nytt för dessa elever. Vi tror även att fokus ligger på många andra saker vid skolstart. Därför tror vi inte heller att eleverna i årskurs 1 skulle kunna ge oss några ingående svar för den undersökning som vi gör. Däremot tror vi att eleverna i årskurs 2 har landat mer i sin skolgång och har lite mer erfarenhet av IUP.

3.3 Etiska övervägande

För att kunna genomföra en undersökning finns det olika krav att uppfylla. Dessa krav finns för att skydda de individer som deltar i undersökningen. För att lättare få en förståelse för vad det är som faktiskt gäller finns det fyra stycken huvudkrav.

Till en början åkte vi och hälsade på rektorn på vår utvalda skola. Detta gjorde vi eftersom vi ville ta reda på om det var praktiskt möjligt att genomföra vår undersökning på deras skola. När vi fick klartecken från rektorn talade vi enskilt med samtliga av lärarna för respektive klass. Lärarna fick i uppdrag av rektorn att se till att föräldrarna blev informerade samt gav ett godkännande till att undersökningen får genomföras med deras barn.

Dessa krav finns för att skydda de individer som deltar i undersökningen. Nedan kommer vi att presentera dessa fyra.

Informationskravet är det första kravet och innebär att den personen eller personerna som leder forskningen ska informera uppgiftslämnaren och de personer som deltar, om vad som är deras uppgift i undersökningen. Vi gjorde de tydligt för eleverna vad det innebar att delta i

18

vår undersökning. Detta gjorde vi vid ett tidigare tillfälle där vi berätta om vårt arbete samt försäkrade oss om att eleverna ville delta. Nästa krav är Samtyckeskravet som innebär att forskaren ska få uppgiftslämnaren och undersökningsdeltagarnas samtycke. Eftersom samtliga av våra intervjupersoner är under 15 år krävs även vårdnadshavarens samtycke. Detta fick vi ta del av genom att respektive lärare kontaktade elevernas vårdnadshavare.

Konfidentialitetskravet är det tredje kravet och innebär att alla de personer som deltar i undersökningen ska vara skyddade. Men det menas att deras identitet, personuppgifter och så vidare ska vara privata för allmänheten. Intervjun kom även till att vara konfidentiell och därför påpekade vi starkt att informationen om att elevernas namn och annan personlig information inte kommer att publiceras. Det är viktigt för deltagarna att känna sig trygga med vad de berättar för oss i undersökningen. Nyttjandekravet är det sista och fjärde kravet som innebär att all den information som forskaren får in genom sin undersökning från deltagaren inte får användas till något annat än den avsedda forskningen. Innan våra intervjuer tog plats berättade vi för alla deltagare att det som sägs under intervjun endast kommer att vara med i vår undersökning om IUP (Codex, 2012-09-12).

3.4 Genomförande

Eftersom vår undersökning är relativt omfattande där 20 elever skulle bli intervjuade, förstod vi att det skulle ta relativt lång tid och vi ville därmed inte riskera att tidsbrist skulle bli ett hinder. Genom kontakt med skolan samt engagemang och hjälpsamhet från lärarna fick vi gott om tid till att genomföra intervjuerna. Vi vet av egna erfarenheter att detta annars kan vara svårt.

Så fort vi fick klartecken från rektorn tog vi kontakt med de olika lärarna och bokade in tider. Med turen på vår sida, fick vi inplanerat fyra av de fem årskurserna under samma dag. Vi inledde den första dagen med att intervjua de yngsta eleverna. Detta gjorde vi för att nå de yngre eleverna när de hade ork kvar och förmåga att koncentrerar sig (Doverborg & Pramling, 2000). Vi startade den första intervjudagen genom att befinna oss på platsen i god tid. Där gick vi runt och såg till så att samtliga lärare praktiskt var med på dagens händelser samt kontrollerade att det säkert fanns plats och utrymme för oss att genomföra våra

intervjuer. Vi påbörjade vår undersökning genom att vi presenterade oss för hela klassen. Detta gjorde vi för att resterande elever skulle veta om vad deras klasskamrater skulle göra och varför.

19

Eftersom vi var två stycken som genomförde denna undersökning valde vi att intervjua vars en elev åt gången. Detta för att eleven inte skulle känna sig uttittat och observerat. Vi ville att eleven skulle känna sig bekväm och därför valde vi att inte en av oss skulle sitta med och observera samtalet medan den andre intervjuade. Vi fick tilldelat vars ett rum där soffor och fåtölj fanns tillgängliga. Eleverna fick sätta sig där de kände sig bekväma. Vi presenterade oss ytterligare en gång, dock mer ingående. Vi upprepade även

undersökningens syfte för eleven och talade exakt om vad som skulle hända (Doverborg & Pramling, 2000). Därefter förklarade vi även att vi skulle spela in samtalet. Vi framförde tydligt att det bara var vi två som gör undersökningen som kommer att lyssna på bandet för att sedan kunna skriva ner de tankar och svar som de tilldelat oss. Vi berättade även att deras namn och andra identifieringsuppgifter inte skulle vara med. Vidare fortsatte vi förmedla att de inte behövde oroa sig för att svara rätt eller fel, eftersom att det var deras synpunkter och erfarenheter vi efterfrågade. Barnen ställde sig väldigt positiva till detta. Majoriteten av eleverna tyckte mest att det var en rolig sak att bli inspelade med undantag av en elev. Utan att förstora händelsen plockade vi istället direkt fram ett papper och en penna, vilket eleven ansåg var en trygg dokumentationsform.

Som extra stöd och vägledning för eleverna hade vi skrivit ut skolans IUP för att hjälpa de elever som kanske glömt bort “begreppet” IUP. De elever som inte kände igen begreppet kunde direkt relatera till dokumentet med hjälp av utskriften. Innan intervjuerna var vi medvetna om att eleverna kanske inte kände igen de ord vi pratade om eller ställde sig frågande till vad vi egentligen undrade. Därför talade vi tidigt om för eleverna att de inte skulle vara rädda för att säga till om de inte förstod. Detta resulterade i att vi fick en god dialog kring svåra frågor och ord och därav fick många detaljerade resonemang och svar. Vi påvisade även att de hade gott om tid att fundera innan, under och efter deras svar. Vi ville tydligt markera att de inte skulle stressa fram några svar utan att de fick ta den tid som de behövde (Doverborg & Pramling, 2000). Varje intervju tog drygt 15 minuter vilket vi ansåg var rimligt för att få svar på undersökningens frågeställningar. Under de 15 minuterna fick vi tid till att fråga, samtala, diskutera och få utförliga svar utan någon stress alls. Efter varje intervju tackade vi så mycket för deras hjälp och alla elever var väldigt tacksamma tillbaka.

20

3.5 Bearbetning och analys

Under våra intervjuer använde vi oss av mikrofon, med undantag på en intervju eftersom eleven bad om att inte bli inspelad. Efter vi samlat in empirin sammanställde vi direkt samtliga citat med koppling till vår undersökning under våra frågeställningar. Därefter förde vi samman elevernas gemensamma tankar i olika kategorier av svar och presenterade sedan citat till dem. Med hjälp av att vi sammanställde varje enskilt svar och inte uteslöt några reflektioner, har eleverna som medverkade i intervjun bidragit till en beskrivning av hur de uppfattar IUP. Vi väljer att inte ta med alla citat i vårt resultat utan istället sammanfatta de svar vi fått och därefter ge exempel på citat som gavs. Eftersom intervjuerna gav liknande svar från många elever fast genom olika sätt att uttryck sig anser vi inte att det är en

nödvändighet att presentera varje enskilt citat. Istället har vi valt att framföra dem som bidrar och förklarar gemensamma åsikter på mest omfattande sätt. Informationen vi fick ta del av sammanställde vi därefter till ett gemensamt resultat där frågeställningarna är i fokus (Doverborg & Pramling, 2000). Efter det analyserade vi våra svar utifrån vår teori och forskning för att framföra de kopplingar som vi sett i förhållande till vårt resultat.

3.6 Undersökningens validitet och reliabilitet

När undersökningar genomförs är det viktigt att granska dess validitet och reliabilitet. Detta innebär att man utvärderar hur tillförlitliga svaren som vi får är. Speciellt när det kommer till kvalitativa undersökningar är detta viktigt eftersom vi måste visa att det resultat vi framställer är riktigt. Eftersom vi använde till exempel mikrofon som vi spelade in intervjuerna med är det viktigt att se till att mikrofonen är i ett skick där du verkligen hör det som sägs på inspelningen. Det är viktigt att alla småsaker granskas och ses över för att ingenting ska bli fel. Det är också viktigt att gå igenom varje liten detalj som görs vid undersökningen för att få en trovärdig undersökning. Det är även viktigt att det som finns med i undersökningen är relevant för ämnet. Det kan vara enklare att redovisa resultat i kvalitativa undersökningar än kvantitativa undersökningar eftersom att det finns en annan möjlighet att granska svaren då vi får mer utförligare svar. Eftersom vi för ett samtal med intervjupersonerna kan vi fortsätta på en intressant åsikt och skapa oss en större förståelse för vad det är som intervjupersonen egentligen menar. Vid tillexempel en enkätundersökning kan det vara svårt att utveckla ett svar, se personens kroppsspråk eller fråga någon följdfråga. Därför kan det som sagt vara

21

enklare att redovisa ett fylligare resultat i en kvalitativ undersökning. (Larsen, 2009; Denscombe, 2012). Vår undersökning handlar om IUP, om och hur detta främjar elevers lärande. Under våra intervjuer utgick vi mycket ifrån frågorna var, hur och varför. Detta anser vi stärker och utvecklar elevernas svar samt leder dem vidare i sina tankar. Vi framförde tidigt för eleverna att det inte fanns något rätt eller fel på de frågor vi ställde utan att de bara ska svara utifrån deras verkliga tanke och åsikt. Oberoende åsikt påstår vi att detta gynnar samt underlättar för eleverna och dessutom bidrar till att framföra sina åsikter. Det är viktigt att inte påverka deltagarnas svar i undersökningen, eftersom det inte blir en trovärdig undersökning (Denscombe, 2012). Detta är såklart svårt att undvika men att tänka på det är viktigt.

22

4. Resultat

I detta kapitel inleder vi med att sammanfatta våra intervjuer genom att kategorisera våra svar utifrån frågeställningarna.

● Vad är en IUP?

● Främjar IUP elevernas lärande?

- På vilket sätt anser eleverna att det främjar respektive inte främjar deras lärande? - Vilkaför- och nackdelar uppfattar eleverna med detta arbetssätt?

- Vilka önskemål om IUP uttrycks?

För att underlätta läsningen av vårt resultat benämns de 20 eleverna med symbolerna 2:1 osv. Den första siffran står för vilken årskurs eleven går i, den andra siffran står för olika elever i årskurserna. Vi har även valt att framföra vilket kön respektive elev har. Det gör vi för att enklare kunna urskilja elevernas kommentarer. Resultatet innefattar svar och reflektioner från 11 flickor och 9 pojkar, varav 4 elever från respektive årskurs, åk 2-6.

4.1 IUP utifrån elevernas perspektiv

Våra intervjuer visade tydligt på att alla elever hade hört talas om IUP eller stött på arbetssättet tidigare. Samtliga elever hade en tydlig bild av hur IUP användes, majoriteten hade även kunskap om vad det skriftliga omdömet är för något och i vilka sammanhang de stött på det. En övervägande del av eleverna förklarade även att IUP användes till att skriva in vad de ville träna på och hur det skulle gå till väga.

Jag får säga vad jag vill bli bättre på, lärarna hjälper till. (Flicka 2:3) Läraren frågar vad jag vill träna mer på, så säger jag de. (Flicka 3:1)

För att man ska se sina förmågor och hur man kan förbättras, man blir typ coachad. (Flicka 6:1)

Alla elever hade liknande uppfattningar om vad som fanns med i en IUP. Eleverna var även noga med att förklara att det handlade om deras enskilda utveckling. De berättade att de ansåg

23

att IUP var ett individualiserat arbetssätt. Eleverna framförde även att de använde arbetssättet med syftet att utvecklas. Svaren varierade endast vid reflektionerna kring vilket som var fokusområdet i en IUP. Eleverna förklarade att det var viktigt att de fick berätta för läraren hur de ansåg sig ligga till samt vad de behövde träna på. Av det kunde läraren få reda på hur han/hon skulle hjälpa dem vidare i sin utveckling.

Till exempel att jag sa att jag inte har haft så kul när jag skriver berättelser, för jag kommer inte på något. Då sa hon t.ex. att man kan använda sagor som hjälper en med bilder. (Flicka 5:2)

Ja vi gjorde en som vi fick skriva ner för ett tag sen och då skrev vi ner lite vad vi redan är bra på, vad vi vill bli lite bättre på osv. (Pojke 6:2)

Under våra intervjuer valde vi även att diskutera med eleverna om vilka som deltog i deras IUP på olika sätt. Samtliga av eleverna hade klart för sig att det var lärare, föräldrar och de själva. En del av eleverna berättade även att det är möjligt att driva sig själv till utveckling samt att använda kompisars kompetens och stötta varandra. Eleverna visade även en stor förståelse för att alla är olika och behöver olika hjälp. De framförde att alla elever fick den möjligheten genom att samtala om sin utveckling i samband med IUP. I detta sammanhang berättade även eleverna att alla lär sig genom olika metoder.

Det är bara jag och min lärare som skriver IUP, det gör vi några dagar innan

utvecklingssamtalet. Det är bra att det bara är jag och min lärare tycker jag. (Flicka 4:1) Till läxan är det föräldrarna och här i skolan, skolarbete är det lärarna och de hjälper alltid till. De kollar att de hjälper den som behöver mest hjälp får det. (Pojke 5:2)

Eleverna kom även in på varför en IUP används och hur deras delaktighet ser ut i arbetet. De flesta av eleverna svarade att de hade stor delaktighet och att det var de som ledde och utvecklade sin egna IUP. Flera elever framförde även tydligt och flertal gånger under intervjuernas gång att IUP fanns för att de skulle utvecklas och bli bättre på saker i skolan.

Det jag ska bli bättre på, tränar jag mest på i skolan. Ibland gör jag det hemma också. (Flicka 4:1)

24

Jag kanske får hemläxa och får träna på det lite mer än vad alla andra får. (Pojke 4:2)

Eleverna berättade att de arbetat med IUP på sina utvecklingssamtal. Några elever berättade också att de arbetat med IUP vid andra tillfällen. Detta innebär att några klasser utformar elevernas IUP under utvecklingssamtalet medan en del börjar arbeta med utvecklingsplanen vid tidigare tillfälle i klassrummet. En del elever pratade om att de stött på IUP i föregående årskurs medan andra elever menade att de arbetat med det inför varje prov. Som tidigare nämnts menade flera elever att de fick ta del av deras IUP och utveckla den vid sina utvecklingssamtal, det vill säga vid två tillfällen per år.

Vi pratar inte om IUP på lektionerna, men på möte där vi barn får vara med så pratar vi om det. (Flicka 3:1)

I 5an gjorde vi en egen, de frågar en vad man tycker vad man ska få för betyg och sånt. (Flicka 6:2)

4.1.1 Utvecklingssamtal inom IUP

Vid samtal om IUP kom samtliga av eleverna automatiskt in på utvecklingssamtalet. Alla elever hade klart för sig vad ett utvecklingssamtal är samt hur dess process ser ut. De förklarade att det var under utvecklingssamtalet man arbetade med IUP. Antingen i form av uppföljning eller som uppstart av IUP. Därför ansåg de att IUP var en stor del av

utvecklingssamtalet. Eleverna framförde att läraren berättade vad de var bra på och vad de behövde träna mer på. De berättade även att deras föräldrar också var med så att de också kunde få en bättre förståelse för elevernas utveckling.

Ja det gör man väldigt mycket, om hur långt fram man är i ämne och sånt. (Pojke3:2)

Först kommer vi in med min mamma, sen sätter vi oss ner. Så går vi igenom saker jag behöver träna på och mål jag har uppnått. (Flicka 4:1)

Vi går igenom mina nya mål, sen får föräldrarna berätta om det är något de vill säga. (Flicka 4:2)

25

Eleverna berättade att de pratade om flera olika saker på utvecklingssamtalet. Svaren

varierade helt oberoende av årskurs. Många elever tog upp att de fick veta vad de var bra på , vad de behövde träna på samt hur de var i klassrummet. Däremot kunde vi avläsa att desto äldre eleverna var, desto mer handlade det om kunskap och utvecklingen. De yngre eleverna tog främst upp om det emotionella stödet, att vara duktig, bli glad osv. Dock framförde samtliga elever oberoende ålder att båda delarna fanns med på deras utvecklingssamtal.

Sen kanske jag säger till dig då, nu ska vi prata om dina mål du behöver öva på, då säger jag t.ex. Sara du är jätteduktig på matte, och då blir du jätteglad ju. Sen kanske jag säger till dig att du behöver träna lite mer på att skriva, så då förbättrar du det till nästa samtal. Och då får du träna lite mer på det. (Flicka 2:2)

De pratar lite om hur man är i klassrummet, men mest om de andra(Kunskaper, kunskaper att utveckla.) (Pojke 5:2)

Eftersom eleverna såg tydliga samband mellan IUP och deras utvecklingssamtal blev det tydligt att det var föräldrar, lärare och de själva som medverkade i deras IUP.

Mina föräldrar, jag och fröken är med. (Pojke 3:1)

Jag kommer hit med mina föräldrar till min lärare, också pratar vi om min utveckling. (Pojke 5:2)

4.2 Hur främjar IUP elevernas lärande

I följande avsnitt tar vi upp på vilket sätt som IUP enligt eleverna främjar respektive inte främjar elevernas lärande. Vi för även fram vilka för- och nackdelar som eleverna uppfattar med detta arbetssätt.

Under intervjuerna kunde vi se tydligt mönster i elevernas svar att de ansåg att IUP främjade deras lärande. Alla elever var väldigt positiva till att arbeta med IUP och ansåg sig ha blivit hjälpta av detta när det kommer till att utveckla sina kunskaper i skolan. Att direkt kunna peka på vad som behövs tränas mer på och sedan utgå ifrån den punkten var något som eleverna ställde sig väldigt positiva till. Förståelsen över sig själv och sin utveckling ansåg sig de flesta vara den sak som gav dem möjlighet till större framgång.

26

Ja IUP hjälper mig, jag kan se vad jag behöver träna på då och bli bättre. (Pojke 5:1)

Jag tycker det är rätt så bra så att man kan gå in och kolla själv så man kan bestämma själv hur och vad man kan jobba med. (Pojke 6:2)

Fördelarna med IUP var många, under intervjuerna var det ingen elev som framförde en enda nackdel gällande IUP. Betydelsen av att kunna sätta sina egna mål dök ständigt upp i svaren vi fick. Att kunna se till sig själv och sina behov var viktigt. Eleverna menade att det var viktigt att de fick den hjälp de behöver. Några elever berättade även att genom att bli bättre på något får du bättre betyg och de ger i sin tur större möjlighet till bra jobb.

När jag var mindre hade jag problem med (räknesättet) gånger och då skrev jag de i min IUP, sen efter att jag tränat mycket så satt det helt. (Flicka 4:1)

För att jag ska kunna få mål jag tycker är bra själv och hur jag tycker själv. Så att det inte blir orättvist hur jag ska göra för att uppnå saker och hur jag ligger till och så. (Flicka 5:2)

Jag tycker att de bra grejerna är att man får sätta egna mål och så att läraren inte sätter antingen för höga eller för låga mål. Utan att man själv får sätta, jag vill utvecklas såhär mycket. Så att det inte blir för svårt eller för lätt. (Pojke 5:2)

Alla elever behöver bra stöd inte dåligt stöd. Att man får veta att man är duktig också. (Flicka 6:1)

Under intervjuernas gång berättade eleverna om hur de förhåller sig till extra hjälp. Samtliga elever menade att det var viktigt att alla elever fick extra hjälp på sitt sätt. De framförde även att de ansåg att arbetssättet på deras skola var individuellt anpassat. Eleverna ansåg att de lättare fick ta del av o h arbeta med det som de behövde med hjälp av IUP. Vi såg även att eleverna tyckte att ansvarskänslan var relevant samt att den bidrog till stolthet. Att få möjlighet till extra hjälp när eleven fastar i något ansåg eleverna alltså var viktigt.

Det är skönt att kunna veta själv vad man ska göra, så slipper massa tid gå åt annat. (Flicka 5:1)

27

Man får berätta själv hur man tycker ämnena är, om man vill ha svårare uppgifter. Och det är bra, för jag vill ha mycket svåra uppgifter. (Pojke3:2)

Under intervjun talade även eleverna om föräldrarnas vetskap om IUP och på vilket sätt som det kunde hjälpa dem. Eleverna var positiva till att föräldrarna kunde hjälpa till och på så sätt kunde de även öva på det som behövdes där hemma. De ansåg att föräldrakontakt var en självklarhet och såg därmed bara fördelar med det samarbetet.

Det är bra när föräldrar ser den, för då kan de hjälpa mig också. (Pojke 6:1)

Eftersom det är så viktigt behöver min mamma också veta vad jag ska träna på, annars vet hon ju inte hur hon ska hjälpa mig. (Flicka 5:1)

4.2.1 IUP i utvecklingssamtalet

Under intervjuernas gång kom vi tidigare nämnt in på utvecklingssamtal och dess innebörd. Vi ville då även veta vad eleverna tyckte om just utvecklingssamtalet och på vilket sätt de ansåg det vara bra eller dåligt. Här fick vi endast höra bra saker, svaren skiljde sig dock beroende på vilken årskurs svaren kom ifrån men helheten var densamma. Eleverna såg samtalet som något naturligt och inspirerande. Eleverna framförde att utvecklingssamtalet var som ett “coachmöte” och att samtalet gör att eleven fokuserar och tänker på det som ska göras och hur den kan göra det. Genom att ta upp IUP under utvecklingssamtalet blev de ännu en gång påminda om var de låg och hur de skulle göra för att utvecklas.

Det är nya saker som kommer upp och det är bra och man blir påmind om saker liksom. (Flicka 2:1)

Utvecklingssamtalet är bra och roligt. Allt är jättebra. (Flicka 4:2)

Den ger en bra uppfattning om hur det går i livet. Man tar ju upp hur saker går och det blir som ett litet coachmöte, där man blir taggad typ. (Flicka 6:2)

28

4.3 Elevernas önskemål med IUP

Generellt sett är eleverna nöjda med IUP precis som de är. De framförde varför de ansåg att arbetssättet var korrekt som det var just nu, vilket presenteras mer detaljerat under följande rubriker.

Den är bra som den är, inget jag kommer på att jag vill ändra på. (Pojke 4:1)

Jag har inga speciella idéer om för jag tycker det är bra som de lagt upp det. (Pojke 6:2)

Diskussion kring vilken mängd arbetet bör omfatta kom även upp i ett flertal intervjuer. Övervägande delen av eleverna ansåg att de var nöjda med hur mycket de arbetade med sina IUP. Ett par elever påpekade däremot att de önskade mer tid med sina IUP. En elev ansåg att de kunde arbeta med IUP ungefär en gång i månaden istället.

Det räcker att kolla 1-2 gånger om året som vi gör nu. (Pojke 4:1)

Eleverna påstod att utvecklingssamtalen fungerade precis som de önskade. Med undantag av mängden samtal. En del elever menade att de gärna hade haft fler samtal, men med olika funderingar på hur det skulle praktiseras. Det var endast de äldre eleverna, från årskurs 4 till 6 som önskade fler samtal än de redan befintliga. De yngre eleverna tyckte att det var bra att ha utvecklingssamtal i den utsträckning som redan existerade.

Ja det tycker jag, det är rätt så skönt att arbeta med det, kanske en gång mer på termin. Så 4 gånger per år. Föräldrarna borde komma på besök 4 gånger så berättar man om målen vi satt upp också pratar man om hur man kan förbättra det extra. (Pojke 6:2)

4.4. Positivt med elevinflytande

Samtliga elever var positiva till elevinflytande i arbetet med IUP. De menade att

elevinflytande bidrog till en anpassad undervisning utifrån elevernas behov och önskemål. Eleverna berättade även att de delvis eller helt och hållet hade tappat inspirationen om deras inflytande hade tagits bort helt från undervisningen. Eleverna ansåg att deras lärare gjorde ett

29

väldigt bra jobb, men ibland kan de inte veta allt och det var det eleverna kunde hjälpa till med. Eleverna menade att det var de själva som hade störst kunskap om hur de lärde sig på bästa sätt och att det därmed var viktigt att deras lärare lyssnade på förslagen.

Det är väldigt bra. Det känns mycket friare, om man inte vill göra det liksom, så man inte känner sig fången. Det är jättebra. (Flicka 2:2)

Jag tycker det låter bra, vi får vara med och bestämma mycket. Nu på tema Skåne får vi vara med och delta jättemycket. Berätta hur vi vill arbeta och sånt. Först så får vi se vad vi vill lära oss, sen får vi säger hur vi ska jobba. (Pojke3:2)

En del elever ville bestämma lite mer, trots att de framförde att deras delaktighet var tillräcklig.

Ja läraren frågar så får vi räcka upp handen på olika förslag. Jag vill att vi ska få bestämma lite mer ibland. (Flicka 3:1)

Ja, vi får vara med och bestämma men hade velat bestämma lite mer, fast lärarna sköter det bra. (Flicka 5:1)

I följande avsnitt kommer vi att presentera en analys vilken utgår från samtlig information vi framfört i vårt resultat.

30

5. Analys

5.1 Analys utifrån forskning och teori

Vår analys utgår från tidigare forskning och Vygotskijs teori med fokus på vad vårt resultat fört fram. I vår analys kommer vi att presentera de tankar och reflektioner som framstått när vi jämfört elevernas svar med vår forskningsbakgrund samt med Vygotskijs teori.

5.1.1 IUP

När vi samtalade med eleverna om ämnet utvecklingssamtal samt vad IUP har fokus på visade eleverna delvis osäkerhet. Trots detta så hade övervägande delen av eleverna en känsla av att IUP handlar om hur de kan utvecklas. Några elever ansåg att IUP berör hur de ska arbeta lika mycket som vad de ska utveckla för förmågor. Andra elever hade inte ens reflekterat över frågan och visste därmed inte vad de skulle svara. Samtliga elever ansåg trots detta att IUP och utvecklingssamtalen var mycket bra som de var och att de absolut inte ville förändra något som redan praktiskt fungerade för dem. Genom elevernas svar och med tankar i förhållande till Black och William (1998) forskningsbeprövade erfarenhet kan vi se att eleverna stimuleras genom engagemang från lärare. Black och William framför att

engagemang i sin utveckling bidrar till god motivation. Detta kunde vi även avläsa i elevernas berättelser. Eleverna pratade om att genom IUP fick de möjlighet till att vara med och påverka sitt lärande vilket gjorde att de engagera sig mer i sin utveckling.

Black och William (1998) presenterar även fördelar med att arbeta med klara mål som främjar elevernas lärande och som kan utvärderas. Eleverna berättade om klara mål och delmål som en positiv egenskap med arbetssättet IUP. Övervägande delen av eleverna ansåg även att det var en utvecklande (formativ) bedömning de efterfrågade i sin

utvecklingsprocess. Eleverna berättade om delmål som ett bra sätt att utveckla sina förmågor på. De framförde även att IUP gav möjlighet till detta. IUP är därmed en framförallt formativ omdömesform vilket eleverna anser främjar deras utveckling precis som Black och Williams påpekar i sin forskning.

31

5.1.2 Elevernas lärande

Under intervjuernas gång nämnde alla elever att de genomgående arbetade med mål i skolan, övergripande mål och delmål. En del elever nämnde även att det fanns angivna mål i

“päronboken” samt i deras IUP, vilka deras undervisning utgick ifrån. “Päronboken” är ett smeknamn för läroplanen. Samtliga elever hade positiva åsikter om hur de arbetade med mål. När vi samtalade med eleverna kring uppsatta mål dök ämnet press och prestige upp men endast utifrån tankar om att detta stöttar eleverna till att nå nästa steg och utvecklas. Eleverna berättade även om att de fick vara med och sätta upp egna mål i IUP. Eleverna berättade att det var ett effektivt sätt att hjälpa sig själv till att lära mer. Genom att se liknande svar från forskarna Vallberg Roth och Månsson (2006) vilka förespråkar i sin forskning att mål och delmål underlättar elevernas inlärning. Utifrån forskningens resultat samt vår empiri kan vi än en gång se ett resultat som visar på samt styrker att elevernas arbete med framåtsyftande IUP främjar deras utveckling. Vallberg Roth och Månsson framför att svaren i deras undersökning skiljer sig beroende på elevernas bakgrund och erfarenheter. Denna variation ser vi inte i vår undersökning. Eleverna ansåg att alla, oberoende utvecklingsbehov, fick möjlighet till hjälp och stöd i sitt lärande med IUP. Vi tolkar elevernas svar som att de anser att samtliga elever behöver och har nytta av främjande och utmanande mål och delmål.

Vygotskij (2001) anser att genom att ha kontroll över sitt medvetande stabiliseras utvecklingen och därmed lärandet. Eleverna menar liksom Vygotskij att kontroll förbättrar deras inlärning. I elevernas berättelser framkommer det att det är viktigt för eleverna med kontinuerlig avstämning för att få kontroll över sitt lärande. Teoretikern framför även att eleverna behöver ha kontroll över framtiden och genom det vara medvetna över vad de kan och ska öva mer på. Detta nämnde eleverna som en positiv egenskap med IUP. De berättade att IUP gav dem den möjligheten och påminde dem om deras framtida och nuvarande utveckling. Utifrån elevernas åsikter har vi därmed fått veta att eleverna anser att IUP är ett framgångsrikt arbetssätt. En gemensam åsikt eleverna hade, var att IUP utvecklar deras

förmågor. Ett flertal av eleverna påpekade även att utan detta sätt lär man sig inte det man ska. Några av anledningarna till dessa uttalanden var eftersom att de blev påminda om sin

inlärning och utveckling, att få “uppleva” nya saker på samt att det underlättade för dem att veta vad det är de ska lära sig. Dessa kommentarer angående arbetssättet IUP ser vi

överensstämmer med Wirström och Nilssons (2009) åsikter gällande formativt arbetssätt. De menar att det är viktigt att eleverna är medvetna och blir uppdaterade om hur det går i deras lärande och i sin utveckling för att engagera eleverna. Wirström och Nilsson menar även att

32

engagemang bidrar till motivation och att det i sin tur har en stor betydelse för elevernas lärande. Efter vidare fundering kring elevernas kommentarer angående kontroll över sitt lärande ser vi tänkbara nackdelar. Vi ser exempelvis prestationsångest och stress som två eventuella nackdelar.

Som tidigare nämnt framför Vygotskij (2001) att varje individ är självständig och behöver hjälp på en individuell nivå. I arbetet med IUP berättar eleverna om läraren som stöd i deras individuella utveckling. Eleverna säger att de tillsammans med läraren kan framställa mål som är rimliga och utmanande för dem. Vygotskij presenterar även att intresset är en viktig del i elevernas lärande. Han påvisar att utmaning och uppmuntran bidrar till att eleverna intresserar sig. Vi tolkar elevernas berättelser som att de får tillgång till uppmuntran och utmaning genom deras IUP. Vygotskij framför i sin teori begreppet den “Proximala utvecklingszonen”. Han säger att undervisningen ska utmana men med god möjlighet att lyckas. Detta tycker vi oss se att eleverna liksom Vygotskij efterfrågar. Eleverna berättar om IUP som en möjlighet att påverka och anpassa sitt lärande. Eleverna framförde även att lärarna med hjälp av IUP kunde få rätt uppgifter till rätt elever och därmed inte lägga enligt eleverna “onödig” tid på fel saker. Genom elevernas berättelser kan vi se ytterligare likheter med Vygotskijs teori som visar på att IUP är ett arbetssätt som är individanpassat med goda möjligheter för läraren att bidra och hitta rätt väg för den enskilde eleven att främjas i sin utveckling.

5.1.3 Önskemål med IUP

Eleverna har framfört fördelarna med IUP samt dess praktiska innebörd i skolan. De har även tydligt förklarat att de inte har några negativa åsikter om IUP. De framförde däremot ett förslag, trots detta förslag menade eleverna att de var nöjda med IUP i sin helhet. Tre elever framförde önskemål om mer arbetstid och samtal kring deras IUP samt att involvera det oftare i undervisningen. Hur mycket tid eleverna bör ha i arbetet med IUP framgår inte i någon av våra forskningar. Däremot framför Vygotskij (2001) att det är viktigt att förhålla sig till den enskilde individens behov och därför se till att eleverna stimuleras och är engagerade i sin utveckling. Professor Hattie (2009) berättar om lärarens betydelse för eleven och hur viktigt det är att denne visar stort deltagande i elevernas utveckling och ser till deras åsikter och behov. Vi tolkar elevernas berättelser som att de gärna vill ha mer kontinuerlig uppföljning i sitt lärande, vilket de anser att läraren kan bidra med. Eftersom eleverna visar större

33

efterfrågan av stöd och feedback tror vi att de liksom Hattie vill försäkras om att deras förväntningar från läraren i form av mål, är rimliga och individanpassade. Hattie visar i sin forskning att kontakten mellan elev och lärare är primär och att de finns möjlighet till att bygga upp denna kontakt genom kontinuerlig feedback.

5.1.4 Elevinflytande

Under intervjuerna har vi fått veta att eleverna arbetar med elevinflytande i skolan. Detta anser eleverna vara relevant både i IUP och i undervisningen. Wirström Nilsson (2009)

framför att elevernas utveckling främjas genom att eleverna får möjlighet till att engagera sig i sitt lärande. Eleverna liksom Wirström och Nilsson förde även fram relevansen av deras engagemang. Eleverna pratade om allt engagemang och inflytande i skolan som något positivt, i arbetet med IUP med även i andra situationer som elevråd och påverkan av undervisningen. Vi kan se att eleverna anser sig vara delaktiga i sitt lärande genom IUP. De tycker även att de har tillräckligt med utrymme till att påverka och på så sätt inhämta

kunskaper på ett stimulerande sätt. Samtliga elever menade att de hade varit svårt för lärarna att anpassa undervisningen efter elevernas behov utan elevinflytande. De ansåg att

elevinflytande är viktigt i all undervisning.

Vår analys visar på många likheter mellan den tidigare forskning vi tagit del av, med Vygotskijs teori och med elevernas berättelser. Eleverna efterfrågar en anpassad

arbetsform(IUP) där den formativa bedömningen dominerar samt där lärarna är kontinuerligt deltagande. Dessa aspekter framförs också på olika sätt i tidigare forskning av Wirström och Nilsson (2009), Hattie (2009), Vallberg Roth och Månsson (2006) samt i Vygotskij teori (2001)

34

6. Diskussion

Under denna rubrik kommer vi att diskutera de olika delarna som vi har arbetat med under hela processens gång. Vi kommer att diskutera varför vi har gjort som vi har gjort, hur detta har fungerat och om vi nått de mål vi satte från början.

6.1 Litteraturdiskussion

Det talas mycket om IUP i skolans värld, därför har det varit relativt lätt att hitta forskning som bidrar till vår undersökning. Vi anser oss ha en stabil grund med forskning samt teori som stödjer vår undersökning.

Vi hittade flertalet olika undersökningar om IUP, som vi kunde använda i vårt arbete. Forskningsrapporterna vi valde anser vi styrker vårt resultat gällande elevers förhållningssätt till mål och IUP. Det som saknades i forskningsöversikten var elevers perspektiv, vilket vi därmed ansåg saknades i den forskning vi tagit del av var elevernas åsikter och erfarenheter av IUP. Därför valde vi att undersöka IUP genom barns perspektiv för att bygga vidare på tidigare forskning. En av studierna vi läste in oss på är Vallberg Roth och Månssons (2006) forskningar kring elever och måluppfyllelse.

Vi valde att utgå från Vygotskijs teori. Vi anser att Vygotskijs teori understryker många punkter inom elevers utveckling. Det har varit den proximala utvecklingszonen, det sociokulturella perspektivet och stöd av andra som vi har valt att utgått ifrån och relatera till. Med hjälp av teorin har vi kunnat tolka barnens tankar på ett lättare sätt (Vygotskoij, 2006).

Trots att Vygotskijs teori utvecklades i början av 1900 talet anser vi att den fortfarande är relevant. Vygotskijs teori tycker vi visar en tydlig relation till dagens utvecklingsarbete med undantag från skillnader i form av hjälpmedel. I början av 1900-talet användes andra fysiska redskap än vad vi gör idag.

6.2 Metoddiskussion

Vi är nöjda med hur vår undersökning har genomförts samt med vilka metoder vi valt att använda. Vi valde att göra 20 intervjuer och dokumentera med hjälp av en mikrofon. Det var många intervjuer vi skulle göra och att intervjua innefattar många olika moment. Genom

35

mikrofonens hjälp kunde vi som intervjuar koncentrera oss på elevens svar, reflektioner och dylikt. Därför ångrar vi inte att vi valde bort att observera. Vi anser även att det har varit produktivt att dela upp oss på intervjuerna. Även om det kan tyckas vara bra att det finns med två vuxna, ser vi trots detta främst fördelar med att bara vara en som intervjuar. Under

intervjuerna använde vi oss av ett frågeformulär som vi följde under hela samtalet vilket vi ansåg hade en positiv effekt. I efterhand kan vi se att en del frågor vi förde fram var

upprepningar. Detta kan vi både se för- och nackdelar med. Fördelen är att eleverna får många chanser samt god betänketid att föra fram sina åsikter. Nackdelen kan vara att eleverna känner att vi ställer upprepande frågor och därav tappar intresset. Bortsett från detta är vi väldigt nöjda med vårt val, främst på grund av att det skapade en bra struktur på hela intervjun. Vi anser att intervjuerna har bidragit med samtlig information vi efterfrågat i vår undersökning. Genom intervjuerna har vi skaffat oss en förståelse över hur barnen ser på IUP och vad de tycker. Eftersom vår undersökning visade ett överlag samstämmigt resultat tror vi att lärarna trots att vi inte efterfrågade det kan ha valt ut de elever som lärarna ansåg var pålästa, uppdaterade och positiva till IUP. Detta kan ha resulterat i att vi inte fick ta del av mer varierande svar. Vi bad lärarna om att välja ut elever med olika erfarenheter av skolan och IUP. Eftersom det skulle kunna bidrag till varierande svar. Dock vill vi inte framföra denna reflektion som något absolut eftersom att det kan vara så att lärarna faktiskt följt våra

instruktioner. Vi var även aningen oroliga för att eleverna skulle säga de saker som de trodde att vi ville höra. Ibland kan det vara så att barn inte riktigt tänker på vad de egentligen känner och upplever utan istället väljer att tillfredställa den som frågar. Det vi gjorde för att då undvika detta på bästa sätt var att tydligt förklara för alla intervjupersoner som deltog att det inte fanns något rätt eller fel utan att det var helt och hållet deras åsikt som spelade roll. Dock kan det ju vara så att vissa ändå valt att försöka känna efter vilket svar vi möjligen var ute efter och därför varit väldigt positiva istället för negativa till ämnet. Även detta anser vi inte är något absolut utan att eleverna helt enkelt varit positiva till ämnet. Vilket i så fall visar på att samtliga elever oberoende tidigare erfarenheter av skolan och IUP ställer sig positiva till arbetssättet. Andra anledningar till att eleverna hade en så pass positiv inställning kan vara att de ville vara oss till lags, verka extra "duktiga" eller var osäkra i situationen.