Läraryrket

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

– ett yrke utan definierad status

The teaching profession – a profession without a defined status

Natalie Cole

Petra Ekström

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2010-11-03

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Thom Axelsson

(2)

(3)

3

Abstract

Examensarbete på Lärarutbildningen 2010 av Natalie Cole och Petra Ekström. Titel: Läraryrket – ett yrke utan definierad status.

Syftet med undersökningen är att diskutera synen på läraryrkets status, genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka ett yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt yrke att diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lärarlöner och kvinnodominans inom läraryrket kommer också att behandlas. Andy Hargreaves teorier används för att diskutera de statusskillnader som redan i skolan präglar eleverna och de fungerar även som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Enkäterna delades ut till personer i åldern 19 och uppåt. Analyserna av enkäterna gav resultatet att statusen på läraryrket och dess utbildning är relativt låg. Merparten av deltagarna anser att statusen på läraryrket skulle kunna vara högre med en skärpning av lärarutbildningen, disciplin i skolan, lärarlegitimationer och höjda löner.

Nyckelord: faktorer för yrkesstatus, lärarlegitimation, lärarutbildningens status, läraryrkets status, professionellt yrke och yrkesstatus.

(4)

4

Förord

I Inledningen presenterar och diskuterar Petra och Natalie ämnesområdet som arbetet kommer belysa. I kapitlet Tidigare forskning diskuterar Natalie Läraryrket ur ett historiskt perspektiv och Kommunaliseringen av skolan, medan Petra diskuterar Förändring av lärarnas

anställningsvillkor och Vad är yrkesstatus. Under Faktorer som påverkar läraryrkets status

problematiserar Natalie Lönerna och Kvinnligt och manligt, medan Petra belyser

Professionellt yrke, Lärarutbildningen och Disciplin i skolan. Undersökningens

tillvägagångssätt, resultat och analys bearbetades gemensamt och gick igenom sida för sida.

Diskussionen sammanställdes med hjälp av noteringar från tankar som diskuterats

(5)

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ...7

1.1 Syfte och frågeställningar ...8

2 Tidigare forskning ...9

2.1 Läraryrket ur ett historiskt perspektiv ...9

2.1.1 Kommunaliseringen av skolan ...11

2.1.2 Förändring av lärarnas anställningsvillkor ...11

2.2 Vad är yrkesstatus...12

2.2.1 Yrkesstatusen för läraryrket ...13

2.3 Faktorer som påverkar läraryrkets status ...14

2.3.1 Lönerna...14

2.3.2 Professionellt yrke ...14

2.3.3 Lärarutbildningen ...15

2.3.4 Kvinnligt och manligt ...16

2.3.5 Disciplin i skolan ...17 3 Metod ...18 3.1 Metodval ...18 3.2 Urvalsgrupp ...19 3.2.1 Forskningsetiska överväganden ...19 3.3 Genomförande ...20 3.4 Analysbeskrivning ...21

4 Resultat och analys ...22

4.1 Val av utbildning ...22

4.1.1 Analys av val av utbildning ...24

4.2 Ämneskunskaper eller pedagogiskt arbetssätt ...24

4.2.1 Analys av ämneskunskaper eller pedagogiskt arbetssätt ...25

4.3 Viktiga kvaliteter för ett professionellt yrke ...26

4.3.1 Analys av viktiga kvaliteter för ett professionellt yrke ...28

4.4 Faktorer som bidrar till hög yrkesstatus ...28

(6)

6

4.5 Statusrangordning av sju yrken ...31

4.5.1 Analys av statusrangordningen av sju yrken ...32

4.6 Deltagarnas syn på lärarutbildningens och läraryrkets status ...33

4.6.1 Analys av deltagarna syn på lärarutbildningen och läraryrkets status ...35

4.7 Så höjs läraryrkets status ...35

4.7.1 Analys av hur läraryrkets status kan höjas ...36

5 Diskussion ...39

Referenser ...42

(7)

7

1 Inledning

Om respekten för läraryrket kan återfinnas i skolan så att de har högre ”status” än eleverna så kan det ge effekter utanför skolan. De måste kunna hantera konflikter och stå upp för sig själva. Lyder inte en elev en lärare (inom rimliga givna ramar såklart) så ska de ha full rätt att kasta ut eleven ur klassrummet. Elever mår bra av tydliga regler och konsekvenser under sin skolgång. För att läraryrket ska öka i status ute i samhället måste deras status först öka inom skolan. En lärare ska alltid vara välutbildad faktamässigt – få bort allt vad outbildade vikarier heter, samt pedagogisk… Att vara lärare måste bli en stämpel på att man är välutbildad och mycket mer kompetent och ej kan ersättas hur lätt som helst. Att se till att endast färdigutbildade lärare får jobb som lärare är viktigt, lönen bör också höjas. (Kvinna, 19-24 år, Juristutbildningen)

Alla har en åsikt om skolan. Det kan till exempel handla om erfarenheter av bra eller dåliga lärare eller något enstaka minne från en lektion. I Nyare forskning om lärare (1994) skriver Arwedson att alla föräldrar kan lära sina barn saker, de kan agera lärare, vilket gör att barn och föräldrar har en tydlig bild av hur en lärare skall vara. Vidare skriver Arfwedson om hur lärarstuderande tolkar sin utbildning genom ett perspektiv präglat av deras egna föreställningar om skolan. Det som stärker perspektiven är det studenterna tar till sig. Om utbildningen inte ställer studenterna ansikte mot ansikte med andra perspektiv och låter dem experimentera med olika synsätt kommer det inte ske mycket i deras perspektiv- och attitydutveckling. I lärarutbildningen finns det en dold läroplan, av vilken studenterna påverkas lika mycket som av kursinnehållet. Det dolda budskapet påverkar bland annat studenternas syn på läroplaner, jämlikhetsfrågor och läraryrkets status. Fortsättningsvis menar Arfwedson att influenser av personliga upplevelser och även religion, politiska och kulturella erfarenheter, har gjort att vissa forskare gett upp och menar att ”Good teachers are born, not made” (Arwedson, 1994:44-45, 47-48). Kan detta påverka statusen av läraryrket och lärarutbildningen?

Det är av stor vikt att en lärare är medveten om sitt värde, om sin utbildnings värde och om det ansvar han eller hon har i att förmedla kunskaper till framtida elever. Även om en lärare äger denna medvetenhet, kan också han eller hon påverkas av den syn andra har på den. I

(8)

8

läraryrket har dålig status och att vem som helst kan bli lärare. Om skolledningen motiverar lärare att fortbilda sig och arbeta sig uppåt, borde deras motivation och självförtroende öka. Ökar självförtroendet borde arbetsglädjen öka och undervisningen bli bättre (Brynolf, Carlström, Svensson & Wersäll, 2009:212-221). Då vågar kanske de kompetenta lärarna i sin tur ställa krav på sina tjänster.

Årets valdebatt har bland annat handlat om antagningarna till lärarutbildningen och om den standard som utbildade lärare anses utbildats till, dessutom hur läraryrkets status har förändrats och hur detta påverkar skolmiljön och framtiden. Idag anses läraryrket vara ett underbetalt jobb med arbetsvillkor som är sämre än i många andra yrken. I Sydsvenska Dagbladet (2010-03-03) uttrycker sig Lars Pålsson Syll kring lärarstudenterna som ”hjältar som trots urusla framtida lärarlöner och arbetsvillkor ändå söker sig till lärarutbildningen”.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att diskutera synen på läraryrkets status i relation till andra yrken, samt vilka faktorer som kan påverka ett yrkes status. Hur ser lärarstuderande och de som studerar annat eller inget på den status läraryrket har idag? Och anser de att läraryrket har lägre eller högre status än andra yrken?

(9)

9

2 Tidigare forskning

I detta kapitel kommer Läraryrket ur ett historiskt perspektiv att diskuteras. Yrkesstatus och

Faktorer som påverkar läraryrkets status kommer också att redas ut.

2.1 Läraryrket ur ett historiskt perspektiv

Den första skolordningen skrevs i mitten av 1500-talet och var för dem som skulle leda kyrkan och staten. Kyrkan kontrollerade läraryrket och vilka kunskaper som lärdes ut i skolan. År 1723 infördes en undervisningsplikt, vilket medförde ett större behov av lärare. I början av 1800-talet blev pedagogik en mer relevant fråga i samhället och betydelsefull i de skoldebatter som fördes. 1842 infördes allmän folkskola med krav som lärarna skulle hjälpa elever att uppnå då de gått ut skolan. Lärarens yrkesroll utformades till kunskapsförmedlare och undervisare och staten fick större roll i styrandet av skolan (Brynolf m.fl. 2009:37-38). Under denna tid fanns endast cirka 66 procent examinerade lärare i Sverige (Persson, 2008:157). Då den allmänna folkskolan verkställdes levde lärare under svåra förhållanden. Lärarbristen gjorde att det var stora klasser och inte bara folkskolelärare utan även icke seminarieutbildade lärare, småskolelärarinnor och skolmostrar, undervisade eleverna. Deras ekonomiska villkor var ännu sämre än folkskolelärarnas (Brynolf m.fl. 2009:170).

På 1860-talet började många lärare engagera sig politiskt i och med uppdelningen av det statliga läroverket och den kommunala folkskolan. Detta engagemang ledde till att lärarna ökade sitt självförtroende och vågade driva frågor för att försöka påverka sina löner och sin arbetssituation. Med den höjda självkänslan bildades fackföreningar inom lärarkåren för att kunna påverka arbetssituationen (Brynolf m.fl. 2009:170-171). Gustavsson (2008:28) skriver att svenska lärare var uppdelade i läroverkens och folkskolans lärarkårer. Läroverkets kår hade en högre status och högre akademisk utbildning i de ämnen som de lärde ut till de bästa

(10)

10

eleverna inom området. Folkskolans lärarkårsuppdrag var att utbilda alla elever, dock bestod läraruppgifterna snarare av att se till alla elever, än att förmedla kunskap.

En av orsakerna till läraryrkets sänkta status kan härledas tillbaka till 1800-1900-talets sekelskifte. Då ville manliga lärare och lärare vid de högre stadierna höja sin status i läraryrket på bekostnad av de kvinnliga småskolelärarinnorna. Lärarna hade under en tid haft svårt att formulera mål som gynnande alla arbetsgrupper inom läraryrket och dess professionella position. Istället för att som gemensam grupp höja sin status i förhållande till andra yrken, användes denna ”stängnings-strategi” för att begränsa de rollerna som olika lärargrupper hade i förhållande till varandra (Colnerud & Granström, 1993:20).

I början av 1900-talet började den pedagogiska utformningen hos undervisaren bli av större vikt och år 1919 kom det första moderna läroplansdokumentet, som ledde till bilden av en mer demokratiserad skola, Undervisningsplan för rikets folkskolor U19. I detta dokument visades de olika funktioner lärarrollen skulle innefatta. Delvis började skolan gå mot en mer individinriktad karaktär och det blev lärarens ansvar att se till att undervisningen anpassades till alla elever. Eftersom specifika mål sattes upp i varje ämne hade läraren även som roll att förmedla kunskaper till eleverna och att de skulle fostra eleverna till bra medborgare (Brynolf m.fl. 2009:37-40).

En avprofessionalisering av läraryrket började på 1950-talet, då lärarna inte längre ansågs behöva kontakt med teorier och forskning, utan fick mest användning av konkreta anvisningar för sitt jobb. Fackförbunden tappade kontrollen över fortbildningen av lärarna och staten tog över. På 1960- och 1970- talet fick därför psykologerna fäste i skolan och deras omdöme vägde tyngre än lärarnas. Under 1980-talet, talas det om en reprofessionalisering av lärarkåren, dock med en viss tvekan (Carlgren & Marton, 2003:106-107).

Vidare under 1980-talet diskuterades inrättandet av enhetsläraren i skolan, som skulle utbilda sig med en helhetssyn på lärande och elever. Lärarutbildningen ändrades och alla lärare skulle genomgå lika lång utbildning. Ändå diskuterades en återkommande prioritering, det vill säga om fokus borde läggas på ämnesdjup eller helhetssyn (Persson, 2008:337-338).

(11)

11

2.1.1 Kommunaliseringen av skolan

I slutet av 1980-talet skedde en reform i skolpolitiken och en decentralisering inom den svenska skolan. Den så kallade ansvarspropositionen innebar bland annat att huvudansvaret för skolan skulle ligga på kommunal nivå (Gustafson, 2010:251). Detta ansvar hade tidigare legat på statlig nivå och denna decentralisering och kommunalisering medförde nya villkor för lärarna. De nya bestämmelserna innebar större möjligheter för lärarna att påverka den lokala verksamheten. Reformen 1989 medförde även ett stort eget ansvar för kommunerna, vilket betydde att de själva fick sätta skolan på dagordningar. Diskussioner uppkom genast kring skolans betydelse på dagordningen inom kommunerna, vilket tyvärr ledde till att skolan ibland kom i skymundan och dessutom uppkom diskussioner kring om denna reform verkligen förde med sig en likvärdig skola för alla (Richardson, 2004:166

)

.

I före detta skolministern, Göran Perssons bok, Min väg, mina val (2007), förklarar han kortfattat sitt beslut att genomföra kommunaliseringen;

Jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem en högre status i förhållande till andra kommunanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt. (Persson, 2007:54)

För att få igenom olika krav som länge arbetats för, såsom löneförhöjningar, lika slutlön för lärare samt minskad undervisningsskyldighet, accepterade slutligen Sveriges lärarförbund och Svenska facklärarförbundet kommunaliseringen av lärartjänsterna (Persson, 2008:348).

I årets valdebatt har kommunaliseringen tagits upp på nytt, där Folkpartiet (2010) anser att ett förstatligande av skolan skulle ge lärare och skolan högre status.

2.1.2 Förändring av lärarnas anställningsvillkor

I regeringens vårproposition 2010 ingår ett förslag om lärarlegitimation. Detta är något som har diskuterats länge, framförallt har Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund arbetat

(12)

12

för att införa auktorisation sedan kongressen 1992. Förslaget är att det ska införas i juli 2012 (Lärarnas riksförbund, 2010-06-17).

I utredningens direktiv motiverar regeringen varför ett auktorisationssystem eller motsvarande bör införas för lärare. I likhet med regeringen anser jag att auktorisation kan vara ett sätt att kvalitetssäkra och utveckla verksamheten. Det kan bidra till läraryrkets professionalism genom att tydliggöra vilka krav som ställs på lärarnas kompetens. Jag delar också regeringens bedömning att auktorisation av lärare kan öka yrkets status och därmed bidra till att fler engagerade och motiverade studenter söker sig till yrket. (Lärarutredningen, 2008)

För att kunna få en lärarlegitimation skall lärarstudenten först gå sin lärarutbildning och bli examinerad. Därefter följer en praktisk tjänstgöring under ett läsår, där studenten själv hittar en skola där denne kan bli anställd och få en legitimerad och flerårig yrkesutövare som mentor. Under årets gång lägger denne mentor fem procent av sin tjänst till planering, utvärdering och reflektion av studentens lektioner, och handleder studenten i dennes arbete. Efter läsåret av den praktiska tjänstgöringen gör rektorn en bedömning av studenten. Det är sedan studenten själv som ansöker om sin legitimation av Skolverket. Detta skulle kunna innebära att de lärarstuderande som visar sig olämpliga inte får någon legitimation. Som det ser ut idag verkar det vara svårt på själva utbildningen att kunna sortera ut de blivande lärare som faktiskt är olämpliga (Lärarutredningen, 2008:179-189).

Under utredningens intervjuer har det också framhållits att lärarutbildningarna har svårigheter att stoppa studenter som är olämpliga för läraryrket. Det förekommer att uppenbart olämpliga personer ändå tillåts ta examen. Detta är naturligtvis olyckligt och lärarutbildningarna bör ägna frågan större uppmärksamhet. (Lärarutredningen, 2008:183)

I artikeln Lärarlegitimation stärker skolans kvalitet (Lärarförbundet, 2010) uttalar sig Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Sirén, om att kvalitén på undervisningen och elevernas trygghet blir garanterad med hjälp av en lärarlegitimation. Vidare menar Sirén att en legitimation bidrar till en nödvändig och efterlängtad höjning av lärares status.

2.2 Vad är yrkesstatus

Uppfattningen av yrkesstatus består av två komponenter: kunskap och värdering. Kunskapen beror på vilken position och vilka erfarenheter personen har och värderingen bygger i sin tur på kunskapen. En persons kunskap och värderingar i själva uppfattningen beror på hur

(13)

13

yrkesgrupper presenteras av andra och hur de presenterar sig själva. Genom media och möten med människor får vi hela tiden nya föreställningar om yrken som påverkar vår kunskap och erfarenhet om dem, vilket gör att även uppfattningen berörs (Ulfsdotter Eriksson, 2006:25).

I sin avhandling Yrke, Status & Genus (2006) benämner Ylva Ulfsdotter Eriksson även en annan indelning i bedömningen av yrkesstatus, nämligen tillskriven och förvärvad status. Den tillskrivna statusen innefattar det kulturella och sociala och är inlärd redan från barndomen. Det kan till exempel handla om att barnet har sett med vilken respekt vuxna bemöter olika yrkesutövare och hur de talar om yrkesgrupperna. Det kan också vara genom media barn lär sig hur samhället värderar olika yrken. Den förvärvade statusen handlar mer om löner, längd på utbildning och arbetsuppgifter. Ju högre lön, längre utbildning och bra arbetsförhållanden, desto högre yrkesstatus (a.a.:25-26).

2.2.1 Yrkesstatusen för läraryrket

Utvecklingen av det postmoderna samhället har, för lärarna, inneburit ett ständigt modifierande av sin yrkesroll och sina yrkesuppgifter (Hargreaves, 1998:24-25). I dagens kunskapssamhälle förväntas lärarna även forma samhället så att personer kan bli framgångsrika och lyckas, samtidigt som de förväntas minska de problem som detta kunskapssamhälle skapar. Detta gör yrket till ett paradoxalt yrke. Vårt kunskapssamhälle fordrar högre standard på lärarna samtidigt som det ger lärarna sämre och sämre arbetsvillkor. Det yrke som sägs vara avgörande för kunskapsekonomin är ett yrke som ofta nedvärderas och som väldigt få personer är beredda att utbilda sig till (Hargreaves, 2004:27-28).

Även om läraryrket är högst upp på listan att forma detta kunskapssamhälle och dess individer är det ändå, när kunskapsekonomin kräver att staten sparar pengar, just lärares löner och arbetsvillkor som offras först (a.a.). Som Ulfsdotter Eriksson (2006) skriver, genererar denna sjunkande lön och sämre arbetsvillkor en lägre yrkesstatus.

(14)

14

2.3 Faktorer som påverkar läraryrkets status

I detta avsnitt kommer Löner, Professionellt yrke, Lärarutbildningen, Kvinnligt och manligt och Disciplinen i skolan att diskuteras som möjliga faktorer till nivån på läraryrkets status.

2.3.1 Lönerna

I Nyare Forskning om Lärare skriver Arfwedson (1994), att lönefrågan går långt tillbaka till mitten av 1800-talet då manliga lärare fick dubbelt så mycket lön som kvinnliga. Löneskillnaden inom yrket var även beroende av vilken tidigare utbildning, vilken åldersgrupp och skolform som läraren verkade i (Persson, 2008:333). Detta var ännu en faktor till att ämneslärarnas status var högre än folkskolelärarnas. Detta skulle idag kunna jämföras med att ämneslärare har längre utbildning än lärare för de yngre åldrarna, och längre utbildning genererar högre status (Ulfsdotter Eriksson, 2006:26).

Ett av de argument som användes inför kommunaliseringen var att lönerna skulle bli friare, då staten inte reglerade dem. Göran Persson, skolminister 1989-1991, menade att det var fullt logiskt att de som såg lärarna arbeta, var de som skulle sätta lönerna. Detta medförde att kommunerna själva skulle sätta löner utifrån lärarnas arbetsinsatser och personalfördelningar (Richardson, 2004:165- 166). Under finanskrisen på 1990-talet drabbades skolorna dock av nedskärningar på lärartjänster. Detta innebar att lärarantalet minskade och arbetsuppgifter vidgades utan någon större förändring av lönen. Under denna decentralisering ifrågasattes även lärares professionella yrkesroll (Gustafson, 2010:255-256).

2.3.2 Professionellt yrke

Enligt Hjalmarsson (2009:38) benämns läraryrket som ett semiprofessionellt yrke, eftersom yrket inte uppnår alla de krav som ett professionellt yrke bör ha. I Respekt för lärare (1993) diskuterar Gunnel Colnerud och Kjell Granström om läraryrket är att betrakta som ett professionellt yrke, eftersom det har riktats invändningar mot detta. För att diskutera frågan måste begreppet professionellt yrke redas ut. Enligt David Lortie beskrivs ett professionellt

(15)

15

yrke efter fyra krav; systematisk teori, auktoritet, yrkesmässig autonomi och egenkontrollerad

yrkesetik. Det första kravet handlar om att kunna följa modeller och gemensamma teorier. En

läkare kan lätt följa modeller och teorier när de till exempel ska bedöma tillståndet på en patient. När patienten väl fått en diagnos är det enkelt att lämna över denne till en annan läkare som är specialiserad på området. För att detta skall fungera måste läkarna ha ett gemensamt yrkesspråk. Kriteriet att ha ett yrkesspråk är svårt för lärare att utveckla då de nästan alltid arbetar ensamma i sina klassrum. Vikten av god ämneskunskap, vilket skulle vara lärarnas gemensamma kunskapsbas, brister också. Det andra kravet är att yrket skall ha fått en formell legitimation. Detta finns bland annat inom läkaryrket och psykologyrket, men inte inom läraryrket. Detta diskuteras vidare under rubriken 3.4.1 Lärarlegitimation. Det tredje kravet uppfyller läraryrket i allra högsta grad. Autonomin. Ingen chef över läraren kan bestämma vilka metoder eller redskap som skall användas i klassrummet. Däremot har staten och skolverket tvingat in metoder och arbetssätt genom kursplaner och timplaner. Det fjärde och sista kravet för att läraryrket skulle tillhöra kategorin professionella yrken är att det finns kända etiska regler nedskrivna som yrkesgruppen följer. Här poängterar Colnerud och Granström att så inte är fallet (Colnerud & Granström, 1993:18-20). Slutsatsen blir:

Läraryrket kan enligt de flesta forskare som berört frågan inte i dagens läge betraktas som ett professionellt yrke i strikt bemärkelse. Man saknar framförallt gemensam kunskapsbas och egenkontrollerad etik. Samhällets auktorisation är inte entydig. Lärare tilldelas behörighet men kan ändå ersättas av outbildade vikarier. Detta är inte fallet med erkänt professionella yrkesgrupper. (Colnerud & Granström, 1993:20)

2.3.3 Lärarutbildningen

Carlgren och Marton (2003:93) menar att det finns två glapp i lärarutbildningen. Det första är glappet mellan ämnesstudierna och de yrkesinriktade delarna. Det andra är glappet mellan de teoretiska och praktiska delarna i utbildningen. För att förändra detta har försök gjorts att akademisera utbildningarna och därigenom anknyta dem till forskning. Utbildningen idag är ett resultat av olika traditioner av lärarutbildningar och då främst av seminarietraditionen och läroverkslärartraditionen.

Seminarietraditionen innebar bland annat att lärarna själva fick agera de elever de i framtiden skulle komma att undervisa, för att förstå hur de skulle lära ut den kunskap de också lärde sig

(16)

16

i sin utbildning. Denna kunskap var exakt densamma som de senare skulle lära ut, så att de inte skulle råka lära ut något felaktigt. Detta har dröjt sig kvar inom utbildningen och har gjort att lärarstudenterna istället fått lägga fokus på hur arbetet ska läggas upp. Detta har i sin tur lett till att teoretiskt arbete inte värderas högt inom utbildningen och att studenterna istället ofta får prova på hur det är att vara elev (Carlgren & Morton, 2003:94).

För att höja nivån på lärarutbildningen gjordes senare ett försökte att ge den en vetenskaplig grund och sedan förra sekelskiftet har denna grund baserats på pedagogik, psykologi, pedagogik igen och didaktik. Detta ledde till att det varken fanns grund för teori eller praktik, och i slutet av 1960-talet blev studenterna därför utbildade av metodiklärare. Men eftersom utbildningen skulle vila på en vetenskaplig grund fick metodiklärarna ändå tillsist fortbilda sig i psykologi och pedagogik. Därför har psykologi och pedagogik senare setts som metodikens teoretiska grund (Carlgren & Morton, 2003:96).

2.3.4 Kvinnligt och manligt

I Nyare forskning om lärare menar Arfwedson (1994:124-126) att den kvinnodominans som finns i läraryrket bidrar till den låga status som yrket anses ha. Vidare diskuterar han att det finns flera orsaker till varför läraryrket blivit just kvinnligt dominerat. En av dessa orsaker är, som tidigare nämnt, att kvinnor fick mindre än hälften så mycket som männen i lön. Ytterligare en orsak skulle kunna vara att det är kvinnans naturliga och traditionella drag som gör henne passande för fostran, speciellt av elever i de yngre åldrarna.

Hargreaves (1998:111-112) menar att, historiskt sätt, kan könsskillnader tydas mellan vilken sorts lärare män respektive kvinnor utbildar sig till, samt hur detta påverkar statusen mellan de olika lärartjänsterna och undervisningsmetoderna. Han beskriver hur den ena typen av lärare fått sina rötter från ett mansdominerat arbetssätt, där avsikten är att med kunskap utbilda elever som ska studera vidare efter den obligatoriska skolan. Den andra typen av lärare, allt som oftast kvinnor, är den som med fostran och omsorg lär ut den grundläggande kunskapen till de lägre åldrarna (a.a.).

(17)

17

Hjalmarsson (2009:39-40) skriver i Lärarprofessionens Genusordning att forskaren Acker granskat forskning om lärare och denna granskning visar på att, då kvinnor inom läraryrket observeras, uppmärksammas ofta deras brister snarare än vad som fungerar. Arfwedson (1994:126) tror att läraryrkets låga status delvis beror på att det är ett yrke med många anställda och ett kvinnodominerat yrke, två faktorer som båda påverkar statusen och de låga lönerna.

2.3.5 Disciplin i skolan

Skoldebatten har under de senaste åren kommit att handla mycket om elevernas respektlöshet mot sina lärare, och den oordning detta medför i skolan. Jan Björklund menar att skolan varit inne i en nedåtgående trend i många år, bland annat genom stökiga klassrum. Till följd av detta vill de att disciplinen i skolan ska skärpas (Folkpartiet, 2010). Eftersom en lärares läraridentitet allt som oftast är starkt sammankopplad med lärarens egen person, blir respektlösheten från eleverna som personliga angrepp. Lärarna ser skillnader på denna respektlöshet beroende på vilken ålder barnen har, och har reagerat på att de yngre barnen visar den genom att prata under lektionerna och vara ouppmärksamma. De äldre barnen struntar snarare i att arbeta under lektionerna och kommer ofta försent (Jönsson & Rubinstein Reich, 2009:78).

(18)

18

3 Metod

Under kapitlet Metod kommer utförandet av undersökningen beskrivas. Valet av metod, undersökningsgrupp och genomförande kommer även att skildras.

3.1 Metodval

En kvantitativ studie genomförs för att få en överblick av samhällets syn på läraryrkets status. Empiriinsamlingen kommer bestå av en undersökning, i form av frågeenkäter. Denna kvantitativa metod är användbar, då en undersökning av vad befolkningen anser om ett specifikt ämnesområde, eller en frågeställning, vill göras (Trost, 2007:23). En enkätstudie anses även vara en fördel, för de utomstående som skall besvara frågorna, eftersom de i undersökningen har en anonym identitet, vilket kan bidra till mer ärliga svar (Patel & Davidson, 2003:70).

Patel och Davidson (2003:73) menar att en enkät bör inledas med neutrala frågor och bakgrundsfrågor, som behövs vid analysen av enkäterna, exempelvis frågor som ålder, kön och sysselsättning. Frågorna på enkäten kommer till stor del vara av hög standardiserad och strukturerad grad, det vill säga att fasta svarsalternativ kommer att finnas (a.a.:72). Rangordningsskalor (Trost, 2007:19) används för en tydlig överblick, se fråga sju och åtta i bifogad bilaga. För att få en uppfattning om studerandes åsikter, inom olika yrkeskategorier, används attityd-åsiktsfrågor (a.a.:71). Enkäten kommer att avslutas med två neutrala frågor, med avsikt att deltagarna ska kunna utveckla åsikter och svar. Denna möjlighet sänker graden av standardisering på enkäten (Patel & Davidson, 2003:71-73).

Den insamlade empirin bearbetas i deskriptiv form, det vill säga, att resultat och problemområde beskrivs. Att arbeta på detta sätt medför att inga egna åsikter om

(19)

19

deltagarna påvekar resultatet. De siffror som framställs i tabellerna i resultatdelen beskrivs som en bild av verkligheten, utifrån de enkäter som lämnats ut. Detta kommer resultera i en tolkning utifrån deltagarnas svar och framställas i analysdelen (Patel & Davidson, 2003:13).

3.2 Urvalsgrupp

Urvalsgruppen för undersökningen var både lärarstuderande, lärare och personer som studerar annat eller inget. Fokus valdes att läggas på deltagare som var i åldern 20-30 år gamla utan krav på var deltagarna bor. Denna blandning av personer inom olika utbildningar och yrken efterfrågades för att få en trovärdig och bred bild av gruppens allmänna syn på läraryrket och dess status. Det urval som valdes, var en form av bekvämlighetsurval, eftersom kontakt togs med personer som kunde vara villiga att svara på de frågor som ställdes (Trost, 2007:31).

Ett rimligt antal enkäter att arbeta utifrån, ansågs vara cirka hundra deltagare, det slutgiltiga antalet personer som deltog i undersökningen blev dock 166 stycken. Av dessa var 104 kvinnor och 62 män. 68 deltagare var i åldern 19-24 år, 86 deltagare i åldern 25-30 år och tolv deltagare i åldern 31 eller äldre. Totalt 41 deltagare hade studerat eller studerar nu på lärarutbildningen, av dessa var 33 kvinnor och åtta män. 71 kvinnor och 54 män har/håller på att studera annat eller inget.

Tabell 1. Visar på antalet personer som deltog i undersökningen, samt deltagarnas ålder. Ålder Lärarstuderande

män

Lärarstuderande kvinnor

Män som studerar annat eller inget

Kvinnor som studerar annat eller inget

19-24 1 14 19 34

25-30 7 14 33 32

31- 5 2 5

Totalt 8 33 54 71

3.2.1 Forskningsetiska överväganden

Deltagarna fick information om att all empirisk information som samlades in behandlades konfidentiellt (Patel & Davidson, 2004:70). Eftersom personerna svarade genom en enkät på

(20)

20

Internet, fanns det inte heller någon möjlighet att utge vilka personer som svarat, utan personerna är i undersökningen helt anonyma (a.a.:70). Det nämns inte heller i resultatet var i Sverige deltagarna bor. Det har inte funnits någon risk till att analysen av deltagarnas svar påverkats av en personlig uppfattning eller åsikt av deltagaren i fråga.

3.3 Genomförande

Ett intresse var att ta reda på hur lärarstuderande, lärare och personer som studerar annat eller inget ser på läraryrket och dess status, i form av en kvantitativ enkätstudie. En enkätstudie valdes för att en så bred syn som möjligt skulle kunna redovisas. Viljan att få en bred överblick gjorde att en enkät skickades ut till flertalet personer, inom olika utbildningar och yrken.

För att få en förståelse för ämnet gjordes sökningar på bland annat yrkesstatus, läraryrkets status och lärares status i samhället gjordes. Genom detta framkom en vision av hur undersökningen skulle ta form och vilka frågor som skulle ställas i enkäten. Dessa frågor utformades utifrån idéer som väcktes då gamla avhandlingar, artiklar och uppsatser om ämnet gicks igenom. Några frågor gick inte att omformulera, utan behövde ställas på det sätt de redan var utformade på, för att ett resultat senare skulle kunna utläsas. Bland annat togs tips och idéer från Ulfsdotter Erikssons (2006) avhandling.

Från sökningar på internet framkom idén att en webblänk skulle kunna nå ut till fler personer och deltagarantalet skulle bli högre än vid en manuell utdelning av enkäten. Eftersökningar gjordes då på vilka sidor som kunde vara användbara för detta utformande. En webbsida,

www.polldaddy.com, erbjöd en service med enkätformulär och olika upplägg på hur frågor skulle kunna ställas. De frågor som skulle användas i enkäten fylldes i på sidan och skickades sedan ut som en länk, via mail på Facebook som är ett socialt nätverk. Facebook valdes eftersom det ansågs vara en bra plattform för att nå ut till många personer och gensvaret ansågs på så sätt kunna bli en trovärdig bild av verkligheten. En förhoppning kring att personer skulle vara ärliga och våga tycka till via en enkät på en webblänk ansågs också troligt.

(21)

21

Distributionen av länken nådde cirka 600 personer, lärarstuderande, lärare, personer som studerar annat eller inget och andra yrkesutövare. En begränsning av enkätutskicken gjordes inte, av rädsla för att inte uppnå det önskade antalet deltagare. Inom loppet av tre dagar hade 150 enkäter besvarats och det ansåg vara en tillfredsställande grund att arbeta vidare med.

3.4 Analysbeskrivning

Det ansågs vara svårt att få en överblick av all rådata (Patel & Davidson, 2004:111) som samlats in på webblänken. Enkäterna skrevs därför ut för att lättare kunna bearbetas och hanteras. De delades till en början in i olika högar, delvis efter kön, ålder och utbildning. Det blev dock fler än 30 högar, vilket var ohanterbart. Därför bröts dessa ned till färre och färre högar vilket tillsist resulterade i tre grupper. I den första gruppen hamnade män och kvinnor som studerar till eller är lärare. I den andra gruppen placerades män som studerar annat eller inget och den tredje gruppen, kvinnor som studerar annat eller inget. Utifrån dessa grupper skulle resultatet undersökas.

Enkäterna sammanställdes i form av tabeller, för att få en överblick av vad de olika grupperna tänkte och om det fanns gemensamma åsikter eller åsikter som skilde grupperna åt. Eftersom grupperna hade ett ojämnt antal deltagare, bestämdes att svaren i varje grupp skulle räknas om till procentform för att rättvist kunna jämföras. För att få ett genusperspektiv på om kvinnor och män har skilda åsikter om läraryrkets status, delas resultaten från de som studerar annat eller inget upp i två olika tabeller. De som studerar till eller är lärare sammanställs var för sig inom en och samma tabell, för att även här skildra ett genusperspektiv. Tabellerna kommer att visas under kapitlet Resultat och analys som ett förtydligande av texten. Det blev även intressant att tydliggöra deltagarnas åsikter, varför resultatet även varvas med citat från undersökningen. Det var meningen att gruppen med deltagare som studerar till eller är lärare skulle vara en form av kontrollgrupp, som jämfördes med de andra grupperna. Under arbetes gång har dock alla grupper jämförts med varandra.

(22)

22

4 Resultat och analys

I kapitlet Resultat och analys kommer resultatet för varje enskild fråga i enkäten att presenteras och följas upp av en analys under rubriken Likheter och skillnader.

4.1 Val av utbildning

Den tredje frågan i enkäten var en undran om varför deltagarna hade valt den utbildning de läser eller har läst. Alla kvinnor i undersökningen har svarat. Alla män utom en har svarat. Vi antar att de som inte har läst något efter gymnasiet har svarat enligt sin gymnasieutbildning. Tyvärr gick det inte, på webblänken, att låta deltagarna utveckla sina svar eller lägga till egna förslag då denna typ av fråga ställdes. Därför lades alternativet ”Inget av ovanstående” till.

Som framgår av tabell 2 är den främsta anledningen till att kvinnorna valt att studera lärarutbildningen att läraryrket är deras drömyrke. Det är följt av alternativet ”Inget av ovanstående”, ”Av en slump” och sist att yrket skulle ge bra karriärmöjligheter. Av männen är alternativet ”Inget av ovanstående” av högst vikt med 57 procent. ”Bra karriärmöjligheter”, ”Av en slump” och ”Mitt drömyrke” kommer på delad andraplats. Männen som deltagit är endast åtta personer.

Tabell 2. Översikt av lärarstuderande och lärares anledning till val av utbildning. De grå fälten visar det alternativ flest har valt i kolumnen.

Män Procent Kvinnor Procent

Mitt drömyrke 1 14,3 15 45,5

Mina föräldrar utbildade sig inom samma yrke 0 0 0 0

Av en slump 1 14,3 8 24,2 Bra karriärmöjligheter 1 14,3 1 3,0 Ger hög lön 0 0 0 0 Vet ej 0 0 0 0 Inget av ovanstående 4 57,1 9 27,3 Totalt 7 100 33 100

(23)

23

I tabell 3 kan vi se att 44 procent av männen som studerat annat än lärarutbildningen har valt sin utbildning med anledning av bra karriärmöjligheter. 24 procent av männen utbildar sig till sitt drömyrke och det tredje största alternativet delas av ”Av en slump” och ”Inget av ovanstående”. Anledningar som skulle ge dem hög lön eller att de helt enkelt inte vet varför de valt sin utbildning kommer som fjärde och femte största anledning.

Tabell 3. Översikt av mäns, som studerar annat eller inget, anledning till val av sin utbildning. De grå fälten visar det alternativ flest har valt.

Antal svar Antal svar i procent (avrundat till hela procent)

Mitt drömyrke 13 24

Mina föräldrar utbildade sig inom samma yrke 0 0

Av en slump 7 13 Bra karriärmöjligheter 24 44 Ger hög lön 2 4 Vet ej 1 2 Inget av ovanstående 7 13 Totalt 54 100

Av kvinnor som utbildar sig till annat eller inget hade de flesta inte valt sin utbildning på grund av något av våra förslag. Näst flest hade valt sin utbildning för att få arbeta med sitt drömyrke och efter det var den vanligaste anledningen att yrket gav bra karriärmöjligheter. 13 procent hade valt sin utbildning av en slump och längst ner i botten med bara en procent per alternativ hamnade ”Hög lön” och ”Vet ej”. En kvinna har inte svarat på frågan.

Tabell 4. Översikt av kvinnors, som studerar annat eller inget, anledning till val av sin utbildning. De grå fälten visar det alternativ som flest har valt.

Antal svar Antal svar i procent (avrundat till hela procent)

Mitt drömyrke 20 29

Mina föräldrar utbildade sig inom samma yrke 0 0

Av en slump 9 13 Bra karriärmöjligheter 16 23 Ger hög lön 1 1 Vet ej 1 1 Inget av ovanstående 23 33 Totalt 70 100

(24)

24

4.1.1 Analys av val av utbildning

Att välja utbildning för att få arbeta med sitt drömyrke är något som kvinnorna som studerar lärarutbildningen och kvinnor som studerar annat eller inget har gemensamt. 24 procent av männen som studerar annat eller inget har också valt sin utbildning efter sitt drömyrke. Av de lärarstuderande männen har endast en person, valt sin utbildning för att få sitt drömyrke. Av männen som läser annat eller inget har flest valt sin utbildning för att kunna klättra inom karriären, och detta är något som många av kvinnorna som studerar annat också har valt, nämligen 23 procent. Bra karriärmöjligheter ligger bland de lägsta alternativen hos alla lärarstudenter, vilket kan tolkas som att lärarstudenterna inte tror att läraryrket är en karriär att klättra inom. En annan ganska vanlig uppfattning om läraryrket är att det är ett yrke lämpat för kvinnor och att de typiskt ”kvinnliga” egenskaperna är de mest väsentliga inom yrket. Att kvinnor skulle vara mest lämpade för läraryrket skrevs redan i en rapport från 1840 av en amerikansk skolinspektör. Kanske skulle detta kunna vara en av anledningarna till att kvinnorna i undersökningen, som valt att utbilda sig till lärare, alltid har sett sig bli det och har det som en dröm (Arfwedson, 1994:125). Det skulle också kunna vara så, att vissa har valt sitt alternativ i brist på att få skriva ett eget förslag. Eftersom männens, som studerar annat eller inget, främsta anledning till val av utbildning är ”Bra karriärmöjligheter” kan det bli intressant att ta en titt på vilken faktor de framförallt tycker bidrar till att ett yrke har hög status, vilket diskuteras i avsnitt 4.4.

4.2 Ämneskunskaper eller pedagogiskt arbetssätt

Frågan om deltagarna i undersökningen ansåg att lärarens ämneskunskaper eller pedagogiska arbetssätt är viktigast för att eleverna ska få lust att lära i klassrummet, ställdes för att generera ett svar på vilket av de två omtalade lärarhögskolebegreppen som deltagarna ansåg vara viktigast. Det fanns inget alternativ för deltagarna att välja båda begreppen. Detta för att någon kanske skulle välja det alternativet och frågan skulle bli utan ett resultat av vilket alternativ de anser väger tyngst.

I tabell 5 kan ses att av män som läser till lärare eller är lärare tycker en man att ämneskunskaper är viktigast. Sju personer anser att lärarens pedagogiska arbetssätt är dennes

(25)

25

viktigaste redskap. De allra flesta kvinnorna som läser till lärare eller är lärare anser att det pedagogiska redskapet är det viktigaste i klassrummet, nämligen hela 94 procent, det vill säga 31 kvinnor. Ämneskunskaperna tilldelas här endast sex procent av rösterna.

Tabell 5. Översikt av lärarstuderande och lärares åsikt om lärares viktigaste egenskap i klassrummet. De grå fälten visar det alternativ som flest valt.

Män Procent Kvinnor Procent

Ämneskunskaper 1 12,5 2 6

Pedagogiskt arbetssätt 7 87,5 31 94

Totalt 8 100 33 100

I tabell 6 kan det avläsas att 79,6 procent av de män som läser en annan utbildning eller ingen utbildning tycker att det pedagogiska arbetssättet är det viktigaste för att stimulera eleverna i klassrummet mot 20,4 procent som anser att ämneskunskaperna är av högst vikt.

Tabell 6. Översikt av mäns, som studerar annat eller inget, åsikt om lärares viktigaste egenskap i klassrummet. De grå fälten visar det alternativ som flest valt.

Antal svar Antal svar i procentform

Ämneskunskaper 11 20,4

Pedagogiskt arbetssätt 43 79,6

Totalt 54 100

Av de kvinnor som läser annat än lärarutbildningen eller inte har någon utbildning tycker 14,1 procent att ämneskunskaper främjar elevernas lärande. Hela 85,9 procent anser att det

pedagogiska arbetssättet är det viktigaste en lärare kan använda sig av för att eleverna ska få lust att lära i klassrummet.

Tabell 7. Översikt av kvinnors, som studerar annat eller inget, åsikt om lärares viktigaste egenskap i klassrummet. De grå fälten visar det alternativ som flest valt.

Antal svar Antal svar i procentform

Ämneskunskaper 10 14,1

Pedagogiskt arbetssätt 61 85,9

Totalt 71 100

4.2.1 Analys av ämneskunskaper eller pedagogiskt arbetssätt

Bland deltagarna i undersökningen framkom att en majoritet i alla grupper anser att ett pedagogiskt arbetssätt är det viktigaste för att en elev ska få lust att lära i klassrummet. Detta innebär inte att någon av deltagarna tror att det ena kan vara utan det andra, men det ger ändå en överblick och ett resultat av att bra pedagogiska ledare är det viktigaste, av de två

(26)

26

alternativen, i skolan. En manlig ingenjör, 19-24 år, som angav pedagogiskt arbetssätt som det viktigaste för att elever ska få lust att lära i klassrummet, uttryckte sig vidare så här: ”Att vara duktig lärare behöver inte betyda att man är supersmart och har världens bästa minne. Snarare att man är pedagogisk och engagerar sig i det man gör. Var bra på att lära ut helt enkelt.” En kvinna, 25-30 år, som studerar på läkarprogrammet och valde ämneskunskaper som det viktigaste verktyget för en lärare, avslutade enkäten så här: ”Jag tycker att goda ämneskunskaper är nyckeln till att bli en bra lärare. Utan goda ämneskunskaper spelar pedagogik ingen roll. Alltså är goda ämneskunskaper A och O för bra lärare och bättre lärare ger bättre elever…”. Kvinnan anser alltså att ämneskunskaperna är det viktigaste hos en lärare, men verkar initiera att de båda är beroende av varandra, även om ämneskunskaper som sagt är grundläggande. För ämneslärarna har djupa kunskaper i undervisningsämnet alltid varit av stor betydelse. I slutet av 1960-talet behövde ämneslärarna fortfarande inte någon särskild lärarutbildning, utan kunde efter sin universitetsexamen gå ett provår och sedan få en anställning som lärare. För folkskollärarna har däremot pedagogiken fått bli ett slags teoretisk grund för metodiken, vilket sitter kvar och genomsyrar allt i lärarutbildningen (Carlgren & Marton, 2003:96). En kvinnlig lärare, 19-24 år, uttrycker sig såhär om lärarutbildningen i undersökningen: ”Jag tycker att den har alldeles för låg status. Jag upplever det som att många ”ser ner” på utbildningen och tycker den är ”tramsig” i alla fall om man har inriktning förskola eller grundskolans tidigare år.” Kan det vara pedagogiken som sänker läraryrkets status? Vidare i undersökningen har resultatet nämligen visat att högstadielärare, alltså ämneslärare, anses ha högre status än lågstadielärare.

4.3 Viktiga kvaliteter för ett professionellt yrke

Vidare i enkäten frågades vilka tre av David Lorties fyra krav, ”Yrket har ett gemensamt yrkesspråk”, ”Yrket har en formell legitimation”, ”Yrkesgruppen följer samma nedskrivna etiska regler” och ”Ingen chef kan bestämma vilka metoder yrkesutövaren använder”, för att ett yrke ska klassas som ett professionellt yrke, deltagarna tyckte var viktigast. Här har alla grupper svarat lite olika. De flesta har kryssat i tre alternativ som ombads, men en del har kryssat i ett eller två. Vissa har inte svarat alls. Därför presenteras resultatet i antal svar istället för i procentandelar.

(27)

27

I tabell 8 syns att 32 deltagare av lärarstuderanden och lärare tycker att den viktigaste kvaliteten för att ett yrke ska klassas som ett professionellt yrke är att yrket har en formell legitimation. 29 deltagare tycker att de nedskrivna etiska reglerna är viktigast, medan 20 deltagare har svarat att ett gemensamt yrkesspråk är av högst vikt. 16 deltagare anser att alternativet ”Ingen chef kan bestämma vilka metoder yrkesutövaren använder” är viktigt.

Tabell 8. Översikt av vilka faktorer lärarstuderande och lärare anser viktigast för professionella yrken. De grå fälten visar det alternativ som flest valt.

Antal svar

Yrket har ett gemensamt yrkesspråk 20

Yrket har en formell legitimation 32

Yrkesgruppen följer samma nedskrivna etiska regler 29 Ingen chef kan bestämma vilka metoder yrkesutövaren använder 16

Av män som studerar annat eller inget anser 32 deltagare att den viktigaste faktorn för att ett yrke ska klassas som ett professionellt yrke är den, att yrkesgruppen följer samma nedskrivna etiska regler. Med vardera 28 uppfattningar följer ett gemensamt yrkesspråk och formell legitimation, och även i tabell 9 kommer alternativ fyra sist med tolv personer.

Tabell 9. Översikt av vilka faktorer män som studerar annat eller inget anser viktigast för professionella yrken. De grå fälten visar det alternativ som flest valt.

Antal svar

Tabell 10 visar att 55 av de deltagande kvinnorna som studerar annat eller inget tycker att yrkesgrupper som följer samma nedskrivna etiska regler är av störst vikt för att klassa ett yrke som professionellt. 44 deltagare anser att ett gemensamt yrkesspråk är viktigt och 38 tycker att ett professionellt yrke är ett sådant med en formell legitimation. Endast 10 deltagare har kryssat för alternativet ”Ingen chef kan bestämma vilka metoder yrkesutövaren använder”.

Tabell 10. Översikt av vilka faktorer kvinnor som studerar annat eller inget anser viktigast för professionella yrken. De grå fälten visar det alternativ som flest valt.

Antal svar

(28)

28

4.3.1 Analys av viktiga kvaliteter för ett professionellt yrke

Män som studerar annat eller inget och kvinnor som studerar annat eller inget är överens om att den viktigaste kvaliteten för att ett yrke ska klassas som ett professionellt yrke är att yrkesgruppen följer samma nedskrivna etiska regler. Colnerud och Granström poängterar i Respekt för lärare (1993) att dessa nedskrivna etiska regler inte finns inom läraryrket. Ett gemensamt yrkesspråk är också viktigt enligt män och kvinnor som studerar annat eller inget. Kriteriet att ha ett yrkesspråk är svårt för lärare att utveckla då de nästan alltid arbetar ensamma i sina klassrum. Vikten av god ämneskunskap, vilket skulle vara lärarnas gemensamma kunskapsbas, brister också. Det viktigaste för lärarstudenterna och lärarna, för att klassa ett yrke som professionellt, är att yrket har en formell legitimation. Detta finns bland annat inom läkaryrket och psykologyrket, men inte inom läraryrket. Åsikten att läraryrket enligt de flesta forskare inte kan betraktas som ett professionellt yrke tycks delas med de flesta av deltagarna i vår undersökning. Det framkommer tydligt att yrket i sig borde betraktas som ett professionellt yrke, men att titeln fråntas i och med att i princip vem som helst kan bli anställd och utöva arbetet. I erkänt professionella yrkesgrupper som läkare och advokat är detta inte fallet (Colnerud & Granström, 1993:18-20).

4.4 Faktorer som bidrar till hög yrkesstatus

Eftersom en tidigare fråga i enkäten handlade om varför de deltagande valt sin utbildning, följde även en fråga om vad som bidrar till att ett yrke tilldelas hög status. Möjligen kan det vara några av dessa faktorer som bidragit till valet av egen utbildning. Deltagarna ombads att välja hur viktiga faktorerna, som gavs som förlag, var för att gynna ett yrkes höga status. Vissa har dock påpekat att de svarat på frågan efter hur de själva tror att samhället ser på det. Resultatet bör därför också tolkas som att en del istället har utgått från hur de tycker att det ska se ut. Här redovisas de alternativ som fler än hälften av deltagarna kryssat för.

Tabell 11 visar vad lärarstuderande och lärare tycker är mycket viktigt, ganska viktigt och inte viktigt för att ett yrke ska hålla hög status. Mycket viktigt är följande faktorer: kräver stor skicklighet, ger hög lön, är mycket ansvarsfulla, kräver ärlighet och hög moral, är nyttiga för samhället och ger hjälp till andra. Ganska viktiga faktorer är dessa: är självständigt, kräver

(29)

29

lång utbildning och kräver lång erfarenhet. Det som inte anses vara en viktig faktor för att ett yrke ska tilldelas hög status är att yrket är manligt dominerat.

Tabell 11. Översikt av lärarstuderande och lärares åsikt om vilka faktorer som gynnar hög yrkesstatus. De grå fälten visar vilket alternativ som fler än hälften av deltagarna kryssat för. Fet stil visar flest val per rad.

Inte viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt

Är självständigt 9 25 6

Ger chans till att klättra inom karriären 6 16 19

Kräver stor skicklighet 1 7 27

Är manligt dominerat 34 5 1

Ger hög lön 3 16 22

Är mycket ansvarsfullt 1 10 30

Kräver ärlighet och hög moral 2 17 21

Är nyttigt för samhället 6 7 27

Kräver lång utbildning 5 26 8

Är populärt 16 12 12

Kräver stor arbetsinsats 3 20 18

Ger hjälp till andra 9 7 24

Kräver lång erfarenhet 12 23 5

Det viktigaste för att ett yrke ska erhålla hög status är enligt männen i tabell 12 att yrket kräver stor skicklighet, är mycket ansvarsfullt och ger chans till att klättra inom karriären. Ganska viktiga är faktorerna: kräver lång erfarenhet, är självständigt och kräver stor arbetsinsats. Det som spelar minst roll för yrkets status är popularitet och manlig dominans.

Tabell 12. Översikt av mäns, som studerar annat eller inget, åsikt om vilka faktorer som gynnar hög yrkesstatus. De grå fälten visar vilket alternativ som fler än hälften av deltagarna kryssat för. Fet stil visar flest val per rad.

(30)

30

I tabell 13 visas att av kvinnor som läser annat eller inget anser flest deltagare att yrken med hög status är de som ger chans till att klättra inom karriären, är mycket ansvarsfulla och kräver hög ärlighet och moral. Ganska viktigt är det att yrket är nyttigt för samhället och att det ger hjälp till andra. Det som inte är särskilt viktigt för att ge ett yrke hög status är att yrket är populärt eller har manlig dominans.

Tabell 13. Översikt av kvinnors, som studerar annat eller inget, åsikt om vilka faktorer som gynnar hög yrkesstatus. De grå fälten visar vilket alternativ som fler än hälften av deltagarna kryssat för. Fet stil visar flest val per rad.

Kräver lång erfarenhet 23 30 17

4.4.1Analys av faktorer som bidrar till hög yrkesstatus

Det som alla grupper tycker är mycket viktigt för att ett yrke ska erhålla en hög status är att yrket kräver stor skicklighet och att det är mycket ansvarsfullt. Att yrkesutövaren ska kunna klättra inom karriären har fått större vikt av kvinnor och män som studerar annat eller inget. Enligt Hjalmarsson (2009:40) skuldbeläggs kvinnor för läraryrkets låga status, bland annat för deras ovilja att klättra inom karriären. I denna undersökning visas att mindre än hälften av lärarstudenterna anser att det är av vikt att klättra inom karriären för att höja ett yrkes status. Vid val av utbildning var det största skälet bland män som studerar annat just att kunna klättra inom karriären, och det kan betyda att de gjort medvetna val av ett högstatusyrke för sin framtid. Kvinnor som studerar annat eller inget och lärarstuderande och lärare är överens om att ärlighet och hög moral bringar hög status till ett yrke. Alla grupper är även i högsta grad överens om att en manlig dominans inom ett yrke inte är skälet till att det tilldelas hög status.

(31)

31

Detta går emot Arfwedsons (1994:126) teori om att kvinnodominerade yrken bidrar till sin egen låga status. En kvinnlig lärarstuderande, 31- år, håller dock med Arfwedson och uttrycker sig vidare så här i undersökningen; ”… såklart högre lön så att vi får in fler män i yrket. Det behövs men ger tyvärr också högre status till ett yrke”. Intressant är att denna kvinna har benämnt alternativet ”Är manligt dominerat” som inte viktigt för att ge ett yrke hög status.

4.5 Statusrangordning av sju yrken

Deltagarna i undersökningen ombads att rangordna sju yrken i ordningen högst status till lägst status enligt deras egen åsikt, där 1 var högst och 7 var lägst. Denna fråga har tolkats på två olika sätt av deltagarna. En del har gjort uppgiften som den var menad, nämligen att ett yrke kopplas till en siffra, och att inget yrke kan ha samma siffra för sin status. Resten har tolkat frågan som att flera yrken kan ha samma siffra och därmed lika hög eller låg status. Resultatet av sammanställningen blev därför inte helt i ordning med hur det var tänkt.

I tabell 14 kan avläsas att lärarstuderande och lärare har rangordnat yrkena som följer högst till lägst status: läkare, advokat, högstadielärare, högstadielärare, butikschef, butikschef och elektriker. Sjuksköterska och lågstadielärare har så pass spridda placeringar att de inte kunde tilldelas en plats i ordningen.

Tabell 14. Översikt av lärarstuderande och lärares fördelning av status där 1 är högst. De grå fälten visar vilka yrken som flest valt i kolumnen. Fet stil visar den placering flest valt i raden. Ranknings nr Yrke 1 2 3 4 5 6 7 Sjuksköterska 1 8 5 7 8 5 4 Advokat 11 15 3 2 6 1 0 Läkare 29 6 1 0 2 0 0 Lågstadielärare 4 6 7 9 6 3 3 Butikschef 2 1 5 7 10 11 2 Elektriker 1 3 1 6 8 7 12 Högstadielärare 3 7 10 10 6 2 0

(32)

32

I tabell 15 rankar män som studerar annat eller inget yrkena i statusordning som följer: läkare, advokat, sjuksköterska, högstadielärare, lågstadielärare, lågstadielärare och elektriker. Här har inte butikschef tilldelats någon plats i ordningen.

Tabell 15. Översikt av mäns, som studerar annat eller inget, fördelning av status där 1 är högst. De grå fälten visar vilka yrken som flest valt i kolumnen. Fet stil visar den placering flest valt i raden.

Ranknings nr Yrke 1 2 3 4 5 6 7 Sjuksköterska 2 2 15 16 11 4 2 Advokat 8 30 7 3 6 1 0 Läkare 43 8 1 0 0 1 0 Lågstadielärare 2 4 2 13 12 14 6 Butikschef 0 2 12 14 4 9 12 Elektriker 0 3 9 11 6 11 13 Högstadielärare 2 1 13 21 11 4 1

Kvinnorna i tabell 16, som studerar annat eller inget, rangordnar yrkena så här: läkare, advokat, sjuksköterska, högstadielärare, butikschef, lågstadielärare och elektriker. Här har alla yrken tilldelats en plats i ordningen.

Tabell 16. Översikt över kvinnors, som studerar annat eller inget, fördelning av status där 1 är högst. De grå fälten visar vilka yrken som flest valt i kolumnen. Fet stil visar den placering flest valt i raden.

Ranknings nr Yrke 1 2 3 4 5 6 7 Sjuksköterska 3 10 24 18 8 6 2 Advokat 19 37 5 8 1 1 0 Läkare 48 17 4 1 1 0 0 Lågstadielärare 4 5 8 10 18 21 5 Butikschef 2 1 15 13 20 9 11 Elektriker 2 3 6 12 9 18 22 Högstadielärare 5 5 17 21 13 8 2

4.5.1 Analys av statusrangordning av sju yrken

Hargreaves (1998:232) menar att redan i skolan får eleverna uppleva statusskillnader mellan ämnena, där de teoretiska och naturvetenskapliga ämnena får större utrymme än de praktiska

(33)

33

och tekniska. I alla grupper har de två högsta placeringarna tilldelats samma yrken. Högst status har läkare fått och näst högst status har tilldelats advokat. Enligt Arfwedson (1994:103) beror detta på att naturvetenskaplig kunskap rangordnas högst i vårt samhälle. Även den fjärde placeringen har tilldelats samma yrke av alla grupper, nämligen högstadielärare. Dock har de som studerar till eller är lärare även tilldelat högstadielärare en tredjeplats. Den lägsta placeringen i statusrangordningen är även denna den samme i alla grupper. Här har alla placerat yrket elektriker. Yrkesutövare med denna praktiska kunskap ges inte samma status som till exempel läkare (a.a.:103). Trots att Arfwedson påpekar detta, har de flesta rankat det pedagogiska arbetssättet som viktigare än det ämneskunskapsmässiga. Ändå hamnar lågstadielärare helt utanför eller näst sist i rangordningen av status, medan högstadielärare eller ämneslärare, hamnar på en klar fjärdeplats. Kanske går det inte att tilldela ett yrke baserat på pedagogik någon högre status. På tredje plats har män och kvinnor som studerar annat eller inget placerat sjuksköterska, medan lärarstuderande och lärare har väldigt skilda åsikter om var sjuksköterska bör placeras i ordningen. Dessa skilda åsikter har männen om yrket butikschef som de inte tilldelat någon plats. Ylva Ulfsdotter Eriksson (2006:26) menar att ju högre löner, längre utbildning och bra arbetsförhållande, desto högre yrkesstatus. Undersökningen visar att lågstadielärare, sjuksköterskor och butikschef inte har någon fast plats i statusrangordningen, vilket möjligen kan bero på att det varit svårt att placera deras yrken i relation till just löner och utbildningar.

4.6 Deltagarnas syn på lärarutbildningen och läraryrkets status

Den näst sista frågan i enkäten var en undran om hur deltagarna ser på lärarutbildningens status. De flesta deltagare har svarat på just detta, men en del har tolkat frågan som en undran om statusen på själva yrket. Vissa, flest kvinnor som läser annat eller inget, har uttryckt sig om både utbildningen och yrket. Eftersom så pass många även har yttrat sig om yrkets status, kommer också det resultatet redovisas i en egen tabell. De personer som hamnat under ”Ej svarat” i tabellerna har antingen uttryckt sig om annat eller ingenting under dessa frågor.

I tabell 17 visas att av de manliga lärarna och lärarstuderandena var det en person som inte svarade på frågan. Fem av de som deltog såg statusen som låg. Av de kvinnliga lärarna och lärarstuderandena var det också en person som inte svarade. Av de 70 som svarade var det 25

(34)

34

deltagare som ansåg att statusen var låg och två som ansåg den vara hög. Av de män som läser annat eller inget var det 22 deltagare som såg statusen på lärarutbildningen som låg och en som såg den som hög. Av de kvinnor som läser annat eller inget tyckte 32 personer att statusen var låg, medan 14 såg den som okej och sex personer som hög.

Tabell 17. Översikt av hur deltagarna ser på lärarutbildningens status. De grå fälten visar det alternativ flest personer har beskrivit.

Låg Medium / Okej Hög Vet ej Ej svarat Manliga lärarstuderande eller

lärare 5 2 0 0 1

Kvinnliga lärarstuderande eller

lärare 25 5 2 0 1

Män som läser annat eller

inget 22 3 1 12 16

Kvinnor som läser annat eller inget

32 14 6 10 9

Totalt 84 24 9 22 27

I tabell 18, som visar hur deltagarna ser på läraryrkets status, är det endast en manlig lärare, sex kvinnliga lärare och tre män som läser annat eller inget som deltagit ur sina grupper. Av gruppen kvinnor som läser annat eller inget är det dock 53 personer som har nämnt något om läraryrkets status. Av dessa kvinnor är det 29 som anser att läraryrkets status är låg.

Tabell 18. Översikt av hur deltagarna ser på läraryrkets status. De grå fälten visar det alternativ flest personer har beskrivit.

Låg Medium / Okej Hög Vet ej Ej svarat Manliga lärarstuderande eller

lärare 1 0 0 0 7

Kvinnliga lärarstuderande eller lärare

4 1 0 1 27

Män som läser annat eller inget

1 0 2 0 51

Kvinnor som läser annat eller inget

29 11 5 8 18

Totalt 35 12 7 9 103

4.6.1 Analys av deltagarnas syn på lärarutbildningen och läraryrkets status

Av alla deltagare i alla grupper, som uttryckt något om lärarutbildningens status, såg flest den som låg. Av de som uttryckt sig om själva yrket lärare, tyckte flest att det präglades av en låg status. En persons värderingar om ett yrkes status beror bland annat på hur yrkesgruppen

(35)

35

presenterar sig själv. Eftersom det tydligt visas här att de som är lärare eller studerar till lärare själva ser sin utbildnings status som låg, kommer det i sin tur påverka hur andra grupper ser på utbildningen (Ulfsdotter Eriksson, 2006:25). De som inte själva studerar vid lärarutbildningen kan alltså ha blivit påverkade i sin åsikt av de personer som läser där. En manlig civilingenjör, 19-24 år, uttrycker sig såhär: ”Statusen på lärarutbildningen ser jag som mycket låg. Det stora skälet till det är att man aldrig hör talas om folk som inte klarar av utbildningen. Alla som vill gå igenom den klarar den om de inte hoppar av innan…”.

Ett annat möjligt skäl till att personer utanför lärarutbildningen ser ner på dess status skulle kunna vara att deras uppfattning är inlärd redan från barndomen av vuxna i dess omgivning eller av samhället (Ulfsdotter Eriksson, 2006:26). Om lärarstuderande och lärare börjar se sin utbildning och sin profession som en av hög status, kommer detta påverka hur andra värderar den. Om andra vuxna möter lärare med respekt och tilldelar yrket högre status kan detta i sin tur påverka samhällets syn, och en god cirkel kan bildas. En kvinnlig lärarstuderande i religionskunskap, 25-30 år, skrev i sin enkät:

Jag gillar verkligen lärarutbildningen. Den ger mig de redskap jag behöver för att klara yrket, både praktiskt och sakkunnigt. Dock har Malmö högskola en ganska ”låg status” pga av sitt ”flum”. Men jag gillar det. Det lär en verkligheten och man får ta eget ansvar för sin utbildning.

4.7 Så höjs läraryrkets status

Av de 166 personer som deltog i undersökningen var fyra svar återkommande på frågan om hur läraryrkets status kan höjas, nämligen ”Högre lön”, ”Lärarlegitimation”, Disciplin i skolan” och ”Skärpning av lärarutbildningen”. Vissa har angett fler än ett av de fyra, och är då medräknade i alla alternativ de angivit som viktiga. En del har inte svarat alls.

Kvinnor och män med annan eller ingen utbildning rangordnar, i tabell 19, de fyra alternativen i samma följd: Högre lön, skärpning av lärarutbildningen, lärarlegitimation och sist disciplin i skolan. Kvinnor som läser till lärare eller är utbildade lärare rangordnar de som följer: Högre lön, lärarlegitimation, skärpning av utbildningen. Här är det ingen som har föreslagit något liknande ”höjd disciplin” gentemot lärarna i skolan. Männen som läser till lärare eller är utbildade lärare har rangordnat sina alternativ: Skärpning av lärarutbildningen, högre lön. Inga av de andra alternativen har angivits.