Detta bör fastighetsägare och
fastighetsförvaltare av äldre
murverkshus veta om sina fasader
This should property owners and property managers
of older masonry buildings know about their facades
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjör
VT 2020
Oscar Edh-Welinder
Arvid Jogefors
Förord
Detta examensarbete innefattar 15 högskolepoäng och är skrivit på Malmö Universitet våren 2020.
Examensarbetet är den sista delen för de studenter som läser byggingenjörsprogrammet. Denna rapport riktar sig främst till fastighetsägare och fastighetsförvaltare av äldre murverkshus. Arbetet är skrivits i samarbete med företaget Stucco Maestro Sweden AB.
Vi vill rikta ett stort tack till Catarina Thormark som handlett oss under detta arbete och som funnits tillgänglig för frågor och rådgivning under arbetets gång.
Vi vill även rikta ett stort tack till Kristofer Mattiasson på Stucco Maestro Sweden AB som har varit vår externa handledare under arbetet. Kristofer har tillhandahållit en kontaktlista med uppgifter till majoriteten av de intervjuade samt gett oss möjligheten att få komma på
studiebesök på flera av Stucco Maestros projekt.
Vi vill tacka Bengt Wahlgren på Restaurera Sweden AB för att han ordnat ett av arbetets studiebesök.
Slutligen vill vi tacka samtliga som ställt upp på intervjuer, de som visat oss runt på studiebesök samt de som gett oss tillåtelse att använda bilder som varit nödvändiga för att göra rapporten så tydlig som möjligt.
Tack!
Malmö, maj 2020.
Sammanfattning
Mellan år 1850 - 1930 var de dominerande arkitekturstilarna i Malmö stad väldigt stuckatur- och detaljrika. Flera av murverksbyggnaderna utförda i dessa stilar har problem med att delar av fasaden går sönder och rasar ned i gatan, vilket utgör en risk för person- och egendomsskador. När det har gått så långt att fasaddelar rasar ned i gatan är skadorna ofta väldigt omfattande och kostsamma.
Studiens syfte var att undersöka och lyfta fram vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare bör veta om fasaderna på sina fastigheter uppförda mellan 1850 – 1930. I denna rapport beskrivs de vanligaste orsakerna till problemen hos dessa fasader. Metoden som användes i studien var kvalitativ och materialet samlades in genom litteraturstudier, studiebesök på olika arbetsplatser samt intervjuer med experter, fastighetsägare och fastighetsförvaltare. Det samlades in information om bland annat vilka de vanliga skadorna är och vad som idag görs för att förebygga att skadorna blir så omfattande att fasaddelar faller ned.
Resultatet av studien lyfter fram de vanligaste problemen som fasaderna på fastigheter uppförda mellan 1850 – 1930 har. Det visade sig att många av de intervjuade hade samstämmiga svar angående vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare bör veta om sina fasader. De bör bland annat ha en grundlig kunskap om fasadkonstruktionen samt veta vilket ansvar de har ifall fasaddelar faller ned och orsakar person- eller egendomsskador. Resultatet visar också att det finns en stor okunskap hos fastighetsägare och fastighetsförvaltare om vilka problem deras fasader kan ha och att detta oftast är orsaken att skadorna tillåts bli så stora att fasadelar faller ned. Eftersom okunskapen är stor är det också därför det sällan görs några förebyggande åtgärder. Ett sätt att minska risken för att fasaddelar faller ned kan vara att utföra kontinuerliga besiktningar av fasaden.
Abstract
Between 1850 - 1930, the dominant architectural styles in Malmö City were very rich in stucco and details. Several of the masonry buildings designed in these styles have problems with parts of the facade breaking down and crashing into the street, which poses a risk for personal- and property damage.
The purpose of the study was to investigate and highlight what property owners and property managers should know about the facades of their properties erected between 1850 - 1930. This study describes the most common sources and causes of the problems. The method used in the study was qualitative and the material was collected through literature studies, visits to various workplaces and interviews with experts, property owners and property managers. Information was gathered about the regularity of the problems and what can be done to prevent the facade from being in such a bad condition that parts of the facade starts to fall.
The results of the study highlight the most common problems that the facades of buildings erected between 1850 - 1930 faces. It turned out that many of the interviewed had unanimous answers regarding what property owners and property managers should know about their facades. The result also shows that there is a great deal of ignorance among property owners and property managers about what kind of problems their facades may have and that this is usually the reason why the damage is allowed to be so great that parts of the facades fall down. It is because of this ignorance that preventive measures are rarely taken. One way to reduce the risk of parts falling from the facade may be to carry out continuous inspections of the facade.
Termer och definitioner
Ankarjärn Järnstång som i äldre murverksbyggnader användes för att förankra träbalkar i murverket. Ankarjärn avslutas ofta med ett fäste i form av ett ankarslut.
Ankarslut Ett järn som användes som avslut på ett ankarjärn. Ofta utsmyckat och synligt på fasaden. Kan också vara placerat inuti murverket.
Burspråk Utbyggt och fönsterförsett fasadparti utan direkt beröring med marken.
Frontespis Ovanför taklisten förhöjt, vanligen gavelliknande byggnadsparti, företrädesvis över fasadens mitt.
Fronton Efterbildning av klassisk tempelgavel. Triangulärt eller segmentformat fält ovanför t.ex. ett fönster eller fasadparti.
Konsol Från fasaden utskjutande stöd för balkong, burspråk, listverk eller dylikt. Ofta utformad som en volut.
Konststen Gjuten stenimitation bestående av krossade bergarter.
Listverk Profilerade lister, exempelvis kring fönster och dörrar.
Murverk Murstenar lagda i ett specifikt mönster sammanfogat med murbruk.
Ornament Smyckade motiv på föremål och byggnader. Ornare betyder smycka på latin.
Pilaster Flat, svagt utskjutande rektangulär väggpelare, ofta formad som en kolonn med bas och kapitäl.
Relief En abstrakt eller figurativ bild skulpterad på ett plant underlag.
Rustbädd Konstruktion av varandra korsande bjälkar, bjälkrust, eller plankor, plankrust, som vid grundläggning i lös jord anbringas horisontalt under grunden.
Tandsnitt Listornament i form av små regelbundet och täta satta kuber under en obruten list. Särskilt vanligt i taklister.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.1.1 Historian bakom murverkskonstruktioner ... 1
1.1.2 Vanliga skador på fasader ... 1
1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 1.4 Avgränsning ... 2 2 Metod ... 3 2.1 Litteraturstudier ... 3 2.2 Intervjuer ... 3
2.3 Kontakt med handledare ... 3
2.4 Studiebesök ... 3 3 Byggnadsteknik för murverkshus ... 4 4 Skadebild ... 6 4.1 Fuktkällor ... 6 4.1.1 Markfukt ... 6 4.1.2 Nederbörd ... 7 4.1.3 Läckage ... 7 4.2 Fuktskador ... 8 4.2.1 Frostskador ... 8 4.2.2 Saltsprängning ... 9 4.2.3 Sprickbildning ... 10 4.2.4 Korroderande/expanderande järn ... 11 4.2.5 Täta ytskikt ... 12 4.2.6 Skador i fogar ... 13 5 Fastighetsägarens ansvar ... 15
6 Resultat & Analys ... 15
6.1 Studiebesök ... 15
6.1.1 Friisgatan 8 ... 15
6.1.2 Länsresidenset ... 21
6.1.3 Brf Drottningtorget Dragonen ... 26
6.1.4 Kornettsgatan 5 ... 33
6.1.5 Sammanställning & analys av studiebesök ... 39
6.2 Intervjuer ... 39
6.2.1 Bengt Wahlgren, VD Restaurera Sweden AB ... 39
6.2.2 Lars Niklasson, Vice ordförande Brf Drottningtorget Dragonen ... 41
6.2.3 Anders Reisnert, fd. Stadsantikvarie i Malmö ... 43
6.2.4 Björn Bjelke-Holtermann, Byggnadsantikvarie Tyréns AB ... 44
6.2.5 Magnus Friberg, Projektledare Svenska Kyrkan ... 46
6.2.6 Erling Pålsson, Delägare och Calle Hammar, Teknisk förvaltare Malmö Cityfastigheter... 47
6.2.7 Ivar Wenster, Grundare Ankdammen Konsult ... 49
6.2.8 Sammanställning & analys av intervjuer ... 50
7 Diskussion ... 51
7.1 Resultatdiskussion ... 51
8 Slutsats ... 55 9 Rekommendationer ... 55
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
1.1.1 Historian bakom murverkskonstruktioner
Murverkskonstruktionen har varit det dominerande byggnadssättet ända sedan människan började bosätta sig på permanenta platser. Murverk var det mest dominerande byggnadssättet ända fram till Romarrikets fall under 400-talet. När Romarriket föll, föll även den för sin tid framstående byggnadskonsten i glömska (Berg 2010).
Det var endast klosterväsendet som kunde behålla kunskapen. Men det dröjde ända till 1000-talet innan byggnadskonsten var tillbaka till den nivå den hade under Romarrikets glansdagar. Under de följande århundraden blev murverkskonstruktioner återigen ett dominerande
byggnadssätt (Berg 2010).
Det äldsta bevarade exemplet på en tegelbyggnad i Sverige kan vara Gumlösa kyrka i Skåne, byggd omkring 1190. Med tidens gång har kraven på värmeisoleringsförmåga och nya produktionsmetoder medfört att stommar av murverk fått mindre betydelse. Idag används murverk främst till källargrundmurar och som fasadmaterial (Berg 2010).
1.1.2 Vanliga skador på fasader
Mellan 1850 – 1930-talet uppfördes murverksbyggnader i mycket större utsträckning än vad det gör idag (Berg 2010). Wahlgren1 berättar att med industrialismens framfart ökade tillgängligheten på ett relativt nytt material, nämligen stål. Detta nya material var väldigt starkt och det kunde användas i byggnader för att stärka konstruktionen. Mattiasson2 nämner att det var vid 1850 – 1860 som det började användas mycket järn i konstruktionerna. Järnet användes bland annat som armering i murverk, i fasaddetaljer och vid infästning av
balkonger. Ett stort problem med användandet av järn i dessa byggnader var bland annat att det inte fanns tillräcklig kunskap om vikten av ett tillräckligt täckskikt, vilket gjort att järnen börjat korrodera.
Även järn som ligger djupare i konstruktionen kan utsättas för korrosionsskador. Detta på grund av att murbruket och de gjutna betongämnena i konstruktionen kan ha blivit
genomkarbonatiserade och då börjar järnen korrodera. När järnen korroderar leder det till att järnet expanderar och de gjutna betongämnena sprängs isär av järnets volymökning
(Bjarnadóttir Madsen 2008). Järnet kan expandera till så mycket som sex till sju gånger dess ursprungliga storlek (Troelsgård 1990). Detta leder i sin tur till att exempelvis utanpåliggande
1Bengt Wahlgren, VD Restaurera Sweden AB, intervju via Microsoft Teams den 23 april 2020. 2Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den 14
2
detaljer av betong, gips, puts eller keramik går sönder och riskerar att rasa ned i gatan.
Mattiassson3 menar att det väldigt sällan görs några åtgärder innan delar faktiskt har rasat ned. Det är inte enbart korroderande järn som är ett problem hos dessa murverksbyggnader. Även felaktigt utförda reparationer och restaureringar eller bristande underhåll kan ligga till grund för problemen. Nya material har upptäckts sedan byggnaderna uppfördes och kunskapen om hur dessa kan användas i äldre murverkshus har i många fall varit bristande (Andersson & Holmström 1967).
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka vad fastighetsägare och fastighetsförvaltare av äldre murverkshus bör veta om sina fasader. Detta för att visa hur viktigt det är att de känner till den vanliga skadebilden för fasaderna, både för att förhindra person- och egendomsskador orsakade av fallande fasaddelar och för att minska konstruktionsmässiga och arkitektoniska skador.
1.3 Frågeställningar
Frågeställningen är:
• Vad bör fastighetsägare och fastighetsförvaltare av äldre murverkshus veta om sina fasader?
• Varför tillåts skador på äldre murverkshus fasader bli så omfattande att fasaddelar rasar ned i gatan?
• Hur kan det förebyggas att fasaddelar rasar ned från äldre murverksbyggnader?
1.4 Avgränsning
Rapporten kommer avgränsas till murverksbyggnader uppförda i Malmö mellan 1850 – 1930 med fokus på byggnader uppförda kring sekelskiftet 1900 eftersom det är på de byggnaderna som problemet är störst och vanligast.
Denna studie har fokuserat på skadade ornament, skulpturer och övrig fasadyta. Studien innehåller inte något angående skadade balkonger.
3Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den 14
3
2 Metod
Inledningsvis gjordes litteraturstudier för att kunna beskriva problemet. Det gjordes även studiebesök på 4 olika byggarbetsplatser. Därefter utfördes intervjuer med personer insatta i fasadproblematiken.
Den information som samlades in låg till grund för hela studien. Mycket hämtades från litteratur men det lades också mycket vikt i experters och fastighetsägares åsikter.
Under diskussionsdelen analyserades resultatet och sammanfattades med avseende på de valda frågeställningarna. När resultatet diskuterats och analyserats har rapportförfattarnas åsikter avslutningsvis sammanfattats under rubriken Slutsats.
2.1 Litteraturstudier
Litteraturstudier har utförts för att författarna av studien ska få en djupare förståelse för hur murverksbyggnader uppfördes mellan år 1850 – 1930. Litteraturstudien har också utförts för att förstå vilka problem som är vanligt förekommande hos äldre murverksbyggnader.
Det har sökts via bl.a. Google Scholar och LibSearch efter studier som behandlat liknande problem. De sökord som har använts är bl.a. ”korrosionsskador”, ”murverksbyggnader” och ”fasader”. Det har sökts både på svenska och på engelska.
2.2 Intervjuer
Totalt sju intervjuer har utförts. Intervjuer har utförts med experter inom olika områden relaterade till murverksbyggnader samt fastighetsägare och fastighetsförvaltare för att samla in information om hur äldre murverkshus uppförts och de vanligaste problemen som dessa byggnader har. Intervjuerna har också gett författarna av rapporten en djupare förståelse om hur problemen uppstår, varför de uppstår och hur de kan förhindras.
2.3 Kontakt med handledare
Det har hållits regelbunden kontakt med handledaren Catarina Thormark, universitetslektor på Malmö Universitet. Catarina har gett återkoppling på olika frågor som uppstått under
examensarbetets gång och hjälpt till att säkerställa att arbetet utvecklats i rätt riktning.
Utöver Catarina har det också hållits regelbunden kontakt med Kristofer Mattiasson, VD på Stucco Maestro Sweden AB. Kontakten med Kristofer har varit ytterst nödvändig. Detta eftersom Stucco Maestro har stått för flera av studiebesöken, Kristofer har även försett
författarna av denna rapport med en gedigen kontaktlista av olika personer med insikt i ämnet.
2.4 Studiebesök
Studiebesöken gjordes för att få en djupare kunskap och förståelse för hur arbetet går till när problem hos en fasad väl uppmärksammats samt för att få konkreta exempel på skador i murverksfasader.
4
Det har utförts studiebesök på totalt fyra olika arbetsplatser varav tre av dem har hållits av Stucco Maestro Sweden AB. Det fjärde studiebesöket hölls av Restaurera Sverige AB. Alla fyra arbetsplatser är belägna i Malmös stadskärna och befinner sig i olika stadier av
restaureringsskedet.
Alla studiebesök gick till på liknande sätt. Rapportförfattarna fick följa med en representant från de företag som höll i besöket upp på byggnadsställningen vid den fasad som de arbetade på. Där visade och förklarade de hur de olika problemen uppstått och vad som gjorts för att åtgärda dem. Rapportförfattarna fick även möjligheten att se de olika problemen på nära håll samt ta bilder.
3 Byggnadsteknik för murverkshus
Nedan beskrivs hur byggnadstekniken har utvecklats under 1850 – 1930-talet och hur de olika arkitektoniska stilarna har påverkat byggnadstekniken. Detta görs för att läsaren lättare ska förstå vad de olika problemen kan grunda sig i.
Byggnadstekniken som äldre murverkshus är uppförda med har många fördelar, bland annat har de ofta tunga klimattröga stommar och en fuktbalans som gör att de är varma på vintern och svala under sommaren (Berggren & Kjellberg 1990). Något som är karaktäristiskt för äldre murverksbyggnader är att de ej klarar av draglaster särskilt bra men de tar upp laster i form av trycklaster väldigt bra (Berggren & Kjellberg 1990).
I Sydsverige skilde sig byggtekniken i många avseende från resten av Sverige ända fram till 1930-talet (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Exempelvis utfördes källarmurarna ofta i tegel ända ner till grundstenarna medan i resterande delar av landet utfördes ofta
källarmurarna av gråsten murade i kalkbruk (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Över källarfönsteröppningarna avväxlades bottenbjälklaget med järnvägsräls (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Det lades ofta in sträckankarjärn över fönstervalven från trapphusen ut mot gavlarna för att avlasta valvens tryck utåt (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
De murbruk som användes i dessa byggnader bestod ofta av kalkbruk (Berggren & Kjellberg 1990). Bjelke-Holtermann4 berättar att kalkbruket har en förmåga att kunna ta upp mindre rörelser från bland annat sättningar eller temperaturväxlingar, utan att oacceptabla sprickor uppstår. Enligt Bjelke-Holtermann är detta eftersom kalkbruket är ett mjukare bruk än det cementbruk som används i dagens byggnader. Berggren & Kjellberg (1990) menar att detta gör att byggnaden klarar av mindre sättningar på ett bättre sätt än vad dagens mer styva och monolitiska konstruktioner gör.
Murverkshus i Sveriges innerstäder är vanligt förekommande och finns i stort antal från perioden 1850 – 1930 (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Arkitekturstilarna under denna period var bland annat nyrenässansen, jugend, nationalromantiken och 1920-talsklassicismen (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Flera av dessa arkitekturstilar är väldigt detaljrika
5
(Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Wenster5 säger att en del av dessa större detaljer är gjutna i stampbetong. Stampbetong är en typ av betong som blandades med väldigt lite vatten, detta gjorde betongen väldigt svårarbetad men problemet med krympsprickor eliminerades (Alamerison & Tarek 2013). Wenster berättar att det ofta finns järn i dessa detaljer men att detta järn ej var av särskilt bra kvalité. Han menar att detta järn kunde vara exempelvis vattenledningar eller annat överblivet metallskrot. Detaljerna armerades för att de skulle kunna tas ut ur formen de gjöts i utan att spricka. Wenstersäger att armeringen också fungerade som en typ av transportarmering för att detaljerna skulle kunna transporteras upp till sin avsedda plats på fasaden utan att gå sönder. Enligt Wenster hade järnet inte någon konstruktionsmässig betydelse när detaljerna väl var på plats men orsakar problem idag eftersom de ligger och korroderar inuti detaljerna. Även de detaljer som ej har någon armering i sig är ofta infästa med någon form av järn, exempelvis stora bultar enligt Wenster.
Under slutet av 1800-talet var fasaderna ofta rikt dekorerade med pilastrar och listverk (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Takfötter och partier över fönster var kraftigt utkragande från fasaden och takfötterna armerades ofta med längsgående plattjärn (Björk, Reppen &
Kallstenius 2013). I södra Sverige hade husen ofta slätare fasader i hårdbränt tegel till skillnad mot nord- och mellansvenska byggnader där putsade fasader var mer vanligt förekommande (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
I slutet av 1800-talet var det också vanligt med rikt dekorerade fönster med exempelvis frontoner, segmentbågar och formgjutna gipsornament (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Enligt Wenster är dessa detaljer och dekorationer infästa med någon form av järn vilket medför en risk för korrosionsskador. Ovanför fönstren murades det in 1x6 cm dragband av järn (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Det var också vanligt med tornbyggnader i hörnen på husen som var dekorerade med smidesdetaljer (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Ibland användes synliga ankarslut som var dekorativt utformade (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
Under förra sekelskiftet fick jugendstilen sitt genombrott i Sverige (Ranby 1996). Jugendepoken var en populär tid för stadsbyggande i Sverige och då även i Malmö (Ranby 1996). Det byggdes större och högre hus än tidigare och tillämpades nya byggnadstekniker och material som betong och järn mer allmänt än tidigare (Ranby 1996). Med hjälp av järnbalkar kunde större burspråk byggas och sträckas längre ut ur fasaderna (Ranby 1996).
Jugendhusen byggdes i traditionell murverksteknik där balkongerna ofta bestod av tunna betongplattor (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Plattorna bars av järnbalkar som kragats ut ur murverket och fästs i tvärgående balkar i träbjälklaget (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Balkongerna hade ofta dekorativa konsoler av smide som fästes både i betongplattan och i murverket (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). När dessa smideskonsoler börjar korrodera utgör de en risk för omkringliggande material som kan spricka av stålets volymökning menar Mattiasson6.
5Ivar Wenster, Grundare Ankdammen Konsult, intervju via Zoom den 8 maj 2020.
6Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den 14
6
De hus som byggdes under 1910-talets nationalromantik utformades ofta med tunga och höga fasader som var prydda med ett hårdbränt, mörkrött tegel även om putsade fasader också förekom (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). I jämförelse med föregående decennium hade fasaderna inte lika mycket utkragande dekorationer (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
Under 1910-talet präglades fasaderna ofta av kantiga burspråk (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Dessa kantiga burspråk bars ofta av bockade I-balkar i varje plan som spändes in i muren och fästes i bärande mellanväggar (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
Under 1920-talet byggdes det främst karakteristiska tegelhus i fyra våningar i Malmö (Björk, Reppen & Kallstenius). På dessa byggnader var det vanligt med en utkragande takfot med tandsnitt (Björk, Reppen & Kallstenius). Takfötterna vilade ofta på konsoler och var armerade med ett längsgående plattstål (Björk, Reppen & Kallstenius).
Balkongerna under 1920-talet konstruerades ofta med hjälp av utkragande järnbalkar som antingen fästes i bakomliggande trä- eller järnbalkar eller gjöts in i betongen vid betongbjälklag (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). I ändarna på de utkragande järnbalkarna fästes en U-balk (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Plattan gjöts i armerat betong och räcket utfördes av smide och fästes i kantbalkens ytterliv (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
4 Skadebild
Nedan beskrivs först de vanligaste källorna till fukt i murverksbyggnader och sedan de fuktskador som gör att delar av fasaden eller utanpåliggande detaljer riskerar att lossna och falla ned.
4.1 Fuktkällor
De tre mest betydande fuktkällorna hos äldre murverkshus är markfukt, nederbörd samt lokala fuktbelastningar i form av läckage (Sandin 1995). Tas det hänsyn till dessa fuktkällor vid en restaurering av fasaden på äldre murverkshus, reduceras risken för fuktskador (Berggren 1990).
4.1.1 Markfukt
Markfukt är en viktig fuktkälla att ta hänsyn till i äldre murverksbyggnader (Sandin 1995). Markfukten kan bidra till bl.a. frost- och saltskador på fasaden (Berggren 1990). Markfukten kommer i kontakt med murverkskonstruktionen genom huvudsakligen ytvatten direkt från omgivande markytor, markvatten samt grundvatten (Berggren 1990).
Byggnader med putsad fasad kan ta skada av den stigande markfukten (Wargsjö 1990). Byggnader vars sockel är klädd med en tät puts och tät färg löper stor risk att fukten stiger högre i byggnaden och då skadar fasadputsen högre upp (Wargsjö 1990). För att skydda fasadputsen är det bättre att sockeln är klädd med en puts som har en lägre hållfasthet (Wargsjö 1990). Denna puts offras medan bakomliggande fasadmaterial skyddas, detta kallas för offerputs (Wargsjö 1990). Detta görs eftersom det är lättare att laga sockelputsen än fasadputsen (Wargsjö 1990).
7
Figur 1: Fasadskada orsakad av läckande stuprör. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 2: Fasadskada orsakad av läckande stuprör. Kornettsgatan 5, Malmö.
4.1.2 Nederbörd
Nederbörd är som tidigare nämnt en betydande fuktkälla hos äldre murverkshus. Detta gäller särskilt ifall det regnar och blåser samtidigt (Sandin 1995). När regnet faller horisontellt kallas det för slagregn (Sandin 1995). Hur utsatt och påverkad en byggnad blir för slagregn beror på flera olika faktorer, bland annat intensiteten av slagregnet, den kapillärsugande förmågan hos fasadmaterialet och byggnadens läge (Wargsjö 1990). Ofta är partier högre upp på fasaderna, till exempel byggnadens hörn och utkragade detaljer utsatta för större belastning än resten av fasaden (Wargsjö 1990).
4.1.3 Läckage
Läckage vid nyinstallationer, exempelvis fönster eller plåtavtäckningar, kan bidra till att det lokalt tillförs väldigt mycket vatten mot fasaden (Sandin 1995). Även läckande stuprör och hängrännor kan bidra till skador på byggnaden (Sandin 1995). Enligt Mattiasson7 och Wahlgren8 beror dessa skador oftast på bristande underhåll eller felaktigt utförda
installationer. De menar också att felaktigt utförda installationer ofta beror på att personen som utfört installationen har haft bristande kunskap om hur arbetet ska utföras på denna typ av byggnad. Genom att ha en uppdaterad underhållsplan och regelbundna besiktningar kan svåra skador i många fall undvikas (Berggren 1990).
I figur 1 och 2 syns det tydligt hur ett läckande stuprör har bidragit till att fasaden har fått utstå en mycket stor lokal fuktbelastning och därför tagit skada.
7Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den 14
och 27 april 2020.
8
Figur 3: Skada troligtvis orsakad av frostsprängning. Friisgatan 8, Malmö.
4.2 Fuktskador
Murverksbyggnader har många goda fukttekniska egenskaper exempelvis att det kan absorbera, behålla och avge fukt om murverket är tillräckligt diffusionsöppet för att låta fukten ventileras ut (Berggren 1990). Skador på murverkshus är i de flesta fall fuktrelaterade (Sandin 1995). Fukten i murverksbyggnader kan skapa problem i form av exempelvis frostskador, urlakning av fogar, saltsprängning, missfärgning av fasaden, biologisk påväxt på fasaden och försämrad vidhäftning av ytskikt (Sandin 1995). Även angränsande material riskerar skador ifall det finns för mycket fukt i murverket, exempelvis korroderande armering, korroderande infästningar i järn och mögel- och rötangrepp på träbaserat material (Sandin 1995). Fuktskador kan även uppstå om murverket målas med en för underlaget otillräckligt diffusionsöppen färg eller kläs in med ett för tätt material (Berggren 1990). Fukt kan även ta sig in i murverket genom bland annat en spricka i fasaden, via porer eller markfukt som sugits upp i murverket (Berggren 1990).
4.2.1 Frostskador
Frostskador i tegel kan visa sig genom att delar av tegelstenen sprängs loss och faller ned (Sandin 1995). Även delar av utkragande detaljer utförda i puts eller gjutna betongämnen kan få liknande skador där delar av dessa detaljer sprängs loss och faller ned (Berggren 1990). Vanliga orsaker till frostskador är läckande stuprör och hängrännor, felaktiga plåtavtäckningar, markfukt mm (Berggren 1990).
Frostskadan uppstår på grund av ett mekaniskt tryck som uppstår i murverkskonstruktionen. När vatten fryser till is sker en volymökning med ca 9% (Berggren 1990). För att det ska kunna uppstå en frostsprängning krävs det att vattnet är instängt i materialets porer och ej kan pressas ut vid frysningen (Berggren 1990). När vattnet fryser och ökar i volym skapas ett övertryck inuti materialet (Berggren 1990). Om det inte finns tillräckligt med utrymme i materialet för isen att expandera kommer en frostsprängning att uppstå (Nilsson 2004).
I figur 3 syns det hur en del av en natursten sprängts loss från översta delen av en byggnads fasad.
9
Figur 4: Saltsprängt tegel i källare (TP Mur & Puts 2016).
4.2.2 Saltsprängning
Problemet med saltsprängning grundar sig till största del i att markfukt som innehåller salter, stiger upp i konstruktionen (Sandin 1995). De vanligaste salterna är sulfat, nitrat och klorid (Sandin 1995). Saltet kan komma från flera olika källor, ofta kommer det från gammalt havssalt som finns lagrat i marken, vägsalt eller från byggnadsmaterial (Berggren 1990). Äldre murverkshus innehåller ofta tegel som är ofullständigt bränt (Målarkalk u.å.). Detta gör att teglet kan innehålla salter som fukt i konstruktionen löser upp och transporterar till förångningsytor (Målarkalk u.å.). Ett annat exempel på ett byggnadsmaterial som ökar risken för saltskador är portlandcement (Berggren 1990). När portlandcement härdar frigörs vattenlösliga salter, cement avger cirka 5 – 10 gånger så mycket vattenlösligt salt som kalk (Berggren 1990).
En ansamling av salter i murverket kan ge upphov till skador som liknar frostskador (Berggren 1990). Saltsprängningen uppstår på samma sätt som vid frostskador, genom ett mekaniskt tryck som uppstår i konstruktionen (Berggren 1990). Saltkristaller ger upphov till ett tryck direkt på porerna eller på vattnet i omgivande porer (Berggren 1990).
Figur 4 nedan är ett exempel på hur en fasad kan se ut vid kraftiga saltskador.
Om det kan förhindras att markfukt stiger upp i murverket, reduceras risken för frost- och saltskador (Berggren 1990). En fuktspärr kan monteras utanför grundmuren alternativt läggs en horisontalspärr genom muren som förhindrar att markfukt sugs upp i konstruktionen, det kan även dräneras kring huset (Berggren 1990). För att kunna vidta dessa åtgärder gäller det att grundläggningen av byggnaden är känd (Berggren 1990). Skulle det utföras en dränering på en byggnad som har en grundläggning av rustbädd och/eller pålar kan detta medföra stora skador (Berggren 1990). Enligt Wahlgren9 är skador efter felaktig dränering inte ovanligt. Detta eftersom när en fastighetsägare eller fastighetsförvaltare upptäcker att en byggnad har fuktproblem, är det vanligt att de tar kontakt med en konsult som ofta schablonmässigt
10
Figur 5: Spricka troligtvis orsakad av korroderat järn. Kornettsgatan 5, Malmö.
föreskriver dränering som lösning på problemet. Wahlgren10 berättar att då är risken att grundvattennivån sänks och att byggnaden kan få sättningsskador.
4.2.3 Sprickbildning
Sprickbildning är ofta ett tecken på att det är något fel med fasaden (Wargsjö 1990). En spricka i fasaden kan bero på olika saker, bland annat sättningar, expanderande järn i konstruktionen och krympning som ofta uppstår när den färska putsen torkar i för snabb takt (Wargsjö 1990).
När sprickorna upptäcks är det viktigt att ta reda på vad som ligger bakom sprickbildningen för att bestämma vad för åtgärd som ska utföras (Wargsjö 1990). Beror sprickorna enbart på temperaturskillnader eller fuktrörelser är det inte säkert att de behöver åtgärdas (Wargsjö 1990). Vid lagning av en mindre spricka kan resultatet bli att sprickan syns mer och om lagningen utförs på ett felaktigt sätt finns det också en risk för att nya sprickor uppstår (Wargsjö 1990).
Beror sprickorna däremot på exempelvis korroderande järn krävs det ofta närmare undersökning och större åtgärder (Wargsjö 1990). Mattiasson11 menar att det kan gå väldigt fort när ett järn väl börjat korrodera. Har fasaden spruckit på grund av ett korroderande järn kommer skadan förvärras exponentiellt. Mattiasson berättar att desto större sprickan blir, desto mer vatten tar sig in och det är därför viktigt att det ägnas stor uppmärksamhet åt korrosionsproblem.
I figur 5 nedan visas en spricka i en fasad. Enligt Stolle12 beror sprickan med största sannolikhet på ett bakomliggande järn som har expanderat på grund av korrosion.
10Bengt Wahlgren, VD Restaurera Sweden AB, intervju via Microsoft Teams den 23 april 2020. 11Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den
14 och 27 april 2020.
12Linnéa Stolle, Bebyggelseantikvarie och projektledare Restaurera Sweden AB, studiebesök
11 4.2.4 Korroderande/expanderande järn
Enligt Björk, Reppen & Kallstenius (2013) är järn i äldre murverkshus ofta förekommande ovanför fönstervalven i form av dragjärn eller sträckankarjärn. De menar också att det är vanligt förekommande med inmurade plattjärn i byggnadernas takfötter. Wahlgren13 menar att det ofta användes järn som infästning av ornament, listverk och balkonger.
Enligt Mattiasson14 beror oftast korroderande järn på att omgivande betongämnen har blivit genomkarbonatiserade. Vid karbonatisering tränger koldioxid in i betongämnenas porer och reagerar med kalciumhydroxid och bildar då kalciumkarbonat (Fagerlund 2011). Kalciumkarbonaten gör att pH-värdet sjunker vilket möjliggör korrosion av järnet i konstruktionen (Fagerlund 2011). Järn som korroderar i en murverkskonstruktion kan få förödande konsekvenser. I äldre murverkshus finns det ofta en ansenlig mängd järn i konstruktionen, dessa järn har ofta en viktig bärande funktion (Berggren 1990). Det är vanligt att äldre murverksbyggnader hålls ihop med hjälp av ankarjärn (Berggren 1990). Wahlgren berättar att om dessa ankarjärn rostar av riskerar det att bli stora skador på byggnaden eftersom järnen inte längre tar upp de dragkrafter som de tidigare gjort. Wahlgren nämner också att det är inte alltid som problemen syns vid t.ex. en okulär besiktning. Ofta finns det en daggpunkt någonstans inuti i murverket, då kan ankarjärnen se hela ut både på insidan och utsidan av murverket. Men inuti murverket, vid daggpunkten, kan då järnen ha rostat av helt och förlorat sin förmåga att ta upp dragkrafter.
Wahlgren berättar att de smidesjärn som användes i äldre murverkshus hade hög kvalité och är väldigt rosttröga och har därför klarat sig så länge som det gjort.
Wahlgren menar att när det finns järn i de yttre delarna av fasaden är ofta ett bristande täckskikt ett problem. Vid tiden då dessa byggnader uppfördes fanns det inte mycket kunskap om vikten av täckskikt och i vissa fall är täckskiktet nästan obefintlig. Då kan järnen ligga nästan hela vägen ut i fasaden menar Wahlgren.
Men det är inte alltid som problemen ligger dolda inuti murverket, ofta gör stålets volymökning att problemet visar sig med buktande tegel eller sprickor i fasaden (Sandin 1995).
13Bengt Wahlgren, VD Restaurera Sweden AB, intervju via Microsoft Teams den 23 april 2020. 14Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den
12
Figur 6: Skada orsakad av korroderande järn i fasaddetaljer. Friisgatan 8, Malmö.
I figur 6 visas hur en del av fasadstenen tvingats plockas ned på grund av att ett bakomliggande järn har korroderat och sprängt loss hörnan på fasadstenen.
4.2.5 Täta ytskikt
Det yttersta skiktet på en fasad kallas för ytskikt. De vanligaste typerna av ytskikt på äldre murverksbyggnader är färg, puts, tegel eller natursten (Björk, Reppen & Kallstenius 2013). Ytskiktet kan variera både i tjocklek och sammansättning. Tjockleken och materialsammansättningen är det som har störst betydelse sett ur fuktteknisk synvinkel (Sandin 1995).
En form av ytskikt är färg. Vid målning av en fasad är det viktigt att först undersöka vilken typ av färg som är lämplig att använda (Berggren 1990). Användningen av exempelvis en organisk och relativt vattentät plastfärg kan öka risken för koncentrerade fuktskador (Berggren 1990). Detta eftersom risken för att vatten tar sig in i otätheter och därefter inte kan ventileras ut är stor (Berggren 1990). Det kan visa sig genom att färgen börjar flagna eller blir hängande i stora stycken (Berggren 1990). Risken för frostskador vid dessa otätheter ökar också eftersom vattnet kan sugas in i bakomliggande puts (Berggren 1990). Dessa skador uppstår eftersom färgen är så tät att den inte tillåter byggnaden att ventilera ut fukten i konstruktionen (Berggren 1990). Varje byggnad är unik och har olika förutsättningar men oftast är det bättre att en putsad fasad målas med en oorganisk färg i form av till exempel kalkfärg (Berggren 1990). Detta för att dessa färger åldras på ett bättre sätt än vad en organisk, vattentät färg gör (Berggren 1990). De åldras på ett bättre sätt eftersom färgskiktet ej är lika starkt och på grund av att färgen inte är diffusionstät (Berggren 1990).
13
Figur 7: Flagnande färg på fasaddetalj. Kornettsgatan 5, Malmö.
I figur 7 syns det tydligt att det har använts en för diffusionstät färg när fasaden har målats om. Den nya färgen har släppt från den underliggande putsen.
De flesta äldre hus med putsade fasader är utförda med någon form av kalkputs (Wargsjö 1990). Vid renovering av en putsad fasad är valet av ny puts väldigt viktigt och det krävs att det finns vetskap om vilken typ av puts som bekläder fasaden i dagsläget för att med säkerhet välja rätt puts (Berggren 1990). Ett vanligt problem är att det läggs ett puts med högre cementhalt än vad som funnits från början och detta kan medföra stora problem (Berggren 1990). Ett hårdare puts kan fungera som ett kapillärbrytande och diffusionstätt skikt, vilket medför att fukt i murverket har svårare att torka ut (Berggren 1990). Ett hårdare puts tar heller inte upp eventuella rörelser i byggnaden lika bra som ett mjukare puts (Lanevik 1990). Vid eventuella rörelser i byggnaden kan då delar av det hårdare putset lossna eftersom det inte är följsamt med det mjukare materialet bakom. Eftersom ett hårdare puts har mycket stark vidhäftning till det bakomliggande murverket är det ofta det mjukare materialet som går sönder. Det hårdare putset tar då med delar av det mjukare materialet när det lossnar från fasaden (Lanevik 1990).
4.2.6 Skador i fogar
Trasiga fogar är vanligt på äldre murverksbyggnader och orsaken till de trasiga fogarna kan variera liksom allvarlighetsgraden av skadorna (Lanevik 1990). De vanligaste orsakerna till trasiga fogar är felaktigt utförda reparationer, eftersatt underhåll eller lastpåkänningar i murverkskonstruktionen (Lanevik 1990). Som tidigare nämnt är det viktigt att först ta reda på orsaken till skadan innan en åtgärd utförs eftersom det annars finns en risk att skadan förvärras (Lanevik 1990).
Mattiasson15 berättar att vid en omfogning är det viktigt att det väljs ett bruk som är så likt det ursprungliga bruket som möjligt. Precis som för val av puts är det viktigaste att det väljs ett
15Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den
14
Figur 8: Urlakade fogar i fasad. Kornettsgatan 5, Malmö (Restaurera u.å.)
bruk som kan röra sig minst lika mycket som det ursprungliga materialet menar Mattiasson16. Ofta betyder detta en lägre cementhalt eller ingen cementhalt alls (Lanevik 1990).
I figur 8 visas en fog där bindemedlet har blivit så pass dåligt att det går att sticka en kniv rakt in i fogen. Detta upptäcktes när det utfördes en besiktning av fasaden i samband med en ommålning.
16Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den
15
Figur 9: Friisgatan 8, Malmö (Jorchr 2017)
5 Fastighetsägarens ansvar
Fastighetsägaren och fastighetsförvaltaren bör känna till de ansvar som fastighetsägare har för sina fastigheter. I ordningslagens 3 kap. 3 § står det bland annat: ”Brister på byggnader,
ställningar, skyltar och liknande anordningar som medför risk för skada på personer eller egendom på offentlig plats, skall avhjälpas utan oskäligt dröjsmål” (Sveriges Riksdag u.å.).
Med detta menas att fastighetsägaren är skyldig att utföra reparationer och underhåll av fastigheten så att exempelvis det inte faller ned lösa fasadelar och orsakar skada.
6 Resultat & Analys
6.1 Studiebesök
Nedan redovisas de fyra studiebesöken som utfördes. De arbetsplatser som besöktes befann sig i olika stadier i restaureringsprocessen. Studiebesöken gjordes för att få en djupare
kunskap och förståelse för hur arbetet går till när problem hos en fasad uppmärksammats samt för att få konkreta exempel på skador i murverksfasader. Nedan ges även illustrationer av de skador som är upptagna i teorin.
6.1.1 Friisgatan 8
Byggnaden är belägen på Friisgatan 8 i centrala Malmö och uppförd år 1905 av arkitekt Oscar Borgman (Ranby 1996). Byggnaden är ett flerbostadshus som är fem våningar högt.
I figur 9 syns det att det är en byggnad i jugendstil. Burspråk i mjuka välvda former, fönsterna med småspröjs i den övre delen och små balkonger med räcken i smidesjärn är typiska för jugendstilen (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
16
Figur 10: Skada på fasad. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 11: Korrosionsskada på fasad. Friisgatan 8, Malmö.
Den 15 april 2020 välkomnades rapportförfattarna av Stucco Maestro till Friisgatan 8 i Malmö på studiebesök. Stucco Maestro hade enbart utfört inventering under två dagar när studiebesöket genomfördes. Rapportförfattarna togs emot av muraren Magnus Bengtsson som visade vilka problem och skador som observerats på fasaden samt vad de gjort under de två dagarna de varit på plats.
Bengtsson17 berättade att han tidigt reagerat på typen av färg som används vid målningen av fasaden. Han menade att färgen kändes som en plastfärg vilket kunde vara en stor orsak till fasadens problem.
Det framgick tidigt att de skador som byggnaden hade var typiska för murverksfasader. Figur 10 och 11 visar hur dåliga och slitna mjukfogar i kombination med en korroderande skyddsplåt gett upphov till att delar av konststenen lossnat eller suttit så pass dåligt att det valts att knacka loss den löst sittande konststenen. Det ljusa lagningsbruket som är av annan kulör än den gulaktiga färg som täcker fasaden är ett tidigare försök till lagning.
17Magnus Bengtsson, Murare Stucco Maestro Sweden AB, studiebesök Friisgatan 8 Malmö
17
Figur 12: Äldre försök till lagning av listverk. Friisgatan 8, Malmö.
På denna fasad hade tidigare försök till lagningar orsakat nya skador eller förvärrat de befintliga skadorna på flera ställen. Figur 12 och 13 visar ett exempel på ett försök till lagning av ett listverk. Det har i detta fall tryckts samman någon form av metallnät som använts som armering. Denna fasaddel plockades bort så fort den observerats eftersom den satt väldigt löst.
18
Figur 14: Felaktigt utförd lagning av listverk, Friisgatan 8, Malmö.
Figur 15: Omputsad fasaddetalj. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 16: Omputsad fasaddetalj. Friisgatan 8, Malmö. Figur 17: Omputsad fasaddetalj. Friisgatan 8, Malmö.
Tidigare arbeten som utförts på fasaden utgjorde inte bara en risk för ytterligare skador utan även, som i figur 14, fanns det lagningar som satt väldigt löst och riskerade att rasa ned i trottoaren nedanför. Detta gör också att fasadens ursprungliga utseende har förändrats. Figur 15, 16 och 17 visar tydliga exempel på detta.
19
Figur 18: Korroderat sträckankarjärn. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 19: Fasadbeklädnad har lossnat pga. bakomliggande korroderande sträckankarjärn. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 20: Nedplockad cementplatta. Friisgatan 8, Malmö.
De mest omfattande skadorna utgörs ofta av korroderat stål i fasadkonstruktionen. De korroderade stålet har expanderat och utsatt fasadbeklädnaden för ett stort tryck. I figur 18 syns det korroderande sträckankarjärn som är orsaken till att fasadbeklädnaden lossnat eller suttit väldigt löst. I figur 19 och 20 visas hur fasadmaterialet har tagits ned och hur det har satts upp ett nät för att försäkra sig om att inte cementplattorna faller ned i gatan nedanför.
20
Figur 21: Skada orsakad av korroderande järn i fasaddetaljer. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 22: Skada orsakad av korroderande järn i fasaden. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 23: Skada orsakad av korroderande järn i fasaddetaljer. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 24: Skada orsakad av korroderande järn i fasaddetaljer. Friisgatan 8, Malmö.
Figur 25: Skada orsakad av korroderande järn i fasaden. Friisgatan 8, Malmö.
Figurerna nedan visar fler exempel på korroderade järn som gjort att utanpåliggande material har lossnat eller suttit så pass löst att det valts att plocka bort materialet för att försäkra sig om att det inte ska rasa ned i gatan. Som figurerna visar var de flesta skadorna runt fönster och i utkragande detaljer.
21
Figur 26: Länsresidenset. Stortorget 1, Malmö (Jorchr 2007)
6.1.2 Länsresidenset
Byggnaden är belägen på Stortorget i Malmö och är uppförd i slutet av 1500-talet. År 1851 fick Residenset en enhetlig fasad i 1600-talets renässansstil av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander. Huset fick frontespiser och mittfrontonens gavelröste försågs med riksvapnet (Brunnberg, Hansson, Reisnert, Staaf Magnusson & Tykesson 2001). Idag används residenset som bostad och representationslokaler för landshövdingen i Skåne län. Byggnaden är klassad som ett statligt byggnadsminne (Statens Fastighetsverk u.å.).
Den 16 april 2020 välkomnades rapportförfattarna av Stucco Maestro till Länsresidenset i Malmö på studiebesök. Stucco Maestro hade utfört restaureringsarbete på byggnaden i sex månader när studiebesöket utfördes. Rapportförfattarna togs emot av arbetsledaren och restaureringsmuraren Johan Hellström som visade vilka problem och skador som observerats på fasaden samt vad de gjort under månaderna de varit på plats.
22
Figur 27: Frilagt ankarjärn i frontespis. Stortorget 1, Malmö.
Figur 28. Frilagt ankarjärn i frontespis. Stortorget 1, Malmö.
Hellström18 berättade att när Stucco Maestro kom till residenset syntes tydliga sprickbildningar i den putsade fasaden. I figur 27 och 28, syns sprickbildningar ovanför den puts som knackats bort. Sådana sprickor är ofta ett tecken på att det har skett sättningar, förskjutningar eller krympning (Wargsjö 1990). I detta fall har korroderade ankarjärn orsakat ett stort tryck på murverket som visat sig i form av sprickor i putsen. Ankarjärnen har frilagts för att det ska kunna utföras en bedömning av vilken åtgärd som är mest passande.
18 Johan Hellström, Arbetsledare och restaureringsmurare Stucco Maestro Sweden AB,
23
Figur 29. Frilagd ankarbalk. Stortorget 1, Malmö.
Figur 30. Frilagd ände av ankarbalk. Stortorget 1, Malmö.
Figur 31. Frilagd ände av ankarbalk. Stortorget 1, Malmö. Figur 32. Frilagd ände av ankarbalk. Stortorget 1, Malmö.
På vissa delar av residensets fasad har putsen blivit väldigt skadad, detta visade sig med bland annat sprickor och bom i putsen. All puts i det utsatta området knackades bort för att ta reda på omfattningen av skadorna. Ett exempel på detta är figur 29. Det blev också nödvändigt att plocka ned stora delar av fasadteglet eftersom teglet var sprucket och hade tryckts ut av expanderande, korroderande järn. I figur 29 har ankarjärnen frilagts för vidare behandling och där syns det att ankarbalken är fri från rötangrepp och kan därför behållas.
Figur 30, 31 & 32 visar ett exempel där ankarbalkens ända har ruttnat helt och hållet. Enligt Humble & Westerberg (1990) är det vanligt med rötangrepp i bjälkändor vid ytterväggar.
24
Figur 35. Korroderat ankarjärn i murverk. Stortorget 1, Malmö.
Figur 33. Korroderande järn i en fasaddetalj. Stortorget 1, Malmö.
Figur 34. Dilatationsfog i hörnet av fronton. Stortorget 1, Malmö.
I mittfrontonens gavelröste hade järnen runt riksvapnet korroderat och förstört kringliggande murverk och utanpåliggande puts.
Enligt Hellström19 var hörnet på den ena frontespisen löst. Det var enbart vikten av hörnets murverk som gjorde att det stod kvar. Eftersom skarven mellan murväggen och hörnet har en genomgående dilatationsfog som visas i figur 34 har hörnet lossnat från resten av murverket. Figur 35 visar de korroderade ankarjärn som gjort att murverkshörnet tryckts bort från den övriga väggkonstruktionen och tillsammans med sprickor i den utanpåliggande putsen gjort att murverkshörnet lossnat från det övriga murverket.
19 Johan Hellström, Arbetsledare och restaureringsmurare Stucco Maestro Sweden AB,
25
Figur 36. Murverk i frontespis. Stortorget 1, Malmö.
Figur 37. Korroderande järn i murverk. Stortorget 1, Malmö.
På den högra sidan av länsresidensets mellersta frontespis har ett järn korroderat och sprängt sönder kringliggande murverk. Detta har gjort att skadade tegelstenar varit tvungna att tas bort för att blotta det utsatta järnet. Järnet kommer därefter bli rostskyddsbehandlat och de stenar som inte är skadade placeras tillbaka och det kompletteras med nya stenar där det behövs. Figur 37 är en närbild på glappet i murverket från figur 36.
26
Figur 38: Brf Drottningtorget Dragonen. Drottningtorget 2, Malmö (Gunnarsson 2017)
6.1.3 Brf Drottningtorget Dragonen
Byggnaden är belägen på Drottningtorget 2 i Malmö och är uppförd mellan 1904 – 1906. Byggnaden är ritad av arkitekten Oscar Borgman. Ägare och byggherrar till fastigheten var Granvik och Jönsson, vars initialer pryder den höga frontespisen mot Drottningtorget (Ranby 1996). Byggnaden är fem våningar hög och innefattar totalt 67 lägenheter (Drottningtorget Dragonen 2007).
I figur 38 syns tecken på att byggnaden är uppförd då jugendarkitekturen dominerade, bland annat portomfattningarna som är dekorerade med växtmotiv, småspröjsade rutorna i övre delen av fönsterna samt de mjuka burspråken (Björk, Reppen & Kallstenius 2013).
Den 17 april 2020 välkomnades rapportförfattarna av Stucco Maestro till Brf Drottningtorget Dragonen i Malmö på studiebesök. Stucco Maestro påbörjade restaureringen under november 2018, men har arbetat på byggnadens fasad i olika etapper. Den fasadsida som var under restaurering när studiebesöket utfördes påbörjades i november 2019. Rapportförfattarna togs emot av arbetsledaren och muraren Ali Mehdi som visade vilka problem och skador som observerats på fasaden samt vad de gjort under månaderna de varit på plats.
Stucco Maestro fick uppdraget på Brf Drottningtorget Dragonen efter att en sten från fasaden rasat ned i gatan. Det restes snabbt ställningar för att utföra en besiktning av fasaden samt för att förhindra att ytterligare sten rasade ned och det upptäcktes då att skadorna var omfattade.
En dekorativ fasad i jugendstil i kombination med mycket ytligt järn i fasadkonstruktionen gjorde att byggnaden varit extra mottaglig för skador som orsakat att fasadsten har att lossnat.
27
Figur 39: Borttagna balkar över fönster. Drottningtorget 2, Malmö
Figur 40: Borttagna balkar över fönster. Drottningtorget 2, Malmö
Figur 41: Restaurerade balkar över fönster. Drottningtorget 2, Malmö.
Majoriteten av de gjutna balkarna ovanför fönstren var förstörda på grund av korroderande armering. Figur 39 och 40 visar hur balkarna tagits bort och figur 41 visar de nya balkarna.
28
Figur 42: Omgjuten fasadskiva i burspråk. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 43: Frilagd och rostskyddsbehandlad balk i burspråk. Drottningtorget 2, Malmö.
Bakom fasadplattorna i burspråken hade stålbalkarna rostat och tryckt sönder utanpåliggande fasadskivor. Flera av dessa skivor fick tas bort och gjutas om.
29
Figur 44: Omgjuten fasadskiva i hörn av byggnad. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 46: Närbild på spricka i fasad. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 45: Spricka i fasaden till höger om fönster. Drottningtorget 2, Malmö.
Enligt Mehdi20 är de utkragande burspråken och byggnadens hörn extra utsatta för väder och vind då de möter vinden från flera olika håll. Figur 44 och 45 är från byggnadens mjukt rundade hörn som vetter emot Drottningtorget i Malmö. Figur 46 är en närbild på sprickan från figur 45.
20 Ali Mehdi, Arbetsledare och murare Stucco Maestro Sweden AB, studiebesök Brf
30
Figur 47: Spricka i fasad orsakad av bakomliggande korroderande järn. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 48: Spricka i fasad orsakad av bakomliggande korroderande järn. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 47 och 48 visar hur bakomliggande järn gjort att fasadplattan av natursten har spruckit. Sprickan har gjort att mer fukt kan tränga in och därmed eskalerar skadan.
31
Figur 49: Spricka i fasad orsakad av bakomliggande korroderande järn. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 50: Spricka i fasad orsakad av bakomliggande korroderande järn. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 51: Spricka i fasad orsakad av bakomliggande korroderande järn. Drottningtorget 2, Malmö.
32
Figur 52: Sprickor i fasaden vid infästning för balkong. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 53: Sprickor i fasaden vid infästning för balkong. Drottningtorget 2, Malmö.
Figur 54: Sprickor i fasaden vid infästning för balkong. Drottningtorget 2, Malmö.
Infästningar utgör ofta en risk för skador då de ofta utgörs av metall av något slag samt att det görs hål i fasaden där vatten kan tränga in. Figurerna nedan visar hur infästningar för balkonger gjort att fasadteglet har spruckit. Mattiasson21 berättar att sprickor kan även uppstå vid felaktigt dimensionerade balkonger.
21Kristofer Mattiasson, VD Stucco Maestro Sweden AB, intervjuer via Microsoft Teams den
33
Figur 55: Kornettsgatan 5, Malmö (Restaurera Sverige AB 2020)
6.1.4 Kornettsgatan 5
Byggnaden är belägen på Kornettsgatan 5 i Malmö och är uppförd år 1900 av arkitekten August Lindvall. Byggnaden är ett flerbostadshus och är fyra våningar högt.
Den 4 maj 2020 välkomnades rapportförfattarna av Restaurera till Kornettsgatan 5 i Malmö på studiebesök. Ställningen vid fasaden hade precis rests när studiebesöket utfördes. Rapportförfattarna togs emot av bebyggelseantikvarien och projektledaren Linnéa Stolle som visade vilka problem och skador som observerats på fasaden samt vad de gjorts hittills.
Det hade blästrats bort färg på olika ställen för att se vilka lager av färg som använts samt plockat bort skadade och löst sittande fasaddelar.
34
Figur 56: Flagnad färg på fasaden. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 57: Flagnad färg på fasaddetalj. Kornettsgatan 5, Malmö.
Stolle22 berättade att hon reagerat på typen av färg som används vid målningen av fasaden. Hon menade att färgen kändes som en tät plastfärg vilket kunde vara en stor orsak till fasadens problem. Figurerna nedan visar hur färgen har lossnat på flera områden.
22Linnéa Stolle, Bebyggelseantikvarie och projektledare Restaurera Sweden AB, studiebesök
35
Figur 58: Flagnad färg på fasaddetalj. Kornettsgatan 5, Malmö.
36
Figur 60: Skada i fronton orsakad av ett korroderande järn. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 61: Närbild på skada i fronton orsakad av ett korroderande järn. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 60 och 61 visar hur en del av frontonen avlägsnats på grund av ett korroderat järn som tryckt sönder konststenen.
37
Figur 62: Fasadskada orsakad av läckande stuprör. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 63: Fasadskada orsakad av läckande stuprör. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 64: Fasadskada orsakad av läckande stuprör. Kornettsgatan 5, Malmö.
I figur 62, 63 & 64 syns det att färgskiktet bakom stuprören hade skadats på flera ställen vilket kan vara ett tecken på läckage från stupröret.
38
Figur 65: Spricka i listverk orsakad av korroderande järn. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 66: Spricka i listverk orsakad av korroderande järn. Kornettsgatan 5, Malmö.
Figur 67: Spricka i listverk orsakad av korroderande järn. Kornettsgatan 5, Malmö.
I figur 65, 66 & 67 syns det att flera av de utkragande listverken runt detaljer och fönster hade stora sprickor orsakade av bakomliggande korroderande järn. Dessa listverk skall restaureras.
39 6.1.5 Sammanställning & analys av studiebesök
De allvarligaste och även vanligaste skadorna som dessa byggnader var utsatta för var relaterade till korroderande järn. Dessa skador upptäcktes på samtliga byggnader. De visade sig bland annat genom sprickor i fasaden eller genom utbuktande fasadbeklädnad. Vissa av dessa skador har varit mycket allvarliga och så pass omfattande att det varit en stor risk för att fasaddelar att falla ned.
Två av byggnaderna visade tecken på skador som har varit orsakade av att fasaden har blivit behandlad med ett för diffusionstätt ytskikt, i dessa fallen var den en för diffusionstät färg som hade använts.
Flera av byggnaderna hade även frostskador och skadade fogar, dessa har inte illustrerats eftersom de inte var lika allvarliga som de skador som tagits upp.
Analys
Under studiebesöken uppmärksammades flera av de skador som nämns under rubriken
Skadebild på samtliga byggnader. Exempelvis hade samtliga byggnader korrosionsskador i
någon omfattning. Under rubriken Byggnadsteknik för murverkshus beskrivs det vart i fasadkonstruktionen som järn ofta påträffas, exempelvis sträckankarjärn över fönstervalven och armeringsjärn i listverk. Flera av de korroderade järn som orsakat omfattande skador på fasaderna var placerade i dessa områden.
Under rubriken Täta ytskikt beskrivs hur diffusionstät färg kan orsaka skador på fasaden. Vid två av studiebesöken hade en sådan färg använts vilket hade resulterat i flagnande färg och frostskador.
6.2 Intervjuer
Totalt har 8 personer deltagit i intervjuer. Flera av dem är utbildade byggnadsantikvarier och jobbar dagligen med byggnadsvård av äldre murverkshus. Det har också utförts intervjuer med en projektledare för Svenska kyrkan, en delägare och en teknisk förvaltare för ett fastighetsbolag samt en vice ordförande för en bostadsrättsförening. Nedan presenteras intervjuerna.
Samtliga intervjuade har fått möjlighet att läsa de intervjutexterna och godkänna så att inget missförståtts.
6.2.1 Bengt Wahlgren, VD Restaurera Sweden AB
Bengt Wahlgren23 utbildade sig till byggnadsantikvarie på Gotland. 2003 anställdes han av Restaurator som var ett konsultföretag specialiserade på kulturbyggnader. Därefter har han jobbat på flera företag, bland annat Tyréns. Wahlgren startade konsultföretaget Restaurera och har drivit detta sedan 2016. Idag är det 5 anställda på företaget och samtliga är utbildade
40
byggnadsantikvarier eller byggnadsvårdare. Vanliga arbetsuppgifter kan vara att kallas in som sakkunnig i ombyggnadsprojekt, arbeta med projekteringar, projektleda restaureringar och utföra strategiska utredningar. Wahlgren anlitas även som byggherrerådgivare och han utför besiktningar och åtgärdsförslag med tillhörande kalkyl. Alla uppdrag handlar om kulturhistorisk värdefull bebyggelse eller miljöer.
Wahlgren säger att vid de projekt han blir tillkallad är det inte ovanligt någon del av fasaden redan rasat ned. I de flesta fall kan det förhindras att fasaddelar faller ned genom att låta sakkunniga besiktiga fasaderna med jämna mellanrum. Enklare besiktningar bör göras av fastighetsägaren årligen, exempelvis inspektioner av hängrännor och stuprör samt kontrollera att det inte är något läckage i takkonstruktionen. En större, mer professionell besiktning bör göras med ett intervall mellan 5 – 10 år beroende på hur dekorativ fasaden är. En fasad med mycket utkragande listverk, ornament och skulpturer bör ha ett besiktningsintervall på 5 år, medan en nyligen restaurerad, mindre dekorativ fasad ofta klarar sig med ett besiktningsintervall på 10 år.
Under en besiktning bör skicket på fogarna kontrolleras, vattenavrinningsförmågan hos listverk kontrolleras, inspektioner av hängrännor och stuprör samt inspektioner av infästningar med mera. Besiktningen kan med fördel utföras när det regnar. Då syns det lättare hur vattenavrinningen fungerar och var eventuella problem finns.
Det kan också förebyggas att fasaddelar faller ned genom att ha en bra, teknisk underhållsplan. Många underhållsplaner idag fokuserar på installationsteknik och ekonomi, baserade på schablonvärden. Ofta innehåller de information angående underhåll av exempelvis tvättmaskiner, tvättstugor, ventilationskanaler och hissar, medan fasad och byggnadens övriga beklädnad prioriteras ner. Informationen angående fasad och tak innehåller ofta schablonmässiga värden som inte stämmer överens med verkligheten. Exempelvis kan det stå att taktegel har en levnadstid på 30 år. Om det utförs regelbundet underhåll av takteglet kan det i princip hålla i flera hundra år.
I underhållsplanen bör det bland annat stå med vilka intervall fasaden ska besiktigas, instruktioner och information om var fastighetsägaren ska ha extra uppsikt och checklistor för årliga besiktningar. De bör också innehålla anvisningar av vilka material och metoder som ska användas vid reparationer. Det är inte ovanligt att för starka mur- och putsbruk, syntetiska färger eller andra moderna byggnadsmaterial används på äldre byggnader där dessa material kan orsaka allvarliga skador.
Om det valts att göra tillfälliga lagningar så måste det hållas god uppsikt över dessa så de inte förvärras.
Ibland är det förvånande hur lite fastighetsägare vet om sina byggnader och vilket skick byggnaderna är i. Det gäller såväl de allra största fastighetsbolagen till mindre bostadsrättsföreningar.
Fasadproblematiken grundar sig i okunskap hos fastighetsägare och fastighetsförvaltare. I för stor utsträckning är de ekonomer och inte byggnadstekniskt kunniga. Wahlgren24 berättar att
41
han arbetat med fastighetsägare som ägt en fastighet i endast 5 år innan Wahlgrenhar blivit tillkallad och efter en besiktning varit tvungen att ge beskedet att de behöver restaurera fasaden för cirka 30 miljoner kronor.
Det är jättevanligt med felaktigt utförda underhållsåtgärder. Troligtvis är det också ett väldigt stort mörkertal med byggnader som har eftersatt eller felaktigt utfört underhåll. Många byggnader har brister som är rent av farliga och troligtvis är det bara är en tidsfråga innan någon skadas utav nedfallande fasadmaterial.
Efter en besiktning brukar Wahlgren presentera två olika åtgärdsplaner, en med ett perspektiv på 10 år och en med ett perspektiv på 50 år. Oftast väljer fastighetsägaren åtgärdsplanen som har ett perspektiv på 50 år. De ser ofta åtgärden och byggnaden ur ett längre perspektiv när de får alternativ på olika tidsperspektiv och förstår då att ett längre perspektiv ofta lönar sig.
Avslutningsvis säger Wahlgren att det är jättebra när fastighetsägare och fastighetsförvaltare har avtal med bra entreprenörer som de litar på. De har då ofta kontinuerligt underhåll vilket ofta sänker kostnaderna i längden. Att resa byggnadsställning är ofta en stor kostnad och med en bättre kunskap om skicket på byggnadens fasader samt god relation med olika entreprenörer är det lättare att utföra flera olika åtgärder när de väl har en byggnadsställning uppe.
6.2.2 Lars Niklasson, Vice ordförande Brf Drottningtorget Dragonen
Lars Niklasson25 har varit med i styrelsen för bostadsrättsföreningen Drottningtorget Dragonen i Malmö sedan fem år tillbaka, där han idag är vice ordförande. Han har en yrkesbakgrund inom området ekonomi och finans. Han har bland annat arbetat som ekonomidirektör i Helsingborgs och Lunds kommun i ca 25 år. Han har också arbetat för byggnadsstyrelsen samt varit med och startat ett försäkringsbolag.
Fastigheten Dragonen förvärvades 2002 och i samband med det bildades föreningen Brf Drottningtorget Dragonen. Idag sitter sju personer med i styrelsen.
När Niklasson suttit med i styrelsen i cirka två år förstod han att de behövde en systematisk och teknisk underhållsplan då det tidigare bara fanns en plan med några enstaka punkter om vad som skulle göras. Styrelsen anlitade en konsult som tog fram en gedigen underhållsplan med ett perspektiv på 20 år. Underhållsplanen innehöll bland annat intervaller för olika underhållsåtgärder. Utan att ha någon specifik kunskap om äldre murverkshus, förstod konsulten att fasaden var i dåligt skick.
Tidigare ägare av fastigheten hade gjort temporära åtgärder för att inga fasaddelar skulle rasa från fasaden. Trots det lossnade en fasadsten från frontespisen och föll ned i trottoaren nedanför i juni 2018. Då startades ett arbete med att restaurera fasaden.
25Lars Niklasson, Vice Ordförande Bostadsrättsföreningen Drottningtorget Dragonen, intervju
42
Den konsult som anlitats förstod att personer med mer specifik kompetens behövdes för att bestämma hur restaureringen skulle gå till. Niklasson26 blev en av de från styrelsen som var mest drivande i projektet med fasadrestaureringen.
Niklasson tog råd av projektledaren som var med under arbetet med Malmö stads rådhus. Efter samtal med henne förstod han att det är brist på entreprenörer som har tillräcklig kompetens i området kring äldre murverkshus för att klara av restaureringen av Dragonens fasad.
Det är idag ett pågående arbete med fasaden och det har upptäckts att balkongerna också behöver göras vid.
Det är viktigt för fastighetsägare och fastighetsförvaltare att förstå hur fasaderna är uppbyggda, vad som kan ske med fasaden och vilka risker som finns om de inte underhåller den på rätt sätt. Tidigare saknade Brf Drottningtorget Dragonen någon med kännedom om hur fasaden var uppbyggd, vilket var en av anledningarna till att skadorna blev omfattande.
Det är viktigt att inse sin egen begränsning och hellre anlita konsulter och entreprenörer man litar på eftersom de ofta besitter en större kunskap angående vad som bör utföras.
Troligtvis tillåts skadorna bli så omfattande att fasaddelar rasar ned i gatan på grund av bland annat bristande kunskap om de fasaderna man äger eller förvaltar. När Niklasson gick med i styrelsen kände han att det var brist på teknisk kunskap. Sedan två år tillbaka har en person med mer teknisk kunskap anslutit sig till styrelsen vilket har varit väldigt gynnsamt för föreningen.
Troligtvis är en annan anledning att vissa fastighetsägare har ett kortsiktigt perspektiv på sitt ägande och därmed väljer att blunda för problemen. Det är viktigt att föreningsstyrelsen ser sin roll och ser bortom sin tidshorisont och tar ansvar för ett längre perspektiv.
Nyckeln till att förebygga fasaddelar från att rasa ned är genom besiktning av fasaderna samt att upprätthålla en ordentlig och genomarbetad underhållsplan. Niklasson berättar att om konsulten de tidigare anlitat gjort mer än enbart en okulär besiktning från marken och i stället använt en skylift, hade han blivit förskräckt av hur illa skadad toppen på fasaden var och spärrat av gatan omgående.
Idag har Brf Drottningtorget Dragonen en tydlig, teknisk underhållsplan med beskrivande bilder som gör det fortlöpande arbetet med fasaden avsevärt mycket enklare.
Avslutningsvis berättar Niklasson27 att han tycker att bostadsrättsföreningar har lyft fastighetsbeståndet i Malmö till en bättre nivå än då det enbart var privata ägare. Han menar att förvaltningsformen som bostadsrättsföreningar använder sig av i många fall är mycket bättre än kortsiktiga fastighetsägare.
26Lars Niklasson, Vice Ordförande Bostadsrättsföreningen Drottningtorget Dragonen, intervju
via Microsoft Teams den 28 april 2020.
27Lars Niklasson, Vice Ordförande Bostadsrättsföreningen Drottningtorget Dragonen, intervju
