• No results found

Mobbning i skolan / bullying in school

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mobbning i skolan / bullying in school"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Barn och unga samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Mobbning i skolan

Bullying in school

Emira Mustafa

Elena Blazevska

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap

Handledare: Thom Axelsson Examinator: Kristofer Hansson Slutseminarium ex. 2011-01-18

(2)
(3)

Abstrakt

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet är insamlat på en F- 5 grundskola i en större kommun i södra Skåne. En grundskollärare och skolsköterskan på skolan intervjuades, de är både en del av trygghetsgruppen på skolan, en grupp som består av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. Vår undersökning visade att personalen på vår skola arbetar med ett salutogent tänkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bästa för ögonen, det vill säga ett prosocialt beteende. Personlen på skolan har även genom en enkät tagit reda på vilka platser på skolan eleverna anser som riskfyllda och ökat pedagogtätheten på dessa platser.

Personalen implementerar styrdokumenten i deras dagliga arbete, genom att arbeta med värdegrunden i alla ämnen.

Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställning:

Hur arbetar lärare och pedagoger för att förebygga mobbning på skolor? Vad gör skolan för att involvera eleverna i arbetet mot mobbning? Hur används styrdokumenten i lärarnas och pedagogernas arbete?

Hur utbildade är lärare och pedagoger i att kunna hantera och upptäcka mobbning?

I vår undersökning har vi arbetat med begrepp som mobbning, salutogent tänkande, prosocialt beteende och lekvärdar.

Nyckelord: mobbning, salutogent tänkande, prosocialt beteende.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

2. Syfte och frågeställning 6

3. Litteraturgenomgång 7 3.1 Styrdokument 7 3.2 Tidigare forskning 8 3.2.1 Bakgrund om mobbning 8 3.2.2 Mobbaren 9 3.2.3 Offret 10 3.2.4 Tecken på mobbning 10 3.2.5 Mobbningsformer 11 3.2.6 Prosocialt beteende 11 3.2.7 Salutogent tänkande 12 4. Metod 14 4.1 Metodval 14 4.2 Observation 14 4.3 Urval 15 4.4 Forskningsetiska övervägande 15 4.5 Genomförande 15

5 Resultat och analys 17

5.1 Trygghet på skolan 17

5.2 Förebyggande 18

5.3 Psykiskt verbalt och fysisk mobbing 19

5.4 Mobbingsfall 19

5.5 Klassrumsklimat 20

6. Diskussion och slutsats 23

Referenslista 26

Elektroniska referenser 27

(5)

1 Inledning

Här beskriver vi ett mobbningsfall tagit från Aftonbladets öppna granskning från år 2013 om mobbning i skolan.

Oscar är en pojke på 7 år i dag. Redan i förskoleklassen blev Oscar knuffad, retad och hans saker blev stulna och förstörda. Innan en julhelg misshandlades Oscar av 3 äldre elever på skolan, de sparkade honom och hoppade på hans rygg. Trots detta ringde skolan aldrig för att meddela föräldrarna utan Oscar kom hem täckt av blåmärken, bulor och skrapsår i ansiktet efter att ha legat på marken när de slog honom.

Efter händelsen stannade Oscar hemma från skolan i två veckor på grund av rädsla och smärta. När han återvände till skolan var de tre äldre eleverna på honom igen. Denna gång avbröts misshandelen på skolgården av en rastvakt och trots detta ringde skolan inte föräldrarna denna gång heller.

Efter att misshandelen pågått i flera månader fick Oscar en livvakt på skolan. Under tiden som Oscar hade livvakten var det lugnare på skolan. Men så fort livvakten inte var närvarande på skolan började mobbningen igen.

Oscars föräldrar polisanmälde händelserna och polisen tog händelsen på största allvar. Skolan försökte däremot få Oscars föräldrar att dra tillbaks anmälan. Skolans försäkringsbolag ansåg att händelsen som inträffade sågs som grov misshandel och betalde ersättning. De enda som inte ansåg att händelserna var alvarliga var Oscars skola.

Efter polisanmälningarna har kränkningarna fortsatt och föräldrarna anmälde händelsen till Skolinspektionen som startade en utredning (Tagesson, 2013).

Som artikeln ovan visar är mobbning i högsta grad ett aktuellt ämne. Mobbning förkommer på arbetsplatser, via nätet och i skolan. Det vi kommer att lägga fokus på är hur lärarna och pedagogerna arbetar för att motverka mobbning i skolan. Detta kommer vi att ägna oss åt utifrån dessa lärares perspektiv.

(6)

2. Syfte och frågeställning

Syftet med detta arbete är att studera hur trygghetsgruppen arbetar för att motverka mobbning i en lågstadieskola.

Hur arbetar personalen på skolan för att förebygga mobbning? Vad gör skolan för att involvera eleverna i arbetet mot mobbning? Hur används styrdokumenten i detta arbete?

(7)

3. Litteraturgenomgång

I detta avsnitt lyfts de delar av styrdokumenten som handlar om mobbning fram. Detta för att visa vilka skyldigheter skolan har när elever blir mobbade. Avsnittet består även av tidigare forskning som handlar om mobbning.

3.1 Styrdokumenten

Grundskolans värdegrund, uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen är fastställda av regeringen. Även kursplanerna är fastställda av regeringen. Grundskolans kunskapskrav fastställs av Skolverket (Lgr 11, 2010).

Styrdokumenten innehåller tre delar:

Del ett innehåller skolans värdegrund och uppdrag.

Del två innehåller övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Del tre innehåller kursplaner som kompletteras med kunskapskrav.

Första delen, som innehåller värdegrund och uppdrag är i princip samma för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (Lgr 11, 2010).

I värdegrunden står bland annat att utbildningen ska förankra och förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna det svenska samhället vilar på (Lgr 11, 2010).

Skolan ska även förmedla värden som människans okränkbarhet, jämställdhet, alla människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Lgr 11, 2010s.7).

I skollagen finns det ett helt kapitel om åtgärder mot kränkande behandling och lärarens skyldigheter att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

Paragraf 10: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är

(8)

skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda

omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden (Skollagen, 2011, s. 115).

Därtill har man även FN:s konvention om barns och ungas rättigheter att rätta sig efter. Barnkonventionen är ett styrdokument som innehåller grundläggande värderingar som är viktiga för alla barn och ungdomar i världen. Den synliggör barn och ungdomars rättigheter. Artikel 2, 3, 6 och 12 är även kända för att vara barnkonventionens huvudartiklar. Dessa artiklar handlar om alla barns bästa, att barn inte ska bli diskriminerade, att alla barn har rätt till liv och överlevnad och att alla barn har rätt till åsiktsfrihet och rätt att bli hörda. Artiklar som om handlar skolan är 28 och 29, dessa handlar om att barn har rätt till utbildning och vad syftet med utbildningen är (Lärarens handbok 2011, s. 297-318).

FN:s barnrättskommitté granskar framsteg som görs av de konventionsstater som har skrivit under denna. För Sverige innebär det att man vart femte år lämnar en rapport som ska beskriva vilka framsteg det görs i förverkligandet av sina åtaganden till kommittén för granskning (Lärarförbundet, 2011).

3.2 Tidigare forskning

3.2.1 Bakgrund om mobbning

Mot slutet av 60-talet började barns mobbning uppmärksammas allt mer och under 70-talet påbörjades en rad olika forskningsprojekt kring detta (Olweus, 1994).

Dan Olweus (1994) beskriver bl.a. att ett av sju barn deltar i mobbing och att vuxna, föräldrar och lärare i mycket liten utsträckning talar med barnen eller gör något för att stoppa

mobbingen. Enligt Olweus så har mobbingen uppmärksammats mer i dagens samhälle och detta beror enligt honom på att synsättet på barnen har förändrats.

Evenshaug & Hallen (2001) anser att ordet mobbing förknippas med psykisk och fysisk våld eller andra trakasserier som grupper eller enskilda personer upprepade gånger under en viss tidsperiod utsätter ett offer för. Robert Thornberg (2006) menar att utöver det direkta lidandet löper offret stor risk för psykiska och sociala svårigheter långt upp i åren.

(9)

Mobbing är förbjudet enligt skollagen och de som arbetar inom skolan har till uppgift att motverka all mobbing som förekommer på skolan enligt Skolverket. Lärarens vilja och engagemang när det gäller att arbeta emot mobbing är viktig om de utsatta eleverna skall berätta för personalen på skolan. Thornberg (2006) menar att undersökningar visar att elever som har blivit kränkta har mindre tendens till att söka hjälp hos lärare och pedagoger om dessa inte har försökt stoppa mobbningen. Därför kan offren uppfatta att deras skola tolererar mobbning.

3.2.2 Mobbaren

Olweus (1994) hävdar att mobbarnas relationer till sina föräldrar utmärks av en negativ grundinställning präglad av brist på värme och engagemang, samt för lite kärlek och omsorg. Ilskan kan ha varit den aktiva faktorn hos mobbaren, men dennes möjligheter att göra något åt den har varit små.

Mycket kärlek och engagemang från uppfostrarens sida, klara gränser för vad som är tillåtet och icke tillåtet beteende samt användning av icke fysiska uppfostringsmetoder skapar harmoniska och självständiga barn (Olweus 1994, s.31).

Zelma Fors (1995) hävdar att undersökning visar att mobbaren oftast kränker sitt offer utifrån olika faktorer så som beteende, utseende eller klädsel som gör att mobbaren blir aggressiv mot sitt offer. Att offrets beteende får en känslomässig laddning hos mobbaren har med mobbaren och göra. Hos offret kan helt andra känslor aktiveras, där bland annat offret känner sig hotad och rädd. Fysisk hållbarhet tillsammans med en aggressiv personlighet markerar ofta en mobbare, medan fysisk svaghet i kombination med en orolig personlighet är utmärkande för ett mobboffer menar Gunnar Höistad (1995).

Enligt Olweus är den typiska mobbaren aggressiv mot andra, både mot kamrater och mot vuxna. Mobbare är mer benägna att använda sig av våld och våldsmedel än de som inte mobbar. Mobbaren tycker om att ha makt för att den ska kunna förtrycka andra. Som ytligare en konsekvens på att mobbaren har haft en hård uppväxt så har denne utvecklat mycket ilska och aggression inom sig och detta medför fientlighet gentemot omgivningen (Thornberg, 2006).

En viktig faktor i utvecklandet av mobbningstendenser är föräldrarnas eller vårdnadshavares roll i barnets tidigare år. Har denne varit negativ och inte utvisat någon värme och engagemang, ökas risken för att barnet blir aggressivt och fientlig mot sin omgivning. En

(10)

annan faktor är att föräldrarna har varit eftergivna och sett genom fingrarna med ett aggressivt beteende. Det vill säga att har inte föräldrarna satt klara gränser för barnet vad gäller aggressivitet utan varit tillåtande och toleranta, leder detta också till ökning av barnets aggressiva beteende menar (Olweus, 1994).

En eftergiven fostringsstil innebär att de vuxna låter barnen ta egna beslut och göra vad de vill. Deras fostran präglas av värme och tolerans men föräldrarna undviker att ställa krav, sätta upp regler och ha kontroll. De har en hög tolerans när det kommer till barnens impulsiva och aggressiva beteenden (Thornberg, 2006).

3.2.3 Offret

Det finns två olika typer av offer. Den ena kallar Olweus för passiva mobboffer. De är oftast mer tillbakadragna, tystlåtna och mer känsliga. De känner sig oftast ensamma och har inte många vänner, de visar inget aggressivt beteende och är generellt emot våld.

Den andra typen utav offren kallar Olweus för provocerande mobboffer. De är mer okoncentrerade och mer nervösa. Deras uppförande i skolan är mer provocerande och det kan leda till konflikt (Olweus, 1994).

Elever som utsätts för mobbing i skolan under en längre tid i livet finns risk för att de blir mobbade senare i livet också. ”Att vara mobbare eller mobboffer är något som kan sträcka

sig över lång tid, ofta flera år” (Olweus1994, s.20). Eleverna som utsätts för mobbing i

längre tid befinner sig ofta i svår situation och för att de ska minimera så att de inte utsätts för mobbing så måste lärarna anstränga sig så det sker förändringar.

3.2.4 Tecken på mobbing

Olweus benämner två möjliga tecken på mobbing i skolan. Primära tecken på mobbing är oftast att eleven blir retad på ett obehagligt sätt, blir kallad för massa öknamn, blir hånad och utskrattad i allt han/hon gör. Offren blir fråntagna böcker, pengar och massa andra saker som är ens egna och saker som är dyrbara blir förstörda. De blir knuffade i skolan, slagna, sparkade och är inte i stånd för att försvara sig ordentligt (Olweus, 1994). framställer de sekundära tecken som ofta utmärker de elever som är ensamma på rasterna, har oftast inte ens någon god vän i klassrummet. Vid uttagningar på t.ex. lekar de ska ha på rasterna så brukar de vara de sista som blir uttagna. De utsatta eleverna söker sig gärna till vuxna på rasterna. De är mer frustrerade på lektionstid och talar gärna lågt. En viktig beståndsdel lärarna ofta märker är

(11)

när eleven stegvis börjar prestera sämre inom sina skolarbeten. Det utmärker oftast att eleven är utsatt för någon slags mobbing och mår dåligt (Olweus, 1994).

3.2.5 Mobbningsformer

Enligt Gunnar Höistad (1995) så finns det olika sätt man kan mobbas på. Den första är psykisk mobbing som brukar vara den vanligaste formen i skolan och som brukar vara den lättaste och missa. Denna form sker väldigt dolt, eleverna betraktas ofta som luft. Eleverna utmärker inte det så pass synligt som i andra former. Därför är psykisk mobbing betraktad som den värsta och den svåraste och upptäcka. De elever som blir utsatta psykiskt är oftast tysta om det som sker, de vill inte berätta för någon att de är utsatta i skolan.

Den andra mobbningsformen beskriver Höistad som verbal mobbing som brukar vara lättare att upptäcka. Den är mer synligare i klassrummen och på rasterna. Den kan man upptäcka snabbare än vad man kan med den psykiska formen. Tjejer brukar utmärka verbal mobbing genom att snacka skit om varandra och sprida massa falska rykten om varandra. Det behöver inte vara något som är fel men de kan lätt hitta på något fel hos deras klasskamrater bara för att de ska ha kvar makten.

Den tredje formen enigt Höistad är fysisk mobbing det som brukar förkomma mest bland pojkar. Den är ganska så lätt och upptäcka i skolans värld. Pojkar som bråkar på rasterna får sina kläder ibland sönderrivna och de orsakar varandra blåmärken också. Detta brukar ske i de lägre klasserna, medan i de lite äldre klasserna kan vara att någon knuffar någon annan på ett sätt där läraren inte ser detta. Mobbarna vill inte bli upptäckta hos läraren därför är de försiktiga i sitt utförande. Det gäller att inte bli upptäckt.

3.2.6 Prosocialt beteende

Prosocialt beteende är ett begrepp som innebär ett beteende eller handlingar som visar omsorg för andra, hjälpa andra, dela med sig, rädda, skydda, skänka och utöva omsorg. Prosocialt beteende innebär alltså handlande med andras bästa för ögonen. En del forskare betonar betydelsen av att lärare engagerar sig i en tydlig värdepedagogisk praktik som stimulerar och stödjer elevers utveckling eller tillägnande av prosociala egenskaper (Thornberg, 2010).

(12)

Thornberg fortsätter beskriva att vara en empatisk individ leder inte automatiskt till ett prosocialt beteende men anses vara ett psykologiskt motiv till att handla prosocialt, det vill säga att empati är viktig för att utveckla en prosocial moral. Vi människor ställs tidigt i livet inför moraliska situationer och hur vi hanterar dem har stor betydelse för hur vår prosociala moral utvecklas. Det vill säga att om man som litet barn känner ett moraliskt obehag när man ser någon annan i allvarlig nöd eller lidande, så utvecklas ett prosocialt beteende.

Ett exempel på en moralisk situation kan vara att man som barn eller ung bevittnar någon i smärta, lidande eller nöd. Den moraliska frågan är då om man hjälper den som lider nöd och hur man känner sig om man inte gör det. En annan moralisk situation kan vara när barnet eller ungdomen är på väg att göra någon illa. Här är den moraliska frågan om man låter bli att göra någon annan illa eller om man känner skuld efteråt. Dessa situationer är exempel på hur empati kan väckas hos en person och att dessa empatiska känslor kan motivera ett prosocialt beteende. Att lära sig av andras beteende vara sig det prosocialt respektive icke prosocialt kallas modell inlärning eller modellering. Dessa termer innebär att man observerar någons beteende för att där efter imitera det (Thornberg, 2010).

3.2.7 Salutogent tänkande

Salutogent tänkande bygger på starka samband mellan hälsa, lärande och utveckling. Det salutogena tänkandet innebär att man ska arbeta hälsofrämjande och skapa ett förhållningssätt som bidrar till att barn och vuxna kan bevara och stärka sin hälsa. Det gäller att främja och stärka det positiva och friska för både den fysiska och den psykiska hälsan. Begreppet salutogenes skapades av Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi i Israel. Det kan sammanfattas som en strävan mot att skapa en känsla av sammanhang med tre nyckelbegrepp: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Ett salutogent tänkande sätter ljuset på människors och dennes vilja att inspirera, uppmuntra och bekräfta positivt beteende. Följden blir att både människor och verksamhet mår bra. (Hanson, 2010).

Punkterna nedan visar hur ett salutogent tänkande kan tillämpas i skolverksamheten.

 Man fokuserar på det positiva

(13)

 Man stärker varje elev och medverkar till att självförtroendet som eleven har förlorat kan återtas

 Man uppmuntrar varje framsteg och får varje elev att känna sig som en vinnare

 Man undviker så kallade ”varför frågor” och ställer istället frågor som handlar om hur man hanterar(löser) uppkomna problem, hur problemen en gång uppstått och liknande

(Ekstrand & Lelinge 2010, s. 32).

Vanliga förklaringar till varför man kan ha problem i skolan, har ofta varit social klass, bostadsområden, föräldrarnas utbildning eller brist på samma, arbetslöshet och härkomst. Modellen ovan är ett exempel på hur man kan använda sig av de tre nyckelbegreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet istället för att sätta skulden för problemet på andra instanser som de nämnda ovan.

(14)

4 Metod

4.1 Metodval

Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår undersökning. Huvuduppgiften för den kvalitativa forskningen är att tolka och förstå de resultat man får. Det är omöjligt att generalisera, då varje fall kan vara eller är unikt. Att inte kunna generalisera kan anses vara en nackdel, därför att undersökningen som görs enbart gäller specifika fall. En fördel med metoden är då att man kan fördjupa sig i det specifika fallet. Vår undersökning handlar om hur personalen på just denna skola arbetar förebyggande mot mobbning (Stukat, 2005).

För att samla vårt empiriska material använde vi oss av ostrukturerad intervju.

Intervjun föregick som en ostrukturerad gruppintervju, där två av personalen från gruppen fick tala fritt. Målet med den ostrukturerade intervjun, är att personalen vi intervjuer, kan använda sig av varandra, så man får belyst ämnet från allas perspektiv. En annan anledning till gruppintervjun är att man inom gruppen kan uppväga varandras svagheter (Stukat, 2005). Under intervjuen förklarade vi vad vårt mål med denna undersökning var alltså syfte och frågeställning, vi ledde frågorna in på det vi vill ha svar på. Vi som intervjuare valde att ställa frågor i den ordning som föll fallet bäst utifrån det de intervjuade pratade om. Vi spelade in intervjuen.

4.2 Observation

Vi utförde en direkt och ostrukturerad observation. Med en direkt observation menas allt som utspelar sig direkt framför och omkring oss. Videoinspelning av personer som observeras räknas också hit. Fördelen med att spela in informanterna är att man som forskare kan se om det inspelade materialet. Detta gör att det blir mer noggrant. Genom direkt observation kan man se och förstå sammanhangen i arbetet som pedagogerna gör. Vi hade inte fått samma bild av arbetet trygghetsgruppen utför genom enbart intervjuer. Därför kan det vara viktigt med observationer (Olsson & Sörensen, 2011). En ostrukturerad observation innebär att observationer görs i utforskande syfte, för att inhämta så mycket information som möjligt kring ett visst problemområde (Olsson & Sörensen, 2011).

(15)

4.3 Urval

Vi har valt att intervjua personalen på en grundskola i södra Skåne, dessa ingår i en trygghetsgrupp där man träffas en gång var annan vecka, för att gå igenom fall eller klagomål angående mobbning. Denna grupp består av, rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare och fritidspadagoger. Vi har intervjuat en grundskollärare och en skolsköterska.

Anledningen till att vi valt att observera denna grupp är att det är de som tar emot de anmälningar som kan komma in från lärare, föräldrar och elever själva. valet av de intervjuade gjorde vi inte själva, då meningen från början var att intervjua hela gruppen, men det endast en av lärarna och skolsköterskan, som var samarbetsvilliga. Vi är medvetna om att resultatet troligen hade sett väldigt annorlunda ut om vi i stället hade intervjuat rektorn eller kuratorn.

Skolan är en F-5 skola, och ligger i ett invandrartät område i södra Skåne.

4.4 Forskningsetiska övervägande

För att kunna genomföra undersökningen har vi fått samtycke från rektor och övriga deltagare i värdegrundsgruppen. Innan observationen förklarades de forskningsetiska principerna för deltagarna. Alltså vad syftet med undersökningen är, att undersökningen inte görs utan samtycke, att allt deltagande är frivilligt och att man själv bestämmer hur länge och under villkor man deltar. Att man som deltagare kan avbryta sin medverkan utan att det får negativa följer, för den som gör det, på något sätt. Vidare förklarades att all empirisk material som samlades in är konfidentiell, och behandlas därefter. Samma material används enbart i forskningsändamål, och förstörs när arbetet är klart (Vetenskapsrådet, 2000).

4.5 Genomförande

Under början av höstterminen 2013 var vi i kontakt med skolan där vår undersökning skulle ske. Det första vi gjorde var att boka in en observation. Det vi skulle observera var ett möte. Innan observationen klargjordes det för deltagarna i trygghetsgruppen vad syftet med uppsatsen var. Efter den snabba genomgången av syftet och frågeställningen, gick vi genom de forskningsetiska principerna. Efter önskemål från kuratorn spelade vi inte in själva mötet, utan noterade enbart våra observationer. Planen var att intervjua alla deltagarna i trygghetsgruppen, men endast en av lärarna och skolsköterskan ställde upp.

(16)

Som intervjuform användes kvalitativ ostrukturerad intervju, med frågor baserade på frågeställningen. Utöver dessa ställdes även andra frågor, dessa utformades under samtalets gång och riktning.

(17)

5 Resultat och analys

I detta avsnitt kommer vi att ge en beskrivning av det empiriska materialet som vi har samlat in från skolan. I vår undersökning har vi intervjuat en lågstadielärare och en skolsköterska. Vi kommer av etiska skäl att kalla dem för L och S. De är med i trygghetsgruppen. När vi intervjuade L och S utgick vi från frågorna i vår frågeställning.

Nedan kommer vi sammanfatta resultaten av våra intervjuer med läraren och skolsköterskan. Resultaten är baserade på deras svar och tolkningar av arbetet gruppen utför.

5.1 Trygghet på skolan

För att alla elever på skolan ska känna sig trygga utförs det en trygghetsvandring där lärarana och pedagogerna går runt med en karta till respektive klassrum. På kartan ska eleverna peka ut de ställen de tycker är otrygga. Detta gör de för att få en bild på exakt var eleverna känner att det är otryggt på skolan, så att man kan öka lärartätheten på dessa ställen. Undersökningen görs varje år, men detta år är det första gång de har använt sig utav en karta. S berättar även att de har en enkät, som barnen fyller i en gång om året. I denna frågas det hur man trivs på skolan och om någon är dum mot en. Alla barn från åk 1-5 fyller i enkäten. Lärarna vill förmedla ett salutogent tänkande med denna enkät.

Det är viktigt att göra barn delaktiga genom att ta vara på deras erfarenheter och kunskaper. Genom delaktighet lyfter man även det salutogena tänkandet och gör hela processen positiv för eleverna. Detta poängteras i skolverkets texter, där man skriver: ”för att kunna bedriva ett

framgångsrikt förändringsarbete i skolor krävs det att eleverna görs delaktiga i processen så att de upplever den som meningsfull” (Skolverket, 2000, s.30).

För att öka tryggheten på skolgården har de även lekvärdar. Lekvärdarna är 4:or och 5:or som har fått en liten utbildning i vad elever kan göra på rasterna. Det är två barn åt gången som håller i rasten, och då har de på sig västar som rastvakterna även har. Att vara lekvärd är helt och hållet frivilligt. Det är även frivilligt om man vill vara med på de lekarna lekvärdar hittar på under rasten.

”Vår tanke är självklart att ingen ska behöva vara själv och känna sig mobbad. Vi förmedlar inte direkt att det är mot mobbning, tanken är att lyfta det positiva. Vi vill inte ha en skola där ingen mobbas eller kränks, utan vi vill ha en skola där alla mår bra”, säger S. Det S menar är

(18)

att genom att fokusera på att alla mår bra istället för att fokusera på att ingen blir mobbad, väljer man att lyfta det positiva och stärka det. Detta är ett av nyckelbegreppen i det salutogena tänkandet.

Som nämnt i tidigare forskning är det även ytterst viktigt att lärare och pedagoger är synliga på riskfyllda platser det vill säga platser där det finns ökad risk för mobbning och andra konflikter för att kunna bromsa detta (Ekstrand & Lelinge, 2010).

5.2 Förebyggande arbete

På vår fråga om hur lärarna och pedagogerna förmedlar att gemensamma aktiviteter, som till exempel trygghetsvandringen, är för att förebygga mobbning i skolan, svarar L och S att de inte förmedlar det som förebyggande mot mobbning men att det görs för att alla ska ha nått att göra. Tanken bakom detta är att ingen ska vara själv och att alla är sysselsatta under rasterna, och ingen ska känna sig utstött. Även i detta sammanhang försöker pedagogerna att få eleverna till att fokusera på det positiva, och att stärka varje elevs självförtroende. Som nämnt i vår tidigare forskningsdel så är detta nyckelpunkter till det salutogena tänkandet som man försöker uppnå här.

En annan förebyggande sak är ett fotbollsschema som hänger i alla klasser. Schemat visar vilken årskurs som får vara på fotbollsplanen respektive rast. Detta görs för att förhindra konflikter mellan eleverna. Utöver schemat har de även fördelat en resurs, det vill säga att det är en fritidspedagog som är med på fotbollsplanen för att styra upp och förhindra bråk eller konflikter som kan uppstå.

Exakt som vi nämner i vår tidigare forskning är det viktigt att öka lärartätheten på riskfyllda platser på skolgården och vi anser att ha resurs på fotbollsplanen är ett bra sätt att förhindra konflikter mellan barnen.

Skolan måste göra sig informerad om var risken är störst att hot, våld, och kränkningar förekommer. I allmänhet är det på platser där elever samlas utan att någon lärare finns närvarande. Skolgården, korridorer, uppehållsrum och omklädningsrum är riskfyllda platser för skolor med mobbnings problem. En ökad närvaro av lärare på dessa platser skulle tjäna många syften (Ekstrand & Lelienge, 2010, s.15).

(19)

Lelienge och Ekstrand menar att ökad lärarnärvaro skulle tjäna många syften, vi är eniga om detta och tycker även personalen på skolan löser detta problem bra i form av fritidspedagogen som är med på fotbollsplanen för att förhindra konflikter.

På skolan implementeras styrdokumenten i det vardagliga arbetet. Detta är något L poängterar, när hon säger:

Man arbetar med värdegrunden i alla skolämnen. I värdegrunden står det hur man ska vara mot varandra i ett demokratiskt samhälle. Utöver detta är det ett mål att få dessa dokument att bli levande dokument hos föräldrar, elever, och lärare. Sen är där jo förändringar i dem här dokumenten hela tiden också. Jo, man jobbar ett år och sen så ändras det och ska utvärderas och skrivas om.

5.3 Psykiskt, fysiskt och verbalt

Vi fortsätter vårt samtal med att prata om vem som mobbar mest och hur? L och S tycker att det är väldigt olika på hur pojkar och flickor mobbar och att det är periodvis. Det har under våren varit en period med mycket tjejkonflikter. Dessa konflikter handlar för det mesta om att de talar bakom varandras rygg, att man inte gillar varandra och ofta hamnar det ute på facebook. Tjejernas form av mobbning är psykisk och väldigt svår att reda i, tycker både L och S. Med pojkarna är det mer fysiskt, de slår på varandra. Även om det är lättare att reda i enligt L och S så betyder det inte att det inte är mobbning. Då det kan vara samma personer mot samma offer.

Som vi nämnt i stycket om tidigare forskning så finns det tre olika former för mobbing. Det är psykiskt, verbal och fysisk mobbing. Den första är den som är lättast att missa i skolan för att den oftast försiggår i det tysta. Den verbala mobbningen utövar tjejer oftast. Som våra två intervjuade personer tog upp visade forskningen också att det är pojkar som oftast mobbar fysiskt (Höistad, 1995).

5.4 Mobbningsfall

När trygghetsgruppen får in anmälningar, kan dessa komma från lärare, föräldrar och elever. När de har fått in anmälningar så diskuterar de fallet tillsammans. Här kommer deras olika kompetenser till nytta. När ett fall kommer in så utses två från trygghetsgruppen till att i första hand tala med de inblandade för att få reda på händelseförloppet.

(20)

”När någon pratar med den som har blivit utsatt, då försöker vi vara två, en som har föräldrakontakt, en som har lärarkontakt” säger S. ”Men i första hand innan man tar kontakt med föräldrar tar man in eleverna till samtal och ger dem en chans till att förbättra sitt beteende, vilket har fungerat i en hel del fall” Säger S.

S förklarar även att trygghetsgruppen har uppföljningssamtal med de inblandade. Har mobbningen inte upphört efter denna tid så kopplas den utsattes föräldrar in.

Vi anser att det är fel av skolan att enbart kontakta den utsattes föräldrar, man borde kontakta bägges föräldrar vid sådant fall, då alla föräldrar har rätt att veta vad deras barn gör på skolan. I Lgr11poängteras det under övergripande mål och riktlinjer, att ”läraren ska sammarbeta

med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för sammarbete” (Skolverket, 2010,s13). Detta tycker vi inte att trygghetsgruppen

gör, när enbart den utsattes föräldrar kontaktas.

Fortsätter mobbningen trots samtal med lärarna och vårdnadshavarna går fallet vidare till rektorn på denna skola. Man har inte något specifikt mönster för hanteringen av dessa fall utan allt beror på det enskilda fallet.

En mobbingsgrupp kan bestå av en grupp personal med olika personalkategorier, detta gör trygghetsgruppen på skolan där vi bedrev vår undersökning. Det positiva med att alla personalgrupper representeras i en sådan grupp är att deras olika kompetenser och breda kunskaper kommer till nytta på olika sätt. De olika kompetenserna och breda kunskapen gör att de representerade vuxna får en vid syn på eleverna och deras situation, och kan på så sätt lättare stoppa mobbningen (Höistad, 1995).

Trygghetsgruppen på vår skola påpekade vikten av att ha olika yrkesroller och att kunna använda dessa i arbetet som de utför. Fördelen med de olika yrkesrollerna är att alla ser barnen på olika sätt, som även Höistad ovan benämner.

5.5 Klassrumsklimat

L berättar att hon i sin klass försöker lära sina elever att godhet är ömsesidigt och inte enkelriktad. När någon till exempel vill låna ditt suddgummi ska man låna ut det, för då kommer kompisen låna ut till dig också. Med detta menas alltså att är man snäll mot

(21)

kompisarna, kommer de vara snälla tillbaka. ”Och det är ju ett antimobbningsarbete att förebygga en sådan sak. Småsaker som betyder mycket” säger S. Som nämnd i vår tidigare forskning syftar prosocialt beteende till att man har andras bästa för ögonen, vilket vi anser tillämpas här, genom att man som här lånar ut sitt suddgummi, inte för att man är tvungen, men för att en kompis behöver det vilket i sin tur leder till att den man har lånat ut till kommer låna ut sitt till någon annan som behöver det.

Relationerna i klassen påverkar hur klassrumsklimatet är. Är elever och lärare vänliga mot varandra och behandlar varandra med respekt påverkar det klassrumsklimatet på ett positivt sätt. Genom att man som lärare är vänlig mot kollegor och visar en positiv attityd mot andra människor och skolan är man en bra förebild för sina elever och detta skapar en trygghet, och respekt i klassrummet, detta kan göra att man som elev känner sig trygg och kan vara öppen med vad som händer en (Ekstrand & Lelinge 2010).

Vi anser att L förespråkar ett prosocioalt beteende i sitt klassrum genom att få eleverna att ta hänsyn till varandra och tänka på hur man själva vill bli behandlad. Att låna ut sitt suddgummi är då ett bra exempel på detta, och ömsesidig respekt skapar ett bra klassrumsklimat, som även Ekstrand och Lelinge beskriver i stycket ovan.

”Utbildade i att upptäcka mobbing är vi inte”, säger L. Erfarenhet och sunt förnuft gör att

man får ett tränat öga när man är bland barnen. Att ha ett klimat som inte tillåter elakheter och att själv vara öppen så att barnen vågar/ har tilltro till dig att berätta om de utsätts/ utsätter någon för något. Sedan vet man att man inte ser allt. Jag har fått utbildning kring olika modeller t ex Farstamodellen när man gick på Lärarhögskolan. S säger ”Vi är sedan utbildade

via skolan genom att läsa forskningsrapporter och utveckla en handlingsplan för hur vi ska hantera mobbing. Några av oss har gått något som heter SET-kurs. Ett material som vi använde på våra livskunskapslektioner. Det är ju också ett sätt att hantera mobbing genom att förebygga” ,säger L.

Ovan beskriver L att man inte har någon utbildning i att upptäcka mobbning men att man genom kurser och forskningsrapporter lär sig att hantera mobbning.

Nedan beskrivs Set programmet som L nämner i stycket ovan.

Set som står för Social och emotionell träning är ett program som är baserat på en manual. Syftet med programmet är att främja barn och ungas psykiska hälsa och en positiv utveckling.

(22)

Att öva på nedanstående punkter är en viktig del i SET programmet. Att samma moment övas återkommande gör att man får bättre resultat. Pedagogerna arbetar med denna metod för att förebygga våld, droger, mobbing och depression. Punkterna nedan ingår i Set programmet och måste regelbundet tillämpas för bästa resultat.

 Problemlösning och konflikthantering

 Att hantera starka känslor

 Lika-olika

 Värderingar

 Tolkning av bilder och berättelser samt att läsa av människor och situationer

 Göra mer av sådant man mår bra av

 Stå emot grupptryck att kunna säga nej

 Sammarbete

 Veta vad man känner

 Kommunikation

 Sätta upp mål och arbeta för att nå dem

 Ge och få positiv feedback

 Stresshantering (Kimber, 2001).

Skolan uppdrag är att i sammarbete med hemmet främja elevernas personliga utveckling till aktiva kompetenta och ansvarskännande individer (Skolverket 2010).

I Lgr 11 finns mål som säger att skolan har ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola "kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen

förmåga” (Skolverket, 2010s.13).

Problemlösning är som redan sagts en viktig ingrediens i SET programmet (Skolverket, 2010).

Vi anser att kunna lösa problem är en viktig del av att vara en ansvarsfull människa, och som pedagog har man ett ansvar gentemot eleverna och läroplanen, det vill säga att man som pedagog har en skyldighet att arbeta efter läroplanen, och det innebär att man har ett ansvar för att eleverna följer och når målen.

(23)

6 Diskussion och slutsats

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar på skolan arbetar för att motverka mobbing? Frågorna vi ställde för att komma fram till vårt resultat lät så här:

 Hur arbetar lärare och pedagoger för att förebygga mobbning på skolor?

 Vad gör skolan för att involvera eleverna i arbetet mot mobbning?

 Hur används styrdokumenten i deras arbete?

 Hur utbildade är lärare och pedagoger i att kunna hantera och upptäcka mobbning?

Som elev är det viktigt att man i skolan känner sig trygg och att man känner att man har lärarna på sin sida. Det är viktigt att alla lärare reagera på det som skapar rädsla och otrivsel. Det är även viktigt att lärarna inte bara är synliga under lektionstid utan även är det på skolgården, matsalen och i korridoren. Forskning har visat att lärare som syns och är närvarande överallt blir för elever en garanti för att våld och tendenser till mobbning avbryts direkt (Ekstrand & Lelienge, 2010).

Stycket ovan är ett bra exempel på hur det bör vara på en skola. Den röda tråden genom hela undersökningen visar att lärarna och pedagogerna på skolan, arbetar mot just att skapa en trygghet på skolan för alla elever.

Trygghetsvandringen är ett bra sätt att göra eleverna delaktiga i att skapa en trygg skolmiljö tillsammans med lärare/pedagoger, genom att peka ut de ställen som är otrygga och trygga. Forskning visar att det är viktigt att personalen på skolan håller sig informerad om var de otrygga platserna på skolan finns, för att öka lärartäthet där (Ekstrand & Lelinge, 2007). Det gjordes på vår undersökningsskola genom att en fritidspedagog fick stå vid fotbollsplanen just för att styra upp och minska konflikter.

En annan sak var att lärarna försöker att lyfta det positiva bland eleverna, att ha ett salutogent tänkande och att styrdokumenten kommer in i alla skolämnen i form av värdegrundsarbete, det vill säga att man i alla ämnen tar upp, hur man ska bete sig mot varandra i ett demokratiskt samhälle.

(24)

Enkäten som eleverna fyller i en gång om året, hamnar i samma kategori som trygghetsvandringen, alltså ett utmärkt sätt för eleverna att bli lyhörda och göras delaktiga. I ”det sociala livet i skolan skriver Robert Thornberg: ”Därför är det en bra utgångspunkt att kartlägga mobbningens omfattning genom elevenkäter detta ökar lärares och föräldrars beredskap att ta sig an problemet” (Thornberg, 2010, s.261). Utifrån dessa enkäter kan åtgärder göras på olika nivåer: skolnivå, klassrumsnivå, och individnivå.

En annan fördel med enkäter är att de får vara anonyma i och med att det är skriftliga svar där man inte behöver skriva sitt namn. Då vågar man som utsatt elev berätta mer öppet om negativa händelser. Detta gör att även om enkäten är anonym görs lärarna medvetna om att det finns ett problem i klassen. Nackdelen med enkäten är att det förblir anonymt, vilket gör det svårare för lärarna att veta vem det är som har problemet och vem som ställer till det.

Vid hantering av ett mobbningsfall kontaktar man på skolan inte föräldrarna till den som utsätter. Vi anser att man borde kontakta föräldrarna till bägge parter, för att få hjälp med att stoppa mobbningen. Det är ytterst viktigt att alla känner sig trygga på skolan, även mobbaren. Att ha sina föräldrar med på ett sådant möte känns tryggt för eleverna. Vi tycker att vår undersökningsskola brister i kommunikationen mellan skolan och hemmet, då föräldrarna till mobbaren inte får reda på vad som pågår.

En ökad kommunikation mellan skolan och hemmet hade inte bara varit viktigt när det handlar om barnets lärande och fostran, utan det är ytterst viktigt även när det gäller mobbing. Mobbarens föräldrar ska ta del av sådan information för att kunna ta ansvar för att påverka sitt barns agerande på ett positivt sätt. Detta kan vara svårt om de inte får reda på deras barns agerande i skolan, vare sig det är positivt eller negativt är det viktigt med samverkan mellan skolan och hemmet. Som nämnt i resultat och analys delen så anser vi att man ska koppla in bägge parternas föräldrar för att uppnå bästa resultat i fallet. Enligt Gunnar Höistad kan vissa föräldrar (mobbarens föräldrar) förneka att deras barn håller på med mobbning. Vissa föräldrar kan till och med skylla på offret, deras resonemang är att offren gör något som provocerar till att det uppkommer mobbning. Det finns även föräldrar som indirekt uppmuntrar mobbningen, genom att de inte bryr sig om att deras barn mobbar andra (Höistad, 2001).

På skolor där man aktivt arbetar mot att eleverna får fram empatikänslor och där vuxna direkt tar itu med mobbningstendenser, har bäst resultat i antimobbningsarbete (Ekstrand & Lelinge,

(25)

2006). Via rollspel och drama kan man förmedla budskapet. I rollspelen kan man t.ex. göra eleverna bekanta med mobbningens natur och hur man kan känna sig om man är den som är utanför. Just aktiviteter som rollspel och drama är vanligare på högstadienivå (Ekstrand & Lelinge, 2006). På lågstadienivå kan man uppnå samma effekt genom gemensamma lekar.

Som tidigare nämnt i resultatavsnittet så är relationerna i klassen viktiga för hur klassrumsklimatet är. Är elever och lärare vänliga mot varandra och behandlar varandra med respekt påverkar det klassrumsklimatet på ett positivt sätt. Som L berättade, tränar hon eleverna i att visa upp ett empatiskt beteende som t.ex. att låna ut sitt suddgummi när någon annan behöver låna. Detta är grunden i begreppet prosocialt beteende, som vi nämner i teori avsnittet. Ett prosocialt beteende innebär att man handlar med andras bästa för ögonen. Och detta beteende menas även att uppmuntra andra barn till att bete sig på samma vis. (Ekstrand & Lelinge, 2006)

Det vår undersökning visade var att man på denna skola aktivt arbetar för att alla ska må bra och att alla har något att göra, detta ägnar man sig åt med ett salutogent tänkande och ett prosocialt beteende (Hansson, 2010 & Thornberg, 2010). Detta är en pågående process, då man arbetar mot att implementera det i det dagliga arbetet. Vår slutsats är då att vi inte vet med säkerhet om det förebyggande arbetet har hjälpt, då vi inte vet hur situationen på skolan såg ut innan de började antimobbningsarbetet. Men vi förmodar att ju mer förebyggande arbete man gör desto mindre mobbning förekommer det även om det inte förmedlas som mobbningsförebyggande.

En fråga vi ville ha svar på i frågeställningen, var om pedagogerna på skolan hade någon form av utbildning i att upptäcka mobbning. Som L säger i resultatdelen så får man genom erfarenhet ett tränat öga på att upptäcka mobbningen och hantera situationen. Lärarna på skolan är även medvetna om att man inte ser allt som händer. Därför är det viktigt med bra lärare- och elev relationer och ett tryggt klassrumsklimat, där man är öppen och vågar prata med varandra, och där elakheter och kränkningar inte är acceptabla.

(26)

Referenslista

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007). klassen som Gud glömde-hur man förebygger och

åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Fors, Zelma (1995). Maktlöshet mobbning. Stockholm: Liber utbildning AB.

Hanson, Anders (2010). Salutogent ledarskap- för hälsosam framgång. Solna: Gothia Fortbildning.

Höistad, Gunnar (1994). Mobbning- en bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Stockholm: Informationsförlaget.

Kimber, Birgitta (2001). Livs viktigt- S E T- social och emotionell träning.( Elev bok 1-4). Kristianstad: Gleerups utbildning AB.

Olweus, Dan (1994). Mobbning i skolan- vad vet vi och vad vi kan göra. Falköping: Liber utbildning AB.

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. Stockholm: Liber.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). forskningsmetodikens grunder- att planera genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund. Studentlitteratur AB.

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (2007). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentitteratur.

Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan- social psykologi för lärare. Stockholm: Liber AB.

(27)

Skolverket (2000). Med demokrati som uppdrag- en temabild om värdegrunden. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Lärarförbundet (2011) Lärarnas handbok- läroplaner, skollag yrkesetiska principer och Fn:s

barnkonvention. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska referenser:

Tagesson, Erik (2013). Oscar, 7, misshandlades svårt – skolan ringde inte ens föräldrarna. Hämtat från: http://bloggar.aftonbladet.se/mobbad/2013/10/oscar-7-misshandlades-svart-skolan-ringde-inte-ens-foraldrarna/

(Nedladdat 2013/12/01).

Vetenskapsrådet (2000). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(28)

Bilaga 1

Forskningsetiska principer

De forskande studenterna: Emira Mustafa, barndoms- och ungdomsvetenskap inriktning fö/gt Elena Blazevska, barndoms- och ungdomsvetenskap inriktning fp/gt.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur man arbetar för att motverka mobbning på skolor.

Deltagare i undersökningen måste ge sitt samtycke innan undersökningen påbörjas. Allt deltagande är frivilligt och man bestämmer själv hur länge och på vilka villkor man deltar. Deltagare kan avbryta sin medverkan utan det får negativa följer för dem.

All empirisk material som samlas in av ovanstående är konfidentiell, och kommer hanteras

därefter.

All empirisk material kommer enbart användas i forskningsändamål, och förstöras när arbetet

är klart.

På förhand tack

Elena Blazevska _______________________________

Emira Mustafa_________________________________ Deltagare _________________________________

References

Related documents

För att nå alla uppsatta mål är det viktigt att personalen har kunskap och förståelse för hur arbetsplatsen och hur man själv kan bidra till att kunna uppfylla miljö-

Det förs dock en diskussion kring hur det medicinska eller kategoriska perspektivet inom området specialpedagogik leder till att uppkomna svårigheter ses som något hos

Resultatet av den enkätundersökning som vi gjorde bland lärare som studerar på VAL- respektive ULV-projektet på Göteborgs Universitet visar att det är betydligt fler lärare med

De ska klara sig själva och texten uppmanar att inte vara beroende av någon man men samtidigt beskrivs också hur kvinnan är den som gör allt för sin man och även ge upp

För att uppnå mitt syfte valde jag två skolor för att sedan undersöka en klass och en pedagog från varje skola. Jag valde att ha dessa två klasser inom samma kommun med

Studien operationaliserade vänskapsrelationerna som tid ägnad åt befintliga vänner och tid ägnad åt att lära känna nya människor. Studien undersökte dessa variabler i

Avgränsningarna gjordes på grunderna att inte uppleva en för stor förskjutning i sociala värderingar från 1970-talet då forskning kring mobbning tog fart och 1960-talet då

Anledningen till detta tror de beror på att kvinnor oftast är hemma under en längre tid när de fått barn vilket gör att de får ett avbrott i karriären under den tid som de är