Examensarbete i vårdvetenskap Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
mars 2014
MANLIGA SJUKSKÖTERSKORS
ERFARENHETER AV ATT VÅRDA
KVINNLIGA PATIENTER I INTIMA
VÅRDSITUATIONER INOM DEN
SOMATISKA VÅRDEN
EN LITTERATURSTUDIE
ANDREAS MÅRTENSSON
DANIEL NILSSON
MANLIGA SJUKSKÖTERSKORS
ERFARENHETER AV ATT VÅRDA KVINNLIGA
PATIENTER I INTIMA VÅRDSITUATIONER
INOM DEN SOMATISKA VÅRDEN
EN LITTERATURSTUDIE
Mårtensson, A & Nilsson, D. Manliga sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnliga patienter i intima vårdsituationer inom den somatiska vården. En litteraturstudie.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.
Bakgrund: Yrket sjuksköterska har bland personalen präglats av kvinnodominans och själva yrkestiteln i sig har en feminin ändelse. När män i större utsträckning väljer att utbilda sig till sjuksköterskor så uppstår nya situationer som inte förekommit tidigare när det bara funnits kvinnlig personal att förhålla sig till.
Syfte: Att undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda och bemöta kvinnliga patienter i nära vårdsituationer inom den somatiska vården, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vårdade av manliga sjuksköterskor.
Metod: Studien bedrevs som en litteraturstudie med sökningar i databaser för
omvårdnadsforskning. Både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning. En beprövad innehållsanalysmodell användes till att finna gemensamma teman ur artiklarna som till skulle bli resultatet.
Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor ofta är rädda för att bli anklagade för sexuella olägenheter av kvinnliga patienter. För att undvika missförstånd och tvetydigheter använde manliga sjuksköterskor sig av olika strategier som hjälp till att klara av att utföra intim vård. Intima samtal kunde enligt den manliga sjuksköterskan upplevas som lika intimt som intimberöring. Ur ett patientperspektiv framkom det att yngre kvinnliga patienter önskade att få vård av samma kön, medan äldre kvinnliga patienter inte hade samma preferenser för könet på sjuksköterskan som utförde vården. Beröring av intim karaktär var något som kunde väcka starka känslor hos den kvinnliga patienten.
MALE NURSES’ EXPERIENCE OF PROVIDING
INTIMATE CARE FOR WOMEN CLIENTS IN A
HOSPITAL SETTING
A LITERATURE STUDY
Mårtensson, A & Nilsson, D. Male nurses experience of providing intimate care for women clients in a hospital setting. A literature study. Degree Project in Nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science, 2014.
Background: Nursing has traditionally been predominantly staffed by women and the work title itself has had a female connotation. When men to a larger degree enter nursing, new situations arise which didn’t before when the patients only had female staff to take into consideration.
Aim: To investigate and describe the experience of nurses who are male in their care and treatment of women patients in intimate care situations in a hospital setting, as we as the emotional experience of the women clients of having been cared for by nurses who are male. Method: The study was carried out as a literature review through searches in databases containing nursing sciences. Both qualitative and quantitative review templates were used to carry out the quality review. A proven method for content analysis was used to find common themes in the articles, which eventually formed the basis for the result.
Result: The study found that male nurses often were afraid of being accused of
improprieties by the female patients. In order to avoid misunderstandings, male nurses used different strategies in order to be able to perform intimate care. Conversations of an intimate nature were seen as an equally sensitive matter to the male nurses. From a patient perspective it was discovered that younger female patients preferred to be cared for by nurses of the same gender, while older female patients did not specify the same preference. Intimate touch was something that could evoke strong feelings in the female patient.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning Sid 1 Bakgrund Sid 1 Syfte Sid 3 Metod Sid 3 Resultat Sid 5 Diskussion Sid 9 Metoddiskussion Sid 9 Resultatdiskussion Sid 11 Slutsats Sid 15 Referenser Sid 16 Bilaga Sid 19INLEDNING
Manliga sjuksköterskor stöter på samma problem både som allmänsjuksköterskor och som specialistutbildade, nämligen att kvinnliga patienter kan känna sig obekväma om det är en man som vårdar dem. Därför valdes detta ämnet. Det är en aspekt av vården som är viktig att utforska inte bara för eget intresse som framtida manliga sjuksköterskor utan även för alla som kommer ha manliga sjuksköterskor som kollegor och för patienterna. Med denna c-uppsats ämnas belysa faktorer som spelar in i denna situation och vad sjuksköterskor av båda könen skulle kunna vara medvetna om, detta för att erbjuda bästa möjliga vård till samtliga patienter.
BAKGRUND
Yrket sjuksköterska har i modern tid präglats av kvinnodominans bland personalen (Kulakac m.fl., 2009) och själva yrkestiteln i sig har en feminin ändelse. Såväl kvinnliga som manliga patienter har således historiskt sätt bara haft kvinnor som kunnat vårda dem i alla skeenden av sjukdomsperioden. När män i större utsträckning väljer att utbilda sig till sjuksköterskor så uppstår nya situationer som inte förekommit tidigare när det bara fanns kvinnlig personal att förhålla sig till. Sjukhusinlagda patienter behöver olika mycket hjälp, men en patient som behöver som mest assistans för att klara av sin vardag får hjälp med bland annat av- och påklädning, samt intim hygienskötsel. Därtill tillkommer de medicinska behandlingarna så som eventuell kateterskötsel och såromläggning. När kvinnliga patienter allt oftare stöter på manliga sjuksköterskor kan de för första gången kanske behöva visa upp sin kropp för en annan man än sin familj och make, för att inte tala om att låta en annan man röra vid dem i intima vårdsituationer (a.a).
Genus inom vården
I daglig benämning kan det tyckas att ordet genus tidigare enbart handlat om kvinnor och kvinnors situation, och i ett kvinnodominerat yrke kan antagandet vara att fokus inte har varit på de manliga yrkesutövarna (Ekstrom, 1999). Men genus är inte ett fält som enbart handlar om kvinnor utan mer handlar om relationer mellan människor där det inkluderar båda könen. Det är ett forskningsfält som kan beskådas ur olika perspektiv (Lyckhage & Eriksson, 2010). Det som är i fokus vid området genus är könskonstruktion och könsrelationer. Under senare tid har fokus på sexualitet och etnicitet blivit ett växande område att studera inom detta fält. En annan aspekt som växt inom genusforskningen är skillnaden mellan heterosexualitet och homosexualitet. I historiskt perspektiv växte genusforskningen fram ur feministiskt initiativ med stort fokus på ojämlika maktförhållanden mellan könen rådde som lyftes upp till ytan och problematiserades (Lyckhage & Eriksson, 2010). Ordet genus användes förr i tiden som ett medicinskt ord som stod för människor som upplevde sig vara födda med fel kön. Men på senare tid har man lösgjort ordet och använt ordet som det sociala könet med syfte att beskriva människan i den miljön hon lever i, och vad som är karakteristiskt för det kvinnliga respektive manliga könet (Lyckhage & Eriksson, 2010). Vårdarbetet består av olika yrken som gemensamt ska producera sjukvård.Statistik har visat att manliga sjuksköterskor i vissa fall finns i större antal på teknikintensiva avdelningar än på avdelningar som är
omvårdnadstunga, så som inom geriatriken (Strömberg, 2010). Intim omvårdnad
Intimitet kan betraktas som ett socialt konstruerat överensstämmande som är kopplat till makt och som kan innefatta att någon får fördelar på andra människors bekostnad. Inom vården innebär intim vård bl.a. att tvätta, klä, mata och hantera de patienter som är i behov av sådan vård. Här kan dessutom räknas samtal kring närgångna frågor som kan anses vara blottande att diskutera med en sjuksköterska av det motsatta könet om det inte är något som patienten är van vid (Lyckhage & Eriksson, 2010). Det kan vara obehagligt oavsett vilket kön som
patienten än anser sig tillhöra, men flera studier har fokuserat på just kvinnors reaktioner på att vårdas av manliga sjuksköterskor (Harding, 2008, Meadus & Twomey, 2011). Som patient i vården innebär det att lämna ut mycket av sig själv till vårdpersonalen och patienten kan reagera på ett annorlunda sätt jämfört med hur han eller hon reagerar i sociala situationer bland släkt och bekanta. Gentemot patienten måste personalen ha ett professionellt förhållningssätt och respektera patientens integritet. Som vårdare är det också viktigt att kunna hantera den symbolism och de normer som finns i kulturens sociala system. Lyckhage & Eriksson (2010) beskriver att där finns specifika strategier och system i vår västerländska kultur för att hantera den intima kroppens naturliga problematik. De anser att intim
kroppslighet har skapats för att hanteras av kvinnor och det är en uppgift som är osynliggjord eftersom det inte är något som talas om i dagligt tal (a.a).
Arbeta som manlig sjuksköterska i vården
Ekstrand (2010) skriver att kroppen präglas av könsidentitet och av feminina respektive maskulina idealbilder. När den manliga sjuksköterskan avviker från denna normativa idealbild uppstår risken att patientens fördomar kommer fram (Harding, 2008). Hos
verksamma manliga sjuksköterskor tycks kroppen vara en tillgång och resurs som utvecklas och används i vårdmiljön (Ekstrand, 2010; Clementson, 2008). Eriksson (2010) skriver att många män som arbetar som sjuksköterska vill vara en förebild för patienter genom att ha en god hälsa och fysik. Många patienter kan uppleva ökad trygghet vid förflyttning och
mobilisering om personalen är tränande män som utför förflyttningen (Eriksson, 2010). Detta har varit den traditionella synen på män i vården, att deras fysik är en av deras största
tillgångar (Eriksson, 2010). Fördelning män och kvinnor
I Sverige så var det 2010 endast 11 % av de yrkeslegitimerade sjuksköterskorna som var män (Socialstyrelsen, 2013), i några länder ännu färre (Roth & Coleman, 2008). När det är en sådan liten andel av en yrkeskår som utgörs av ett visst kön är det kanske inte konstigt att det ibland kan uppstå situationer där patienten känner sig mer van och bekväm vid att bli
behandlad av en kvinnlig sjuksköterska istället för en manlig.
Men för att sjuksköterskeprofessionen ska kunna säga sig representera omgivningens hela socioekonomiska bredd när det gäller bakgrunder, klasser och kön så kan det vara viktigt att bland annat försöka rekrytera fler män in i yrket (Clementson, 2008). På så vis breddas även patienternas syn på vem som kan vara en sjuksköterska och acceptansen för manliga
sjuksköterskor kanske också breddas. Gunnarsdotter (2013) skrev att majoriteten av
läkarkåren en gång i tiden bestod av män, men att det nu har övergått till att bli mer jämlikt fördelat när fler kvinnor börjat bli läkare. Numera är det inte på något sätt ovanligt att se kvinnliga läkare i vården (a.a). Sjuksköterskeyrket kommer nu att genomgå samma transformation fast i omvänd ordning (Clementson, 2008). Men det återstår att se hur fördelningen mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor blir.
Patienternas bakgrund
Anledningarna kan vara många till eventuell tvekan från de kvinnliga patienterna att låta sig bli vårdade av manlig personal.Det kan handla om kulturella, etniska eller religiösa orsaker,
men även huruvida patienten har varit med om något så extremt som exempelvis övergrepp av någon sort tidigare i sitt liv (Harding, 2008).Personalens professionalitet har stor inverkan på hur mottaglig patienten är för intim omvårdnad. Vårdpersonal i branschen får inte glömma bort målet med att bedriva likvärdig vård för manliga som kvinnliga patienter snarare än
likadan vård (Määttä et al, 2009). Patienterna har alla olika förutsättningar i livet och vårt mål
som personal är enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 att bedriva individuellt anpassad omvårdnad (HSL §2b).
Mot denna bakgrund är det viktigt att belysa vad som kan hända i mötet mellan manliga sjuksköterskor och kvinnliga patienter i olika nära kontexter.
SYFTE
Litteraturstudien ämnar undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda och bemöta kvinnliga patienter i nära vårdsituationer inom den somatiska vården, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vårdade av manliga sjuksköterskor.
METOD
Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. För att komma igång gjordes några sökningar i fritext i databasen PubMed för att se om där fanns tillräckligt material inom forskningsfältet som studien skulle undersöka. När det uppenbarades att där fanns material genomfördes vidare sökningar i de stora databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo, fast nu med databasernas officiella söktermer, så kallade MeSH-termer eller headings.
MeSH och headings
För att komma fram till vilka officiella MeSH-termer som motsvarade de svenska
omvårdnadsbegreppen användes Karolinska Institutets verktyg ”Svensk MeSH” (Karolinska Institutet, 2013). Utöver detta så utgicks det från de keywords som artikelförfattarna själva använde för att kategorisera sina artiklar. I CINAHL användes headings och den booleska sökoperatören AND men inte OR.
Tabell 1. Svenska begrepp och den MeSH som det motsvarar.
Svenska Engelska
Manliga sjuksköterskor Nurses, male
Kvalitativ forskning Qualitative research
Beröring Touch
Relationen mellan patient och sjuksköterska Nurse-patient relations
Könsidentitet Gender identity
Män inom sjukvården Men in nursing
Maskulinitet Masculinity
Sjukhusvård Hospital care
Omvårdnad Care
Inklusions- och exklusionskriterier
Det stipulerades ett antal begränsningar för vilka artiklar som skulle få vara med i arbetet. Artiklarna skulle vara publicerade år 2002 och framåt, för att undersöka hur forskningen har sett ut kring det senaste decenniet. Rent språkligt skulle det endast vara artiklar skrivna på engelska, svenska eller i nödfall på norska eller danska, eftersom det är dessa språk som uppsatsförfattarna förstår. Intresset i skrivandet av denna uppsats har främst varit artiklar som beskrivit svenska förhållanden som samtidigt matchar syftet. Av denna anledning söktes sådana artiklar först och främst. Det skulle vara artiklar skrivna om manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter inom den somatiska vården, samt även artiklar som var skrivna ur ett kvinnligt patientperspektiv. Det bestämdes att minst sex artiklar skulle vara skrivna ur sjuksköterskornas perspektiv och fyra artiklar ur patienternas perspektiv. Således föll upplevelser från exempelvis yrkeskategorierna läkare och undersköterskor bort. Artiklar skulle handla om vuxna, så studier på barn exkluderades från början. För PubMed och PsycINFO användes inga begränsningar för artiklarna som hittades, varken för årtal de publicerades i eller ifall de skulle innehålla abstrakt eller dylikt. För CINAHL däremot så skulle resultaten vara tillgängliga i fulltext.
Sökord
Tabell 2. Sökningarna på databaserna där artiklar hittades till resultatet
Databas (datum för sökning) MeSH-termer / Headings / Booleska operatörer Fritextsökning Antal träffar Antal granskade abstrakt Antal granskade artiklar Antal använda artiklar PubMed 20131113 nurses, male AND qualitative research 19 8 3 1 20131113 nurses, male AND touch 5 5 4 3 20131113 nurses, male AND nurse-patient relations 86 15 7 1 20131114 nurses, male AND gender identity 38 22 8 1 20131203 Male nurse AND touch AND men in nursing 11 7 7 1 CINAHL
20131121 Male nurses AND intimate care
15 11 6 1
20131216 Men in nursing
AND men
20131217 Gender attitude nursing
27 3 2 1
Kvalitetsgranskning
De kvalitativa artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall som SBU tillhandahöll (SBU, 2013). Granskningsmallen tog upp ifall syftet, urvalet, datainsamlingen, analysen och resultatet fanns med i artiklarna. Kvantitativa artiklar som hittades, granskades med en kvantitativ granskningsmall av Elfving (2008). Granskningsmallen hade frågor som täckte relevanta punkter för de kvantitativa artiklarna. De tio artiklar som till slut användes i denna uppsats inkluderade många av de punkter som granskningsmallarna tog upp och de överensstämde med studiens syfte. Huruvida artiklarna var prövade utifrån ett etiskt perspektiv på ett högre lärosäte eller annan instans togs också med i beaktningen av artiklarnas lämplighet för inklusion.
Analys
När kvalitetsgranskningen genomförts och tio artiklarna var funna som matchade studiens syfte analyserades artiklarna med hjälp av ett tolkningsförfarande skriven av Lindseth & Nordberg (2004) så att texterna kunde brytas ner och materialet var enklare att arbeta med. I de funna artiklarna valdes passande teman som svarade på uppsatsens syfte. För att komma fram till teman gjordes först naiva läsningar av artiklarna utan förutfattade meningar. Sen delades texten in i individuella textstycken som vidare delades in i meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kondenserades till subteman som vidare kondenserades till teman. Dessa subteman och teman jämfördes under processen med den ursprungliga naiva läsningen av artiklarna för att se om de verkligen överensstämde med de första intrycken. Analysgranskningen genomfördes av respektive uppsatsförfattare var och en för sig. Sedan diskuterades fynden som gjorts i artiklarna. De teman som uppsatsförfattarna skrev ner var för sig, presenterades sedan och gemensamma teman utsågs som sedan färgmarkerades med olika färger. På detta sätt hittades gemensamt bärande teman som på så vis kunde sorteras och bygga grunden för resultatet. Både artiklar som var skrivna ur de manliga sjuksköterskornas perspektiv och de artiklar som var skrivna ur de kvinnliga patienternas perspektiv genomgick denna analysgång enligt Lindseth & Nordbergs (2004) metod.
RESULTAT
Resultatet är uppbyggt på de teman som utvanns ur de tio artiklarna. I två av fyra teman sammanfattades sjuksköterskornas syn på det aktuella ämnet och i de andra två redovisades både sjuksköterskornas och patienternas perspektiv på respektive ämne. När det skrivs om vad informanter hade att säga så åsyftades det på manliga sjuksköterskor. När det skrivs om vad respondenter hade att säga så åsyftas kvinnliga sjuksköterskors tankar och känslor. Nedan följer funna teman.
• Rädsla för anklagelse
• Kvinnliga patienter föredrog oftast kvinnliga sjuksköterskor • Emotionell omvårdnad och beröring
Rädsla för anklagelse – manliga sjuksköterskors perspektiv
De manliga sjuksköterskorna uttryckte genomgående i artiklarna en känsla av att inte vilja inkräkta på de kvinnliga patienternas integritet, med en bakomliggande rädsla för att bli anklagade för sexuellt ofredande av de kvinnliga patienterna (Keogh & Gleeson, 2006; Evans, 2002; Inoue m.fl., 2006; Hollup, 2013). Främst uppkom denna känsla i intima vårdsituationer. Informanterna beskrev en känsla av att användning av beröring på kvinnliga patienter var något som var mer naturligt för kvinnliga sjuksköterskor än för manliga (Keogh & Gleeson, 2006). Informanternas känsla av att inte veta om deras insatser var gjorda på rätt sätt bidrog till rädslan för att bli anklagade (Evans, 2002). Det framkom att alla informanter identifierade beröring som en viktig del av det som utgör god omvårdnad men trots detta så fanns denna olust att använda beröring på kvinnliga patienter, eftersom informanterna upplevde att ord skulle stå mot ord och att de inte skulle få den uppbackning som krävdes av övriga personalen (a.a).
Informanterna uttryckte att denna rädsla gjorde det svårt för dem att utföra sina arbeten så som de skulle velat. De kände att det var obehagligt att lämnas ensamma med en kvinnlig patient, och en informant sa att ”nu för tiden måste du akta dig” (Keogh & Gleeson, 2006). Genans var vanligt återkommande ifall informanten exempelvis skulle behöva sätta en urinkateter på en kvinnlig patient, så informanten skickade gärna uppgiften vidare till en kvinnlig kollega redan innan han påbörjat uppgiften. Som ett resultat av denna rädsla så användes beröring av manliga sjuksköterskor mindre (Evans, 2002). Rädslan gällde särskilt när informanterna vårdade yngre kvinnliga patienter, då de manliga sjuksköterskorna då blev mer medvetna om könsskillnaderna (Inoue m.fl., 2006). Informanterna nämnde att de inte hade problem att vårda de kvinnliga patienterna förrän intimare vård krävdes, och då nekade patienten dem från att fortsätta. Särskilt graden av intimitet var enligt informanterna direkt kopplat till hur pass bekväma de var att utföra uppgifterna (a.a).
Temat utvanns från artiklar som publicerades i vitt skilda länder. Sjuksköterskesituationen i ett av länderna, Mauritius, var unik så till vida att manliga och kvinnliga sjuksköterskor i allmänhet jobbar på könssegregerade avdelningar med enbart manliga respektive kvinnliga patienter. Anledningen till denna uppdelning är den lokala seden ’attouchement sexuelle’ som kan översättas till att all beröring kan få sexuell anspelning (Hollup, 2013). Ifall någon oavsett avsikt rör vid framförallt de intimare kroppsdelarna hos någon av det motsatta könet så fick det omedelbart en sexuell koppling hos deltagarna, en handling som inte var passande mellan främlingar. Men på de avdelningar där en manlig sjuksköterska kunde vårda en kvinnlig patient fanns således i allra högsta grad denna rädsla för att bli anklagade för olägenheter (a.a). I Mauritius så räckte det dessutom med en anklagelse, vare sig den är grundad i verkligheten eller inte, för att en sjuksköterska i teorin skulle kunna förlora jobbet (a.a). Kvinnliga patienter föredrog oftast kvinnliga sjuksköterskor
Detta tema hade som gemensam nämnare att när manliga sjuksköterskor skulle ge kvinnliga patienter omvårdnad som innefattade intim beröring, eller i vissa fall när det gällde samtal som var av intim karaktär, så föredrog eller insisterade de kvinnliga patienterna på att få omvårdnaden av en kvinnlig sjuksköterska istället (Chur-Hansen, 2002).
Sjuksköterskornas upplevelse
De manliga sjuksköterskorna mötte ibland skepsis hos de kvinnliga patienterna. Detta accepterade dock de manliga sjuksköterskorna eftersom de respekterade patienternas
preferenser och då bytte de uppgiften med en kvinnlig kollega (Rajacich m.fl, 2013). Ur detta byte av arbetsuppgifter mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor kom också något positivt
för de manliga sjuksköterskorna, enligt informanterna. Kvinnliga sjuksköterskor bad ibland de manliga sjuksköterskorna om hjälp med andra uppgifter som exempelvis var mer fysiskt krävande, och i utbyte mot att de utförde dem så tog de kvinnliga sjuksköterskorna gladeligen hand om de kvinnliga patienter som bad om kvinnliga sjuksköterskor (a.a).
Informanterna i Mauritius stötte på åsikter som gick tvärtemot vad som sagts i de andra artiklarna. I tidigare artiklar hade vikten av att de manliga sjuksköterskorna skulle lära känna patienterna först för att bryta isen, att behöva anstränga sig extra mycket för att få patienten att släppa på garden. Här sade en manlig sjuksköterska att han avråddes från att vårda kvinnliga patienter som han börjat lära känna (”with whom they have developed a rapport”) så att inte några tvetydigheter skulle kunna uppstå (Rajacich m.fl, 2013). Men liksom i andra studier nämnde manliga sjuksköterskor att de i mötet med kvinnliga patienter fått höra att patienten föredrog en kvinnlig sjuksköterska istället. De manliga sjuksköterskorna i artikeln respekterade detta då patientens rättigheter var viktiga (a.a). Även manliga sjuksköterskor i andra studier poängterade detta (Keogh & Gleeson, 2006).
Kvinnliga patienternas perspektiv
Den andra sidan av myntet var vad de kvinnliga patienterna hade för upplevelser av att bli vårdade av manliga sjuksköterskor. Ifall det var meningen att manliga sjuksköterkor skulle ge dem intimvård så skulle de överlag föredra att bli vårdade av kvinnliga sjuksköterskor
(O’Lynn & Krautscheid, 2011). Vid lättare undersökningar och provtagningar angav respondenterna att könet på sjuksköterskan inte spelade någon roll (Lindqvist m.fl., 2007; O’Lynn & Krautscheid, 2011). Respondenterna beskrev att preferensen inte hade så mycket med kön eller ålder att göra utan att det istället rörde sig om personkemi (Lindqvist m.fl., 2007). Preferens för åldern på sjuksköterskan räknades bort som en avgörande faktor förutom hos de yngsta kvinnliga respondenterna som uppgav att de föredrog att ifall de skulle bli vårdade av en manlig sjuksköterska så ville de hellre att han skulle vara i ålderkategorin 36-45 år än i ålderskategorin 21-35 år (a.a.). Men det fanns även en del positiva omdömen som lämnades av respondenterna i de olika undersökningarna. Respondenterna var dels inne på att de ansåg att de manliga sjuksköterskorna överlag kunde vara starkare än deras kvinnliga kollegor och därför kunde stötta patienterna bättre i situationer som krävde fysisk stöttning som vid mobilisering. De uppskattade också att manliga sjuksköterskor var noggranna att fråga om tillåtelse innan de rörde vid de kvinnliga patienterna (O’Lynn & Krautscheid, 2011). Emotionell omvårdnad och beröring – manliga sjuksköterskors perspektiv Sjuksköterskorna rapporterade att när de gav emotionell vård kunde detta vara lika invasivt som fysisk intim vård till den kvinnliga klienten (Inoue m.fl., 2006). En sjuksköterska trodde att intim vård var ett sätt att ha en känslomässig kontakt med en kvinnlig klient. Han menade att intim vård inte bara handla om att sätta en kateter eller tvätta en kvinnlig patient vid de genitala delarna utan att den emotionella biten som uppstår i mötet med patienten är lika intimt (a.a). Den emotionella upplevelsen hos manliga sjuksköterskor när de utförde intim vård på kvinnliga klienter innebar utmaningar (Inoue m.fl 2006). Sjuksköterskan kände sig ofta obekväm, blev lätt generad och av erfarenhet var det en svår situation när de stötte på utsatta delar av den kvinnliga kroppen så som bröst eller könsorgan. Sjuksköterskan tyckte det var en svår situation när ämnen om sexuell hälsa lyftes fram under mötet med den kvinnliga patienten (Inoue m.fl. 2006). Informanterna rapporterade att det var mer genant att vårda en ung kvinnlig patient än att vårda en äldre dam. Informanterna berättade att vid utförande av intim vård hos yngre kvinnliga patienter som de fann attraktiva, kvittade det om
sjuksköterskorna hade lång erfarenhet av att utföra intim vård så upplevde de det ändå som pinsamt och jobbigt att utföra intim vård. Sjuksköterskorna var rädda för att inte bli sedda
som just sjuksköterska av den kvinnliga klienten. De upplevde yrket som mycket utmanade för där ingick mycket intim vård i arbetet och patienterna var ofta unga. En manlig
barnmorska tyckte att där inte fanns någon annan yrkeskategori som kunde bli mer intim än arbetet som barnmorska och det inkluderar många intima samtal (a.a).
Stommen i yrket sjuksköterska var att bry sig om sina patienter, känna medkänsla, empati och ärlighet (Evans, 2002). Beröring var en viktig del av vården, men det var inget som föll naturligt för manliga sjuksköterskor i alla lägen. För manliga sjuksköterskor kunde beröring av kvinnliga patienter vara något som var farligt då det lätt kunde misstolkas som en sexuell olägenhet (a.a). Att arbeta som sjuksköterska innebar att de behövde presentera sig och
anpassa sig till många olika situationer (a.a). Sjuksköterskor som arbetade inom palliativ vård, berättade att det var viktigt att befinna sig på samma nivå som patienten när de utförde intim vård (Fishers, 2009). Det innebar att de behövde lära känna patienten innan de utförde intim vård. Även inom den palliativa omsorgen var beröring mycket viktigt för dem och ett intimt sätt att kommunicera i deras roll som sjuksköterskor inom palliativ vård. Vid beröring av kvinnor kunde det vara att sjuksköterskorna höll deras händer eller att de kramade om dem (a.a).
Olika former av beröring - patientperspektivet
Patienter önskade att få vara involverade och bli erbjudna olika alternativ när intim beröring skulle utföras. Ibland förklarade inte sjuksköterskorna vad de skulle göra (O’Lynn &
Krautscheid, 2011). En del patienter hade erfarenhet av att känna att de inte blev sedda av sjuksköterskan eller att de blev behandlade som en tvååring. Patienterna lyfte fram att de tvingades använda ett bäcken i sängen i stället för en kommod. Patienternas upplevelse var att sjuksköterskorna antog vad de hade för behov. Många patienter ville sköta sin hygien och intima vård själva om de klarade av det (a.a). Könet på sjuksköterskan upplevdes ibland inte ha någon betydelse medans andra patienter önskade att få vård av en sjuksköterska som var av samma kön. Många patienter tyckte det viktiga var att sjuksköterskorna skulle vara
kompetenta och ha ett professionellt arbetssätt. Patienterna föredrog att dörrarna var stänga till rummet och till toaletten när intim vård skulle utföras. Patienterna ville även att där inte skulle finnas obehöriga åskådare som endast kunde titta på, utan endast att där skulle vara så många personer som behövdes för utförandet av intim vård (a.a). Vid beröring ville
patienterna inte att det skulle utföras för snabbt då de ansåg att det vara en otillräcklig omvårdnad, även att det kunde göra ont eller att sjuksköterskan tyckte det var pinsamt eller framstod som inkompetent till uppgiften. Samtidigt ville inte patienterna att beröringen skulle vara för långsam eftersom visningen av genitalierna skulle vara så liten som möjligt. Beröring av genitalierna som var för långsam enligt patienten kändes konstigt och att sjuksköterskan inte visa respekt för patientens integritet (a.a).
Strategier för att kunna utföra sina uppgifter – manliga sjuksköterskors perspektiv
Manliga sjuksköterskor använde sig av strategier som de själva utvecklat för att skydda sig mot den sexualisering som det kunde innefatta att utföra intim vård. Baserat på egen
erfarenhet från deras respektive arbetsliv hade de manliga sjuksköterskorna i fem av artiklarna utvecklat strategier för att klara av att arbeta i intima närgående situationer. En strategi
handlade om förmågan att kontrollera sina känslor. Det innebar att om den manliga
sjuksköterskan kände sig obekväm i situationen och blev generad kunde han välja att fokusera på uppgiften som han skulle utföra. Om sjuksköterskan visade känslor blev den kvinnliga patienten också generad och kände sig obekväm (Inoue m.fl. 2006). Vid utförandet av intim vård på en kvinnlig patient, valde de manliga sjuksköterskorna att inte fokusera på patientens
kön utan att mer fokusera på själva uppgiften och bara göra sitt jobb. Informanterna förklarade att för egen del så spelade könet inte någon roll på patienten (Inoue m.fl. 2006). Det var viktigt att sjuksköterskan framstod som proper och att visa upp den traditionella bilden av hur en sjuksköterska skulle vara, bland annat genom att bära en vit uniform (Evans, 2002). En annan strategi handlade om att undvika risken att missförstånd skulle uppstå mellan den manliga sjuksköterskan och den kvinnliga patienten. Strategin innefattade att undvika misstänksamhet och reaktioner från anhöriga vid utförande av intim vård (Inoue m.fl. 2006). Deltagarna beskrev vikten av första intrycket till patienten och att hälsa ordentligt genom att presentera sig och skaka hand med patienten. Det var viktigt för att få ett bra första intryck och för att kunna göra att patienten kunde känna sig trygg. Det var viktigt att sjuksköterskan tog tid på sig och skapade förtroende till patienten innan den manliga sjuksköterskan kunde utförda intim vård (Evans, 2002). Förtroendet skapades genom att det gavs en valmöjlighet till den kvinnliga patienten huruvida en manlig sjuksköterska kunde utförda intim vård på henne. Om patienten kände sig obekväm kunde sjuksköterskan bytas ut mot en kvinnlig kollega. Om de manliga sjuksköterskorna vårdade kvinnliga patienter ensamma och kände sig obekväma, kunde de be en kollega följa med dem in till patienten och hjälpa dem med den intima vården (Inoue m.fl. 2006; Evans, 2002). I utförandet av intim vård använde de manliga sjuksköterskorna förkläden av fler anledningar än bara den hygieniska. Användning av
förkläde och handskar var ett sätt att visa den kvinnliga patienten att de inte var sexuellt intresserade av henne, genom att bygga upp en barriär gentemot patienten så att de kunde förhålla sig professionellt (a.a).
Helst ville de manliga sjuksköterskorna att en kollega skulle iaktta när de utförde intim vård på de kvinnliga patienterna så att någon annan kunde bekräfta att han inte utförde en sexuell olägenhet. Beröring är något som ingår i sjuksköterskans yrke och vid intim vård kan det enkelt uppstå missförstånd (Inoue m.fl. 2006). Att bryta isen mellan den manliga
sjuksköterskan och den kvinnliga patienten var också viktigt. Det kunde vara olika känslor som den manliga sjuksköterskan kunde uppleva när han utförde intim vård. I strategin för att hantera detta inkluderades användning av humor och skämt mot den kvinnliga patienten, och sjuksköterskan gav en tydlig information och kommunikation om vad han tänkt göra före han utförde uppgiften (Inoue m.fl. 2006; Fisher, 2009; Evans, 2002). Vid utförandet av intim vård försökte sjuksköterskan blotta patientens privata delar så lite som möjligt, samt att ge
intramuskulära injektioner i låret istället för i ändan. Det var också ett sätt att visa att den manliga sjuksköterskan inte var sexuellt intresserad av kvinnan. När humor användes kunde det ibland göra att den kvinnliga patienten kunde slappna av och känna sig mer trygg i situationen (a.a).
I situationer där det var möjligt för sjuksköterskan att involvera patienten till att själv utföra sin egen intima vård uppmanades patienten att göra så mycket som möjligt själv. Två manliga barnmorskor berättade att de inte rutinmässigt utförde vaginalundersökning på de kvinnliga patienterna (Fisher, 2009). De lyssnade in symtom och beskrivning från patienten och genom sin kunskap kunde de manliga barnmorskorna räkna ut var i förlossningsprocessen de var. De utförde endast en vaginalundersökning om kvinnan var i behov av det (Fisher, 2009).
Sjuksköterskorna berättade att om de hade en dålig magkänsla (”gut feeling”) till patienten valde de helst att ha med sig en kvinnlig kollega som kunde hjälpa till vid intim vård. Det var en strategi som ofta användes när manliga sjuksköterskor vårdade unga tjejer i tonårsåldern (Fisher, 2009; Keogh & Gleeson, 2006).
DISKUSSION
Nedan följer metod- och resultatdiskussionerna. Metoddiskussion
Studien valdes att bedrivas som en litteraturstudie då syftet med studien kunde besvaras genom att jämföra litteratur ifrån olika delar av världen. Att studera manliga sjuksköterskors erfarenhet och bemötande samt kvinnliga patienters upplevelser var något som växte fram hos författarna. Detta dels ur ett intresse inför dess att det är dags att själva möta sådana
situationer och dels för att se vilken lärdom det går att hitta för att undvika att kränka en patient i en intim situation. Syftet med studien var något som har behövts korrigeras några gånger för att precisera vad som skulle undersökas och avgränsas till det valda intresse området.
Sökningar
I sökningarna som gjordes i databaserna behövdes specifika sökord användas i sökmotorerna för att kunna hitta artiklarna som skulle passa in på studiens syfte. När sökningarna på Karolinska Institutets hemsida gjordes för att hitta MeSh-termer så preciserades de sökbegrepp som senare användes i PubMed. Användningen av dessa MeSh-termer underlättade för sökningen. Vid sökningarna som gjordes i databasen CINAHL var inte MeSh-termerna användbara för de har ett eget system som kallas headings. Headings togs fram genom att fritextsöka ordet i en avancerad sökning för att sedan få förslag av CINAHL på headings. Ibland var det svårt att hitta rätt material när MeSh-termer eller headings användes och då var det enklare att göra en fritextsökning. I sökningar med MeSh-termer, headings eller när det gjordes fritextsökningar gjordes alla sökningar med booleska sökbegreppet AND. Det innebar att det inkludera samtliga sökorden i sökningen. Att inte använda de booleska sökbegreppen OR eller NOT i sökningarna var något som valdes att göras, för författarna fick de resultatet som behövdes ändå. En del artiklar söktes genom andra artiklars keywords som sedan kunde hittas genom sökningar i databaserna. Datamättnad uppnåddes när det inte hittades fler artiklar som svarade på studiens syfte och när samma artiklar dök upp gång på gång i de olika databaserna. En del sökningar gjordes i databasen Psychinfo som fritextsökning, dock utan lyckat resultat.
Inklusions- och exklusionskriterier
För sökningarna i databaserna PubMed och Psycinfo användes inga sökavgränsningar för artiklarna som hittades, varken för de årtal som de publicerades i eller ifall de skulle innehålla abstrakt eller att fulltext var tillgängligt. Detta gjordes för att det blev så få resultat i
respektive sökning att det var möjligt att manuellt välja bort de resultat som inte stämde med vårt syfte. För sökningarna i CINAHL så skulle resultaten vara tillgängliga i fulltext, det skulle finnas abstrakt och de skulle vara publicerade från år 2002 och framåt. Att artiklarna inte fick vara publicerade tidigare än år 2002 berodde på att uppsatsförfattarna upplevde en kvalitetssänkning av materialet när artiklarna publicerats tidigare än så, samt dels på grund av en strävan att urskilja denna kandidatuppsats mot andra tidigare publicerade uppsatser som behandlat samma ämne. Att välja år 2002 gör det dessutom möjligt att i runda svängar undersöka det föregående decenniets forskning. Till en början var ett inklusionskriterie att artiklar skulle vara publicerade från år 2005 och framåt. Vid några sökningar hittades dock artiklar som var publicerade tidigare än 2005 och som passade bra in på studiens syfte. Av denna anledning ändrades därför inklusionskriteriet. Artiklar som var skrivna på 1990-talet upplevdes av uppsatsförfattarna som att de främst beskrev manliga sjuksköterskor som något
främmande inslag på vårdavdelningarna, och inte som en resurs inom vårdarbetet. I början av 2000-talet började det uppkomma artiklar med mer fokus på de manliga sjuksköterskornas tankegångar, vilket bättre passade in på syftet i denna uppsats.
Ett krav för att artikeln skulle få inkluderas i arbetet var att den var skriven på engelska eller på ett skandinaviskt språk, för att det är dessa språk som författarna förstår. Artiklar söktes från hela världen men artiklar som var gjorda främst i Sverige och Skandinavien rankades högst, för de kunde beskriva hur det var att arbeta som manlig sjuksköterska i norden. Artiklar som skulle inkluderas skulle vara skrivna om manliga sjuksköterskor eller om kvinnliga patienters erfarenhet. Några artiklar var skriva om både manliga och kvinnliga sjuksköterskor men valdes att ändå inkluderas i studien då det svarade på studiens syfte. Artiklarna skulle vara gjorda inom den somatiska vården. Några artiklar innehöll delvis erfarenheter från andra vårdenheter så som psykiatrin men valdes att ändå inkluderas då den även innehöll
erfarenheter från somatiken och svarade på studiens syfte. Yrkeskategorier som läkare och undersökterska exkluderades. Till en början exkluderades även studier som var skriva om barnmorskor, men två studier som var skrivna om manliga barnmorskor, bland annat den av Fisher (2009) omfattade även om manliga allmänsjuksköterskor inom somatiken. Efter denna upptäckt var barnmorskor inte längre ett exklusionskriterie i studien. Studier som var gjorda på barn valdes att exkluderas och därmed inkluderades endast studier som var gjorda på unga vuxna eller vuxna. Anledningen var att författarparet ansåg det vara skillnad på vuxna och barn i deras förmåga att kunna dela med sig om deras upplevelser.
Kvalitetsgranskning
När valda artiklar hittades som matchade studiens syfte, lästes alla artiklar igenom av författarparet var för sig och granskades även på likadant sätt. Ambitionen med självständig granskning var att höja reliabiliteten på denna uppsats. Till granskningen användes SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier (SBU, 2013). Valet av SBU:s granskningsmall var för den var väl beprövad och att den var framtagen på ett lättförståeligt sätt. Det fanns tre
svarsalternativ: JA, NEJ eller OKLART. Granskningsmallen var uppbyggd med tjugoen frågor som går igenom en vetenskaplig artikels alla delar. De flesta artiklar som hittades var kvalitativa, endast tre artiklar var kvantitativa. Till den kvantitativa granskningen användes en granskningsmall av Elfving (2008) som valdes då den var väl beprövad och innehöll punkter som ingår i en kvantitativ studie. Författarparet valde att inte revidera funna
granskningsmallar då det ansågs sänka den kvalitet som redan fanns i granskningsmallarna. I granskningen av både kvalitativa och kvantitativa artiklar tittades det på huruvida studierna bedrevs ur ett etiskt perspektiv. Granskningen kom fram till att samtliga artiklar innehöll denna aspekt, bland annat så godkändes alla artiklar av etiska nämnder på respektive högre lärosäten. Det var av vikt för uppsatsförfattarna att samtliga informanter i respektive studie givit samtycke till att de deltog, samt att inga omänskliga prövningar genomfördes på informanterna.
Analysgranskning
När kvalitetsgranskningen var gjord och artiklarna som matchades studiens syfte var funna granskades de med hjälp av en innehållsanalysmodell för att se vad de hade gemensamt och för att besvara syftet användes en innehållsanalys skriven av Lindseth & Norberg (2004). Analysmodellen var skriven ur ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Den
hermeneutiska delen av modellen användes för tolkning av texten som beskriver mötet mellan manliga sjuksköterskor och kvinnliga patienter (Lindseth & Norberg, 2004). Det
sjuksköterska i intima vårdsituationer, och hur det var att vara kvinnlig patient som vårdades av manliga sjuksköterskor (a.a). Analysmodellen var ett verktyg som var till hjälp för att bryta ner materialet i subteman som kunde ses som gemensamt i de olika artiklarna. Sedan
användes färgmarkering och jämförelse av vad som markerats för att hitta de fyra
huvudteman som användes, det vill säga det materialet i resultatet som svarade på studiens syfte. Strategin att färgmarkera meningsbärande enheter för att hitta subteman och teman var ett sätt att urskilja gemensamma nämnare. Denna analys gjordes av uppsatsförfattarna var för sig för att sedan jämföras i ett led att ytterligare styrka resultatets reliabilitet.
Resultatdiskussion
Sju av artiklarna hade kvalitativ ansats och resterande tre artiklar hade en kvantitativ ansats. De kvalitativa studierna bedrevs med hjälp av semistrukturerade intervjuer medan de kvantitativa artiklarna bedrevs med hjälp av enkätstudier.
Rädsla för anklagelse
Detta tema var ofta förekommande. I fyra av de tio utvalda artiklarna förekom detta på ett eller annat sätt. Att detta kom upp i så många artiklar speglade förhållandena som råder i de olika länderna som artiklarna var utgivna i. Ändå kom artiklar som innehöll detta ämne nästan uteslutande från så kallade västländer som Irland och Kanada. Behovet av de manliga
sjuksköterskorna att ha en kvinnlig kollega närvarande för att inte bli anklagade för något olämpligt stärktes av ett citat från en av allmänsjuksköterskorna som tillfrågades. En sjuksköterska i studien av Keogh & Gleeson (2006) sa att ”nu för tiden måste du akta dig”. Vad detta kanske syftade på var en rädsla för att bli anmäld till någon nämnd som kan dra in legitimationen, eller kanske rädslan för att bli stämd. Detta påvisade möjligtvis även en
okunskap hos sjuksköterskorna om vilket lagligt stöd de hade. Denna rädsla blev enligt Keogh & Gleeson (2006) aldrig specificerad utan anklagelserna kunde enligt sjuksköterskorna i deras studie komma från i princip vem som helst. Känslan av att ord stod mot ord kanske var det som föranledde detta, som i artikeln av Evans (2002). Detta kunde bidra till att
sjuksköterskorna tvekade innan de använde beröring i sitt yrke. Hollup (2013) hade en vinkel som de andra artiklarna saknade. I de andra artiklarna så hade ingen specifik anledning eller kulturell sed specificerats som anledning till varför de manliga sjuksköterskona tvekat innan de använt beröring på kvinnliga patienter. I denna studie så syftades det till en faktisk lokal sed som anledning till varför de inte ville göra det. Vidare syftades det till vanan från omgivningen och anhöriga till patienten att inte tro på männen ifall de skulle fått en
anklagelse emot sig. På detta sätt måste sjuksköterskorna snarare bevisa sin egen oskyldighet än tvärtemot. En otydlighet fanns dock i den artikeln. Hollup (2013) specificerade inte vad som ansågs vara de intimare delarna av kroppen enligt de inblandade när han beskrev den lokala seden ’attouchement sexuelle’. En läsare i norden kan förknippa vissa kroppsdelar som intima medan en läsare någon annanstans i världen kanske tänker på helt andra kroppsdelar. En tydligare beskrivning hade varit användbart som referenspunkt.
Vad blev då konsekvensen för vårdflödet att de manliga sjuksköterskorna inte vågade utföra sina uppgifter i den omfattningen som de borde? Det var inte en fråga som uttryckligen togs upp i någon av artiklarna. Gleeson & Higgins (2009) skrev att när manliga sjuksköterskor hela tiden var tvungna att vara överförsiktiga vid användning av beröring så använde de till slut inte beröring förutom när de var tvungna att använda det. Inoue m.fl. (2006) beskrev en annan aspekt, att manliga sjuksköterskor upplevde obekvämhet att diskutera vissa
samtalsämnen med de kvinnliga patienterna. Men risken skulle kunna tänkas finnas att anamnestagningen och övrig uppföljning av patientens hälsostatus blev bristfällig när
sjuksköterskorna inte kunde ställa frågor om alla aspekter av kvinnans hälsa, inklusive den sexuella hälsan. Artiklarna tog inte upp ifall de manliga sjuksköterskorna var lika
återhållsamma när de ställde likadana frågor till manliga patienter. Den emotionella
stöttningen tycktes vara det som sjuksköterskorna inte kunde utföra i den utsträckningen som de hade velat.
Kvinnliga patienter föredrog oftast kvinnliga sjuksköterskor
Temat förekom i både kvalitativa och kvantitativa artiklar, som var skrivna både ur patientperspektiv och ur sjuksköterskeperspektiv. Hur djupt artiklarna penetrerade ämnet varierade. Ibland nöjde de sig med att bara ta upp att åsikten förekom bland de som
tillfrågades, som i studien av Chur-Hansen (2002). Andra gånger lämnades utrymme att följa upp deras ståndpunkter, som i studierna av Lindqvist m.fl. (2007) och Ahmad & Alasad (2007). Lindqvist m.fl. (2007) beskrev att visserligen fanns preferensen bland många kvinnliga patienter för att bli vårdad av kvinnliga sjuksköterskor, men det fanns andra aspekter som kunde överbrygga detta. Vikten av personkemi och huruvida den manlige sjuksköterskan utstrålade professionalitetöverbryggde enligt Lindqvist m.fl. (2007) i flera fall de fördomar som de kvinnliga patienterna hade. De kom också fram till att kvinnor som tidigare vårdats av manliga sjuksköterskor var mer benägna att låta sig vårdas av manliga sjuksköterskor i framtiden, vilket speglade synen på att ett professionellt handhavande av de manliga sjuksköterskorna överbryggde patienternas fördomar och eventuella rädslor (a.a). Det kunde anses vara suspekt att andra artiklar inte undersökte denna aspekt mer än de gjorde. I studien skriven av O’Lynn & Krautscheid (2011), angavs det inte hur stor del av
informanterna som faktiskt hade tidigare erfarenhet av att ha mottagit vård av en manlig sjuksköterska. När Höglund & Holmström (2008) skrev om kvinnliga sjukvårdsrådgivare så framkom det också där att de kvinnliga patienterna som tillfrågades fann det mer naturligt att samspråka med sjuksköterskor av samma kön, för att de upplevde att de hade mer gemensam livserfarenhet, så som hur det var att vara mor. Att manliga sjuksköterskor skulle ha mindre gemensamt med deras kvinnliga patienter än kvinnliga sjuksköterskor är svårt att säga överlag vad gäller alla livets aspekter, men om det som sades i studien av Lindqvist m.fl. (2007) stämde så var denna känsla ändå bara rådande initialt. Den skulle kunna överbryggas ifall den manliga sjuksköterskan enligt dem uppträdde professionellt och sakkunnigt.
Emotionell och instrumentell beröring – de manliga sjuksköterskornas perspektiv
Rön som diskuterats inom psykiatrin var den emotionella beröringen eller spontanberöring och som kunde innefatta att hålla patientens hand eller att ge en klapp på axeln. Den instrumentella beröringen handlade om att ta patientens blodtryck eller puls (Gleeson & Higgins, 2009) och liknande framkom i studien av O’Lynn & Krautscheid (2011) med två sorters beröring. Kanske uppstod missförstånd oftare vid emotionell beröring än vid
instrumentell beröring då det fanns en faktisk anledning till beröringen så som att palpera den kvinnliga patienten under någon undersökning. Gleeson & Higgins (2009) skrev om beröring inom psykiatrin. Där kunde patienterna ha en psykossjukdom och det var viktigt för
sjuksköterskorna att vara försiktiga med beröringen eftersom det lätt kunde uppstå
missförstånd. Mot patienter som hade en psykotisk sjukdom använde inte sjuksköterskan lika mycket beröring. De manliga sjuksköterskornas otrygghet kanske också här föranledde bristande omvårdnad i och med att de var överförsiktiga. Vid den emotionella biten av intim vård framkom det att de manliga sjuksköterskorna tyckte att där fanns många utmaningar. Sjuksköterskorna kände sig obekväma när de stötte på de kvinnliga patienternas könsorgan (Inoue m.fl. 2006). Manliga sjuksköterskor kände sig även obekväma när den intima verbala konversationen lyftes upp till ytan (a.a). Många manliga sjuksköterskor upplevde det som enklare emotionellt att utföra vanlig vård och intim vård på en äldre dam än en ung tjej som
var i tonåren. Det bekräftades av Inoue m.fl. (2006); O’Lynn & Krautscheid (2011); Keogh & Gleeson (2006); Evans (2002); Fisher (2009).
Patientperspektivet. När det gällde könet på sjuksköterskan vid intim vård var där kvinnliga patienter som inte tyckte att könet spelade någon roll medan andra deltagare önskade att få vård av en sjuksköterska som var av samma kön (Lindqvist m.fl., 2007; O’Lynn &
Krautscheid, 2011, Chur-Hansen, 2002). Deltagarna tyckte att det var viktigt att
sjuksköterskan skulle vara professionella och kompetenta vid intim vård. Denna aspekt kan tyckas spela in när personcentrerad vård ska bedrivas. Patienterna önskade att där inte skulle vara personal som inte var delaktiga i uppgiften intim vård och att det skulle vara avskilt från andra när intim vård utfördes (O’Lynn & Krautscheid, 2011). Avskärmning av en patient från insyn av en annan patient eller anhörig vid intim vård är något som kan tänkas bibehålla patientens integritet. En norm som kunde anses vara suspekt hos kvinnliga patienter var att det oftast var accepterat att en manlig sjuksköterska kunde administrera läkemedel i form av en injektion vid intima delar av den kvinnliga kroppen. Det kan tänkas att denna
administrering av läkemedel sågs som en legitim uppgift och därför inte ifrågasattes av de kvinnliga patienterna. Vid vanlig intim vård av genitalier hände det ibland att de manliga sjuksköterskorna blev avvisade och blev tvungna att be om hjälp av de kvinnliga kollegorna (Inoue m.fl. 2006). Detta stämde kanske inte när manliga sjuksköterskor skulle ge vanlig intim vård i form av tvättning eller daglig assistans.
Strategier för att kunna utföra sina uppgifter
Utifrån de strategier som presenterades i detta tema framstod en bild av hur omgivningen förväntade sig att de manliga sjuksköterskorna skulle bete sig. När de förväntades vara känslokalla som i artikeln av Inoue m.fl. (2006) förstärkte det den stereotypa bilden av män som känslolösa eller oförmögna att uttrycka några känslor som helst, medan kvinnor var mer tillåtna att uttrycka sig mer fritt. När de manliga sjuksköterskorna i artikeln av Inoue m.fl. (2006) var tvungna att ha med sig kvinnliga kollegor för att försäkra de kvinnliga patienterna om att de inte var där för att hitta på något olämpligt, omyndigförklarades sjuksköterskorna. Att ha med sig en kvinnlig kollega skapade en trygghet hos den manliga sjuksköterskan att de kunde utföra sina arbetsuppgifter utan distraktioner men det kunde diskuteras ifall det var befogad användning av tillgängliga personalresurser. Sjuksköterskorna ansågs av patienterna att inte kunna styra över sina impulser och praxisen att ta en kvinnlig kollega ifrån hennes egna arbetsuppgifter för att på sätt och vis övervaka dem, måste ha gjort att arbetstempot på arbetsplatserna blev fördröjd.
Om den kvinnliga patienten önskade att få vård av en kvinnlig sjuksköterska kunde den manliga sjuksköterskan delegera uppgiften till en kvinnlig kollega. Författarna formulerade strategin på olika sätt men strategin kunde ses som gemensam i artiklarna som var skrivna av Inoue m.fl. (2006), O’Lynn & Krautscheid (2011); Keogh & Gleeson (2006); Evans (2002); Fisher (2009). För att minska risken för anklagelser och missförstånd visade den manliga sjuksköterskan att han inte var sexuellt intresserad genom att minska sin beröring och visning av intima delar hos den kvinnliga patienten. Ett annat sätt var att använda sig av
arbetsutrustning vid utförandet av omvårdnad. På så vis kunde den manliga sjuksköterskan förhålla sig på ett professionellt plan till den kvinnliga patienten. De manliga barnmorskorna i studien av Fisher (2009) som valde att inte utföra vaginalundersökningarna på deras patienter i förlossningsskedet för att undvika att blotta patienterna i onödan riskerade att vilseledas av felaktig information. När kvinnornas egna ord var det enda som barnmorskorna kunde gå på så skulle det kunna tänkas att kvinnorna var påverkade av smärtor eller andra känslor och därför inte beskrev deras situation på rätt sätt. Det kan diskuteras varför männen ville bli
barnmorskor ifall de inte kände att de kunde utföra sitt uppdrag på samma sätt som deras kvinnliga kollegor. I studien av Evans (2002) fanns där en del strategier som var
gemensamma med vad de andra författarna hade skrivit. De manliga sjuksköterskorna behövde skapa en relation till patienten och inge ett förtroende till patienten innan han kunde utföra intim vård, det var något som Fishers (2009) också uttryckte sig om sin studie. För att kunna skapa en relation till patienten var ett bra första intryck viktigt med handslag och namnpresentation (Evans, 2002). Det var något som deltagarna alltid gjorde i Gleeson & Higgins (2009) studie som var skriven ifrån den psykiatriska vården.
Samtliga informanter i Gleeson & Higgins (2009) studie såg beröring som en viktig del i den icke-verbala kommunikationen. I ett sådant sammanhang användes beröring som en metod för att bryta ner barriärer mellan sjuksköterskan och patienten genom att försöka skapa en
relation. Just att lyfta fram olika sätt att komma patienterna nära var unikt för den artikeln. En annan metod som sjuksköterskan använde för att skapa en relation till patienten var att låta patienten få sitt eget utrymme och inte överträda patientens integritet.
Vid vårdande av unga tjejer och vuxna kvinnliga patienter som hade en psykisk åkomma kunde manliga psykiatrisjuksköterskor lättare vidröra dem i en öppen miljö där kollegor och patienter kunde iaktta reaktionerna, detta för att minska risken för anklagelser (a.a), och det var något som sågs gemensamt ifrån den somatiska vården.
SLUTSATS
Det som författarna kunde dra som en slutsats och ta som lärdom av studien var att manliga sjuksköterskor kunde vara utsatta för att bli anklagade för sexuella olägenheter. Det
innefattade att de kvinnliga patienter såg den intima beröringen som sexuellt menad. Denna risk för sexuella anklagelser hade inte funnits i lika stor utbredning hos de kvinnliga
sjuksköterskorna. Det hade uppfattats vara en dold norm att det skulle vara kvinnor som skulle arbeta inom vården. Nästan alla artiklar i sin bakgrund inledde med att
sjuksköterskeyrket har varit kvinnodominerat i alla tider genom historien. Som manlig sjuksköterska behövde de ofta använda sig av olika strategier för att kunna hantera intima situationer med den kvinnliga patienten. Det kunde vara strategier som underlättade intima samtal med kvinnliga patienter men även beröring av kvinnas intima kroppsdelar. Något som sågs vara suspekt i fyndet var att många kvinnliga patienter accepterade att en manlig
sjuksköterska kunde få administrera läkemedel på kvinnans intima kroppsdelar medan vid fysisk intim omvårdnad var där många kvinnliga patienter som kände sig obekväma med att en manlig sjuksköterska skulle utföra vården och nekade därför ofta honom och önska att få vård av en kvinnlig sjuksköterska istället. En fundering som väckts var varför vinklingen i artiklarna var som den var i de artiklar som användes i denna uppsats. Detta kunde av uppsatsförfattarna tros bero på att manliga sjuksköterskor fortfarande var i minoritet när denna uppsats färdigställdes och att området fortfarande var outforskat. Av den anledningen kanske denna vinkling var av störst intresse för de traditionella vetenskapliga tidsskrifterna inom omvårdnadsforskningen. Vidare forskning krävs av manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda kvinnliga patienter samt kvinnliga patienters emotionella erfarenheter av att ha blivit vårdade av en manlig sjuksköterska. Vidare forskning inom området tros kunna öka patientsäkerheten och att framtida vård kan bedrivas mer personcentrerat.
REFERENSER
Ahmad M M & Alasad J A (2007) Patients’ preferences for nurses’ gender in Jordan.
International Journal of Nursing Practice, 13, s 237-242.
Chur-Hansen A (2002) Preferences for female and male nurses: the role of age, gender and previous experience – year 2000 compared with 1984. Journal of Advanced Nursing, 37, s 192-198.
Clementson R (2008) Men in nursing. Nursing Journal NorthTec, 12, s 37-43. Elfing, Britt (2008) Kvalitetsbedömning av kvantitativ studie
checklista för granskning. Karolinska Institutet.
>https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=3&cad=rja&ved=0C D4QFjAC&url=http%3A%2F%2Fpingpong.ki.se%2Fpublic%2Fpp%2Fpublic_courses%2Fc ourse06059%2Fpublished%2F1292958754340%2FresourceId%2F4167032%2Fcontent%2Fi nfoweb%2Fnode-2293600%2FGranskningsmall%2520kvantitativ%2520studie_080902.doc&ei=GySTUtncPJ KkyAPa3YCgAg&usg=AFQjCNGbzcYpa4snQJzDu51attacUfxWbg&bvm=bv.56643336,d.b GQ < (2013-11-25).
Ekstrom D N (1999) Gender and perceived nurse caring in nurse-patient dyads. Journal of
Advanced Nursing, 1999, 29, s 1393-1401.
Ekstrand P (2010) Att vara eller arbeta som manlig sjuksköterska? Strömberg H & Eriksson H (red.) Genusperspektiv på vård och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s 93-104.
Eriksson H (2010) Intimitetens villkor i vårdandet. Strömberg H & Eriksson H (red.) Genusperspektiv på vård och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s 77-91.
Evans J A (2002) Cautious caregiver: gender sterotypes and the sexualization of men nurses`touch. Journal of Advanced Nursing, 40, s 441-448.
Fisher M J (2009) Being a Chameleon: labour processes of male nurses performing bodywork. Journal of Advanced Nursing, 65, s 2668-2677.
Gleeson M & Higgins A (2009) Touch in mental health nursing: an exploratory study of nurses´ views and perceptions. Journal of psychiatric and Mental Health Nursing, 16, s 382-389.
Gunnarsdotter S (2013) Medicin en allt mer feminin disciplin.
>http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2013/04/Medicin-en-alltmer-feminin-disciplin/< (2013-09-24).
Harding T (2008) Suspect touch: A problem for men in nursing. Nursing Journal NorthTec, 12, s. 28-34.
Hollup O (2013) The impact of gender, culture, and sexuality on Mauritian nursing: Nursing as a non-gendered occupational identity or masculine field? Qualitative study. International
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763
Höglund A T & Holmström I (2008) ’It’s easier to talk to a woman’. Aspects of gender in Swedish telenursing. Journal of Clinical Nursing, 17, s 2979-2986.
Inoue M, Chapman R & Wynaden D (2006) Male nurses’ experience of providing intimate care for women clients. Journal of Advanced Nursing, 55, s 559-567.
Karen A (2005) What do men in nursing really think? Nursing 2005, 11, s 47-48. Karolinska Institutet (2013) Svenska MeSH – MeSH sökverktyg.
>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2013-11-18).
Keogh B & Gleeson M (2006) Caring for female patients: the experience of male nurses.
British Journal of Nursing, 15, s 1172-1175.
Kulakac O, Özkan I A, Gülten S, O’Lynn C (2009) Nursing: the lesser of two evils. Nurse
Education Today, 29, s 676-680.
Lindqvist T, Persson L & Svedlund M (2007) Sjuksköterskestudenters attityder till att ta emot vård av en manlig eller kvinnlig sjuksköterska. Vård i Norden, 27, s 4-8.
Lindseth A & Norberg A (2004) A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18, s 145–153.
Lyckhage E D & Eriksson H (2010) Introduktion. Strömberg H & Eriksson H (red.) Genusperspektiv på vård och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s 13- 14.
Meadus R J & Twomey J C (2011) Men student nurses: The nursing education experience.
Nursing Forum, 46, s 269-279.
Määttä S & Öresland S (2009) Genuskoll i omvårdnad. Friberg F, Öhlén J (red.)
Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur, s 86-100. O’Lynn C, Krautscheid L (2011) ‘How should I touch you?’: A qualitative study of attitudes on intimate touch in nursing care. American Journal of Nursing, 111, s 24-31.
Rajacich D, Kane D, Williston C, Cameron S (2013) If they call you a nurse, it is always a ”male nurse”: Experiences of men in the nursing profession. Nursing Forum, 48, s 71-80. Roth J E & Coleman C L (2008) Perceived and real barriers for men entering nursing: implications for gender diversity. Journal of Cultural Diversity, 15, s 148-152.
Socialstyrelsen (2013). Nationella planeringsstödet 2013
– tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2013 (2013-11-17).
SBU (2013) Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser.
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf< (2013-11-20).
Strömberg H (2010) Genus och teknik i sjukvård. Strömberg H & Eriksson H (red.) Genusperspektiv på vård och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, s 57-74.
Wirell S (2010) Könsrelaterade normer och referenser i medicinen. Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K (red.) Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. Lund:
Studentlitteratur, s 127-131.
BILAGA
Tabell 2. Artiklarna som användes
Författare, år, land, titel
Syfte Metod, population, inklusions- och exklusionskriterier Antal informante r eller respondent er, miljö, ev. bortfall Huvudresul tat Studiekvali tet (hur många av kriterierna som möts helt) O’Lynn C & Krautscheid L (2011), United States: ‘How Should I Touch You?’: a Qualitative Study of Attitudes on Intimate Touch in Nursing Care To elicit the attitudes of laypersons on intimate touch provided by nurses in general, and male nurses in particular Semi-structured interviews in four focus groups, thematic analysis Inclusion criteria: the ability to provide consent and to converse in English Exclusion criteria: if they had ever been a nursing student or had been employed as a nurse 24 informants from the general public, recruited from their own university and from churches No drop outs reported Four themes: The need for more communicat ion The giving of choices Talking about gender Touching professionall y 13/21 Fisher M J (2009), Australia: ‘Being a Chameleon’: Labour Processes of Male Nurses Performing Bodywork To report of a study examining the labour processes of male nurses in the conduct of bodywork Semi-structured interviews with general nurses 21 informants The male nurse has to meet the patient’s expectation of masculinity. They also have to counter a perceived view of male nurses as effeminate or homosexual 13/21 Inoue M et al (2006), Australia: Male nurses’ experiences of providing intimate care for women clients
To report of a study of male nurses’ experience of providing intimate care for women patients Semi-structured interviews with general nurses in Western Australia 12 informants No drop outs reported Male nurses felt they were violating the female patiens’ personal space and used coping strategies to help them perform 16/21
their duties Chur-Hansen A
(2002), Australia: Preferences for Female and Male Nurses: the Role of Age, Gender and Previous Experience – Year 2000 Compared With 1984 To determine whether preferences and attitudes for the gender of the nurse have changed between 1984 and 2000
Questionnarie study in wating room of the General Practice surgery. In South Australia 1984: 176 respondents (of 178 asked) 2000: 210 respondents (of 215 asked) Depending on the intimacy of the procedure, especially younger female patients preferred to be treated by female nurses 18/28 – Average quality Ahmad M M & Alasad J A (2007), Jordan Patients’ preferences for nurses’ gender in Jordan To examine patients’ preferences for nurses’ gender in Jordan Standardized questionnaire given to patients at hospitals in Jordan Exclusion criteria were <18 years of age and confusion
949 respondents (435 women, 484 men) No drop outs reported Gender preferences are stronger among female than among male patients 19/28 - High quality Lindqvist et al (2007), Sverige: Sjuksköterskestude nters Attityder till Att ta Emot Vård av en Manlig Eller Kvinnlig Sjuksköterska Att utforska huruvida sjuksköterskestude nters sexuella orientering spelar in i deras preferenser för manliga eller kvinnliga sjuksköterskor Enkätformulär utdelat till studenter vid sjuksköterskeprogra mmen vid ett lärosäte som har bas i Östersund, Örnsköldsvik eller Sundsvall 269 respondente r (217 kvinnor, 52 män) Kvinnor föredrog en sjukskötersk a av samma kön i intima vårdsituatio ner medan män inte hade någon preferens 20/28 – High quality Evans J (2002), Canada: Cautious Caregivers: Gender Stereotypes and the Sexualization of Men Nurses’ Touch
To explore the experience of men nurses and the ways in which gender relations structure different work experiences for women and men in the same profession
Semi-structured interviews with male nurses working in Nova Scotia No exclusion criteria mentioned 8 informants (all male) No drop outs reported Men nurses’ touch is seen with suspicion and this impacts their ability to perform their caring work 16/21 Rajacich D et al (2013), Canada: If They do Call You a Nurse, it is Always a “Male Nurse”: Experiences of Men in the Nursing Profession To explore issues surrounding recruitment, retention and work life satisfaction for men who are nurses working in acute care settings
Semi-structured interviews in four focus groups with male nurses working in Southwestern Ontario No exclusion criteria mentioned 16 informants (all male) No drop outs reported Men discover nursing by having nurses around them, nursing is stressful, and stigmas for male nurses remain 18/21 Hollup O (2013), Norway: To describe and analyze how gender and cultural
Semi-structured interviews in general nursing, psychiatric 47 informants (27 male) Unlike in most other nations, 14/21
The impact of gender, culture, and sexuality on Mauritian nursing: Nursing as a non-gendered occupational identity or masculine field? Qualitative Study perceptions influenced the development of nursing in Mauritius
nursing, private clinic No inclusion or exclusion criteria mentioned No drop outs reported male nurses are not in the minority, but the controversy of men treating women remains Keogh B & Gleeson M (2006), Ireland:
Caring for Female Patients: the Experience of Male Nurses To describe the male nurses’ experiences of caring for women with a particular emphasis on interventions that involved physical touch. Semi-structured interviews with male nurses in both general nursing and psychiatric nursing in Ireland No exclusion criteria mentioned 11 informants, six of which worked in psychiatric nursing, the other five as general nurses. No drop outs reported Fear of sexual allegations when caring for persons of the opposite sex; factors influencing caring intervention s with the opposite sex; learning about caring intervention s for the opposite sex 12/21
