• No results found

EN BESKRIVNING AV KVINNORS LIV OCH LIVSKVALITET EFTER GYNEKOLOGISK CANCER - EN LITTERATURSTUDIE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "EN BESKRIVNING AV KVINNORS LIV OCH LIVSKVALITET EFTER GYNEKOLOGISK CANCER - EN LITTERATURSTUDIE"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EN BESKRIVNING AV KVINNORS

LIV OCH LIVSKVALITET EFTER

GYNEKOLOGISK CANCER

- EN LITTERATURSTUDIE

MATILDA CRICHTON

EMMA SKENNING

(2)

EN BESKRIVNING AV KVINNORS

LIV OCH LIVSKVALITET EFTER

GYNEKOLOGISK CANCER

- EN LITTERATURSTUDIE

MATILDA CRICHTON

EMMA SKENNING

Crichton, M & Skenning, E. En beskrivning av kvinnors liv och livskvalitet efter gynekologisk cancer – en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institution för vårdvetenskap, 2017.

Bakgrund: De tre vanligaste gynekologiska cancerformerna är cervix-, ovarie-

och corpuscancer men tumörer kan även utvecklas i vulva, slida, och äggledare. Symtombilden inkluderar onormal vaginal blödning, tryckkänsla, viktnedgång, ödem och smärta. Kirurgi, strålning och cytostatika används som

behandlingsmetoder i både kurativt och palliativt syfte. Behandlingen ger upphov till biverkningar som påverkar det psykiska och fysiska välmåendet, sexualiteten samt sociala aspekter. Begreppet livskvalitet används i stor utsträckning för att utvärdera kvalitet på sjukvård trots att det inte finns någon enighet vad gäller definitionen av begreppet. Syfte: Att beskriva kvinnors liv och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudie som baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamling har utförts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Innehållsanalysen har genomförts med inspiration av Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Fyra kategorier och nio underkategorier identifierades. Fysiska förändringar med underkategorierna Infertilitet, Gastrointestinala besvär och Lymfödem. Nära relationer med underkategorierna Sexualitet, Familj och familjeliv. Känslomässiga upplevelser med underkategorierna Rädsla, oro och ångest samt Nytt perspektiv.

Sjukvårdspersonalens roll med underkategorierna Känslomässigt stöd och Information. Konklusion: Ett flertal faktorer påverkade kvinnornas liv och livskvalitet efter gynekologisk cancer. Att bli infertil upplevdes som en stor sorg och gastrointestinala besvär inverkade på det dagliga livet och den sociala situationen. Minskad libido och smärta vid samlag påverkade kvinnornas intima förhållanden negativt. Kvinnorna upplevde att de inte fick tillräckligt stöd och information från sjukvården och ansåg att om detta hade varit adekvat hade det kunnat få en positiv inverkan på deras välmående. Flertalet kvinnor levde i rädsla för återfall men hade samtidigt fått ett nytt perspektiv på livet som resulterade i att de kände mer uppskattning för livet i sig och för människor omkring dem.

Nyckelord: Gynekologisk cancer, kvalitativ forskning, livskvalitet, upplevelser, överlevande.

(3)

A DESCRIPTION OF WOMEN'S LIFE

AND QUALITY OF LIFE AFTER

GYNECOLOGICAL CANCER

- A LITERATURE REVIEW

MATILDA CRICHTON

EMMA SKENNING

Crichton, M & Skenning, E. A description of women’s life and quality of life after gynecological cancer – a literature review. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2017.

Background: The most common forms of gynecological cancer are cervical,

ovarian and corpus cancer but tumors can also develop in the vulva, vagina and fallopian tubes. Symptoms include irregular vaginal bleeding, pressure, weight loss, edema and pain. Surgery, radiation and chemotherapy are used as treatment methods and can be aimed at curing or for palliative purposes. Side effects influence both mental and physical wellbeing, sexuality and social aspects of life. Quality of life is a concept that is widely used to evaluate the quality of care in healthcare even though there is no consensus on the definition of the term. Aim: To describe women’s life and quality of life after completion of treatment for gynecological cancer. Method: A literature review based on twelve qualitative articles. Data collection was conducted via CINAHL, PubMed and PsycINFO. Content analysis was carried out with inspiration from Graneheim and Lundman’s method. Results: Four categories and nine subcategories were identified. Physical changes with subcategories Infertility, Gastrointestinal problems, Lymphedema. Close relations with subcategories Sexuality, Family and family life. Emotional experiences with subcategories Fear, worry and anxiety as well as New

perspective. The role of healthcare staff with subcategories Emotional support and Information. Conclusion: Various factors affected women's life and quality of life after gynecological cancer. Infertility resulted in grief and sadness and

gastrointestinal problems affected daily living and social situations. Decreased libido and pain during intercourse had a negative impact on the women’s intimate relationships. The women experienced lack of support and information from healthcare personnel and thought their wellbeing would have improved if this was adequate. A number of women lived in fear of cancer recurrence but they had also gained a new perspective on life which meant that they appreciated life and people around them more.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... 5

BAKGRUND ... 5

Gynekologiska cancersymtom ... 5

Behandlingsformer ... 6

Biverkningar av gynekologisk cancer och dess behandling ... 6

Sjuksköterskans roll ... 6

Behovet av stöd under behandlingstiden ... 7

Livskvalitet ... 7 PROBLEMFORMULERING ... 8 SYFTE ... 9 Frågeställning ... 9 METOD ... 9 Precisering av syfte ... 9 Litteratursökning ... 10 Inklusionskriterier ... 10 Exklusionskriterier ... 10 Urval ... 11 Kvalitetsgranskning ... 11 Dataanalys ... 12 RESULTAT ... 12 Fysiska förändringar ... 13 Infertilitet ... 13 Gastrointestinala besvär ... 13 Lymfödem ... 13 Nära relationer ... 14 Sexualitet ... 14

Familj och familjeliv ... 15

Känslomässiga upplevelser ... 15

Rädsla, oro och ångest ... 15

Nytt perspektiv ... 15 Sjukvårdspersonalens roll ... 16 Känslomässigt stöd ... 16 Information ... 16 Diskussion ... 17 Metoddiskussion ... 17 Databaser ... 17 Litteratursökning ... 17

Kvalitetsgranskning och urval ... 18

Dataanalys ... 19

Resultatdiskussion ... 20

KONKLUSION ... 23

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 23

REFERENSER ... 24

(5)

BILAGA 1. ... 30 Databassökningar ... 30

BILAGA 2. ... 32 Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.. ... 32

BILAGA 3. ... 34 Strukturerad resultatredovisning av valda artiklar med kategorier och

underkategorier. ... 34

BILAGA 4. ... 35 Artikelmatriser. ... 35

(6)

INLEDNING

Vi har valt att undersöka hur kvinnor upplever sitt liv och sin livskvalitet efter genomgången gynekologisk cancer genom en litteraturstudie. Cirka 3000 kvinnor insjuknar varje år och de flesta behandlas framgångsrikt (Cancerfonden 2015a). Flertal grundutbildade sjuksköterskor kommer att möta den här patientgruppen oavsett arbetsplats. Det är angeläget för sjuksköterskor att få en insikt om hur livet påverkas för kvinnor efter gynekologisk cancer. Under sjuksköterskeutbildningen studeras symtom, diagnostik, behandling och omvårdnad. Sällan berörs vilka konsekvenser för vardagen sjukdomar och behandlingar kan få på längre sikt. Vi vill söka svar på om kvinnor post gynekologisk cancer är i behov av stöd från sjukvården och i så fall vad vi kan göra som allmänsjuksköterskor för att hjälpa dem uppnå ett gott liv och god livskvalitet.

För att få förståelse för vad kvinnor som överlevt gynekologisk cancer har gått igenom beskrivs i bakgrundenbland annat symtombilder, behandlingsformer och dess biverkningar samt drabbade kvinnors subjektiva upplevelser av livet under och efter gynekologisk cancer. För att öka läsarens förståelse för vad ett

cancerbesked kan innebära redovisas även överlevnadsstatistiken för de tre vanligaste gynekologiska cancerformerna.

BAKGRUND

Gynekologisk cancer uppstår i en kvinnas reproduktiva system. De tre vanligaste gynekologiska cancerformerna är cervix-, ovarie- och corpuscancer men tumörer kan även utvecklas i vulva, slida, och äggledare (Petterson 2013).

Överlevnadsprognosen för gynekologisk cancer varierar beroendepå flera faktorer. Bland annat kvinnans ålder vid insjuknandetoch i vilket stadium tumören upptäcks. Enligt en rapport från Socialstyrelsen (2011) är den relativa överlevnaden för ovarialcancer 44 %, cervixcancer ligger på 73 % (Sveriges officiella statistik 2013) och corpuscancer cirka 85 % fem år efter diagnos (Socialstyrelsen 2011).

Gynekologiska cancersymtom

Gynekologisk cancer kan yttra sig på olika sätt beroende på var tumören är belägen och i vilket stadium sjukdomen är. Vid cervixcancer, vaginalcancer och äggledarcancer är det vanligt med onormal vaginal blödning. Vaginala flytningar kan också förekomma som ett relativt tidigt tecken på tumörväxt (Sorbe 2013; Hellström-Frykman 2013; Hellman 2013). Tryckkänsla, smärta, viktnedgång och ödem i de nedre extremiteterna är symtom på långt framskriden sjukdom (Sorbe 2013). Corpuscancer yttrar sig som onormal blödning, förstorad uterus och buksmärtor (Nordström Källström 2013). Ovarialcancer som uppkommer i epitelcellerna har den högsta dödligheten av all gynekologisk cancer (Åvall Lundqvist 2013). Detta beror på att symtomen uppträder sent i sjukdomsförloppet. Studier har dock visat att så många som 95 % av kvinnor med ovarialcancer upplever symtom, såsom besvär från buk, mag-tarm och urinvägar före diagnos. Dessa besvär kan dock förknippas med vanligt åldrande och uppmärksammas ofta

(7)

inte av kvinnan själv eller hennes läkare (a.a.). Symtomen för vulvacancer är vanligtvis långvarig klåda, svårläkt sår eller en knuta (Lindell & Hellman 2013).

Behandlingsformer

De vanligaste behandlingsformerna för gynekologisk cancer är kirurgi, strålning och cytostatika (Sorbe 2013). Alla tre behandlingsformer kan användas både i kurativt och palliativt syfte. Vilket eller vilka alternativ som används beror på var cancern är belägen och utbredningen av cancern (a.a.). Vid operation är målet ofta att avlägsna alla cancerceller (Cancerfonden 2015b). För att kunna uppnå detta måste även frisk vävnad som omger tumören avlägsnas (a.a.). Cytostatika används för att eliminera cancerceller i syftet att bota patienten helt, bromsa cancerns spridning eller för att minska risken för återfall (Cancerfonden 2014). Strålning kan användas både för att krympa en tumör före kirurgi och som en

efterbehandling vid operation för att avlägsna eventuella kvarvarande cancerceller (Cancerfonden 2015c). Strålkällan kan lokaliseras utanför kroppen eller inuti tumören. Sistnämnda strålningsmetod kallas brakyterapi. Behandlingen innebär att avståndet mellan tumören och strålningskällan är kort och därmed inte skadar omkringliggande vävnad (a.a.).

Biverkningar av gynekologisk cancer och dess behandling

All behandling ger sidoeffekter och kan påverka många aspekter av livet såsom sexualitet, det psykiska välmåendet och sociala förhållanden (Bergmark 2013). Typen av cancer och vilken behandling som utförs avgör vilka biverkningar som uppstår och i vilken omfattning. Ålder och samsjuklighet är andra faktorer som spelar in. Till största del utgörs biverkningarna av påverkan på tarm- och urinfunktionen samt reproduktionsorganen, lymfsystemet och sexualiteten. Vid strålningsterapi påverkas även skelettdelarna i lokalområdet där strålningen skett. Cytostatikabehandling ger en systemisk biverkan eftersom cytostatika inte endast bryter ner cancerceller utan även friska celler. Det är av stor vikt att en individuell rehabiliteringsplan påbörjas tidigt för att möjliggöra en så god återhämtning och tillfrisknande som möjligt (a.a.).

Sjuksköterskans roll

Enligt Reitan (2003) måste sjuksköterskan se till både kropp och själ för att kunna ge cancersjuka patienter god omvårdnad. Detta innefattar kunskap om

patofysiologiska mekanismer samt insikten om att patienter har olika

förutsättningar och erfarenheter som påverkar hur de hanterar sjukdomstillståndet. Varje människa är unik och reagerar, hanterar och känner sin sjukdom på olika sätt. Sjuksköterskan måste ta reda på den enskilde patientens livshistoria, hennes upplevelse av sjukdomen, vilka konsekvenser sjukdomen får känslomässigt, fysiskt och socialt (a.a.). Reitan (2003) skriver att sjuksköterskan även ska kunna hantera och lösa problem, informera och undervisa patienter, närstående och kolleger samt arbeta för att integrera ny forskning och kunskap i personalgruppen. I en kvalitativ studie utförd i Danmark som behandlar vårdens uppföljning efter gynekologisk cancer framkom det att sköterskorna inte kände sig delaktiga i uppföljningssamtalet patienterna hade med läkaren (Dahl m.fl. 2015). Sjuksköterskorna satt med men lyssnade enbart. Sjuksköterskor och läkare

(8)

och läkarna var överens om att uppföljningen borde vara mer individualiserad med fokus på den enskilda patientens behov och psykiska välmående.

Uppföljningen borde således handla mer om patientens livskvalitet och mindre om eventuella återfall av cancern (a.a.).

Behovet av stöd under behandlingstiden

Wiljer m.fl. (2011) gjorde en interventionsstudie med 27 kvinnor med pågående gynekologisk cancer som bestod av en internetbaserad supportgrupp samt intervjuer. Intervjuerna syftade till att undersöka kvinnornas upplevelse av supportgruppen. Vid ett tillfälle hölls en livechatt och resterande tid kunde kvinnorna posta frågor och kommentarer på forumet. Resultatet visade att kvinnorna överlag varit nöjda med metoden. De kände ett behov av att få prata med andra i samma situation som förstod vad de gick igenom. En del kvinnor valde att inte vara aktiva skribenter på forumet men läste vad andra skrivit. Där fick de bekräftelse att de inte var ensamma om sina frågor och funderingar. Kvinnorna beskrev även att anonymiteten i gruppen gjorde att de vågade ställa frågor som annars varit genanta och jobbiga att ta upp om de hade träffat

personerna i verkliga livet. De upplevde att de fick fler svar och mer information om till exempel behandling än vad de tidigare erfarit. Studien visade fördelar med en internetbaserad grupp där kvinnor kan samtala och känna stöd i varandra (a.a.). Även närstående spelar en stor roll för kvinnors välmående under

sjukdomsperioden, vilket visades i en studie av Rasmusson & Thomé (2008). Samtal och diskussioner med partnern hjälper kvinnor att hantera den stora påfrestningen ett cancerbesked innebär (a.a.). I en studie av de Groot m.fl. (2005) framkom det att kvinnors makar ville vara delaktiga och få information kring sjukdomen och att psykosocialt stöd är viktigt för både kvinnan och hennes make.

Livskvalitet

Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU 2012) är livskvalitet ett samlat mått på individens subjektiva upplevelse av sitt fysiska, psykiska och sociala välmående. En människas livskvalitet varierar över tid och är beroende av de förutsättningar hen lever under (a.a.). Det viktigaste i vården är enligt SBU (2010) att mäta hur mycket en viss åtgärd påverkar människors

livslängd, hälsa och livskvalitet. Studier som utvärderar behandlingar och åtgärder måste utgå ifrån vilken effekt behandlingen eller åtgärden får på människors livslängd, symtombild och livskvalitet. Detta ska göras med en utprövad

skattningsskala enligt kvantitativ metod. Men det finns aspekter som är svåra att omvandla till siffror. Exempel på detta är individers olika upplevelser i relation till känslor och livskvalitet (a.a.). Det finns över tusen olika formulär för att mäta hälsorelaterad livskvalitet (SBU 2012). En del av dessa är allmänna och kan användas oberoende av hälsoproblem medan andra är sjukdomsspecifika. Detta innebär att ett mätinstrument kan missa biverkningar och annat för individen väsentliga aspekter. De olika formulären ger således olika resultat vilket innebär problem för forskningsområdet (a.a.). Ett sätt för att fånga in det som formulären missar är att komplettera utvärderingarna av insatser och behandlingar med kvalitativa studier (SBU 2010). Kvalitativa studier kan ge en djupare kunskap om patienters egna upplevelser av sin livskvalitet (a.a.).

Enligt Moons m.fl. (2006) finns ingen enighet vad gäller definitionen av

begreppet livskvalitet trots att mycket forskning använder just livskvalitet för att utvärdera kvaliteten på sjukvården. Det finns flera orsaker till det ökade intresset

(9)

för mätning av livskvalitet hos patienter inom vården. Bland annat har

överlevnadsstatistiken stigit för många sjukdomar som ett resultat av förbättrade behandlingsformer vilket resulterar i att ett flertal människor lever med en rad biverkningar. Det finns även nya behandlingar att tillgå som behöver utvärderas vad gäller fördelar och nackdelar utifrån patientens livskvalitet (a.a.).

Filosofen Bengt Brülde (2003) redogör för de tre vanligaste filosofiska teorierna om livskvalitet. Dessa är: Hedonismen som menar att mår individen bra så har god livskvalitet uppfyllts. Mår individen dåligt är livskvaliteten dålig. Yttre faktorer såsom pengar och tak över huvudet är inte en del av livskvaliteten om inte dessa yttre faktorer får oss att må antingen bättre eller sämre. Önskeuppfyllelseteorin som säger att individen får god livskvalitet om önskningarna blir uppfyllda. Människan har alltså en god livskvalitet om de subjektiva upplevelserna av det liv individen har motsvarar det livet som strävas efter. Slutligen innebär Den

objektiva pluralismen att det finns ett antal variabler, till exempel vänner, kärlek, kunskap, frihet och så vidare, som anses ge god livskvalitet. Den här teorin lämnar inget utrymme för individens subjektiva upplevelse av livskvalitet. God

livskvalitet innebär alltså att personen lever under dessa förhållanden eller har dessa variabler i sitt liv och dålig livskvalitet innebär att hen inte gör/har det (a.a.). En generell tanke hos filosofer, oavsett teori, är skillnaden mellan det

instrumentellt goda och det finalt goda (Brülde 2003). Det instrumentellt goda har inget värde i sig utan värderas endast utifrån den effekt som uppnås. Det används som redskap för att nå något annat värdefullt. Det finalt goda innebär att något är gott som slutgiltigt mål. Ett exempel på något finalt gott är lycka. Lycka är gott i sig och inget som används för att uppnå något annat (a.a.).

Brülde (2003) presenterar även sin egen teori om livskvalitet som han kallar En blandad teori av lyckokaraktär, vilket enligt honom själv är en blandning av ovanstående filosofiska teorier. Denna teori hävdar att en individs livskvalitet i hög grad är beroende av både hur hon mår och hur tillfreds med livet hon är. Livskvaliteten påverkas av hur många behagliga upplevelser personen har och hur många av sina relevanta önskningar hon får uppfyllda. Vidare skriver Brülde att god livskvalitet endast uppnås om individen är tillfreds med objektivt viktiga livsförhållanden och får sina objektivt goda önskningar uppfyllda. Individen får således inte bättre livskvalitet om den lycka hon känner baseras på falska

föreställningar om vad som är värdefullt (a.a.). Brülde sammanfattar sin teori som: ”Att ha ett bra liv är att vara lycklig av rätt skäl” (Brülde 2003, sid. 133)

PROBLEMFORMULERING

Att diagnostiseras och behandlas för gynekologisk cancer kan vara en traumatisk upplevelse och ge upphov till existentiella funderingar och såväl fysiskt som psykiskt lidande. Att överleva cancer innebär en risk för uppkomsten av flertalet svåra och ihållande symtom (Burkett & Cleeland 2007). Sjukdomsperioden är således inte över utan snarare innebär detta att en ny fas har tagit vid där individen måste lära sig att leva under dessa förändrade levnadsvillkor. Genom att få insikt

(10)

SYFTE

Syftet var att beskriva kvinnors liv och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Frågeställning

Vilka faktorer påverkar kvinnors liv och livskvalitet efter genomgången gynekologisk cancer?

METOD

För att svara på studiens syfte valdes en litteraturstudie med granskning av vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats (Polit & Beck 2014).

Litteraturstudiers primära syfte är att integrera och summera forskningsevidens för att klargöra vilken kunskap som finns och vilka kunskapsluckor som råder inom ett specifikt område (a.a.). Litteraturstudien utarbetades utifrån Polit och Becks (2014) niostegsmodell som ger vägledning i form av ett flödesschema för att formulera syfte, välja sökstrategi, identifiera källor, granska och utvärdera studier, analysera och syntetisera information samt att förbereda en kritisk sammanfattning av materialet.

Precisering av syfte

POR-modellen framtagen av Willman m.fl. (2016) användes för att precisera syfte och strukturera sökblocken inför databassökningarna. POR står för Population, Område och Resultat och är ett sätt att utforma och avgränsa syftet i studier med kvalitativ ansats (a.a.). Syftet formulerades preliminärt i början av arbetet men fastslogs inte förrän efter pilotsökningar utförda i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL) och Public Medline (PubMed) hade genomförts. Under dessa initiala sökningar framgick det att det fanns

kvalitativa studier som kunde svara på valt syfte. Var god se figur 1 för syftesformulering enligt POR-modellen (Willman 2016).

Figur 1. Syftesformulering enligt POR-modellen (Willman 2016).

•Kvinnor som har behandlats för cancer

Population

•Gynekologisk cancer

Område

•Liv och Livskvalitet

(11)

Litteratursökning

Vetenskapliga artiklar söktes i PubMed, CINAHL och PsycINFO. Enligt Polit och Beck (2014) är CINAHL en viktig databas för sjuksköterskor då huvudparten av publicerat material fokuserar på omvårdnad. I PubMed finns miljontals artiklar med inriktning medicin och omvårdnad och PsycINFO är en databas som fokuserar på psykologi och beteendevetenskapliga ämnen (American

Psychological Association 2017). Först gjordes en pilotsökning i PubMed och CINAHL för att undersöka om det fanns tillräckligt med material till en

litteraturstudie. Med hjälp av nyckelord från det valda syftet identifierades ett stort antal artiklar. Sökorden var ”women”, ”gynecological cancer”, ”quality of life” och ”survivor”. Utifrån det hittades synonymer och vetenskapliga termer

relaterade till ämnet. Tre sökblock enligt POR- modellen av Willman m.fl. (2016) skapades med mellan fem till nio söktermer i varje block. Sökningarna innefattade Mesh-termer (PubMed), Headings (CINAHL) och Thesaurus (PsycINFO),

fritextsökningar med trunkering för att inkludera olika böjningar av ord och citationstecken för att söka ett par eller flera ord i sammanhängande följd. En detaljerad sökmatris med alla söktermer redovisas i bilaga 1. Alla termer söktes först enskilt och sedan användes den booleska termen OR mellan orden för att bilda ett sökblock. De tre blocken sammanfördes med den booleska termen AND (Polit & Beck 2014) men då kom flertal studier med kvantitativ ansats med bland träffarna. Därför skapades ett fjärde block med syftet att endast inkludera

kvalitativa studier enligt figur 2.

Figur 2. Fyra sökblock till litteratursökningen. Inklusionskriterier

Empiriska studier med kvalitativ design, studier där deltagarna var friskförklarade från cancer, publicerade de senaste tio åren, studier på engelska och svenska, vuxna deltagare ≥ 18 år.

Exklusionskriterier

Studier som inte finns tillgängliga i fulltext och studier med kvantitativ ansats.

Kvinnor Gynekologisk cancer Livskvalitet & Upplevelser Kvalitativa studier

(12)

Urval

De relevanta träffarna på PsycINFO var samma som på CINAHL och PubMed och därför redovisas inte dessa. Alla titlar på de slutgiltiga sökningarna i PubMed och CINAHL lästes, totalt 454 titlar. Abstraktet lästes på de artiklar som

uppfattades som relevanta för syftet, totalt 57 abstrakt. I enlighet med Polit och Beck (2014) utfördes anteckningar om relevans för alla lästa abstrakt på ett papper. Efter detta lästes 25 artiklar i fulltext. Studier som inkluderade kvinnor med aktiv sjukdom sållades ut. Sju av tio återstående artiklar fanns både i CINAHL och PubMed. Ytterligare två artiklar hittades genom dessa artiklars referenslistor. Tre av de totalt tolv artiklarna var från en och samma studie men resultatet presenterades i olika artiklar. Var god se tabell 1 för redovisning av urvalet.

Tabell 1. Urval av artiklar.

Databas Filter Antal

träffar/ titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa artiklar fulltext Antal granskade artiklar Antal utvalda artiklar CINAHL 17-03-29 Abstrakt 10 år 180 23 14 8 2 PubMed 17-03-29 Abstrakt 10 år 274 34 11 9a 8 Sökning referens-listor 60 52 3 2 2 Totalt 514 109 28 12 12 a

Varav 7 artiklar hittades även i CINAHL.

Kvalitetsgranskning

Tolv utvalda artiklar granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall (2014a) som finns redovisad i bilaga 2. Dessa tolv artiklar har markerats med asterix (*) i referenslistan. Artiklarnas syfte, urval, datainsamling, analys, resultat och

diskussion granskades enskilt med vägledning av mallen. Granskningsprotokollen jämfördes sedan för att säkerställa att kvaliteten på artiklarna hade uppfattats likartat. Författarparet var överens om vilken kvalitet respektive artikel hade. För att uppnå hög vetenskaplig kvalitet enligt SBU (2014a) krävs det att kontexten är klart beskriven, problemformuleringen är väldefinierad, urvalsprocessen,

datainsamlingsmetoden, transkriberingsprocessen och analysmetoden är väl beskrivna, resultatet är tydligt redovisat och begripligt, tolkningars förankring i data påvisas samt att trovärdighet, tillförlitlighet och studiens implikationer för forskningsområdet diskuteras. Tre studier ansågs ha medelhög kvalitet och resterande ansågs vara av hög kvalitet.

(13)

Dataanalys

Dataanalysen genomfördes med inspiration av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. De utvalda artiklarna skrevs ut i pappersformat och studiernas resultat lästes i sin helhet upprepade gånger. När en god förståelse av materialet infann sigpåbörjades kodning av innehållet. Meningsbärande text (enheter) som svarade på litteraturstudiens syfte markerades i samtliga artiklar, översattes och kondenserades för att slutligen anges som en kod. Se tabell 2 för exempel. Tabell 2. Exempel på kondensering av utvald text.

Meningsbärande enhet (översatt) Kondensering Kod

”Mer än hälften av deltagarna hade upplevt minskad sexlust…” (Vermeer m.fl. 2016)

minskad sexlust sexlust

”Kvinnorna kände sig förpliktigade att ha samlag även om det var smärtsamt varje gång de gjorde det” (Afiyanti & Milanti 2013)

smärta vid samlag smärta

Koderna skrevs ner i artiklarnas marginal och överfördes sedan till post-it lappar för att ge en god helhetssyn. För att lätt kunna hitta rätt artikel till respektive kod skrevs även nummer på varje post-it lapp som preciserade vilken artikel koden kondenserats ifrån. I enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell grupperades koderna utifrån gemensamma nämnare. Fyra kategorier och nio underkategorier som alla påverkade kvinnornas liv och livskvalitet identifierades. Varje kategori tilldelades en färg och all text i artiklarna som föll under en viss kategori ströks under med respektive färg. Detta sistnämnda steg blev även en verifiering av hur pass väl de fyra kategorierna reflekterade det samlade resultatet i studierna.

RESULTAT

Resultatet bygger på tolv studier med kvalitativ ansats varav fem studier utfördes med fenomenologisk metod, tre studier fenomenologisk hermeneutisk metod, en studie med grounded theory metod, en studie deskriptiv metod och två studier ospecificerad kvalitativ design. Två studier utfördes i Norge, två i Kina, två i USA, en i Indonesien, en i England, en i Australien och en i Nederländerna. Elva studier använde djupintervjuer som datainsamlingsmetod och en studie använde ett formulär med öppna frågor. Två studier inkluderade även fokusgrupper.

Resultatet presenteras under fyra kategorier och nio underkategorier. Kategorierna är: Fysiska förändringar, Nära relationer, Känslomässiga upplevelser och

Sjukvårdspersonalens roll (se figur 4). Bilaga 3 visar en strukturerad resultatredovisning av valda artiklar med kategorier och underkategorier.

(14)

Figur 4. Kategorier och underkategorier.

Fysiska förändringar

Åtta av tolv artiklar redovisade resultat relaterat till fysiska förändringar som cancern och dess behandling gett upphov till. Den här kategorin har tre underkategorier: Infertilitet, Gastrointestinala besvär och Lymfödem. Infertilitet

Infertilitet till följd av cancerbehandlingen upplevdes som en stor sorg för

kvinnorna (Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015). En sorg somliga kvinnor trodde de skulle behöva leva med i resten av sina liv (Sekse m.fl. 2013). I studien av Roberts och Clarke (2009) rapporterade kvinnorna att infertiliteten överskuggade allt annat, till och med oron över att ha haft en livshotande sjukdom. Ett antal studier visade att kvinnorna kände sig inkompletta på grund av oförmågan att få egna barn (Molassiotis m.fl. 2002; Sekse m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015) och somliga kvinnors framtidsplaner om äktenskap hade förändrats till följd av infertiliteten då de numera inte längre ville gifta sig (Molassiotis m.fl. 2002). I studien av Sekse m.fl. (2013) delgav en deltagare att hon blev upprörd av att se gravida kvinnor eller små barn eftersom hon själv blivit infertil av cancerbehandlingen.

Gastrointestinala besvär

Flertal kvinnor led av svåra gastrointestinala besvär till följd av

cancerbehandlingen (Clemmens m.fl. 2008; Vermeer m.fl. 2015; Zeng m.fl. 2011) vilka inkluderade svåra diarréer och buksmärtor (Clemmens m.fl. 2008) samt förstoppning (Zeng m.fl. 2011). Besvären hade förstört en del kvinnors liv då de var tvungna att inrätta tillvaron efter de mycket frekventa tarmtömningarna och den svåra smärtan (Clemmens m.fl. 2008). Att återgå till det dagliga livet så som det var före behandlingen med inplanerade eller spontana aktiviteter, luncher och middagar var en omöjlighet (a.a.).

Lymfödem

Lymfödem påverkade det dagliga livet och försämrade livskvaliteten (Barlow m.fl. 2013; Clemmens m.fl. 2008; Vermeer m.fl. 2015). De kvinnor som hade haft lymfkörtlar bortopererade men ännu inte utvecklat ödem oroade sig konstant över risken att denna komplikation skulle utvecklas (Barlow m.fl. 2013). Kvinnorna med lymfödem berättade att deras självkänsla hade försämrats (Barlow m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015) och att de försökte dölja sina svullna ben med långa

Fysiska förändringar Infertilitet Gastro-intestinala besvär Lymfödem Nära relationer Sexualitet Familj och familjeliv Känslomässiga upplevelser Rädsla, oro och ångest Nytt perspektiv Sjukvårds-personalens roll Känslomässigt stöd Information

(15)

kjolar eller byxor för att skona människor i deras närhet (Barlow m.fl. 2013). En kvinna med allvarliga lymfödem uppgav att hon varit deprimerad i flera år (Clemmens m.fl. 2008) och ett antal kvinnor rapporterade att deras

kroppsuppfattning hade försämrats till följd av lymfödem (Vermeer m.fl. 2015).

Nära relationer

Sjukdomen och behandlingens påverkan på nära relationer beskrevs i alla tolv artiklar. Underkategorierna är Sexualitet och Familj och familjeliv.

Sexualitet

Olika känslor i relation till sex upplevdes av kvinnorna. Rädsla för att sex skulle göra ont var vanligt (Afiyanti & Milanti 2013; Barlow m.fl. 2013; Molassiotis m.fl. 2002; Vermeer m.fl. 2015; Sekse m.fl. 2013; Zeng m.fl. 2011) och minskad libido var ett återkommande fenomen (Afiyanti & Milanti 2013; Barlow m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Zeng m.fl. 2011). Orsaker till smärtan berodde flertalet gånger på torra slemhinnor i slidan (Afiyanti & Milanti 2013; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015; Zeng m.fl. 2011). En del kvinnor berättade att de kände press att ha sex med sina män fastän det gjorde ont och de inte hade någon lust (Afiyanti & Milanti, 2013; Vermeer m.fl. 2015) medan andra kvinnor sa att de inte upplevde sig tvingade men att de kände skuld på grund av att de inte ville (Molassiotis m.fl. 2002; Vermeer m.fl. 2015).De kvinnor som hade en ny partner sedan sjukdomen upplevde däremot att deras libido hade återkommit (Vermeer m.fl. 2015; Roberts & Clarke 2009).

Ett antal kvinnor beskrev att de var oroliga över förhållandet med partnern på grund av sexuell inaktivitet och att de kände sig distanserade från partnern av samma anledning (Vermeer m.fl. 2015; Sekse m.fl. 2010).Kvinnorna kunde inte längre ge uttryck för sin kärlek till sina partners på samma intima sätt som tidigare och detta var något de sörjde (Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Roberts & Clarke 2009). En öppen dialog och bra kommunikation om sexlivet visade sig ha goda effekter för det sexuella förhållandet (Vermeer m.fl. 2015; Molasottis m.fl. 2002).

I studien av Afiyanti och Milanti (2013) utförd i Indonesien beskriver kvinnorna makens ilska gentemot dem på grund av försämrad sexlust och att de inte längre uppfyllde mannens sexuella förväntningar. En del kvinnor berättade att deras man hade hotat att lämna dem och gifta sig med en annan kvinna av samma anledning. En kvinna i studien uppgav att hon gett sitt medgivande till maken att gifta om sig. Hon kände sig inte som en komplett kvinna då hon inte längre kunde tillfredsställa honom sexuellt (a.a.).

I studier utförda i Australien, Nederländerna, Kina och Indonesien talar kvinnorna om sin egen eller partnerns rädsla för att smitta/bli smittad av sjukdomen genom sexuell aktivitet (Afiyanti & Milanti 2013; Barlow m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015; Zeng m.fl. 2011). Exempel på detta beskrevs i studien av Barlow m.fl. (2013) där mannen vägrade utföra oralsex eftersom han trodde cancern skulle kunna smitta honom och i studien av Afiyanti och Milanti (2013) där en kvinna berättar att hon trodde att hon fått cancern från makens före detta fru som haft

(16)

Familj och Familjeliv

Att kämpa för att överleva och oro över att cancern skulle komma tillbaka visade sig vara ett vanligt fenomen bland kvinnor som hade barn (Roberts & Clarke 2009; Hagan m.fl. 2014). Kvinnorna upplevde att deras familj, främst barnen, gav dem styrka att fortsätta kämpa för livet och hantera biverkningar från

cancerbehandlingen för att uppnå en så god livskvalitet som möjligt för hela familjen (a.a.). Stöd från vänner och familjemedlemmar togs upp som viktiga aspekter för kvinnornas välmående (Hagan & Donovan 2013, Zeng m.fl. 2011; Sekse m.fl. 2009). I kontrast till detta kände en del kvinnor att för mycket stöd och omsorg från familjen fick en motsatt effekt och försämrade deras psykiska

välmående (Zeng m.fl. 2011).I artikeln av Sekse m.fl. (2009) beskriver kvinnor att deras partner inte förstod vad de gick igenom även om de försökte förklara och prata om vad och hur de kände. Majoriteten av kvinnorna i studien upplevde det svårt att hantera samtal med familj och närstående. De berättade att funderingar kring sexualitet, ångestkänslor samt existentiella frågor var svåra att ta upp (a.a.). Ett antal kvinnor rapporterade att de kände att de var en börda för sin familj (Sekse m.fl. 2009; Zeng m.fl. 2011) och tyckte att familjemedlemmarnas livskvalitet blev lidande på grund av deras tillstånd. Kvinnorna upplevde

humörsvängningar och irritation på grund av tankar kring sjukdomen vilket kunde resultera i gräl med maken som i sin tur påverkade familjesituationen (Zeng m.fl. 2011).Somliga deltagare berättade att familjens roller och ansvarsområden hade förändrats efter sjukdomen. Partnern hade tagit över det som kvinnan uttryckte var hennes uppgifter i hushållet. Kvinnorna hade inte längre ork och upplevde att de var beroende av hjälp med sådant som tidigare varit en enkel uppgift för dem att utföra (a.a.).

Känslomässiga upplevelser

Åtta av de tolv artiklarna redovisar resultat relaterat till den här kategorin. Underkategorierna består av Rädsla, oro och ångest samt Nytt perspektiv. Rädsla, oro och ångest

Att bli diagnostiserad med cancer hade upplevts som en existentiell kris och delar av denna existentiella ångest levde kvar även om sjukdomen var botad (Sekse m.fl. 2014). Flertalet kvinnor levde med en stor rädsla och ångest inför risken för återfall (Clemmens m.fl. 2008; Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Sekse m.fl. 2014; Zeng m.fl. 2011). Ovissheten om framtiden var svår att leva med (Sekse m.fl. 2009) och kvinnorna förklarade att även en ytterst liten förändring eller svag smärta i kroppen resulterade i rädsla över att cancern återkommit (Sekse m.fl.2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Sekse m.fl. 2014). Ett antal kvinnor berättade att de konstant var på sin vakt för att upptäcka symtom på cancer även om de kände sig friska (Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013) och somliga kvinnor förmodade att de alltid skulle behöva leva med denna oro (Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2013; Sekse m.fl. 2014). En del kvinnor blev oroliga och rädda när femårsuppföljningen i sjukvården tog slut då de inte längre kunde vara säkra på att de fortfarande var cancerfria (Sekse m.fl. 2013). Uppföljningarna hade gett dem tillförsikt och trygghet (a.a.).

Nytt perspektiv

Flertalet kvinnor upplevde att de fått ett nytt perspektiv på livet efter sjukdomen (Clemmens m.fl. 2008; Molassiotis m.fl. 2002; Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Zeng m.fl. 2011). Sjukdomen och dess behandling beskrevs som ett

(17)

uppvaknande (Clemmens m.fl. 2008) och en djup tacksamhet att vara vid liv infann sig (Sekse m.fl. 2009); Sekse m.fl. 2010; Zeng m.fl. 2011). Kvinnorna hade numera en mer positiv livsåskådning (Clemmens m.fl. 2008; Molassiotis m.fl. 2002; Sekse m.fl. 2010; Zeng m.fl. 2011) och de kände sig mer närvarande i tillvaron och kunde numera lättare urskilja vad som var viktigt i livet (Molassiotis m.fl. 2002; Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010). Livet togs inte längre för givet (Sekse m.fl. 2009) och varje dag upplevdes som värdefull (Molassiotis m.fl. 2002). Relationer till vänner och familj uppskattades mer (Molassiotis m.fl. 2002; Zeng m.fl. 2011) och kvinnorna upplevde en djupare förbindelse med människor i deras närhet (Sekse m.fl. 2009; Zeng m.fl. 2011).

Sjukvårdspersonalens roll

Åtta av de tolv artiklarna tar upp sjukvårdspersonalens roll i relation till

kvinnornas behov. Den här kategorin innefattar underkategorierna Känslomässigt stöd och Information.

Känslomässigt stöd

Två studier redogjorde för kvinnors känsla av att bli övergivna av sjukvården så fort cancern var botad (Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2010). I flertalet studier uttryckte kvinnor en önskan om att sjukvårdspersonalen skulle visa mer omtanke och empati och ge dem utrymme vid uppföljningssamtalen att diskutera rädslor och biverkningar från behandlingen som de numera kämpade med

(Clemmens m.fl. 2008; Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Sekse m. fl. 2014; Vermeer 2015). Sjukvårdspersonalen fokuserade ofta enbart på medicinska aspekter vid uppföljningarna när kvinnorna själva kände ett behov av att ha djupare konversationer med personalen om sina känslomässiga bördor (Clemmens m.fl. 2008; Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015). Att få prata med sjukvårdspersonalen om rädslor och problem hade kunnat hjälpa dem att må bättre och gå vidare enligt Sekse m.fl. (2009) och Sekse m.fl. (2010). En studie visade att några kvinnor inte hade någon i sitt liv som de kunde anförtro sig åt vilket orsakade lidande och dessa kvinnor uttryckte en önskan om att sjukvården hade kunnat fylla det här tomrummet (Sekse m.fl. 2009). Sjuksköterskorna ansågs vara empatiska och tillgängliga i jämförelse med andra yrkesgrupper (Vermeer m.fl. 2015).

Information

Flertalet kvinnor tillkännagav att bördan av biverkningar från cancerbehandlingen hade kunnat avhjälpas genom att få bra och ingående information från

sjukvårdspersonalen (Clemmens m.fl. 2008; Sekse m. fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Sekse m.fl. 2014; Vermeer m.fl. 2015). Information relaterat till biverkningar som påverkade sexualiteten ansågs vara viktig (Sekse m.fl. 2009); Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2014; Vermeer m.fl. 2015). Främst på grund av att sexualitet ansågs vara ett känsligt och intimt område som kvinnorna kände de inte kunde diskutera med vänner och familj (Sekse m.fl. 2009). Ett antal kvinnor i studien av Sekse m.fl. (2014) berättade att sjukvårdspersonalen inte hade lyft frågor relaterat till sex och samliv överhuvudtaget men att detta i högsta grad var relevant och önskvärt. I studien av Vermeer m.fl. (2015) förklarade hälften av

(18)

biverkningar och problem (Clemmens m.fl. 2008; Hagan & Donovan 2013; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Sekse m.fl. 2014; Vermeer m.fl. 2015). Mötena med sjukvårdspersonalen upplevdes som för korta för att kvinnorna skulle ha tid att lyfta känsliga frågor (Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013). Enligt studien av Vermeer m.fl. (2015) upplevdes skriftlig information positivt och praktiskt då materialet kunde läsas i egen takt.

DISKUSSION

Nedan följer en diskussion angående litteraturstudiens svagheter och styrkor i relation till använd metod samt en resultatdiskussion.

Metoddiskussion

För att svara på valt syfte användes litteraturstudie med studier som hade kvalitativ ansats. Att beskriva kvinnors liv och livskvalitet efter gynekologisk cancer var ett brett syfte. Därför specificerades området närmare med hjälp av en frågeställning som smalnade av syftet till att lyfta fram de faktorer som påverkade kvinnornas liv och livskvalitet. Med hjälp av denna frågeställning, har syftet kunnat besvaras väl. Arbetsprocessen har följt Polit och Becks (2014) flödesschema som gav bra struktur till de moment som föranleder resultatskrivningen.

Databaser

Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka litteratur. Enligt Polit och Beck (2014) publiceras vetenskapliga artiklar kring omvårdnadsforskning samt biomedicinsk litteratur i dessa vilket var relevant för litteraturstudiens syfte. PsycINFO inkluderades även för att inte missa några studier av intresse. I den här databasen finns artiklar publicerade som inkluderar psykiatri, medicin samt fysiologi vilket också kunde vara relevant för litteraturstudien. Vid granskning av träffarna upptäcktes det att samma artiklar av intresse fanns i den här databasen som PubMed och CINAHL. Det här anses vara en styrka då de båda databaserna som användes täckte in relevant material.

Litteratursökning

Först utfördes pilotsökningar i CINAHL och PubMed. Enligt Willman m.fl. (2016) rekommenderas pilotsökningar i tidigt skede av en litteraturstudie för att avgöra om det finns tillräckligt med vetenskapliga studier som undersöker valt område. Författarna ansåg att så var fallet. Efter de initiala sökningarna användes POR-modellen (Willman m.fl. 2016) för att strukturera syftet och de kommande sökningarna. Det finns andra modeller för att strukturera litteratursökningar varav PICO-modellen (Population, Intervention, Comparison, Outcome) är ett exempel. PICO utgår från samma princip men där läggs även en aspekt av jämförelse till för att förtydliga forskningsfrågan. Litteraturstudien syftade inte till att jämföra variabler och POR-modellen (Willman m.fl. 2016) ansågs passa ändamålet väl. Enligt denna modell skapas tre sökblock men valet gjordes att lägga till ett fjärde sökblock med ändamålet att sortera bort kvantitativa studier. Detta fungerade väl och sökningen ansågs bli mer relevant.

Databassökningen innehöll fem till nio söktermer i varje block vilket resulterade i ett intäckande och specifikt sökresultat. Vid de sökningar där färre sökord

(19)

användes blev sökningen inte lika träffsäker utan inkluderade även bland annat artiklar som handlade om kvinnors livskvalitet under pågående cancerbehandling. De filter som lades till sökningarna var tillgängligt abstrakt och att artiklarna skulle vara publicerade de senaste tio åren. Detta resulterade i att en relevant studie från 2002 inte kom med i sökningen, vilken hittades senare genom en av de utvalda artiklarnas referenslistor. Att utöka tidsspannet till 15 år hade minskat risken att användbara studier gicks miste om. Anledningen bakom beslutet att ha ett filter på tio år var att få så uppdaterad forskning som möjligt. Ett undantag från denna princip gjordes dock med studien från 2002 eftersom forskningsresultatet fortfarande ansågs vara relevant. Efter att sökningarna var klara upptäcktes det att det fanns en alternativ stavning för gynecological (gynaecological) vilken inte användes i sökningarna. Det här kan ha påverkat sökresultatet negativt och lett till att relevant litteratur har förbisetts.

Kvalitetsgranskning och urval

Artiklarna granskades var för sig och sedan jämfördes granskningsprotokollen för att avgöra om kvaliteten hade uppfattats likartat. Så var fallet vilket tolkades som en styrka. Granskningsmallen som användes var SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU 2014a) som ansågs vara användarvänlig.

Granskningsprotokollen jämfördes sedan med SBU:s kvalitetskriterier som står nedskrivna i SBU:s (2014b) handbok men författarna ansåg att dessa inte stämde överens. Kriterierna inkluderade aspekter av artiklarna som granskningsmallen inte berörde. Detta resulterade i att artiklarna fick granskas ytterligare en gång för att säkerställa kvaliteten vilket var tidskrävande. SBU (2014b) menar att

granskningsmallen enbart är ett stöd för att bestämma kvaliteten. Det finns inga direktiv att ett visst antal uppfyllda punkter betyder att studien är av hög kvalitet. Den granskningsmodell som kunde använts istället är Willman m.fl. (2016) som använder ett system med poäng och procent för att avgöra kvaliteten. Det upplevdes att ett procentsystem kunde varit lättare att använda för att avgöra kvaliteten på artiklarna.

En styrka men även en svaghet med resultatet var att inkluderade studier utfördes i sju olika länder: Australien, Kina, Indonesien, Norge, USA, England samt Nederländerna. Beroende på hur sjukvårdssystemen är uppbygga i de olika länderna varierar överförbarheten (Polit & Beck 2014).De två studierna utförda i Kina och Indonesien visade ett resultat som tydde på att dessa länder har en annan kvinnosyn än de övriga länderna som inkluderades i litteraturstudien. Även detta kan påverka överförbarheten. Två av studierna har inkluderat fokusgrupper i sin datainsamlingsmetod, det här kan ses som en svaghet då deltagarna kan bli

påverkade av varandra och inte vågar uttrycka det som de verkligen känner. En styrka med fokusgrupper kan vara att kvinnorna i den här situationen kan

öppna upp mer när de får höra att andra kvinnor upplever samma känslor. Flertalet studier använde djupintervjuer som datainsamlingsmetod vilket ger en djup och varierad bild av deltagarnas upplevelser (a.a.). En studie skickade ut ett formulär med öppna frågor till deltagarna. Skrivna svar saknar den interaktionen mellan forskaren och personen som blir intervjuad som sker i fysiska möten. Spontana svar, mimik och kroppsspråk från deltagaren saknas därför i data som samlats in på detta sätt vilket kan påverka resultatet. En styrka med denna studie kan vara att kvinnorna vågade vara öppna och ge detaljerad information om ett ämne som kan

(20)

I resultatet används två studier med två olika populationer som är utförda av samma person. Resultatet från en av dessa studier är presenterat i tre olika artiklar. Det faktum att en forskare stod för resultatet från fyra av de tolv artiklarna kan ha påverkat resultatets tillförlitlighet. Enligt SBU (2010) kan en forskares

förförståelse och egna tolkningar färga resultatet vilket påverkar tillförlitligheten. Trovärdigheten i studierna ansågs vara hög. Det gjordes intervjuer med

informanterna och deras känslor upplevdes vara väl fångade i texterna samt att studierna innehåller citat där kvinnorna beskriver hur deras cancersjukdom har påverkat och fortfarande påverkar deras liv. Åldern på kvinnorna varierar i de olika studierna vilket stärker tillförlitligheten ytterligare (Graneheim & Lundman 2004). Åldersspannet på deltagarna var 26 till 80 år.

Dataanalys

Författarna valde mellan Burnards (1991) och Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod. Burnards (1991) analysmetod ansågs vara svår att applicera i litteraturstudien då den innehåller 14 olika steg. Dessa steg ansågs vara svåra att följa i en litteraturstudie då den är anpassad för att granska kvalitativa

primärstudier. Om denna analysmetod använts hade det behövts göras många avsteg från metoden. Därför valdes Graneheim och Lundmans (2004)

analysmetod, denna ansågs vara mer lämpad för litteraturstudien. Även den här metoden syftar till att analysera kvalitativa primärstudier. Eftersom färre steg används och den ansågs vara lättare att överföra till litteraturstudier valde dock författarna att använda den. Metoden var tydligt beskriven, lätt att följa och gav en bra överblick av resultatet då texten kondenserades. Innehållet kodades och sedan identifierades kategorier och underkategorier helt i enighet med analysmetoden (a.a.).

Graneheim och Lundman (2004) skriver att kategorier kan delas upp i underkategorier. Kategorier svarar för vad och underkategorierna på varför. Meningen är att underkategorierna ska fungera som en röd tråd genom texten och svara på kategorin. Enligt Graneheim och Lundman (2004) används teman för att belysa den underliggande meningen i datan. Detta innebär att teman används för att inkludera forskarens egen tolkning av det latenta innehållet i materialet. Dataanalysen i den här litteraturstudien fokuserades till mesta del på det konkreta innehållet eftersom det endast var en text som analyserades och inte röster, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Teman ingår därför inte i resultatet. Huruvida en latent tolkning har gjorts eller ej av författarna kan dock ifrågasättas. När en text läses tolkas innehållet beroende av läsarens tidigare referenser och erfarenheter. Då översättningarna av artiklarna gjordes ansågs det vara en styrka att en av författarna är både svensk och engelsktalande.

Ett steg i analysprocessen som lades till och ej ingick i Graneheim och Lundmans (2004) metod var att tilldela de olika kategorierna varsin färg. Inspiration till detta hämtades ur Burnards (1991) analysmetod. Efter detta lästes artiklarna återigen igenom och ord och avsnitt ströks under med respektive färg. Detta steg blev en ytterligare verifiering av hur väl de fyra kategorierna reflekterade det samlade resultatet i studierna samt en bekräftelse att analysen var rimlig.

(21)

Resultatdiskussion

Det framkom i resultatet vilka aspekter av kvinnornas liv som berördes efter de genomgått behandling för gynekologisk cancer och vilka faktorer som kvinnorna själva kände att de brottades med och som påverkade deras livskvalitet. Resultatet ger således svar på både syftet och frågeställningen. Resultatet i litteraturstudien kommer att jämföras med och diskuteras mot bakgrund av Brüldes (2003) teori om livskvalitet som han kallar ”En blandad teori av lyckokaraktär”. Denna teori valdes eftersom den lämnar utrymme för individens subjektiva upplevelse av välmående och belyser att livskvalitet är relaterat till hur många av individens objektivt relevanta önskningar som blir uppfyllda. Resultatet kommer också diskuteras i förhållande till sjuksköterskans ansvarsområde omvårdnad. Kategorin Fysiska förändringar redovisar resultat relaterat infertilitet,

gastrointestinala besvär och lymfödem. Resultatet kan tolkas som att infertilitet påverkade fler dimensioner av kvinnornas liv än vad gastrointestinala besvär och lymfödem gjorde. Infertiliteten härstammade från en fysisk förändring förorsakad av cancern och dess behandling och effekten av den, oförmågan att få egna barn, resulterade i förändrade framtidsplaner (Molassiotis m.fl. 2002), en känsla av att vara inkomplett (Molassiotis m.fl. 2002; Sekse m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015) och en sorg som för en del kvinnor överskuggade allt annat (Roberts & Clarke (2009). Resultatet stöds av en studie av Carter m.fl. (2005) som visar att

depression, sorg och stress är vanliga fenomen bland kvinnor som blivit infertila på grund av gynekologisk cancer. För de kvinnor vars önskan om att få egna barn aldrig skulle gå i uppfyllelse blev infertiliteten en orsak till försämrad livskvalitet. Kvinnorna i studien av Sekse m.fl. (2013) trodde de skulle behöva leva med emotionella konsekvenser resten av deras liv vilket tyder på att infertilitet kan ha en djup existentiell påverkan. Ofrivillig barnlöshet kan förändra hur en människa ser på den egna identiteten och känslor av vanmakt och meningslöshet kan infinna sig. Infertilitet kan således ses som en livskris och resultera i att personen måste kämpa för att hitta en ny mening med livet och en känsla av sammanhang. Gastrointestinala besvär påverkade några kvinnors liv i hög grad då de upplevde att de behövde inrätta vardagen efter mag-tarmbesvären och var tvungna att avstå från flertalet sociala evenemang (Clemmens m.fl. 2008). Lymfödem och risken att utveckla ödem kunde leda till oro, försämrat välmående och skadad självkänsla (Barlow m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015). I relation till Brüldes (2003) teori som anger att en individs livskvalitet i hög grad är beroende av hur hon mår och hur tillfreds med livet hon är kan slutsatsen dras att kvinnornas livskvalitet sjönk till följd av gastrointestinala besvär och lymfödem. Ett antal kvinnor kunde inte uppfylla sina önskningar att träffa vänner och medverka i sociala sammanhang vilket även detta påverkade livskvaliteten negativt.

Den negativa inverkan på sexualiteten som cancern och dess behandling medförde var, i hänsyn till antal studier som tog upp detta, en aspekt som påverkade

kvinnorna i hög grad. Flertalet studier visade att sex var smärtsamt (Afiyanti & Milanti 2013; Barlow m.fl. 2013; Molassiotis m.fl. 2002; Sekse m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015; Zeng m.fl. 2011) och att kvinnorna upplevde minskad libido (Afiyanti & Milanti 2013; Barlow m.fl. 2013; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015; Zeng m.fl. 2011) vilket resulterade i att kvinnornas

(22)

faktorer i sin tur livskvaliteten då kvinnornas önskan om ett fungerande sexliv och förhållande inte uppfylldes.

Studien av Afiyanti och Milanti (2013) som utfördes i Indonesien visar att kvinnornas män blev arga över att deras sexuella förväntningar inte blev tillgodosedda. Detta kan vara ett resultat av att det i delar av Asien råder ett patriarkalt samhälle där kvinnor är underordnade män och har en skyldighet att lyda sina äkta män. Denna teori stöds av studien av Khoo (2009) som visar att kvinnor i Asien prioriterar vad de tycker är deras äktenskapliga skyldigheter och att kulturen där införlivar en tro om att kvinnor ska tjäna sina män. Om kvinnorna hade sex med sina män på grund av denna känsla av förpliktelse kan det ha lett till ytterligare fysiskt och psykiskt lidande för kvinnorna. Då en människa känner sig tvingad till sexuell aktivitet, vare sig denna påtvingade sexuella akt sker i ett äktenskap eller ej, är det ett övergrepp snarare än en kärleksakt.

Ett antal studier visade att en del kvinnor och några partners hade en rädsla för att bli smittade av cancern vid sexuellt umgänge (Afiyanti & Milanti 2013; Barlow m.fl. 2013; Vermeer m.fl. 2015; Zeng m.fl. 2011). Detta kan anses vara ett tecken på att okunskap finns hos allmänheten inom ämnet gynekologisk cancer men det kan även ses som ett tecken på att sex berör ett brett spektrum av känslor. Det faktum att elva av tolv valda artiklar tog upp ämnet sexualitet antyder att det är av stor betydelse för människors liv och välmående. Detta styrks av World Health Organization (2017) som skriver att sex och intimitet har en central roll i människors liv. Enligt Sundbeck (2013)handlar sex inte enbart om en njutbar fysisk aktivitet utan också om människans behov av kärlek och ömhet. Om sexlivet inte fungerar kan således detta resultera i känslomässigt lidande för kvinnorna själva men också deras partners. Enligt en rapport av Statens folkhälsoinstitut (2012) har sexualiteten stor inverkan på människors liv och relationer och ett fungerande sexualliv är förknippat med välmående och hälsa. Kvinnornas livskvalitet blev således negativt påverkad eftersom deras välmående försämrades till följd av lidande relaterat till sexlivet.

I kategorin Känslomässiga upplevelser visade det sig att rädsla för återfall var ett frekvent problem hos kvinnor (Afiyanti & Milanti 2013; Clemmens m.fl. 2008; Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Sekse m.fl. 2014; Zeng m.fl. 2011). Flertalet artiklar redovisade resultat relaterat till detta vilket tyder på att det är ett vanligt fenomen hos kvinnor som har överlevt gynekologisk cancer. Det framgår av en del studier att ur denna

existentiella rädsla som kvinnorna upplevde under och efter cancern växte ett nytt perspektiv på livet fram. Sjukdomen och dess behandling beskrevs som ett

uppvaknande (Clemmens m.fl. 2008) och kvinnorna kände en djup tacksamhet att vara vid liv (Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Zeng m.fl. 2011). Detta stöds av en äldre studie av Stewart m.fl. (2001) som visade att kvinnor som överlevt gynekologisk cancer fick ett bättre perspektiv på tillvaron och sina problem samt att de kände att de uppskattade livet och relationer mer. De känslomässiga

upplevelserna fick således både en negativ och positiv inverkan på kvinnornas liv och livskvalitet. Rädsla, oro och ångest är påfrestande känslor som har en

hämmande effekt på välmåendet men ur dessa känslor växte det fram en positiv livsåskådning där kvinnorna kände mer uppskattning för sitt liv och sin

(23)

Kopplat till sjuksköterskans ansvarsområde, omvårdnad, vars mål bland annat är att främja hälsa, välbefinnande och lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening 2016), kan frågan om vad sjukvården kan göra för att hjälpa, stödja och informera kvinnor och deras partners i relation till ovanstående aspekter av kvinnornas liv väckas. Svar på det kan urskiljas i resultatet under kategorin

Sjukvårdspersonalens roll. Det framkom av ett flertal studier att kvinnor ansåg det viktigt att få information från sjukvårdspersonal relaterat till de biverkningar på sexualiteten cancern och behandlingen gett upphov till (Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010); Sekse m.fl. 2014; Vermeer m.fl. 2015). Kvinnorna önskade att sjukvårdspersonal hade tagit mer initiativ till samtal om sex och samliv eftersom de kände att de inte kunde diskutera dessa intima frågor med vänner och familj (Sekse m.fl. 2009). Detta stöds av Stead m.fl. (2003) som menar att

sjukvårdspersonal sällan diskuterar sexualitet med gynekologiska cancerpatienter. Det framgår av dessa studier att sjukvårdspersonal hade kunnat förbättra

kvinnornas livskvalitet genom att ge dem samtalsstöd och goda råd så att kvinnornas önskan om ett fungerande sexliv skulle få en bättre chans att bli uppfylld.Enligt International Council of Nurses etiska kod ska sjuksköterskor tillhandahålla patienter korrekt information och vara lyhörd för deras behov (Svensk sjuksköterskeförening 2014). Det framgick att det fanns brister vad beträffar dessa aspekter och att kvinnornas behov av information och stöd från sjukvårdspersonal inte blev tillgodosedda. Resultatet antyder att adekvat information, stöd och vägledning angående sex och samliv till kvinnorna och deras partners hade kunnat avhjälpa känslor av rädsla och skuld samt skapat förståelse hos kvinnorna och deras partners, för den nya sexuella situationen i förhållandet. Detta hade i sin tur kunnat ha en positiv inverkan på kvinnornas liv och livskvalitet.

Flertalet studier visade att kvinnorna önskade att sjukvårdspersonalen skulle visa mer omtanke och empati och ge dem tid för att diskutera biverkningar och emotionella svårigheter (Clemmens m.fl. 2008; Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2009; Sekse m.fl. 2010; Sekse m.fl. 2013; Sekse m. fl. 2014; Vermeer 2015). Detta resultat stöds bland annat av Hodgkinson m.fl. (2007) som i sin studie visar att kvinnor behöver en bättre och mer långvarig uppföljning efter gynekologisk cancer. Samma studie visar att kvinnor med gynekologisk cancer söker vård för att få stöd och för att få prata om existentiella frågor (a.a.). Det framgår av resultatet i föreliggande litteraturstudie att ett antal kvinnor kände sig övergivna av sjukvården när cancern var botad (Roberts & Clarke 2009; Sekse m.fl. 2010). Att ”vara övergiven” är ett värdeladdat uttryck som visar en stark negativ känsla och som beskriver hur sjukvården misslyckades med att hjälpa dessa kvinnor. Detta tyder på att brist på stöd från sjukvården påverkar kvinnornas liv negativt och försämrar deras livskvalitet. Sjuksköterskorna ansågs vara empatiska och tillgängliga i jämförelse med andra yrkesgrupper (Vermeer m.fl. 2015), vilket tyder på att sjuksköterskor är en yrkesgrupp som borde kunna möta upp dessa kvinnors emotionella behov av stöd.

(24)

KONKLUSION

Resultatet visar att kvinnors liv och livskvalitet påverkas av en rad faktorer efter att de har genomgått behandling för gynekologisk cancer. Infertilitet upplevdes som en stor sorg för de kvinnor som var i fertil ålder och gastrointestinala besvär visade sig inverka på kvinnors liv och sociala situation. Kvinnornas sexualitet förändrades ofta i form av minskad libido och smärta vid samlag vilket påverkade deras förhållanden med partnern negativt. Kvinnorna upplevde att sjukvården inte gett dem tillräckligt med känslomässigt stöd eller information under

uppföljningen av cancervården. Alla dessa aspekter försämrade kvinnornas liv och livskvalitet på olika sätt. Information om biverkningar hade möjligen kunnat hjälpa kvinnorna att hantera förändringarna bättre och stöd i form av ett empatiskt förhållningssätt och samtal kring de psykiska påfrestningarna kvinnorna levde med hade kunnat göra deras situation mer lätthanterlig. Flertalet kvinnor hade trots svårigheterna fått ett nytt perspektiv på livet som resulterade i att de kände mer uppskattning för livet i sig och för människor omkring dem vilket medförde en positiv inverkan på livskvaliteten. Gynekologisk cancer och dess behandling påverkade således både fysiska och psykiska aspekter av kvinnornas liv. Kvinnorna behöver stöd och hjälp från sjukvården i form av ett personcentrerat omhändertagande, ett empatiskt förhållningssätt, individualiserad information och utrymme för att samtala om de svårigheter de lever med.

FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPS-

UTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE

Litteraturstudien har gett en inblick i vilka svårigheter en kvinna möter efter hon har genomgått behandling för gynekologisk cancer och hur dessa påverkar henne i det dagliga livet och kan influera livskvaliteten i negativ riktning. Kvinnorna ansåg sig behöva mer stöd, empati och information från sjukvården vilket har gett insikten om att det finns kunskapsluckor angående omhändertagandet och

omvårdnaden av dessa kvinnor. Sjuksköterskan har en unik chans att förbättra kvinnornas liv och livskvalitet genom att arbeta utifrån det holistiska synsätt som ingår i omvårdnadens och sjuksköterskans värdegrund (Svensk

sjuksköterskeförening 2016). Att se till kropp, själ och ande samt att arbeta personcentrerat ligger inom sjuksköterskans ansvarsområde (a.a.) och detta synsätt och arbetssätt verkar behövas för att förbättra kvinnornas välmående och lindra deras lidande. Vidare kunskapsutveckling borde inriktas på vilka specifika insatser från vårdens sida som behövs för att kunna tillgodose dessa kvinnors fysiska och psykiska behov för att hjälpa dem uppnå en god livskvalitet. Kunskapen som har genererats ur den här litteraturstudien kan användas av sjukvårdspersonal som vägledning för hur de bättre kan tillgodose de behov kvinnor som genomgått gynekologisk cancer har.

(25)

REFERENSER

American Psychological Association, (2017)

>http://www.apa.org/pubs/databases/psycinfo/index.aspx< HTML (2017-04-24). *Afiyanti Y, Milanti A, (2013) Physical sexual and intimate relationship concerns among Indonesian cervical cancer survivors: A phenomenological study. Nursing and Health Sciences, 15, 151-156.

*Barlow E L, Hacker N F, Hussain R, Parmenter G, (2014) Sexuality and body image following treatment for early-stage vulvar cancer: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 70(8), 1856-1866.

Bergmark K, (2013) Seneffekter, sexualitet, fysisk rehabilitering. I: Sorbe B, Frankendal B, Högberg T, (Red.) Gynekologisk onkologi (2nd edition). Lund, Studentlitteratur AB.

Brülde B, (2003) Teorier om livskvalitet. Lund, Studentlitteratur.

Burkett V, Cleeland C, (2007) Symptom burden in cancer survivorship. Journal of Cancer Survivorship, 1(2), 167-175.

Burnard P, (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse education today (11) 461-466.

Cancerfonden, (2014) Cytostatikabehandling. >https://www.cancerfonden.se/om-cancer/cytostatikabehandling< HTML (2017-02-01)

Cancerfonden, (2015a) Äggstockscancer. > https://www.cancerfonden.se/om-cancer/aggstockscancer< HTML (2017-02-01)

Cancerfonden, (2015b) Operation. >https://www.cancerfonden.se/om-cancer/operation< HTML (2017-02-01)

Cancerfonden, (2015c) Strålbehandling. >https://www.cancerfonden.se/om-cancer/stralbehandling< HTML (2017-02-01)

Carter J, Rowland K, Chi D, Brown C, Abu-Rustum N, (2005) Gynecologic cancer treatment and the impact of cancer-related infertility. Gynecologic Oncology, 97(1), 90-95.

*Clemmens D A, Knafl K, Lev E L, McCorkle R, (2008) Cervical cancer: Patterns of long-term survival. Oncology nursing forum, 35(6), 897-903.

Dahl L, Wittrup I, Petersen L K, Blaakaer J, Væggemose U, (2014) Paradoxes of follow-up - health professionals' views on follow-up after surgical treatment in

(26)

de Groot, J M, Mah K, Fyles A, Winston S, Greenwood S, DePetrillo A D, (2005). The psychosocial impact of cervical cancer among affected women and their partners. International Journal of Gynecological Cancer, 15, 918-925. Graneheim U H, Lundman B (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education Today, 24, 105-112.

*Hagan L T, Donovan S H, (2013). Ovarian cancer survivors’ experiences of self-advocacy: A focus group study. Oncology Nursing Forum, 40(2), 140-148. Hellman K, (2013) Vaginalcancer. I: Sorbe B, Frankendal B, Högberg T, (Red.) Gynekologisk onkologi (2nd edition). Lund, Studentlitteratur AB.

Hellström-Frykman A-C, (2013) Tubarcancer. I: Sorbe B, Frankendal B, Högberg T, (Red.) Gynekologisk onkologi (2nd edition). Lund, Studentlitteratur AB.

Hodgkinson K, Butow P, Fuchs A, Hunt G E, Stenlake A, Hobbs K M, Brand A, Wain G, (2007) Long-term survival from gynecologic cancer: psychosocial outcomes, supportive care needs and positive outcomes. Gynecologic Oncology, 104(2) 381-389.

Khoo S B, (2009) Impact of cancer on psychosexuality: Cultural perspectives of Asian women. International journal of nursing practice, 15(6) 481-488.

Lindell G, Hellman K, (2013) Vulvacancer. I: Sorbe B, Frankendal B, Högberg T, (Red.) Gynekologisk onkologi (2nd edition). Lund, Studentlitteratur AB.

*Molassiotis A, Chan C W H, Yam B M C, Chan E S J, Lam C S W, (2002) Life after cancer: Adaptation issues faced by Chinese gynaecological cancer survivors in Hong Kong. Psycho-Oncology, 11, 114-123.

Moons P, Budts W, De Geest S, (2006) Critique on the conceptualisation of quality of life: A review and evaluation of different conceptual approaches. International Journal of Nursing Studies, 43, 891–901.

Nordström Källström B, (2013) Uterussarkom. I: Sorbe B, Frankendal B, Högberg T, (Red.) Gynekologisk onkologi (2nd edition). Lund, Studentlitteratur AB.

Pettersson F B, (2013) De gynekologiska tumörernas epidemiologi. I: Sorbe B, Frankendal B, Högberg T, (Red.) Gynekologisk onkologi (2nd edition). Lund, Studentlitteratur AB.

Polit DF & Beck CT, (2014) Essentials Nursing Research Appraising evidence for Nursing Practice. 8 th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott

Williams & Wilkins.

Rasmusson E-M, Thomé B, (2008) Women's wishes and need for knowledge concerning sexuality and relationships in connection with gynecological cancer disease. Sexuality and Disability, 26(4), 207-218.

Figure

Figur 1. Syftesformulering enligt POR-modellen (Willman 2016).
Figur 2. Fyra sökblock till litteratursökningen.  Inklusionskriterier
Tabell 1. Urval av artiklar.
Figur 4. Kategorier och underkategorier.  Fysiska förändringar

References

Related documents

Kvinnorna upplevde dessa känslor trots friskförklaring och flera år efter avslutad behandlingen upplevde kvinnorna fortfarande samma rädsla för återfall (Laranjeira et al.,

(2007) beskrev i sin studie att cancerpatienter upplevde ångest och lidande som följd av rädsla för återfall då de var rädda för döden, trots positiva framsteg i behandlingen,

The chunking process still leaves much room for improve- ment, since often the provided cards are not of the optimum size for the available screens space. Improving the chunking

Som sjuksköterska möter man främst patienter med gynekologisk cancer vid tiden för diagnos och behandling, men vi tror att sjuksköterskan i dessa möten inte bara kan påverka

ledde till social isolering samt tillbakadragande av moder- och hemmafrurollen (30). De upplevde att det var påfrestande att inte kunna utföra de vardagliga sysslor som de tidigare

Genom att sjuksköterskan informerar om betydelsen av beaktande av sexuella problem efter avslutad behandling av gynekologisk cancer, så påtalar hon samtidigt att ansträngningar görs

framträdde fyra kategorier där en kategori fick två underkategorier: Sexuella konsekvenser av sjukdom och behandling med underkategorierna Fysiologiska konsekvenser och Psykosociala

Sjuksköterskor kan genom studien få kunskap om hur kvinnor upplever gynekologisk cancer i relation till den sexuella hälsan.. Resultatet anses överförbart eftersom