Att göra skillnad är att vara skillnaden : En studie om det sociala nätverkets betydelse för några unga vuxna mäns könsbrytande val av högskoleutbildning

Självständigt arbete I

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Att göra skillnad är att vara skillnaden

- En studie om det sociala nätverkets betydelse för några unga

vuxna mäns könsbrytande val av högskoleutbildning

Make a difference by being the difference

- A study of the importance of the social networks for some young males´

gender-breaking higher education choices

Joakim Thiên-Thành Cao

Magisterexamen i pedagogik, 60hp Datum för slutseminarium: 2021-01-12

Examinator: Elin Ennerberg

Handledare: Peter Gladoic Håkansson Fakulteten för lärande och samhälle

3

Abstract

Several studies shows that the dominant norms of masculinity are a hinder for boys to perform in school and a hinder for men to choose female-dominated occupations. Moreover, selecting a career can be a complex decision for young adult men´s to choose a female-dominated higher education - and this dilemma has been a topic of much reports and research. However, there is still a lack of understanding regarding the influence of social capital on young people as they transition to higher education. Not many studies have been made on the male student´s experience of the impact of social capital on their gender-breaking higher education choices.

Therefore the aim of this study is to understand which social capital and social network relations are of importance to young male students´ gender-breaking higher education choices. Furthermore, this study aims to examine the conditions that have broadened the informants' motive to choose a higher education.

A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the purpose of this essay and the method of choice for analysis were social networks analysis of ego-net, which is a method on studying social relations. The result is being analyzed by using a conceptional model based on Lent el. al (1994) Social Cognitive Careers Theory, Pierre Bourdieu’s (1986) Theory of social capital and Ego-net (Crossley et. al 2015).

The results of this study show that social background and gender have a limited significance in relation to the informants' gender-breaking choice of higher education and career path. There are various motives that have encouraged and motivated the informants' gender-breaking choices. Three different motives appears that has affected their gender-breaking educational and professional choices; (I) Making a difference (II)

Security in working-life and (III) Skills and knowledge seeking. These motives challenge notions of gender as well as other aspects of an “ideal” job and career for men.

The study concludes that the informants' gender-breaking higher education choices have been preceded by a process of different types of events in the transition to working life, as well as connections and networking with other individuals in the adult life who have influenced their career and decision-making. It is found that social capital and heterogeneous network has a significant role for the informant’ gender-breaking education and careers choices - e.g. male role models, inspirers such as professionals in primay and secondary education and colleagues in the world of work, who have contributed to changing their stereotypical notions of female-dominated professions, new preferences and altruistic goals such as helping others, themselves and their future.

Keyword: female-dominated profession, gender-breaking, higher education, higher education choices, social capital, social network analysis, social network relations, young people.

4

Förord

Att skriva förordet till uppsatsen är att sätta punkt för en lärande och upptäcktsresa under en märklig tid. År 2020, en tid som har haft både positiva och negativa sidor – men som inneburit för mig nya tankebanor – och många saker som plötsligt blivit möjliga.

Först och främst vill jag rikta ett stort tack till samtliga studenter som generöst gav sin tid och delat med sig sina värdefulla berättelser och erfarenheter.

Vidare vill jag rikta ett väldigt stort tack till min handledare Peter Gladoic Håkansson – och utan hans stöd, uppmuntran, utmaningar och inte minst tid samt tålamod hade vägen med uppsatsarbetet varit mycket längre och mer komplicerat. Jag vill likaså tacka min examinator Elin Ennerberg för din kritiska blick, ärlig och värdefull feedback.

Därefter vill jag rikta ett stort tack till mina lärare på magister- och masterutbildningen i pedagogik vid Fakulteten för Lärande och samhälle vid Malmö universitet. Jag är särskilt tacksam för de personer som jag har mött och som har haft betydelse för mitt lärande och bidragit till att jag har blivit många erfarenheter rikare.

Tack till mina studie- och karriärvägledarkollegor på Studentcentrum och E-mötesgruppen för det nationella nätverket för studievägledare samt tack till studieadministrativa kollegor på Fakulteten för Teknik och samhälle för alla underbara skrattstunder och ständiga bollplank under en märklig tid. Sist ett tack till mina goda vänner Alexander Mounzer och Ameer Zahroon för all pepp och stöd.

Med principen små steg framför stora kliv, vandrar jag vidare i min lärande- och utvecklingsprocess för att hitta och täppa till de egna kunskapsluckorna.

Joakim Thiên-Thành Cao Malmö, Januari 2021.

5

Innehållsförteckning

Figurer ... 7

1 Inledning ... 8

1.1 Syfte och frågeställningar ... 10

1.2 Bakgrund och studiens avgränsning ... 10

1.3 Studiens disposition ... 12

2 Tidigare forskning ... 13

2.1 Forskning om socialt kapital och kontaktnät ... 13

2.2 Sociala nätverkets betydelse för inträde i arbets- och vuxenlivet ... 14

2.3 Forskning om kön- och klassbundna utbildningsval ... 16

2.4 Sammanfattning ... 18 3 Teoretiska utgångspunkter ... 20 3.1 SCCT ... 20 3.1.1 Upplevd självförmåga ... 21 3.1.2 Förväntat utfall ... 22 3.1.3 Personliga mål ... 22

3.2 Pierre Bourdieu: individens kapital och fält ... 22

3.2.1 Socialt kapital ... 23

3.3 Ego-nätverk enligt SNA ... 24

3.4 Konceptuell modell ... 25

3.4.1 Inre och yttre faktorer ... 26

3.4.2 Förväntad insats ... 27

3.4.3 Val- och beslutsfattande ... 27

3.4.4 Sammanfattning av teoriförankring ... 28

4 Metod och genomförande ... 29

4.1 Val av undersökningsmetod ... 29

4.2 Urvalskriterier och avgränsning ... 31

4.3 Intervjuundersökning ... 32

4.4 Kvalitativ SNA och resursgenerator ... 33

4.4.1 Analysmetod ... 34

4.5 Etiska överväganden ... 35

5 Resultat och analys ... 36

6

5.1.1 Betydelsefulla personer (ytliga kontakter) ... 38

5.1.2 Signifikanta andra (nära kontakter) ... 40

5.1.3 Sammanfattande analys av resursgeneratorn ... 42

Frågeställning: Vilka sociala kontakter uppfattar informanterna har bidragit till deras utbildning- och yrkesval? ... 43

5.2 Informanternas väg till högskolan ... 45

5.2.1 Könstereotypa föreställningar och tveksamheter i ungdomsåldern ... 45

5.2.2 Arbetslivserfarenheter och trygghet i arbetslivet ... 46

5.2.3 Altruistiska motiv: Att göra skillnad för andra människor ... 48

5.2.4 Planerade högskoleutbildning- och yrkesval ... 49

5.2.5 Sammanfattande analys utifrån konceptuell modell ... 50

Frågeställning: Hur kan informanternas könsbrytande högskoleutbildningsval förstås? ... 50

Frågeställning: Vilka motiv har uppmuntrat eller påverkat informanterna till att fatta ett könsbrytande utbildning- och yrkesval? ... 52

6 Diskussion ... 56

6.1 Resultat- och analysdiskussion ... 56

6.2 Metod- och teoridiskussion ... 59

6.3 Studiens kunskapsbidrag och framtida forskning ... 61

Referenser ... 63

Appendix 1 Presentation av informanterna ... 69

Appendix 2 Resursgeneratorn ... 71

Appendix 4 Kategorisering: informanternas motiv till könsbrytande högskoleutbildningsval ... 73

Appendix 5 Missivbrev till informanterna ... 74

7

Figurer

Figur 1. Social Cognitive Career theory [SCCT] (I Andergren 2015). ... 21 Figur 2. En konceptuell modell för analys av individens karriärsval och sociala

nätverkets betydelse. ... 26 Figur 3. Metodisk process. ... 30 Figur 4. Bilden illustrerar ett sociogram avseende informanternas ego-nätverk och sociala kontakter som har haft betydelse för deras resurser. ... 43 Figur 5. Bilden illustrerar de vanligaste skälen som har bidragit till informanternas utbildningsval utifrån förväntad insats och förväntat resultat. ... 53

8

1 Inledning

Att välja utbildning är viktigt. För den som väljer står framtida arbetsglädje och inkomst på spel. För samhället påverkas kompetensförsörjningen och produktiviteten. Men vad krävs för att människor ska kunna fatta välgrundade beslut om utbildning? (Stenberg 2016, s7).

Högre utbildning i Sverige är inte obligatorisk i betydelsen att alla inte måste studera på högskolan, men att studera en högskoleutbildning är gratis och i allt större utsträckning allt mer nödvändig för allt fler yrken (SOU 2000:47). Utbildningsnivån i Sverige anno 2020 blir allt högre och dagens medborgare är mer välutbildade än tidigare generation. Fler unga studerar också allt längre. Det blir även allt vanligare att fler unga kvinnor än unga män som studerar vidare i universitets- och högskoleutbildning. Idag tas två av tre akademiska examen av en kvinna (UKÄ 2020). I grund- och gymnasieskolan har flickor bättre och högre betyg samt större studieintresse i allmänhet, och det är en skillnad som också ökar med stigande ålder (se Leijnse 2017; Nejman 2020; Zimmerman 2019). Unga män är således underrepresenterade i högre utbildning, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen (Olofsson 2017). Ovanstående dilemma leder till en könsuppdelad utbildningsmarknad och, i förlängningen, en könsuppdelad arbetsmarknad (SOU2014:81). Det leder även till framtida följder som nationellt arbetskrafts- och kompetensförsörjningsbrist inom kvinnodominerade yrkesområden inom skola, vård och omsorg samt socialt arbete1 _{(Mattson et al. 2015; UKÄ 2020). Förutom att det finns en} utbildningssegregation mellan könen råder det en social stratifiering utifrån etnicitet och socioekonomi i samhället samt utbildningssystemet. En internationell utblick visar att barns yrkesambitioner och yrkesaspirationer begränsas av könsstereotyper samt socioekonomisk bakgrund i tidig ålder – vilket på sikt påverkar deras studieambitioner och ansträngningar i skolan samt könsbunda val i utbildning och arbetsliv (Bian et al. 2017; Chambers et al. 2019; OECD 2019).

Det finns en hel del forskning om karriär och övergångar som baseras på stora empiriska material som analyserar och beskriver att unga människors utbildning- och yrkesval påverkas av social bakgrund och genus (Se Gottfredson 2002; Hodkinson & Sparkes 1997; Hooley et al. 2018; Lidegran 2009; Lovén 2015a; Thomsen et al. 2013). Även aktuella myndighetsrapporter (Se SOU 2019:4; UHR 2017; UHR 2020) lyfter fram

1_{Enligt UKÄ (2020) rapporteras det om 15 bristyrken inom offentlig sektor fram till 2035, dessa}

9

den sociala miljön och uppväxtfaktorers betydelse för människors val- och beslutsfattande. Den sociala snedrekryteringen till högskolan är väl dokumenterad och har diskuteras under i stort sett hela 1900-talet – människor från studieovana hem tenderar i mindre utsträckning att studerar vidare än personer från studievana hem (SOU 2000:47). Däremot finns det relativt få studier om det sociala kapitalet och dess sociala kontakters betydelse för människors utbildnings- och yrkesval - och framförallt unga män som har gjort ett könsbrytande högskoleutbildningsval. Det är förvånansvärt få studier som undersöker individers ord och berättelser om hur det sociala nätverket spelar för roll för utbildningsvalet. Unga vuxna män som har gjort ett könsöverskridande val av högskoleutbildning uppmärksammas för lite.

Det sägs ibland att människan karakteriseras som en social varelse, vilket innebär att hon är i behov av samspel med andra människor - och att hon ständigt omformas och formas av den sociala kontexten som hon är uppvuxen i, lever i och möter i livet.Det finns sociologisk forskning som visar att barn och unga socialiseras i interaktion med andra människor exempelvis den lokala samhällskontexten, uppväxtmiljöer och socialisationskontexter (Se Giddens 2007 s.165). Det är allmänt känt att socialt kapital är viktigt för unga människors möjlighet att etablera sig i arbets- och vuxenlivet genom tillgång till nödvändiga resurser i form av betydelsefulla kontakter och informell arbetslivskunskap för inträdet på arbetsmarknaden (Tovatt 2013). Enligt Bourdieu (1986) kan individen födas in i betydelsefulla sociala relationer och få tillgång till nödvändiga kapitalsorter exempelvis socialt kapital och kulturellt kapital från sin närmaste omgivning och närmsta kontakter (föräldrar, syskon och närmsta vänner), men sociala relationer kan också skapas genom interaktion med andra människor, exempelvis att vi bygger och knyter ytliga2 kontakter med andra personer (arbetskamrater, fotbollstränaren, skolkuratorn, etcetera) i olika sociala sammanhang i livet (se Granovetter 1973).

Mot denna bakgrund finns det således flera skäl till att studera unga människors sociala kapital i relation till deras utbildning- och yrkesval. En anledning är att det sociala nätverket och dess kontakter har olika betydelse för individens möjligheter i livet - genom att det personliga kontaktnätverket kan bidra med olika sorters stöd, resurser och fördelar baserade på grupptillhörighet och social status i förhållande till olika livsstadier i livet

2 _{Granovetter (1973) diskuterar i sin studie om weak ties, det vill säga de svaga länkarna i ett socialt}

nätverk som kallas för ytliga kontakter, exempelvis individer utanför familjen och vår vänskapskrets. Han menade att de svaga länkarna är viktigast när det gäller förmedling av information om arbets- och vuxenlivet.

10

(Bourdieu 1986; Hwang et al. 2018). Det finns också ett ökat intresse avseende vilka faktorer som påverkar att unga män söker sig till högre utbildning, det gäller särskilt högskolor och yrkesverksamma individer som aktivt arbetar med att få fler ungdomar från underrepresenterade grupper att välja högre utbildning (se Olofsson 2017).

För att undersöka det sociala kapitalet behöver vi ha tillgång till individens uppfattning och tolkning av sociala nätverk och dess betydelse. Genom 12 kvalitativa intervjuer med unga vuxna högskolestuderande män vill föreliggande studie undersöka vilken betydelse det sociala kapitalet har haft för individer3 som har gjort en könsbrytande högskoleutbildningsval inom skola, hälsa och vård samt socialt arbete. För att kunna genomföra detta, kommer jag utöver intervjuundersökningen tillämpa en kvalitativ social nätverksanalys i form av en resursgenerator som datainsamlingsmetod (se avsnitt 4.4) – samt använda en konceptuell modell som teoretisk utgångspunkt(se figur 2).

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för informanternas könsbrytande högskoleutbildningsval. Utgångspunkten är att studera vilka resurser och stöd informanterna genom sina nätverk har fått för att göra ett könsbrytande högskoleutbildningsval, samt vilka motiv kan ha uppmuntrat och påverkat deras utbildning- och yrkesval. Frågeställningar som undersökningen svarar mot är: - Hur kan informanternas könsbrytande högskoleutbildningsval förstås?

- Vilka sociala kontakter uppfattar informanterna har bidragit till deras utbildning- och yrkesval?

- Vilka motiv har uppmuntrat eller påverkat informanterna till att fatta ett könsbrytande utbildning- och yrkesval?

1.2 Bakgrund och studiens avgränsning

I följande avsnitt presenteras en inledande bakgrund till unga människors utbildning- och yrkesval i en svensk kontext. Forskning inom studie- och karriärvägledning visar att karriär- och framtidsval har blivit individens ensak. Unga människor förväntas att fatta individuella och långsiktiga välgrundade utbildning- och yrkesval i en mycket föränderlig tid. Unga människor har också i större utsträckning möjlighet att välja framtida karriär fritt och brett än tidigare generationer - vilket är positivt - men dilemmat är att ungas

11

inträde till arbets- och vuxenliv som dem blir del av, har förlängts avsevärt och blivit alltmer komplicerat (Lidström 2009; Lovén 2015a; Lundahl 2010; Stenberg 2016). Flera nationella forskningsstudier och utredningar pekar på att studie- och yrkesvägledningsstödet är splittrat, ojämnt och bristande i många verksamheter inom skol- och utbildningsväsendet. Förutsättningarna för elevens gymnasie- och framtidsval varierar stort i landet, såväl tillgång till studie- och yrkesvägledning som kvaliteten i form av tidiga information- och vägledningsinsatser (se Lundahl et al. 2020; SOU 2019:4). Skolverket (2013) visar i sin rapport att elevers uppfattningar om gymnasie- och framtidsvalet framstår som en avancerad uppgift - eftersom det krävs en förmåga att inhämta och tolka en stor mängd information om arbetsmarknad- och utbildningsfrågor, samt kunskap att väga olika utbildningsalternativ. I en senare rapport belyser Skolverket att ”skolungdomar har en vag uppfattning om vilka yrken och utbildningar det finns att välja mellan (Skolverket 2018, s6)”. Följden av bristande studie- och yrkesvägledning leder till att det fria karriärvalet läggs allt mer på den unge individen, vilket ”kan leda till social självsortering vid utbildning- och yrkesval som reproducerar socioekonomiska, kulturella och könsmässiga förhållanden i det omgivande samhället (ibid 2018, s6)”. Tidigare forskning visar att tjejer tenderar att i större utsträckning göra könsbrytande utbildnings- och yrkesval exempelvis i högstatusyrken som läkare och ingenjör, medan det verkar vara svårare för pojkar att göra könsbrytande val inom kvinnodominerade utbildning- och yrkesval. En förklaring är att det finns en könsmaktsordning mellan kvinnligt och manliga yrken. Det yrke som kodas som maskulint tillskrivs ett högre värde och status än det feminina. En annan förklaring är att pojkars könsbrytande yrkesval kan kodas med sexualitet, det vill säga att det är ett ”tjejyrke” eller att det är tjejigt att plugga (Hirdman 1988 i Lindberg & Wikstrand 2015; Ulfsdotter Eriksson 2012). Detta gör att pojkar visar sin maskulinitet genom uppvisade antipluggbeteende, det vill säga att det finns sociala normer som gör att pojkar aktivt tar avstånd från studier i grund- och gymnasieskolan – eftersom det anses vara en feminin handling att studera – och dessa pojkar kan således undvika en social kostnad i form av att de blir retade eller förlora status (Mac An Gaill 1994; Zimmerman 2019). Mac An Gaill (1994) har i en klassisk brittisk studie The making of men undersökt olika maskuliniteter och skapandet av maskulinitet i skolan. Studien visar att skolan är en aktiv social plats för reproduktion av sociala strukturer och dominerade normer. De brittiska skolpojkarna definierades på olika sätt av den sociala omgivningen, vilket gjorde att de förhöll sig till skolan på olika sätt. Maskuliniteter tenderade också att skapas i relation till varandra.

12

Genusvetenskapen har uppmärksammat att det finns könsmönster och normer kring kön och yrken som reglerar människors olika beteende, förhållningssätt och sin tur studie- och yrkesval. Det finns en historisk uppdelning mellan kvinnor och män som utgör samtidens maskulinitetsnormer kring vad som anses manligt och omanligt (Jalmert 2015). ”Kvinnors och mäns liv har sedan länge utformats på olika sätt därför att människorna i samhällen har haft olika förväntningar på könen (Jalmert 2015, s77-78)”. Rådande samhällsföreställningar, förväntningar, mönster och givande normer leder till konsekvenser för mäns värderingar och föreställningar inom traditionellt kvinnodominerande yrken inom skola samt vård och omsorg (Mattson et al. 2015).

Utifrån ovanstående bakgrund är det således intressant att studera vilken roll det sociala nätverket spelar i några unga vuxna mäns utbildning- och yrkesbeslut, särskilt vilket stöd de genom sina kontakter har fått - exempelvis förmedling av information, inspiration, motivation eller andra resurser. Vidare vill studien också förstå vilka motiv som har bidragit till deras val- och beslutsfattande. Mot bakgrund av studiens tid, resurs och omfång kommer jag att avgränsa mig till att fokusera endast på några unga vuxna högskolestuderande mäns sociala kapital och dess sociala kontakter samt motiv som har påverkat dem i deras val av högskoleutbildning där kvinnor dominerar. Studien kommer inte fördjupa sig i genus eller socioekonomisk bakgrund.

1.3 Studiens disposition

I kapitel 2 presenteras den tidigare forskningen inom studiens problemområde utifrån ett individ- och samhällsperspektiv. Kapitel 3 presenterar vilka centrala begrepp och teorier som kommer att användas för att analysera studiens resultat. I kapitel 4 beskrivs studiens metodval, urval av informanter, datainsamling, analysmetod och de etiska ställningstagandena för undersökningen. Kapitel 5 består av de insamlade data från de enskilda intervjuerna och resursgeneratorn och en analys, utifrån centrala teoretiska begrepp och den skapta konceptuella modellen (se figur 2). Avslutningsvis i kapitel 6 förs en kritisk diskussion över studiens alla delar (teori- och metoddiskussion), där även studiens slutsatser jämförs med tidigare forskningsresultat, samt tankar om fortsatt forskning.

13

2 Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare studier om vad vi vet om det sociala kapitalets betydelse för individers utbildning- och yrkesval samt om köns- och klassbundna utbildnings och yrkesval. Inledningsvis redovisas forskning om det sociala kapitalet och kontaktnätverkets betydelse för unga människors inträde i arbets- och vuxenlivet. Därefter redogörs forskning om klass- och könsbundna yrkesval. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

2.1 Forskning om socialt kapital och kontaktnät

Det finns en relativt omfattande forskning om unga människors sociala nätverk och sociala kapital. Nedan presenteras två internationella studier som är relevanta för studiens frågeställningar. Som tidigare nämnts, det sociala kapitalet består av både nära och ytliga kontakter – och kan vara av olika värde för individers tillgångar och möjligheter i livet. I en klassisk studie, The strenght of weak ties, visar Granovetter (1973) betydelsen av ytliga kontakter och svaga länkar i kontaktnätverket för att kunna få tillgång till resurser exempelvis förmedling av arbetsrelaterad information för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Granovetter definierar att de svaga kontakterna kallas för ytliga kontakter (weak ties), det vill säga arbetskollegor, skolkuratorn, personer som vi på en fest eller personer som vi sällan träffar. De starka länkarna avser individens närmsta kontakter (strong ties) vilket innefattar storfamiljen som föräldrar, syskon, partner och närmsta vänner. I studien framkommer att ytliga kontakter har stor betydelse för individens etablering i arbetslivet – eftersom ytliga kontakter ofta är mer förekommande än nära kontakter. Granovetter menar att olika individer har olika behov av nya ytliga kontakter. Människor har generellt ofta relativt få närmsta kontakter som familjemedlemmar och goda vänner, medan ytliga kontakter är många fler - exempelvis på arbetsplatsen, i skolan, föreningar eller andra sociala gemenskaper. Detta innebär att ytliga kontakter kan bidra med olika förmåner och resurser som exempelvis möjlighet till att frambringa möten med andra människor med skilda intressen, erfarenheter och bakgrund som kan bidra med nya kunskaper, insikter och nya kontakter, oftare än, individens närmsta kontakter.

Vidare handlar det inte bara om styrkan i individens kontakter som avgör vad de kan bidra till individens möjligheter, utan det handlar också vilken typ av ytliga kontakter

14

denne har i sitt kontaktnätverk – och det handlar således också om tillit, ömsesidighet och relationer till andra människor för att få tillgång till information och stöd inför val- och beslutsamhet.

I en annan studie om socialt kapital, menar Putman (2000) att det finns två typer av socialt kapital som har olika betydelse för individers möjligheter. Den förstnämnda är

anknytande socialt kapital som är homogena grupper med täta och nära kontakter - som

oftast baserar sig på likheter som kön, intressen, etnicitet, ålder eller andra likheter. Styrkan i gruppen är att det ger stöd, trygghet och en känsla av tillhörighet. Detta gör att utomstående individer som kommer utifrån, exkluderas från den starka och nära gruppen. Svagheten i en homogen och stark grupp är att den enskilde individen ställs inför höga förväntingar och socialt tryck från den sammanhållna gruppen vilket riskerar att påverka individuella friheter och möjligheter till val- och beslutsfattande. Den andra formen av socialt kapital är överbryggande socialt kapital som är heterogena grupper med många ytliga kontakter och inkluderar andra individer och grupper. Putnam menar att det är det överbryggande kapitalet som ger de positiva effekterna för individens möjligheter, trots att det sociala nätverket leder till svagare band (utan gemenskap och sammanhållning) mellan individerna. Eftersom överbryggande socialt kapital är mer öppet för individer utifrån – och ger således möjlighet till mångfald inom gruppen som omfattar individer med olika bakgrund - och bidrar till informationsutbyte och nya sociala relationer mellan olika grupper. En fördel i en heterogen grupp är möjligheten för individerna att kunna utvidga sina sociala och ekonomiska tillgångar genom att få till tillgång till nya grupper av individer (kontakter) samt tillträde till nya sociala miljöer.

2.2 Sociala nätverkets betydelse för inträde i arbets- och vuxenlivet

Schedin (2010) har genomfört en kvalitativ studie om unga vuxna (mellan 20 – 25 år) som hunnit göra några övergångar mellan utbildning och arbete. Syftet är att identifiera faktorer som påverkar unga vuxnas beslut att börja studera på lärarutbildningen. Studien grundar sig på en intervjuundersökning med tjugo unga vuxna personer, tio kvinnor och tio män, och samtliga har någon icke-studieförberedande gymnasieutbildning som läser sin första termin på lärarprogrammet. Schedin fann att gemensamt för både kvinnorna och männen var att deras tidigare arbetslivserfarenheter som de av olika skäl övergett, har präglats av negativa upplevelser i form av missnöje på arbetsplatsen, dåliga arbetsvillkor

15

och att de har fastnat i vad de kallar ”meningslösa” arbeten. Dessa erfarenheter från arbetslivet har väckt en vilja till förändring och har bidragit till insikter om preferenser för nya perspektiv och förändrade handlingshorisonter samt nya sätt att betrakta sig själv och sin omvärld. I studien framkommer att både kvinnorna och männen uttryckte liknande yrkestvivel kring lärarutbildningen och yrket, exempelvis föreställningar om lågstatus, tveksamheter kring lön och dåliga arbetsvillkor.

Flera av informanterna berättade i studien att de frågade och tog råd från personer i sitt kontaktnätverk om lärarprofessionen verkligen är ”ett bra” yrke. I intervjuerna nämnts att viktiga modeller och inspiratörer exempelvis tidigare lärare under ens egen skolgång och lärare som de kommit i kontakt med - i andra sammanhang - har varit viktiga inspirationskällor som har stärk deras självbild och självkänsla i relation till lärarrollen. Andra utsagor är erfarenheter av skolan genom vikariat och deltidsanställningar som ledde till att det väckt ett intresse för lärarrollen. Flera av informanterna nämner att det har funnits stöd från olika håll exempelvis studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, arbetskollegor och skolkamrater som har bidragit med stöd och haft betydelse för deras högskoleval. Förutom positivt stöd och uppmuntran från omgivningen framkommer också negativa erfarenheter som påverkade högskolevalet. Exempelvis omgivningens kritik mot lärarutbildningen, läraryrket och bilden av en lärare i relation till informanternas personliga egenskaper ledde till stor besvikelse och beslutsbekymmer. I förlängningen påverkade detta informanternas tilltro till sin egen förmåga som i sin tur skapade rädsla och oroligheter att inte räcka till i högskolestudierna eller den framtida yrkesprofessionen (Schedin 2010).

Lidström (2009) tar sin utgångspunkt i 52 unga vuxnas (mellan 25 – 29 år) livsberättelser om deras vägar från skola till arbete. I Lidströms intervjuundersökning framgår att de unga vuxna som saknar gymnasiekompetens och sociala kontakter har begränsat såväl möjligheter till arbete som fortsatta studier. Några intervjupersoner i utsatt förort beskriver att de saknar såväl nödvändiga kontakter som kompetenser för att kunna navigera sig vidare och istället möter dem ett större utanförskap i arbetslivet – med risk för långvarig arbetslöshet (Jmf Olofsson & Kvist 2017). Ett intressant resultat i Lidströms studie är att ”de intervjuade (unga vuxna) tror att deras resor från skola till arbete är unik, skapade av egna handlingar och att de själva är ansvarig för framgångar och misslyckanden (Lidström 2009, s126)”. Vidare menar de intervjuade att samhällsinsatserna och professionellt stöd (från studie- och yrkesvägledare och andra tjänsteman) för att motverka ungas utanförskap, är frånvarande eller otillräckliga i

16

utbildning, arbete och arbetslöshet. Lidström betonar att det sociala arvet och den lokala kontexten är väsentlig för ungas etablerings- och utbildningsmöjligheter, då det råder skilda socioekonomiska villkor mellan grupper av individer och olika geografiska områden.

I en annan studie har Lovén (2015b) genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med 36 unga vuxna (mellan 20–24 år) utan fullständig gymnasieutbildning. Av Lovéns studie framgår att de flesta ungdomarna har ett bristande socialt kapital och deras röster blir sällan hörda. Frånvaron av stöd under uppväxten, skoltiden och senare i övergången till vuxenvärlden, nämnts som en av de bakomliggande faktorerna till deras trassliga skolgång och utsatta livssituation.

Ett intressant resultat är att gemensamt för de unga vuxna i studien, är att de tidigt hamnade i en kaotisk skolperiod i högstadiet. Dessa negativa erfarenheter fortsatte in i gymnasietiden, och här påverkades dem av alkohol, grupptryck och missbruk som skapade problem för deras framtida studie- och yrkesval. Bristande förebilder och viktiga signifikanta andra i tonårsåldern ledde till svårigheter i skolan, och i förlängningen svårigheter att etablera sig i arbets- och vuxenlivet. De unga vuxna påpekar att de reflekterar inte över vilka de är och vilka valmöjlighter som finns. Lovén finner i analysen att de unga vuxna tar första och bästa alternativ som är möjligt – vilket ibland kopplat till vännernas val. Detta gör att ungdomarna har svårt att långtidsplanera. Flera av de intervjuade lever med en stor osäkerhet under knappa ekonomiska förhållande som i sin tur påverkar den nuvarande livssituationen. I deras berättelser nämnts mamma som en mycket betydelsefull person, som har funnits där och stöttat dem. Andra betydelsefulla personer är partner, kuratorer, fältassistent, studievägledare och enstaka lärare – dessa personer har lyssnat, uppmuntrat och utmanat dem genom att ställa krav på dem. Några unga vuxna uttrycker önskan om framtida högskolestudier och ger uttryck för ett hopp om mönsterbrytande val - oftast nämnts socionomutbildningen eller att hjälpa andra. Lovén (2015b) menar att det är just socionomutbildningen som kan vara intressant, beror på deras erfarenheter och regelbundna kontakter med socialtjänst, arbetsförmedling och andra myndighetspersoner.

2.3 Forskning om kön- och klassbundna utbildningsval

Lidegran (2009) visar i sin avhandling att individer från studievana hem med mycket utbildningsresurser tenderar att välja mycket selektivt. Förutom att de tillägnar sig i nedärvt kulturellt kapital som medförts från föräldrahemmet - tillkommer också förvärvat

17

kapital som individen själv tillägnat sig i skolan, hos förebilder som denne ser upp till och från ytliga kontakter i olika sociala sammanhang. Individen kan således bedöma värdet av de framtids- och handlingsmöjligheter som finns i utbildning- och karriärsval. Liknande resultat framkommer även i danska studier. Thomsen et al. (2013) har i sin undersökning intervjuat 60 studenter från 6 olika utbildningsprogram vid ett danskt universitet, med syfte att studera studenters handlingsstrategier och bidragande faktorer till deras högskoleutbildningsval. Resultatet visar att det är fler unga människor som väljer utbildning- och yrkesval som sina föräldrar idag än för trettio år sedan, trots att vi har flera valmöjligheter idag. Studenter med arbetarbakgrund och från studieovana hem tenderar att välja utbildning- och yrkesval som leder till en tydlig yrkesprofil, god arbetsmarknad och relativ hög inkomst jobb till exempel affärsstudier och farmaceut. Medan studenter från familjer med hög akademisk bakgrund tenderar att välja prestigefulla och identitetsstarka utbildningar inom medicin, arkitektur, sociologi och ekonomi. Thomsen et al. (2013) beskriver att det finns en relation mellan individens valda utbildning och deras socioekonomiska bakgrund – detta förekom även hos unga människor från studieovana hem med toppbetyg från gymnasieskolan. Studien konstaterade att föräldrarnas utbildningsnivå och sociala klass hade en stor påverkan på unga människors framtida val av utbildning och yrken.

I en mycket äldre men vanligen citerad forskning, i samband med köns- och klassbundna yrkesval, är Gottfredson studie (1981) och välkända karriärteori Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation som handlar om barn och ungdomars karriärutveckling och vad som påverkas deras yrkesval. Gottfredson ifrågasätter både Holland (1973) egenskaps- och faktorteori och E. Super (1996) utvecklingsteori idé om att individens karriärval influeras av inre faktorer. Gottfredson konstaterar att individen väljer utifrån andra variabler bland annat, utifrån socialt konstruerade verklighetsbilder och att vi tenderar att kompromissa med våra val. Hon menar att våra kunskaper, insikter och bilder om arbete och yrken skapas tidigt - och redan i 4-årsåldern kan vi urskilja vilka arbetsuppgifter som utförs av kvinnor respektive män. Vi har en förmåga att organisera olika yrken i olika kognitiva yrkeskartor. I hennes studie lyfts begreppet självbild som innebär den bild som individen har av sig själv - vem en är och inte är, samt vem en vill bli i framtiden – vilket påverkas av såväl individuella som strukturella faktorer.

Våra kunskaper om arbetslivet och omvärlden baseras således från våra egna erfarenheter och vad vi får för intryck från vår omgivning, eller som Gottfredson kallar den sociala nisch, exempelvis förväntningar och påverkan från familjen, vänner,

18

samhället, medier och rådande normer (Gottfredson 2002; Lindberg & Wikstrand 2015). Vidare menar hon att unga människor inte är medvetna om de påverkansfaktorerna som avgränsar och begränsar deras handlingsmöjligheter – och detta leder till att de tenderar att kompromissa och sortera bort sina valalternativ med att välja valalternativ som anses vara ”good enough” i relation till sociala status och hur det stämmer överens med deras könsidentitet (Gottfredsson 2002; jmf Højdal 2019). ”Kulturella influenser bidrar till att personen utvecklar stereotypa uppfattningar och bilder av vissa typer av jobb och om sig själv i relation till dessa (Højdal 2019, s18)”.

Sannolikheten är stor att vi inte väljer utifrån vad vi nödvändigtvis skulle varit bäst på, utan våra val av utbildning och yrken baseras på hur den egna självbilden stämmer överens med de mentala yrkesbilder som vi har, samt andras människors åsikter. Detta innebär att vi redan i skolans lägre åldrar och genom våra livsresor utvecklat en medvetenhet om yrken och utbildningar, vilket vi själva tillskriver vissa yrken som låg status och hög status respektive kvinnligt och manligt – och i sin tur vad som anses vara acceptabelt eller icke-acceptabelt alternativ. Detta innebär att vissa yrken och utbildningar passar oss medan andra inte gör det - i första hand grundas våra val utifrån kön och klass, men även funktionalitet och etnicitet (Gottfredson 2002; Hedenus & Wikstrand 2015). De mentala yrkesbilderna kan dock förändras eller påverkas när vi socialiseras med andra individer (Jmf Giddens 2007).

2.4 Sammanfattning

Forskning om studie- och karriärvägledning och i synnerhet unga individers utbildning- och yrkesval är ett ungt och inte särskilt omfattande forskningsområde varken i Sverige eller internationellt (Christensen & Sögaard Larsen 2011; SOU 2019:4; Sundelin 2015). Därför har komplement med mycket äldre forskning använts. Den tidigare forskningen som presenteras visar att det sociala kontaktnätverket har en avgörande faktor för unga människors övergång till arbets- och vuxenlivet. Betydelsen av socialt kapital och dess relationer lyfts som väsentligt för unga människors etablering i arbets- och vuxenlivet. Utifrån Putnams (2000) studie kan vi tolka att i homogena nätverk (anknytande socialt kapital) som består av kontakter som är lika en själv, exempelvis liknande erfarenheter, ålder och intressen bidrar till en stark sammanhållning, trygghet och stöd, medan i ett heterogent nätverk (överbryggande socialt kapital) som består av kontakter som har olikheter exempelvis andra erfarenheter, intressen och åldersskillnad bidrar till att individer inom nätverket kan få nya kunskaper, informationsutbyte och perspektiv (Jmf

19

Granovetter 1973). Det framkommer att heterogena och homogena sociala nätverk kan bidra med olika typer av socialt kapital som kan både gynnar och missgynnar individer på olika sätt.

Kapitlet visar att individer är inbegripa i en process där de konstruerar sin egen identitet i relation till och i samspel med den kontext som befinner sig i. Det finns således skillnader i individers livschanser och etableringsförutsättningar på var man som ung bor, vilket kön man har och vilka tillgångar man har till kulturellt- och socialt kapital (till exempel utbildningskvalifikationer, intressen och nödvändiga sociala nätverk samt kontakter). Den sociala kontexten har således viktiga betydelser i ungdomarnas valmöjligheter och antas ha inflytande över deras identitet, aspirationer, handlingsutrymme och livsval. Vidare visar tidigare forskning att individens bilder av arbetslivet och dess yrken - baseras på bristande kunskaper, begränsade kännedom och stereotypa yrkesbilder på vad som passar dem, i relation till sin egen självuppfattning och yttre påverkan.

Sammantaget kan det sägas att det finns goda skäl för att studera unga individers socialt kapital och det sociala nätverkets inverkan i deras utbildning- och yrkesval. Den tidigare forskningen kommer främst att användas i resultats-diskussionen med intention att jämföra med föreliggande studies resultat.

20

3 Teoretiska utgångspunkter

I följande kapitel presenteras de begrepp och teorier som ligger till grund för studiens undersökning. För att analysera och tolka resultatet av det empiriska materialet avser jag att skapa och använda en konceptuell modell (se avsnitt 3.3) som bygger på karriärteorin Social Cognitive Career Theory (SCCT), Pierres Bourdieus socialt kapital och perspektiv från social nätverksanalys [SNA]. Anledningen är att de valda begrepp i SCCT-teorin som ligger till grund för studiens undersökning har ett stort fokus på att individens karriärval styrs av individuella förutsättningar samt av inre och yttre faktorer - medan de kontextuella faktorerna och det sociala kapitalets påverkan lyser med sin frånvaro. Detta innebär att SCCT således saknar starka analytiska begrepp som fångar kontextens betydelse för individens studie- och yrkesval (Jmf Gottfredson 2002; Leung 2007). Inledningsvis kommer en beskrivning av SCCT-teorin som förklarar sambandet mellan värderingar, behov, intressen och tilltro på individens egen förmåga i relation till olika yrkesområden. Denna teori har tre centrala begrepp som förklarar individers karriärutveckling; Upplevd självförmåga, förväntat utfall och personliga mål. Därefter beskrivs Bourdieus definition av socialt kapital. Under samma avsnitt ges även en förklaring till begreppet ego-nätverk enligt SNA. Kapitlet avslutas med en beskrivning av den konceptuella modellen som har utvecklas - och bygger på de valda teorierna för att förklara individens sociala nätverk och dess betydelse i individens högskoleutbildningsval. En kritisk teoridiskussion genomförs mer ingående i (avsnitt 6.2).

3.1 SCCT

Socialkognitiva karriärutvecklingsteori (SCCT) är en karriärvägledningsteori av Lent et al. (1994). Teorin är en vidareutveckling av Albert Banduras socialkognitiva teori, som bygger på att individer lär sig utifrån sin tidigare erfarenhet och gärna upprepar beteende som upplevs ge positiva förstärkningar utifrån deras agerande i den sociala miljön. Positiva och negativa erfarenheter kan ha ett inflytande på individens beslutsfattande och agerande under en uppgift eller viss situation (Bandura 1986; Lovén 2015a). SCCT handlar om hur individen väljer att uppfatta sig själv och sin omvärld, exempelvis sin omgivning, miljö och dess influenser samt hur denne agerar utifrån detta. Lent et al (1994) har lånat några centrala begrepp från Bandura för att förklara individers val av yrke, i första hand bygger Lent et al. teori i unga människors val av karriär (Lovén 2015a). Tre

21

begrepp står i centrum och används som byggstenar för individers karriärutveckling: upplevd självförmåga (self-efficacy beliefs), förväntat utfall (outcome expectations) och personliga mål (goals).

Figur 1. Social Cognitive Career theory [SCCT] (I Andergren 2015).

3.1.1 Upplevd självförmåga

Begreppet upplevd självförmåga handlar om individens föreställningar och tron på den egna förmågan att organisera och genomföra handlingar som behövs inom olika områden. Exempelvis individens inre tankar om den egna förmågan kopplad till att prestera i ett visst arbete, en viss utbildning eller en arbetsuppgift. Individens tro på sin självförmåga bygger på tidigare upplevelser och lärande erfarenheter, där lyckade utfall antas stärka den upplevda självförmågan, medan misslyckade utfall antas ge negativ förstärkning och leder till försämrad självförmåga inför liknande uppgift. Ett lyckat utfall kan definieras genom positivt resultat eller erkännande av individens närmiljö (familjen, lärare, kollegor). Den upplevda självförmågan kan förutom den egna erfarenheten påverkas av individens kännedom om andra individers erfarenheter (Lent et al. 1994). Ett exempel ”om flera goda vänner har dåliga erfarenheter av högskolestudier, är det risk att jag upplever en låg grad av upplevd självförmåga” vilket kan leda till självuppfyllande profetia; om det är svårt för mina vänner så blir det kanske svårt för mig (Andergren 2015). Lent et al. exemplifierar att individen ställs inför många beslutssituationer i livet med frågeställningar som ”Kommer jag att klara det?” – Individens upplevda

22

självförmåga ställer mentala frågor som både möjliggör men även ifrågasätter den egna kapaciteten, talanger, förmågor och skicklighet. Denna självutvärdering kan enligt Lent el al. (1994) ändras med tiden och individens föreställningar om vad som är möjligt och inte möjligt – vilket kan ständigt förändras beroende på sammanhang samt vad för uppgift det handlar om.

3.1.2 Förväntat utfall

Begreppet förväntat utfall är individens tro på det förväntade, vilket är de förväntningar som denne har på resultatet av en handling. Dessa förväntningar grundar sig på (I) tidigare lärande erfarenheter exempelvis om denne utfört samma eller liknande handlingar i livet, (II) reaktioner från andra, det vill säga om denne får positiv respons som uppskattning, komplimanger eller uppmuntran, vilket kan leda till ökat intresse och stark motiverande faktor till det förväntade utfallet. Medan negativ respons från andra individer såsom ointresse, kritik, ifrågasättande, ingen uppmuntran och förnekelse kan leda till en demotiverande faktor för individens agerande (Lent et al 1994). Detta innebär att individens närmiljö och signifikanta andra spelar en roll för vad och hur denne väljer för aktiviteter. Begreppet förväntat utfall kommer att användas i studien för att förstå hur personer i informanternas omgivning har påverkat dem.

3.1.3 Personliga mål

Begreppet personliga mål avgör vilken beslutsamhet individen känner inför ett uppsatt mål. Enligt Lent et al (1994) råder det ett komplext samspel mellan individens personliga mål, upplevd självförmåga och förväntat resultat. Alla tre påverkas av tidigare erfarenheter samt av dess omgivning. Individens upplevda själsförmåga har särskild betydelse för hur individen tror sig kan klara aktiviteten/uppgiften (förväntat utfall) vilket i sin tur påverkar dennes ansträngning och uthållighet. Viljan att nå lyckade utfall (måluppfyllelse) har en stor inverkan på individens agerande och beslutsfattande (Andergren 2015; Lovén 2015). Begreppet personliga mål kommer att användas i den konceptuella modellen som motivationsfaktorer till individens val- och beslutsfattande.

3.2 Pierre Bourdieu: individens kapital och fält

Definition av olika typer av kapital har kommit att användas inom karriärvägledning och samhällsforskning i mycket stor omfattning under det senaste decenniet (Hooley 2017; Lovén 2015a; Lundahl 2010). Begreppet kapital kan förklaras som individens tillgångar

23

i form av olika kapitalsorter – och som nedärvts från individens familj och äldre generation till yngre genom beteenden, erfarenheter och uppfostran. Enligt Bourdieu finns det tre former av kapital; ekonomiskt-, kulturellt- och socialt kapital. Bourdieu ser kapital som ett sätt för individen att behålla eller ackumulera andra tillgångar och makt. De olika kapitalformerna har en viktig betydelse för individens tillgångar i form av resurser, stöd och möjligheter i det sociala fältet (Bourdieu 1986). Bourdieus kapitalformer är användbara teoretiska verktyg för att förstå hur individens tillgång till resurser och legitimering bidrar till social reproduktion av klass (Jmf Skeggs 1997; Widigson 2013).

I Bourdieus (1986) teori nämns tre viktiga kapital - men jag har valt att avgränsa mig till endast det sociala kapitalet som är mest intressant för att besvara studiens frågeställningar. Här nedan kommer en inledande beskrivning av begreppet fält för att ge läsaren en ingång till Bourdieus definition av socialt kapital. Fält är det begrepp Bourdieu använder för att definiera ett system av sociala positioner, där individen finns och interagerar med andra aktörer. Aktörerna kan beskrivas som en grupp människor som förenas inom samma fält genom gemensamma intresse, gemensam ekonomisk- och kulturell status. Olika fält ger olika för- respektive nackdelar. Inom olika fält finns även olika spelregler där aktörerna kan bidra med ojämlika resurser, kapital och maktmedel. Ett fält kan således vara arbetslivet, utbildningssammanhang eller föreningslivet.

3.2.1 Socialt kapital

Det finns en mängd olika definitioner på socialt kapital och begreppet har definierats på både kollektiv- och individnivå. Det innebär att det finns flera olika sätt att för hålla sig till socialt kapital (Se Coleman 1990; Granovetter 1974; Putnam 2000). I denna studie utgår jag från socialt kapital på individnivå och genom bland annat Pierre Bourdieus definition av socialt kapital. Fördelen med att använda Bourdieus definition i SCCT-teorin, är för att försöka förklara socialt kapital som den tillgång som individen har i sina relationer och på vilket sätt dessa tillgångar skapar social mobilitet och social reproduktion. Det sociala kapitalet innebär således de sociala tillgångar en individ har, det vill säga de mänskliga relationer, kontakter, grupptillhörigheter och sociala nätverk denne ingår i. Socialt kapital skapas genom relationer, vilket också innebär att individen får tillgång till en sorts innanförskap i form av kollektivt ägda kapital - med möjlighet till att skaffa andra tillgångar och makt (Bourdieu 1986; Widigson 2013).

24

De sociala relationerna bidrar således med en viktig roll för individen med olika sorters stöd och resurser baserade på grupptillhörighet. Värdet av individens sociala kapital menar Bourdieu (1986) kan variera beroende av nätverksmedlemmarnas sociala, ekonomiska och kulturell kapital. Individens kontaktnätverk har olika betydelse i olika kontexter (fält) - vissa individer i ens kontaktnät kan ge en tillgång till ett visst social kapital. Det gäller att ha rätt kontakter för att det sociala kapitalet ska ha något värde. Ett exempel som Bourdieu vanligen använder sig av, är att en prestigeexamen från universitetet i sig inte garanterar en framgångsrik yrkeskarriär. För att individen ska öka sina möjligheter och försäkra sin position i arbetslivet och andra sociala förmåner krävs också stöd från det sociala kapitalet (släkt och kontakter). Det innebär således att individens sociala kapital kan vara en betydelsefull tillgång för att denne att kunna få utdelning på ett annat kapital, i detta fall kulturellt- och utbildningskapital (Broady 2002). Boudieus defiition av socialt kapital kommer att användas i den konceptuella modellen som ett centralt begrepp som visar att individens inre och yttre faktorer samt dennes insikt och utsikt påverkas av sitt sociala kapital. Intentionen är att lyfta fram de sociala tillgångar och relationers betydelse för unga människors utbildning- och yrkesval – vilket SCCT-teorin inte gör. Det vill säga sociala kontakters åsikter, råd och förmedling av information.

3.3 Ego-nätverk enligt SNA

Enligt Scott & Carrington (2011, s11-12) består ett socialt kontaktnätverk i en SNA av en samling av noder som representerar aktörer, i form av individer eller organisationer, dessa noder förbinder en eller flera länkar av relationer och kan se olika ut. Dessa relationer kan förklaras av exempelvis familjerelationer, vänskap, arbetsrelationer eller samarbeten.

Ett begrepp som lyfts fram i en SNA, är ett ego-nät, det vill säga en individs (ego) nätverk som kretsar runt en specifik social aktör (alter) som kan vara exempelvis en individ eller en organisation (myndigheter, verksamhet). Alla alter-noder har en relation till ego-nät, Dessa individer (alter) kan tillföra med ojämlika resurser, exempelvis flöden,

emotionellt stöd eller ekonomiskt utbyte, och i den konceptuella modellen kan dessa

resurser vara i form av förmedling av information och kunskap om utbildning och yrkesval, tillgång till nya kontakter samt erfarenhetsutbyte (Crossley et. al 2015 s1-5). Vidare bidra med såväl positiva som negativa föreställningar, åsikter, tankar och stödjande/hindrande kommentarer om högskoleutbildningsvalet (Se figur 4: Flöden). Med koppling till Granovetter (1973) studie finns det även nära och yliga relationer med

25

såväl starka som svaga länkar i kontaktnät. Detta kan bidra till att individens ego-nätverk, kan dels utvidgas genom tillgång till nya ytliga kontakter och bredda sitt sociala nätverk (Se figur 4: Alter 3 som är en ytlig kontakt leder till nya alter som 3a, 3b och 3c), vilket ger möjlighet till tillgång till ny information och perspektiv avseende valalternativ från varje enskild alter.

Individens ego-nätverk kan således bestå av både nära och ytliga aktörer. I vardagslivet kan det handla om nära aktörer som närstående, vänner, och bekanta som fyller en viktigt och nödvändig funktion för individen.Vidare kan det sociala nätverket bestå av ytliga aktörer som exempelvis representanter från arbets- och studielivet eller professionella aktörer till exempel tjänstemän, myndighetspersoner, yrkesverksamma, arbetsgivare som ingår i ett ytligt nätverk. Inom dessa kontaktnätverk kan dessa aktörer bidra med olika sorters stöd och resurser till individen - och förutom i form av information och åsikter ges även emotionellt, socialt och praktiskt stöd – vilket innebär att ego-nätverk har en stor inverkan för individens delaktighet, trygghet och sociala position i samhället (Jmf Bourdieu 1986; Granovetter 1973; Mac Innes 2015). Nedan finns en figur som illustrerar ett ego-nätverks länkar och relationer till sina alter.

Figur 4. Förklaringsmodell för ett sociogram utifrån ego-nätverk med nära och ytlig relation.

3.4 Konceptuell modell

Kontext är ett återkommande diskussionsämne i litteratur inom samtidens studie- och karriärvägledning (Lovén 2015a). De förekommande karriärvägledningsteorierna har många gånger kriterats – bland annat för att kontextuella faktorer har ignorerats och blivit ”kritiserat för brist på konceptualisering av de omgivningar som påverkar individers karriär (Thomsen et. al 2015, s157)”. Som tidigare framgått kan vi konstatera att SCCT-teorin är ganska tunn när det gäller de kontextuella faktorernas påverkan på individers

26

karriärval. Baserat på de centrala begreppen från Bourdieus kapitalteori och SCCT-teorin har en konceptuell modell skapats – genom att dessa två teorier har kombinerat och sammanfogas tillsammans med begreppet ego-nätverk från SNA.

I den konceptuella modellen har utgångspunkten tagits från SCCT-teorins modell och kompletterat med nya tillägg utifrån den tidigare forskningen om socialt kapital och dess sociala kontakter (Bourdieu 1986; Granovetter 1973; Putnam 2000). Dessa tillägg som gjort är främst under begreppet kontextuell påverkan i SCCT-teorin – som har nu utvidgas med tre nya bärande begrepp för individers karriärsval- och beslutsprocess: (I) Inre och

yttre faktorer, (II) förväntad insats samt (III) val- och beslutsfattande.

Figur 2. En konceptuell modell för analys av individens karriärsval och sociala nätverkets betydelse.

3.4.1 Inre och yttre faktorer

Det först nämnda begreppet, inre och yttre faktorer kretsar runt individen som en cirkel – och innerst finns individen själv som påverkas av en rad olika faktorer och variabler.

Inre faktorer avser individens självbild och den egna självuppfattningen om sina

intressen och arbetsvärderingar - vad denne ser som möjligt och inte möjligt som karriäralternativ - vilket utvecklades redan från början, när denne var barn – genom medveten eller omedveten påverkan av sina individuella förutsättninga, genus, etnicitet och påverkansfaktorer som tidigare lärande-erfarenheter samt upplevd självförmåga (Jmf Gottfredson 2002). Individens intressemönster tenderar också att förändras över tid, på grund av yttre faktorer som exempelvis den sociala omgivningen (sina närmsta omgivning och socialt kapital), miljö, media, normer och föreställningar som finns i samhället (Lent et. al 1994). Ett centralt begrepp i den konceptuella modellens första dimension är socialt kapital, markerat i gult (se figur 2), som kretsar runt om den enskilde individen och fyller en viktig funktion för individen med olika sorters sociala relationer,

27

tillgångar och resurser baserade på grupptillhörighet och social status (Jmf Bourdieu 1986). Dessa inre och yttre faktorer påverkar således individens intressen, värderingar, karriärval och agerande. Kunskapen om sig själv och föreställningar om omvärlden präglar således individens tankemönster.

3.4.2 Förväntad insats

I modellens andra dimension finns individens insikt och utsikt om sig själv och sin omvärld, alltså kunskap och förståelse om sina individuella förutsättningar (insikt) - i relation till sina möjligheter avseende utbildning- och yrkesval baseras på sin kunskap om arbetsmarknaden och dess omvärld (utsikt). Individens insikt och utsikt påverkas även av dennes förväntade insats och förväntat utfall (resultat-förväntningar). Det andra begreppet, förväntad insats kan förklaras som individens resonemang om sin arbetsinsats och ansträngning i relation till den uppsatta aktiviteten eller målet (till exempel tilltron till den egna förmågan att klara högskolestudier). Begreppet förväntat

utfall4, kan beskrivas som individens tro och förhoppning på det förväntade resultatet och dess belöningar. Exempelvis om jag väljer att satsa på en högskoleutbildning inom ekonomi (förväntad insats), så förväntar jag mig ett resultats-utfall att bli erbjuden ett kvalificerat jobb med möjlighet till att kunna avancera inom yrkesområdet (förväntat utfall). Detta kan ses som ett utbytesperspektiv ”vad blir utfallet av mitt engagemang eller min prestation av aktiviteten”.

I en cirkel innanför individens insikt och utsikt finns ego-nätverket. I ego-nätverket

(individens sociala kontaktnätverk) finns olika sociala relationer i form av nära och ytliga

kontakter som varierar i styrka och värde. Det sociala nätverket kan även begränsa individens vyer exempelvis föräldrarnas och omgivningens förväntningar, attityder och styrande på dennes framtidsval. Vidare är det sociala nätverket inte bestående, utan kan utforma sig under livets gång - när individer möter andra personer som bidrar med exempelvis olika typer av information och resurser om arbetsliv och studier kan således vidga deras vyer (Jmf Granovetter 1973).

3.4.3 Val- och beslutsfattande

Det sistnämnda begreppet är val- och beslutsfattande som handlar om individens personliga måluppfyllelse och aktiviteter som påverkas av såväl inre och yttre faktorer som individens förväntningar av sin insats och resultatets utfall. Det sociala kapitalet och

4

28

dess ego-nätverk tenderar också att påverka individens beslutsamhet i olika faser av livet. Olika typer av sociala relationer kan bidra med olika typer av värde för individen. De olika kontaktnätverken kan bidra med information, kunskap, stöd och resurser på olika sätt, vilket i sin tur kan påverka individens såväl inre motivation (självförverkligande, personligt tillfredställelse, nyfikenhet, mening) som yttre motivation (belöningar, rädsla, erkännande från andra, bestraffningar). Motivationsbegreppen har tillkommit i den konceptuella modellen genom begreppet personliga mål, enligt Lent et al (1991) som menar vilken beslutsamhet individen känner inför ett uppsatt mål eller aktivitet. Motivationsfaktorerna i den tredje dimensionen har en stor tendens att avgöra vilken beslutsamhet individen känner inför ett utbildning- och yrkesval. Individens ambitioner och karriärbeslut kan således förändras och varierar över tid.

3.4.4 Sammanfattning av teoriförankring

De teoretiska utgångspunkterna är essentiella för att besvara studiens frågeställningar. Den skapta konceptuella modellen kommer att tillämpas för att göra ett försök för analysera det empiriska materialet genom att modellen lägger fokus på kontextuella variabler samt det sociala kapitalet och dess tillgångar i form av kontakter och resurser som tenderar att påverka individers självbild (insikt-utsikt), förväntningar samt val- och beslutsfattande. Begreppet socialt kapital från Bourdieu och begreppet ego-nätverk enligt SNA, kommer att användas för att analysera individens sociala nätverk och dess inverkan, detta beskrivs mer i avsnitt (4.4). Figuren i den konceptuella modellen och dess centrala begrepp kommer att användas för att få en förståelse av det empiriska materialet. Begreppet upplevd självförmåga och personliga mål används för att besvara följande frågeställning: Hur kan informanternas könsbrytande högskoleutbildningsval förstås? Vidare är ambitionen att öppna för fler olika typer av analyser och perspektiv genom att använda centrala begrepp som: inre och yttre faktorer, förväntad insats samt motivtionsfaktorer för att besvara följande frågeställning: Vilka faktorer har uppmuntrat eller motiverat informanterna att fatta ett könsbrytande utbildning- och yrkesval?

29

4 Metod och genomförande

I följande avsnitt presenteras studiens metodologiska ansatser, tillvägagångssätt och forskningsstrategi samt forskningsetiska resonemang. En kritisk metoddiskussion om undersökningens tillförlitlighet, validitet och reliabilitet genomförs i kapitel 6.

4.1 Val av undersökningsmetod

Studiens metodologiska utgångspunkt bygger på en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Intentionen med denna studie är att undersöka vilken betydelse socialt kapital har för informanternas könsbrytande högskoleutbildning- och yrkesval. Utgångspunkten är att studera vilka resurser och stöd informanterna genom sina nätverk har fått för att göra ett icke-könsstereotyp högskoleutbildning- och yrkesval, samt vilka motiv kan ha uppmuntrat och påverkat deras högskoleutbildningsval.

Enligt Alvesson & Sköldberg (2017) används en kvalitativ metod när forskaren är intresserad av förståelse för mänskliga avhandlingar, öppen och mångtydig empiri där det ges flera olika möjligheter i tolkningsarbetet. Bryman (2018) menar att i en kvalitativ metod utgår forskaren från studiesubjektens perspektiv istället för forskarens idéer. Ett viktigt särdrag i en kvalitativ studie är att det finns en närmare relation mellan forskaren och det som studeras, vilket ger bättre möjligheter till en djupare analys och en högre grad av helhetsförståelse via intervjuer eller observationer. Tonvikten läggs således på ord, meningar, berättelser än siffror (kvantifiering) vid insamling av data.

Alvesson & Sköldberg (2017) menar att den abduktiva ansatsen är den metod som används i verkligheten och innebär att ett enskilt fall tolkas utifrån ett hypotetiskt övergripande mönster. Abduktion innefattar drag från både den deduktiva och den induktiva ansatsen. Tolkningsarbetet bygger utifrån nya iakttagelse för att tillföra nya fall och egna moment. Författarna beskriver den abduktiva processen som följande ”under processens gång utvecklas dels det empiriska tillämpningsområdet succesivt, dels justeras och förfinas även teorin (Alvesson & Sköldberg 2017, s13)”. Det innebär att det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån en konceptuell modell bestående av teoretiska begrepp som ligger till grund för studiens analys. Tidigare forskning kommer inte att användas som mekanisk applicering utan snarare som inspirationskälla för att upptäckta mönster för att skapa förståelse. Forskningsprocessen kommer att alternera mellan teori och insamlad empiri – och dessa kommer omtolkas i skenet av varandra. En fördel med att använda den abduktiva ansatsen är för att kunna fritt tolka det empiriska materialet,

30

utan att fastna vid förutbestämda teorier – detta innebär att forskaren kan arbeta mer förutsättningslöst (Alvesson & Sköldberg 2017 s13-14).

Studiens problemformulering grundar sig i forskarens egna observationer och erfarenheter som verksam studie- och karriärvägledare. Genom den tidigare forskningen grundar sig en förförståelse om att sociala kontakter har stor betydelse för individens etablering i arbets- och studielivet. En annan förförståelse grundar sig i valda teoretiska utgångspunkter som pekar på att unga människors utbildning- och yrkesval påverkas av såväl individuella som kontextuella faktorer. I samband med processen att inhämta, bearbeta och analysera det empiriska materialet har en konceptuell modell skapats. Detta då studiens teoretiska utgångspunkt, SCCT-teorin, lägger stor vikt på individens faktorer i samband med karriärval - och avsaknaden av den kontextuella påverkan och i synnerhet sociala relationers inverkan på individers karriärval, som tidigare beskrivits under (avsnitt 3.3) lett till att den konceptuella modellen har tagits fram.

Motivet till att tillämpa den konceptuella modellen för att analysera det empiriska materialet har således uppkommit vid brister i de teoretiska utgångspunkterna, bland annat har SCCT-teorin kombinerats med Bourdieus kapitalformer och begreppet socialt nätverk (Se avsnitt 4.4). Intentionen med att använda den konceptuella modellen och resursgenerator som analysmetod, är för att öppna för fler olika typer av resultat och analyser. Detta innebär att studien har arbetat utifrån en abduktivt ansats – genom att studien har växlat mellan teori och empiri. Den konceptuella modellen har på sätt utvecklas under processen av undersökningens framarbetade teman. Nedan ges en illustration över den metodiska processen och hur studiens konceptuella modell utvecklas.

31

4.2 Urvalskriterier och avgränsning

Empirin har samlats in genom 12 kvalitativa intervjuer som bestod av manliga studenter mellan 22 år och 31 år vid ett svenskt lärosäte. Dessa informanter räknas som unga vuxna män, som tidigare nämnts unga vuxna avses i föreliggande undersökning, åldern från 18 år och till mitt/sena tjugoårsåldern. Några av informanter påbörjade sina studier strax innan trettioåldern, därför kan dem räknas som unga vuxna. Gemensamt för alla är att de studerar ett treårigt utbildningsprogram (med undantag två program som är 3,5 år) vid samma lärosäte. Samtliga informanterna identifierar sig som manliga studenter och är aktiva studenter vid sju olika utbildningsprogram på grundnivå. Informanterna representerar föreliggande program:

• Biomedicin analytikerprogrammet, Förskollärarprogrammet, Kriminologiprogrammet, Grundlärarutbildningen i fritidshem, Sjuksköterskeprogrammet, Socionomprogrammet och Studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Motiveringen till att jag har valt en spridning av olika utbildningsprogram ligger i att det inte är av största vikt att generalisera studien. Min intention är istället att undersöka och uppnå förståelse om hur det kommer säg att informanterna har valt en icke-könsstereotyp högskoleutbildning5 _{och vilken betydelse det sociala nätverket har för deras utbildning-} och yrkesval. Att välja informanter från olika program kan på så sätt ge flera dimensioner och perspektiv på forskningsfrågan. En annan förklaring med spridningen är att skydda deltagarnas anonymitet – eftersom vid några utbildningsprogram finns det endast ett fåtal manliga studenter och därför finns det risk att informanten skulle kunna spåras och identifieras (Vetenskapsrådet 2002). En presentation av samtliga informanter beskrivs mer ingående i (appendix 1).

Vid urvalsprocessen användes ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att urvalet inte grundades på slumpmässighet (Larsen 2009). Jag kontaktade personer som bedömdes vara intressanta och lämpliga för att ingå i undersökningen. I det första steget kontaktade jag utbildningsadministrationen på ett lärosäte i Sverige för att få listor på samtliga aktiva och registrerade manliga studenter vid utbildningsprogram inom vårdvetenskap, pedagogik, socialt arbete, karriärvägledning, utbildningsvetenskap och kriminologi. De valda utbildningarna har enligt antagningsstatistik en ojämn könsfördelning, där två av tre antagna sökande är kvinnliga studenter.

5

UHR:s ntagningsstatistik visar att samtliga sju utbildningsprogram domineras av kvinnliga studenter. Majoriteten av de som blev antagna till de sju utbildningsprogrammen hösten 2020 är kvinnor – i jämförelse med hösten 2018, när flertalet av informanterna påbörjade studierna, är den ojämna könsfördelningen nästintill detsamma.

32

I det andra steget, har jag kontaktat personer i mitt nätverk som jag tror kan stödja med andra kontakter som kan vara intressant för undersökningen, denna urvalsmetod kallas för snöbollsmetoden (Alvehus 2019). Därefter har jag kontaktat informanterna via E-mail med förfrågan om intresse för att medverka i en intervjuundersökning. Ett informationsblad om intervjustudien skickades ut till samtliga studenter inom ramen för urvalskriterierna (se kriterier för val av informanter) som jag fick från studieadministrationen och via mitt kontaktnätverk. Förutom ett informationsblad fick studenterna också anmäla sig via en digital enkätanmälan till studiens undersökning. Urvalet av informanterna skedde genom ett godtyckligt och strategiskt urval som innebär att informanterna har valts utifrån från vissa kriterier (Alvehus 2019). Kriterier för val av informanter:

- Individ som identifiera sig som man.

- Individ som är ung vuxen – mellan 18-30 år (när de påbörjade sina studier). - Individ som är aktiv student vid ett utbildningsprogram inom hälsa och vård, barn och skola samt socialt arbete.

4.3 Intervjuundersökning

Vid inhämtade av empiri har jag utgått från en semistrukturerad intervjuguide, bestående av öppna frågor med specifika teman kopplade till studiens syfte, teorier och centrala begrepp (se appendix 5). Fokus har särskilt varit på informanternas egna berättelser om deras högskole- och utbildningsval samt vilka personer i deras sociala nätverk, eller personer som de har stött på i skilda tidpunkter, händelser och brytpunkter i livet, som har varit viktiga för deras utbildning- och yrkesval (Crossley et. al 2015).

Enligt Kvale & Brinkmann (2014) ger intervjuer en mångsidig bild av individens upplevelser. Den kvalitativa forskningsintervjun möjliggör för forskaren att förstå världen utifrån informantens synvinkel, perspektiv och ges utrymme till denne att utveckla mening ur den egna livserfarenheter (Jmf Bryman 2018). Fördelen med intervjuer är att det ”/…/ ligger på hur intervjupersonen uppfattar och tolkar frågor och skeenden, det vill säga på det som intervjupersonen upplever vara viktigt vid en förklaring och förståelse av händelser, mönster och beteenden (Bryman 2018, s563)”. En annan fördel med intervjuer är att det möjliggör en djupare förståelse av informanternas svar genom att det går att ställa följdfrågor och att informanten ges möjlighet till att komplettera och klargöra sitt svar.

Intervjusituationen tog utgångspunkt från ett narrativt samtal och jag har använt mig av en intervjuguide och följde en struktur med utrymme till friare samtalsflöde vid samtliga intervjuer (se appendix 6). Under intervjusituationen har utgångspunkten varit att försöka