Malmö högskola
Lärarutbildningen
Kultur, Språk, Medier
Uppsats
10 poäng
Kunskap och bildning -
samma överallt?
En textanalys av kunskapssynen i styrdokument och lokala arbetsplaner
Knowledge and education – similar everywhere?
Viveca Dahl
Svenska 1-60p (SÄL) Höstterminen 2006
Sammandrag
Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka om progressivismen, en
reformpedagogik utvecklad ifrån John Deweys pedagogiska tankar, ligger som grund för den kunskapssyn som genomsyrar dagens svenska läroplan, Lpo 94. Jag har också undersökt huruvida det är samma kunskapssyn som kursplanen i svenskämnet och ett antal lokala arbetsplaner i svenskämnet i Lunds kommun grundas på.
Jag har använt textanalys som kvalitativ metod där närläsning varit en del och en annan del varit att undersöka hur texterna kan tolkas i en omgivande verklighet. Mitt
undersökningsmaterial har varit Lpo 94, kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska på grundskolor i Lunds kommun.
I uppsatsen framkommer att förarbetet, Skola för bildning är den text som anger vilken kunskapssyn som ligger som grund för läroplanstexten och att det är en kombination av konstruktivismen, progressivismen och Vygotskijs sociokulturella teori. Samma kunskapssyn återfinns i kursplanen men varken i läroplan eller kursplan står denna uttalad utan måste tolkas av läsaren. I de lokala arbetsplanerna har det inte gått att tolka någon enhetlig definition utan kunskapsdiskussionerna har varit mycket torftiga.
Uppsatsens slutsats är det behövs betydligt mer utbildande insatser både till skolledare och till lärare för att samma kunskapssyn ska råda i styrdokumenten och ute i de lokala skolorna.
Innehållsförteckning
Inledning... 7
Syfte och problemställning... 8
Metod ... 8
Datainsamling... 9
Disposition ... 10
Kunskap och bildning i litteraturen ... 11
Den samhälleliga kontexten till Lpo 94... 13
Kunskapsteori i Skola för bildning, förarbetet till Lpo 94... 16
Progressivismen - John Deweys syn på kunskap och lärande ... 21
Lärarens uppdrag... 22
Hur beskrivs kunskap i grundskolans styrdokument?... 24
Lpo 94:s definition av kunskap ... 24
Definition av kunskap i kursplanen för svenska ... 29
Kunskapsbegreppet i lokala arbetsplaner i Lunds kommun... 34
Diskussion ... 37
Kunskapssynen i Lpo 94 ... 39
Kunskapssynen i kursplanen för svenska... 41
Kunskapssynen i de lokala arbetsplanerna... 43
Textanalys som metod för analys av styrdokument ... 44
Avslutande reflektion ... 46
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
7
Inledning
Den svenska grundskolan vilar idag på tre ben: Grundskoleförordningen, Lpo 94 (läroplanen) och kursplaner i de olika skolämnena. Samtliga texter är bindande för lärare och skolledare men är skrivna så att de kräver viss tolkning för att kunna användas som styrdokument. Eftersom texterna enbart anger uppnående- och strävansmål samt betygskriterier för årskurs nio, metod- och stoffval utesluts helt, ombads lärare ute i skolorna att arbeta fram lokala arbetsplaner och lokala betygskriterier när Lpo 94 implementerades. Dylik decentralisering hade inte tidigare funnits i svensk grundskola. I samband med att läroplansskiftet ägde rum, hade skolan precis blivit ett kommunalt ansvar från att tidigare ha varit en statlig
angelägenhet. Samtidigt bildades Skolverket, vilka hade som syfte att verka för att den nya skolan uppnådde de mål som läro- och kursplan angav.
Någonstans i 1990-talets skola gick dock utvecklingen fel. Läroplanen fanns, men lästes knapphändigt, kursplanerna genomarbetades det första året och lokala arbetsplaner skrevs men utan stöd och respons av någon mer insatt. Dokumenten blev snabbt dammsamlare och inte de aktiva texter som förarbete och läroplan beskrev. Skolledare och lärare famlade i styrdokumentsdjungeln utan möjlighet till fortbildning och stöd i den nya kunskapssynen, alltmedan Skolverket arbetade fram betygskriterier för mycket väl godkänt samt nationella prov i basämnena. Överallt sparades det pengar och alla litade på att skolorna runt om i landet förstod och tolkade styrdokumenten som förarbetet Skola för bildning önskade, samt satte de nya betygen enligt den kunskapssyn som läroplanen byggde på.
Efter att ha arbetat som lärare både före och efter den nya läroplanens införande, har jag funderat mycket över vad det egentligen är meningen att vi ska arbeta emot och vad det är vi ska bedöma. Vad är det för kunskapssyn våra styrdokument förordar?
Under de senaste åren har denna frustration vuxit sig än större när krav på
kvalitetsredovisning och senare IUP – Individuella utvecklingsplaner kommit som ändringar i Grundskoleförordningen. De senaste tre åren har jag genomfört en breddning av min
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
8
Vygotskij, Dysthe, Molloy och Thavenius, vilka alla har utmanat mig att vidare fördjupa mig i den rådande läroplanen och kursplanen.
Syfte och problemställning
Mot bakgrund av ovanstående har jag i denna uppsats genomfört en textanalys av
styrdokumenten (läroplan och kursplan) samt ett urval lokala arbetsplaner i Lunds kommun i
syfte att se om progressivismen ligger som grund för den kunskapssyn som Lpo 94 grundar
sig på och om samma kunskapssyn genomsyrar kursplanen i svenska samt de lokala arbetsplanerna. Mina problemställningar är:
Hur beskrivs kunskap i Lpo 94?
Hur beskrivs kunskap i kursplanen för svenska?
Hur beskrivs kunskap i den lokala arbetsplanen för svenska i åk 6-9 på grundskolor i Lund?
Metod
Jag har valt en kvalitativ metod eftersom det jag har undersökt är skrivit i text, således med ett språk med flera olika tolkningsmöjligheter. Flera författare har skrivit texterna i läroplanen och kursplanen samt de olika arbetsplanerna och vill med sina texter förmedla en ståndpunkt till sina läsare. Vilka ord de valt att framföra sitt budskap med, kommer att vara avgörande för hur deras text uppfattas av sina läsare (Backman, 1998 s 31).
Bland de olika kvalitativa metoder som finns att tillgå har jag använt textanalys (Johansson & Svedner, 2006 s 23) eftersom mitt undersökningsmaterial är skrivna styrdokument. Den hermeneutiska tanken som går ut på att genom närläsning av en text skapa sig en djupare förståelse av hur författaren kan ha tänkt vid sitt skrivande och vilket budskap man i dagens samhälleliga kontext kan utläsa ur texten, är grunden för mitt arbete i uppsatsen (Johansson &
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
9
Svedner, 2006 s 64). Så som Johansson & Svedner säger: ”I närläsningen ingår alltså att försöka klarlägga innehållet så noggrant som möjligt” (s 65) och det har jag som arbetsmetod genom hela uppsatsen. Författarna skriver också att närläsning kan innebära problem eftersom all tolkning är subjektiv och beroende av vilket sammanhang texten läses i, samt vilket
perspektiv man som läsare har vid läsningen. Detta har jag haft som ambition att i möjligaste mån kompensera, genom att klargöra den samhälleliga och teoretiska kontext som texterna är skrivna i.
I ett kvalitativt perspektiv intresserar man som forskare sig för ”hur människan uppfattar och tolkar den omgivande verkligheten” (Backman, 1998 s 45), vilket jag också haft som mål i uppsatsen. Eftersom jag gjort textanalys både på statliga styrdokument och lokala arbetsplaner har jag haft som ambition att ställa dessa emot varandra och då kunnat analysera om de olika författarna är överens om en gemensam kunskapssyn och tolkar denna på ett likartat sätt. Jag har också haft ambitionen att försöka göra en tolkning av vad som står uttalat i texten om kunskapssyn respektive vad som betonats och vad som tonats ned (Backman 1998 s 65). För att få en så enhetlig ansats som möjligt i de olika texterna har jag undersökt huruvida bruket av olika verb fungerar som perspektivmarkörer i de olika texterna (Johansson & Svedner, 2006 s 65).
Datainsamling
Lpo 94 och kursplanen i svenska är texter som bygger på riksdagsbeslut och är utformade av regeringen och stadfästa som förordningar. De är därför lätta att få tag i via Internet
-www.skolverket.se. För att få tillgång till de lokala arbetsplanerna skrev jag till sex olika grundskolor i Lunds kommun. Kommunen är medelstor med fyra självstyrande förvaltningar varav det finns grundskolor i tre av dem (den fjärde organiserar enbart gymnasieskolan). Jag valde att kontakta två grundskolor i var förvaltning och bad om deras lokala arbetsplan i svenska. Samtliga skolor svarade, men enbart fyra skolor angav att de hade en arbetsplan som de kunde skicka till mig. De övriga två sade sig inte veta var arbetsplanen i svenska var eller om de över huvudtaget hade någon. Mitt material kom alltså att bestå av läroplanen – Lpo 94 kursplanen i svenska samt fyra lokala arbetsplaner i svenska.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
10
Övriga källor är förarbetet till Lpo 94, Skola för bildning, Nu03 – Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 samt ett antal böcker om läroplanshistoria och vetenskapsteori. Jag har också under författandet haft kontakt med Steve Wretman, redaktör för Grundskoletidningen, föreläsare, konsult bl a för Myndigheten för Skolutveckling och doktorand i pedagogik, och med honom diskuterat kunskapssynen i våra styrdokument.
Disposition
Eftersom jag haft det kvalitativa förhållningssättet genom hela uppsatsen, inleder jag med en litteratur- och teoretisk genomgång av den samhälleliga kontext i vilken texterna tolkas samt ger en översikt av bl a progressivismens tankar. Därefter redovisar jag mina resultat från textanalysen och avslutar sedan med en diskussion. Uppsatsen kommer således att följa den induktiva metoden (Backman, 1998 s 48).
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
11
Kunskap och bildning i litteraturen
Kunskap och bildning diskuteras och har diskuterats i litteraturen genom hela historien. Redan långt före grundskolan var påkommen diskuterades kunskapssyn och inlärningsteorier i
Sverige, då främst som en diskussion mellan skillnaden läroverk/universitet. Redan 1812 års uppfostringskommité hävdade att läroverket enbart skulle ägna sig åt ”bildande öfningar” (Thavenius 1995 s 46), då skolkunskaper hann bli föråldrade innan eleverna blivit vuxna. Nedan följer en schematisk genomgång av den litteratur som fört kunskapsdiskussioner i Sverige utifrån Skola för bildnings (betänkandet inför Lpo 94) teoretiska resonemang.
Under 2003 gav Skolverket ut ett särtryck av Skola för bildning: Grundskola för bildning. Skriften gavs ut för att betona den reformering av grundskolan som den nya läroplanen var tänkt att ge samt att förklara en del av de otydligheter i läroplanen som lyfts fram för att på så vis stödja det lokala kunskapsarbetet ute i skolorna. Ingrid Carlgren, Berit Hörnquist, Ulf P Lundgren och Jan Hylén är de som författat skriften och de var alla även aktiva i betänkandet inför den nya läroplanen (Steve Wretman).
Grundskola för bildning definierar orden bildning, kvalitet och kunskap:
Bildning är den utveckling som ska ske i eleven genom kunskapande. Bildningen i
grundskolan ska inte bestå av ytlig, fragmentarisk kunskap utan ska bli en del av elevens personlighet allt eftersom bildningen ökar. (2003 s 6).
Kvalitet är att besitta ett antal förmågor såsom ”uppfatta samband”, ”lösa problem”,
”analysera och reflektera”, ”tänka i modeller och begrepp”, ”kunna uttrycka känslor och stämningar” mm. Alla kvaliteter ges uttryck i ett rikt och nyanserat språk hos eleven. Ordet kvalitet ska dessutom inte ses som ett värderande uttryck (bättre eller sämre) utan som bredden av olika kvaliteter (som bomullskvalitet och yllekvalitet). (2003 s 7)
Kunskap för författarna är ett begrepp som måste tolkas utifrån olika synvinklar och ska ses
som en relation mellan människan och världen. Kunskap är både kognitiv och kroppslig och vad som är relevant kunskap, måste ses ur ett sociokulturellt perspektiv (2003 s 10). Med hjälp av ovanstående definitioner beskriver de vidare att eleverna under sin skoltid ska lära sig
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
12
ett antal förmågor (i betänkandet och i läroplanen benämnda som kunskapskvaliteter) som de kommer att ha nytta av som individer och samhällsmedborgare i framtiden (2003 s 10).
Bildning och kunskap är långt ifrån enhetliga begrepp utan tvärtom beroende av
vetenskapsteoretisk grund och samhällelig kontext hos författaren. Thavenius har i Den motsägelsefulla bildningen (1995) problematiserat begreppet bildning och diskuterar om bildning och mediakultur är förenliga. I boken ställer han dessutom skrivningar ur Skola för bildning emot flera historiska bildningsdiskussioner och ifrågasätter delvis betänkandets innehåll.
För att förstå de pedagogiska tankar som framförs i Skola för bildning och som bildar underlag för läroplanens begreppsdefinitioner behöver man som tolkare ha ett antal olika vetenskapsteorier klara för sig. Svedberg och Stensmo har båda två beskrivit de tidlösa frågorna om kunskap och bildning utifrån filosofiska pedagoger som Sokrates, Locke, Kant, Dewey och Vygotskij i sina böcker Boken om pedagogen (1998) och Pedagogisk filosofi (1994). Svedberg kopplar hela sitt resonemang till svenska läroplaner och låter dessutom författare som Ingrid Carlgren och Ulf P Lundgren skriva egna kapitel där de diskuterar det systemskifte som skett i utbildnings-Sverige. Stensmo i sin tur lyfter det teoretiska
resonemanget ytterligare en nivå och beskriver och diskuterar hur olika vetenskapsteoretiska perspektiv påverkat läroplaner i olika historiska epoker. Svedbergs antologi Boken om pedagogen gavs ut i en omarbetad upplaga under redaktion av Anna Forsell år 2005 där pedagoger som Wretman, Moureau och Säljö författat nya kapitel.
Åsmund m fl gör i Kunskapssyn och pedagogik en syntes av vetenskapsteorierna och skolans pedagogiska uppdrag och ger i boken först en översikt över olika pedagogiska reformskolor och dess grundare för att därefter gå in i en diskussion om hur samhället kan organisera sin utbildning så att bästa möjliga bildningsnivå uppnås.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
13
Kunskapssyn i historisk kontext
Grundskolan och dess läroplaner har formats dels av sin egen skolhistoria dels av samhällets förväntningar. Samhället har under hela 1900-talet gett skolan i uppdrag att producera goda samhällsmedborgare i form av arbetskraft och demokrater, medan skolan själv slagit vakt om sin ämnestradition kopplad till universitetet. Skolans uppgift är och har alltid varit, att
producera människors kunskapsutveckling men hur, var och i vilken riktning denna
utveckling effektivast göres, har varit föremål för politiska strider under hela grundskolans historia.
Den samhälleliga kontexten till Lpo 94
I betänkandet inför Lpo 94, Skola för bildning slår man fast att utbildningsnivån höjts enormt i Sverige de senaste decennierna och att vår demokrati kräver kunniga medborgare som kan ta ställning utifrån både egna värderingar och komplexa sakförhållanden. Den svenska
demokratin kräver även en språklig säkerhet och en förmåga att kunna kritiskt granska våra massmedier då de alltmer agerar opinionsbildning. Kunskapskraven på den svenska
medborgaren är således betydligt högre idag 2006, än när grundskolan startade 1962. Öquist, projektledare för NU-92 och NU-03 gör en betraktelse av samhällsförändringen i form av tre nivåer. I tab. 1 nedan följer en uppställning där samhällsinställning kopplas samman med läroplansinnehåll. Eftersom 1970-talet och Lgr 69 enbart nämns i bisatser och utan större vikt som milstolpe i svensk skolutveckling är de inte med i tabellen.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
14 Tabell 1. Samhälle och läroplan
(Fritt efter Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003, Svedberg 1998)
1960-talet 1980/90-talet 2000-talet
informalisering decentralisering globalisering
relativisering av normer och värden
avreglering informationsålder
professionalisering nätverkssamhälle
Lgr 62 Lgr 80 Lpo 94
religiös och moralisk medborgarfostran krav att fostra en själv individ
fostran ständig och ansvartagande
kristendom – centralt ämne orienteringsämnena – valfrihet kopplat till
centrala ämnen ansvar – centralt
läroplanen angav stoff läroplanen angav läroplanen anger
metoder kunskapsmål
småskollärare/mellanstadielärare/ grundskollärare den professionella läraren adjunkt
Grundskolans speciella uppdrag har hela tiden varit att dels tillvarata elevers olikheter, dels arbeta för jämlikhet. Hela samhället får under 1980-talet en förändrad syn på ekonomi, och kunskap och kompetens blir allt viktigare för företagen. Alltfler arbetstagare arbetar nu i tjänstesektorn och helt andra krav ställs på den vanlige arbetstagaren jämfört med för tjugo år sedan. Och som NU 03 konstaterar: ”hög kompetens (läs: kunskapskvalitet, förf. anm.) hos arbetskraften möjliggör dessutom flexibilitet i organisationen, de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden blir mer och mer av generell karaktär; ansvarstagande, självständighet och samarbetsförmåga efterfrågas. Kunskap och kompetens blir viktigare indikatorer på välstånd än mått på investeringar i maskiner och tillgång till råmaterial.” (2005 s 18) En tyngdpunktsförskjutning har således skett inom Sveriges produktionsfaktorer: kunnigt människokapital är betydligt viktigare än bra råmaterial.
Skolan har således blivit en av samhällets viktigaste grundpelare, en skola för bildning och följaktligen en allmän angelägenhet. Under de senaste femton åren har också stora
omdaningar genomförts för och i skolan. Nedan återfinns en exposé i korthet där jag sammanställt de förändringar som jag anser som betydelsefulla i dagens grundskola:
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
15 Tabell 2: Vägen från kommunaliseringen till lärarauktorisation via Skola för bildning till en skola med
Kunskap och bildning.
1991 kommunaliseringen ansvaret för grundskolan övergår från ett statligt till ett kommunalt ansvar
Början av 1990-t fri etablering för friskolor, finansiering via skolpengen samt fritt skolval
Under hela 1990-talet
Sverige får c:a 200 000 nya medborgare med utländsk bakgrund
1991-96 besparingskrav på skolan som innebär att lärartätheten sjunker i snitt med 20%
1994 Lpo 94 ny läroplan för grundskolan med ny kunskapssyn
och målskrivningar
1995 SOU 1995:103 Föräldrar tillåts styra grundskolor i form av självförvaltande
skolor
1996 ÖLA 96 lärarfacken sluter ett fyrårigt avtal där skolutveckling och individuell lönesättning är fokus
1996 SOU 1996:22 Eleverna får lagstadgad rätt till inflytande, delaktighet och
ansvar
1997 SOU 1997:702 kommunerna åläggs att genomföra en
kvalitetsredovisning för att säkerställa att uppdraget genomförs på ett tillfredsställande sätt
1999-2002 ITiS statlig satsning på IT-användningen i skolan
2000 ÖLA 00 fortsättning på ÖLA 96 i vilken lokala avtal ska slutas i kommunerna (de så kallade LOK:en)
2001 Wärnerssonpengar statliga medel till kommunerna som är öronmärkta
till ökad personaltäthet
2005 Lärarauktorisation Regeringen tillsätter en utredning om behovet av en
lärarauktorisation
2006 ändring i Grundskole- Alla elever i grundskolan har rätt till Individuella
förordningen utvecklingsplaner ( IUP)
2006 SOU 2006:1 Förslag om kommunal friskola
2006 Lärarauktorisation Regeringen tillsätter en utredning om införandet av
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
16
Under dessa femton år har det blivit alltmer tydligt i skolan och samhället att det är ett nytt uppdrag som ska genomföras i skolan och liksom NU 03 konstaterar: ”Kompetenser som att lära sig att lära om och att kommunicera, men också kritiskt granska blir viktigare än att kunna t.ex. Hallands floder.” (Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003 s 19). Denna slutsats som dras i den nationella utvärderingen är central för två av de
vetenskapsteorier som bildar den kunskapssyn som Skola för bildning synes inspirerad av: konstruktivismen och progressivismen.
Kunskapsteori i Skola för bildning, förarbetet till Lpo 94
I Skola för bildning finns tre huvudsakliga inlärningsteorier beskrivna: behaviorism (Skinner), utvecklingspsykologisk stadieteori (Piaget) och Vygotskijs sociokulturella teori om att
inlärningen kan påverka utvecklingen. Dessa tre teorier representerar även den utveckling i kunskapssyn som skett i svensk utbildningspolitik under grundskolans historia.
Grundskolans första läroplan, Lgr 62 byggdes främst på Behaviorism och Skinners
inlärningsteorier som säger att ”inlärning är detsamma som utveckling” (Skola för bildning s 70). Samma uppfattning om kunskapssynen i Lgr 62 har Korp, en nu aktiv skolforskare, när hon beskriver den som att: ”Ju mer fullständigt han [läraren] fyller kärlen, desto bättre lärare är han. Ju mer beredvilligt kärlen låter sig fyllas, desto bättre elever är de” (2003, s 63). I denna teori är således elevens yttre beteende gentemot läraren viktigare än den inre processen mot lärande. Skolans uppgift var på 1960-talet att ”förmedla relativt enkla och avgränsade kunskaper och färdigheter” (Skola för bildning s 70), läs: stoff och verktyg i Lpo 94:s orddefinitioner. Också i grundskolans andra läroplan var behaviorismen den rådande
kunskapssynen, även om Lgr 69 förespråkade en betydligt mer elevcentrerad undervisning än tidigare och bland annat hade avskaffat betyg i ordning och uppförande.
Under 1970-talet kom Piagets syn på utveckling upp i det utbildningspolitiska ljuset i Sverige. Piagets forskning handlade främst om individens kunskapsutveckling och Piaget talade om bildande av kunskap inte inlärning; eleven ska inte som tidigare lära sig mer och mer utan förstå sammanhang, fenomen och strukturer på nya sätt. Piaget grundade sin inlärningsteori
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
17
på antagandet om att utveckling kommer före inlärning och att denna sker oberoende av inlärning. Skolans uppgift blev således att organisera lärandet i skolan så det följde barnets utveckling i bästa harmoni - Lgr 80. Skolan skulle enligt Korp då ”erbjuda tillfällen för eleverna att använda det de redan kan och vet för att förstå nytt material” (2003 s 65).
I den kognitiva inlärningsteorin är det inte enbart viktigt att eleven lär sig att hitta strategier för att bilda sig kunskaper utan också för att lära sig hur hon bildar sig ny kunskap det vill säga, eleven ska kunna ” reflektera över, utvärdera och förbättra sina kognitiva strategier, sitt tänkande” (Korp 2003 s 66), vilket Korp bland många andra konstaterar som viktigt i
inlärning. Således metakognition. Metakognition förklaras av forskare som den kognitiva strategi där eleven i sin självständighet styr sitt eget lärande. Lärarens uppgift blir i denna skola att organisera lärande och uppmärksamma eleverna på sin metakognition och därmed ge förutsättningar samt göra dem uppmärksamma på sitt eget lärande, bildande av kunskap.
1970- och 80-talens syn på kunskapsutveckling (således den tidens kunskapssyn) blev snart kritiserad då det bland annat ansågs att det begränsar barnets naturliga nyfikenhet då viss kunskap sågs som alltför logiskt komplicerad beroende på barnets utvecklingsfas. De kognitiva teorierna om att kunskap endast kan uppstå genom handling och tankarna kring metakognition behölls dock och kopplades ihop med Vygotskijs antagande att inlärning kan påverka utvecklingen.
Vygotskij hade en dialektisk syn på utvecklingen – man kan inte lära sig utan att utvecklas och man kan inte utvecklas utan att lära sig; de två begreppen är ömsesidigt beroende av varandra, se bild 1. Vygotskij formulerade idén om att eleven har en potentiell utvecklingszon i vilken hon kan utvecklas och bilda kunskap med stöd av sina omgivande vuxna. Inom utvecklingszonen klarar eleven av att lära sig själv och bortanför utvecklingszonen kan eleven härma en mer kunnig vuxen och på det viset skapa sig kunskap som efter en tid av
bearbetning blivit egen förståelse. Skola för bildning beskriver arbetet med utvecklingszoner enligt följande: ”Genom att i ett meningsfullt sammanhang använda de kunskaper som till en början är något ”yttre”, blir de till något ”inre”. Den vuxna kunskapen införlivas på så sätt med barnens egen förståelse.” (s 71) Genom att språket är länken mellan de vuxna och eleverna får barnen tillgång till de vuxnas kunskap och denna inlärning banar väg för
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
18
utveckling och bildar en ny potentiell utvecklingszon för kunskap. Vygotskijs idé om kunskapande blir då enligt min tolkning som i bild 1.
Bild 1. Vygotskijs bild av inlärning (fritt efter Stensmo 1994, Svedberg 1998)
Vygotskij kopplar ihop språk och utveckling, och ser dem som två parallella processer som är beroende av varandra; språket hjälper eleven att skapa en hypotes om verkligheten (den nya kunskapen) och den egna förståelsen blir den äkta kunskapen (förtrogenheten). Skola för bildning skriver vidare: ”Via språket får barnet tillgång till de kollektiva begreppen. Barnens begreppsutveckling blir på så vis en process med två sidor – å ena sidan inlärning,
införlivande av begrepp, och å andra sidan utveckling av begreppens mening.” (s 72) Eleven själv drivs hela tiden framåt av sin nyfikenhet och utvecklas med hjälp av att de vuxna som stöttar eleven till vidare utvecklingszoner. Det är dock endast eleven själv som kan ta ansvar för sitt eget lärande, eftersom det är hon själv som ska göra inlärningsarbetet och det är barnet i interaktion (via språket) med kunskaper från de vuxna som själv utvecklar sina kunskaper. Språket kommer från de vuxna, i skolan – lärarna, men ordens betydelse för eleverna
utvecklas genom att de används. Eleverna utvecklar så småningom sin egen privata betydelse av språket - förtrogenhet.
Genom hela kapitlet har jag diskuterat kunskap och synen på denna utan att ha definierat begreppet. Utifrån ovanstående resonemang tenderar Skola för bildning att definiera kunskap utifrån den konstruktivistiska synen som säger att ”kunskap är en konstruktion för att göra erfarenheter begripliga” (s 62) till skillnad från tidigare läroplaner som definierade kunskap
imitation meningsfull praktik egen förståelse ny imitation
språket
utveckling
imitation meningsfull praktik egen förståelse ny imitation
språket
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
19
utifrån empirismen: ”Kunskap är en återspegling av verkligheten”. (s 62) Skola för bildning skriver vidare att kunskap är föränderlig och det som är kunskap idag inte kommer att vara detsamma i framtiden. Kunskap är idag mer språklig och inlärningen är mer teoretisk än tidigare. Således måste eleverna tillägna sig fler centrala begrepp och strukturer nu än tidigare för att kunna använda dessa som teoretiska, intellektuella verktyg i framtiden, i andra
sammanhang. Eleverna måste också få möjlighet att använda och testa sin kunskap för att kunna synliggöra densamma, bli förtrogen med sina nya kunskaper.
Skola för bildning liknar kunskap vid ett isberg, se nedan i bild 2. All kunskap kan av en elev inte uttryckas utan är tyst och finns enbart som underförstådd bakgrundskunskap (den
osynliga delen av isberget). Men när eleven deltar i meningsfull praktik, tillägnar eleven sig ämnets språk och kunskapen blir synlig. Den synliga delen av isberget är komplex och består av flera delar: De tre olika kunskapskompetenserna. Den osynliga delen av isberget består av den fjärde kompetensen - förtrogenhet - som är både ”gammal och ny” kunskap.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
20 Bild 2. Kunskapssyn enligt Skola för bildning (fritt efter Skola för bildning 1992)
Kunskap
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
Vad? Hur? information regler, konventioner hitta källor mening innebörd begrepp, strukturer bygger på faktan se sammanhang i en källa -praktisk -intellektuell ex. stava ett ord ex. disponera en text sammanställa/ välja ut information sinnliga upplevelser – kopplade till egen livsvärld bedömningar använda information i egen text Känne-tecken? vet att ... mätbart ”kommer ihåg” begriper fenomen förstår inte mer/mindre utan olika
vet hur något ska göras
kan tillämpa regler kan göra bedömningar kan använda begrepp kan jämföra
Synsätt? kvantitativt kvalitativt kvalitativt kvalitativt
Lärarens uppgift?
välja ut stoff uppmana till jämförelser och samband planera lämpliga verksamheter uppmana till metakognition och handling Kreativitet
Synliga delen av isberget
Isberget under ytan Kunskap
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
Vad? Hur? information regler, konventioner hitta källor mening innebörd begrepp, strukturer bygger på faktan se sammanhang i en källa -praktisk -intellektuell ex. stava ett ord ex. disponera en text sammanställa/ välja ut information sinnliga upplevelser – kopplade till egen livsvärld bedömningar använda information i egen text Känne-tecken? vet att ... mätbart ”kommer ihåg” begriper fenomen förstår inte mer/mindre utan olika
vet hur något ska göras
kan tillämpa regler kan göra bedömningar kan använda begrepp kan jämföra
Synsätt? kvantitativt kvalitativt kvalitativt kvalitativt
Lärarens uppgift?
välja ut stoff uppmana till jämförelser och samband planera lämpliga verksamheter uppmana till metakognition och handling
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
Vad? Hur? information regler, konventioner hitta källor mening innebörd begrepp, strukturer bygger på faktan se sammanhang i en källa -praktisk -intellektuell ex. stava ett ord ex. disponera en text sammanställa/ välja ut information sinnliga upplevelser – kopplade till egen livsvärld bedömningar använda information i egen text Känne-tecken? Känne-tecken? vet att ... mätbart ”kommer ihåg” begriper fenomen förstår inte mer/mindre utan olika
vet hur något ska göras
kan tillämpa regler kan göra bedömningar kan använda begrepp kan jämföra
Synsätt? kvantitativt kvalitativt kvalitativt kvalitativt
Lärarens uppgift?
välja ut stoff uppmana till jämförelser och samband planera lämpliga verksamheter uppmana till metakognition och handling Kreativitet
Synliga delen av isberget
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
21
Progressivismen - John Deweys syn på kunskap och lärande
Vi har en benägenhet att betrakta skolan ur ett individualistiskt perspektiv, som en angelägenhet mellan lärare och elev, eller mellan lärare och förälder. Det som intresserar oss mest är
naturligtvis de framsteg som görs av de barn vi själva känner. Deras normala fysiska utveckling, deras framsteg i läsning, skrivning och räkning, deras växande kunskaper i geografi och historia, deras förkovran i uppförande, handlingskraft, ordning och flit – det är med sådana måttstockar vi bedömer skolans arbete. Och det med rätta. Trots detta måste perspektivet vidgas. Det som den bästa och klokaste förälder önskar sitt eget barn, det måste också samhället eftersträva för alla sina barn... (Svedberg 1998 s 123)
Ovanstående framför Dewey i en föreläsningsserie som senare publicerades under titeln The School and Society, i vilken ett koncentrat av hans reformpedagogik återfinns. Boken, som publicerades i USA 1899, är det av Deweys verk som fått störst genomslagskraft och blivit mest läst av utbildningsforskare välden över.
Dewey reagerade starkt på Lockes tes om eleven som en tabula rasa, vilken ska fyllas med lärarens kunskapsmonopol och menade istället att skolans mål ska syfta mot framtiden och forma människor som kan utveckla samhället mot en jämlik demokrati. Eleven ska
tillsammans med sin omgivning uppmuntras till att analysera historien, kritiskt granska samhället och verka emot en kreativ inställning för ett förändrat samhälle ”the way of positive living”. För att kunna testa och arbeta vidare med sina pedagogiska idéer startade Dewey en försöksskola: ”The Laboratory School” som byggde på tre grundandantaganden:
Skolans huvuduppgift är att utveckla barns förmåga att samarbeta och kunna arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål.
All undervisning ska starta i barnets egen livsvärld och genuina vilja att lära sig nytt. Skolans undervisning (innehåll och handlingar) ska vara en avbild av det omgivande samhället och på så vis säkras nyttograden i urvalet av kunskap både för eleven och samhället.
Här finns alltså liknande kunskapssyn som i Skola för bildning, bild 2. Resultatet från ”The Laboratory School” skrev Dewey om i ett antal artiklar samt föreläste om på universitet runt
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
22
om i USA och snart hade en rörelse mot den gamla föreställningen om skola bildats, progressivismen.
Reformpedagogiken bygger på antagandet att eleven är en aktiv, kunskapssökande människa som under sin aktivitet ständigt utvecklas – ”learning by doing”. Målet med undervisningen är att eleven ska bli så handlingskraftig och kreativ att hon förstår hur hon ska och förmår att vara en god medborgare och demokrat. Skolämnena blir i denna metod inte det centrala utan en summering av vad samhället tillsammans hittills förstått om omvärlden. Eleven behöver skolämnena i sina projekt (Dewey ser varje arbetsområde i skolan som ett projekt) men inte som innehåll i sig, utan som nödvändiga verktyg och pusselbitar för att förstå hur hon ska hantera sin roll som demokratisk medborgare. Varje projekt har som målsättning att olika idéer (jfr Vygotskijs hypotesbildning) ska prövas genom olika handlingar, för att testa om de kan förändra bilden av eller förändra fenomen, i samhället. (Svedberg 1998)
Lärarens uppdrag
Lärarens uppdrag förändras beroende på vilken inlärningsteori som hon förmodas bygga sin undervisning på. I en behavioristisk skola står läraren för all kunskap och ger eleven allt hon kan inom en vetenskap. I en skola byggd på Piagets tankar (Lgr 80) blir läraren en organisatör som delvis står utanför elevens inlärning då det enbart är eleven själv som kan ta ansvar för sitt kunskapande. Denna skola kännetecknas band annat av egen planering och PBL
(ProblemBaserat Lärande). Lpo 94:s skola synes bygga både på Vygotskijs och Deweys teorier och ger därmed läraren en betydligt mer central roll än i Lgr 80. Läraren är nu den som kan hjälpa eleven framåt i sin utveckling genom att hela tiden ligga steget före eleven och på det viset bilda stödstruktur för flyttning framåt av utvecklingszonen. Läraren är elevens stöd genom språk och imitation och i de fall läraren inte ger eleven tillräckliga utmaningar (men inom eller i närheten av utvecklingszonen) kommer elevens utveckling att stanna av eller försenas. Läraren ska vara den teoretiskt kunnige pedagogen som hela tiden organiserar, stödjer, utmanar och ger eleven det kunskapsstoff som behövs i sammanhanget. Metoden kräver betydligt mer av både eleven och läraren, då den från båda kräver tankearbete, experimenterande och ett ständigt sökande efter lämpligt stoff och framkomliga vägar i
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
23
problemlösandet och tänjningen av utvecklingszonen. Den professionelle läraren är tillbaks i skolan. Vilket också förarbetet konstaterar och därmed förklarar bakgrunden till valt
textinnehåll i de styrdokument vi har idag: ”En professionell lärarverksamhet innebär ställningstaganden till såväl kunskap, lärande och undervisning som till hur dessa omsätts i lärarverksamheten. En sådan verksamhet kan inte styras genom föreskrifter om dess utformning. Istället är det samspelet mellan lärarnas teoretiska föreställningar och
verksamhetens praktiska utformning som bör göras till grund för en alltmer reflekterande praktik.” (Skola för bildning s 62)
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
24
Hur beskrivs kunskap i grundskolans styrdokument?
I Sverige regleras grundskolans innehåll genom olika förordningar vilka är ordnade efter tre nivåer:
läroplan - övergripande värdegrund för hela obligatoriska skolväsendet kursplan –specifika mål och tolkningar för det enskilda skolämnet arbetsplan – skolans val att nå läro- kursplanens innehåll
Regeringen beslutar (även om riksdagen godkänner strukturen) om den övergripande värdegrund och inriktning som utgör innehåll i den förordning som styr undervisningen i grundskolan: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, medan Skolverket ansvarar för innehållet i den del av styrdokumenten som reglerar mål och till viss del ämnesinnehåll: Kursplaner och betygskriterier 2000. Kursplanernas innehåll revideras kontinuerligt och ska passa den samhälls- och arbetslivsutveckling som sker i Sverige. Varje enskild skola ska dessutom upprätta en lokal arbetsplan i vilken den enskilda skolan förklarar hur den valt att nå de nationella målen. Rektor har ansvaret för att så sker. Arbetsplanerna ska vara levande styrdokument som kontinuerligt följs upp och
utvärderas. (www.skolverket.se).
Lpo 94:s definition av kunskap
Lpo 94 – läroplanen, är en kort skrift på 17 sidor och är uppdelad i två kapitel: Skolans värdegrund och uppdrag samt Mål och riktlinjer. Texten innehåller mest punktlistor, vilka alla uppmanar till handling i en och samma riktning av skolans alla aktörer: lärare, övrig personal, elever och rektor. Ord som manar till handling är: skolan skall sträva efter.., alla som arbetar i skolan skall.., läraren skall... och skolan ansvarar för... Men i beskrivningen av värdegrunden, skriver man i löpande text och använder termer som varje människas
egenvärde, respekten för vår gemensamma miljö, vårt demokratiska samhälle, förståelse för andra människor, kulturell mångfald, individualisering, hälsa och omsorg.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
25
Den gällande läroplanen skriver att: ”Kunskap är inget entydigt begrepp.” (s 6) Texten saknar en definition av kunskap utan skriver i stället att ”en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden...” måste föras. (s 6) I dessa diskussioner ska de berörda parterna (lärarna på initiativ av rektor) föra fram sina begreppsbeskrivningar på kunskap och skolans egen definition och balans av
kunskapskvaliteterna genom skolåren skrivs därefter ner i den lokala arbetsplanen. ”Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.” (s 16)
Kunskapsdiskussionen skall fortgå hela tiden och den gemensamma arbetsplanen skall revideras återkommande så att skolans kvalitet ständigt förbättras. ”kräver att
undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas” (s 7) För att ytterligare förtydliga vikten av den ständiga diskussionen och utvärderingen av densamma, fastslog regeringen i en förordning (1997:702, se tab. 2) att alla skolor årligen ska arbeta med en kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen ska undervisningsinnehållet, som är ett resultat av skolans kunskapsdiskussioner, beskrivas övergripande gentemot de mål som skolan ställt upp och ur det sammanställda resultatet ska skolan sedan analysera sitt resultat och därefter prioritera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse (= bättre kvalitet på kunskapen hos eleverna). Författarna till Lpo 94 konstaterar också att kunskap finns i flera olika former: fakta, förståelse, färdighet och
förtrogenhet vilka tillsammans förutsätter och samspelar till en helhet. Eleverna ska också ”få uppleva olika uttryck för kunskaper.” (s 7) De ska uppmuntras till kreativitet genom att utveckla olika sätt att uttrycka kunskap; kulturella inslag som drama, musik, bildskapande, rytmik och dans ska vara inslag i skolan undervisning. Det är skolans uppgift att organisera lärandet så alla kunskapsformer får utrymme i en jämn balans till lärande. Även denna organisation ska skrivas i den lokala arbetsplanen, vilket framgår av läroplanstexten på sidan 5: ”Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en
förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan”.
Vägen fram till kunskap beskriver Lpo 94 mycket sparsamt även om man som läsare kan tolka in en antydan till lämpligt metodval. Skolan ”ska förmedla och [] förankra de
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
26
grundläggande värden...” (s 3), utveckla förmågan att ta eget ansvar, individen ska stimuleras att inhämta kunskaper, skolan ska förmedla de beständiga kunskaperna (s 5), skolan ska ge överblick och sammanhang, eleven ska utveckla förmåga att arbeta självständigt, kritiskt granska fakta och lösa problem samt att skolan ska stimulera varje elev att bilda sig. (s 6) ”Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.” (s 7) Samtidigt som Lpo 94 konstaterar att ”det finns olika vägar att nå målet” (s 4) anger man ändå en ton i läroplanen. Skolan ska både ge en överblick, en grund att stå på, via traditionell förmedling från de vuxna till barnen och stimulera till egen förtrogenhet via tänkande och problemlösning: elevens egen bildning. En elev är bildad när hon kan använda sin kunskap och inse konsekvenserna av olika alternativ. (s 5)
Som en röd tråd genom hela texten lyfts elevens språk fram: ”Språk, lärande och
identitetsutveckling är nära förknippade.” (s 5) I all undervisning används språket och eleven ska både i tal och skrift träna sig i att uttrycka sig säkert och korrekt. Eleverna ska på så sätt träna sig i att använda teoretiskt, allmängiltiga begrepp och allteftersom kognitionen mognar ska eleverna förmå att omvandla konkreta vardagsbegrepp till abstrakta centrala begrepp (Stensmo 1994, s 157).
Kunskap har fått ett eget avsnitt (2.2) och är uppdelat i tre delar: ett inledande beskrivande stycke (citerat nedan), två punktlistor med mål (strävansmål och uppnåendemål) samt ett avsnitt som punktar upp hur vuxna och lärare i skolan skall förhålla sig gentemot eleven.
Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.
Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall ströva efter att i undervisningen
balansera och integrera kunskaper i sina olika former.
(Lpo 94 s 9) Läroplanen antar således att alla elever ska studera vidare (om fortsatt utbildning är lika med vidare studier) efter grundskolan och att alla de kunskaper som de får i grundskolan skall de ha nytta av i vidare studier och som aktiv samhällsmedlem. Innehållet i skolan ska även utveckla eleven själv och detta sker genom att hon blir tillfredställd och harmonisk av att
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
27
lyckas i sin utveckling. Organisationen i skolan ska försöka tillfredställa (sträva efter) att kunskap är både fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet och uppmuntra eleven att tillägna sig för eleven bestående kunskap.
Efter det inledande stycket som anger en slags utgångspunkt för undervisningen följer ett antal mål som skolan ska arbeta emot. Målen är uppdelade i ”sträva mot” och ”att uppnå”. Alla målen börjar med ett verb i presens: utvecklar x 4, känner trygghet, lär sig x 3, befäster, tillägnar, behärskar x 2, känner till x 3, har kunskaper x 5 och kan använda. (s 9-10). Mål definieras här som inriktning (Skola för bildning 1992, Grundskola för bildning 2003, s 13-14). Efter verbet följer i flera fall substantiv som nyfikenhet, eget sätt, förmåga x 2, trygghet, kunskaper, språk x 2, begrepp, kulturarv, kultur, uttrycksform, lagar och normer, länder och världsdelar, miljö, hälsa, livsstil, medier och informationsteknik. De olika verben saknar definitioner i läroplanen. Därför använder jag mig av den gängse tolkningen enligt nedan.
använda = utnyttja, tillämpa
befästa = förstärker, bekräfta
behärska = ha herravälde över, kunna, väl hantera
förstå = kunna tillgodogöra sig abstrakt innehåll, inse, komma underfund med grundläggande = få att börja existera, elementär
ha förtrogenhet = god kännedom om, grundligt insatt ha kunskap om = kännedom, inblick
inhämta = skaffa sig kunskap, arbeta in kommunicera = överföra budskap, meddela sig känna till = ha vetskap om, vara förtrogen med
lära sig = förmedla kunskaper eller färdigheter, inhämta, läsa in tillägna = skaffa sig, inhämta
utveckla = omvandla till något mer komplicerat, bearbeta; bringa till mognad (Allén 1995, Collinder 1983, Palmér 1986)
Utifrån ovanstående definitioner sorterar jag målen (se tab. 3.) efter de olika
kunskapsformerna där text i kursiv stil är hämtade från strävansmålen och normal stil från uppnåendemålen. Jag konstaterar då att Lpo 94 betonar färdigheterna, speciellt utvecklingen
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
28
av olika färdigheter och framför allt i strävansmålen medan fakta och förståelse är det som minst eftersöks både i uppnående- och strävansmål. Förtrogenhet betonas mest i
uppnåendemålen och inte mer än fakta i strävansmålen.
Tabell 3. Kunskapskvaliteter i Lpo 94.
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen
förstår betydelsen av att vårda sitt språk
utveckla nyfikenhet och lust att lära
känner trygghet
inhämtar tillräckliga kunskaper och
erfarenheter för att kunna välja fortsatt utbildning och yrke
behärskar det svenska språket
utveckla sitt eget sätt att lära
befäster en vana att självständigt formulera välgrundade ståndpunkter har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa behärskar grundläggande matematiskt tänkande
utvecklar tillit till sin egen förmåga
har förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska och västerländska kulturarv har kunskaper om de
nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia
har utvecklat förståelse för andra kulturer
lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra
har fördjupade kunskaper inom några
ämnesområden efter eget val
har kunskaper om länders och världsdelars
ömsesidiga beroende
förstår grundläggande ekologiska sammanhang
lär sig utforska, lära och arbeta självständigt och tillsammans med andra
känner till grundläggande begrepp och sammanhang
ha kunskaper om medier och deras roll
förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön
utvecklar ett rikt och nyanserat språk
känner till grunderna för samhället lagar och normer lär sig kommunicera på främmande språk känner till förutsättningarna för en god miljö
lär sig lyssna, diskutera, argumentera
har utvecklat förmåga till
kreativt skapande
kan utveckla och kan
använda erfarenheter i så många olika
uttrycksformer som möjligt
kan kommunicera i tal och skrift på engelska
kan använda
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
29
Definition av kunskap i kursplanen för svenska
Kursplanen i svenska ingår i den föreskrift som innehåller de bindande krav och
betygskriterier som staten ställer på skolans olika ämnen. Alla skolämnen ska gemensamt bidra till läroplanens syfte och mål men ska slå värn om sitt ämnes särart och speciella bidrag till en samlad kunskapskompetens. Varje kursplan innehåller syfte och roll, karaktär och uppbyggnad samt uppnående – och strävansmål. Varje kursplan rymmer också ett
bedömningsavsnitt där betygskriterier för Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt i årskurs nio återfinns samt ett stycke som beskriver vilka kunskapskvaliteter som ska bedömas.
Kursplanerna är skrivna som tolkningstexter och syftar till lokala och professionella tolkningar ute i kommunerna och på skolorna. Syftet med kursplanerna är att tala om vilka kunskapskvaliteter alla elever ska tillgodogöra sig (uppnåendemålen) och i vilken riktning (strävansmålen) undervisningen ska sträva mot. Urval av stoff och metoder lämnas helt till den professionella läraren/lärarlaget på den lokala skolan och skall återfinnas i de lokala arbetsplanerna. (www.skolverket.se)
Kursplanen i svenska består av i jämförelse med läroplanen mycket förklarande text som beskriver hur eleven utvecklar sin språkliga förmåga (kunskapskvalitén i svenska) och varför ämnet är så grundläggande och viktigt i elevens utbildning. Kursplanen skriver: ”Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar.” Vidare skriver kursplanen att i språket finns ett lands kultur: ”Kultur och språk är oupplösligt förenade med varandra. I språket finns ett lands historia och kulturella identitet.” (Kursplanen i Svenska, syfte och roll) Kunskapen är således tudelad i svenskämnet, för den är dels
kunskapskvalitet i sig genom den språkliga förmågan, dels ett medel och uttryck för den tillägnande/tillägnade kunskapen i andra ämnen. Flera verb används för att framhålla att det är aktivitet som krävs för att det väsentliga språket ska utvecklas: tala, lyssna, se, läsa, skriva, lära och uppleva. Det är skolans uppdrag att skapa möjligheter för eleven att arbeta med alla aktiviteter så att deras språkutveckling hela tiden går framåt.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
30
I bedömningen av ämnet framgår också att det är språkutveckling som är ett resultat av arbete, som ska bedömas; bedömningen är ett mått på hur långt eleven kommit i sin språkutveckling, både den egna självvärderingen och förmågan att värdera andras språkkvalitet, sin litterära medvetenhet och förmågan att reflektera och värdera olika mediers form och syften.
I kursplanetexten finns en diskussion om hur människan utvecklas och lär sig ett språk. Författarna konstaterar att språk och litteratur måste utgöra en helhet och alla moment är nödvändiga pusselbitar i undervisningen. ”Det går inte att hitta en jämnt växande utveckling genom skolåren som innebär att små barn berättar och beskriver, medan äldre elever kan se sammanhang, utreda och argumenterar. Redan det lilla barnet argumenterar och diskuterar, och tonåringen har inte upphört att berätta och fantisera, men de gör det på olika sätt.”
(Kursplanen i Svenska, karaktär och uppbyggnad) Alla kunskapsförmågor ska ständigt finnas med parallellt men på olika nivåer i olika undervisningsteman genom hela grundskoletiden.
En motsvarande sortering av målen som gjordes i Lpo 94 blir för kursplanen i svenska (text i kursiv stil är även här hämtade från strävansmålen, normal stil från målen att uppnå i slutet av nionde skolåret) återfinns i tab. 4. Förutom de verb som definierades i läroplanskapitlet finns följande verb och definitioner nedan:
använda = taga i bruk, nyttja, utnyttja
behärska = ha herravälde över, kunna, väl hantera delta = engagera sig, medverka
erövra = sätta sig i besittning av
förvärva = tillägna, tillkämpa sig, lyckas skaffa sig något göra = åstadkomma, förverkliga
inhämta = skaffa sig kunskap, arbeta in
kunna = veta, kunskaper i, behärska utförandet av
reflektera = ha sina tankar om, begrunda, noga tänka igenom skriva = pränta, sätta på papper, nedteckna
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
31
Jag konstaterar att svenska är ett aktivt, arbetande ämne med stor tyngdpunkt på färdighet. Även den förklarande texten i kursplanen säger detta: ”När eleverna använder sitt språk – talar, lyssnar, läser, skriver och tänker – i meningsfulla sammanhang, kan de utveckla goda språkfärdigheter.” (Kursplanen i Svenska, karaktär och uppbyggnad) Kunskapskvaliteten förståelse eftersöks mycket lite och fakta om ämnet svenska har sin tyngdpunkt i
strävansmålen. Uppnåendemålen ”ha kunskap om språket” och ”kunna reflektera över läst innehåll” står ensamma i sina kolumner och är båda mycket vida mål utan definition i kursplanen.
Tyngdpunktsförskjutningen i färdighetskolumnen (se tab.4) talar för att ”learning by doing”, Deweys pedagogiska idé, är den gängse synen på kunskapsbildning i ämnet svenska. Eleverna ska efter grundskolan behärska ett antal färdigheter inom svenska språket som de behöver för att kunna motsvara olika samhälls- och medborgarbehov. Färdigheterna måste således, vilket de också är, vara det absolut centrala i ämnet svenska. I faktakolumnen hamnar endast fyra mål i vilka man beskriver att eleverna måste ha en grundläggande kunskap om svenska språket för att kunna utveckla de färdigheter som eftersträvas. I svenskämnet är det endast det mångkulturella uppdraget i läroplanen som hamnar i förståelsespalten medan de mål som eleverna ska vara förtrogna med är fler än både fakta och förståelsemål. Bland målen i förtrogenhetsspalten är de kognitiva förmågorna dominerande och en medvetenhet om hur egen och andras bildning sker är betonad.
Kursplanen i svenska innehåller följaktligen både mål som betecknar språkutveckling vilka ges i uttryck av att tala, läsa, skriva och lyssna, och mål som betecknar kognitiv utveckling av lärande. Båda aspekterna beskrivs i ämnet syfte och roll.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
32 Tabell 4. Kunskapskvaliteter i kursplanen för svenska.
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
tillägna sig kunskaper om det svenska språket
förstå kulturell mångfald genom skönlitteratur och författarskap
utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa
utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift
erfarenheter av språken i de nordiska länderna
utveckla fantasi och lust att skapa
erövrar medel för
tänkande, lärande, kontakt och påverkan
tillägnar sig kunskapen om mediers språk och funktion
utvecklar förmågan att bearbeta sina texter
förvärvar insikt i hur lärande går till
ha kunskaper om språket utvecklar sin förmåga att i dialog [diskutera] texter med olika syften
reflekterar över sin egen utveckling
utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter
använder erfarenheter, tänkande och språkliga färdigheter för att bilda och befästa kunskaper genom eget skrivande
fördjupa sin insikt i grundläggande mönster och grammatiska strukturer
kunna reflektera över läst innehåll
utveckla sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer
utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand utvecklar sin förmåga att använda datorn
utvecklar förmågan att hämta information utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap
aktivt kunna delta i samtal och diskussioner
aktivt kunna sätta sig in i andras tankar
kunna redovisa ett arbeta
muntligt
kunna läsa till åldern avpassad litteratur
kunna återge innehållet,
skön- och saklitteratur samt tidningstext
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
33
Forts på Tabell 4. Kunskapskvaliteter i kursplanen för svenska.
Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet
kunna återge läst innehåll sammanhängande
kunna läsa, reflektera över
och sätta in i ett
sammanhang skönlitterära verk och författarskap kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll i bild, film och teater
kunna skriva olika sorters
texter
kunna tillämpa
skriftspråkets normer göra iakttagelser av eget och andras språkbruk
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
34
Kunskapsbegreppet i lokala arbetsplaner i Lunds kommun
Samtliga undersökta skolor i Lund har en arbetsplan där de beskriver den värdegrund som skolan vilar på. Varje skola ska dessutom upprätta en eller flera arbetsplaner i vilka man beskriver hur lärarna organiserar sin undervisning i de olika ämnena samt med vilken metod och vilket innehåll de avser att välja för att nå kursplanernas olika mål. Arbetsplanerna ska enligt läroplanen vara ”ett levande styrdokument som kontinuerligt följs upp och utvärderas” (Lpo 94). I arbetsplanerna bör det således finnas både en kunskapsdiskussion och ett metod- och stoffurval.
De fyra skolornas lokala arbetsplaner i min undersökning är olika utformade (vilket de mycket väl får vara) och därför svåra att jämföra vetenskapligt. En av skolorna har med både de statliga styrdokumenten och arbetsplanen i samma text och benämner detta ”x kursplaner i svenska”. En annan skola har valt att inte skriva arbetsplan för svenska utan för
språkutveckling (men skriver endast om svenska, inte om övriga språk, i arbetsplanen). En tredje skola skriver att förmågan att läsa är grundläggande för och gynnar lärandet i skolans alla ämnen. Denna skola benämner arbetsplanen: Svenska ord. Den fjärde skolan slutligen kallar sin arbetsplan för programförklaring: svenska, lokal kursplan (se tab. 5).
Alla skolorna arbetar tematiskt i svenskämnet och menar att de med den metoden tränar eleverna i helhetssyn och de olika färdigheterna. Ingen av skolorna nämner alla de fyra kunskapskvaliteterna: fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Begreppsförvirring verkar finnas hos författarna när de till exempel skriver ”där elevernas förkunskaper blir utgångspunkt för nya fakta och färdigheter”. Jag tolkar texten som att den vill säga att
förståelse och förtrogenhet tillsammans bildar färdighet. Fakta är i detta fallet något isolerat i undervisningen som författarna ser sig tvingade att förmedla till eleverna. En skola talar om att ”ordklasser, satslära och språkriktighet, som eleverna behöver kunskap (min kursivering) om framförallt för att förbättra språket i sina texter”. Jag tolkar här kunskap som fakta och färdighet.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
35
Tabell 5. Sammanställning av lokala arbetsplaner
Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 4
Benämning x kursplaner i svenska
Språkutveckling Svenska ord Programförklaring Struktur Språkligt arbete Skolår 6 Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Tala Lyssna Läsa Skriva Läsa Skriva Tala och lyssna Författare och litterära verk Skoltidning Tematiskt arbete med: lyssna, läsa, tala, skriva ordklasser, satslära och språkriktighet årskurs 7 årskurs 8 årskurs 9 Innehåll Beskrivning av undervisningens huvudsakliga inriktning. Exempel på tema Förklaring av språket som lärande verktyg. Lokala uppnåendemål Förklaring och beskrivning av skolans inställning om hur barn lär sig bäst samt förklaring varför ämnet är viktigt. Vad? Hur? Förmågor? Beskrivning av metoden: teman och en förklaring till varför skolan valt att arbeta tematiskt arbete. Förklaring till varför förbättringen av språket ibland arbetas med isolerat. Skolans definition av lyssna, läsa, tala och skriva. Exempel på tema
En av arbetsplanerna (skola 3 i tab. 5) är lite längre och innehåller tankar kring hur de olika momenten i svenska bäst utvecklas. I texterna finns exempel: ”temaläsning innebär att eleverna läser texter som behandlar samma ämnesområde men läser litteratur av olika
svårighetsgrad. Fördelarna är att alla elever därefter kan delta i samtal om övergripande frågor eftersom alla har någon form av läsförståelse. På så sätt ges utmärkta tillfällen att lära av varandra”. De flesta texterna beskriver dock varför det är viktigt att lära sig att skriva: ”Vi vet alla att det i dagens samhälle är av stor betydelse att kunna skriva olika sorters texter.”
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
36
”för att skapa intresse för litteratur och läsning bygger vi upp teman kring skönlitteratur”. Alla arbetsplanerna referar dock till svenskämnets traditionella innehåll: romaner, poesi och
uppsatsskrivning.
Tre av fyra arbetsplaner innehåller tydliga mål (alla skolorna har lokala betygskriterier på annat dokument) om vad eleverna ska kunna efter årskurs nio i de olika delarna av
svenskämnet. Här exemplifieras ur momentet skriva: ”kunna använda skrivande för att ge uttryck för tankar, åsikter och känslor”, eleven ska genom skrift kunna utveckla ett mer personligt uttryckssätt, ”med skriva menar vi att kunna uttrycka sig på ett intresseväckande och språkligt varierat sätt samt relativt korrekt”. Slående är dock att målen är så olikt skrivna och att målen tycks vara halvvägskonstruktioner av uppnående- och strävansmål.
Det mesta i arbetsplanerna handlar om stoffurval och vilka tema som lämpar sig i vilka
årskurser på den aktuella skolan. Jag tycker mig också kunna se en tonvikt av läsning i de fyra skolorna men att skolorna att arbete med litteratur ger möjlighet till många olika
uttrycksformer omnämns inte. Läroplanens idé (se s 25) om att kunskap om och uttryck för grundläggande begrepp nämns inte i någon arbetsplan, vilket jag inte kan tolka på annat sätt än att författarna till planerna inte diskuterat och tagit ställning till kursplanens skrivning (se s 29) om svenskämnets dubbla roll i skolan.
Planerna verkar heller inte var de levande dokument som läroplanen anger att de ska vara, eftersom ingen utveckling över tiden går att utläsa. Flera av arbetsplanerna är dessutom daterade i slutet av 1990-talet. Av de sex skolor som kontaktades inför denna uppsats var det dessutom enbart fyra av sex som kunde visa upp en arbetsplan i ämnet.
___________________________________________________________________________
Kunskap och bildning – samma överallt?
37
Diskussion
Dagens svenska läroplan, Lpo 94 är skriven utifrån idén att målet är det väsentliga och att vägen till målen skiftar och ska skifta i olika kommuner, på olika skolor och för olika elever. Vad som däremot ska vara gemensamt för samtliga aktörer i svensk skola är den kunskapssyn som Lpo 94 förmedlar och konkretiserar i de styrande kursplanerna. Jag tolkar läroplanens kunskapssyn som en kombination av Deweys progressivism som är inspirerad av den samtida Vygotskij och hans teori om utvecklingszoner samt av konstruktivismen vilken har sin
teoretiska grund i Kant och är vidareutvecklad av Piaget. Skola för bildning förmedlar en syntestolkning av dessa två utvecklingsteorier och skriver att kunskap ska ses som fyra olika aspekter: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Eftersom alla aspekter är lika viktiga men förekommer varierande mycket i olika inlärningsstadier och ämnen, är det nödvändigt att läsa läroplan och kursplan som ett dokument. Läroplanen förmedlar hela skolans samlade uppdrag att visa eleven fram till målet medan varje ämnes kursplan stakar ut dess unika väg till det gemensamma målet: att skapa bildade tonåringar som kan söka och använda kunskap samt inse varför hon gör som hon gör.
Dewey och progressivismens tankar inspirerade många läroplansteoretiker och inträdet i 1900-talet innebar en modernisering av skolan som institution, genom att skolan nu sågs som nyttig både för individen och samhället, se tab. 1. Svedberg betonar också detta nya synsätt i sin beskrivning av den nya skolans uppdrag: ”Om utbildningen enligt det traditionella
synsättet hade till uppgift att återskapa – reproducera – en förlorad värld, så skulle den enligt det progressiva synsättet syfta till att skapa – producera – en framtid.” (Svedberg 1998, s 120)
Till Sverige kom Deweys teorier tidigt och redan 1902 publicerades den första översatta artikeln. Ellen Key (1849 – 1926, lärare och utbildningsdebattör, född i Västervik) skrev 1897 Barnets århundrade och var i den inspirerad av Deweys utbildningstankar. I Skola för
