Sex an the city i tjejernas hjärtan? -ett ungt och kvinnligt perspektiv på en populärkulturell text

3

Abstract

Svensk titel: Sex and the City i tjejernas hjärtan? Ett ungt och kvinnligt perspektiv på en populärkulturell text

Engelsk titel: Sex and the City in the heart of the girls? A young and female perspective on a popular cultural text

Författare: Marie-Louise Sandell

Nyckelord: Kvalitativ studie, populärkultur, feminism, para-television, Cultural studies, Sex and the City, konsumtion, postmodernism, didaktik

Detta arbete har syftat till utveckla ett feminint, ungt och individuellt perspektiv på nio gymnasieflickors egna uppfattningar om och förståelse av en populärkulturell text, som de gavs tillfälle att i en gruppintervju beskriva med egna ord.

Flera elever uttryckte synpunkter som i hög grad förde tankarna till ett postmodernt tänkande, fokuserat på individens önskningar och drömmar. En del elever tyckte att filmen tog upp kvinnofrågan anno 2009, dvs. att den fokuserade på kvinnans fria val att leva singelliv och rätt till ”manliga sexualvanor”, på hennes rätt till kvinnliga gemenskaper och genom dessa rätten till ett inbyggt bekräftelsesystem, på hennes rätt att vara kvinnlig i kombination med att ha en karriär och på åldersfixeringen i dagens samhälle.

Andra elever irriterade sig över filmens föråldrade kvinnobild, eftersom de tyckte att den förmedlade gamla stereotyper och förväntningar på kvinnliga egenskaper, utseenden och beteenden.

Eleverna fördjupade sig i diskussioner kring individens frihet och kring vikten av att själv välja livsstil, snarare än att de sökte politiska eller kollektiva lösningar på exempelvis ”kvinnofrågan”. En del av eleverna ansåg att kvinnofrågan handlar om att stå för sin person och inte för sitt kön och de menade att bortsett från en hel del stereotypiska drag så kunde de relatera till filmen.

5

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 TV-serierna i samhället ... 7

1.2 Sex and the City och HBO ... 8

1.3 Populärkulturen och skolan ... 9

1.4 Populärkulturen, skolan och Cultural Studies ... 11

1.5. Syfte och problemställning ... 12

2. Begreppsdefinitioner ... 13

2.1 Kultur ... 13

2.2 Populärkultur ... 14

2.3 Postmodernism ... 14

2.4 Modernitet ... 15

2.5 Feminism ... 15

2.6 Postfeminism ... 17

2.7 Genus ... 18

2.8 Paratelevision ... 18

2.9 Sammanfattning av begreppen ... 19

3. Teoretisk referensram ... 20

3.1 Cultural Studies ... 20

3.2 Forskning om TV ... 23

3.4 Feministiska perspektiv ... 25

3.5 Kulturkritiska perspektiv ... 27

4. Metod ... 30

6

4.1 Urval ... 31

4.1.1 Om informanterna ... 32

4.2 Genomförande ... 34

4.3 Etiska överväganden ... 36

5. Resultat och analys ... 38

5.1 Sex and the City – en presentation av filmens handling ... 39

5.2 Sex and the Citys budskap och innehåll ... 39

5.3 Genusperspektiv ... 42

5.4 Sex and the City som ”a fairytale” ... 47

5.5 Om konsumtionen ... 52

5.6 Om åldersfrågan ... 56

5.7 Narcissistisk spegling ... 58

6. Diskussion och avslutning ... 62

Referenser ... 67

Litteratur ... 67

Film ... 72

Internet ... 72

Vetenskapliga artiklar ... 72

Övriga artiklar ... 73

Muntliga källor ... 75

Bilder ... 75

Bilagor ... 76

Skolans styrdokument ... 76

7

1. Inledning

Hösten 2007 stod Madame Bovary på agendan i en tredjeårsklass på samhällsprogrammet. Jag samtalade med de gruppindelade killarna kring boken och eleverna kom in på verkligt intressanta synpunkter när de jämförde bokens huvudkaraktär med flickors förhållningssätt av idag. Det visade sig i diskussionen att en del tonåringar inspireras av film- eller TV-serier i sina förhållningssätt till det motsatta könet. Ett konkret exempel nämndes, då en flicka iscensatt ett avsnitt ur Sex and the City ”live”. Killen som ofrivilligt utsetts till ”medspelare” uppgavs ha blivit upprörd eftersom han känt sig som en medspelare i ett drama där bara flickan vetat om utgången.

När jag efter diskussionen rättade elevernas prov i litteraturhistoria så kunde jag konstatera att så gott som alla hade full poäng på frågorna, som handlade om Madame Bovary. Jag frågade eleverna om anledningen och de refererade till den diskussion vi haft i skolan. Därmed väcktes mitt intresse för att fånga upp elevernas egna berättelser men också deras film- och TV-intresse i undervisningssituationen och därför bestämde jag mig för att genomföra en undersökning kring hur flickorna uppfattar och tolkar de feminina värderingar och ideal som framkommer i filmen Sex and the city. The movie.

Och visst går det att se likheter mellan Emma Bovarys och Sex and the City-tjejernas hunger och leda! Intressant är att i båda fallen så svävar karaktärerna ut i erotiska affärer och hämningslös konsumtion för att komma till rätta med sin långtråkighet. I Sireners sång (1999) beskriver Nina (feminist, litteraturvetare, författare och journalist) Flauberts Emma Bovary som en köpgalen och underminerande varelse. Hennes lust att handla och tomheten i nöjena känns så välbekant att till och med tonårskillar år 2007 associerar romanen med Sex and the City.

1.1 TV-serierna i samhället

Samhällsdebatten diskuterar ofta såpornas och seriernas inverkan på dess publik. En del anser att TV-serier passiviserar och lär ut reaktionära kvinnomönster, medan andra anser att en del serier beskriver allmänmänskliga problem och relationer i främst kvinnors liv. Serier

8

och såpor lär kvinnor att framförallt hantera kärlek och relationer, förmågor som många gånger beskrivs som kvinnliga. Serier och såpor anses också vara en del av kvinnornas vardag och identitetsarbete och de representerar mångfald, förändring och testande attityder hos karaktärerna. Å andra sidan kan de även uppfattas som ”konserverande och fastlåsande förebilder när det gäller genussystem och maktförhållanden” menar Marianne Liliequist, (2000, s.32), professor i etnologi vid Umeå universitet.

Oavsett om TV-serierna anses vara utvecklande eller endast fördummande så väcker dessa engagemang och diskuteras flitigt på nätet: ”Sommartemperaturen stiger och det är dags att plocka fram Louis Vuitton-väskan och Manolo Blahnik-skorna!”, skriver den kulturrelaterade Plaskis.se, nättidningen för ungdomar av ungdomar (Siirtola, 2008). ”Idag slukar mina tre döttrar glatt amerikanska TV-serier som "Sex and the city" och "Desperate housewives". ”Kulturkoftorna” från 1968 har de ingen större förståelse för, skriver Mats Myrstener (doktorand vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala) i sin feministiskt orienterade blogg (Myrstener 2008).

I skolan diskuteras filmen Sex and the City, The movie på rasterna och på fritiden diskuteras filmen i olika bloggar. Det finns således ett stort intresse bland unga tjejer för den film (som ersatt serien med samma namn) och som handlar om mode, glamour och kvinnlig vänskap.

Serier och såpor analyseras och diskuteras naturligtvis även i vetenskapliga sammanhang. Undersökningar i frågan kring ungdomars TV-vanor och inhämtande av förebilder via TV, är ofta kvantitativa, dvs. de ger en uppfattning om mönstren i stort. Kunskapen behöver emellertid kompletteras av undersökningar på individnivå, baserad på djupintervjuer, vilket är syftet med detta projekt. Frågor kring självbild och identitet, konsumtion och status är centrala begrepp för detta projekt som har sin utgångspunkt i filmen Sex and the City (2008).

1.2 Sex and the city och HBO

En serie som Sex and the City har positionerat sig som ”para-television” (Leverette, 2008, s.29), vilket innebär att serien (och filmen) kommit att ingå i den produktion av program

9

och marknadsstrategier som positionerat kanalen, HBO (Home Box Office), som originell och annorlunda i förhållande till övriga amerikanska TV-kanaler. Sex and the City profilerar nya grepp (estetiken präglas bland annat av långa tagningar, filmning under natten och rörlig kamera) och nya teman (singelliv, kvinnlig sexualitet och kvinnlig vänskap) som förefaller gå hem hos de unga tjejerna. Även filmen, Sex and the City, The movie, är producerad av HBO, ett TV-bolag som finansieras via abonnenter och inte genom försäljning av reklaminslag till annonsörer. Denna, för amerikanska förhållanden, nya utveckling har medfört att TV-bolaget lanserat sig som ”It’s not TV. It’s HBO” (Leverette, 2008, s.33). Bolaget framhåller att de har originalprogram av hög kvalité, speciella filmer, dokumentärer, vuxeninnehåll och sportprogram. Till serier av hög kvalité räknas Sopranos, In Treatment, Entourage och Sex and the City.

Konkurrensen om tittarna leder till ständigt nya profileringar och omorganiseringar, vilka i sin tur frammanar undersökningar av TV: s ständigt pågående utveckling, t.ex. Marc Leverettes IT’S NOT TV (2008) eller Robert, C Allens The Television Studies Reader (2006). Ibland har dessa sin utgångspunkt i neoliberala idéer kring begränsade statliga ingripanden men undersökningarna tar även avstamp i neomarxistisk kritik av den borgerliga samhällskritiken (Leverette, 2008, Förordet, s. xi).

I och med att TV-bolaget, HBO, är fritt från de begränsningar och restriktioner som annonsnätverksbolagen är underkastade, genom annonsörernas krav, så medför detta förhållande produktion av serier, som anses mera mottagaranpassade, med t.ex. ett ”friare” språk. Därmed framstår programmen som nyskapande, vilket motiverar nya undersökningar om mottagandet av program som ingår i ”post-televisionens” era. Programmen anses också ungdomstillvända (moderna) på ett annat sätt än vad de traditionella såporna är och mycket riktigt så diskuteras de flitigt bland eleverna, t.ex. i skolan under rasterna, vilket gör dem intressanta i ett utbildningsvetenskapligt perspektiv.

1.3 Populärkulturen och skolan

Vad som saknas i skoldebatten är en kvalitativ diskussion kring det ideologiska och estetiska värdet av de ungas fritidskultur, samt en analys av hur detta värde uppfattas av

10

ungdomarna. I skolan finns en kulturell hierarki som rangordnar och därmed ställer det ena mot det andra, utan att i tillräckligt hög utsträckning diskutera, resonera kring och värdera sitt kulturella underlag. Lotta Bergmans avhandling: Gymnasieskolans svenskämnen; ”En studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser” (2007), visar exempel på detta. Flera kvantitativa undersökningar, till exempel SCB:s undersökning från 2005 (Persson, Sjöberg, 2005) slår fast att vart tredje barn och ungdom mellan 10–18 år tittar på TV tre timmar eller mer en vanlig vardag. Vanligast är det emellertid att titta på TV mellan en och två timmar per dag. Det gör hälften av barnen och ungdomarna i dessa åldrar. Ofta är de reklamfinansierade TV-kanalernas program i fokus, ett fenomen som skolan bör uppmärksamma genom att införliva populärkulturen i diskussionen av olika texter, så att inte det demokratiska samtalet riskerar att gå förlorat. För att nå framgång i detta arbete krävs en fördjupad kunskap om elevernas egen syn på sin vardag och fritidskultur, något som Fanny Ambjörnsson (socialantropolog vid Stockholms universitet) lyfter fram i sin avhandling I en klass för sig (2003). Med utgångspunkt i tonårstjejers olika klassbakgrund undersöker hon hur feminina genuspositioner skapas och vilken roll klass, sexualitet och etnicitet spelar i skapandet av genus.

Ambjörnssons respektive Bergmans forskning är, tillsammans med min egen analys av ungdomarnas fritidskultur, intressanta för min egen undervisning i ämnena film, drama och svenska eftersom detta underlag ger nya infallsvinklar i ämnet svenska, i mötet mellan populärkulturella filmer och klassisk litteratur, eller i filmkunskap, genom mötet mellan film och TV och mellan olika genrer. Undersökningen är även intressant ur ett dramapedagogiskt perspektiv eftersom eleverna ofta iscensätter rollspel med ett innehåll som har ett ursprung i populärkulturen.

Läroplanen i svenska talar om ”ett vidgat textbegrepp”, vilket innebär att personliga, existentiella, etiska, historiska och framtidsinriktade ämnen ska behandlas i undervisningen, och att denna ska innefatta avlyssning, film, video etc. Film och litteratur jämställs (se bilaga 9.1), vilket motiverar att läraren i undervisningssituationen för in en populärkulturell text, som anknyter till elevernas moderna tillvaro, och som kan bidra till att få igång en diskussion kring eller skapa ett intresse för till exempel litteraturen.

11

Ference Marton (professor i pedagogik vid Göteborgs universitet) och Ingrid Carlgren (professor i pedagogik vid Institutionen för samhälle, kultur och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm) diskuterar i artikeln Läraren har nyckeln till framtiden (Carlgren, Ingrid, Marton, Ference, 2000), vikten av att utveckla skrivförmågan hos den enskilda eleven utifrån olika situationer. Denna förmåga kräver en övning i att uppfatta skillnader, dels mellan olika stilar men också innehållsmässiga olikheter. ”Att kunna se vad som är väsentligt i en situation är mycket att kunna se i vilket väsentligt avseende en situation skiljer sig från andra”. Därför måste hela det samhälleliga och kulturella sammanhanget ingå i litteraturundervisningen för en djupare förståelse.

Ämnen som svenska eller filmkunskap bör inte enbart betraktas som bildningsämnen, utan som ämnen som behandlar olika texter med utgångspunkt i en aktuell verklighet. Då TV framkallar ett kritiskt förhållningssätt hos eleverna, genom att mediet underkastar dem ett extra filter, vilket i sin tur gör dem medvetna om att det de ser och hör utgör ett slags som-om-värld, kan axplock ur t.ex. TV-serier stimulera till en vidare diskussion om film och litteratur. Det väsentliga är egentligen inte vilka intryck de unga får, utan att de lär sig värdera dessa, lär sig förstå en reaktion på en given situation - utifrån en själviakttagelse (Esjaaer, Helles, 2000, s.56).

1.4 Populärkulturen, skolan och Cultural Studies

Enligt Stuart Halls Encoding/Decoding-modell är den dominerande ideologin inskriven som en önskvärd tolkning av en medietext, men det är inte automatiskt så att den accepteras av läsaren, som kan inta olika positioner beroende på dennes sociala och klassmässiga erfarenheter, anser Daniel Chandler (2009), lektor i media och kommunikation vid Aberystwyth universitet i Wales. En medietext som är populär måste därför vara öppen för olika tolkningar, som olika sociala grupper kan förhålla sig till. Detta betyder att en film som Sex and the City, The Movie kan betraktas utifrån olika synvinklar beroende på vem som är åskådare. Även om eleverna visar ett stort intresse för filmen så är det inte självklart att de inte också riktar kritiska invändningar mot den och mottagandet eller receptionen av en populärkulturell text som Sex and the City, The movie är målet med denna undersökning.

12

Därmed ska studien utforska vad en populärkulturell film som Sex and the City tillför unga tjejer, hur de uppfattar de filmens värderingar, estetik och realism?

Projektet placeras i en institutionell (skol) kontext, där inte bara medietexten diskuteras, utan där frågor kring ägarskap och kontroll bildar en ram som ger texten ett sammanhang. Raymond Williams beskrivs av Phil Edwards (forskare, författare och redaktör från Manchester) som en av de mest inflytelserika representanterna för den brittiska Cultural Studies-traditionen och en av efterkrigstidens största kulturteoretiker, bland annat eftersom han menar att “culture must finally be interpreted in relation to its underlying system of production (…) a culture is a whole way of life, and the arts are part of a social organisation which economic change clearly radically affects” (Edwards, 1999). Williams anser inte att kulturbegreppet bara ska referera till ”finkulturen” utan att detta ska ses som en del av samhället.

Williams vidgade idéer kring ordet kultur passar väl in på detta arbete, som handlar om den del av kulturen som inte anses ”fin”. En TV-serie och populärkulturell film som Sex and the City bör diskuteras även utifrån andra och utvidgade synsätt än rent traditionella, bland annat eftersom dessa populärkulturella medietexter är intimt förknippade med den kommersiella kulturen.

1.5 Syfte och problemställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två grupper av tonårsflickor uppfattar den populärkulturella texten Sex and the city. The movie; mer precist att undersöka flickornas intressen för och avståndstaganden från den bild av kvinnlighet som filmen framställer. Vid sidan om forskningssyftet finns det professionsrelaterade syftet att belysa frågor kring moderna feminina ideal, normer och krav och på så vis bidra till utveckling av undervisning som tar sin utgångspunkt i elevernas tankar och funderingar.

Uppsatsen har följande problemställning: Hur uppfattar deltagarna i studien representationen av kvinnor i Sex and the city, The Movie och hur kan flickornas uppfattningar förstås utifrån ett teoretiskt perspektiv grundat i den brittiska Cultural Studies-traditionen?

13

2. Begreppsdefinitioner

För att kunna studera elevernas uppfattningar på en populärkulturell film så väljer jag en terminologi, hämtad från ett kulturteoretiskt kunskapsfält.

2.1 Kultur

Naturligtvis måste olika stipulativa definitioner av begreppet kultur diskuteras eftersom vårt postmoderna samhälle idag präglas av kulturell olikformighet och eftersom filmen Sex and the City. The Movie beskrivs som ett exempel på en postmodern kulturprodukt. Begreppet kultur är emellertid “one of the two or three most complicated words in the English language”, skriver Raymond Williams i Keywords (1976, s. 76.) Detta beror dels på alla de användningsområden som ordet har och dels på att ordet i sig är dynamiskt, med en inneboende problematik och inre spänningar på grund av olika hållningar till begreppet. Två huvudföreställningar om ordet kultur kan utkristalliseras: ett traditionellt/estetiskt som tar avstamp i konstarterna och ett antropologiskt/sociologiskt, som även utgår från levnadssätt, värderingar och institutioner, enligt My Klockar Linder (2006, s. 13), doktorand vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

En icke-kontroversiell definition förklarar kulturbegreppet som ett sätt att leva, vilket manifesterar sig genom kreativa uttrycksformer (konst, musik, film, litteratur) eller genom språket och traditionerna, vilka tillsammans bildar ett slags kollektiv identitet.

Cultural Studies-forskarna menar att begreppet kultur ska definieras och ses utifrån de betydelseskapande processer och praktiker som skapas. Dessa processer skapar ofta texter som blir medialiserade, dvs. som förekommer inom till exempel filmen eller musiken. Begreppet “text” gäller i detta sammanhang för ett bredare koncept, vilket inkluderar musik, film, stil. Cultural Studies menar att studiet av olika symboliska uttryck är ett sätt på vilket man kan förstå kulturen och detta sätt är lika viktigt som studiet av vardagslivet, anser förespråkarna. Samtidigt blir ett historiskt perspektiv viktigt för en förståelse av samtiden, menar Hillevi Ganetz (2009), medieforskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

14

2.2 Populärkultur

Magnus Persson talar om finkulturen respektive masskulturen som ett motsatspar i Populärkulturen och skolan (2000, s. 23). Till den senare kan populärkulturen räknas in, eftersom denna riktar sig till den stora allmänheten. Den anses inautentisk, eftersom den inte har något folkligt ursprung och den anses, vidare, manipulera, eftersom syftet är kommersiellt. Denna definition är, enligt Chris Barker (australiensisk professor i kulturstudier) i boken Cultural Studies (2003, s. 66) allmänt vedertagen av både konservativt och marxistiskt inspirerade forskare. Den ”låga” populärkulturen anses också ha med kön att göra eftersom den tillskrivits feminina egenskaper, t.ex. intuition och närhet, till skillnad från den ”höga” maskulina kulturen, som anses mer distanserad och eftertänksam, menar Madeleine Kleberg (2006, s. 23), docent, medieforskare och lärare vid Institutionen för medier och kommunikation vid Stockholms universitet. Ett sådant synsätt reflekterar ett samhälle där män har mer makt än kvinnor, vilket automatiskt leder till att det som värderas högt är kvalitéer associerade med män, enligt Suzanne Paul (1990), skribent på Humanism Today, som publiceras av The North American Comittee for Humanism.

Inom TV har det länge gjorts en distinktion mellan de populärkulturella underhållningsprogrammen och det journalistiska utbudet, även om denna uppdelning håller på att luckras upp genom hybridiseringen av TV, där gränsen mellan fakta och fiktion blir mer och mer flytande, bl. a. genom realityprogrammen.

2.3 Postmodernism

Sex and the City betraktas generellt som en postmodern serie/film och begreppet används ofta ganska fritt för att referera till ett samhälle eller till erfarenheter; olika former av konstnärliga aktiviteter eller filosofiska infallsvinklar, t.ex. inom kritisk teori, konst och litteratur. Begreppet kan även beskrivas som antingen sprunget ur eller som en reaktion på modernismen, som ofta används för att karakterisera en räcka aktiviteter inom konsten och kulturen och mer ur en begränsad synvinkel. Denna utvecklades mellan 1890 och 1930. Utmärkande drag var realismen och intresset för formen men även en uppfattning om

15

människans förmåga att kunna skapa, förbättra och förändra sin omgivning, med hjälp av praktiska experiment, vetenskaplig kunskap eller teknologi.

Postmodernismen har även definierats som trevandet efter något nytt efter det att luften gått ur modernismen (Bergsten, Elleström, 2004, s.77). I det postmoderna samhället har det gedigna försvunnit. Medias konstgjorda bilder refererar inte längre till en djupare mening. Man talar om en ”hyperverklighet” (Björk, 1999, s. 270) där allt är sken, genomskinlighet och ostadighet. Postmodernismen ger uttryck för en skeptisk världsbild och talar mot alla fasta värden och absoluta sanningar. Därmed kritiseras alla försök till objektiva ställningstaganden. Istället är allt relationellt och kontextuellt. Postmodernismen refererar till ett samhälle som fortfarande innehåller några moderna aspekter, eftersom det inte är traditionellt, men som har utvecklat en ökande betydelse för massmedia och konsumtionssamhället. Den postmoderna TV: n är lekfull, intertextuell (refererar till andra tidigare texter) och gränsöverskridande mellan hög- och populärkulturen (Longhurst, 2008, s. 295).

2.4 Modernitet

Modernitet, å andra sidan, representerar ett evigt sökande efter mening men denna mening kräver ett djup som fanns hos Platons uppdelning av en idé- och skenvärld, hos Marx som talade om ideologi och sanning, hos Freud som talade om det medvetna respektive det omedvetna och hos Sartre som talade om autentiska eller ickeautentiska erfarenheter. I vårt samhälle har detta djup försvunnit och ersatts av en synlig kultur där konsumtion ersatts av produktion, där kroppen betonas istället för själen, där överjaget ersatts av detet, kort sagt en kultur som betonar känslor, impulser och längtan – en feminin kultur (Björk, 1999, s. 268 ff.)

2.5 Feminism

Feminism är ett annat begrepp som ibland förknippas med TV-serien/filmen Sex and the city. Enligt Claudia Lindén (forskare i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola) och Ulrika Milles (litteraturkritiker i Göteborgs-Posten och Expressen) ska denna term betraktas

16

som ett kritiskt perspektiv, snarare än som en metod, vilken strävar till att identifiera och förändra maktstrukturer som är kopplade till kön (Lindén, Milles, 1995, s. 9). Simone de Beauvoir utvecklar i Det andra könet (1949) feminismen som en vetenskaplig disciplin, som ur ett historiskt perspektiv förklarar hur kvinnans roll som "den andra" skapats och återskapats genom tiderna. Amerikanska feminister har under senare år fört fram tankar kring att även ”kroppen” konstrueras kulturellt. Dessa har därmed ifrågasatt genus/kön-distinktionen, där kön är biologi medan genus är sociala och kulturella aspekter och därför tolkas begreppet feminism bäst som en spänning mellan olika strategier och traditioner. Ebba Witt Brattström, som talar om att det feministiska perspektivet fokuserar på två faktorer – kön och makt. Kvinnor talar ofta utifrån ett underläge och känner ett motstånd mot manliga texter och föredrar kvinnliga sådana (Milles, Lindén, 1995, s. 86). ”Den traditionella undervisningen går ut på att den kvinnliga studenten ska lära sig tänka som en man, identifiera sig med manliga tolkningar och acceptera manliga värderingssystem som legitima. Psykologiskt innebär processen mot ”väl godkänt” att vi arbetar in självhat och osäkerhet om vår identitet i oss själva” (Milles, Lindén, 1995, s. 88) ”Feminism created sexism” skriver Linda Hutcheon (professor i engelska och litteratur vid University of Toronto). Hon menar att begreppet är en konstruktion för oss. Vi tänkte inte på detta tidigare liksom vi inte tänkte på begreppet rasism, menar hon. Det betyder dock inte att sexismen inte existerar. Begreppen är visserligen konstruktioner inom en diskurs men de är konstruktioner vars effekter har förändrat verkliga sociala förhållanden (Hutcheon 1989). En feministisk strategi som Marianne Liliequist beskriver är ”livmoderfeminismen” (särartsfeminismen), vilken kortfattat går ut på att kvinnor har en större biologisk potential för mjuka värden, exempelvis omvårdnad, vilket skulle betyda en uppvärdering av den traditionella såpan, med sitt feminina stoff. Värdefeminismen, å andra sidan, menar att kvinnans ”fallenhet” för mjuka värden är ett resultat av sociala traditioner. Den tredje strategin kallas likhetsfeminismen och den strävar efter att upphäva dualismen mellan det manliga och det kvinnliga. Marianne Liliequist menar att den postfeminina såpan är mera cynisk, dvs. att den förespråkar en individualistisk syn där kvinnans uppgift blir att sätta sig själv i centrum och aldrig säga nej till makt, framgång eller egen njutning (Liliequist, 2000,

17

s. 99ff. Marianne Liliequist avfärdar emellertid inga synsätt utan menar att det är positivt att olika åskådare hämtar styrka beroende på klass och livssituation, hävdar Harry Arnster, (1999) skribent på SvD.

2.6 Postfeminism

Postfeminismen används ofta för att markera ett slut på de tidigare relationerna och ordet ”post” betyder då att dessa relationer har ersatts och att begreppet handlar om den tid som kommer efter feminismen. Den postfeminina diskursen inom västvärldens populärkultur signalerar ett förhandlande beträffande kvinnors intressen respektive kvinnlig underkastelse, snarare än att den bygger vidare på specifika feministiska teorier, enligt Georgina Ibister (Negra, 2004) forskare på Sydneys universitet. Sarah Projansky (professor i genus och filmvetenskap vid universitetet i Illinois) menar att postfeminismen kan stå för så många olika saker och att den därför är ett ”powerful, pervasive and versatile cultural concept” (Negra, 2004). Även Linda Hutcheon beskriver den postfeminina teorin som en liberal humanism: självständig och genomskinlig. Vi formulerar teorin för att därefter ifrågasätta denna, men ett ifrågasättande är inte samma sak som att förneka denna. ”It questions the very bases of any certainity (in history, subjectivity, reference) and of any standards of judgement: who sets them? When? Where? Why?” (Hutcheon, 1999).

Karen Boyle (lektor i film- och TV-studier vid Glasgows universitet) argumenterar för att postfeminismen, till skillnad från feminismen, som vill förändra samhället, intresserar sig framförallt för individen, vilket sammanfaller med den populära versionen av postfeminismen (2005, s. 34). Denna utgår från västvärldens konsumtionskultur, där kvinnan strävar efter att uppnå en lyckad karriär och ekonomisk självständighet i syfte att ta kontroll över sitt eget liv och njuta av sin frihet. Sex and the City förenar de gamla idealen `true love´ och `happily ever after´ med nya ideal som förvandlar jaget, ger kvinnor nya valsituationer och möjligheter till självförverkligande. ”One of the most striking aspects of postfeminist media culture is its obsessional preoccupation with the body”, anser Rosalind Gill (2007), lektor i sociologi vid the London School of Economics and Political Science.

18

2.7 Genus

Begreppet genus används inom den feministiska teoribildningen för att komma till insikt om och urskilja de tankar, intryck och handlingar som formar det sociala könet, hur kön skapas eller konstrueras i relation till samhället och kulturen.

Genusforskarna tog över ordet från engelskans gender, ett ord som började dyka upp inom kvinnoforskningen i början av 80-talet och som koncentrerar sig på vilka kulturella och sociala förväntningar som finns på mäns och kvinnors beteenden och vilka relationer som finns mellan könen, dominerande teman även i TV-serien och filmen Sex and the City. Det feministiska fältet inom Cultural Studies har i ett internationellt sammanhang betonat vikten av en forskning som undersöker hur kön ”produceras” och

”reproduceras” i en kulturell praxis. Centrala frågor har kommit att kretsa kring begrepp, såsom makt, identitet och betydelse (Ganetz 2009).

Genusforskningen ansåg sig behöva ett ord som betonade en feministisk synvinkel med utgångspunkt i prägling, tvång och underordning. Det tidigare könsrollsbegreppet ansågs ha förlorat i kraft. Begreppet genus kom att förstås som en vetenskaplig term, användbar för att undersöka hur kön skapas och hur dessa relationer ser ut, vad relationerna skapar för roller och hur människan ska kunna bli friare gentemot dessa (Hirdman, 2003, s. 11ff.). Fanny Ambjörnsson (2003) menar att det har blivit lättare att systematiskt tala om manligt och kvinnligt genom introduktionen av genusbegreppet. Hon anser att genus är ett föränderligt begrepp som ständigt måste ”återskapas” (2003, s. 13). Detta skapande ska emellertid inte se ut hur som helst. Begreppet bör kopplas till sexualiteten eftersom denna i likhet med genusrelationerna är hierarkiska till sin natur. Fanny Ambjörnsson diskuterar vad det innebär att vara tjej på ”rätt sätt” (2003, s. 20). Föreställningar om normalitet anser hon vara reglerande och därmed kommer dessa även att handla om makt, ett begrepp som vid sidan av sex ständigt diskuteras i Sex and the city.

2.8 Paratelevision

Sex and the City definieras som Paratelevision, ett slags TV som behåller en dold relation med den existerande TV-formen, men som istället för att attrahera en masspublik snarare

19

bygger koalitioner med publiken. HBO är ett sådant reklamfritt TV-bolag, som finansieras genom abonnemangsintäkter. Paratelevisonen vill marknadsföra sig som speciell genom en unik visuell stil kombinerad med ett provokativt innehåll och en artistisk integritet:

HBO sitcoms are an attractive prospect for celebrities because they are free of many of the restrictions and limitations placed on network programming. As a pay-cable network, HBO not only offers a space for self-parody, but I also allows serious subjects to be tackled and strong language to be use without fear of recrimination from potential advertisers (Leverette, 2008, s. 119).

Marc Leverette (professor i Mediastudier vid Colorado State University) menar att HBO och deras TV-serie/film Sex and the City förespråkar en “Cocksucker, motherfucker, tits”- filosofi, som han kallar ”the HBO Voyeur project”, en sorts Andy Warholskt multimediaprojekt och ett exempel på icke-TV. Innehållet är alltså mera gjort för att fylla ett gap, som han kallar för ”transgression as equipment for living” än att det egentligen är gjort för TV (Leverette, 2008, s. 142).

2.9 Sammanfattning av begreppen

Kultur, som ett mångtydigt och associationsrikt begrepp, återkommer följaktligen i många sammanhang. Därför har uppsatsen i detta avsnitt behandlat olika stipulativa definitioner som florerar runt begreppet.

Filmen/serien kretsar kring fyra kvinnor och deras sökande efter meningsfulla relationer och den har av många betraktats som feministisk, vilket betyder att begreppet feminism inte längre står för riktigt samma sak som det exempelvis gjorde på sextio/sjuttiotalet, vilket även nödvändiggör ett resonemang och ett förtydligande även av begreppet postfeminism. Begreppet postmodern knyts ofta till det moderna konsumtionssamhället, som med all önskvärd tydlighet beskrivs i en TV-serie som Sex and the City. Denna betraktas även som para-television, eftersom den i hög utsträckning bryter mot tidigare tabun i den eviga kampen om tittare och speciellt yngre sådana. Därför finns det en anledning att förklara även detta begrepp.

20

3. Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras studier som tidigare är bedrivna inom aktuellt ämnesområde. Litteraturen spänner över flera verksamhetsfält, varför den delas in i sex underavdelningar; Cultural studies, forskning om TV, feministiskt orienterad litteratur och kulturkritiska perspektiv. Tillsammans ger dessa olika teoretiska bidrag inblickar i en rad olika infallsvinklar och områden, som alla delar det gemensamma intresset för genus, identitet, populärkultur och sentida moderniseringsprocesser.

3.1 Cultural Studies

Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i den brittiska Cultural Studies - traditionen, som intresserar sig för populärkulturella fenomen, såsom film och TV. Denna tradition intresserar sig även för hur kulturella uttryck hänger samman med maktrelationerna i samhället, där olika klasser eller grupper står som förbundna med dessa maktrelationer. Det föreligger inom Cultural Studies ett samband mellan forskning och politik, vilket är en infallsvinkel som belyses i detta arbete.

Den brittiska Cultural Studies - traditionen har sedan etableringen i slutet av 1950-talet hämtat influenser från olika teorier, t.ex. marxismen, semiotiken, och feminismen Det är bland andra två teoretiker och en akademisk institution som brukar förknippas med traditionens uppkomst och etablering; Raymond Williams, Stuart Hall och Birmingham Centre for Contemporary Cultural Studies eller Birminghamskolan, vilken etableras 1964 (Longhurst, 2008, s.241).

Denna skola leder till att ungdomskulturforskningen avgränsar sig som ett självständigt vetenskapligt fält. Begreppet stil (utseende och uppträdande) intar en central position när det gäller att förstå och analysera olika kulturer inom ungdomskategorin. Ungdomskulturen betraktas inte som ett homogent socialt system utan Birminghamskolans forskare utvecklar en analysmodell där både klass, ålder, och etnicitet, utgör viktiga utgångspunkter i analysen av olika ungdomskulturer, menar Seila Zimic (2006), doktorand i informationsteknologi och medier vid Mittuniversitetet.

21

Cultural Studies framträder under senare delen av 1980-talet med en kvalitativ medieforskning med utgångspunkt i brukarnas läsning av mediet. Den typen av studier försöker tolka bilder av genus med hjälp av genusteoretiska perspektiv (Liliequist, s.26). Den har också ett semiotiskt perspektiv i och med att den tar hänsyn till brukarens tolkning av det han/hon ser. Denna tolkning kan se olika ut beroende på mottagarens kontext, klass, och erfarenhet. Även i ett ”postmodernt” perspektiv är teorin intressant eftersom populärkulturen beskrivs som ett pluralistiskt fält där olika uttryck, sociala relationer och behov kan uttryckas (Lindgren s. 169).

När det gäller teorierna så måste mångfalden av teorier och den breda repertoaren av kulturella referenser hanteras. Cultural Studies - traditionens krav på medvetenhet om sociala och kulturella sammanhang är viktig i sammanhanget. Det är inte tillräckligt att analysera ungdomarnas syn på samhällets kulturyttringar. För att sammanhanget skall bli begripligt krävs en undersökning av det omgivande samhället, dvs. att analysen ingår i en materiell, samhällelig kontext. TV-publiken är inte passiva kulturella mottagare, utan aktiva meningsskapare utifrån deras egen kulturella kontext, enligt Chris Barker (ibid., s. 325). Han menar att det måste finnas en förståelse för publiken i TV-programmen, både när det gäller dennas dagliga liv men även i en mer abstrakt betydelse. Barker analyserar även den postmoderna kulturen, till exempel hur publiken avkodar såpoperan och hur den globala mediekulturen utvecklats, vilket ger intressant teori till elevernas erfarenheter. Han menar att den postmoderna kulturen är intimt förknippad med globaliseringen och konsumtionskulturen samt att populärkulturen fått en ökad status genom elektroniska media, vilket lett till att skillnaderna mellan hög och låg kultur suddats ut (ibid., s. 343). Banden mellan konst, kultur och kommers har resulterat i en medvetenhet om ett värde i att framställa vardagslivet. Denna framställning innehåller ofta i den postmoderna kulturen ett antal motsägelser som åskådaren har att ta ställning till. ”The production of popular music, film, television and fashion may be in the hands of transnational capitalist multi-media corporations. However, texts are altered and managed at the level of consumption by people who are active producers of meaning” (ibid., s. 345).

22

Raymond Williams, ger lämpligt teoretiskt underlag om populärkultur, kulturindustri och kulturpolitik för ny kunskap i undersökningen, eftersom teoribildningen kan appliceras på delvis nya förhållanden - ”para-televisionen”.

Chris Barker diskuterar i Cultural Studies (2006) kulturen och det feminina perspektivet, postfeminismen och hur genus konstrueras socialt. Han behandlar även TV som en text: såpoperan, TV-publiken och den kulturella identiteten samt hur åskådaren avkodar programmen.

I boken Representation (2007) presenterar Christine Gledhill (professor i design och media vid universitetet i Sunderland) underhållningen som en kommersiell industri där populärkulturen, och speciellt såpoperan, beskrivs som en specifikt kvinnlig genre. Hon skiljer mellan olika kulturella former av genus, finkultur versus populärkultur och menar att det som räknas som finkultur är en manlig eller patriarkal kultur, som definierar vad som räknas som verkligt, t.ex. psykologisk karakteristik, den offentliga världen, saklighet, tankar, verkliga problem, svårigheter och western. Till den feminina underhållningskulturen hör, å andra sidan, romantiserade stereotyper, glamour, känsloprat, fantasi, eskapism, hemförhållanden och såpoperor (Gledhill, 2007, s. 349).

Stuart Hall menar, att vi producerar ”mening” genom språket. Vi använder tecken som symboliserar olika objekt, människor och händelser i den så kallat verkliga världen. Men dessa tecken kan även symbolisera föreställningar, abstrakta idéer och fantasier, som inte är en del av denna verkliga värld. Stuart Hall menar vidare att tecken bara kan skapa mening om vi äger koderna, som i sin tur gör det möjligt för oss att översätta våra föreställningar till ett språk och vice versa. Hans teorier är intressanta för detta arbete eftersom Sex and the City till stor del handlar om hur huvudpersonerna försöker avläsa den manliga kod som styr samhället i USA. Filmens koder blir, i enlighet med Stuart Halls teori (Hall, 2007, s. 28f.), ett resultat av samhällets sociala konventioner och en del av karaktärernas kultur.

Brian Longhurst (professor i sociologi vid universitetet i Salford) inleder boken Indroducing Cultural Studies (2008) med ett avsnitt som behandlar begreppet kulturteori. I detta ingår exempelvis teorier kring hur vi påverkas av kulturen utifrån klass, kön och etnicitet. Han lär oss identifiera viktiga områden inom kulturstudier, till exempel kultur

23

”with a big ’C’” eller kultur ”as a ’way of life’”(2008, s. 2) samt ger teoretiska perspektiv på dessa. Boken behandlar även den ”postmoderna” konsumtionen i vardagen. Den identifierar konsumtionskulturen som en speciell form av materiell kultur, som linkar samman produktion med konsumtion (Longhurst, 2008, s.177). Dessutom diskuteras globaliseringen, det postmoderna ”tänkandet”, konsumtionsidealet och modeindustrin utifrån ett kulturellt perspektiv.

Mediaforskaren Raymond Williams beskriver begreppet “flow” som "the defining characteristic of broadcasting, simultaneously as a technology and as a cultural form" (Williams, 1975, s. 86). Boken, som utkom första gången år 1975, anses av många som banbrytande eftersom den förändrade vår syn på TV-mediet genom att belysa olika aspekter, till exempel ”an object of public policy, a fetish of capital, a series of texts, and a creator of audiences” (ibid.). Även om boken skrevs redan på 70-talet så är den värdefull för arbetet eftersom den dels ger ett historiskt perspektiv på TV-mediet och dels analyserar begreppet ”flow”, vilket i högsta grad är aktuellt i en TV-serie/film som Sex and the City på grund av dess fragmentariska berättarstil.

Cultural studies, som en akademisk disciplin, är, slutligen, på grund av alla olika infallsvinklar ingen avgränsad teori eller metodologi utan den kombinerar flera sådana, såsom marxism, feminism och postmodernism, vilket jag ser som en styrka för detta arbete.

3.2 Forskning om TV

Cara, Louise Buckley (lektor i kommunikation vid Emersons collage) och Brian L. Ott (professor i media vid Colorado State University) presenterar i boken It*s not TV, watching HBO in the post-television era en mer heltäckande förklaring på seriernas popularitet. De framhäver att det dels handlar om identitet men också om konsumtion. ”We are a nation of consumers” (Ott, Buckley, 2008, s.209) gäller knappast bara för en amerikansk publik. Själva kännetecknet för den ”postmoderna” eran är medvetenheten om det egna subjektet, vilket uttrycks genom stil, images, utseende och en omåttlig konsumtion. Många unga uttrycker sin identitet och förverkligar sig själva genom användandet av varor och märken, där varorna byggs upp med en nästan narcissistisk laddning. Denna narcissistiska kultur

24

handlar om en strävan att försöka skapa en positiv självbild med hjälp av statussymboler, konsumtion, relationer och identifikation med hjälp av förebilder och fantasier, vilket framkommer i Buckleys och Otts (2008) analys av konsumtionens funktion i Sex and the City.

I den materialistiska värld vi har skapat reducerar många ungdomar sig själva till konsumenter av prylar och upplevelser. Sett i detta perspektiv är det intressant med en djupare analys av de ungas sökande eller (re) konstruktion av den egna identiteten. Den första fråga som då blir intressant att ställa, sammanfaller med den som Ien Ang (professor i kulturstudier vid universitetet i Sydney) redovisar i boken Watching Dallas redan år 1985: Vad gör såpoperan, t.ex. Dallas, så underhållande och framgångsrik och hur har denna underhållning konstruerats? Ien Ang nämner bland annat att åskådaren relaterar till karaktärerna, intrigerna och såpastrukturen som sådan. Dessutom används omdömen som realism och trovärdighet för att stödja åskådarnas känslor och ståndpunkter.

Reading Sex and the city (2003) är en essäsamling där ett antal forskare, till exempel Astrid Henry (professor i kvinnostudier vid Saint Mary’s College i Indiana) på ett populärvetenskapligt sätt diskuterar och kritiserar olika aspekter på manliga arketyper, mode och kulturell identitet, ”tredje vågen-feminism”, eller med ett annat ord postfeminism, sex och relationer, ämnen som relateras till serien.

Sue Thornham (professor i media och film vid The University of Sussex) och Tony Parvis (lektor vid The School of Arts, Design and Media vid The University of Sunderland), är författare till boken Television Drama (2005), vilken ger en teoretisk infallsvinkel till TV-dramat och dess text. Författarna argumenterar kring att TV-TV-dramat är en nyckel för att förklara användbarheten kring nutida teorier om identitet, kultur och mottagande. Boken erbjuder analyser av teorier till teoretiska begrepp som återfinns i kulturella sammanhang, exempelvis inom media och film. Den är organiserad utifrån begreppen identitet och subjektivitet och omfattar olika texter såsom sitcoms.

Julie D’Acci (professor i media och Cultural Studies vid universitetet i Wisconsin-Madison) är en av medarbetarna i boken The Television studies reader (2006), vilken innehåller ett antal essäer kring TV. Dessa handlar bland annat om hur TV görs, hur den

25

sociala representationen kring TV-mediet ser ut och om TV som institution. Avsnitten om TV-serier och genus eller om den postmoderna TV:n är speciellt intressanta för detta arbete.

Media (1999) av Marshall McLuhan (kommunikationsteoretiker och professor i engelsk litteratur) beskriver mediernas genomslagskraft och deras betydelse för vardagslivet fram till vår elektroniska tidsålder och hur dessa har förändrat tänkandet. ”Hans slogans ’mediet är budskapet’ och ’den globala byn’ präglade debatten redan då, men det är först nu - i informationsåldern - som den verkligen kan anses spegla vår verklighet” (McLuhan,1999). Otvivelaktigt är det så att Sex and the City innehåller en mängd budskap av framförallt nyliberal karaktär, exempelvis individens rätt att välja livsstil eller individens frihet att själv välja hur denne önskar söka tillfredsställelse (Leverette, 2008, s. 212 f.f.), ämnen som får genomslagskraft inte bara i media utan även präglar diskussionerna i skolan.

Jostein Gripsruds (professor i mediestudier vid universitetet i Bergen) bok Mediekultur, Mediesamhälle (2000) ger värdefulla synpunkter när det gäller såpoperans och filmens narrativa kommunikationsmönster och identitetsformer. I denna bok presenteras även olika forskares syn på det som kallas ”berättelsens död” i det postmoderna samhället, vilket är intressant med hänsyn till filmen Sex and the Citys fragmentariska berättarstil.

TV: s förmåga att underhålla, erbjuder ett collage av förhållningssätt. Dessa beskrivs ingående i John Fiskes (kommunikationsprofessor vid universitetet i Wisconsin-Madison) bok Television Culture (1987). Enligt honom ser vi på TV-underhållningen som en text bestående av olika påståenden, vilka innehåller relevanta subkulturella värderingar. Hans teori är intressant i jämförelse med elevernas uppfattning av de program de ser och då i synnerhet i samband med filmen Sex and the City.

3.3 Feministiska perspektiv

För att kunna analysera ungdomarnas syn på frågor kring jämställdhet, och utifrån dessa diskutera jämställdhetsideologin, använde jag mig av en del feministiskt orienterad litteratur. I boken Våp, bitchor och moderliga män (2000) undersöker etnologen Marianne Liliequist kvinnligt och manligt i såpornas värld. Hon menar att det i grunden handlar om

26

kvinnor som man kan identifiera sig med, trots att handlingen ofta utspelar sig i en lyxig miljö. Såpor och TV-serier diskuterar existentiella frågor, vilket tilltalar unga tjejer. Även Fanny Ambjörnsson ger ett feministiskt perspektiv i boken I en klass för sig (2003) där hon diskuterar genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. I boken skildras ett trettiotal tjejers vardag och villkor. ”Hur blir man egentligen tjej? Vad är normalt och onormalt, rätt och fel?” är exempel på frågor som tjejerna i boken försöker besvara.

Boken Feministisk bruksanvisning (1995) ger ett, som titeln anger feministiskt, kritiskt perspektiv. Ett antal texter, med utgångspunkt i feministisk teori visar på dess användbarhet inom humaniora och medieforskning. Flera av författarna, t.ex. Nina Lekander (kritiker och journalist) eller Ebba Witt-Brattström (professor i litteraturvetenskap vid Södertörns högskola), är aktuella både som akademiska forskare och som skribenter i media, vilket också präglar detta arbete, där teorin inte bara knyts till den vetenskapliga forskningen utan även till den diskusson som för tillfället förs i media, på Internet.

Germaine Greer (feministisk författare från Australien) presenterar inte någon enhetlig feministisk teori i boken Kvinnan i sin helhet (1999). Istället debatterar hon angelägna frågor rörande exempelvis modeindustrins offer.

Nina Björk gör i sin bok Sireners sång (1999) nedslag i klassiska romaner och moderna veckotidningar för att undersöka vad som menas med en modern människa. Hon lyfter fram konsumtionen i det moderna samhället och därmed kvinnan och det estetiska perspektivets betydelse. Ett avsnitt ägnas kvinnans moderna förändringsprojekt, som kommit att kretsa kring hennes egen kropp (Björk, 1999, s. 16).

Critical Readings: Media and Gender (2004) av Cynthia Carter (lektor vid The Cardiff School of Journalism i Wales) och Linda Steiner (lektor vid Universitetet i Illinois) ger en introduktion till media- och genusforskningen. Ämnena i boken behandlar hur genus och identitet konstrueras i media. Den behandlar kvinnors förhållningssätt till såpoperor, den feminina kulten i tidskrifter avsedda för kvinnor samt på vilket sätt media förstärker och ibland ifrågasätterojämlikhet mellan könen.

Hur konstrueras genus? är en viktig fråga i Maria Ulfgards (lektor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet) avhandling För att bli kvinna – och av lust (2002). Hon undersöker

27

skolans litteraturläsning och diskuterar den litteratur som flickor väljer att läsa på sin fritid utifrån skolans värdegrund och läroplaner. De resultat som presenteras är även applicerbara på elevernas film- eller TV-vanor.

Slutligen vill jag nämna Simone de Beauvoir (fransk författare och feminist) som skrivit Det andra könet (originaltitel Le Deuxième Sexe, tryckt 1995, skriven 1949-1950), en av feminismens centrala klassiker. Denna bok har fungerat som inspirationskälla för detta arbete och därifrån kommer ett av författarens mest kända citat "man föds inte till kvinna, man blir det".

3.4 Kulturkritiska perspektiv

Pierre Bourdieus (fransk sociolog, kulturantropolog, medieteoretiker, forskare samt författare) verk, Kultur och kritik (1991) och Kultursociologiska texter (1994) är värdefulla i detta sammanhang eftersom de reflekterar kring vaga begrepp som kultur eller ungdom. Samtidigt presenterar författaren analyser av kulturlivet, modet och politiken. Bourdieu diskuterar vad som menas med kulturellt kapital samtidigt som han under detta för in utbildningskapital. Det kulturella kapitalet, det vill säga individens kultiverade språkbruk och förtrogenhet med ”finkulturen” eller den ”goda smaken” (Bourdieu, 1994, s. 15), relateras dels till en marknad och dels till samhällets styrande idéer, vilka är knutna till politiken och ekonomin. I dag finns det även en hel del genusvetenskapliga uppsatser och artiklar som undersöker det vita hetero-övermedelklass-perspektivet som präglar Sex and the City, där huvudrollsinnehavarna personifierar idéer om att moderna kvinnor kan – … ragga, shoppa och jobba. Bourdieu menar att modeskaparen producerar ”tro”. Klädskaparens märke står inte i proportion till det nedlagda arbetet. Han skapar först och främst ”magi”, vilket framstår som tydligt i TV-serien som marknadsförs av svindlande dyra plagg, handplockade direkt från catwalkar i Paris av Vogueredaktören Anna Wintour. Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv av Olesen/Pedersen (red. av boken och verksamma vid Viborg-Seminariet i Danmark) beskriver den sociologiska, sociala teoribildningen, vilken ger intressanta bidrag till det avsnitt som handlar om konsumtionen. Boken understryker att pedagogik inte bara handlar om goda avsikter. Lärandet och

28

utbildningen är även underkastad sociala förhållanden som bör analyseras utifrån ett sociologiskt perspektiv. Boken tar därför upp olika problemställningar utifrån olika plan; kapitalism, globalisering, ekonomi, makt, kön, individens status, identitet och livsmöjligheter (Olesen/Pedersen, 2004, s. 8).

Även den tyske socialisationsforskaren Thomas Ziehe (professor i pedagogik vid universitetet i Hannover, känd för sina analyser av ungdomars kulturella uttryck och upphovsman till begreppet ”den narcissistiska ungdomen”) ger ett sociologiskt perspektiv. I sina analyser diskuterar han konsumtionssamhällets påverkan på de unga och deras situation i förhållande till TV och varumarknaden, fenomen som förändrar betingelserna för inlärningen, menar Ziehe och ger samtidigt ett didaktiskt perspektiv till undersökningen.

Boken Populärkultur (2005) av Simon Lindgren (forskare vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet) refererar Williams definition av kulturbegreppet som ett av de mest komplexa begreppen i det engelska språket (ibid., s. 27). Han talar om ”levd kultur” som införlivar inte bara finkulturen utan även människors erfarenheter och sätt att använda språket. Dessutom innehåller boken en användbar sociohistorisk analys av populärkulturen och marxismen, feminismen, postmodernismen och globaliseringen.

Modern Filmteori 2 (1995) av Andersson, Hedling (red. och forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet) innehåller ett antal filmteoretiska texter, hämtade från engelska, franska och amerikanska tidskrifter och böcker. Dessa handlar om feminism, modernitet och postmodernitet. Feminismen introduceras i den postmoderna debatten som en gäst som bjuds in från kylan för att sitta med vid värdens bord (Andersson, Hedling, 1995, s. 183). Boken diskuterar huruvida den feministiska teorin är marginell i förhållande till den postmoderna, något som ska beröras längre fram.

Per Nilsson (Professor i pedagogik och generaldirektör på Ungdomsstyrelsen), Cecilia von Feilitzen (medarbetare i The Clearinghouse, somdokumenterar forskning om ungdomar och media över hela världen) och Johan Fornäs (professor vid Linköpings Universitet) forskar kring kön, identitet och medias påverkan på unga människor. Von Feilitzen behandlar bland annat såpoperan, Fornäs ungdomskulturen, konsumtionskulturen och mediekulturen medan Nilsson undersöker de ungas fritidsvanor, användbara

29

bakgrundsupplysningar för detta arbete.

Magnus Persson (lektor vid Malmö högskola) diskuterar och analyserar populärkulturen i den svenska skolan, att förhållandet mellan skolan och populärkulturen inte varit det bästa utan många gånger präglats av ”misstro och kritik”, i sin bok Populärkulturen i skolan (2000). Han lyfter, i ett historiskt perspektiv, fram hur skolan införlivat populärkulturen i undervisningen och med vilka syften. Dessutom ger boken konkreta exempel på hur lärare använt populärkulturen i undervisningen, användbara synpunkter i ett arbete som till stor del kretsar kring införlivandet av en populärkulturell text i skolan.

I analysen av empirin, sammanfattningsvis, så måste Cultural studies - traditionens författare speciellt lyftas fram eftersom de resonerar kring begreppet kultur samt utgår från ett socialt sammanhang i sin analys, i vilken maktrelationerna belyses. I detta perspektiv och utifrån en analys av de ungas syn på jämställdhet och identitet har den feministiska litteraturen en given plats. En receptionsanalys av en populärkulturell text kräver en teori om TV och i detta sammanhang är naturligtvis essäsamlingen It’s not TV – It*s HBO (2008) speciellt intressant. Många forskare ger värdefulla kritiska synpunkter på populärkulturen och en del av dessa måste naturligtvis presenteras. Bourdieu reflekterar kring vaga begrepp som kultur och ungdom i Kultur och kritik (1991). Thomas Ziehe och Magnus Persson diskuterar förhållandet mellan populärkulturen och pedagogiken i Ny ungdom (1986) och i Populärkulturen i skolan (2000). Samtliga forskare är intressanta för detta arbete, som diskuterar och analyserar gymnasieflickors synpunkter på en postmodern text.

30

4. Metod

Undersökningen utgick ifrån en feministisk och kvalitativ metod, avsedd att sätta saker i sitt sammanhang, att betona förståelse och empati i diskussionen och att tolka och frigöra dolda ”sanningar”, som lättare avslöjas med öppna och semistrukturerade djupintervjuer (Bryman, 2006, s. 314ff.).

Frågorna var öppna men även färdigformulerade genom en intervjuguide, som gav en bild av vilka frågor som ställdes och som användes för att se till så att materialet fick relevans för undersökningen (Hartman, 2007, s.281), vilket innebär att respondenterna i stort sett med egna ord beskrev vad de ansåg som viktigt. Därmed eftersträvades en icke-hierarkisk relation mellan intervjuade och intervjuare och ett förtroligt samtal där kunskapen växte fram genom samverkan och interaktion mellan forskare och ”subjekt” (Trost, 2005, s. 71). Fördelen med en öppen, semistrukturerad intervju var att svaren inte blev ”snedvridna” och att ”dolda” synpunkter lättare kunde komma fram vid en informell intervju. Nackdelen var att svaren kunde tolkas och därmed påverkas, en aspekt som jag som intervjuare var medveten om. Dessutom kunde få allmänna utsagor nås med ett fåtal inblandade, vilket nödvändiggjorde ett komplement av teoretiska källor och vetenskaplig litteratur.

Studien operationaliserades (Hartman, 2007, s. 239) genom semistrukturerade intervjuer, i grupp, där eleverna fick ett antal frågor som de kunde använda i diskussionen. Konversationen var i stort sett flexibel eftersom intervjun växlade mellan intervjuguiden, den fria konversationen och intervjuarens frågor.

Jan Trost menar att en av fördelarna med gruppintervjuer är att de ger utrymme för en interaktion i gruppen, som i sin tur kan ge ökade insikter hos den enskilda eleven om hennes åsikter och bevekelsegrunder (Trost, 2005, s. 25). Eleverna kunde i diskussionen bygga vidare på varandras idéer och uppslag. En nackdel med gruppintervjuer är att intervjupersonerna lätt samlas kring en ”lämplig” åsikt samt att blyga och tystlåtna personer inte kan komma fram i diskussionen. Av denna anledning strävade jag efter att samla elever som kände varandra väl, eftersom de gick i samma klass, och rent allmänt kunde betraktas som framåt och diskussionslystna.

31

Intressant i sammanhanget skulle vara att genomföra en mer omfattande, kvalitativ analys med djupintervjuer. I en sådan undersökning skulle intervjuobjekten delas in efter kriterier som klass, kön, politiskt hemvist, etnicitet och ålder för att undersöka huruvida tolkningsstrategier är sammanlänkade med kön och klass.

1978 genomförde Brunsdon och Morley en studie som innefattade en analys av klass, kön och etnicitet (Everyday Television: ’Nationwide’), för att undersöka olika tolkningsstrategier och för att utröna hur de mediala budskapen tas emot, ”används” och läses (Bergstrom, Janet, Doane, Mary Ann, 1995, s.23). Det skulle vara intressant att i framtiden kunna förverkliga ett så omfångsrikt projekt.

4.1 Urval

Studien begränsades till att omfatta nio respondenter och genomfördes i ett av skolans klassrum. Den ena gruppen bestod av fyra personer, sedan en person blev förhindrad att delta. Den andra gruppen bestod av fem elever, som såg och diskuterade filmen i samma klassrum.

Filmen varade i två timmar och nitton minuter och under denna tid var eleverna/intervjupersonerna djupt koncentrerade. Ingen bad om att ens få sträcka på benen. De samtal som förkom under filmen handlade uteslutande om denna. Eleverna skrattade åt många scener och verkade inte alls trötta, trots att filmvisningen skedde efter skoldagens slut. Kort sagt: eleverna uppskattade projektet.

Urvalet av intervjupersoner begränsades följaktligen till nio personer och det var heterogent inom en given ram (Trost, s.117), vilket i detta sammanhang betydde att ett antal diskussionslystna flickor på 18 år valdes ut. Urvalsprincipen kan beskrivas som ändamålsenlig (Hartman, 2007, s. 245f.) eftersom, för undersökningen, lämpliga elever valdes ut, vilket innebär mycket film- och TV-intresserade flickor. De bildade även två heterogena grupper då deras värderingar och intressen i övrigt skiljde sig åt. Flickorna gick på samma program men med olika inriktning. Fyra av dem gick på samhällsprogrammet med EU-inriktning och de återstående fem gick på samhällsprogrammet med inriktning kultur.

32

4.1.1. Om informanterna

Undersökningen var kvalitativ, vilket omöjliggjorde en generalisering i traditionell mening på grund av det mycket begränsade antalet elever som deltog. Dock var det intressant att få information om informanterna (som fick fingerade namn), att t.ex. få reda på var de bor eller hur deras familjesituation såg ut.

Det visade sig att samtliga elever bor i Malmö och går på ett högskoleförberedande program, vilket kan ha betytt att de hade lättare för att identifiera sig med en medelklassig stadsmiljö och av denna anledning var mer engagerade i serien.

Alice är 19 år gammal och går i åk 3 på samhällsvetenskapligt program med inriktning kultur. Hon bor i Malmös centrum. Hon har en lillebror som är 17 år och även han går på Malmö gymnasieskola. Hennes intressen är musik och dans. Dessutom tycker hon om att debattera.

Iris fyller 20 år i maj och går i åk 3 på samhällsvetenskapligt program med inriktning kultur. Hon bor i Malmös centrum, i västra innerstaden, i en lägenhet tillsammans med sin mamma, sina två syskon och familjens hund. Hon tycker om att umgås, träffa sin pojkvän, laga mat, baka och äta.

Lena kommer från Bosnien. Hon är född 1991 men kom till Sverige som barn. Familjen består av mamma, pappa, och en syster. Hon bor i ett av Malmös ytterområden i en lägenhet. På fritiden umgås hon med vännerna och familjen. Hon springer för att hålla sig i form.

”Jag strävar alltid efter högsta betyget. Efter gymnasiet vill jag läsa vidare. Vad jag ska läsa har jag ännu inte bestämt. Jag funderar på psykolog.”

Katarina bor i Malmö, i ett ytterområde. Hennes familj består av mamma, pappa, fyra systrar och två bröder. Hon är intresserad av musik, film, teater och simning. Hennes familj

33

kom till Sverige när hon var baby. Anledningen var Kosovo-kriget. Hon är 17 år gammal. ”Jag är en väldigt känslig person så det slutar oftast med att jag gråter. Jag går på samhällsprogrammet.”

Karina är 17 år och svensk. Hon har alltid bott i Malmö. Hennes föräldrar är skilda sedan några år tillbaka. Pappan bor i villa i Malmös utkant och mamma bor i lägenhet i centrum. Karina har en äldre bror och en yngre lillasyster. På sin fritid dansar hon, mest hiphop/street. Hon älskar film och att gå på bio. Hennes favoritfilmer är ”La vie en rose” och ”Tristan och Isolde”. Hon gillar även att lyssna på musik och hennes syster är hennes bästa kompis.

Olga är född -91 och bor i villa i Malmö. Hon saknar syskon och bor med sina föräldrar som är födda i Polen. Hon tycker skolan är väldigt viktig och hon pluggar mycket på fritiden. Hon arbetar även som försäljare för ett tidningsföretag. Hon trivs väldigt bra med arbetet och får hon tid över så tränar hon ki-box och yoga och umgås med sina vänner.

Doris är 17 år och bor i lägenhet i centrala Malmö. Hennes mamma, pappa och äldre syskon kom till Sverige från Irak i början av 80-talet. Hon läser på samhällsprogrammet. Hennes största intressen är musik, litteratur, film och politik. Efter sommaren har hon tänkt sig att läsa kurser i statsvetenskap, mellanösternkunskap och mänskliga rättigheter i Lund.

Sara är 18 år gammal. Hon är född i Stockholm och hennes föräldrar är svenska. Hon flyttade till Malmö för ett par år sedan och bor med sin mamma och lillasyster i centrala Malmö. Hennes pappa bor kvar i Stockholm. Hon gillar att umgås med sina vänner och är engagerad i elevkårsarbetet på skolan. Hennes intressen är olika former av kultur, film, musik, och fotografi och hon läser samhällsvetenskapligt program.

Sonja är 18 år. Hon bor i västra innerstaden. Hennes föräldrar är svenska och hon är enda barnet. Hon går samhällsvetenskapligt program med inriktning kultur eftersom kultur är