• No results found

Omvårdnadshandledning, ett behov i det dagliga arbetet?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Omvårdnadshandledning, ett behov i det dagliga arbetet?"

Copied!
22
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

OMVÅRDNADSHANDLEDNING,

ETT BEHOV I DET DAGLIGA

ARBETET?

EN KVANTITATIV TVÄRSNITTSSTUDIE

ALEXANDRA JOHANSSON

(2)

OMVÅRDNADSHANDLEDNING,

ETT BEHOV I DET DAGLIGA

ARBETET?

EN KVANTITATIV TVÄRSNITTSSTUDIE

ALEXANDRA JOHANSSON

SARAH KRISTOFFERSSON SVENSSON

Johansson, A & Kristoffersson Svensson, S. Omvårdnadshandledning, ett behov i det dagliga arbetet? En kvantitativ tvärsnittsstudie. Examensarbete i omvårdnad

15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle,

institutionen för vårdvetenskap, 2013.

Bakgrund: I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra

utmaningar och höga förväntningar. Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa utmaningar ger en ökad kompetens och förbättrad självkänsla. I dagens

arbetsmiljö, präglad av tidsbrist och hög arbetsbelastning, kan svåra situationer lätt uppstå. Genom en strukturerad handledning tillsammans i grupp möjliggörs reflektioner och bearbetning av etiskt svåra situationer.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse

hos leg. sjuksköterskor för schemalagd omvårdnadshandledning, på ett mindre sjukhus i södra Sverige.

Resultat: Studien visar att övervägande delen av antalet deltagare är positiva till

att delta på omvårdnadshandledning. Majoriteten respondenter ansåg att behovet av omvårdnadshandledning fanns på arbetsplatsen och huvudparten av dessa var också överens om att schemalagd tid borde avsättas.

Nyckelord: Behov, Intresse, Leg. Sjuksköterska, Omvårdnadshandledning,

(3)

CLINICAL SUPERVISION, A

NEED IN THE DAILY WORK?

A QUANTITATIVE CROSS-SECTIONAL STUDY

ALEXANDRA JOHANSSON

SARAH KRISTOFFERSSON SVENSSON

Johansson, A & Kristoffersson Svensson, S. Clinical supervision, a need in the daily work? A quantitative cross-sectional study. Degree project in nursing 15

credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of

Care science, 2013.

Background: Many professionals are faced with difficult challenges and high

expectations in their daily work. To process and reflect on these challenges provide increased skill and also improved self-esteem. In today’s work environment, characterized by lack of time and heavy workload, difficult

situations can easily arise. Through structured mentoring, in groups, reflection and processing of ethically difficult situations are made possible.

Objective: The aim of this study is to investigate whether there is a need and/or

interest in reg. nurses for scheduled clinical supervision. The study was conducted in a small hospital in southern Sweden.

Results: The study shows that the vast majority of the participants are interested in

participating in clinical supervision. The majority of the respondents felt that there is a need for nursing supervision in their workplace. Most of them also were of the idea that scheduled time should be devoted to supervision.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION 5 BAKGRUND 5 Definition 6 Handledarens roll 6 Handledningens utbredning 6 Effekterna av omvårdnadshandledning 6 Problemområde 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 7

METOD 8

Enkät 8

Urval 8

Datainsamling 8

Databearbetning och analys 9

Etiska överväganden 9 RESULTAT 9 Tabell I 9 Tabell II 11 Tabell III 11 Tabell IV 12 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 13 Enkät 13 Analysmetod 14 Resultatdiskussion 14 Tabell I 14 Tabell II 14 Tabell III 15 Tabell IV 16 SLUTSATS 16 REFERENSER 17 BILAGOR 19 Bilaga 1: Enkät 20 Bilaga 2: Informationsbilaga 21 Bilaga 3: Samtyckesbilaga 22

(5)

INTRODUKTION

Författarna som läser sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola, termin 5, upplever att nervositeten och stressen av att vara nyutexaminerad sjuksköterska är stor. Detta blir mer påtagligt då den avslutande terminen inom kort påbörjas. Under utbildningens gång anser författarna att omvårdnadshandledning spelat en central roll i den bearbetande processen av kliniska upplevelser.

Omvårdnadshandledning, fortsättningsvis även benämnt som OH, har i

utbildningen stärkt författarna i den framtida yrkesrollen och givit möjlighet till reflektion och eftertanke.

Då författarna upplever att sjuksköterskan dagligen handskas med etiskt komplicerade situationer samt svårfattade beslut, är det för författarna en

självklarhet att bearbetning och reflektion borde vara en del av det dagliga arbetet. Under den praktiska yrkesutövningen har detta dock inte påträffats på några av de avdelningar där författarna genomfört sin praktiska utbildning. Detta trots att forskning tydligt visat på positiva effekter av omvårdnadshandledning. En artikel skriven av Berggren & Severinsson (2000) tyder på att omvårdnadshandledning har positiva effekter på arbetsglädje,

kompetensutveckling, den moraliska känsligheten såväl som en minskning av upplevd stress och utbrändhet.

Omvårdnadshandledning utgör en obligatorisk del av sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola sedan 1993, Lindell (2003), varför författarna antog att detta var etablerat och sedan länge ett använt redskap hos yrkesverksamma

sjuksköterskor. När författarna blev medvetna om bristen på tid och tillgång till gemensam reflektion väcktes intresset för att undersöka behovet av

omvårdnadshandledning.

BAKGRUND

Omvårdnadshandledning är ett etablerat arbetssätt på sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskola, där det finns en utformad modell för

omvårdnadshandledning utarbetad av Lindell (2003). Handledningen infördes då utbildningen blev treårig, 1993, och är sedan dess obligatorisk och en naturlig del av utbildningen.

I sitt dagliga arbete är det många yrkesutövare som ställs inför svåra situationer och höga förväntningar. Detta kan i sjuksköterskans fall vara svårt sjuka patienter och tillhörande etiska dilemman. Dessa patienter innebär utmaningar för den färdiga sjuksköterskan och den lärande studenten då denne även måste applicera situationen till sin egen lärandeprocess (Tveiten, 2010). Att kunna bearbeta och reflektera kring dessa situationer ger en ökad kompetens för oss både som individer och yrkesutövare, en tillämpad strukturerad handledning underlättar detta. Hög arbetsbelastning och brist på tid bidrar till en försämrad arbetsmiljö och kan i längden leda till utbrändhet. Tveiten (2010) menar att handledning i dessa fall kan verka förebyggande.

(6)

Definition

Det finns enligt Tveiten (2010) ingen enig definition av vad handledning innebär. Han menar dock att:

”Man måste veta vad man gör, varför man gör det och hur man gör det- annars kan handledningen bli slumpartad.” s.19

Enligt Svensk SjuksköterskeFörening och Riksföreningen för Yrkesmässig Handledning (2003) beskrivs handledning i omvårdnad som:

”Den yrkesmässiga handledningen skall vara ett forum där sjuksköterskan kan ta upp situationer från sitt dagliga arbete till granskning tillsammans med kollegor. Denna form av handledning är en pedagogisk process, där självupplevda/patientrelaterade situationer klarläggs, bearbetas och knyts samman kognitivt och affektivt genom egen reflektion, kollegial granskning och stöd samt fördjupning och vidgning av situationen. Handledningen kräver regelbundenhet och ett systematiskt genomförande, där

klimatfaktorerna äkthet, acceptans, ansvar, stöd och utmaning utgör grunden.” s.5

Handledarens roll

Omvårdnadshandledning kräver en handledare som är legitimerad sjuksköterska och som utöver detta även har god självkännedom och kunskap i att bedriva handledning. Denne ska också kunna hålla distans nog för att situationerna ska kunna bearbetas ur ett utifrån perspektiv. (SSF & RfYHO, 2003)

Handledningens utbredning

I tidningen vårdfokus skriver Ejd (2000) en artikel som redovisar uppgifter kring hur utbredd omvårdnadshandledning är på svenska sjukhus. Av de 67 % som svarade på undersökningens enkät uppgav 52 % att det fanns professionell handledning. Dock innefattade det all form av handledning och inte specifikt omvårdnadshandledning. De sjukhus som uppgav att de inte hade

grupphandledning visade däremot stort intresse för detta. Effekterna av omvårdnadshandledning

Enligt Demerouti et al (2000) har sköterskor som är missnöjda med sitt arbete på grund av hög arbetsbelastning en tendens att hålla sig själv på avstånd från patienter och arbetsuppgifter vilket resulterar i minskad vårdkvalitet. Hyrkäs & Lethi (2003) menar i sin studie att kontinuerligt kvalitetsarbete tillsammans med omvårdnadshandledning förbättrar patientens tillfredsställelse och den generella kvaliteten på vården. Även SSF & RfYHO (2003) har funnit att omvårdnadshandledning är ett sätt att vidareutveckla och säkra kvaliteten i den kliniska omvårdnaden. Det anses också vara en pedagogisk process där

sjuksköterskor med hjälp av sina kollegor kan bearbeta och granska självupplevda omvårdnadssituationer.

En studie gjord av Bégat et al (1997) beskriver att sjuksköterskor efter nio

månaders omvårdnadshandledning kände sig mer trötta efter sitt arbetspass och att arbetsbördan var oförändrad. Däremot upplevdes arbetssituationerna som mer hanterbara samt att stöd från kollegor och omvårdnadsgrupp hade förbättrats.

(7)

En annan studie gjord kring sjuksköterskors upplevelser av hur

omvårdnadshandledning påverkar deras arbete är Bégat et al.(2005). Den visar att sjuksköterskor upplever sin arbetssituation som påfrestande vilket påverkar deras dagliga arbete negativt. Sjuksköterskorna som deltog i omvårdnadshandledningen uppgav att de kände mindre fysiska symtom på stress, hade reducerad ångest och upplevde att dem hade mer kontroll.

Butterworth (1999) menar att sjuksköterskor har de högsta stressnivåerna av all vårdpersonal. Att samlas i grupp för att diskutera, reflektera och bearbeta situationer, som har en negativ påverkan på sjuksköterskors förmåga att hantera dagliga arbetsuppgifter, kan vara ett hjälpmedel för att minska stresskänslorna. Enligt Elmcrona & Kilebrand Winroth (1997) stärker OH sjuksköterskans självbild och yrkesidentitet som i sin tur förbättrar förhållandet mellan patienten och sjuksköterskan. De menar även att OH styrker förhållandet mellan

sjuksköterskan och kollegor. Elmcrona & Kilebrand Winroth (1997) menar att OH i dagliga omvårdnadssituationer är användbart och utvecklar sjuksköterskans personliga och professionella roll. Vid sådana träffar ges det för deltagarna möjlighet till ökad självinsikt, självkännedom och få större insikt i kollegors agerande.

Problemområde

Det finns mycket litteratur och studier kring omvårdnadshandledning som syftar till att utvärdera dess effekter, dock saknas studier som granskar utbredning, behov samt intresset av implementering. Det är därför av intresse för oss författare att undersöka hur ett sjukhus i vår närmiljö ställer sig till detta.

SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR

Studiens syfte är att undersöka om det finns ett behov och/eller intresse hos legitimerade sjuksköterskor för schemalagd omvårdnadshandledning på ett mindre sjukhus i södra Sverige.

En frågeställning som författarna är intresserade av att få svar på är om de som haft omvårdnadshandledning på sin utbildning är mer eller mindre benägna att vara intresserade av att delta.

Definitioner

För att säkerställa att deltagarna och författarna delat samma uppfattning angående omvårdnadshandledning definierade författarna detta enligt följande (Kisthinios, 2012):

”Omvårdnadshandledning innebär att sjuksköterskor och/eller undersköterskor träffas regelbundet i en sluten grupp för att med fokus på omvårdnad reflektera kring dess problem, möjligheter och dilemman. Gruppen träffas regelbundet där det vid varje tillfälle är en och samma sjuksköterska som är ledare för gruppen.”

(8)

METOD

Kvantitativ metod har använts för att undersöka studiens syfte då syftet avser att mäta insamlad data. Kvantitativ metod som ansats mynnar ut i numerisk

observation (Backman, 2010). Till den kvantitativa ansatsen har det i denna studie valts att inhämta data med hjälp av en egenutformad enkät, se bilaga 1. Då denna studie beskriver flera egenskaper hos en grupp är den av deskriptiv typ, även kallad tvärsnittsstudie, (Olsson & Sörensen, 2011).

Enkät

Då det inte fanns en redan utformad enkät som tydligt gav svar på studiens syfte, konstruerades en egen. Av de 11 frågorna i enkäten är 10 slutna och 1 öppen. Enkäten har granskats av sex sjuksköterskor som överensstämmer med

författarnas inklusionskriterier. Dessa har besvarat enkäten och gett respons. Detta har skett i två omgångar då enkäten omkonstruerades.

Urval

Studien har genomförts på ett mindre sjukhus i södra Sverige. Detta på grund av att sjukhuset är mindre till storleken vilket gav möjligheten att generera ett större antal respondenter i förhållande till sjukhusets storlek.

Studiens inklusionskriterier innefattade alla legitimerade sjuksköterskor som var anställda vid det berörda sjukhuset och som arbetade på vårdavdelningarna samt akutvårdsavdelningen vid tillfället för datainsamlingen. Dessa avdelningar valdes då arbetet här bedrivs patientnära i större utsträckning än på mottagningarna. I studiens resultat kommer avdelningarna benämnas avdelning 1-8, vilka inte kan härledas till respektive avdelning då namnen på avdelningarna är fingerade. De som exkluderades från studien var legitimerade sjuksköterskor som var anställda i egenskap av enhetschefer.

Av 65 tillfrågade legitimerade sjuksköterskor deltog 58 stycken. De resterande sju avböjde och utgör externt bortfall. En deltagare utav de 58 svarade inte på en av enkätens frågor och utgör då studiens interna bortfall.

Av de 58 tillfrågade uppgav fem deltagare att OH fanns på deras arbetsplats. Datainsamling

Innan studien kunde påbörjas inhämtades ett skriftligt godkännande från chefsöverläkaren på det valda sjukhuset som i sin tur öppnade upp för vidare kontakt med berörda enhetschefer.

De valda avdelningarnas respektive enhetschef kontaktades innan

datainsamlingen via telefon och mejl. Samtliga besvarade telefonsamtalen och gav muntligt godkännande av studiens genomförande på avdelningarna, samt uppgav emailadress för erhållande av skriftlig information och kopior av enkäten med informations- och samtyckesbilaga, se bilaga 2 & 3. Enhetscheferna uppmanades att ta kontakt med författarna vid eventuella frågor.

(9)

Enkäterna tillsammans med informations- och samtyckesbilaga distribuerades till samtliga vid tillfället närvarande sjuksköterskor på avdelningarna under fyra dagar. Sjuksköterskorna erhöll muntlig och skriftlig information om studien och dess syfte samt tillfrågades om frivilligt deltagande. För att bevara deltagarnas konfidentialitet behandlades de ifyllda enkäterna konfidentiellt genom att de efter ifyllandet förvarades i ett förslutet kuvert. Då den ifyllda samtyckesblanketten skiljdes från frågeformuläret fanns ingen möjlighet att identifiera vilken enkät som tillhörde respektive deltagare. Samtyckesblanketterna förvaras i ett enskilt förslutet kuvert och kommer tillsammans med enkäterna att förstöras då studien blivit godkänd och publicerad.

Databearbetning och analys

Bearbetning av data gjordes med hjälp av SPSS 20.0, (IBM SPSS Statistics 20, IBM, New York, US) ett statistiskt dataprogram. Detta program valdes då det är smidigt, förståeligt och enkelt att hantera. Programmet nerladdades gratis via internet med tillhörande instruktionsmall. Med hjälp av instruktionerna programmerades SPSS till att överensstämma med enkätens svarsalternativ. Därefter fördes de 58 enkäterna med tillhörande svar in i programmet. Författarna tog hjälp av två, inom ämnet SPSS, erfarna lärare från Malmö

högskola då statistik skulle tas fram. Utifrån detta har tabeller och diagram tagits fram samt statistiska analyser gjorts.

Etiska överväganden

För att bevara deltagarnas känsla av vara anonyma behandlades all insamlad data konfidentiellt. Då samtyckesbilagan åtskiljdes från frågeformuläret var och är det inte möjligt att härleda en deltagare till respektive enkät.

Enkäten utformades med hänsyn till att dess frågor inte skulle vara etiskt komplicerade. Detta säkerställdes genom att enkäten blev prövad.

För att bibehålla en god forskningsetik under hela forskningsprocessen har författarna tagit hänsyn till Lagen om etikprövning, 2003:460. Denna lag kräver bland annat att forskning måste bli godkänd i en etisk prövning. Den skriftliga ansökan skickades till Malmö högskola för granskning och godkännande den 2012-10-01. Två dagar därefter deltog författarna på ett seminarie där studien fick ett muntligt godkännande. Då studien inte begränsades av några etiska svårigheter var studiens etikansökan enligt Malmö högskola godkänd och behövde inte genomgå vidare granskning av etikrådet.

RESULTAT

Här nedan presenteras de resultat som framkommit i studien. För att lättare få överblick över resultatet presenteras detta i form av tabeller.

Fem av deltagarna uppgav att dem hade omvårdnadshandledning på arbetsplatsen och blev i enkäten tillsagda att gå vidare till frågor som av författarna senare exkluderats. Dessa medverkar inte i frågeställningar som presenteras i resultatet.

(10)

Tabell I

Tabell ett visar antalet respondenter som uppger att behovet av OH finns/inte finns, fördelat på respektive avdelning. Det visar även

hur många av dessa som anser att det borde/inte borde avsättas tid i schemat för OH.

Tabell I. Schemaläggning av OH i förhållande till behov och avdelning.

Tycker Du att det finns ett behov på din arbetsplats för OH? Ja Nej

Tycker Du att det borde det avsättas schemalagd tid för

OH?

Tycker Du att det borde det avsättas schemalagd tid för

OH?

Ja Nej Ja Nej Totalt

Vilken avdelning arbetar Du på? 1 3 1 2 0 6 2 4 0 1 3 7 3 4 0 0 1 5 4 5 0 0 0 5 5 8 1 0 0 9 6 4 0 0 0 4 7 6 0 0 0 6 8 9 0 0 1 10 Totalt 43 2 3 5 53

Totalt var det 45 sjuksköterskor som ansåg att behovet av OH fanns på

arbetsplatsen. Av dessa ansåg 43 att det borde avsättas schemalagd tid medan 2 föredrog motsatsen.

8 sjuksköterskor av de 53 tillfrågade uppgav att inget behov av OH fanns. 3 av dessa var dock intresserade av att schemalagd tid skulle avsättas till OH och 5 uppgav inget intresse för att det borde schemaläggas.

(11)

Tabell II

Tabellen nedan presenterar intresset för OH fördelat på de respektive avdelningarna.

Tabell II. Intresset av OH på avdelningarna.

Tabell III

Den tredje tabellen förklarar sambandet mellan behovet och intresset för OH bland samtliga avdelningar på sjukhuset. Med hjälp av analysprogrammet gjordes statistiska tester för att säkerställa sambandet mellan de två variablerna. Det visade sig finnas ett statistiskt signifikant samband mellan behovet och intresset för OH

Tabell III. Intresset i förhållande till behovet av OH.

Skulle Du vara intresserad av att gå på OH? Ja Nej

Tycker Du att det finns ett behov på din arbetsplats för OH? Ja 44 1 Totalt 45 Nej 3 5 8 Total 47 6 53

Är du intresserad av att delta på OH? Ja Nej Vilken avdelning arbetar du på? 1 5 1 Totalt 6 2 5 3 8 3 4 1 5 4 5 0 5 5 9 0 9 6 4 0 4 7 6 0 6 8 9 1 0 Totalt 47 6 53

(12)

Chi-Square Tests Value df Asymp. Sig.

(2-sided) Exact Sig. (2-sided) Exact Sig. (1-sided) Pearson Chi-Square 24,584a 1 ,000 Continuity Correctionb 18,946 1 ,000 Likelihood Ratio 17,260 1 ,000

Fisher's Exact Test ,000 ,000

Linear-by-Linear Association

24,120 1 ,000

N of Valid Cases 53

a. 1 cells (25,0%) have expected count less than 5. The minimum expected count is ,91. b. Computed only for a 2x2 table

Tabell IV

I enkäten tillfrågades deltagarna om de visste vad OH innebar. Svarsalternativen var följande: visste vad det var innan de läste informationsbladet, efter att de läst informationsbladet eller om de hade haft det under sin utbildning. Utifrån detta jämfördes det vilka av dessa tre grupper som var mest benägna att vara intresserad av OH. Detta redovisas i tabell IV.

Tabell IV. Intresset utifrån kunskap om vad OH innebär

Är Du intresserad av att gå på OH? Ja Nej

Totalt

Visste Du vad OH innebar innan Du läste vårt informationsblad? Ja 17 1 18 Nej 13 0 13 Hade det på ssk-utbildningen 17 5 22 Totalt 47 6 53

DISKUSSION

Denna studie är av deskriptiv design och syftar till att öka förståelsen för behovet samt intresset av omvårdnadshandledning.

Enligt Polit & Beck (2010) förlitar sig sjuksköterskeyrket på deskriptiv, korrelationell och experimentell forskning. Sjuksköterskans arbete ska enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) präglas av ” ny

kunskap och därmed verka för en omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet” s. 13.

(13)

Metoddiskussion

Denna studie har fokuserat på deskriptiv data med icke experimentell design, vars främsta styrka är att jämföra många variabler och undersöka förhållanden mellan dessa (Polit & Beck, 2010). Icke experimentell data är många gånger en

nödvändig grund för att underlätta framtida interventionsstudier inom ämnet. Data har inhämtats med hjälp av en tvärsnittsundersökning vilket har gjort studien ekonomiskt genomförbar och bidragit till lättarbetat material. Detta har förstärkts ytterligare då enkäten till största del utgörs av slutna frågor.

Studier med tvärsnittsdesign har svagheter som bland annat innebär att resultatet speglar deltagarnas känslor, tankar och åsikter om frågeställningen vid en viss tidpunkt, Polit & Beck (2010). Dessa känslor, tankar och åsikter kan i sin tur vara påverkade av faktorer i omgivningen som vid ett annat datainsamlingstillfälle inte hade varit närvarande och därför hade ett annat resultat då kunnat ses. Därför är det i denna studie omöjligt att svara på frågan hurvida resultatet idag fortfarande står sig.

Då studiens data inhämtades vid endast ett tillfälle på vardera avdelning kunde det inte förutspås hur stort eller litet deltagandet kunde bli. För att kunna uttala sig med säkerhet om hela sjukhusets behov och intresse hade det varit önskvärt att samtliga anställda sjuksköterskor deltog. Detta var ej möjligt då studien är tidsbegränsad och saknar ekonomiska resurser för att utföra en sådan omfattande undersökning.

Enkät

Författarna valde att använda enkäter då detta gav möjlighet att nå många respondenter på kort tid. Enligt Polit & Beck (2010) är det lättare att neka till medverkan om enkäten skickas ut via mejl, internet eller post. För att undvika detta och istället öka deltagandet delades enkäten ut personligen av författarna till varje enskild sjuksköterska. Enkätens styrka är att många respondenter kan nås inom kort tid och att skribenternas förhållande till respondenterna är opartiskt. Frågorna i enkäten har diskuterats och bearbetats utifrån Eljertsson (2005) för att kunna framställa så få frågor som möjligt men samtidigt kunna ge så mycket information studien kräver för ett tillförlitligt resultat.Ett mindre antal frågor som inte är tidskrävande för respondenterna har också varit angeläget i utformningen av enkäten. Detta för att öka svarsfrekvensen och underlätta deltagandet för våra respondenter.

Att personligen tillfråga varje deltagare kan ha inneburit att de känt skyldighet att medverka. Detta kan i sin tur ha påverkat resultatet på så sätt att det i vissa fall blivit forcerat och därmed felaktigt.

Utdelning av enkäten ute på avdelningarna kan för vissa sjuksköterskor ha upplevts som ett stressmoment då arbetsmiljön enligt författarna redan präglas av brist på tid. Detta kan ha bidragit till förbiseende av informationsblad,

misstolkning av instruktioner och frågor och därmed icke pålitliga svar. För att förhindra detta fanns författarna i närheten på avdelningen så att eventuella frågor kunde ställas och feltolkningar förebyggas.

Enkätens utformning har tillåtit författarna att behandla studiedeltagarna

konfidentiellt vilket ökar deltagarnas känsla av anonymitet. Enligt Polit & Beck (2010) ger känsla av anonymitet ett ökat deltagande.

(14)

Resultatens trovärdighet stärks av att enkäten har blivit prövad då styrkor och svagheter i enkäten uppmärksammas. Detta skall enligt Polit & Beck (2010) göras i omgångar och kan ta upp till flera månader. Detta har gjorts så produktivt som möjligt utifrån studiens tidsbegränsningar.

Vid senare övervägande har fyra frågor i enkäten uteslutits från studiens resultat då dessa inte visade sig vara relevanta i förhållande till studiens syfte.

Analysmetod

Valet av program stod mellan SPSS och Excel, vilka författarna saknade både kunskap och erfarenhet inom. Beslutet att använda SPSS grundade sig på antalet enkätsvar, då vi enligt lärarna blev rekommenderade till detta då svarsfrekvensen översteg 50 deltagare. SPSS gav möjlighet till god resultatöversikt, olika

alternativ till presentation av resultat samt ett flertal statistiska tester, (SPSS, Discover secrets your speadsheet can’t tell you, 2012).

Fischer’s Exact Test visade sig vara .000, vilket innebär att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan behovet och intresset för OH.

Detta statistiska test valde författarna att utgå ifrån då det är mer tillförlitligt än de andra nämnda testerna i tabellen när antalet deltagare understiger 60. Denna information gavs av de två lärare som var till vår hjälp under dataanalysen. Resultatdiskussion

I denna del av arbetet diskuterar författarna själva resultaten som studien visat.

Tabell I

Behovet av OH på det undersökta sjukhuset, bland sjuksköterskor, visade sig vara stort. Det har visat sig att patientsäkerheten och vårdkvaliteten ökar då

sjuksköterskor deltar i OH (Hyrkäs & Lethi, 2003), vilket kan vara en anledning för sjuksköterskor att vilja implementera detta.

Behovet av OH kan även bero på de dagliga etiskt svåra dilemma som kan uppstå i sjuksköterskors arbete. Etiskt svåra situationer skulle kunna vara allt från vård av patienter till frågor som rör arbetsklimatet.

Då majoriteten av de som anser att behovet av OH finns även vill att detta ska vara schemalagt, ger detta enligt författarna indikationer på att ordentlig strukturering av OH behövs om detta framgångsrikt ska implementeras. Enligt Nielsen (2010) underlättas implementering av en studies resultat då forskaren har en nära relation till kliniskt verksamma. Dock var det ett mindre antal som ansåg att schemaläggning inte var nödvändigt. Detta kan möjligtvis bero på tidsbrist i ett redan ansträngt schema, känsla av att behovet finns på arbetsplatsen men inte personligen och att schemalagda träffar ger en känsla av att deltagandet blir till tvång.

De som menar att behovet för OH inte finns och att detta ej heller bör

schemaläggas är fler än de som anser att behovet för OH inte finns men trots detta bör schemaläggas. De sistnämndas svar kan möjligtvis grunda sig i att en

schemalagd aktivitet som inte innefattar de vardagliga sysslorna innebär en stunds vila och andrum.

(15)

Att deltagarna svarat olika på frågan om behovet finns eller ej ger ett svar som innebär att sjuksköterskor har delad uppfattning om frågan. Ett alternativ skulle också kunna vara att respondenterna har missuppfattat frågan.

Tabell II

Skillnaden i intresse för OH på de olika avdelningarna kan bero på vad

avdelningen i fråga inriktar vården på. Då författarna tror att vissa avdelningar ger upphov till fler etiska dilemman än andra, kan detta vara en bakomliggande faktor till att intresset varierar. Detta kan enligt författarna, liksom behovet av OH, bero på den rådande arbetsmiljön och arbetsbelastningen.

Det kan dock inte med säkerhet fastställas vad varje avdelning anser i frågan då samtlig personal inte hade möjlighet att delta.

Tabell III

I tabell III ses det skillnader mellan individens upplevelse av arbetsplatsens behov av OH och den enskildes intresse av att delta på dessa.

Ca 85% av de tillfrågade anser att det finns ett behov av OH på arbetsplatsen, av dessa är dock en inte intresserad av att själv delta. Detta skulle enligt författarna kunna bero på att han/hon utvecklat en egen strategi för att hantera det dagliga arbetet. En annan möjlig orsak skulle kunna vara att intresset helt enkelt inte finns.

Författarna anser att OH är ett utmärkt verktyg för att stärka

sjuksköterskekompetensen såsom den framställs i kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005). De 44 som anser att det finns ett behov av OH kan möjligtvis uppleva att de själva samt kollegor behöver tillfälle att få stöd i den personliga och professionella utvecklingen.

Severinsson & Borgenhammar (1997) menar i sin studie att OH kan innebära positiva effekter på bland annat sjuksköterskors självförtroende i det dagliga arbetet. Det har också visat sig vara förebyggande av utbrändhet.

Arvidsson et al (2008) skriver i sin studie att handledning i grupp kan leda till att sjuksköterskor får klarhet i vad som förväntas av dem i deras yrkesroll och

därmed möta dessa krav på ett konstruktivt sätt. Detta kan enligt författarna också bidra till att sjuksköterskor under en redan pressad arbetsdag lättare kan prioritera arbetsuppgifter och se vad som bör delegeras till andra.

De som anser att behovet inte finns på arbetsplatsen men trots detta är intresserade av att delta kan också vara intresserade av att stärka sin yrkeskompetens. Dessa svarande har upplevt att samma behov inte delas av arbetskamraterna på

avdelningen. Det kan också vara så att avdelningen mestadels utgörs av erfaren personal medan de svarande är mindre rutinerade i att hantera de etiska dilemman som kan uppstå och därmed är i större behov av OH.

Resterande deltagare som ställer sig negativt till båda frågeställningar skulle enligt författarna kunna vara av denna åsikt då de möjligtvis inte anser att OH är

ekonomiskt försvarbart eller borde ta upp värdefull arbetstid. I en australiensk studie gjord av White & Winstanley (2006) redovisas kostnaden av

(16)

av en årlig sjuksköterskeinkomst. Detta är dock enligt White & Winstanley (2006) en försvinnande liten summa i jämförelse med vinsterna som handledning

genererar. Författarna är också av denna åsikt men är även medvetna om att det i dagens arbetssituation råder ett ansträngt ekonomiskt läge vilket skulle kunna innebära att omvårdnadshandledning inte prioriteras lika högt som det borde.

Tabell IV

Då författarna anser att OH utgjort en positiv del av sjuksköterskeutbildningen var dessa intresserade av att undersöka huruvida andra var av samma åsikt. En stor del av deltagarna visste vad OH innebar innan de läste studiens informationsbilaga, vilket visar att OH är ett känt fenomen. Andelen som påstod sig ha haft OH på utbildningen kan vara missvisande då författarna i efterhand upptäckt att svarsalternativen kan misstolkas. Då svaret ”har haft det på ssk-utbildningen” även innebär att deltagaren visste vad OH innebar innan de läste

informationsbilagan. Dessa båda grupper var mindre benägna att vilja delta på OH kan detta enligt författarna tyda på att de har negativa upplevelser av OH sedan tidigare. Negativa upplevelser av OH kan enligt Elmcrona & Kilebrand Winroth (1997) bero på att sjuksköterskorna upplevt en rädsla och osäkerhet inför de övriga gruppmedlemmarna innan samtliga känt sig tillfreds med varandra. Även brist på situationer att diskutera bidrog till de negativa erfarenheterna.

Skribenterna själva upplever att negativa upplevelser kan bero på att

handledningen ej är ordentligt strukturerad, avsaknad av kontinuitet samt brist på kompetenta handledare.

SLUTSATS

Studien visar att majoriteten av respondenterna är positiva till delta på omvårdnadshandledning. Antalet respondenter som ansåg att behovet av omvårdnadshandledning fanns på arbetsplatsen visade sig vara 45 av totalt 53 tillfrågade. Av dessa 45 var huvudparten också överens om att schemalagd tid borde avsättas.

Resultaten pekar också på att de som anser att behovet av

omvårdnadshandledning finns på deras arbetsplats också själva är intresserade av att delta.

De deltagare som inte visste vad OH var, innan de tagit del av vårt informationsblad, visade ett stort intresse för detta.

Vidare forskning bör göras för att kunna få en överblick över behovet och intresset för omvårdnadshandledning på landets samtliga sjukhus. Det bör även undersökas hur omvårdnadshandledning på bästa sätt implementeras för att motsvara de anställdas förväntningar.

(17)

REFERENSER

Arvidsson, B, Skärsäter, I, Oijervall, J & Fridlund, B (2008) Process-oriented group supervision implemented during nursing education: nurses conceptions one year after their nursing degree. Journal of nursing management; 16; 868-875. Backman, J (2010) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bégat, IB, Severinsson EI & Berggren, IB (1997) Implementation of clinical supervision in a medical department: nurses´views of the effects. Journal of

clinical nursing; 6; 389-394..

Bégat, I, Ellefsen, B & Severinssson, E (2005) Nurses' satisfaction with their work environment and the outcomes of clinical nursing supervision on nurses'

experiences of well-being - a Norwegian study. Journal of Nursing Management; 13; 221-230.

Berggren, I & Severinsson, E (2000) The influence of clinical supervision on nurses´ moral decision making. Nursing ethics; 7; 124-133.

Butterworth, T, Carson, J, Jeacock, J, White, E & Clements, A (1999) Stress, coping, burnout and job satisfaction in british nurses: Findings from the clinical supervision evaluation project. Stress medicine; 15; 27-33.

Demerouti, E, Bakker, AB, Nachreiner, F & Schaufeli, WB (2000) A model of burnout and life satisfaction amongst nurses. Journal of advanced nursing; 32; 454-464.

Ejd, M (2000) Handledning ger bättre arbetsmiljö.

> https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/tidningen/2000/Nr-9-2000-10/Handledning-ger-battre-arbetsmiljo/<

(2012-09-17)

Ejlertsson, G, (2005) Enkäten i praktiken- En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Elmcrona, M & Kilebrand Winroth, M (1997) Klinisk handledning- Tio sjuksköterskors uppleverlser av två års processorienterad handledning. Vård i

Norden; 3; 4-9.

Hyrkäs, K & Lehti, K (2003) Continuous quality improvement through team supervision supported by continuous self-monitoring of work and systematic patient feedback. Journal of nursing management; 11; 177-188.

Kisthinios, M (2012). Muntligt meddelande. (2012-09-15) Lag om etikprövning, 2003:460

Lindell, L (2003) Omvårdnadshandledning- en möjlig väg till reflekterat

(18)

Nielsen, P (2010) Implementering -Teori och tillämpning inom hälso- och

sjukvården. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, H & Sörensen, S (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB. Polit, D & Beck, CT (2006) Essentials of Nursing Research, Appraising Evidence

for Nursing Practice. Philadelphia: Wolter/kluwer/Lippincott Williams och

Wilkins

Severinsson, EI & Borgenhammar, EV (1997) Expert view´s on clinical

supervision: a study based on interviews. Journal of nursing management; 5; 175-183.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. SPSS (2012) SPSS, Discover secrets your spreadsheet can’t tell you.

>http://www.spss.ch/upload/1109180277_Discover%20secrets%20your%20sprea dsheet%20cant%20tell%20you.pdf<

(2012-12-12)

Svensk sjuksköterskeförening & Riksföreningen för yrkesmässig handledning i Omvårdnad, (2003). Riktlinjer för godkännande av handledare i yrkesmässig

handledning i omvårdnad. Stockholm: Brommatryck.

Tveiten, S (2010) Yrkesmässig handledning- Mer än ord. Lund: Studentlitteratur. White, E & Winstanley, J (2006) Cost and resource implications of clinical supervision in nursing: an Australian perspective. Journal of nursing

(19)

BILAGOR

Bilaga 1: Enkät

Bilaga 2: Informationsbilaga Bilaga 3: Samtyckesbilaga

(20)

BILAGA 1

ENKÄT

1. Vilken avdelning jobbar du på? ________________________

2. Visste du vad omvårdnadshandledning innebär innan du läste vårt informationsblad?

JA [ ] NEJ [ ] Hade det på ssk utbildningen [ ]

3. Finns omvårdnadshandledning på din arbetsplats idag?

JA [ ] NEJ [ ]

OM NEJ PÅ OVANSTÅENDE FRÅGA, GÅ DIREKT TILL FRÅGA 8 OM JA PÅ OVANSTÅENDE FRÅGA, FORTSÄTT PÅ FRÅGA 4-7 4. Deltar du?

JA [ ] NEJ [ ]

5. Tycker du att det är meningsfullt?

JA [ ] NEJ [ ] DELVIS [ ]

6. På en skala från 1-5, i hur stor utsträckning har du nytta av omvårdnadshandledning i din profession?

1, I mycket liten utsträckning 2, I liten utsträckning

3, I måttlig utsträckning 4, I stor utsträckning

5, I mycket stor utsträckning

7. På en skala från 1-5, i hur stor utsträckning har du nytta av det på ett personligt plan?

1, I mycket liten utsträckning 2, I liten utsträckning

3, I måttlig utsträckning 4, I stor utsträckning

5, I mycket stor utsträckning

8. Har ni på arbetsplatsen något som liknar omvårdnadshandledning idag?

JA [ ] NEJ [ ]

9. Tycker du att behovet för omvårdnadshandledning finns på din arbetsplats idag?

JA [ ] NEJ [ ]

10. Skulle du vara intresserad av att delta på omvårdnadshandledningar?

JA [ ] NEJ [ ]

11. Anser du att schemalagd tid borde avsättas till omvårdnadshandledning?

(21)

Projektets titel (obligatoriskt):

Omvårdnadshandledning, en del av det dagliga arbetet? Datum: 18/9-12 Studieansvarig/a: Alexandra Johansson, m10p3953@student.mah.se Sarah Kristoffersson Svensson, m10p3952@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000

Utbildning:

Sjuksköterskeprogrammet, 180hp Nivå:

C-uppsats, 15hp

Till dig som är leg.sjuksköterska!

Omvårdnadshandledning är idag en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen på Malmö högskola och har varit det sedan 1993. Det finns väldigt få studier gjorda kring hurvida omvårdnadshandledning är etablerat och används ute i sjukvården idag. Därför ber vi Dig att delta i vår studie för att öka kunskapen om detta och för att kunna få en överblick över behovet och/eller intresset för

omvårdnadshandledning på Ystad lasarett.

I denna studie definieras omvårdnadshandledning utifrån muntligt meddelande av Marianne Kisthinios (2012):

”Omvårdnadshandledning innebär att sjuksköterskor och/eller undersköterskor träffas regelbundet i en sluten grupp för att med fokus på omvårdnad reflektera kring dess problem, möjligheter och dilemman. Gruppen träffas regelbundet där det vid varje tillfälle är en och samma sjuksköterska som är ledare för gruppen.”

För att vår undersökning ska bli tillförlitlig och trovärdig är vi tacksamma om så många som möjligt vill svara på vår enkät. Deltagande i denna studie är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Alla deltagare och all information kommer att behandlas konfidentiellt.

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien Tack på förhand!

Alexandra Johansson

Sarah Kristoffersson Svensson

Informationsbrev

Bilaga 2

Informa

Informationsbilaga BILAGA 1

(22)

Samtycke

Bilaga 3

Projektets titel:

Omvårdnadshandledning, en del av det dagliga arbetet? Datum: 18/09-12 Studieansvarig/a: Alexandra Johansson, m10p3953@student.mah.se Sarah Kristoffersson Svensson, m10p3952@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet, 180hp Nivå: C-uppsats, 15hp

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum: ………..

Figure

Tabell II. Intresset av OH på avdelningarna.
Tabell IV

References

Related documents

Avdelning 69 på Centrallasarettet i Västerås är en neonatalavdelning. Där vårdas barn som är för tidigt födda samt nyfödda barn med sjukdomar. Exempel på sjukdomar kan

In the project presented in this poster, we engage young citizens (from 15 to 20 years old), in critically reflecting on social norms and practices around climate goals and

Jag tror många tyvärr i sexan tycker att dom är fantastiskt duktiga på sin typ av matte vilket kan vara så där ganska grundlig matte… Så jag tror att många får sig en liten,

Hela den mäktiga och för Sveriges exportindustri repre ­ sentativa exportutställningen ingår sålunda i Mässan, som därjämte omfattar även den mindre industrien och

Den uppfattade brända smaken förändrades när emulsionen med nordisk eller sudansk smaksättning serverades till havre/algburgaren, från ett värde på 43 till 33 (nordisk)

Förutom att bjuda in till investeringar förklarade Tgk Malik Mahmud Al Haytar till den svenska ambas- sadören att Aceh efter 14 års fred nu befinner sig i ett steg

när han upphöjer Sandgrens produkter till mönster för modern histo­ risk roman medan romaner som Gyllenstens Sokrates död eller Delblancs Prästkappan sägs

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan