C-uppsats i Socialt arbete Malmö högskola
15 p Hälsa och samhälle
Hälsa och samhälle
Barnperspektivet
EN KVALITATIV STUDIE AV
IMPLEMENTERINGEN AV
BARNPERSPEKTIVET INOM EKONOMISKT
BISTÅND
Children’s perspective
A QUALITATIVE STUDY OF THE
IMPLEMENTATION OF CHILDREN’S
PERSPECTIVE IN THE DEPARTMENT OF
FINANCIAL ASSISTANCE
AMANDA NILHAMN
Nilhamn, A. Barnperspektivet. En kvalitativ studie av implementeringen av barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd. Examensarbete i Socialt arbete 15
poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2011.
This paper aims to examine how children’s perspective is implemented and realized in social services. The study is based on two issues: How do social
workers use and apply a child’s perspective in the administrative process? Do they use any aids or tools to apply a child’s perspective? To answer the studies’
purpose and issues, a qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with four social workers within the Department of financial assistance in one of Malmös’ neighborhoods.
The result of the study shows that the respondents are at the moment applying a new tool to integrate a children’s perspective in their administrative process. The tool has brought a constant discussion to the Department. The results also show how the social workers take in account the best interest of the child and the child’s attitude in the administrative process. The best interest of the child has before mostly been taken in account when the social worker is granting a debt to a family. The social workers in the study are trying to apply the child’s best interest from the start in the administrative process. According to the respondents the gathering of children’s attitude works poorly in their administrative process, but the new tool will try to facilitate this.
Nyckelord: Arbetsverktyg, barnperspektivet, barnets bästa, barnets inställning,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehåll
1. INLEDNING...3 1.1 Problemformulering ...4 1.2 Syfte och frågeställningar...5 1.3 Begreppsdefinition...5 2. BAKGRUND ...5 2.1 Barnperspektivet...6 2.2 Barnets bästa ...6 2.3 Barnets inställning...8 3. TIDIGARE FORSKNING ...8 4. METOD...11 4.1 Metodologisk avgränsning...11 4.2 Material ...12 4.3 Urval och genomförande...12 4.4 Bearbetning och analys ...13 4.5 Resultatets tillförlitlighet...13 4.5.1 Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet... 13 4.6 Forskningsetik...14 4.6.1 Forskarrollen ... 15 5. TEORI ...16 5.1 Systemteori...16 6. RESULTAT...18 6.1 Barnperspektivet i handläggningsprocessen...19 6.1.1 Barnperspektivet i ett nytt ärende ... 20 6.1.2 Barnperspektivet i ett långvarigt biståndsberoende ... 21 6.2 Barnets bästa ...21 6.2.1 Vad avgör barnets bästa?... 22 6.2.2 Redovisning av barnets bästa i handläggningsprocessen... 22 6.3 Barnets inställning...23 6.4 Arbetsverktyg ...24 6.5 Konsekvenser av tillämpningen av barnperspektivet ...24 6.5.1 Barnperspektivets påverkan på handläggningsprocessen... 25 6.6 För att ett barnperspektiv ska kunna implementeras ...26 7. ANALYS ...26 8. SAMMANFATTNING ...30 9. SLUTSATS ...31 REFERENSER...32 BILAGOR ...34 Bilaga 1...34 Bilaga 2...351. INLEDNING
Vid handläggningen av ekonomiskt bistånd skall det idag finnas ett
barnperspektiv där barnets bästa alltid ska beaktas, utredas och redovisas1.
Regeringen uttalar ett stärkt barnperspektiv inom socialtjänsten. Detta innebär att barnens situation även ska uppmärksammas när det är vuxna som vänder sig till socialtjänsten för ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat bistånd till familjen.
”Socialtjänsten arbetar efter en helhetssyn vilket bland annat innebär en strävan att finna en samlad lösning på sociala svårigheter som den enskilde eller familjen befinner sig i.”2
Den 20 november 1989 antog Förenta Nationerna konventionen om barnets
rättigheter3. Idag har de flesta länderna i världen skrivit på konventionen. I
samband med ratificeringen av konventionen påbörjades en allmän genomgång av
den svenska lagstiftningen gällande barn4. Socialtjänstlagen (SoL) kompletterades
den 1 januari 1998 med hänsyn till ett par specifika artiklar i barnkonventionen, artikel 1, 3 och 12.
• Artikel 1 definierar vem ett barn är, varje människa under 18 år. • Artikel 3 handlar om att barnets bästa ska beaktas först och främst.
• Artikel 12 handlar om att barnets inställning ska så långt det går kartläggas och tas hänsyn till.
Dessa kompletteringar återfinns som följande bestämmelser i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453), 1 kap. 2§ och 3 kap. 5§ SoL. Bestämmelserna finns i lagen för
att visa att det ska finnas med ett barnperspektiv i det sociala arbetet5.
Barnperspektivet är ett synsätt som fokuserar på de barn som berörs av ett beslut eller åtgärd. För att kunna avgöra om beslutet eller åtgärden berör ett barn är det en viktig förutsättning att beslutsfattaren försöker se beslutet med barnets ögon. Men också för att ge information till barnet och ta reda på barnets inställning till beslutet. Medför beslutet konsekvenser för barnet ska hänsyn tas till
barnkonventionen6.
Ekonomiskt bistånd är till för dem som inte har tillräcklig inkomst för att försörja sig själv eller sin familj och för att få hjälp med att förända sin situation. Den hjälp som kan ges är beroende på hur den egna eller familjens ekonomi och
situation ser ut 7. Ekonomiskt bistånd ska gå in och täcka kostnader för t.ex.
boende, hemförsäkring, livsmedel, kläder och skor, fritid, personlig hygien, läkarvård och medicin, glasögon och tandvård. Storleken på biståndet baseras på den så kallade riksnormen, som beslutas av regeringen, som är gemensam för alla kommuner. I arbetet med klienter inom socialtjänsten, använder sig
1
Socialstyrelsen, 2003. & 1 kap. 2 § Socialtjänstlagen.
2
Malmö Stads hemsida, 2011-05-01.
3 FN:s Barnkonvention. 4 Mattsson, 2002. 5 Stridh, FoU, 2010. 6 Skrivelse 2007/08:111. 7
socialsekreterarna av olika perspektiv i sin arbetsprocess för att klienten ska få den bästa hjälpen. Socialsekreterarna vid ekonomiskt bistånd har traditionellt sätt fokus på den vuxne vid handläggningen, ett så kallat brukarperspektiv. Den ekonomiska situationen har uppfattats som en angelägenhet för den vuxne och att barnen ska hållas utanför, så länge inte barnet är ett föremål för insatsen. I Malmö stad finns också ett barnperspektiv som ska finnas med i handläggningsprocessen av ekonomiskt bistånd. Den övergripande definitionen av barnperspektivet inom socialtjänsten är att barnet ska beaktas under handläggningsprocessen. Barnets situation ska utredas och dokumentation avseende vad som gjorts i ärendet med hänsyn till barnet. Socialstyrelsen (2003) tillägger i definitionen av
barnperspektivet att perspektiv betyder synvinkel, och i detta sammanhang kan det betyda att se något från barnets synvinkel eller att man har barnet i sin synvinkel. Man kan själv få välja hur perspektivbegreppet ska tolkas. Johanna
Stridh8 skriver i sin rapport att inom Malmö stad finns det vissa oklarheter kring
hur barnperspektivet ska behandlas inom ekonomiskt bistånd och de bedömningar som gäller för försörjningsstöd. Bristen på rutiner för handläggning av
barnperspektivet och hur barnperspektivet ska dokumenteras vid handläggning av ekonomiskt bistånd, var två av de problemområden som individ- och
familjeomsorgen vid Stadskontoret i Malmö stad kom fram till vid en
sammanställning av stadsdelarna. Socialstyrelsens rapport (2003) formulerar dilemmat med barnperspektivet och vad gäller ekonomiskt bistånd att
socialsekreterarna traditionellt har fokus på den vuxne vid handläggningen av ekonomiska ansökningar.
”Begreppet barnperspektiv kan således användas i olika betydelser i
socialtjänstens arbete. Traditionellt har begreppet barnperspektiv främst varit aktuellt då barn själva varit föremål för socialtjänstens insatser. I
handläggningen av ekonomiskt bistånd har barnperspektivet däremot inte varit lika aktuellt eftersom det normalt är de vuxna som ansöker om bistånd och därför står i fokus för utredningen.”9
För att lättare implementera barnperspektivet i handläggningsprocessen har socialsekreterarna inom ekonomiskt bistånd ett fåtal rapporter och direktiv att vända sig till för att få stöd. Socialstyrelsen tog 2003 fram en rapport som just riktade sig till ekonomiskt bistånd och hur barnperspektivet lättare skulle kunna implementeras i processen. Rapporten presenterar inga verktyg, rutiner eller metoder för att underlätta arbetet, utan rapporten ska ses som ett stöd där en avgränsning av faktorer lyfts fram, för att kunna ha ett barnperspektiv i
handläggningen10. Under min verksamhetsförlagda utbildning hösten 2010 fick
jag ta del av en opublicerad FoU-rapport. Rapportens syfte är ett förslag till ett hållbart arbetsverktyg som på ett systematiskt sätt integrerar ett barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd.
1.1 Problemformulering
I Socialstyrelsens rapport (2003), påpekas det att inom varje socialtjänst ska det finnas resurser för socialsekreterarna att aktivt kunna tillämpa barnperspektivet och kunna handla utifrån detta. Vidare skrivs det att rapporten inte presenterar några verktyg eller metoder för att implementera barnperspektivet. Jag vill 8 Stridh, FoU, 2010. 9 Socialstyrelsen, 2003. s.16. 10 Socialstyrelsen, 2003.
undersöka vilka resurserna är och hur de används för att underlätta i arbetet. Min ansats är att undersöka och se hur det egentligen fungerar att implementera barnperspektivet i handläggningsprocessen av ekonomiskt bistånd.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att ta reda på är hur barnperspektivet implementeras och realiseras i socialtjänsten, inom avdelningen för ekonomiskt bistånd. En avgränsning görs till en av Malmös stadsdelar. För att kunna besvara detta syfte, kommer jag ta hjälp av två frågeställningar.
• Hur använder och tillämpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handläggningsprocessen?
• Använder de sig av några hjälpmedel eller ”arbetsverktyg” för att tillämpa barnperspektivet?
1.3 Begreppsdefinition
I uppsatsen finns vissa centrala begrepp som definieras, detta för att underlätta för förståelsen i läsningen.
• Arbetsverktyg – I denna uppsats syftar arbetsverktyg t.ex. till ett frågeformulär, skriftliga material och rutiner som underlättar för socialsekreteraren i handläggningsprocessen.
• Barn - Med barn avses varje människa under 18 år (1 kap 2 § SoL).
• Barnperspektiv - Att se ur ett barns synvinkel11. Vidare förklaring och
diskussion kring barnperspektivet kommer att redogöras för under kapitlet bakgrund.
• Klient/Brukare - I denna uppsats avser klient och brukare samma sak, det vill säga en person över 18 år som tar del av socialtjänstens insatser i form av ekonomiskt bistånd (min definition som används i denna uppsats). • Socialsekreterare/ Handläggare - Person inom socialtjänsten som
vanligen handlägger enskilda socialtjänstärenden, i denna uppsats ärende om ekonomiskt bistånd.
• Socialtjänst - En social verksamhet i kommunal regi enligt
socialtjänstlagen12. I denna uppsats syftar socialtjänsten endast till den
avdelningen inom den kommunala verksamhet som administrerar ekonomiskt bistånd.
2. BAKGRUND
För att definiera vad barnperspektivet är och hur det ska uppfattas i denna uppsats, har jag valt att utgå ifrån barnets bästa som lyfts fram i lagrummet 1 kap 2 § SoL och barnets inställning som framkommer i 3 kap 5§ SoL. När jag definierar barnperspektivet kommer jag alltså lägga fokus på dessa två punkter och det är kring dessa två punkter som mina respondenter kommer att intervjuas om. Först
11
Socialstyrelsen, 2003.
12
kommer det en kort beskrivning om barnperspektivet som följs av två redogörelser för barnets bästa och barnets inställning.
2.1 Barnperspektivet
Regeringskansliet definierar barnperspektivet på följande sätt: Barnperspektivet
uttrycker ett synsätt som fokuserar på det eller de barn som berörs av ett beslut eller åtgärd. Barnperspektivet innebär att man inför varje beslut eller åtgärd ska överväga om beslutet eller åtgärden rör eller kan röra barn och i så fall på vilket sätt. En förutsättning för detta är att beslutsfattarna eller andra involverade aktörer också försöker se beslut med barnets eller barnens ögon. Om man konstaterar att beslutet eller åtgärden har konsekvenser för barn ska hänsyn tas till barnkonventionen, d.v.s. till barnrättsperspektivet. Barnperspektivet är på det sättet ingångsporten till barnrättsperspektivet13.
2.2 Barnets bästa
Johanna Schiratzki, (2003) menar att barnets bästa får en allmän utgångspunkt, mer som en samlad princip än som ett begrepp med bestämd innebörd. Detta öppnar upp för olika tolkningar och starkt motsatta innebörder i olika
sammanhang14. Kontentan av principen ska få variera mellan olika historiska och
sociala sammanhang15. Till den mångfald av frågor som barnrätten fört med sig
hör det flexibla begreppet -barnets bästa. Fokus är barnets unika individuella behov och grundläggande rättsäkerhetsbegrepp som förutsägbarhet och likhet
inför lagen16. Det är ett grundläggande perspektiv som ska genomsyra alla
sammanhang och åtgärder som rör barn. Varför inte barnets bästa är definierat tolkar en del kritiker att det legitima sättet att behandla barn i en viss kultur kan uppfattas som direkt motsats med barnets bästa i andra kulturer. Med hänsyn till
kultur och lokala sedvänjor ska barnets bästa kunna fastsällas17.
”Vad som är barnets bästa är inte en gång för alla givet. Begreppet är relativt och betyder olika saker för olika människor beroende på hur barnets behov uppfattas av dem. Begreppets innebörd förändras över tid i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället förändras.”18
FN:s kommitté för barns rättigheter har tagit fram fyra grundprinciper för att underlätta tolkningen av barnkonventionen. Den första grundprincipen omfattar rättigheterna i konventionen som gäller alla barn (artikel 2), samt att samhället ska arbeta emot alla former av diskriminering. Den andra grundprincipen är artikel 3, där följande står i första avsnittet:” Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de
vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar,
administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” Den tredje grundprincipen redogör för barnets rätt till liv och
utveckling, vilket innebär att barnet har rätt till maximal fysisk, psykisk, andlig, psykologisk och moralisk samt social utveckling som ska förbereda barnet för ett självständigt liv (artikel 6). Barnet har även rätt till kärlek och ett tryggt, stabilt förhållande till sina föräldrar och omvårdnad och skydd. Den fjärde
13
Skrivelse 2007/08:111.
14
Sandin & Halldén, 2003.
15
Mattsson, 2002.
16
Schiratzki, (red) Sandin & Halldén, 2003.
17
Ibid.
18
grundprincipen tar upp att barnet har rätt att uttrycka sina egna åsikter i alla de frågor som berör barnet och att dessa respekteras, barnets mognad och ålder
beaktas vid detta vidtagande (artikel 12)19.
Något som de flesta forskare tar upp är artikel tre. Artikeln belyser att barnets bästa ska beaktas men att barnets bästa inte alltid är utslagsgivande i ett beslut. Barnets bästa ska väga tungt i ett beslut men de samlade relevanta intressena som berör fallet måste vägas samman när beslut görs. I artikel 4 i barnkonventionen tas samhällets ansvar upp. Samhällets ska vidta alla lämpliga åtgärder för att
genomföra barnets rättigheter och när de kommer till de ekonomiska, sociala, kulturella rättigheterna ska dessa tillgodoses med utnyttjande till de yttersta med
befintliga resurser 20. Barnets bästa ligger också i föräldrarnas ansvar enligt artikel
18, som belyser att barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Denna artikel återges i 6 kap. 2a § föräldrabalken.
Barnets bästa kan både användas som en rättslig och en utomrättslig standard. Inom den rättsliga standarden används barnets bästa genom att motivera beslut och domar, när barnets bästa används som en juridisk princip är ambitionen
begränsad till vad rätten kan göra21. Inom den utomrättsliga standarden avses all
den kärlek, omsorg och omvårdnad ett barn behöver. Barnets bästa i detta avseende avser en högre livsstandard för barnet samt en bättre livskvalité än den minimistandard som den rättliga standarden utgör. Inom den utomrättsliga
standarden är det privatpersoner som tillgodoser barnets behov, det kan även vara tjänstemän inom den offentliga sektorn som gör mer än vad tjänsten ålägger dem. En fördel med att begreppet barnets bästa inte är definierat, är att det ger en flexibilitet och kan anpassas till det enskilda barnets situation. Lagen preciserar inte innebörden av begreppet barnets bästa, vilket innebär att barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella
förhållandena22. Använder man sig av barnets bästa som ett öppet koncept finns
det en uppenbar risk att barnets likhet inför lagen samt dess förutsägbarhet
äventyras23. I svensk rätt är det idag mer vanligt att barnets bästa hänvisas till, här
kan även noteras att det heller inte används som ett öppet koncept. Dock ska barnets förutsättning inte bedömas förutsättningslöst. Den svenska rätten är fortfarande kvar i termerna rätt och fel, situationer ska bevisas och motbevisas, rätten gör denna begränsade tolkning med hänsyn till kulturella och moraliska värderingar som barnkonventionen även har stadgat. Detta medför att tolkningen av barnets bästa kommer i bakgrunden, vilket i sin tur kan t.ex. bidrar till att rätten minskar riskerna för att särbehandla barn med annan etnisk bakgrund på grund av
det anses likartat med deras kultur24. Titti Mattsson (2002) menar att barnets bästa
inte kan besvaras med hjälp av rättskällorna, denna fråga kräver kunskap om barn i allmänhet och i synnerhet det enskilda barnet.
19
Socialstyrelsen, 2003.
20
Wener, Flising & Carlsson, 2002.
21
Schiratzki, (red) Sandin & Halldén, 2003.
22
Prop.1997/98:7.
23
Schiratzki, (red) Sandin & Halldén, 2003.
24
2.3 Barnets inställning
Barnpolitiken verkar för att det ska finnas ett barnrättsperspektiv i alla
politikområden och verksamheter. Detta betyder att med en utgångspunkt i de specifika rättigheter som gäller för varje flicka och pojke, se varje barn som kompetenta individer. De ska respekteras och vara delaktiga i beslut som rör
dem25. Barnrättsperspektivet tar sitt avstamp i de rättigheter som
barn-konventionen presenterar. Sverige har infört i Socialtjänstlagen att barns inställning ska så långt det är möjligt kartläggas med inflytande från barnkonventionens artikel 12.
3 kap. 5 § SoL (…) När en åtgärd rör ett barn skall barnet få relevant
information och hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad.
Ett barn som är i kontakt med socialtjänsten bör få information och bli delaktig i det som pågår och planeras och som har med hans eller hennes situation att göra. Informationen bör ges så tidigt så möjligt till barnet. Informationen kan i en okänd och kanske skrämmande situation lugna barnet och för att låta barnet tidigt i processen ge uttryck för sin inställning. Barnets inställning ska kunna bidra och
utgöra en del av bedömningsunderlaget i ärendet26
. En välgrundad inställning ska grundas på att barnet i fråga har fått relevant information i så stor utsträckning som möjligt. Barnet ska tilldelas den information som är av betydelse för honom eller henne, om inte informationen är olämplig i beaktande av barnets ålder och mognad. För att avgöra om information är lämpligt respektive olämpligt krävs det kompetens och lyhördhet från den som ska informera barnet. Informationen måste anpassas efter ett sätt som barnet kan ta in den på, det krävs att den som
informerar har förmåga att kunna leva sig in i barnets situation och förstå och lyssna till barnet27
. Individuella bedömningar får göras från barn till barn för att bestämma precis hur mycket information som barnet behöver och kan hantera samt när och hur barnet behöver informationen. Det ska även respekteras om barnet inte har lust att yttra sig efter given information. En del gånger är det heller inte lämpligt att få barnets inställning. Det är av stor vikt att inte sätta barnet i en lojalitetskonflikt till familjen eller sina föräldrar. Grundläggande för att samtala med ett barn ensamt är att ha ett samtycke från vårdnadshavaren. Om samtycke inte fås, kan vårdnadshavaren erbjudas att vara med vid samtalet med barnet. Det är viktigt att påpeka att information heller inte kan ges om barnet inte vill ha den.
3. TIDIGARE FORSKNING
Jag väljer att under detta avsnitt förhålla mig till tidigare forskning som är relevant för uppsatsens syfte och frågeställningar. Vidare hur socialsekreterarna använder och tillämpar barnperspektivet och använder hjälpmedel eller
arbetsverktyg, i handläggningsprocessen 25 Skrivelse 2007/08:111. 26 Prop. 2006/07:129 . 27 Ibid.
Socialstyrelsen, Barnombudsmannen, olika forskar- och utvecklingsenheter, Länsstyrelsen m.fl. har skrivit olika rapporter om hur barnperspektivet
implementeras vid handläggning av ekonomiskt bistånd och t.ex. hur barnets bästa ska beaktas. Andra forskare har skrivit uppsatser, forskat i ämnet barnperspektiv och hur perspektivet aktivt används inom socialtjänstens arbete. Det har skrivits böcker kring barnets bästa, vad samhället har för ansvar och hur
barnkonventionen har uppfyllts inom kommuner och socialtjänster. Man kan i de
flesta av dessa böcker, rapporter och uppsatser uttyda en visssvårighet i hur
barnperspektivet ska tillämpas och följas för att främja barn och dess rättigheter. Länsstyrelsens tillsyn samt Socialstyrelsens uppföljning visar att sammantaget uppmärksammas inte barnperspektivet i tillräcklig utsträckning i
handläggningsprocessen av ekonomiskt bistånd28. Det är oklart hur barnen bästa
ska bedömas och vad som ska utredas utan att överskrida gränsen för familjens integritet. För att intentionen i lagen ska kunna uppfyllas måste barnperspektivet
utvecklas29. Genom Länsstyrelsens tillsyn, tillsynen har numera övergått till
Socialstyrelsens ansvarsområde, kommer de både i form av granskning av barnperspektivet och genom den ständiga dialog som förs med kommunerna att följa samt stimulera utvecklingen. Socialstyrelsens rapport från 2003 kommer att verka som ett stöd i detta utvecklingsarbete.
Socialstyrelsens rapport (2003) belyser en granskning som Länsstyrelsen gjort sedan 1 januari 1998 då barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sin talan. Efter att en omfattande granskning gjorts med intervjuer med chefer, handläggare, barnfamiljer, granskningar av riktlinjer för ekonomiskt bistånd visar granskningen att det sällan i socialtjänstens dokumentation finns några beskrivningar av barnets situation. Hur olika bedömningar av olika beslut kan påverka barnet har heller inte dokumenterats. I de akter som granskas framträder en tämligen strikt
handläggning av ekonomiskt bistånd. I de familjer som erhållit ekonomiskt bistånd under en lång tid saknas en genomgående analys av hur omständigheterna påverkar barnet, även om föräldrarna uppvisar tydliga problem utöver den
ekonomiska problematiken. Utöver det att barnet nämns i den ekonomiska beräkningen, görs det oftast korta beslutsmotiveringar när t.ex. en hyresskuld ska beviljas för barnets bästa. Intressant att nämna är att både chefer och handläggare anser sig arbeta med ett barnperspektiv i större utsträckning än vad som framgår av dokumentationen.
Socialstyrelsens rapport (2003) tar upp en del punkter som ska beaktas på
ledningsnivå: För att ett barnperspektiv ska kunna utvecklas i arbetet är det viktigt med ett ansvarstagande både på ledningsnivå, t.ex. att politiker och chefer skapar bra förutsättningar för att utveckla ett barnperspektiv i arbetet, och på
handläggarnivå ska barnen uppmärksammas mer konkret i handläggningen. Det har tidigare inom den svenska socialtjänsten fattats beslut om att föra in olika perspektiv, i detta arbete är ledningens engagemang och ansvar centralt. Barnombudsmannen menar att om ett visst synsätt ska kunna integrera verksamhetsprocesser och beslut är det viktigt att det personliga ansvaret hos
personalen framhävs30. För att ett aktivt arbete med barnkonventionen ska kunna
utövas inom myndigheten är det viktigt att ledningen skapar förutsättningar för ett sådant arbete. Ledningens engagemang ger handläggarna stöd för att vara aktiva 28 Socialstyrelsen, 2003. 29 Ibid. 30
och vara initiativtagandet för att uppmärksamma barnet bästa. Engagemanget har även en betydelsefull roll för handläggaren för att utveckla stöd, hjälpmedel och rutiner som skapar förutsättningar för att på ett systematiskt sätt uppmärksamma barnen i handläggningsprocessen. Vidare på en handläggningsnivå tar
Socialstyrelsen upp punkter som: att fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd, samt att uppmärksamma barnens behov med hjälp av föräldrarna med kopplingen till den ekonomiska situationen. De områden som särskilt brukar beaktas med barn är exempelvis fritidsaktiviteter, hälsa, boende och umgänge. Att få föräldrarna ut i självförsörjning kan även betraktas som en del i arbetet med ett barnperspektiv, eftersom arbete och egenförsörjning i det flesta fall påverkar barnet positivt31.
Det är viktigt i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd att även barnens behov uppmärksammas. Att uppmärksamma barns behov betyder inte att handläggaren på ekonomiskt bistånd ska göra en barnavårdsutredning, utan se den tydliga kopplingen till hur familjens ekonomiska villkor påverkar barnet, arbetet måste ske i samarbete med föräldrarna. Vidare fokuserar Socialstyrelsens rapport på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt biståndsberoende, eftersom forskning visar att barnen i dessa familjer med svag ekonomi löper större risk än andra barn. Denna kunskap menar rapporten är ett starkt argument för att uppmärksamma
barnen och deras behov32.
Socialstyrelsens rapport har syftet att verka som en hjälp att konkritisera vad ett barnperspektiv kan innebära för handläggningen inom ekonomiskt bistånd. Den är tänkt som ett stöd för handläggaren att kunna utveckla barnperspektivet i
handläggningen. Rapporten påpekar att inga modeller eller rutiner presenteras, men att en avgränsning gjorts och olika faktorer har lyfts fram för att kunna ha ett barnperspektiv i handläggningen. Rapporten hoppas att inom kommunerna och utifrån de lokala förutsättningarna själva utveckla metoder, rutiner och verktyg för att underlätta handläggning och att dessa sprids vidare till andra kommuner. Johanna Stridhs FoU-rapport (2010), tidigare nämnt i inledningen, har ett syfte att utveckla ett bredare underlag för utvecklingsarbete kring barnperspektivet i ekonomiskt bistånd. I rapporten riktar hon sig till brukarna för att få svar på hur brukarna gör för att tillgodose sina barns behov, vilka verktyg de behöver för att göra detta och hur brukarna uppfattar socialtjänstens barnperspektiv. I slutet av rapporten summerar hon empirin för att göra det översiktligt. T.ex. för
socialsekreteraren som direkt kan vända sig till dessa punkter för att hitta ett stöd i hur han eller hon kan förbättra arbetet kring barnperspektivet i handläggningen. I de punkter som visar hur brukaren uppfattar socialtjänstens barnperspektiv påpekas att handläggaren ska ta mer hänsyn till barnen i handläggningen av ekonomiskt bistånd, ett resonemang bör föras kring konsekvenserna för barnet i samband med genomförandeplaner etc. Något som lyfts av brukarna i rapporten är vikten av fler hembesök som kan fylla olika syften och att handläggaren med hänsyn till barnen pratar med dem och träffar dem. Ytterligare en FoU-rapport (som tidigare nämnt i inledningen) kommer inom en snar framtid att publiceras för att verka som ännu ett arbetsverktyg för socialsekreteraren i utvecklingsarbetet med barnperspektivet. 31 Socialstyrelsen, 2003. 32 Ibid.
Titti Mattssons (2002) avhandling handlar om barnet och rättsprocessen med fokus på rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi i samband med beslut om tvångsvård. Något som numera både är en nationell och en internationell
angelägenhet är barns rätt till trygghet och respekt i olika sammanhang. Hon tar upp barnets autonomi och att barns stigande rätt till autonomi stadgas både i
föräldrabalken samt i speciallagarna som SoL och LVU33. FN:s barnkonvention,
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt Europarådets konvention rörande barns rättigheter behandlar särskilt barns rätt till
integritetsskydd, rättssäkerhet och autonomi. SoL och LVU samt allmänna processuella regelverk styr hur barnen ska ges denna trygghet och möjlighet att vara involverad i rättsliga processer. Dock saknas det generella anvisningar för hur den rättsliga målsättningen barnets bästa ska uppnås i rättsliga processer. Barnets rätt till autonomi samt integritetsskydd utgör rätten till en rättssäker process och beslut, grunden för barnets bästa inför ett beslut som personligen berör barnet. Möjligheterna att kunna uppnå barnets bästa måste variera med utgångspunkt i barnets utveckling och förståelse, frågans karaktär och art samt barnets egen inställning.
4. METOD
Metoddelen förklarar hur författaren har gått tillväga med uppsatsen och vilken metod som valts för att besvara syftet med uppsatsen. Denna del förklarar även hur forskaren har kommit i kontakt med intervjupersonerna och den litteratur och källor som använts.
4.1 Metodologisk avgränsning
För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar behöver jag använda mig av ett lämpligt verktyg, metod. Kvalitativ och kvantitativ forskning skiljer sig åt på olika sätt. Den kvantitativa metoden handlar i korta drag om att mäta olika
företeelser, där tyngden ligger på prövningar av teorier34. Den kvalitativa metoden
föredrar att lägga vikten vid hur individerna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet. Denna uppsats genomsyras av en kvalitativ metod, där en avgränsning har gjorts till ett fåtal personer inom socialtjänsten för att få fram empiriskt material. Vid den kvalitativa intervjun är intresset riktat på den intervjuades ståndpunkter, vilket skiljer sig från den kvantitativa metoden, där primärt
forskarens intressen speglas35. Den kvalitativa intervjun kan även medföra att
intervjupersonen rör ämnet i olika riktningar vilket ger kunskap om vad
intervjupersonen anser vara viktig och relevant inom ämnet. Här kan man tydigt
se flexibiliteten i användandet av kvalitativa intervjuer36. Uppsatsens empiriska
material kommer att baseras på fyra semi-strukturerade intervjuer som görs för att besvara syftet och frågeställningarna. Den kvalitativa metoden och intervjun är attraktiva med dess mångsidighet vid datainsamling. Semi-strukturerade intervjuer ger utrymme att fråga följdfrågor som inte ingår i intervjuguiden. Med
33Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
34 Bryman, 2002. 35 Ibid. 36 Robson, 2002.
intervjuguiden har intervjupersonen stor frihet att själv utforma svaren på sitt sätt37.
4.2 Material
Den data som jag insamlar från mina respondenter kommer ske i form av en kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide, detta kommer utgöra mitt empiriska material. Jag ska även, om det finns, försöka ta del av material som
socialsekreterarna använder för att implementera barnperspektivet i deras arbete.
Den litteratur som jag främst har tagit del av är tryckta rapporter och böcker som uppsökts på Malmö Högskolas bibliotek och Malmös stadsbibliotek. Vidare har jag sökt i Malmö Högskolans olika databaser för att hitta olika artiklar och
tidsskrifter som behandlar ämnet barnperspektiv. Eftersom undersökningen går ut på att se hur barnperspektivet implementeras i handläggningsprocessen inom ekonomiskt bistånd i Sverige har det endast varit aktuellt med svensk litteratur inom delen för tidigare forskning.
4.3 Urval och genomförande
Jag har haft fyra respondenter som representerat mitt empiriska material. Respondenterna är yrkesverksamma socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd. För att kunna känna en hanterbarhet inför det område jag valt, avgränsar jag mig till avdelningen för ekonomiskt bistånd. Socialsekreterare valdes som respondenter, för att det är de som arbetar inom avdelningen för ekonomiskt bistånd. Under min verksamhetsförlagda utbildning hösten 2010 var jag kandidat på avdelningen för ekonomiskt bistånd i en av Malmös statsdelar. Det var en kontakt jag inte kunde förbise vid denna undersökning. Det kan vara svårt att etablera en kontakt vid ett socialkontor och ännu svårare att skapa ett intresse för socialsekreterare att ställa upp i en undersökning. Därför valde jag, trots de etiska frågor som kan uppkomma, att kontakta den stadsdel jag varit hos. För att få samtycke av enhetschefen på avdelningen skickade jag ett e-mail som först beskrev syftet med min uppsats och en förfrågan om några socialsekreterare fick vara respondenter i min undersökning. Kontakten med enhetschefen
underlättade för kontakten med socialsekreterarna. Mitt e-mail skickades ut till alla socialsekreterare på avdelningen som gavs möjlighet att svara, dock svarade ingen. Därefter skickade jag personligen e-mail till ett fåtal av socialsekreterarna och frågade om det fanns intresse att vara med i min undersökning. Jag gjorde ett aktivt urval genom att skicka e-mail till dem jag hade adress till. Fyra stycken svarade med intresse att ställa upp, därefter bokades tid och plats. Tre av
intervjuerna skedde i ett litet rum på stadsdelsförvaltningen, där socialtjänsten har sina lokaler. Valet av lokal var en smidig lösning för respondenterna som var begränsade i tid för att låta sig intervjuas. Att genomföra intervjuerna i
socialtjänstens lokaler kan ha bidragit med en trygghet och en större öppenhet från respondenterna att uttrycka sina åsikter. En av intervjuerna skedde utomhus inte särskilt långt ifrån stadsdelsförvaltningen efter att en spontan förfrågan från respondenten.
Till varje intervju avsattes cirka en timme för att inte respondenterna eller jag skulle känna någon stress inför momentet. Intervjuerna varade mellan 25 minuter till 55 minuter eftersom respondenterna svarade olika omfattande på frågorna.
37
Varje intervju spelades in på ett fickminne, för att inte gå miste om exaktheten i svaren. Inspelningen underlättar för en noggrannare analys av vad respondenten
svarar38. Inspelning av intervjuer kan även tillförsäkra den data som samlas in, vid
möjlig kontrollering och granskning om det empiriska materialet stämmer överrens med intervjuerna. Intervjuerna transkriberades, då detta var av vikt för att inte gå miste om viktig information som sagts under intervjun. Transkribering kräver tid och noggrannhet men oaktat vilket väger fördelarna med
transkriberingen upp. Under transkriberingen skrevs inte pauser ut eller ord som ehh och öh, texten skrevs ut som talspråk för att sedan i resultatdelen använda citat och för att få den korrekta formuleringen av vad som sades och hur det sades.
4.4 Bearbetning och analys
Intervjutexterna är analyserade efter en hermeneutisk tolkning, syftet med denna
tolkning är att få fram en giltig och gemensam förståelse av textens mening39.
Forskningsintervjun är ett samtal om den mänskliga livsvärlden, där den muntliga dialogen förvandlas till texter som ska tolkas. Hermeneutiken är relevant för intervjuforskningen på olika sätt. För det första genom att belysa den dialog som skapar de intervjutexter som ska tolkas och för den andra genom att klarlägga den process där intervjutexterna tolkas. Detta kan å andra sidan uppfattas som en dialog eller ett samtal med texten. Jag har upprepande gånger läst mitt insamlade material för att skapa en bild av innehållet. Detta gjorde jag för att upptäcka återkommande mönster och teman i intervjuerna för att vidare kunna presentera det i resultatkapitlet. Vidare har det empiriska materialet analyserats utifrån systemteori samt tidigare forskning. Systemteorin föreföll som en bra teori att analysera det empiriska materialet med, eftersom den kvalitativa intervjun ger öppna, förklarande svar, vilket underlättar för en analysering. En redogörelse för systemteorin kommer längre ner.
4.5 Resultatets tillförlitlighet
För att få fram hur tillförlitligt materialet är har generaliserbarheten, validiteten och reliabiliteten prövats.
4.5.1 Generaliserbarhet, validitet och reliabilitet
Resultatet bygger på fyra respondenter som har intervjuats därav är
generaliserbarhetsanspråken för denna undersökning begränsade på grund av det låga antalet respondenter. Validitet i en kvalitativ studie innebär att materialet är pålitligt. När validiteten ska undersökas är det viktigt att se för vilken population gäller resultatet. Uppsatsen är först och främst aktuell för de respondenter jag intervjuat och deras kollegor och chef. Validiteten handlar om man har mätt det
man har avsett att mäta40. För att besvara mitt syfte och frågeställningar, det jag
avser att mäta, utformade jag en intervjuguide, som verkade som ett
mätinstrument, som mina respondenter skulle besvara. Genom att intervjua socialsekreterare på ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten har jag valt
respondenter som behandlar ämnet som uppsatsens syfte handlar om. Kopplingen mellan empirin och teorin stärker trovärdigheten och ger möjlighet att bedöma rimligheten i analyser och tolkningar.
38 Bryman, 2002. 39 Kvale, 1997. 40 Bryman, 2002.
Reliabiliteten kan delas upp i extern respektive intern reliabilitet. Extern reliabilitet står för i vilken utsträckning undersökningen kan upprepas. Detta kriterium kan vara svårt att uppfylla vid en kvalitativ studie, för det är omöjligt att
styra över den sociala miljön och dess betingelser41. Respondenten kan under
studiens gång ha ändrat sin åsikt eller ställning vilket i sin tur påverkar studiens material, detta är något som forskaren måste vara medveten om. Att göra en liknande studie som denna är naturligtvis genomomförbart men att samma empiri insamlas är inte särskilt sannolikt. Olika respondenter svarar olika och det sker hela tiden ett förändringsarbete inom socialtjänsten som förändrar
socialsekreterarnas arbete. Detta kan i sin tur ge upphov till att åsikter och
ställningstaganden förändras. Den interna reliabiliteten står för hur forskarna i ett forskningslag kommer överens om hur det ska tolka det de ser och hör. Eftersom jag är ensam författare till denna uppsats är det bara jag som har tolkat det
empiriska materialet som insamlats. Tolkningen har gjorts efter en systemteoretisk ansats men även med hjälp av presenterad tidigare forskning. Det är sannolikt att jag som person och min personliga världsbild har haft inverkan på hur mina reflektioner och tankegångar har gått under uppsatsens gång. Genom att vara medveten om detta har jag försökt att skapa en stor objektivitet kring ämnet för att tolka mitt empiriska material.
4.6 Forskningsetik
Då jag kommer använda mig av personer för att insamla mitt empiriska material, kan detta leda till att det uppstår etiska övervägande. Jag kommer att använda mig av fyra etiska riktlinjer för forskning: informerat samtycke, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Jag kommer avidentifiera de respondenter som kommer intervjuas för att skydda deras privatliv samt
identifierande drag i viktiga inslag i min uppsats. Avidentifieringen görs dessutom för att skydda respondenterna så att de lättare ska kunna föra fram känsliga åsikter
och synpunkter om ämnet42. Samtliga inspelningar, anteckningar och
transkriberingar kommer att destrueras efter uppsatsens publicering för att ytterliga skydda respondenterna. Respondenterna kommer att informeras innan intervjun om att de kommer avidentifieras i uppsatsen för att skapa trygghet hos respondenten samt att lämna utrymme att de fritt kan få uttrycka sig inom ämnet. Informationskravet och samtyckeskravet anser jag går hand i hand i denna undersökning. Respondenterna kommer att informeras om undersökningens generella syfte, hur undersökningen är upplagd i stort samt vilka risker och fördelar som kan vara förenade med deltagandet i forskningsprojektet.
Deltagandet är frivilligt och respondenterna ska ha samtyckt till sitt deltagande. Det etiska dilemma som kan uppstå vid intervjuer i institutioner där en överordnad har samtyckt till en undersökning kan vara att det läggs ett mer eller mindre tryck
på den anställda att delta43. Detta etiska övervägande tas även hänsyn till vid val
av respondenter. Nyttjandekravet innebär att uppgifter som är insamlade om enskilda personer för forskningsändamål, får endast användas till detta ändamål. Uppgifterna får inte heller utlånas eller användas för kommersiellt bruk eller
andra icke-vetenskapliga syften44. Uppgifter och material kommer endast
användas till uppsatsens syfte. 41 Bryman, 2002. 42 Forsman, 1997. 43 Kvale, 1997. 44 Vetenskapsrådet, 2002.
4.6.1 Forskarrollen
Under denna rubrik kommer jag ta upp vem jag är och hur jag kan ha påverkat min relation till det ämne jag valt samt kopplingen till respondenterna i
undersökningen. Att jag är relativt ung kvinna anser jag inte haft särskilt stor påverkan i min roll som forskare inför det ämnet jag valt. Att jag redan hade en etablerad kontakt med alla fyra respondenter har både positivt och negativt
påverkat vår relation som forskare och respondent. Det som verkat som en positiv faktor är att vår relation bidragit med en ökad trygghet och en större lättsamhet inför och under intervjuandet. Detta kan även framstå som en negativ faktor då vår relation kan ha påverkat utfallet av intervjun. Kopplingen till respondenterna har även bidragit till att det varit lättare att motivera dem till att medverka i min undersökning. Efter att jag under en termin hade praktik på avdelningen för ekonomiskt bistånd bidrog det med att jag skapade mig en ökad förståelse inför socialsekreterarnas arbetssätt. Jag blev även insatt i de begrepp som används på avdelningen och i deras handläggningsprocess. Detta skapade under intervjun en ökad förståelse samt en fördel att jag inte behövde ställa följdfrågor om olika saker i deras arbete för att förstå syftet med en del av deras svar. Det kan ha gett upphov till att jag inte ställt följdfrågor där jag egentligen hade behövt det, för att få en mer objektiv bild av situationen.
Det är viktigt att jag i min forskarroll bevarar en objektivitet under uppsatsens gång och att jag är medveten om att min ärlighet, kunskap och erfarenhet är avgörande faktorer för forskarens integritet. Det är betydande att jag är medveten om de värderingsfrågor som kan uppkomma under tidens gång samt etiska riktlinjer och teorier som kan vara till hjälp där etiska och vetenskapliga
övervägande står mot varandra. Kvale (1997) skriver att i varje forskningsprojekt är forskarens person avgörande för den vetenskapliga kunskapens och de etiska avgörandenas kvalitet. Under själva intervjuandet förstärks forskarens betydelse eftersom det är intervjuaren själv som är det viktigaste instrumentet vid
förvärvandet av kunskap.
Tre viktiga etiska aspekter av forskarrollen är det vetenskapliga ansvaret,
relationen till respondenterna och forskarens oberoende45. Med min uppsats har
jag ett ansvar med hänsyn till min kommande profession samt mina respondenter att mitt forskningsprojekt frambringar kunskap som är värd att veta och att den i så hög grad som möjligt är kontrollerad och verifierad. I mötet med mina
respondenter iklär jag mig olika roller som t.ex. forskare, vän och observatör. Det är viktigt när jag iklär mig rollen som forskare att jag enbart befinner mig i denna roll och även klargör det för mina respondenter då vi sedan tidigare har en relation som bekanta och kollegor. Jag är även medveten om de etiska problem som kan uppstå med de olika rollerna, så som att publicera information kan sätta
respondenten i dålig dager. Att vidmakthålla mitt oberoende till forskningen är en central del i forskarrollen, att inte identifiera sig så starkt med respondenternas perspektiv att man inte kan upprätthålla en professionell distans. Här är det viktigt att jag är medveten om vilka roller jag iklär mig så att jag kan bibehålla den professionella distansen till de empiriska material jag får in. Här kan det vara av hjälp att jag vid de olika intervjutillfällena har med mig olika hjälpmedel som kan påminna om den professionella distansen, t.ex. olika punkter som läses upp i början för att både hjälpa respondenten och forskaren i processen.
45
5. TEORI
I detta avsnitt presenteras den teori som kommer användas för att analysera resultatet. Den teori som resultatet kommer analyseras utifrån är systemteori, tidigare forskning kommer även att användas för att diskutera analysen av intervjuerna.
5.1 Systemteori
Systemteorin är ett vitt begrepp. Den handlar mer om flera teorier och
strömningar än om en sammanhållen teori46. Systemteorin som berör socialt
arbete har sitt ursprung i Bertalanffys generella systemteori. Enligt den moderna ekologiska synen eller systemsynen betraktas varje individ som en del i en större
helhet47. Systemteori arbetar med information som grundprincip för förändring.
Att tänka systemiskt innebär att hela systemet tas i betraktande och med denna tydliga realistiska koppling skapas därmed en bra grund för att bygga konkreta
alternativ till rationalistiska modeller för handlandet48. I de system som människor
skapar styr strukturen över hur t.ex. normer tolkas och beslut fattas. Eftersom vi själva ingår som en del kan strukturen vara svår att se i systemet. I analysen kommer ett systemtänk användas för att utkristallisera de olika system som socialsekreteraren ingår i. Vidare kommer jag att analysera hur socialsekreterarna betraktar system för att sedan skapa modeller för handlande.
Nivåer är ett grundläggande begrepp inom systemteorin, som Öqvist (2008) lyfter
fram. För att första hur kommunikationen mellan människor fungerar, hur inlärning går till eller hur organisationer är uppbyggda, är det viktigt att tänka i logiska nivåer. En hierarkisk uppbyggnad finns i varje system, t.ex.
familjesystem. Där finns två praktiska betydelser i den hierarkiska uppbyggnaden, att de högre nivåerna alltid är överordnade samt att gränserna mellan systemets olika plan upprätthålls för att helheten ska fungera. Det är viktigt att förtydliga och markera gränserna mellan nivåerna i systemet, ett exempel kan vara gränsen
mellan vad som är barnens respektive föräldrarnas angelägenheter49. Att blanda
ihop dessa nivåer inom systemet kan leda till konsekvenser för vardagslivet. Detta nivåbegrepp uppmärksammar de nivåer inom de system som socialsekreterarna ingår i. Dessa nivåer kommer att analyseras för att se vilken påverkan de kan ha på arbetet och hur det kan medföra konsekvenser för socialsekreteraren.
Cybernetiken än en del av systemteori och under den tidigare cybernetiken menade man att en observatör kunde betrakta systemet utifrån för att sedan beskriva det. De mönster som systemet bildar är fritt för observatören att betrakta. Om t.ex. en terapeut ska betrakta en familj, betraktas systemet ”familj” och dess samspel, för att sedan föreslå åtgärder till att förbättra systemet. Systemet
påverkas i denna tidigare cybernetik främst utifrån50. Systemen vill här bevara en
inre stabilitet och agera så att systemet återkommer till de mönster som utgångsläget bestod av.
46
Fred & Olsson 2002.
47 Öqvist, 2008. 48 Ibid. 49 Ibid. 50
Den senare utvecklingen av cybernetiken handlar om hur vi tolkar och förstår system. Denna moderna systemteori från 1960-talet har lämnat den mekaniska maskinmetaforen för hur organisationer och samhällen fungerar. Observatörens tolkningar, uppfattningar och person är också en del av systemet. Det handlar inte om att eftersträva jämvikt i systemet, det är även anpassningsbart till olika
förändringar. Systemtänkandet är spiralformat, allt hänger ihop i ett kretslopp och rör sig tillsammans. Faktorer till att systemet ändras kan vara en del av systemet eller yttre betingelser. För att återgå till föregående exempel om terapeuten, i denna tolkning är terapeutens tankar om systemet en del av det. Hon kan redovisa
en tanke med hon kan inte veta hur systemet kommer att reagera på tanken51. En
anledning till framgången inom systemteorin är att man analyserar och accepterar den existerade sociala ordningen i stället för att analysera och avvisa den. Teorin stämmer därmed bra överens med en organisatorisk struktur eller profession som
utgör en del i staten och som har sin makt och auktoritet från den52. Enligt
systemteorin är det en hel situation som både är förutsättningen för att ett problem ska uppstå, men situationen är även bärare av att en förändring ska komma till
stånd. Det vill säga att delen aldrig kan lyftas ur helheten53.
Analysen av nätverksarbetet i sociala stödsystem gäller för alla typer av system. Payne (2002) skriver att socialarbetaren inriktar sig på klientens nätverk och de olika kontakterna inom den sociala instansen eller socialkontorets ram som bildar ett mönster i klientens vardag. Syftet med att identifiera formella och informella sociala nätverk som klienten har är att hjälpa denne att utvidga dem samt att rusta dem. Fred & Olsson (2002) påpekar att klientens olika sammanhang kan användas för att vidga antalet möjligheter och idéer. För att kunna tillägna sig ett
systemtänkande är det svåra och stora att lära sig uppmärksamma hela strukturen, i vilken även jag själv är en del. Chanserna är först då goda att nå reslutat och
åstadkomma förändring54.
Ytterligare två av systemteorins grundbegrepp är konstans och variation. Konstanterna står för det som är säkert och förutsägbart och variationen står för uppbrytande av ordningen, som kan innebära den enda källan till ny information,
nya mönster eller nytt liv55. Det är viktigt att först identifiera systemets konstanter,
konstanterna bringar ordning i kaos och möjliggör ett gemensamt arbete mot målet. Konstanter kan vara något som markerar tillhörighet eller rang, men det kan även vara förutsättningen för att tillföra ny energi till systemet. Det är förbindelserna som t.ex. upprepningar och rutiner i vardagen och det oväntade som ger energi och skapar mening. För att nå ett mål eller få ett arbete gjort kan det vara en smart taktik att föra in rutiner och ritualer (konstanter) i vardagen, som ger fasthet och normativa riktlinjer. Men viktigt är också att lite då och då föra in det främmande. Det är viktigt att inte tillföra mer ny information till systemet än
vad systemet för stunden kan hantera56. I detta fall kan det liknas vid att
socialsekreteraren är systemets termostat, den som upprätthåller balans och jämvikt i systemet. För att övergå till variation, kan den rätta betingelsen snabbt växa och förändra den övergripande strukturen i ett system och kan samtidigt ses
51
Fred & Olsson, 2002.
52 Payne, 2002. 53 Öqvist, 2008. 54 Ibid. 55 Ibid. 56 Ibid.
som något hoppfullt. Systemteorin räknar med att mycket små initiala insatser
under vissa omständigheter kan snabbt ge stora effekter57. I denna uppsats
kommer en del av det arbete som socialsekreterarna gör, implementeringen av barnperspektivet, att analyseras utifrån vilka konstanter respektive variationer som finns i deras system och om de ger upphov till några variationer.
6. RESULTAT
I en av Malmös stadsdelar jobbar de fyra respondenterna tillsammans med sina kollegor. Just nu är de igång med att implementera barnperspektivet i sin handläggningsprocess. I början av året inleddes en ny satsning inom
arbetsgruppen, att mer effektivt arbeta med barnperspektivet. Under våren ska varje socialsekreterare göra minst en barnperspektivutredning i en av sina familjer som erhåller ekonomiskt bistånd. Det arbetsverktyg socialsekreterarna använder sig av är en opublicerad FoU-rapport som först kommer att publiceras hösten 2011. Det är en rapport med framtagna förslag på arbetsverktyg för att lättare kunna implementera ett barnperspektiv i arbetet. Respondenterna kommer inte att presenteras vid namn, därför har jag valt att slumpmässigt nämna dem med varsin bokstav, A, B, C och D.
Respondenterna har inte genomgått någon utbildning för att införa ett barnperspektiv i sin handläggningsprocess. Det har inte haft någon formell utbildning, menar respondent D, förutom den opublicerade FoU-rapport som handlar om hur barnperspektivet och hur de ska implementera perspektivet i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Socialsekreterarna har inte haft några tydliga direktiv om hur de ska gå tillväga, hur de ska arbeta, vad som förväntas av
dem och hur de ska dokumentera samt följa upp58. Varje torsdag på
ärendegenomgången har socialsekreterarna avsatt tid för frågor kring
barnperspektivet. Det pågår ständiga diskussionsforum59 och det finns även
utrymme för handledning en gång i veckan för dem som jobbar med
barnperspektivutredningarna 60. Respondent B instämmer i att det inte finns någon
utbildning, men nämner att det finns en del skrifter, såsom Socialstyrelsens rapport från 2003.
” (…) sedan finns det en del inom forskning men inte så pass mycket så att man kan samla ihop det till något enhetligt. Det finns allarmerande rapporter från Rädda Barnen. Det är många som klagar.” Respondent B.
I kapitlets tre följande huvudrubriker kommer huvudsakligen uppsatsens första frågeställning att besvaras. Därefter skildras respondenternas svar på den andra frågeställningen och i vidare huvudrubriker integreras båda frågeställningarna i varandra för att ge en så omfattande skildring av ämnet så möjligt.
57 Öqvist, 2008. 58 Respondent C. 59 Respondent A. 60 Respondent D.
6.1 Barnperspektivet i handläggningsprocessen
För att förstå hur socialsekreterarna använder och tillämpar barnperspektivet i sin handläggningsprocess klargjorde respondenterna vad barnperspektivet är för dem.
”Inom ekonomiskt bistånd handlar det om att synliggöra barnets ekonomiska behov. Då handlar det framförallt om de familjer som har haft ekonomiskt bistånd en längre tid. Det handlar om att socialtjänsten har ansvar att följa upp dom familjerna, dom barnen och se deras behov, även då föräldrarna inte ser det. Det handlar om ett annat uppdrag.” Respondent B.
”Man tittar på barn i familjer som har haft försörjningsstöd under en längre period och tittar på barnets behov om deras behov på något sätt är kopplat till föräldern/vårdnadshavarens möjlighet att försörja. Det är att vi ska arbeta för barns lika villkor ute i samhället.” Respondent C.
Respondent A och D var samstämmiga i sina svar, att så fort barn är inblandade i ett ärende tar man hänsyn till barnets situation i familjen. Barnet bästa lyftes också som en viktig faktor inom barnperspektivet. Hur barnperspektivet konkret
används i handläggningsprocessen är enligt respondent B sporadisk, det är då familjer ansöker om bistånd som rör barnen direkt som t.ex. fritidsaktiviteter eller till kläder, då används ett barnperspektiv.
”Men jag tror inte att vi använder det i alla beslut som rör barnen. (…)Det har aldrig varit ett krav från ledningen, man har inte lärt sig. Ledingen har heller ingen förståelse att man måste göra det. I slutändan om man skulle överklaga ett beslut, utifrån barnperspektivet så är det oftast så att även förvaltningsrätten inte tittar på barnperspektivet utan tittar på själva beslutets mening. Så man tittar inte så noga på hur beslutet är utformat. Det finns inte ett kontrollinstrument.”
Respondent B.
Respondent A menar att det är den nya rutin som håller på att upparbetas som speglar barnperspektivet i handläggningen.
”Man ställer frågor som innebär att man får en utökad bild av familjesituationen, hur det ser ut med nätverk, fritidsaktiviteter och andra saker. Konkret skulle det vara att man ställer frågor direkt till barnen men med föräldrarnas medgivande. Men i andra hand är det att man pratar med föräldrarna om barnen.”
Respondent A.
Respondent D menar att barnperspektivet fungerar konkret på det sätt att vid en utredning frågar socialsekreterarna om det finns barn i familjen. Vidare inhämtas uppgifter om deras ålder, skola, vårdnadshavare, är vårdnadshavaren
ensamstående, finns det något umgänge med andra föräldrar och förhoppningsvis ställs lite frågor om hur barnen har det. Barnen syns hela tiden i handläggningen, de finns med i beräkningsbilden, med namn, personnummer och barnen har rätt till att få sina behov tillgodosedda utifrån deras rättigheter. Barnen beviljas försörjningsstöd i familjens hushåll och de har rätt till särskilda behov, t.ex.
spädbarnsutrustning när ett barn föds61. Enligt respondent D ska
socialsekreterarna med hänsyn till den nya implementeringen fördjupa sig mer i
61
familjerna, se hur de bor, om barnen har eget rum och hur deras hälsa är och om det finns något att uppmärksamma.
”Barnen syns och dom finns, men dom är inte upplyfta.” Respondent D.
I handläggningsprocessen uppmärksammas barnets behov när vårdnadshavaren påtalar det62, eller när familjen t.ex. har en hyresskuld63.
“Jag uppmärksammar deras behov framförallt när jag ska fatta ett avslagsbeslut som faktiskt påverkar hela familjen. Det är svårt att inte uppmärksamma, det får ju konsekvenser.” Respondent C.
Nu när socialsekreterarna är igång med den nya implementeringen, tittar de mer på de barn där det finns psykisk ohälsa i familjen och där den vuxne/vuxna inte har någon tydlig planering mot egen försörjning. Det är det som är målet menar respondent D, barn ska inte bo i socialbidragsfamiljer, familjerna ska bli
självförsörjande, det är det viktigaste för barnen. Att komma ifrån socialtjänsten är den absolut bästa hälsofrämjande faktorn för barnen. Det är i de familjer som fördjupade utredningar görs, tydligare insatser och planering framkommer, samtidigt förklaras för föräldrarna hur viktigt det är för barnen att inte ha
socialbidrag, utan att skuldbelägga dem64.
6.1.1 Barnperspektivet i ett nytt ärende
Krasst kan man säga att barns behov alltid ska uppmärksammas65. Det som alltid
görs, om man tittar på ett nytt ärende, är att man tittar på hur ekonomin i familjen såg ut innan de kontaktade socialtjänsten. Skulle det då finnas tydliga indikationer på att familjen faktiskt har levt på marginell nivå under en längre period, likställs det med att familjen skulle kunna ha levt på försörjningsstöd under en längre period. Respondent C föreställer sig att det finns behov av ett barnperspektiv i en sådan familj från början, ett behov som kanske inte hade funnits om det hade varit en familj som hade haft god ekonomi och som för tillfället är i behov av
ekonomiskt bistånd.
”Då är det viktigt att redan från början titta på barnens behov. Och det är lite det vi ska jobba för också, att vi ska få in det som rent rutinmässigt från början.”
Respondent C.
I ett nytt ärende menar respondent A att hon tittar mer på föräldrarnas situation, varför har familjen hamnat där de har gjort i inledningsskedet. Fokus ska vara på att försörjningsstöd är en hjälp som är tillfällig och när barnen dras in, så är det när familjen har levt på minimistandard väldigt länge, då kan man titta på barnens behov. I det arbetsverktyg som socialsekreterarna arbetar efter föreslås det att barns behov ska uppmärksammas i familjer som har haft marginalinkomst i längre tid innan första ansökan. Eller att socialsekreterarna redan vid första ansökan vet
att familjen kommer att stanna en längre tid66. I arbetet just nu är det bara
undantagsfall som barns behov uppmärksammas avseende ett nytt ärende. Att det 62 Respondent B. 63 Respondent A. 64 Respondent D. 65 Respondent C. 66 Respondent B.
sker i undantagsfall beror oftast på att där är mycket information som måste förmedlas kring själva ansökningsprocessen och beslutsprocessen till klienterna. Det är centralt att förmedla de normer och den terminologin som används, så att socialsekreterare och klient pratar samma språk. Det är viktigt för annars kan klienterna uppleva det svårt att ta kontakt med myndigheten, det är ett tecken på makt som socialsekreterarna har, menar respondent B.
6.1.2 Barnperspektivet i ett långvarigt biståndsberoende
Att använda barnperspektivet i ett långvarigt ärende är att applicera den nya
rutinen som introducerats för socialsekreterarna67. Respondent B poängterade att
för tillfället skiljer sig inte arbetet med barnperspektivet åt från ett nytt ärende till ett långvarigt ärende. Ärendena måste skilja sig åt.
”Man måste vara mycket mer uppmärksam på barnets behov ju längre dom stannar här. Dom som har varit här längre, pratar jag mer om barnen. Även bara för att kunna ha samtal om barn, så att det inte blir samtal i kontrollerande syfte, utan det blir samtal kring att fånga vad det är. Jag är mycket mer generös, när det gäller barn i dom familjer som har varit här längre.” Respondent B.
”Det är så spännande när jag har varit hemma hos de här familjerna. Jag
erbjuder ett hembesök, jag gör det inte som ett krav, inte som ett tvång. Det är ett erbjudande inget annat, jag förklara att jag vill gärna komma hem och träffa er för att se hur ni har det och om det är något mer som jag kan hjälpa er med. Och jag har varit välkommen till alla mina familjer, dom öppnar hemmet för mig och det är så enkelt att prata om deras barn, dom tycker om att prata om sina barn eftersom det är deras hjärteguld. Dom känner sina barn bäst. Det är häftigt att se och höra.” Respondent D.
Barnperspektivet kan vara att socialsekreterarna ska jobba extra mycket med föräldrarna för att komma ut i egen försörjning. En utredning kan mynna ut i en bedömning att de ska jobba mer med föräldrarna, det är för barnets bästa som det görs. Detta arbete kan leda till en direkt höjning av livskvalitén för hela familjen. Respondent D menar att risken för t.ex. kriminalitet, missbruk och sämre hälsa minskar direkt när föräldrarna kommer ut i egen försörjning.
6.2 Barnets bästa
När socialsekreterarna under handläggningsprocessen resonerar kring
barnperspektivet kommer ständigt begreppet barnets bästa upp. Barnets bästa innebär, enligt respondent C, att hänsyn tas till barnets egen uppfattning, egna åsikter och att det ska stå i förhållande till barnets ålder. Ju större barn desto mer inflytande ska barnet ha, generellt sätt riktas det mot de stora barnen. Barnen måste sättas in i sitt sammanhang, kopplat till ekonomiskt bistånd, vidare kopplat
till behov av att bli vårdad på korrekt sätt av sina vårdnadshavare68. Det är viktigt
att se till om där finns en sakfråga, avgöra vad barnets bästa är i det individuella ärendet. Barnets bästa kan diskuteras utifrån både vårt samhälle, kultur och i den tiden vi lever i, vad är barnets bästa för tillfället gällande skola, hemma, är
föräldrarna alltid det bästa för barnet eller ska man placera barnet, när i så fall69. I
de följande två citat svarade respondent A och B på vad barnets bästa är. 67 Respondent A. 68 Respondent C. 69 Respondent D.
”Barnets bästa är att den har en meningsfull vardag, att den har alla basala behov tillgodosedda men utöver det att barnet kan delta på lika villkor i skolan och på fritiden.” Respondent A.
”Det beror på barnet, det finns inget generellt svar på det. Utan det är alltid individuellt förankrat, precis som hos vuxna, barn är olika precis som vi vuxna. Men skulle man svara juridiskt på den frågan så är barnets bästa det ingår i barnkonventionen. Så utifrån den ska man jobba och minimistandard.”
Respondent B.
6.2.1 Vad avgör barnets bästa?
Det som kan avgöra vad barnets bästa är dels lagstiftningen och FN:s konvention om barns rättigheter. Rättspraxis kan även vara något som kan hjälpa till att avgöra vad som är ett barns bästa, rättspraxis ger ofta en grund för att arbeta
vidare i någon sakfråga70. För respondent A är det föräldrarna som avgör barnets
bästa, men hon menar att det är komplicerat. Det är mycket som påverkar synen på om ett barn har det bra eller dåligt, allt från skola, media, kompisar, familjen och samhället utgör en stor faktor.
”Vi som myndighetspersoner kan ha vår uppfattning om vad som är bra för barnet. Men det viktigaste är att få höra det själv, uttrycker dom själv problem så får man ta den diskussion och se hur man kan möta det.” Respondent A.
Respondent D menar att vad som avgör barnets bästa är något som vuxit fram genom tiden, något som är i ständig förändring. Hon tillägger att det som kulturen ger oss påverkar oss, och vidare influerar det att lagstiftningen förändras.
6.2.2 Redovisning av barnets bästa i handläggningsprocessen
För att redovisa att barnets bästa har beaktas kan socialsekreterarna titta på om barnet erhåller alla bidrag det har rätt till, från exempelvis försäkringskassan. Utnyttjas alla möjligheter som ett barn har rätt till gällande sjukvård, tandvård, glasögon, skolans ansvar och utbud. Eftersom socialbidrag är sista utvägen måste
socialsekreteraren försäkra sig om att alla ekonomiska rättigheter är uttömda71.
På respondenternas avdelning har man gått igenom hur andra kommuner redovisar barnperspektivet. Hur avslår socialsekreteraren en ansökan och ändå visar att barnets bästa har beaktats? Bara för att ett barnperspektiv och barnets bästa
används innebär det inte att det alltid går att bifalla en ansökan72. Genom att titta
på vem som har ansvaret för barnet, kan socialsekreteraren titta på i vilken utsträckning vårdnadshavaren har tagit ansvar för barnet. Har vårdnadshavaren inte åtagit sig ansvar för barnet, åligger det denne ändå att ta ansvaret och därför kan en ansökan inte alltid beviljas. För att kunna dokumentera detta, förs en
diskussion i vissa steg under handläggningsprocessen73.
När ett avslag ska fattas beaktas barnets bästa, menar respondent C, om det finns minderåriga barn i familjen så ska hänsyn tas till hur de påverkas. När det
70 Respondent C. 71 Respondent A. 72 Respondent D. 73 Ibid.
föreligger risk för vräkning och det finns minderåriga barn i familjen är det mycket viktigt att lyfta fram hur barnen påverkas.
”När man pratar om ekonomiskt bistånd så har vi ju varit ganska dåliga på att tydliggöra vad som är barns bästa i ett beslut. Vi har gjort det vid saker som hyresskulder, och det har mer varit en, hemskt att säga, men en ursäkt för att kunna bifalla en hyresskuld. Då har vi sagt att där finns barn i familjen. Och utifrån ett barnperspektiv och barnets bästa så har man liksom bifallit den här ansökan även om den har varit tveksam, det har ju varit ett sätt att förklara ett positivt beslut. Och det har ju känts jättebra men ibland har det känts som man skjuter barnen framför sig, på ett något sätt. Och hur beaktar man det. Vi har ju varit dåliga på det, vi har ju egentligen inte ifrågasatt, i alla fall inte beskrivit, vi har nog ifrågasatt och tänkt men inte beskrivit vad konsekvenserna blir för barnet, det har vi inte gjort.” Respondent D
Det traditionella på avdelningen är att reagera på en inkommen ansökan och då kan man hoppas på att socialsekreterarna beaktar barnets bästa vid beslut. Nu jobbar socialsekreterarna agerande vid långvarigt bidragsberoende, inte bara reagerande. Det är socialsekreterarna som tar kontakt, de erbjuder, föreslår möjligheter, initierar hembesök eller samtal så barnets ekonomiska behov kan diskuteras74.
”Många gånger skrivs det bara till en liten fin formulering, att barnets bästa har beaktats vid beslutet.” Respondent C.
6.3 Barnets inställning
Alla fyra respondenter var eniga om att inhämta barnets inställning inte alls
fungerade i deras arbete. Barn kommer inte till tals på något sätt75. Vidare menar
respondent B att det finns två anledningar till varför det inte fungerar att inhämta barnets inställning. Delvis handlar det om en medvetenhet att ekonomiskt bistånd är något som är skambelagt i samhället, själva upplevelsen hos barnet att familjen är på ekonomiskt bistånd kan vara till skada. Kunskapen att familjen inte klarar sig själv på egen hand, att barnens föräldrar behöver stöd och de är beroende på något sätt, den kunskapen är inte något som respondenterna vill förmedla till barnet. Det anses vara upp till vårdnadshavaren att förmedla till barnet. Den andra anledningen är att de traditionella klienterna som socialsekreterarna har är vuxna och inte barn, det planeras inte något med barn, vilket kan göra att det blir svårt att se barn bland vuxna. Respondent C menar att om man ska titta på barnets behov av någon aktivitet på fritiden och om det är kopplat till föräldrarens förmåga att bistå barnet, då är det viktigt att ta in barnets inställning. Vidare tillägger hon att vid en utredning kring hyresskuld, har hon aldrig samtalat med barnet kring dess inställning, det skulle inte föra med sig något positivt.
”Det fungerar inte alls, men det håller vi på med att ändra nu, vi är väldigt positiva, en positiv process vi är inne i. Det är hemskt att det står i lagen och att vi inte har jobbat med det under så många år.” Respondent A.
Respondent D berättade om två ärenden, var hon gjort barnperspektivutredningar, för att demonstrera hur 3:5 SoL kan användas. I det första ärendet rörde det sig
74
Respondent B.
75
