Film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning med fokus på religion

Examensarbete i fördjupningsämnet samhällsorientering och

lärande

15 Högskolepoäng, avancerad nivå

Film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning med

fokus på religion

Film as a didactic tool when teaching Social study subjects

with focus on religion

Frida Larsson

David Bergman

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete Handledare: Martin Lund i årskurs 4–6, 240 högskolepoäng Examinator: Erica Li Lundqvist Examensarbete i fördjupningsämnet, 15 Hp

Förord

Denna kvalitativa empiriska intervjustudie är skriven av Frida Larsson och David Bergman. Under arbetets gång har vi båda varit delaktiga och hjälpts åt att skriva de delar som

uppsatsen innehåller. Man brukar säga att en uppsats innehåller fyra huvudområden: metod, tidigare forskning och teori, resultat och diskussion. Frida har haft huvudansvar för metod- och resultatdelarna och David har haft huvudansvar för teori, tidigare forskning och

diskussion. Vi har baserat vår kvalitativa intervjustudie på två frågeställningar: “Vilka effekter anser SO-lärare att användandet av film i SO-undervisning, med fokus på religion har på eleverna?” och “Vilka för- och nackdelar anser SO-lärare att det finns med att visa film i SO-undervisning?”. För att få svar på våra frågeställningar har vi huvudsakligen använt oss av kvalitativa intervjuer med verksamma SO-lärare i årskurs 4–6. Vi vill slutligen rikta ett stort tack till de lärare som ställde upp på intervju, för att ni hjälpte vårt arbete framåt. Tack!

Abstract

Vårt mål med uppsatsen är att ge en bild av vad användandet av film i klassrummet kan ha för effekter på elevers lärande i SO-undervisning, med fokus på religion. Vi vill även försöka fylla det tomrum som vi upplever finns i forskningsfältet kring filmens praktiska användning i SO-undervisning. Hur digitala redskap kan användas på ett effektivt sätt har det inte lyfts fram tillräckligt om genom lärarprogrammets gång. Detta tycker vi är beklagligt eftersom film och digitala medier tar allt större plats i skolan samt i klassrummet. Ett andra mål är att få en bättre förståelse kring filmens fördelar och nackdelar i SO-undervisning. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur SO-lärare förhåller sig till film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning. Vi vill ta reda på hur lärare använder eller kan använda filmen som

didaktiskt verktyg i sin undervisning, för att ta del av verksamma lärares åsikter kring ämnet.

För att besvara vårt syfte och frågeställningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra verksamma SO-lärare i årskurs 4–6. Till våra intervjuer utformades en intervjuguide med frågor till lärarna. Vi valde att lägga fokus på hur film praktiskt används i

SO-klassrummet, för- och nackdelar med att använda film i SO-undervisning samt vilka effekter användandet av film kan ha på elevers lärande. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod.

Resultatet av undersökningen visar att alla lärare i studien använder någon typ av film i sin SO-undervisning. Alla lärare lyfter såväl fördelar som nackdelar med filmens användning samt deras egna erfarenheter kring filmens effekter på elevers lärande i klassrummet. Däremot har alla lärare olika tankar och idéer om hur filmen kan användas i

undervisningssyfte.

Nyckelord: didaktiskt verktyg, dokumentärfilm, film, SO-undervisning, spelfilm,

Innehållsförteckning

1.Inledning 1

2. Syfte och frågeställningar 2

2.1 Syfte 2

2.2 Frågeställningar 2

3. Metod 3

3.1 Metodval och metoddiskussion 3

3.2 Urval, genomförande och avgränsningar 3

3.3 Metodkritik 4

3.4 Forskningsetiska överväganden 5

4. Teoretiska begrepp 6

4.1 Didaktik och didaktiskt verktyg 6

4.2 Film 6 4.3 Dokumentärfilm 7 4.4 Undervisningsfilm 7 4.5 Spelfilm 7 4.6 Digitala redskap 7 5. Teori 8 5.1 Hermeneutik 8 5.2 Sociokulturellt lärandeperspektiv 9 6. Forskningsöversikt 10

6.2 Fördelar och nackdelar med att använda film i SO-undervisning 12

7. Resultat 14

7.1 Hur arbetar lärarna med film i sin SO-undervisning? 14

7.1.1 Lärare A 14

7.1.3 Lärare C 16

7.1.4 Lärare D 17

7.2 Vilka effekter anser SO-lärare att användandet av film i SO-undervisning, med fokus på

religion har på eleverna? 17

7.2.1 Lärare A 17

7.2.2 Lärare B 18

7.2.3 Lärare C 18

7.3 Vilka fördelar anser SO-lärare att det finns med att visa/använda film i SO-undervisning? 19

7.3.1 Lärare A 19

7.3.2 Lärare B 20

7.3.3 Lärare C 20

7.3.4 Lärare D 21

7.4 Vilka nackdelar anser SO-lärare att det finns med att visa/använda film i SO-undervisning? 21

7.4.1 Lärare A 21

7.4.2 Lärare B 21

7.4.3 Lärare C 22

7.4.4 Lärare D 23

8. Analys och diskussion 24

8.1 Hur arbetar lärarna med film i sin religionsundervisning? 24 8.2 Vilka effekter anser SO-lärare att användandet av film i SO-undervisning med fokus på religion

har på eleverna? 27

8.3 Vilka fördelar anser SO-lärare att det finns med att visa/använda film i SO-undervisning? 28 8.4 Vilka nackdelar anser SO-lärare att det finns med att visa/använda film i SO-undervisning? 31

9. Slutsats 35

10. Källförteckning 38

1

1.Inledning

Vi har själva alltid haft ett stort intresse för film, såväl dokumentärer som spelfilm. Efter att ha börjat vår lärarutbildning har vi känt att forskning samt diskussion om hur film och andra media kan användas i undervisningen har saknats, vilket vi har tyckt varit synd eftersom vi själva har ett brinnande intresse för ämnet i sig. Baserat på att vi känt att det har saknats forskning samt vårt egna intresse för film, vill vi ta reda på hur man kan applicera filmen som ett didaktiskt verktyg i SO-undervisning. Vi väljer att huvudsakligen lyfta fram film i

religionsundervisning, men kommer även skriva om filmens användning i övriga SO-ämnen. Anledningen till fokus på religionsundervisning, är på grund av att vi själva inte stött på film i religionsundervisning i samma utsträckning som i exempelvis historia. Därför känns det för oss mer intressant och forskningsbart om hur film kan användas i religionsundervisning. Av dessa anledningar känns ämnesvalet givet och vi vill nu undersöka vad verksamma SO-lärare har för syn på film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning samt vilka effekter filmen har på elevers lärande.

Carina Fast (2007) menar i sin avhandling “Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola” att teknikens utveckling har gett oss människor oändligt med möjligheter att få information på olika sätt. Hon menar fortsatt på att teknikens utveckling måste tas tillvara på i klassrummet eftersom flera av eleverna får sin läsförståelse från olika digitala medier redan i hemmet där de sedan kommer till skolan med rika

erfarenheter från bland annat populärkultur och olika medier (Fast, 2007 s. 116). En annan forskare som lyfter betydelsen av variationsrik undervisning är Pauline Gibbons. Hon lyfter i sin bok Stärk språket, stärk lärandet - språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet fram att motivationen hos elever bäst kan åstadkommas om de bland annat får samarbeta samt uppleva lektioner som gör det möjligt för dem att få in kunskaper på ett varierat sätt. Hon menar även att det i dagens skola är viktigt att lärare har ett flertal variationsrika planer för att kunna förmedla kunskap till eleverna. Undervisningen ska helst vara variationsrik för att den ska bli mer underhållande samt öka motivationen hos elever (Gibbons, 2013 s. 41–51). Filmen är någonting lärare alltmer uppmuntras att ta in i undervisningen, vilket bland annat Skolverket lyfter fram. De menar att eleverna ska få ta del av till exempel skönlitteratur och skildringar av livet förr och nu genom såväl text som film (Skolverket, 2011 s .187).

2

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Vårt mål med uppsatsen är att ge en bild av vad användandet av film i klassrummet kan ha för effekter på elevers lärande i SO-undervisning, med fokus på religion. Vi vill även försöka fylla det tomrum som vi upplever finns i forskningsfältet kring filmens praktiska användning i SO-undervisning. Ett andra mål är att få en bättre förståelse kring filmens fördelar och nackdelar i SO-undervisning. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur SO-lärare förhåller sig till film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning. Vi vill ta reda på hur lärare använder eller kan använda filmen som didaktiskt verktyg i sin undervisning. Utifrån syftet har vi valt att formulera två stycken frågeställningar som uppsatsen kommer kretsa kring.

2.2 Frågeställningar

1. Vilka effekter anser SO-lärare att användandet av film i SO-undervisning, med fokus på religion har på eleverna?

2. Vilka för- och nackdelar anser lärare att det finns med att visa film i SO-undervisning?

3

3. Metod

3.1 Metodval och metoddiskussion

I detta avsnitt redogör vi för val av metod samt diskuterar denna i förhållande till vårt syfte och frågeställningar. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med SO-lärare i årskurs 4–6. Forskaren Johan Alvehus (2013) menar att intervjuer i en kvalitativ studie är ”en av de främsta och vanligaste metoderna för att komma åt personers subjektiva upplevelser och åsikter” (s. 81). Alvehus (2013, s.80–86) lyfter också fram att intervjuer kan vara att väldigt starkt steg att få en bra övergripande bild av hur någon kan känna och tänka inom vissa valda situationer eller ämnen. Anledningen att vi valde intervju som metod är för att vi syftar till att ta reda på hur lärare förhåller sig till film som didaktiskt verktyg i SO-undervisningen, med fokus på religion. Intervjuerna gav oss chansen att på ett djupare och mer reflekterande sätt besvara våra forskningsfrågor, genom att få verksamma SO-lärares åsikter och svar. Genom intervjuerna samlade vi in det empiriska material som presenteras, analyseras och diskuteras i examensarbetet.

3.2 Urval, genomförande och avgränsningar

Under denna rubrik ska vi redogöra för urval, genomförande och avgränsningar av vår metod. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med SO-lärare som är verksamma i årskurs 4–6. Anledningen till att detta urval gjorts är för att vi som blivande SO-lärare med inriktning årskurs 4–6 får chans att ta del av verksamma SO-lärares åsikter och tankar kring ämnet. De kan berika oss med sina egna erfarenheter och kunskaper, som vi kan bli inspirerade att använda oss av i vår framtida yrkesroll. Vi har i studien intervjuat fyra stycken lärare på olika skolor i Sverige. Intervjuerna har hjälpt oss att få en god övergripande blick över lärarnas åsikter kring filmens användning i SO-undervisningen. För att få tag på lärare till studien valde vi både att skicka ut mail och ringa till olika rektorer på skolor i Sverige. I mailen vi skickade klargjorde vi att vi var intresserade av att intervjua SO-lärare i årskurs 4–6 för att ta reda på deras syn kring film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning. Några av rektorerna vidarebefordrade mailet samt informationen från telefonsamtalen till sina anställda och på detta sätt fick vi då kontakt med våra intervjupersoner.

4

Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade, vilket innebär att vi utgick från frågeområden, istället för att ställa många detaljerade frågor. Detta gav intervjupersonen chans att öppna upp sig mer och samtalet får en mer naturlig känsla (Alvehus, 2013, s.80– 86). Intervjuerna som vi genomförde spelades in, för att vi skulle kunna gå tillbaka och lyssna på lärarnas svar flera gånger. Någonting viktigt som vi hade i åtanke när intervjuerna

genomfördes var att vi var aktiva lyssnare som var beredda på att följa upp intressanta spår som den intervjuade berättade. Här ger Alvehus (2013, s. 80–86) flera exempel där han lyfter fram att lyssnaren kan be den som blir intervjuad att fördjupa sig eller ge fler exempel. Alvehus (2013, s.80–86) menar också att när en semistrukturerad intervju genomförs kan det vara viktigt att ha genomtänkta frågor samt att det är bra att vara beredd på att ställa

följdfrågor till de som blir intervjuade. Detta ifall vi känner de intervjuade behöver utveckla svaret mer eller utveckla ytterligare för att vi ska få ett bättre resultat.

Intervjuerna har även transkriberats, för att de lättare skulle kunna analyseras och reflekteras kring i examensarbetets resultat och diskussion. Vi har även varit noga med att undvika lätta misstag som kan uppstå vid en intervju, exempelvis att mobilerna inte skulle fungera eller att vi ställer irrelevanta frågor som inte knyter an till vårt syfte. Detta motverkade vi genom tidig förberedelse där vi bland annat utformade en intervjuguide med olika frågeområden. Detta hjälpte oss att få en bra överblick över vad vi ville få svar på samt åstadkomma med studien. På grund av tidsramen på 10 veckor för uppsatsskrivandet valde vi att begränsa antalet lärare som deltar i studien. Anledningen till att de fyra lärarna valdes ut var för att de själva hade erfarenhet av film i undervisning. Vi valde även lärare med olika lång yrkeserfarenhet, för att få olika erfarenheter och perspektiv till studien. Anledningen till att vi har valt

SO-undervisning med fokus på religion i vår uppsats är som vi som tidigare nämnt att vi upplever att filmer i de övriga SO-ämnena finns i större utsträckning än i religion. För oss som

framtida lärare känns det då mer intressant att ta reda på hur film kan användas i religionsundervisningen, till skillnad från de övriga SO-ämnena.

3.3 Metodkritik

Nackdelar med intervju som metod är som Alvehus (2013) lyfter fram att läraren kan känna sig obekväm och inte veta exakt hur mycket han eller hon kan berätta eller inte. En annan risk för störning är att det inte finns något ledigt rum där vi kan vara ostörda vilket då kan göra att

5

stämningen inte blir lika lugn och intervjun ej blir genomförbar. Det finns många olika små risker som kan uppstå när en interaktiv intervju genomförs, bland annat teknikstrul med dator eller telefon. Frågorna kan vara otydligt ställda och illa formulerade, vilket kan göra det svårt för intervjupersonen att besvara dem på plats när frågorna ställs. Det kan också vara så att de som blir intervjuade har begränsad erfarenhet samt kunskaper kring ämnet, vilket kan göra att det blir otillfredsställande svar för den som intervjuar. Andra misstag som lätt kan uppstå är att de som intervjuar inte är tillräckligt aktiva och kan ha missat något som sagts men som inte har hunnit antecknas.

3.4 Forskningsetiska överväganden

I vårt examensarbete kommer vi utgå från forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som är framtagna av Vetenskapsrådet (2002 s. 7–14). De principer vi tar hänsyn till är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. För att synliggöra informationskravet har vi informerat de inblandade lärarna vad syftet med vår studie är. Vi har förklarat för dem att vi genomför ett

examensarbete med fokus på film i SO-undervisning och att informationen de lämnat till oss enbart kommer användas i forskningssyfte. Vi har även informerat lärarna om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att tacka nej till deltagande när som helst under studiens gång. Samtyckeskravet syftar till att vi frågar om lärarnas samtycke till deltagande. Det är även viktigt att vi respekterar de inblandade genom att de hålls anonyma, för att på så sätt uppnå konfidentialitetskravet. Ingen utomstående ska kunna identifiera lärarna i vår studie. Vi väljer även att hålla lärarna könsneutrala. Med anledning av detta har vi döpt lärarna i studien till A, B, C och D. Vi kommer efter att uppsatsen är färdigställd radera den information vi har, för att den inte ska kunna nyttjas på andra sätt av någon annan, för att på så sätt uppnå

6

4. Teoretiska begrepp

Under denna rubrik definierar vi begrepp som är viktiga att ha kunskap kring för att få en tydligare bild av uppsatsen. Vi ställer oss bland annat frågan vad SO-lärare har för syn på film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning, med fokus på religion. Nedan kommer vi därför redogöra för begreppen didaktik och didaktiskt verktyg. Vi kommer även definiera begreppen film, dokumentärfilm, informationsfilm/undervisningsfilm samt spelfilm. Ett annat begrepp som kommer definieras är digitala redskap, eftersom även detta är ett begrepp som är återkommande i uppsatsen.

4.1 Didaktik och didaktiskt verktyg

Didaktik kan beskrivas kort som läran om undervisning. När man som lärare undervisar är det viktigt att ta hänsyn till de så kallade didaktiska frågorna: Vad ska jag undervisa? Vem ska jag undervisa? Hur ska jag undervisa? och Varför ska eleverna lära sig det här? (Malmgren, 1996). Ett didaktiskt verktyg kan således beskrivas som den metod en lärare använder sig av för att undervisa, det vill säga svaret på frågan “hur”.

4.2 Film

Vad är film egentligen? En definition av film kommer från det ursprungliga begreppet

kinematografi och betyder “skrift med rörelse” (Eriksson, Halkawt & Jansson s. 113, 2014). I likhet med andra medier, som den tryckta boksidan, har filmen förmågan att magasinera och vidarebefordra stora mängder information fast i det här fallet med ren visuell hypnotisk förmåga (Mcluhan, s.330 2001). Filmmediet i sig är också i dagens samhälle kollektiv, kulturellt och kommersiellt. Det är också en industri som kan projicera skräck, illusioner, drömmar och visioner (Axelsson & Sigurdson 2005)

7

4.3 Dokumentärfilm

I ett kapitel i boken Introduktion till filmpedagogik - vita duken som svarta tavlan beskriver författaren Miriam von Schantz (2014 s. 143) hur en dokumentärfilm definieras.

Dokumentärer definieras ofta som en typ av film som använder den historiska verkligheten som utgångspunkt. En dokumentärfilm speglar med andra ord den levda verkligheten och ger kunskap därigenom.

4.4 Undervisningsfilm

I uppsatsen nämns begreppet undervisningsfilm vid ett flertal tillfällen. En undervisningsfilm är en typ av film som är utformad på så sätt att den syftar till att inspirera och väcka

nyfikenhet för lärande. UR Skola är ett exempel på en plattform som erbjuder

undervisningsfilmer för elever i alla årskurser. Det finns filmer inom många ämneskategorier, däribland SO, som uppsatsen kretsar kring.

4.5 Spelfilm

Ett annat begrepp som nämns i uppsatsen är spelfilm. Det är filmer som använder sig av skådespelare, manuskript som kan delas in i olika typer av genrer. Exempelvis actionfilmer, äventyrsfilmer, komedi och dramafilm. Exempel på spelfilmer som nämns i uppsatsen är Prinsen av Egypten (1998), Arn - Tempelriddaren (2007) och Matrix (1999).

4.6 Digitala redskap

Digitala redskap är ytterligare ett begrepp som nämns i uppsatsen. Författaren Christina Löfving (2011 s. 12) beskriver digitala redskap som bland annat datorer, mobiltelefoner och surfplattor. Hon nämner dock att även webbtjänster och sociala medier ryms under begreppet. I boken nämns också att vad som definieras som digitala redskap kommer ändras med tiden, eftersom tekniken är under ständig utveckling.

8

5. Teori

I detta avsnitt redogör vi för de teoretiska aspekter och lärandeteorier som vi anser knyter an till vår uppsats. I vår diskussion drar vi paralleller mellan lärarnas åsikter och Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Vi analyserar och reflekterar kring lärarnas svar med hjälp av hermeneutisk analys.

5.1 Hermeneutik

Hermeneutik handlar om att tolka och få förståelse för olika typer av texter (Ödman, 2017). Claesson, Hallström, Kardemark och Risenfors som skrivit den vetenskapliga artikeln “Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier” (2011) menar att hermeneutiken är en bra utgångspunkt att förhålla sig till vid analys av empiriska studier. De menar att det är en bra utgångspunkt eftersom denna analysmetod kan bidra till att dolda problem synliggörs, vilket kan bidra till en kritisk och analytisk diskussion (Claesson, Hallström, Kardemark och Risenfors 2011, s.18). Per-Johan Ödman (2017) ger i sin bok Tolkning, förståelse, vetande - Hermeneutik i teori och praktik exempel på olika typer av empiriskt material som kan analyseras med hermeneutisk metod, däribland intervjuer. Eftersom att vi själva genomfört intervjuer med verksamma SO-lärare, känns denna form av analysmetod givande. Ödman (2017 s.153–186) nämner att det handlar om att tolka intervjupersonens svar och resonera kring varför hen svarat på det sätt hen svarat. Genom tolkning av svar ges man som forskare chans att kritiskt kunna granska sitt eget material, vilket i sin tur skapar en trovärdighet till uppsatsen.

I vår uppsats appliceras den hermeneutiska analysmetoden på det insamlade materialet. Vi har noga läst igenom vårt empiriska material för att hitta svar från lärarna som var intressanta att analysera och föra diskussion kring. Sedan tolkades det lärarna sa i sina intervjuer och därefter har vi resonerat kring varför de har svarat som de har gjort. Vilka kan de

bakomliggande orsakerna till svaren vara och så vidare, läsning mellan raderna med andra ord. Ödman (2017) talar även om förförståelse, det vill säga vad har man som forskare för inblick i den situation som man önskar undersöka. I vårt fall kan vi dra paralleller till våra egna erfarenheter från vår verksamhetsförlagda utbildning. Varför vi kan dra paralleller till

9

den verksamhetsförlagda utbildningen, är för att det är härifrån vi har egna erfarenheter av hur film faktiskt används i religionsundervisning.

5.2 Sociokulturellt lärandeperspektiv

Vi har även valt att använda oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. I det sociokulturella perspektivet är kommunikation och språkanvändning grundläggande element i ett barns lärprocesser (Lundgren & Säljö 2014 s. 283). Säljö förklarar själv i sin bok En introduktion till perspektiv och metaforer (2015) att fysiska och intellektuella redskap används som hjälp i olika sociala sammanhang, här kommer begreppet mediering väldigt mycket upp. Mediering inom kulturen kan ses som ett sätt att kommunicera och handlar om hur människor använder olika redskap, såväl språkligt som fysiskt, för att på ett effektivt sätt kunna förstå, utföra handlingar och så vidare. Säljö påpekar dessutom att medieringen har stor betydelse för tänkandet, talet och skrivandet och kan göra världen mer förståelig med hjälp av de medierade redskapen (Säljö, 2015 sid 61). Detta tycker vi passar in i vår studie och är väldigt relevant eftersom film i sig är en unik visuell kommunikation som ständigt gör sig hörd i klassrummet och som de flesta elever verkligen tycker om att använda sig av för att lära sig. Anledningen till att Säljö och Lundgren är relevanta för oss är för att de i sina böcker lyfter det sociokulturella perspektivet som Lev Vygotskij är grundaren till.

Vi kommer i vår diskussion dra paralleller till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.

Vygotskij är relevant för oss eftersom det enligt hans teori handlar om att elever tar lärdom av varandra genom samspel och detta är någonting som lyfts i såväl vårt resultatavsnitt som diskussion. Även forskaren Pauline Gibbons lyfter fram Vygotskijs teori om att elever utvecklas med hjälp av samspel i sin bok Stärk språket, stärk lärandet - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet.

Språkutveckling är ett annat begrepp som ofta förknippas med Vygotskij och hur film i religionsundervisning fungerar ur ett språkutvecklande perspektiv, är en aspekt som lyfts i resultat- och diskussionsavsnittet.

10

6. Forskningsöversikt

I detta avsnitt presenterar vi relevant tidigare forskning kring ämnet film i

religionsundervisning. Vi lyfter vad forskningen säger kring hur film kan användas i religionsundervisning samt för- och nackdelar med användandet av film. All den forskning som sammanställts i forskningsöversikten anser vi har koppling till vårt syfte och våra frågeställningar.

6.1 Hur film kan användas i religions- och annan

SO-undervisning

Om man läser i läroplanens centrala innehåll i religionskunskap för årskurs 4–6 står det bland annat att eleverna ska ges kunskap kring ritualer, levnadsregler och heliga platser i de fem världsreligionerna (Skolverket, 2011 s. 188). Läroplanen beskriver med andra ord vad eleverna ska få kunskap kring, men ingenstans står hur läraren ska gå tillväga för att lära ut kunskap. Film skulle här kunna vara ett didaktiskt verktyg som fungerar väl i klassrummet och den här uppsatsen syftar till att undersöka om och hur film används eller kan användas i undervisning av verksamma SO-lärare.

I boken Introduktion till filmpedagogik - vita duken som svarta tavlan från 2014 finns ett kapitel som heter “Filmen som verktyg”. I detta kapitel ger författaren Elsa Cojnby (2014) olika konkreta exempel på hur man som pedagog kan använda olika spelfilmer för att ge eleverna kunskap i såväl SO-ämnen som andra ämnen. Ett exempel hon lyfter är filmen Ronja Rövardotter (1984). Cojnby menar på att en film som denna med fördel kan användas i historieundervisning, geografiundervisning samt religionsundervisning. Författaren visar utdrag från det centrala innehållet i läroplanen för årskurs 1–3 (Skolverket, 2011 s. 187) men vi menar att filmen även skulle kunna appliceras på årskurs 4–6, med stöd från läroplanens centrala innehåll för religion i årskurs 4–6. I det centrala innehållet i religion för årskurs 4–6 står som tidigare nämnt att elever ska ges förståelse för “hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen” (Skolverket, 2011 s. 189). I Ronja Rövardotter ser man ett vänskapsband mellan Ronja och Birk, som till en början inte är bra men som under filmens gång blir starkare och starkare. Vänskapen dem emellan och hur den växer sig starkare är någonting, som Cojnby (2014)

11

menar att man kan lyfta som ett bra diskussionsmaterial i SO-klassrummet. Exempel på frågor som Cojnby (2014 s. 169) lyfter är “Varför tror ni att det är svårt för Ronja att först bli vän med Birk?”. “Vad gör de för att bli vänner?”. “Hur fortsätter deras vänskap?” samt “Vad är en bra vän?”

I boken Teaching religion and film har författaren Gregory J Watkins (2008) sammanställt olika utgångspunkter hur man som lärare kan använda sig av film som didaktiskt verktyg i religionsundervisning. Även Ulf Jämterud som skrivit artikeln “Film öppnar dörren till livsfrågor” (2010) menar att film är ett naturligt inslag i religionsundervisning samt att det är ett bra och givande komplement till den traditionella textboken. Han menar att det finns många användningsområden för film i religionskunskap. Jämterud använder sig ofta själv av både dokumentärfilm som handlar om de fem världsreligionerna och spelfilm i sin

undervisning. Jämterud (2010 s. 5–6) skriver också att spelfilmen ofta används i korta sekvenser för att väcka elevers intresse för arbetsområdet. Han menar även att eleverna genom filmerna får en gemensam referensram som bidrar till givande diskussioner i klassrummet.

I boken Introduktion till filmpedagogik - vita duken som svarta tavlan skriver författaren Eva Westergren (2014) i kapitlet “Att nå det fördjupade filmsamtalet” bland annat om varför man som pedagog bör använda sig av film i sin undervisning. Westergren menar på att film, till skillnad från andra läromedel ger eleverna chans att uppleva någonting känslomässigt tillsammans i klassrummet. Hon menar även att film är en typ av media med elevnära språk, som är lätt för dem att ta till sig (Westergren 2014 s. 61).

Ett annat sätt att arbeta med film i religionsundervisning är att låta eleverna själva filmatisera sagor och myter kring religion. Lena Roos (2011) skriver i kapitlet “Religionen i rollerna” från boken Religionsdidaktik - mångfald, livsfrågor och didaktik om just rollspelets betydelse för religionsundervisningen. Hon menar bland annat att arbete med kroppen och genom att dramatisera fördjupas lärandet hos elever i klassrummet. Eleverna får en djupare förståelse för händelser, andra människor och deras värderingar. Genom att spela en roll får eleverna även chans att reflektera över den fiktiva karaktärernas livssituation och karaktärsdrag. Rollspelet har också en förmåga att väcka empati och känslor hos eleverna, vilket bidrar till att undervisningen blir mer intresseväckande och eleverna vill lära sig mer. Rollspelet är även

12

en bra ingång till diskussioner som rör svåra ämnen såsom livsfrågor (Roos 2011 s. 177– 186).

Forskningen kring hur man kan använda film i SO-undervisning, visar prov på att det finns en rad olika tillvägagångssätt. Som vi nämnde inledande i detta avsnitt står det i läroplanen vad som ska läras ut, men inte hur det ska göras.

6.2 Fördelar och nackdelar med att använda film i

SO-undervisning

En fördel med att använda film i undervisning generellt menar Carina Fast (2007) är att olika medier kan utgöra viktiga redskap i barns värld. I dagens moderna värld med teknologins framgång kan digitala redskap vara en viktig inspirationskälla för barns läsande och

skrivande. Fast menar att teknologi är någonting som barn blir bekanta med redan i hemmiljö, långt innan skolans traditionella läs- och skrivinlärning. Genom att använda olika typer av media och digitala redskap i undervisningen, menar Fast att eleverna får ett större intresse för vad som sker i klassrummet (Fast, s 114–116). En annan fördel som Fast nämner är att visuell information i undervisningen bidrar till att undervisningen blir mer variationsrik och fungerar som ett komplement till läroböcker. Visuell information kan även hjälpa att stärka elevers intresse för ämnet och undervisningen.

I en intervju med Thomas Koppfeldt, i Olson & Boresons bok Medieresor: om medier för pedagoger (2004) menar han att film har en unik förmåga att lätt attrahera eleverna med alla dimensioner den kan erbjuda. Det kan exempelvis gälla karaktärerna, färgerna eller ljudet (Olson & Boreson, 2004 s. 9–23). Koppfeldt menar att läraren har skyldighet när det gäller film i klassrummet, att hjälpa eleverna att kunna analysera och granska den visuella

informationen som de får. Han menar också att ju mer film kan användas i undervisningen desto bättre kan eleverna hantera alla medieuttryck som ständigt utvecklas.

Författaren Malin Löfstedt (2011 s. 61) menar på att användandet av film i

religionsundervisning bidrar till att undervisningen blir elevnära och spännande samt att eleverna blir engagerade i det som händer i klassrummet. Detta är något som syns tydligt

13

även i läroplanen, eftersom det skolans uppdrag att främja lärande och stimulera elevers kreativitet (Skolverket, 2011 s. 9). Även forskarna Gordon & Eifler (2011) lyfter filmen som ett effektivt didaktiskt verktyg för att förmedla kunskap och olika ämnesspecifika begrepp på ett visuellt sätt. Malin Löfstedt (2011), redaktör för boken Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, lyfter fler fördelar med att använda film i religionsundervisning. Hon menar att man genom exempelvis dokumentärfilmer ger eleverna chans att uppleva och se religionerna på ett visuellt sätt istället för i traditionella textböcker (Löfstedt 2011, s. 61– 62).

Även om mycket av forskningen menar på att film är ett starkt didaktiskt verktyg i

klassrummet är forskaren Ellen Ott Marshall (2003 s. 95) mer kluven i frågan. Hon menar på att film kan engagera elever i undervisningen och kan få dem att exempelvis öppna upp för diskussioner kring etiska dilemman, kopplat till religion. Dock har hon upptäckt tendenser till att elever ser film som en chans att slappna av och ta en paus från mer teoretiskt

lektionsinnehåll. Marshall belyser även att en del elever inte ser film som ett sätt att lära eller ta till sig fakta, utan snarare att de ser filmen som ren underhållning.

Mycket av den tidigare forskning som vi tagit del av är positivt inställd till filmens

användning i klassrummet. Det faktum att majoriteten av forskningen lyfter fördelar ställer vi oss kritiska till, eftersom det mycket väl kan finnas negativa aspekter med film som

14

7. Resultat

I detta avsnitt ska vi redogöra för resultatet av de lärarintervjuer vi har genomfört. Vi har i studien valt att intervjua fyra stycken verksamma SO-lärare i årskurs 4–6. Lärarna jobbar på fyra olika skolor i Sverige. I vår resultatdel presenterar vi relevanta utdrag ur de

transkriberade intervjuerna och ger svar på våra frågeställningar ur SO-lärarnas synvinkel. Senare i diskussionen kommer vi diskutera, analysera och reflektera kring lärarnas svar och dra paralleller till den tidigare forskning och teori som presenterats i forskningsöversikten. Vårt syfte med studien är som tidigare nämnt att undersöka hur SO-lärare förhåller sig till film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning, med fokus på religion. Vi vill även ta reda på hur lärare praktiskt använder filmen i sin undervisning. Ett annat mål med denna studie är att ge en övergripande bild av vad film i klassrummet kan ha för effekter på elevers lärande i SO-undervisning.

7.1 Hur arbetar lärarna med film i sin SO-undervisning?

7.1.1 Lärare A

Lärare A inleder med att nämna att hen är en “riktig filmnörd” och att hen har ett gediget intresse för film även på sin fritid. Läraren nämner också att hen läst kurser i filmvetenskap, tack vare sitt stora intresse för film. När det gäller att använda film i SO-undervisning finns det flera olika sätt som A väljer att jobba på. A är en flitig användare av både spelfilm och dokumentärfilm när hen undervisar sina elever. Läraren använder sig av kortare klipp från YouTube. Exempel på filmer som läraren nämner är Prinsen av Egypten (1998), läraren ser fördelar med denna film för att den dels är animerad och att den passar bra in på hens elevgrupper. Little Buddha (1993) använder sig läraren av för att ge eleverna en inblick i Buddhismen och Gandhi (1982) när eleverna har arbetsområdet hinduismen. I intervjun berättar hen att det inte bara är hela filmer som kan vara bra i undervisningen utan även kortare avsnitt av en serie som berör ämnet för att väcka elevernas tankar och intresse. Lärare A nämner exempelvis ett kort klipp från YouTube som är taget ur ett Simpsonsavsnitt, som på ett elevnära sätt visar hur reinkarnation går till. Den intervjuade understryker dock att klippet visas som en ingång till fortsatt undervisning kring hinduismen.

15

När lärare A använder film i sitt klassrum jobbar hen en del utifrån Svenska Filminstitutets filmhandledningar, då de ger bra idéer kring hur filmen kan bearbetas och jobbas vidare kring i klassrummet. Vad gäller frågor och liknande till filmerna, menar lärare A på att de alltid har en efterföljande diskussion kring elevernas egna tankar och funderingar om filmen. Elevernas tankar och funderingar lyfts i diskussion som en del av vidare undervisning.

Läraren nämner också att hen brukar ge eleverna i uppgift att själva hitta filmer, TV-serier eller låttexter som har religiösa inslag. Detta gör hen för att eleverna ska ges chans att upptäcka, analysera och tolka innehållet i en film, låttext eller TV-serie.

7.1.2 Lärare B

I likhet med lärare A har även lärare B läst kurser i filmvetenskap sedan tidigare. Hen har även ett stort intresse för film, både att titta på och skapa film. Lärare B arbetar med film i sin SO-undervisning på flera olika sätt. Den intervjuade läraren ger flera exempel på hur hen jobbar. Till exempel att visa flertalet spelfilmer för sina elever, däribland Valhalla (1986) som ger en bra inblick i asatron. I denna intervju lyfter lärare B även fram filmen Prinsen av Egypten (1998). Läraren berättar att denna film är fördelaktig att visa för att den följer berättelsen om Moses liv på ett bra sätt samtidigt som den är underhållande för eleverna. Filmen Arn - tempelriddaren (2007) nämns också då läraren menar att filmen ger en övergripande bild av hur det är att leva i kloster samt berättelserna om korståg och

korsriddare. Den actionspäckade filmen Matrix (1999) är också en spelfilm som B menar är användbar som ett redskap när eleverna ska lära sig om kristendomen, men även andra religioner eftersom filmen i sig innehåller mycket religiösa symboler och tankar. När läraren visar film i sitt klassrum ser hen till att pausa vid utvalda punkter i filmen för att förklara svåra bitar och begrepp emellanåt. B låter även eleverna själva försöka hitta kopplingar mellan filmerna och religionerna. Detta för att låta eleverna träna upp sin analysförmåga samtidigt som de kan förbättra sin förmåga att hitta samband.

Förutom att visa spelfilm eller klipp från UR Skola, YouTube och liknande, arbetar lärare B mycket med att låta eleverna försöka skapa sina egna filmer. Hen menar att genom att låta eleverna jobba med kroppen så fäster kunskapen bättre samtidigt som det kan hjälpa dem att förbättra förmågan att uttrycka sig själva. Dessutom kan elevernas självkänsla stärkas när ett filmskapande lyckas. Eleverna kan även få en mycket bättre förståelse för handlingen och

16

relaterar till personerna när de går in i en karaktär, menar läraren. Läraren använder sig av kombinationen att visa film och filmskapande i likväl religion som de andra SO-ämnena. I just religionskunskap arbetar läraren mycket med att låta eleverna återskapa och filmatisera sagor eller myter som finns i de olika religionerna, såsom berättelsen om Ganesha i

hinduismen eller berättelsen om Buddha i buddhismen.

7.1.3 Lärare C

Lärare C använder sig mycket av film i sin SO-undervisning. Precis som ovan nämnda lärare, nämner även C att hen bland annat använder sig av den animerade filmen Prinsen av Egypten (1998) i sin undervisning. Eleverna får genom filmen lära sig om Moses liv, vilket hen har upplevt att eleverna tycker är väldigt spännande och underhållande. Hen tycker även att filmen fungerar bra i klassrummet för att den är animerad och på så sätt tilltalar elevgruppen på ett effektivt och elevnära sätt. Innan lärare C väljer att visa film i sitt klassrum är hen väldigt noga med att ha sett den innan. Detta med anledning att kontrollera att innehållet är relevant till undervisningsämnet och väl anpassat för målgruppen. Läraren lyfter fram att det är väldigt viktigt med tidig förberedelse och att förklara noga för eleverna lite kort vad filmen ska handla om, vilka svåra begrepp som kan förekomma, ifall något otäckt händer och så vidare. C är noga med att innan filmerna visas ha förberett frågor till eleverna om filmen eller ämnet de ska få uppleva. Detta väljer C att göra för att eleverna ska bli mer koncentrerade på filmen och samtidigt få en djupare förståelse kring ämnet i filmen. Frågorna som hen har till filmen får eleverna sedan diskutera med varandra i grupper och till sist i helklass. Den

intervjuade nämner även att eleverna ofta själva kommer med frågor och funderingar efter att de tittat på en film och då diskuteras självklart även elevernas egna frågor.

Läraren nämner även att hen ibland låter eleverna själva välja hur de ska redovisa en uppgift de har fått och berättar då om elever som valt att dramatisera och spela teater. Eleverna har alltså tagit inspiration från en film de sett under lektionstid för att sedan skriva eget manus och utforma en teater med utgångspunkt i filmens händelser. Hen upplever att eleverna får en befäst kunskap genom att få skådespela och vara en karaktär. C nämner även att

filmskapande ökar den egna kreativiteten hos eleverna. Hen nämner också att elevernas självkänsla förstärks när de får chansen att skapa ett eget arbete och få beröm därefter. En känsla av “wow, det där har jag gjort” (Personlig kommunikation lärare C, 13 februari 2019).

17

Betydelsen av att stärka elevers självkänsla i skolan är något som lärare C starkt vill lyfta fram.

7.1.4 Lärare D

Lärare D berättar att hen inte har någon särskild metod när hen arbetar med film i

religionsundervisning, utan hen applicerar samma grundmetod oavsett vilket SO-ämne hen undervisar i. Den intervjuade läraren använder sig främst av kortare filmklipp från UR Skola och Kunskapskanalen. Detta eftersom hen upptäckt att längre spelfilm och liknande inte fungerar i hens elevgrupp på ett lika effektivt sätt när det gäller kunskapsinlärning. Läraren försöker alltid vara noggrann med att redan innan ha tittat igenom filmen själv för att se efter om den passar till elevgruppen. Hen är också noga med att förklara svåra begrepp innan filmen visas. Detta gör D för att eleverna ska får en bättre förståelse samtidigt som att förklaring av svåra begrepp kan förhindra alltför stora förvirringar när filmen visas. I likhet med lärare C brukar även lärare D använda frågor till de filmer som hen visar. Detta för att hen ska kunna kontrollera att eleverna verkligen hängt med och förstått det som sägs i filmen. Frågorna diskuteras sedan i helklass.

7.2 Vilka effekter anser SO-lärare att användandet av film i

SO-undervisning, med fokus på religion har på eleverna?

7.2.1 Lärare A

Lärare A berättar att det finns vissa elever som inte tycker att film ger dem någonting, och att det inte är konstigt alls eftersom alla elever är sin unika individ och att alla gillar ju inte allt. En stor effekt som film kan ha på eleverna, som läraren själv har upplevt är att svagare elever har lättare att komma ihåg händelser samt information de tar till sig genom film. Eleverna har även mycket lättare att ta in kunskap och information från bland annat spelfilmen. Detta eftersom filmens handlingar eller karaktärer gör att eleverna dras in i berättelsens värld på ett effektivare sätt än en vanlig textbok. En annan effekt som A vill lyfta fram är att det oftast blir en gladare stämning i klassrummet när film används i undervisningen. A ger exempel där elever oftast blir besvikna när A berättar att film inte kommer användas i kursen. Eleverna tycker nämligen det är roligt när film kan användas som ett sätt få in information eller

18

analyseras inför exempelvis ett prov, berättar A. Lärare A nämner även att elevernas besvikna reaktion ofta grundar sig på att de lärt sig att hen är en “filmnörd” och själv har ett stort intresse för att använda film i undervisning.

7.2.2 Lärare B

När vi frågar lärare B om vilka effekter filmvisning i religionsundervisning har på eleverna svarar läraren att hen framförallt har upplevt mycket positiva effekter på elevernas lärande. Lärare B inleder med att berätta av egna erfarenheter att det är viktigt när film visas att den “styckas upp” och inte visas i för långa stycken i taget. Detta eftersom det annars kan ha effekten att eleverna blir trötta och inte orkar hålla koncentrationsförmågan uppe. Hen

fortsätter och berättar att hen i princip aldrig undervisat ett barn som inte tycker om eller som har en rent negativ inställning till att titta på film, utan det uppskattas av alla och har en positiv effekt. Särskilt kul tycker eleverna det är när de själva ser kopplingen mellan

någonting som läraren har berättat eller läst och sedan ser det på film. Läraren berättade om ett exempel med berättelsen om Moses, där hen exempelvis berättar om de tio budorden. Genom att sedan låta eleverna se samma händelse i filmformat, får de chans att återknyta till det läraren berättat. Detta menar lärare B har en positiv effekt på elevers lärande. En annan effekt som läraren nämner att filmen har är att den befäster kunskapen om ett ämne hos eleverna på ett givande sätt. Effekterna blir också att man genom bildstöd ger eleverna en fördjupad kunskap kring ämnet, jämfört med att exempelvis enbart läsa en text.

7.2.3 Lärare C

En stor effekt som lärare C lyfter fram är att eleverna med hjälp av film och egen

dramatisering av olika religiösa berättelser får en mycket större förståelse och respekt för religion. Hen nämner också att film ger eleverna chans att se hur de olika religionerna utövas, hur de troende klär sig samt hur de lever.

Film har en positiv effekt på elevernas lärande, då läraren nämner att den fungerar som ett bra komplement till att enbart låta eleverna läsa om religion i textböcker. Lärare C nämner även att film kan göra religionsundervisningen mycket mer roande, varierad och lärorik för eleverna.

19

7.2.4 Lärare D

Läraren nämner både positiva och negativa effekter som hen upplevt att filmen har haft på hens elever. Filmen har enligt D en positiv effekt genom att den erbjuder eleverna kunskap i visuell form. Däremot upplever den intervjuade läraren att effekten av att visa alltför långa filmer kan göra att många elever blir trötta och tappar koncentrationsförmågan. När eleverna blir trötta får de det svårare att ta in filmens handling och information, menar läraren.

Exempelvis, skulle lärare D visa en film på 30 minuter har hen tappat i princip hela

elevgruppen och ingen orkar titta på filmen mer. Därför är läraren mycket noga med att välja kortare filmklipp, så att eleverna verkligen hänger med i vad som händer i klassrummet. Lärare D lyfter att det är självklart viktigt att variera sin undervisning med olika pedagogiska verktyg för att elevernas koncentrationsförmåga ska hållas uppe.

7.3 Vilka fördelar anser SO-lärare att det finns med att

visa/använda film i SO-undervisning?

7.3.1 Lärare A

Genom åren har lärare A lärt sig att, som hen uttrycker det ”svaga elever lär sig extra mycket av att se film, speciellt när spelfilm används i undervisningen” (Personlig kommunikation, lärare A 4 februari 2019). Läraren beskriver att hen använder sig av varierande filmmedia där inte bara spelfilmer gör sig hörda utan också dokumentärer. Lärare A ser många fördelar med att använda film i sin undervisning. Hen lyfter ett exempel när hens elever skulle lära sig om upptäcktsresande. Då fick eleverna använda sig av filmen 1492 (1992) med Christofer Columbus för att ta till sig information. Lärare A berättar att anledningen till att filmen 1492 användes som ett didaktiskt verktyg i undervisningen, var att eleverna har lättare att komma ihåg händelser som sker eller berättas i filmen, jämfört med att bara läsa texter ur en bok. En annan stor fördel som A vill lyfta fram är att film som pedagogiskt redskap kan nå ut till de elever som har ett svagt intresse för skola och lektioner. Hen berättar att det finns de elever som tycker att alla lektioner är jättetråkiga, utom när de just får se en spelfilm. Hen menar att dessa elever då koncentrerar sig på filmen, fokuserar rakt fram på filmen, vilket de aldrig gör annars. Lärare A menar att film på ett unikt sätt kan få de flesta eleverna att bli intresserade av undervisningen. En annan fördel som lärare A nämner med film i undervisning, är att man

20

som lärare har möjlighet att använda film på flera olika sätt för att göra undervisningen mer underhållande för eleverna.

7.3.2 Lärare B

Lärare B ser många fördelar med att visa och använda film, både i religionsundervisning men också integrerat med de övriga tre SO-ämnena historia, geografi och samhällskunskap. B menar att film som pedagogiskt redskap är ett viktigt komplement till undervisningen, eftersom den hjälper att befästa kunskapen hos eleverna ytterligare. Filmen hjälper även till som hen uttrycker det att ”pussla ihop bitar och knyta samman säcken”, (personlig

kommunikation, lärare B 5 februari 2019). I synnerhet elever med svenska som andraspråk.

Film hjälper även alla andra elever också, menar läraren. En annan fördel som lärare B

nämner är bildstödet som en film ger. En tredje fördel som läraren nämner är att filmen bidrar till att eleverna får en gemensam referensram, någonting som hen menar är extremt viktigt i all form av undervisning och inte bara religion.

Som tidigare nämnts menar läraren att genom att låta eleverna skapa egen film arbetar de med kroppen, fördjupar sig i karaktärer och befäster sin kunskap på ett givande sätt. De lär sig även att samarbeta mycket och lyssna på varandra genom att jobba i grupp. Läraren påpekar också att under alla år hen jobbat, att film och teater är arbetssätt som ger bestående intryck hos eleverna och det är någonting de tycker är väldigt roligt. Eleverna kan ofta återkoppla till en filmatisering och hänga upp sin kunskap på någonting praktiskt. Lärare B lyfter även fördelen med att filmskapande ger eleverna chans att nå mål och kunskapskrav på ett nytt och kreativt sätt, istället för att skriva ett renodlat kunskapsprov.

7.3.3 Lärare C

En fördel som lärare C nämner genomgående genom intervjun är att film ger elever chans att se någonting konkret. De får med detta sagt en mycket tydligare bild av någonting som de har läst om under tidigare lektioner. Film i undervisningen ger eleverna även chansen att dra kopplingar mellan det som lärare C har läst eller gått igenom, med det de upplever på filmen. Med hjälp av bland annat film och bilder får eleverna en mycket tydligare bild av exempelvis hur människorna levde, hur de utövar sin religion och hur de klädde sig. En annan stor fördel som lärare C nämner är att eleverna genom film upplever någonting gemensamt. Alla elever får då möjligheten att se samma film och ta del av fakta tillsammans vilket ger dem en

21

gemensam referensram. Sedan på vilken nivå faktan och kunskapen bearbetas beror framförallt på elevgruppen och det är någonting läraren själv får avgöra menar C. Förutom alla dessa fördelar nämner även den intervjuade läraren att eleverna lär sig många nya begrepp och utvecklar sitt språk genom att titta på film.

7.3.4 Lärare D

En fördel som lärare D nämner är att film är ett bra redskap på så sätt att det ger kunskap i visuell form, samt att eleverna via filmer fångar upp och tar till sig kunskapen väldigt fort. En annan stor fördel som den intervjuade läraren nämner är att film ger eleverna en tydligare bild av ämnet som de läst om. Filmen hjälper eleverna att konkretisera den fakta de har tagit till sig via exempelvis en textbok. Genom bilder och visuell information blir faktan mer konkret för eleverna, menar lärare D. En tredje fördel som lärare D nämner är att film kan hjälpa till att utöka elevernas ord- och begreppsförråd eftersom de i film kommer i kontakt med ämnesspecifika begrepp som de tidigare inte hört talas om.

7.4 Vilka nackdelar anser SO-lärare att det finns med att

visa/använda film i SO-undervisning?

7.4.1 Lärare A

Det största problemet med att använda film i religionsundervisningen eller undervisning rent generellt är tiden, i flera bemärkelser. Lärare A beskriver att det kan vara väldigt svårt att ha tiden att hitta bra filmer till rätt undervisningsämne samt till rätt målgrupp. Tiden kan också vara ett problem, om en film tar för mycket tid av undervisningen. Hen lyfter också fram att det finns andra lärare som kanske inte har den rätta kunskapen kring användandet av film i undervisningen. Bristen av lärares kunskap kring filmens användning i klassrummet kan göra det svårare för lärare att ta del eller inspireras av varandras kunskaper kring hur film kan bäst fungera i undervisningen, vilket lärare A tycker är synd. Lärare A nämner också att film som rör ämnet religion, inte finns i lika stor utbredning som de andra SO-ämnena, såsom historia.

7.4.2 Lärare B

Lärare B nämner inga direkta nackdelar med filmen som redskap i sig, utan mer betydelsen av hur den faktiskt används i klassrummet. Mycket är upp till läraren själv och dennes attityd,

22

menar läraren. Om en lärare har fel inställning till filmens användning, blir den inget effektivt verktyg i klassrummet och filmen får inte den effekt som man önskar, fortsätter hen. Det är viktigt att man har ett tydligt syfte och mål med att visa film, för visar man en

underhållningsfilm “bara för att”, ger det eleverna inget lärande, berättar läraren.

En annan nackdel som läraren nämner är att det kan vara så att man som lärare överskattar elevernas analysförmåga. Hen nämner exempelvis att hen i början av sin lärarkarriär just överskattade analysförmågan hos eleverna. Det vill säga hen trodde att eleverna var mer vana vid att se film överlag, se svårare filmer samt att de hade en hög analysförmåga. Dock är detta någonting hen lärt sig med tiden och anpassar nu alltid sina filmer efter elevgruppen, snarare än årskursen.

7.4.3 Lärare C

Det största problemet som lärare C har med att visa spelfilm i undervisningen är att vissa elever har svårt att skilja på fiktion och verklighet. Med detta menar den intervjuade läraren att vissa elever har svårt att acceptera att händelser eller karaktärer som återspeglas i filmen inte finns på riktigt. Det kan gälla exempelvis olika händelser i filmen Prinsen av Egypten (1998) som innehåller för en del barn otäcka eller mörka scener som de kan ha svårt att glömma och ta som ren fakta. Det är här lärare C menar att det är viktigt att noga informera eleverna om att det som utspelar sig i spelfilmen inte är verklighet.

Ytterligare en nackdel som lärare C nämner är att det kan vara problematiskt att använda film i islamundervisning för att förklara vem profeten Muhammed var. Detta eftersom lärare C själv upplevt att det finns elever i hens klassrum som kommit fram och sagt att det är “fel och förbjudet att spela eller rita Muhammed” (Personlig kommunikation lärare C 13 februari. 2019). Synen på att inte få avbilda Muhammed är ofta någonting de tagit med sig hemifrån, menar lärare C. Hen fortsätter att berätta att om eleverna har med sig tron att Muhammed inte får avbildas, kan det vara svårt för lärare att ändra den synen. Detta bidrar ibland till konflikt mellan lärare, elever och föräldrar. Eftersom hen ibland har fått höra av föräldrar att “Vi lär våra barn någonting och så gör ni något annat i skolan” (Personlig kommunikation lärare C 13 februari. 2019). Lärare C menar att man då får försöka förklara noga för såväl föräldrar som elever att filmer och bilder av profeter visas för att ge eleverna en bättre

23

uppfattas negativt av både elever och dess föräldrar, vilket kan vara problematiskt för undervisningen.

7.4.4 Lärare D

En stor nackdel som lärare D upplevt är att film kan upplevas negativt av andraspråkselever, på grund av bristande kunskaper i svenska. Hen har i sitt klassrum upplevt att vissa elever inte alls vill titta på film, utan att de “stänger av” för att de inte förstår någonting av det som sägs. Att eleverna stänger av bidrar till att kunskapsinlärningen hämmas. Även om svensk undertext skulle finnas kan det fortfarande vara ett kommunikationsproblem för de elever som har bristande språkkunskaper.

En annan nackdel som lärare D i likhet med lärare A nämner är tiden, att det finns risk för att filmen tar för stor del av undervisningstiden. Hen upplever att elever ofta tappar

koncentrationen snabbt vid filmtittande och ser därför inte film som särskilt givande på lång sikt för eleverna. Hen menar att dagens unga väldigt snabbt blir uttråkade och utmattade. Elever i dagens moderna värld är ständigt i behov av variationsrik undervisning och hen menar att elever ofta inte klarar av att titta på film under längre stunder utan att bli uttråkade. Det händer även att eleverna i lärare D:s klassrum ser film som någonting slappt och att de inte behöver koncentrera sig lika mycket som annars. Märker lärare D att detta händer, är hen noga med att berätta för dem varför de ska titta på filmen och så vidare, för att lärandet ska bli meningsfullt för eleverna.

24

8. Analys och diskussion

I diskussionen kommer vi nu lyfta, reflektera kring och analysera de olika lärarnas svar. Vi kommer dra paralleller mellan svaren, den tidigare forskning och teori som presenterats i forskningsöversikten. Vår diskussion kommer att bygga på samma frågor som i

resultatavsnittet för att skapa en röd tråd. Inledningsvis återknyter vi till resultatet genom att reflektera kring hur lärarna arbetar med film i sin SO-undervisning. Sedan reflekterar vi kring vad filmens användning i klassrummet kan ha för effekt på eleverna och deras lärande. En diskussion kring filmens för- och nackdelar i SO-undervisning kommer också föras fram. I diskussionen kommer vi även lyfta egna tankar kring resultatet och kritiskt granska vårt empiriska material.

8.1 Hur arbetar lärarna med film i sin religionsundervisning?

Efter sammanställning av resultatet har vi kunnat se att alla lärare använder eller har använt sig av någon form av film i sin SO-undervisning. Filmtyper som nämnts är spelfilm,

dokumentärfilm och undervisningsfilm från UR-skola och Kunskapskanalen. Även plattformen YouTube nämns i vårt resultat. Det är dock viktigt att konstatera att om film används i klassrummet är det viktigt att de inte strider mot upphovsrätten. Upphovsrätten innebär att man måste ha tillstånd att använda olika verk i undervisningssyfte. Det är viktigt att se till att materialet man visar inte är upphovsrättsligt skyddat, för annars är det olagligt att visa film även om det är för en god sak och i undervisningssyfte (Skolverket, 2019).

Det vi också kunnat få fram av vår studie är att spelfilmen har en särskild stor plats i undervisningen för lärare A, B och C. En film de tre lärarna har använt sig av är Prinsen av Egypten (1998). Alla tre lärare nämner att den är en fördelaktig film att visa, då den passar bra till åldersgruppen. Någonting som är viktigt att tänka på vid användandet av film i undervisning är att ha ett källkritiskt öga. Det är viktigt att se till att filmen förhåller sig väl till grundberättelsen. Exempelvis är filmen Prinsen av Egypten (1998) en tolkning av Exodusberättelsen. Då kan det vara bra för läraren att vara väl insatt i Exodusberättelsen för att sedan se ifall filmen skildrar berättelsen på ett trovärdigt och elevnära sätt.

25

Anledningen till att lärare A, B och C arbetar mycket med spelfilm i sin undervisning skulle vi säga beror på olika faktorer. Lärare A och B nämner exempelvis i sina intervjuer att de har läst kurser i filmvetenskap och att de båda har ett gediget intresse för film, såväl i

undervisning som på sin fritid. Det egna intresset för film är självklart en faktor som styr lärarnas val av lektionsinnehåll, då mycket av undervisningen ofta är intressestyrd. Den största anledningen till att lärare C väljer att arbeta med film i sin undervisning är för att hen nämner att hens elever upplever filmen som konkret och lätt att ta till sig. Till skillnad från lärare A, B och C upplever lärare D att spelfilm är ett medium som inte fungerar så väl på lång sikt för elevernas lärande. Anledningen till att lärare D upplever att spelfilm inte fungerar i hens klassrum är för att eleverna lätt tappar koncentrationsförmågan eller inte förstår det som sägs i filmerna.

Det är intressant att se att lärare D upplever filmen som någonting negativt, vilket talar emot mycket av den forskning som finns kring ämnet. Mycket av den forskning vi har tagit del av visar som sagt att film är ett starkt didaktiskt redskap i undervisning. Exempelvis lyfter Malin Löfstedt (2011 s. 61) att användandet av film i religionsundervisning bidrar till att

undervisningen blir elevnära och spännande, och att eleverna blir engagerade i det som händer i klassrummet, vilket lärare D:s erfarenheter talar emot. Även majoriteten av de lärare vi intervjuat ser filmen som någonting positivt, vilket gjorde det intressant för oss att höra lärare D:s åsikter och tankar som i princip talar helt emot såväl forskning som de andra lärarna. Anledningen till lärare D:s inställning till användandet av film i undervisning, tolkar vi beror på hens negativa erfarenheter av film i undervisningen. Hen har som tidigare nämnt bland annat upplevt koncentrationssvårigheter bland eleverna samt att de “stänger av”. Vi har utifrån intervjun förstått att läraren inte tycker att filmen fungerar i hens klassrum och därför inte väljer att använda den i samma utsträckning som de andra lärarna. Lärare D:s inställning visar oss att användandet av film i undervisningen inte alltid behöver vara fördelaktigt. Det finns risk att film istället skapar problem och upplevs som ett komplext redskap. Utifrån detta kan vi se att det inte är “svart eller vitt” ifall film är positivt eller negativt i

religionsundervisning.

Någonting annat som vi vill lyfta gällande lärarnas arbetssätt när det kommer till användandet av film i religionsundervisningen, är arbetet under tiden och efter att en film har visats. Alla lärare är noga med att förklara svåra begrepp för eleverna, för att de ska få en bättre förståelse för filmens innehåll och en utvecklad begreppsförmåga. Lärarna har även gemensamt att de

26

har en efterföljande diskussion för att fånga upp elevernas tankar och egna frågor. Någonting som däremot skiljer lärarnas svar åt är att lärare C och D ofta använder sig av färdiga frågor för att kontrollera hur mycket eleverna har hängt med i filmens handling. Lärare A och B nämner däremot att de ofta har en “friare” diskussion som inte är styrd av färdiga

frågeställningar. Om vi skulle göra en tolkning av dessa svar skulle vi säga att lärarnas

yrkeserfarenhet spelar stor roll när det kommer till efterföljande diskussioner. Lärare A och B har en längre yrkeserfarenhet och är därför mer bekväma i att använda fria diskussionsfrågor som de kan följa upp, till skillnad från C och D. Att känna ett kontrollbehov i sin

undervisning skulle vi våga påstå är relativt vanligt när man har en kortare yrkeserfarenhet. Till exempel har vi under vår utbildnings gång fått ta del av lärares erfarenheter, där de förklarat att det tar några år innan man känner sig helt varm i kläderna och trygg i den egna lärarrollen. Många lärare har även berättat att man aldrig kan vara helt “klar” som lärare, utan man lär sig ständigt någonting nytt. Detta är något som stärks i Bengt Linnér och Boel

Westerbergs bok Att skolas till lärare (2009 s. 24) där de bland annat nämner att man som ny lärare “kastas ut på djupt vatten utan flytväst”. Författarna menar också att man som ny lärare stegvis lär sig och på olika nivå tar ställning till sin egna reflektionsförmåga, man utvecklas därför hela tiden som lärare.

Någonting som lärare B och C har gemensamt är att de använder filmvisning som

utgångspunkt till filmskapande och rollspel. Anledningen till att de använder rollspel i sin undervisning är för att båda lärarna upplever att arbete med kroppen gör att eleverna befäster sin kunskap på ett mer konkret sätt. Lärare B och C nämner även i sina intervjuer att de upplever att elevernas kreativitet ökar vid filmskapande och att självkänslan förstärks när de får skapa eget material och visa upp för sina klasskamrater. Lärarna har själva upplevt att eleverna tar till sig kunskapen på ett nytt och kreativt sätt som gör att kunskapen fastnar bättre hos eleverna. Genom skådespel får de även chans att jobba i grupp, samarbeta och ta lärdom av varandra. Detta arbetssätt stämmer överens med Vygotskijs sociokulturella syn på lärande. Han menar att genom interaktion med andra individer sker ett lärande som utvecklar eleverna kunskapsmässigt. Som nämnts i forskningsöversikten så ser även författaren Lena Roos (2011 s. 177–186) fördelarna med rollspel i religionsundervisning. Hon menar bland annat att genom arbete med kroppen och genom att dramatisera så kan lärandet fördjupas hos elever i klassrummet. Eleverna får en djupare förståelse för händelser, andra människor och deras värderingar. Genom att spela en roll får eleverna även chans att reflektera över de fiktiva karaktärernas livssituation och karaktärsdrag. Rollspelet har också en förmåga att

27

väcka empati och känslor hos eleverna, vilket bidrar till att undervisningen kan bli mer intresseväckande och eleverna vill lära sig mer. Rollspelet är även en bra ingång till diskussioner som rör svåra ämnen såsom livsfrågor (Roos, 2011 s. 177–186).

Det vi har tagit med oss från detta avsnitt är att lärarna arbetar med film i undervisning både på lika och olika sätt. Dessutom att lärarnas yrkeserfarenhet spelar roll när det kommer till vissa arbetssätt. Vi har även sett att spelfilm någonting som används flitigt i lärare A, B och C:s klassrum. Intervjuerna med lärarna har gett oss bilden att spelfilmen är ett användbart redskap i undervisningssyfte. Det faktum att majoriteten av de intervjuade lärarna ser film som en effektiv pedagogisk resurs, kan ge oss som framtida lärare inspiration till att använda film alltmer i undervisningssyfte. Avsnittet har även visat oss att inte alla lärare uppskattar film i samma utsträckning. Det faktum att inte alla lärare var positivt inställda till filmens användning gjorde studien mer intressant. Studien i sig hade inte varit lika givande eller intressant för forskningsfältet, ifall vi enbart hade intervjuat lärare som haft en positiv inställning till film.

8.2 Vilka effekter anser SO-lärare att användandet av film i

SO-undervisning med fokus på religion har på eleverna?

Efter analys av resultatet ser vi bland annat en effekt som är intressant att föra till diskussion. Nämligen det faktum att lärare B i sin intervju nämner att film har positiv effekt på alla elever och att hen i princip aldrig undervisat ett barn som inte tyckt om film. Lärare B menar på att elever alltid uppskattar att titta på film. Detta svar är intressant att analysera, för vad kan det bero på att läraren svarar så? Återigen skulle vi vilja koppla svaret till lärarens långa

yrkeserfarenhet och det tidigare nämnda intresset för film på fritiden. Tack vare att läraren har ett stort intresse för film, väljer hen förmodligen att använda mycket film i sin

undervisning. Enligt lärare B:s uppfattning har det gedigna filmintresset och hens långa yrkeserfarenhet gjort att läraren på bästa sätt vet hur film kan användas för att göra undervisningen mer lärorik och underhållande för eleverna.

Även lärare A nämner någonting som är intressant att föra till diskussion gällande filmens effekter på elevers lärande. Hen nämner nämligen att det blir en gladare stämning i

28

klassrummet när film visas och att eleverna ofta blir besvikna ifall lärare A utelämnar film från någon kurs. Vad elevernas reaktion grundar sig på nämner A det faktum att eleverna lärt känna hen som en “filmnörd” och att eleverna vet om att läraren använder mycket film i sin undervisning. Lärare A understryker att det är viktigt att ha ett stort intresse för film, om den ska användas i undervisningen. Vi håller med det läraren säger kring att ha intresse för det sätt man undervisar, för om läraren i sig inte har stort intresse för det hen lär ut, varför ska då eleverna ha intresse för att ta del av det hen undervisar om? Det är det mycket sannolikt att lärare A:s intresse för film påverkar eleverna, eftersom lärare ofta styr sin undervisning efter det egna intresset.

Både resultat och diskussion visar att lärarnas olika yrkeserfarenhet samt egna filmintresse kan ha stor påverkan på elevers lärande. Viktigt att poängtera är dock att resultatet och diskussionen är baserad på lärarnas egna uppfattningar kring vilka effekter filmvisning har på eleverna. Det vill säga att svaren är deras uppfattningar av situationen och ingenting som är allmängiltigt. Dock är vår empiri unik och kan bidra till att ge en tydligare och bredare bild av vilka effekter som kan uppstå när man visar film för elever. Vi vill även lyfta att vi är medvetna om att det kan vara utmanande för oss att hitta konkreta svar på vad för effekter filmvisning har på elevers lärande om vi inte granskat studieresultat kontra filmvisning. Vi vill dock understryka att vårt mål som sagt var att lyfta fram lärarnas uppfattningar om vilka effekter film i undervisning kan ha på eleverna.

8.3 Vilka fördelar anser SO-lärare att det finns med att

visa/använda film i SO-undervisning?

En fördel som är gemensam för alla lärarna är att det finns givande filmer att visa för

eleverna, såväl i religion som de övriga SO-ämnena. En annan fördel som alla fyra lärare till viss mån är överens om är att filmen som redskap är mycket konkret och givande för

eleverna. Lärarna nämner att filmen ger eleverna en tydligare bild av någonting de har läst om och hjälper dem pussla ihop samband mellan text och film. Anledningen till att de intervjuade lärarna nämner detta är för att de själva upplevt att eleverna får en bättre

förståelse kring ämnet när de får kombinera film och text. Lärarnas åsikter i detta kan stärkas av den tidigare forskning vi har tagit del av. Exempelvis nämner författaren Ulf jämterud (2010) att film är ett givande komplement till den traditionella textboken. Även forskaren