Vad gjorde du efter din lärarexamen?

Malmö högskola

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Vad gjorde du efter din lärarexamen?

What did you do after your teaching degree?

Ann Cato

Finn Slettengren

Lärarexamen 270 hp Lärarutbildning 90 hp

Slutseminarium 2012-11-13 Handledare: Ange handledare

Examinator: Anna Henningsson-Yousif

2

Förord

Vi två studenter Ann Cato och Finn Slettengren som går sista terminen i vår lärarutbildning på Malmö Högskola. Under våren 2012 diskuterade vi, om vi skulle skriva en uppsats

tillsammans. Detta mynnade ut i denna uppsats som ska försöka ta reda på vad studenter med vår bakgrund ekonomer + 90p pedagogik, gjorde efter sin lärarexamen.

För att genomföra vår uppsats har vi fått hjälp med goda råd, vägledning i vårt

uppsatsskrivande av vår ständigt tillgänglige handledare Jan Härdig. Vi vill också tacka Björn Lundgren för att han gav oss access och support i att använda enkätprogrammet Artologik. Till kursadministratören Liselotte Sterner riktar vi också vårt tack för hjälp med namnlistor på respondenter till vår undersökning.

Våra äkta hälfter, Sophie och Per är vi också oerhört tacksamma mot, för hjälp med datorsupport, goda råd, korrekturläsning soppkokning och kaffekokning.

Trevlig läsning önskar

Författarna

4

Sammanfattning

Syftet med examensarbetet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och

arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. Studien är en kvantitativ webbundersökning som är uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig på de lärare som fortfarande är lärare, den andra gruppen de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa. Dessutom anser respondenterna att det viktigaste de lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar och i undersökningen får

handledarna på praktikplatsen störst förtroende medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende. De allra flesta respondenterna fick arbete som lärare inom tre månader medan två respondenter aldrig fick något arbete som lärare. De respondenter som fortfarande arbetar som lärare och de som har arbetat som lärare betonar vikten av den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år. Erfarenheten anser de sig ha mycket stor nytta av i sitt lärararbete,

beträffande ämneskunskap, det höga arbetstempot, förmågan att formulera problem, referera till realistiska exempel från arbetslivet samt konsten att tala inför grupp. De nackdelar dessa lärare upplever är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen.

För att ytterligare belysa ämnet kan en studie göras till de som fortfarande är lärare, om varför man är kvar i yrket om man är missnöjd med lönen? En annan studie kan vara till de

respondenter som aldrig arbetat som lärare, där man utreder vad som egentligen hände efter lärarexamen?

Nyckelord: Ekonomexamen, ekonomilärare, kvantitativ undersökning, lärarexamen, lärarroll, lärarutveckling, pedagogik och webbenkät.

6

Innehållsförteckning

1.1 Inledning ... 9

1.2 Problemformulering ... 9

1.3 Syfte och frågeställningar ... 10

1.4 Avgränsningar ... 10

2. Forskning och litteraturgenomgång ... 11

3. Metod och genomförande ... 17

3.1 Kvalitativ eller kvantitativ undersökning? ... 17

3.2 Val av undersökningsmetod ... 18

3.3 Reliabilitet och validitet ... 19

3.4 Etiska överväganden ... 20 3.5 Enkäten ... 20 3.6 Urval ... 21 3.7 Jakten på e-mailadresser! ... 22 3.8 Utskick av frågeenkät ... 23 4. Resultat ... 24 4.1 Svarsfrekvenser ... 24 4.2 Bortfall ... 24 4.3 Respondenternas bakgrund ... 25 4.4 Tiden på lärarhögskolan ... 29

4.5 Respondenter som har lärarexamen men aldrig arbetat som lärare. ... 33

4.6 Respondenter som har lärarexamen och fortfarande arbetar som lärare... 33

4.7 Respondenter som har lärarexamen och har arbetat som lärare men som arbetar med annat idag ... 37

5. Metodkritik ... 41

6. Analys och diskussion ... 42

6.1 Övergripande funderingar ... 42

6.2 Arbetsmodellen... 43

6.3 Lärarens bakgrund ... 43

6.4 Lärarens tid på Malmö Högskola ... 44

6.5 Fortfarande lärare ... 45

6.6 Har varit lärare ... 46

6.7 Aldrig varit lärare ... 47

6.8 Vidare forskning ... 47 7. Slutsats ... 48 8. Referenser ... 49 Bilaga 1 ... 50 Bilaga 2 ... 51 Bilaga 3 ... 59

7

Bilaga 4 ... 60 Bilaga 5 ... 61 Bilaga 6 ... 62

9

1. Inledning

1.1 Inledning

Vi är två studenter Ann Cato och Finn Slettengren som går sista terminen i vår lärarutbildning på Malmö Högskola. Under våren 2012 hade vi diskussioner om vi skulle skriva en uppsats tillsammans. Vi hade mycket goda erfarenheter av samarbete i att göra en intervjuuppgift med en lärare och ett ytterligare arbete tillsammans med två andra studenter i att utveckla en skolstrategi. Dessutom har vi bägge ekonomi som basämne och har arbetat inom näringslivet i många år. Vi bor också båda i Skanör – Falsterbo, vilket underlättar möjligheten att träffas spontant och med kort varsel. Med dessa två samarbetserfarenheter, samma akademiska bakgrund och erfarenhet samt den geografiska närheten bestämde vi oss för att samarbeta för att skriva en uppsats.

Uppsatsen ska försöka ta reda på vad studenter med vår bakgrund (ekonomer + 90p pedagogik), gjorde efter sin lärarexamen.

Vi är snart färdiga med lärarutbildningen och vi tycker det är intressant att få reda på mer om hur lärare med samma bakgrund arbetar och tänker. Hur ser arbetsmarknaden generellt ut? Vi vill bilda oss en uppfattning om hur det ser ut för ekonomilärarna på skolorna. Är det lätt att få arbete? Vilken anställningsform får ekonomilärarna? Varför blev en del inte lärare som hade tagit en lärarexamen?

Vissa frågor studien berör utbildningen på Malmö Högskola och detta kan vara vägledande för kommande kurser.

1.2 Problemformulering

Problemområdet är att ta reda på vad studenter med vår bakgrund (ekonomer + 90hp pedagogik), gjorde efter sin lärarexamen.

Nyfikenheten för problemområdet dök först upp under praktiktiden på den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), där fick vi kontakt med gymnasielärare i ekonomi och med andra lärare med olika ämnesbakgrund. Eftersom vi också lever i en oviss tid, vad gäller arbetstillfällen för lärare p.g.a. de kommande årens mindre årskullar samt det turbulenta ekonomiska konjunkturläget, stärktes än mer problemområdets aktualitet. Därför bestämde vi

10 oss för att ta reda på vad de studenter som var ekonomer och tagit en lärarexamen,

motsvarande vår bakgrund (90hp pedagogik), arbetar med idag.

I uppsatsen kommer vi också belysa hur den blivande läraren upplevde sin utbildning på Malmö Högskola, beträffande praktiktiden och samarbetet med handledaren, mentorskapet och lärarna under utbildningen.

1.3 Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka och ta reda på vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Uppsatsen kommer i stort belysa frågeställningar om lärarens bakgrund och

arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lärarutbildningen på Malmö Högskola samt vad den utexaminerade läraren arbetade med efter sin lärarexamen. En mängd intressanta frågeställningar dök upp under våra diskussioner:

 Är man fortfarande lärare?

 Har man varit lärare och gör något annat idag?  Blev man aldrig lärare? Och vad gör man då istället?

 Arbetar man inom skolan men inte som lärare?

1.4 Avgränsningar

I början på uppsatsarbetet diskuterade vi, om vi skulle och i så fall hur vi skulle, selektera de potentiella respondenterna som finns utexaminerade från universitet/högskola i Sverige. Vi startade upp med att kontakta Malmö Högskola och kände att vi ganska snart hade för få respondenter. Av den anledningen kontaktade vi andra universitet/högskolor, för att utforska om de har eller har haft jämförbar utbildning med vår. Samtidigt kontaktade vi Malmö Högskola igen för att göra en sökning på respondenter, längre tillbaka i tiden.

Efter denna förundersökning kom vi fram till att vi bara skulle använda oss av studenter examinerade från Malmö Högskola. Med andra ord skulle de kontakter och respondenter vi fått från andra universitet/högskolor inte ingå i studien.

Vi grundade denna uppfattning på att andra universitet/högskolor kan ha andra

11 blir inte undersökningen rättvisande. Dessutom blev vi varse om att det inte har någon större betydelse för själva undersökningen, hur många respondenter som deltar i undersökningen, utan vikten läggs huvudsakligen på själva arbetsprocessen av uppsatsen.

Urvalet består av 32 utexaminerade lärare från Malmö Högskola. Lärarurvalets kriterier är: ekonomi 180 hp som basutbildning samt pedagogik 90 hp. Den totala populationen i Sverige med dessa kriterier är svår att få tag på. I statistik från Skolverket, läsåret 2011/2012 som är uppdelat på lärare i olika lärarkategorier, kan man utläsa att det i Sverige vid detta tillfälle fanns 873 lärare i ekonomiska ämnen (se bilaga 1). Om vi förutsätter att dessa 873 lärare är den totala populationen av lärare i ekonomiska ämnen i Sverige, utgör vårt urval våra respondenter/totala populationen (32/873) eller omräknat 3,7 % av totalpopulationen.

2. Forskning och litteraturgenomgång

Författarparet Arfwedson har skrivit ett flertal böcker inom ämnet pedagogik. De beskriver lärarnas arbete om hur det är att vara lärare.

I boken, Didaktik för lärare (Arfwedson 2002:182) inleder författarna med följande påstående och frågor ”Lärarna – didaktiska huvudaktörer i skolans verklighet – är en av samhällets

största yrkesgrupper, om inte den största. Varifrån kommer lärarna? Hur väljer de

arbetsplats? Hur formas de av sitt yrke? Hur sker deras anpassning till skolan, eleverna och undervisningen?”.

Enligt författarna har lärarna oftast en lång akademisk utbildning och lärarna rekryteras ofta från hem med en stark utbildningskultur. Ibland kan lärarnas bakgrund vara helt olik jämfört med elevernas och elevföräldrarnas som t.ex. i landsbygdsområden där läraren ofta har en högre social position och i högstatusområden kan lärarens sociala position vara den omvända. Men oftast är skillnaderna ändå små mellan lärarnas sociala position jämfört med elevernas och deras föräldrar. I den meningen är yrket ett medelklassyrke som ju starkt ökar i vårt samhälle (Arfwedson 2002:183).

Författarna pratar om en sorteringsmekanism, som infaller efter lärarens första anställning. Denna anställning har läraren ofta svårt att påverka eftersom den är beroende av om det råder lärarbrist eller läraröverskott vid detta tillfälle.

Ofta tenderar lärarna att söka sig till en skola som stämmer med deras personliga krav och förväntningar. Lärarna kan ha ett starkt socialt intresse och kan därför söka tjänster vid

12 problemskolor. Trots detta har lärarna har en tendens att bosätta sig själva i lugna områden, för att deras barn ska utbildas i en studiemedveten omgivning.

Författarna diskuterar hur läraren formas utifrån två perspektiv. Skolan som är en folkrik arbetsplats med alla elever, kollegor samt all annan personal är ett perspektiv. Det andra perspektivet är hur läraren genomför sitt lärararbete, med förberedelse av lektioner, själva undervisningen och rättar prov etc. Det gäller alltså för läraren att på bästa sätt samordna sitt arbete och skapa ett förhållningssätt utifrån dessa två perspektiv (Arfwedson 2002:186-188). Lärarens ålder delar författarna upp i tre kategorier: levnadsålder, tid i yrket och hur lång tid på skolan. Dessa tre kategorier har stor betydelse för lärarens arbete. Lärarnas levnadsålder har störst betydelse i klassrummet och i relationen med eleverna. Erfarenheten blir en betydande fördel efter det antal år som läraren varit i yrket. Den tredje kategorin, tiden på skolan, har sin största betydelse då det gäller lärarens förhållande till skolkoden (Arfwedson 2002:188-190). Skolkoden innebär kunskap och insikt om skolans regler och mångåriga traditioner. Dessutom är skolkoden ett förhållningssätt som lärarna har till eleverna och lärarna sinsemellan (Arfwedson 2002:203).

Oavsett bransch krävs det en arbetsplatsanpassning av nyanställd personal. De regler och rutiner som utmärker en arbetsplats är unika och kräver olika långa anpassningstider. Författarna diskuterar om anpassningstiden för lärare är mer krävande eftersom lärararbetet kräver anpassning till både elever och kollegor. (Arfwedson 2002:200-202)

I boken Lärande och kulturella redskap (Säljö, 2010) diskuterar författaren mediering. Mediering innebär hur man använder olika redskap för att uppnå ett mål och vad som händer runt omkring en när man använder redskapet (Säljö 2010:26). Exempel på detta är enligt Vygotskij (Säljö 2010:26) att knyta en knut på sin näsduk om man vill minnas något speciellt. Knuten tjänar då som ett externt redskap för att minnas, trots att en knut egentligen inte kan ha denna funktion. Istället har den omvandlats till en teckenbärare som fyller en specifik psykologisk funktion att förebygga glömska.

Enligt författaren skiljer man på två slags redskap, fysiska och intellektuella. Fysiska redskap kallas även artefakter, d.v.s. föremål som är tillverkade av människan t.ex. verktyg, datorer, böcker och allt annat som vi har runt omkring oss. Exempel på intellektuella redskap kan vara språk och kommunikation.

Vygotskijs materialistiska filosofiska utgångspunkt var att mänskligt arbete krävdes för att förstå lärande och utveckling. I sina praktiker och handlingar använder människan alltid sig av redskap enligt Vygotskij. Leontiev, en medarbetare till Vygotskij, utvecklade dessa idéer

13 vidare med hjälp av trianglar, se figur nedan. I Leontievs analys ser han de medierande

redskapen som en relation mellan den handlande människan, (subjektet) och det objekt hon bearbetar i sitt arbete (Säljö 2010:28-29).

Medierande redskap

Fysiska redskap(artefakt) Intellektuella redskap

Subjekt Objekt

Författaren beskriver hur artefakterna inom jordbruket har förändrats från att ha använt dragdjur med primitiv plog till tekniskt avancerade jordbruksmaskiner. Dessutom har de medierande redskapen utvecklats till att även inbegripa intellektuella redskap, t.ex. kunskaper om grödor och handledning till att driva ett jordbruk.

Om vi skulle ha skrivit vår uppsats för ett hundra år sedan skulle våra artefakter vara en embryonal skrivmaskin, reservoarpennor, enklare tryck för kopiering och för att skicka ut vår enkät, hade vi behövt utnyttja dåtidens beridna kurirer.

I dag när vi skriver uppsats, använder vi oss av artefakten datorn som vi kan skriva vår uppsats i. Till vår frågeenkät använder vi artefakten datorn och en artefakt, dataprogrammet Artologik, för att skriva vår enkät, skicka ut enkäten, be respondenterna svara på enkäten och sammanställa enkäten till ett dokument. Våra intellektuella redskap har utvecklats till tydliga manualer för att konstruera vår webbenkät. Datasystem för sökning för att kunna hitta relevant litteratur, rådgivning med handledare etc.

14 I boken Lära till lärare (Ahlström 1995:175-198) har Sverker Lindblad skrivit en artikel som handlar om läraryrket, lärarnas levnadsbana och livserfarenhet. I artikeln diskuterar

författaren bl.a. hur blir man då lärare? Författaren menar att rekryteringen till läraryrket bygger på olika faktorer som föregår själva yrkesvalet.

Följande rekryteringsfaktorer är av betydelse:

 de upplevelser man haft i familjen under uppväxtåren

 de erfarenheter man skaffat sig som elev genom att observera läraryrket i praktiken  vilket kön och socialt ursprung man har

 möjligheten till att kunna kombinera yrkesliv och hemarbete

 en lösning för de yrkesgrupper som håller på att marginaliseras på arbetsmarknaden Frågeställningen ska försöka belysa ”vad gjorde du efter din lärarexamen?”. I det urvalet vi ska arbeta med är framförallt den sista faktorn, ”en lösning för de yrkesgrupper som håller på att marginaliseras på arbetsmarknaden” av betydelse. De övriga rekryteringsfaktorerna har också betydelse, då vi ska formulera frågorna till webbenkäten.

Undersökningen riktar sig till yrkesgruppen ekonomer som har varit varierad tid på arbetsmarknaden. I denna yrkesgrupp, såväl som i andra yrkesgrupper, har skett och sker förändringar i form av ändrade arbetsuppgifter och rationaliseringar i form av IT och

teknikutveckling. Med detta resonemang kommer det i denna yrkesgrupp förmodligen att bli en ökad arbetslöshet. Läraryrket kan då vara en acceptabel lösning för denna yrkesgrupp. Att söka sig till läraryrket är inte bara en fråga om att individer väljer yrke. Det kan också förklaras med större förändringar i samhället då vissa yrkeskategorier försvinner och nya håller på att utvecklas (Ahlström 1995:188).

I examensarbetet (Öhrström 2011) har författaren gjort fem personliga intervjuer med ekonomilärare. I metoden, den personliga intervjun har författaren valt att fokusera på tre övergripande frågeställningar:

 Hur resonerar några gymnasielärare i ekonomi kring utveckling i och av skolan?  Vilka erfarenheter har dessa lärare av skolutveckling?

 Vilka möjligheter upplever dessa lärare att de har att utveckla skolan och utvecklas i skolan?

Författaren tar i sin analys upp bilden av läraren som en slags sluss varigenom allt inom skolan passerar. Författaren tar också upp att läraren fungerar som ett slags redskap, vilket vi

15 kan koppla till nedanstående bild och dra en parallell till Leontievs idéer som vi beskrivit ovan.

Medierande redskap (lärare)

Fysiska redskap(artefakt) (böcker, datorer) Intellektuella redskap (språket, kommunikation)

Subjekt (elev) Objekt (skolan)

Författaren har valt metoden personlig intervju. I denna metod ställs det stora krav på intervjuaren. Intervjuaren måste vara väl förberedd och insatt i ämnet. Frågorna måste vara tydligt formulerade så att inga missförstånd uppstår. Intervjuaren måste också kunna styra samtalet i rätt riktning, våga vara kritisk och kunna ifrågasätta motsägelser.

Den kritik som riktas mot metoden personlig intervju är att individer har olika förmåga att uttrycka sig i tal. Intresset för att ställa upp på intervju kan variera och då kan urvalet bli skevt. Tidsfaktorn spelar också en avgörande roll, då intervjuerna tar olika lång tid att genomföra beroende på att respondenterna har varierat med tid för intervjun.

I ett annat examensarbete har författaren (Olsson 2007) också valt att använda sig utav den personliga intervjumetoden. Författaren har i detta examensarbete intervjuat fyra

ekonomilärare med tillsvidareanställning och som arbetar på samma skola med minst 10 års arbetslivserfarenhet.

Författaren har valt att fokusera på de tre följande frågorna:

 Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig?

 Vilka kompetensutvecklingsbehov finns?

 Vad har kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna?

Kritik som eventuellt kan riktas mot den personliga intervjun i detta examensarbete är att intervjuobjekten arbetar och har arbetat mer än 10 år på samma skola. Detta urval kan ge en skev bild av verkligheten om vi återkopplar detta till resonemanget om lärarens tre åldrar, och

16 då speciellt tiden på en speciell skola (Arfwedson 2002:188). Den skolkod man som lärare anpassat sig till efter många år på samma skola, kan paradoxalt nog bli negativ i detta examensarbete. Bilden som lärarna ger i detta fall kan bli ensidig och inte tillräckligt nyanserad som om lärarna hade kommit från skilda skolor.

Vi har inte kunnat hitta relevanta forskningsrapporter eller uppsatser från svenska universitet/högskolor. Därför valde vi att fördjupa oss i två examensarbeten om

ekonomilärares kompetensutveckling. Tyvärr svarar inte dessa examensarbeten mot våra frågeställningar. Därför har vi valt att gå vidare på annat sätt.

17

3. Metod och genomförande

3.1 Kvalitativ eller kvantitativ undersökning?

Om frågeställningen man ställer gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt något är, då ska man göra en kvantitativ studie. Om det däremot gäller en frågeställning där man ska försöka förstå eller hitta mönster, skall man göra en kvalitativ studie. Något förenklat kan man säga att om man använder sig av siffror rör det sig om kvantitet. Om man använder sig av ord som längre, fler eller mer är man inne på ett kvalitativt tänkande (Trost 2012:23).

Vid vår genomgång av litteraturen om kvantitativ och kvalitativ metod har vi sammanfattat följande (Berglund 2012) (Wikipedia 2012):

Kvalitativ forskning innebär:

 att primärt försöka finna kvalitén i det den ska undersöka och inte statistiska och kvantifierbara resultat.

 att skapa en djupare förståelse för bakomliggande orsaker och mekanismer.

 en fördjupning i enstaka fallstudier istället för att generalisera över ett stort antal fall.  att man arbetar med fallstudier och djupintervjuer.

 att den ibland kompletteras med kvantitativa metoder för att kunna generalisera och verifiera de hypoteser man formulerar utifrån fallstudier.

 att forskare kan kritiseras på grund av att resultatet i princip aldrig går att upprepa och dess rimlighet inte kan kontrolleras.

Kvantitativ forskning innebär:

 att använda statistik- och enkätundersökningar.  att urvalet är randomiserat.

 att studera mätbara fenomen.

 att den ibland kompletteras med kvalitativa metoder för att förstå orsakssamband och för att kunna formulera nya hypoteser.

Vår webbenkät landar i en kvantitativ undersökning som ska ta reda på vad studenter med en ekonomutbildning och en lärarexamen, gjort efter sin lärarexamen. Vi har delat upp vår undersökning i tre grupper. Den första gruppen riktar in sig på de som fortfarande är lärare,

18 den andra gruppen är de som varit lärare men inte är det längre och den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare.

3.2 Val av undersökningsmetod

Själva begreppet enkät kommer från det franska ordet enquéte och betyder rundfråga. Med tiden har det svenska språkbruket lett till att termen enkät kommit att betyda frågor som besvaras med den svarandes egen hand. På engelska menar man här surveys, d.v.s. alla slags frågeundersökningar av kvantitativt slag. Vanligt är att man använder termen questionnaire då man menar enkäter (Trost 2012:9).

Om ett syfte med en utredning är att t ex gräva (ett dike, en grop osv), så anger metoden hur man ska gräva (med spade, grävskopa osv) (Widersheim, Eriksson 1991:8).

Vi valde mellan metoderna enkät och personlig intervju. Bell anser att den personliga intervjun är mer tidskrävande per respondent eftersom man måste avtala tid, genomföra och renskriva intervjun samt analysera resultatet. En fördel med den personliga intervjun är flexibiliteten att kunna höra respondentens ordval och möjligheten att kunna ställa följdfrågor etc.(Bell 2011:158).

Trost förutser datorteknologins intåg, vad gäller möjligheterna i att göra enkäter webbaserade. Författaren anser att hanteringen av frågeenkäten blir enkel och hanteringen av enkätsvaren effektiv (Trost 2012:11). Med den webbaserade enkäten, är det lätt att få tag i respondenterna förutsatt att man har respondenternas e-mailadresser. Detta gäller både för det första utskicket, de efterföljande påminnelserna och det avslutande tackbrevet.

Samma författare (Trost 2012:141-144) anser också att webbaserade enkätmetoden har en rad nackdelar som:

 att respondenterna kan ha varierade tekniska finesser i sin dator,  enkätens storlek måste vara begränsad p.g.a. respondenternas olika

uppkopplingshastighet till Internet.

 e-posten kan fastna i brandvägg och spamfilter

 kan vara fullt i respondenternas e-post brevlåda p.g.a. de glömt tömma den.

Av ovanstående resonemang har vi jämfört metoderna mot varandra och blivit övertygade om att arbeta vidare med den webbaserade enkäten. Huvudargumenten för att välja den

19 webbaserade enkätmetoden är för att hanteringen är enkel, och för att vi har en begränsad tid för vår uppsats.

3.3 Reliabilitet och validitet

Termerna och begreppen reliabilitet och validitet hör hemma i kvantitativa studier. Vid kvalitativa studier är det bättre att prata om trovärdighet (Trost 2012:63).

Med reliabilitet eller tillförlitlighet menas att en mätning är stabil och inte är utsatt för

slumpinflytelser, alla respondenter ska t ex frågas på samma sätt. Situationen ska vara likadan för alla när de fyller i svaren på frågorna (Trost 2012:61). Vi uppnår god reliabilitet i vår webbenkät:

 genom identiska enkäter till alla som anmält sitt intresse till deltagande  genom att utskicket sker på samma sätt till respondenterna - elektroniskt  genom att deltagarna svarar på samma sätt – elektroniskt via datorn

Begreppet validitet eller giltighet menar att instrumentet eller frågan skall mäta det den är avsedd att mäta.

Vår webbenkät kommer att ha god validitet, då våra frågor mäter vad de är avsedda att mäta:  frågeställningar om lärarens bakgrund och arbetslivserfarenhet

 tidigare ekonomisk utbildning

 lärarutbildningen på Malmö Högskola

20

3.4 Etiska överväganden

I undersökningen har vi tillämpat Vetenskapsrådets principer (Dimenäs 2010:26) angående de fyra huvudkrav som ställs på all forskning.

 Informationskravet: Vi har via e-mail och brev informerat alla respondenter om undersökningens syfte.

 Samtyckeskravet: Respondenterna har rätt att själva bestämma om de vill vara med i undersökningen.

 Konfidentialitetskravet: Respondenterna har fått möjlighet att vara anonyma och deras personuppgifter förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem.

 Nyttjandekravet: Respondenternas svar används endast i forskningssyfte.

3.5 Enkäten

Vår idé om uppsatsen var att utifrån frågeställningen ”Vad gjorde du efter din lärarexamen”, göra en webbaserad undersökning i form av en frågeenkät (se bilaga 2).

Vi vill göra en webbaserad frågeenkät eftersom det ligger i tiden, och inte som ett brevutskick till respondenterna med ett förfrankerat svarskuvert.

Efter tips kontaktade vi kursadministrationen för att få namnlistor på tidigare studenter som uppfyllde våra urvalskriterier.

För att genomföra en webbaserad frågeenkät, behövs ett dataprogram som kan hantera

frågeenkäter. Vi frågade runt om detta och fick till slut svar att kontakta den kursansvarige för examensarbetet.

Kontakt togs omedelbart med den kursansvarige, Björn Lundgren, som kunde berätta att Malmö Högskola har ett dataprogram, Artologik, som används i enkätundersökningar. Vi fick access till programmet och började arbetet med att utforma en frågeenkät. När vi vant oss vid att arbeta i programmet flöt arbetet med enkäten på ganska smärtfritt. Efter ett

personligt möte med Björn Lundgren, informerade han oss om olika tekniska lösningar i enkätuppbyggnaden.

21 Enkäten blev uppbyggd i tre huvudgrupper:

1. Den första gruppen riktar in sig på de studenter som efter sin lärarexamen arbetade som lärare och fortfarande gör det. (Se resultatavsnittet 4.6 och analysavsnitten 6.2 och 6.5).

2. Den andra gruppen riktar in sig på de studenter som efter sin utbildning arbetade som lärare men inte gör det längre. (Se resultatavsnittet 4.7 och analysavsnitten 6.2 och 6.6).

3. Den tredje gruppen riktar in sig på studenter som aldrig arbetat som lärare. (Se resultatavsnittet 4.5 och analysavsnitten 6.2 och 6.7).

3.6 Urval

Vår målgrupp är studenter från Malmö Högskola, med ekonomexamen 180 hp som basutbildning och har en lärarexamen 90 hp i pedagogik, motsvarande vår utbildning. Under arbetet med enkäten hade Malmö Högskolas dataavdelning gjort sökningar i sin databas, för att hitta potentiella respondenter. Vår första lista innehöll femton namn och det var examinerade studenter från Malmö Högskola. Vi tyckte detta var alldeles för litet urval, så vi började omedelbart kontakta andra universitet och högskolor för att få in fler namn i vår respondentlista. Gensvaret på denna aktivitet blev väldigt bra. Vi fick kontakt med flera universitet/högskolor som hade den beskrivna gruppen studenter. Samtidigt tog vi en

ytterligare kontakt med kursadministrationen och gick ännu längre tillbaka i tiden, alltså före 2000-01-01 för att hitta ytterligare respondenter. Vid denna tid var utbildningen bara två terminer. Genom denna sökning fick vi ytterligare sexton potentiella respondenter. Ytterligare en respondent är en av våra handledare som gick motsvarande utbildning på Malmö Högskola i slutet på 90-talet.

Vi bestämde oss för att enbart använda respondenter från Malmö Högskola trots att vi tyckte antalet respondenter var för få. Våra argument för att använda enbart respondenter från Malmö Högskola grundar sig på att de andra universiteten/högskolorna kan ha eller har andra intagningskriterier och att själva utbildningen också kan vara uppbyggd på ett annat sätt. I det fallet har inte respondenterna samma ursprungskriterier och undersökningen blir missvisande. För själva uppsatsen, har det mindre betydelse hur många respondenter som deltar i

undersökningen, utan vikten läggs huvudsakligen på själva arbetsprocessen av uppsatsen. Totalt arbetade vi vidare med trettiotvå respondenter.

22

3.7 Jakten på e-mailadresser!

Vi påbörjade nu ett omfattande arbete med de trettiotvå respondenterna. Det första vi gjorde var att kontakta Skatteverket för att ta reda på att respondenterna var i livet och att deras folkbokföringsadress stämde med våra listor. Samtliga respondenter var i livet och de flesta folkbokföringsadresserna stämde med våra listor.

Därefter sökte vi respondenterna på hitta.se, eniro.se, goggle.se, linkedin.com etc. Vi hittade oftast ett mobilnummer och i undantagsfall hittade vi någons e-mailadress.

Bland de respondenter, som vi inte hittade någon e-mailadress eller mobiltelefonnummer skickade vi ett brev, där vi berättade om vår uppsats (se bilaga 3) och bad respondenterna vänligt återkomma med sin e-mailadress.

Hos de respondenter som vi hittade en e-mailadress på hittade vi också ett

mobiltelefonnummer. Till denna grupp respondenter skickade vi ett SMS och bad om deras e-mailadress (se bilaga 4), eftersom vi ville få dessa respondenter mer motiverade att deltaga i vår frågeenkät genom att aktivt svara med sin e-mailadress, dessutom ville vi säkerställa att den e-mailadress vi hade på respondenten var deras aktiva e-mailadress.

När vi bara hittade ett mobiltelefonnummer hos respondenterna skickade vi ett SMS till dessa och berättade om vår uppsats samt bad dem samtidigt vänligt återkomma med sin

e-mailadress till oss (se bilaga 4).

Hos de respondenter vi inte fått något svar utav efter två dagar skickade vi en vänlig påminnelse om att snarast skicka in sin e-mailadress (se bilaga 5).

23 I nedanstående tabell visas hur processen att få in e-mailadresser utvecklades.

Antal Respondenter Antal Brev utskick Antal SMS utskick Antal SMS påminnelser Antal erhållna e-mail- adresser Antal erhållna e-mail- adresser % Antal Bortfall Bortfall % Före 2000-01-01 16 5 11 3 11 68,8 5 31,3 Efter 2000-01-01 15 5 8 3 14 93,3 1 6,7 Egna kontakter 1 0 1 0 1 100,0 0 0,0 Total 32 10 20 6 26 81,3 6 18,8

Tabellen visar att resultatet av vår e-mail jakt blev att vi fick svar (e-mailadress) från 81,3 % (dvs 26/32) av våra ursprungsrespondenter. Bortfallet blev 18,8% (dvs 6/32) av våra

ursprungsrespondenter. Orsaken till ett bortfall beror på en felaktig icke aktuell e-mailadress. De övriga fem bortfallen, beror på att vi inte fick någon respons på vår e-mail förfrågan (se bilagor 3-5).

3.8 Utskick av frågeenkät

Arbetet med att skicka ut frågeenkäten gjorde vi genom att skicka blinda mail (mottagarfältet bcc i mailfunktionen) till de 26 respondenter vi hade fått e-mail adresser ifrån. Vi skickade blinda mail för att respondenterna skulle känna sig unika och anonyma om vem som var med i undersökningen.

I e-mailet hälsade vi respondenterna välkomna till vår undersökning och bad dem koppla upp sig på den länken som vi angett i mailet. Denna länk var den webbaserade frågeenkäten som var kopplad till vår undersökning i Artologik.

Vi kunde följa hur svarsfrekvensen utvecklades och kunde därför sända ut påminnelser till respondenterna. Eftersom det inte var obligatoriskt att ange namn, visste vi inte exakt vem som svarat på enkäten. Därför fick även de respondenter som ville vara anonyma en påminnelse, trots att de kanske redan fyllt i enkäten.

Enkäten var öppen för respondenterna under tolv dagar, mellan 13 september - 25 september. Därefter stängdes möjligheten att besvara enkäten.

24

4. Resultat

I detta avsnitt börjar vi med att presentera svarsfrekvensen på våra respondenter (avsnitt 4.1) och bortfallet (avsnitt 4.2).

Därefter redovisar vi resultatet från webbundersökningen, Vad har Du gjort efter Din

lärarexamen?(avsnitt 4.3-4.7). Denna webbundersökning är anonym.

I resultatet kan det finnas respondenter som har svarat mer än en gång. Felkällan ligger i att en respondent kan svara mer än en gång om respondenten använder mer än en dator.

4.1 Svarsfrekvenser

Svarsfrekvensen för ursprungsrespondenterna blev 78,1 % (dvs 25/32).

Svarsfrekvensen för de respondenter vi fått e-mail adresser ifrån blev 96,2 % (25/26).

Antal Respondenter Antal e-mail- adresser Antal e-mail- adresser/ Respondenter % Antal Skickade fråge enkäter Antal Svar fråge enkäter Antal Svar/ Skickade fråge enkäter % Antal Svar/ Respondenter %

Total

32

26

81,3

26

25

96,2

78,1

Bilden visar respondenternas svarsfrekvenser

4.2 Bortfall

Bortfallet totala respondenter blev 21,9% (dvs 7/32 eller 100 - 78,1) och anledningen beror på uteblivna och ej relevanta e-mail adresser samt att en respondent inte svarade på enkäten. Bortfallet bland de erhållna e-mailadresserna blev 3,8 % (dvs 25/26 eller 100 - 96,2) och anledningen beror på att en respondent inte svarade på enkäten. Detta bortfall påverkar inte resultatet i nämnvärd omfattning.

25

4.3 Respondenternas bakgrund

Bilden visar att 25 respondenter svarat på enkäten. Respondenterna består av 14 män och 11 kvinnor.

Bilden visar längden på respondenternas lärarutbildning. Majoriteten har gått tre terminer.

26 Bilden visar hur beslutsprocessen att bli lärare var hos respondenterna. Majoriteten hade lång

betänketid.

Fråga 6 och 7 redovisas efter fråga 9.

Bilden visar arbetslivserfarenhet innan lärarutbildningen i åldersintervall. Majoriteten har 5-10 års arbetslivserfarenhet.

Bilden visar vilka arbetsområden respondenten arbetat med innan lärarutbildningen. Majoriteten har arbetat på en ekonomiavdelning. I stapeln annat ingår bl a områden som bank/finans, utbildning, journalistik, tredje sektorn, revision och administration.

27 Fråga 6: Vilket år tog Du Din ekonomexamen?

Fråga 7: Vilket år tog Du Din lärarexamen?

Redovisning av fråga 6 och 7 är sammanslagna för att kunna se tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen. Antal respondenter Ekonomexamen år Lärarexamen år År mellan examina 1 1975 2003 28 1 1990 2012 22 1 1990 2010 20 1 1990 2010 20 1 1994 2010 16 1 1990 2006 16 1 1988 2004 16 1 1984 1999 15 1 1987 1999 12 1 1998 2009 11 1 1989 1999 10 1 1985 1994 9 1 2004 2011 7 1 1992 1999 7 1 1992 1999 7 1 1993 1999 6 1 2005 2011 6 1 1992 1998 6 1 1992 1998 6 1 1992 1998 6 1 2003 2009 6 1 2006 2009 3 1 2008 2011 3 1 1997 1999 2 1 1998 2000 2 25 262 Medelvärde 10,5 Medianvärde 7

Tabellen visar medelvärdet för de 25 respondenterna som är 10,5 år (262/25). Medianvärdet är 7 år (se kursiv text i tabell).

28 Bilden visar vilka branscher respondenten arbetat i. Den vanligaste branschen är handel (11st). I stapeln annat ingår branscher som bistånd, sjukvård, kemi, energi och revision.

Bilden visar varför respondenterna sökte till lärare och valde att studera till lärare. Vi har valt att slå ihop frågorna 11 och 12 eftersom de är likartade i sin frågeställning. Fråga 11 är en fråga om respondentens faktiska omständigheter medan fråga 12 tar upp respondentens intressen och personliga motiv.( för ytterligare informtion se bilaga 2, Enkät).

29

4.4 Tiden på lärarhögskolan

Bilden visar vad som var det viktigaste som respondenterna lärde sig under sin praktikperiod. Att planera och genomföra lektioner var det viktigaste momenten (18 resp 17st). I stapeln annat ingår att lära sig mer om lärande, att arbeta i skolan samt ingenting.

30 Denna fråga besvaras endast av de repondenter som svarade ja (14 st) på fråga 14.Bilden visar vilka moment respondenterna saknade under sin lärarutbildning. I stapeln annat ingår följande moment betygssättning och bedömning, IT, vilka undervisningsmetoder som är bra, hur sker lärandet, ledarskapsutbildning , disponera sin tid och handleda/lära elever med sociala problem.

Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur repspondenterna upplevde utbildningskvalitén på Lärarhögskolan är 2,8.

31 Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur respondenterna upplevde sina handledare ute på praktikplatserna är 3,76.

Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur respondenterna upplevde sin mentor på Lärarhögskolan är 3,28.

Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur respondenterna upplevde att de fick stöd av sin handledare under sitt examensarbete är 3,44.

32 Bilden visar om respondenterna tyckte lärarutbildningen varit bra utifrån sina erfarenheter. Notera att 2 respondenter inte svarade på denna fråga.

Bilden visar hur lång tid efter lärarexamen som respondenterna fick arbete som lärare. Notera att 2 respondenter aldrig fick arbete som lärare.

33

4.5 Respondenter som har lärarexamen men aldrig arbetat som

lärare.

Fråga 22: Vad har Du huvudsakligen arbetet med? Fråga 23: Vad arbetar Du med idag?

Redovisning av fråga 22 och 23 är sammanslagna. De två respondenter som svarat aldrig på fråga 21 är de enda som svarat på dessa två frågor.

Resultatet visar att respondenterna arbetat och arbetar i företag med >50 anställda och i branscherna bank/försäkring och planering/koordinering av yrkesutbildning.

4.6 Respondenter som har lärarexamen och fortfarande arbetar

som lärare.

Bilden visar om respondenterna arbetar som lärare idag.

På de följande frågorna 25-29, 31, 33, 35-36 och 39 kan endast de 15 respondenter svara som svarat ja på fråga 24. De mellanliggande frågorna har vi valt att ta bort från resultatavsnittet.

34 Bilden visar hur fördelningen är mellan att arbeta kommunalt eller på friskola.

Bilden visar vilken skolform respondenterna arbetar i.

35 Bilden visar hur många anställningsformer lärarna har.

Bilden visar om lärarna har flera arbeten. De som svarat ja på denna fråga har angett personlig assistent, arbete inom politik, arbete på biograf som annat arbete.

Bilden visar om lärarna arbetar inom skolvärlden idag men med andra arbetsuppgifter än som lärare. De som svarat ja på denna fråga har angett utvecklingsarbete och administration som annat arbete.

36 Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur respondenterna upplevde om det blev som de tänkt sig att vara lärare är 3,57. Notera att en respondent inte svarat (14st).

Bilden visar vilka livserfarenhetsområden som respondenterna har haft nytta av i sitt lärararbete. De flesta anger gedigna ämneskunskaper (15st). På denna fråga kan endast 15st respondenter svara, se ja-svar på fråga 24.

Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur respondenterna upplevde betydelsen av sin tidigare arbetslivserfarenhet i sitt nuvarande lärararbete är 4,21. Notera att en respondent inte svarat (14st).

37 Bilden visar vilka nackdelar respondenterna upplever med läraryrket. I annat skrev respondenten att arbetsuppgifterna handlar allt mindre om undervisning och allt mer om administration.

4.7 Respondenter som har lärarexamen och har arbetat som

lärare men som arbetar med annat idag

På de följande frågorna 40-44, 46, 48, 50-51 och 53 kan endast de 8 respondenter svara som svarat nej på fråga 24. De mellanliggande frågorna har vi valt att ta bort från resultatavsnittet.

Bilden visar hur fördelningen är mellan att arbeta kommunalt eller på friskola. Notera att på denna fråga är det tre respondenter som inte svarat.

38 Bilden visar vilken skolform respondenterna arbetar i.

Bilden visar hur många uppdragsgivare lärarna har. Notera att på denna fråga är det fem respondenter som inte svarat.

Bilden visar vilken form av anställning respondenterna har haft. Notera att på denna fråga är det tre respondenter som inte svarat.

39 Bilden visar om lärarna hade flera arbeten vid sidan om lärararbetet. Notera att på denna fråga är det fem respondenter som inte svarat. Respondenten som svarat ja på denna fråga har angett ekonomichef som annat arbete.

Bilden visar om lärarna har arbetat inom skolan men med andra arbetsuppgifter än som lärare. Den respondent som svarat ja har arbetat som studierektor. Notera att på denna fråga är det fem

40 Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur respondenterna upplevde om det blev som de tänkt sig att vara lärare är 3. Notera att tre respondenter inte svarat.

Bilden visar vilka livserfarenhetsområden som respondenterna har haft nytta av i sitt lärararbete.

Bilden är en numerisk skala med stegvärde 1-5. Medelvärdet för hur respondenterna upplevde betydelsen av sin tidigare arbetslivserfarenhet i sitt nuvarande lärararbete är 4. Notera att fem respondenter inte svarat.

41 Bilden visar vilka nackdelar respondenterna upplever med läraryrket. Under annat har

respondenterna angett skolledningen och att skolan bara är ute efter skolpengen.

Fråga 54: Har Du några personliga kommentarer till vår undersökning? Skriv gärna ned dessa är Du snäll. Se bilaga 6

5. Metodkritik

Vid undersökningens början var vi inte uppdaterade på hur vi skulle göra en webbenkät. Vi sökte information på Malmö Högskola men det var svårt att hitta en lösning. Efter ett tag fick vi kontakt med Björn Lundgren som gav oss access till Malmö Högskolas dataprogram Artologik. Eftersom vi inte kunde programmet Artologik var vi i början osäkra och sökte stöd vilket tog onödigt med tid. För att spara tid hade vi kunnat orientera oss mer i hur man

genomför en webbenkät.

En lärdom var att skicka SMS till respondenterna för att be om deras e-mailadresser. Om respondenterna då svarade med sin e-mailadress hade respondenten underförstått godkänt sin medverkan i undersökningen. Vår svarsfrekvens blev 96.2% på de respondenter som vi hade fått e-mailadress ifrån.

42

6. Analys och diskussion

6.1 Övergripande funderingar

Vi kan se olika processer i vårt examensarbete utifrån den modell som Säljö (2010:26) diskuterar. I modellen nedan är subjektet examensarbetare och till hjälp sin hjälp får man det medierande redskapet för att erhålla e-mailadresser. E-mailadressen förmedlas via det fysiska redskapet (artefakten) dator eller mobiltelefon och det intellektuella redskapen är

mailprogram eller SMS. Objektet är fullständiga kontaktuppgifter för utskick av webbenkäten.

Medierande redskap (e-mailadress)

Fysiska redskap (artefakt) (dator, mobiltelefon)

Intellektuella redskap (mailprogram, SMS)

Subjekt (examensarbetare) Objekt (fullständiga kontaktuppgifter)

I denna modell blir subjektet respondenten och till sin hjälp får respondenten det medierande redskapet enkät. Enkäten förmedlas via det fysiska redskapet (artefakten) datorn och det intellektuella redskapet programvaran Artologik och objektet är underlaget i vårt

examensarbete.

Medierande redskap (enkät)

Fysiska redskap (artefakt) (dator)

Intellektuella redskap (programvaran Artologik)

Subjekt (respondent) Objekt (examensarbete)

Som ekonomer har vi stor erfarenhet av att arbeta med modeller. Då kan ovanstående modell underlätta vårt examensarbete genom att det blir mer strukturerat och processorienterat.

43

6.2 Arbetsmodellen

Den första delen av undersökningen beskriver respondentens bakgrund. Den andra delen tar upp respondentens tid på Malmö Högskola. Efter den andra delen blir det en skiljelinje. Undersökningen delas upp i tre grupper, den första gruppen är de som fortfarande arbetar som lärare, den andra gruppen är de som arbetat som lärare men arbetar med något annat idag, den tredje gruppen är de som aldrig arbetat som lärare.

Lärarnas bakgrund

Tiden på Malmö Högskola

1. Fortfarande lärare 2. Har varit lärare 3. Aldrig varit lärare

Svarsfrekvensen är betydligt större i gruppen fortfarande lärare (15st) än i gruppen har varit lärare (8st) Av de åtta respondenterna, har 3-5 svarat varierat. Detta kan bero på en större entusiasm hos de som fortfarande är lärare eller att läraryrket ligger för långt tillbaka i tiden för de som har varit lärare. I gruppen aldrig varit lärare har två respondenter svarat.

6.3 Lärarens bakgrund

I första delen belyser vi respondenten utifrån följande faktorer:  kön och ålder

 om beslutet att bli lärare var en impuls eller moget övervägande

 tid mellan ekonomexamen och lärarexamen

 arbeten och inom vilka branscher  skäl till att bli lärare

Sammantaget kan vi konstatera att det är jämnt fördelat mellan könen. Det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. Konsekvensen

44 av detta blir en lång arbetslivserfarenhet. Arbetsuppgifterna har varierat men tyngdpunkten ligger på arbetsuppgifter på en ekonomiavdelning och arbeten inom marknadsföring och försäljning, dessutom har många också bedrivit eget företag. De branscher som

respondenterna har mest erfarenhet av är bank och försäkring, handelsföretag och företag inom tillverkningsindustrin. De övervägande skälen till att gå lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

”Vår respondent” är en person, runt 45 år som har funderat länge på sitt beslut att bli lärare och behöver nu bli behörig. Vår respondent har drygt tio års arbetslivserfarenhet.

Med detta resonemang i tankarna undrar man varför man ville bli lärare?

Förutsättningarna för att lyckas bli lärare är goda om vi kopplar ”vår respondent” till Arfwedson &Arfwedsons diskussion om lärarens tre åldrar och i vårt fall till lärarens levnadsålder som förknippas med betydelsen i hur man agerar i klassrummet och umgänget med eleverna. Läraren måste dock anpassa sin stigande ålder till den tid vi lever idag. I Ahlström (Ahlström 1995:188) diskuteras olika rekryteringsfaktorers betydelse för hur man blir lärare? Författaren menar att rekryteringen till läraryrket bygger på olika

rekryteringsfaktorer och delar av dessa kan vi också koppla till vår undersökning. Vi har tagit fasta på rekryteringsfaktorn att det kan vara en lösning för de yrkesgrupper som håller på att marginaliseras på arbetsmarknaden. Ekonomer kan vara en sådan yrkesgrupp. I dagens samhälle sker ständiga förändringar i näringslivet och offentliga sektorn i form av ändrade arbetsuppgifter, omorganiseringar och rationaliseringar. Läraryrket kan då vara en acceptabel lösning för ekonomer som känner otrygghet på arbetsmarknaden eller är arbetslösa.

6.4 Lärarens tid på Malmö Högskola

I andra delen belyser vi respondenten utifrån följande faktorer:

 det viktigaste i utbildningen och vad man saknade i utbildningen

 uppfattningar om mentor, handledare och lärare på Malmö Högskola

 hur lång tid som förflöt innan man fick arbete som lärare

Vi kan konstatera att det viktigaste respondenterna lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar. Enligt vår undersökning får handledarna på praktikplatsen störst

45 förtroende (medelvärde 3.76) medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende

(medelvärde 2.8). De allra flesta respondenterna fick arbete inom tre månader. Två respondenter har aldrig arbetat som lärare.

Om vi återgår till (Arfwedson 2002:186-188) resonemang om hur läraren formas, dels utifrån skolan som är en folkrik arbetsplats med elever och kollegor, dels utifrån ensamarbetet med att planera och genomföra lektioner får detta extra stöd genom vårt undersökningsresultat. Handledarna på praktikplatserna har fått störst förtroende bland stödpersonerna av våra respondenter. De kan jämföras med kollegor på en arbetsplats och detta ger då ytterligare bärkraft i Arwedsons resonemang om hur läraren formas.

Läraryrket kan också vara en acceptabel lösning för ekonomer som känner otrygghet på arbetsmarknaden eller är arbetslösa. Detta kan få ytterligare stöd genom (Ahlström 1995:188) resonemanget om rekryteringsfaktorer, av vilka vi främst tänker på faktorn ”en lösning för de yrkesgrupper som håller på att marginaliseras på arbetsmarknaden”.

6.5 Fortfarande lärare

De femton respondenter som svarat att de fortfarande arbetar som lärare, har en arbetsgivare, en fast anställning, arbetar med den nya GY11 och gamla gymnasieskolan antingen i den kommunala skolan 2/3-delar eller inom friskolorna 1/3-del.

1/3-del av lärarna har ett sidoarbete som inte är relaterat till läraryrket. Detta kan bero på att de inte fått en heltidstjänst, ideella engagemang eller behöver dryga ut sin inkomst.

De fåtal lärare som har sidoarbete inom skolan arbetar huvudsakligen med utvecklings- och administrationsarbete. Detta kan bero på ett önskemål från läraren att fördela

arbetsuppgifterna eller att skolan fyller upp lärarens tid till en heltidstjänst. Skolan kan också sakna resurser och behöver lärarens kompetens.

Lärarna tycker att läraryrket blev som de hade tänkt sig (medelvärde 3.57). En anledning till detta kan vara den långa betänketiden till att utbilda sig till lärare, ett väl genomtänkt beslut. En annan anledning kan vara att respondenterna är intresserade av att undervisa och

ytterligare en anledning kan vara lärarens arbetstider t.ex. ledighet tillsammans med övriga familjen.

Den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år, anser respondenterna att de har mycket stor nytta utav i sitt lärararbete (medelvärde 4.21). De betonar sin ämneskunskap, vana vid högt arbetstempo, förmåga att formulera problem samt konsten att tala inför grupp.

46 De dominerande nackdelarna som lärarna ser är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen. Det är förvånande att respondenterna tycker att lönen är en nackdel eftersom det måste varit allmänt känt redan då man gick in i yrket. Varför är man då kvar i yrket om man missnöjd med lönen? Kan det bero på andra faktorer som är viktiga i läraryrket som överväger den dåliga lönen? Som att man brinner för att undervisa, har trevligt samarbete med kollegor och elever och har förmånliga arbetstider etc. I det ekomiska läget som råder är fokuseringen stor på kostnadsbesparingar. Detta drabbar även skolan och det missnöje lärarna uttrycker om det ekonomiska resurserna kan vara en konsekvens av detta. En paradox är att lärarna betonar vanan av det höga arbetstempot men anser att arbetsbelastningen är en stor nackdel i läraryrket. Kan detta bero på ändrade arbetsuppgifter eller längre arbetsdagar för lärarna?

6.6 Har varit lärare

Svarsfrekvensen från denna grupp är som tidigare nämnts låg. Av de åtta respondenterna, har 3-5 svarat varierat. I denna grupp blir det svårare att göra analyser dels p.g.a. färre totala respondenter (8st), dels p.g.a. det interna bortfallet inom gruppen.

Av respondenterna hade de flesta haft en arbetsgivare, en fast anställning och arbetat i den gamla kommunala gymnasieskolan. I den här gruppen var sidoarbete ovanligt.

För de lärare, som svarat om läraryrket blev som de hade tänkt sig var medelvärdet 3. Det lägre medelvärdet i denna grupp, kan det bero på att valet av läraryrket var en impulshandling snarare än ett beslut föranlett av lång betänketid?

Den tidigare arbetslivserfarenheten, som var drygt tio år, anser respondenterna att de hade stor nytta utav i sitt lärararbete (medelvärde 4). De betonar sin ämneskunskap och sina realistiska exempel från arbetslivet.

Den dominerande nackdelen i denna grupp är lönen. Det är förvånande att respondenterna gick in i läraryrket eftersom det måste varit allmänt känt om lärarlönerna. För denna grupp är lönen av större betydelse än för de som fortfarande är kvar som lärare. Har de har valt att lämna läraryrket för ett mer välbetalt arbete?

47

6.7 Aldrig varit lärare

De två respondenter som svarat att de aldrig arbetat som lärare efter sin lärarexamen, kan vi bara spekulera om varför det blev som det blev?

De frågeställningar vi ställer oss när vi ser resultatet av undersökningen är:  Fick de aldrig något lärararbete?

 Fick de arbete som ekonomer?

 Startade de eget företag?  Vad hände egentligen?

6.8 Vidare forskning

Till gruppen som fortfarande är lärare, kan man utreda vidare, varför är man kvar i yrket om man är missnöjd med lönen? Kan det bero på andra faktorer som är viktiga i läraryrket som överväger den dåliga lönen? Som att man brinner för att undervisa, har trevligt samarbete med kollegor och elever eller har förmånliga arbetstider etc.

Gruppen respondenter som aldrig arbetat som lärare vore också intressant att utreda mer för att få svar på frågorna om vad som egentligen hände efter lärarexamen? För att kunna göra en trovärdig undersökning behövs en större population än två respondenter.

48

7. Slutsats

Det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå

lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa. Dessutom anser respondenterna att det viktigaste de lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar och i undersökningen får handledarna på praktikplatsen störst förtroende medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende.

De allra flesta respondenterna fick arbete som lärare inom tre månader medan två

respondenter aldrig fick något arbete som lärare. De respondenter som fortfarande arbetar som lärare och de som har arbetat som lärare betonar vikten av den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år. Arbetslivserfarenheten anser de sig ha mycket stor nytta av i sitt

lärararbete, beträffande ämneskunskap, det höga arbetstempot, förmågan att formulera

problem, referera till realistiska exempel från arbetslivet samt konsten att tala inför grupp. De nackdelar dessa lärare upplever är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen.

49

8. Referenser

Ahlström, Karl-Georg (1995) Lära till lärare. En vänbok till Karl-Georg Ahlström.

HLS Förlag, Stockholm.

Arfwedson, Gerd B och Arfwedson, Gerhard (2002) 2:a omarbetade upplagan, Didaktik för

lärare, En bok om lärares yrke i teori och praktik. HLS Förlag, Stockholm.

Bell, Judith (2011) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund.

Bruzelius, Lars H och Skärvad, Per-Hugo (1995) 7:e omarbetade upplagan, Integrerad

organisationslära. Studentlitteratur, Lund.

Dimenäs, Jörgen (2010) Att lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber, Stockholm.

Lindblad, Sverker (1995) Läraryrke, levnadsbana och livserfarenhet. I boken, En vänbok till

Karl-Georg Ahlström. HLS Förlag, Stockholm.

Lundahl, Ulf och Skärvad, Per-Hugo (1982) Utredningsmetodik för samhällsvetare och

ekonomer. Studentlitteratur, Lund.

Olsson, Kelly (2007) Examensarbete, Kompetensutveckling bland ekonomilärare. Malmö

Högskola.

Säljö, Roger (2010) Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva

minnet. Norstedts Förlagsgrupp AB, Falun.

Trost, Jan (2012) Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.

Widersheim-Paul, Finn och Eriksson, Lars Torsten (1991) Att utreda, forska och rapportera. Liber ekonomi, Karlshamn.

Öhrström, Jenny (2011) Examensarbete, Skolutveckling sett ur lärarperspektiv – Några

ekonomilärare resonerar om sina utvecklingsmöjligheter, Malmö Högskola.

Elektroniska källor:

Skolverket, Gymnasieskolan – Personal – Riksnivå. Tabell 5A Lärare i olika lärarkategorier

läsåret 2011/12, Sveriges officiella statistik.

Wikipedia (2012) sv.wikipedia.org/wiki/Kvalitativ_forskning

Övriga källor:

Berglund, Bengt (2012) PP-presentation, Kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetodik. Chalmers Tekniska Högskola Göteborg.

Sterner, Liselotte (2012) Respondentlistor, Kursadministratör, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Lundgren, Björn (2012) Artologik - programvara. Kursansvarig, Universitetslektor, Malmö Högskola.

50

Bilaga 1

51

Bilaga 2

Enkät

56 Fråga 42 fortsätter på nästa sida

59

Bilaga 3

120910

Hej NN!

Vi (Ann Cato och Finn Slettengren) går motsvarande lärarutbildning som Du

gjort och vi håller nu på med vår uppsats.

Vi undrar om Du har tagit Din lärarexamen på Malmö Högskola?

Vår uppsats ska undersöka vad vi som ekonomer har gjort och gör efter vår

lärarexamen?

För att kunna göra denna undersökning så fullständig som möjligt, är Din

medverkan mycket betydelsefull!!

Undersökningen ska genomföras som en Webbaserad frågeenkät och eftersom

vi inte har Din e-mail adress, ber vi Dig skicka den till oss på nedanstående

e-mail adress.

ann-per@telia.com

Tack på förhand!

Ann och Finn

Mvh Ann Cato

Skördevägen 15

239 31 Skanör

0760-926898

60

Bilaga 4

120910

Hej NN!

Vi (Ann Cato och Finn Slettengren) går motsvarande lärarutbildning som Du

gjort och vi håller nu på med vår uppsats.

Vi undrar om Du har tagit Din lärarexamen på Malmö Högskola?

Vår uppsats ska undersöka vad vi som ekonomer har gjort och gör efter vår

lärarexamen?

För att kunna göra denna undersökning så fullständig som möjligt, är Din

medverkan mycket betydelsefull!!

Undersökningen ska genomföras som en Webbaserad frågeenkät och eftersom

vi inte har Din e-mail adress, ber vi Dig skicka den till oss som ett SMS-svar

eller till nedanstående e-mailadress.

ann-per@telia.com

Tack på förhand!

Ann och Finn

61

Bilaga 5

120910

Hej NN!

PÅMINNELSE

Din hjälp är viktig för oss!

Vi (Ann Cato och Finn Slettengren) går motsvarande lärarutbildning som Du

gjort och vi håller nu på med vår uppsats.

Vi undrar om Du har tagit Din lärarexamen på Malmö Högskola?

Vår uppsats ska undersöka vad vi som ekonomer har gjort och gör efter vår

lärarexamen?

För att kunna göra denna undersökning så fullständig som möjligt, är Din

medverkan mycket betydelsefull!!

Undersökningen ska genomföras som en Webbaserad frågeenkät och eftersom

vi inte har Din e-mail adress, ber vi Dig skicka den till oss som ett SMS-svar

eller till nedanstående e-mailadress.

ann-per@telia.com

Tack på förhand!

Ann och Finn

62

Bilaga 6

Fråga 54: Har Du några personliga kommentarer till vår undersökning? Skriv gärna ned dessa är Du snäll.

- Jag har upplevt att det har varit svårt att finna lärartjänster när man bara har behörighet i ett ämne, "Ekonomiska ämnen". Kanske fler som delar den erfarenheten?

- LÅNG!

- Jag jobbar just nu som verksamhetskonsult i ett privat företag. I mina uppgifter ingår bl a att utbilda skolledning/lärare i schemaläggning i datorbaserat program samt andra

skoladministrativa system. Jag lägger även schema på uppdrag från skolor som inte klarar det själva. I arbetet ingår även kursplanering/försäljning av kurser till skolor.

- Skalfrågorna kan vara svåra att besvara, t ex om man varit nöjd med sin handledare under utbildningen. Jag var mycket nöjd med den första men inte särskilt nöjd med den andre. Satte därför ett medelbetyg (vi hade mer än en under vår utbildning i början av 90-talet).

- Jag arbetar på en Landstingsägd skola. Underliga svars alternativ till en del frågor... - Svaret på fråga 8 skall vara >20 är.

- Största omställningen vid byte av yrke har varit kulturkrocken mellan det privata näringslivets företagskultur och skolvärldens kultur. Lärare är ofta rädda för förändringar och ifrågasättande och inte alltid helt professionella i sin attityd.

- Bra utformad undersökning, relevanta frågor och alternativ.

- Att vara företagschef och lärare är nästan samma sak. Läraren ska vara ledaren i klassrumet. Precis som en företagschef ska man motivera, lösa konflikt och mäta om målen uppnås. Allt detta gör en lärare för betydligt mindre lön än vad en företagschef får. Samtidigt ansvarar läraren för dokumentationen av elevens kunskapsutveckling och välmående (fysiskt och psykiskt). Läraren får för lite stöd av Skolverket. Läraryrket på gymnasienivån spädas ut mer och mer. Min uppfattning är att många tycker att varje dag blir tråkigare och tråkigare att vara lärare. Jag själv funderar på att lämna yrket. Jobbet är inte så kul när man inte håller med alla satsningar som görs t.ex. krav på lärarlegitimation, dokumentation/åtgärdsprogram, m.m. Pengar är inte det viktigaste men det hjälper inte heller att varje månad när jag får min låga lön känner jag mig inte så uppskattad.

- Jag arbetar fortfarande inom skolans värld men som rektor

- Lärare har en fullt tillräcklig lön. Åtminstone på gymnasienivå. Slå ut den per timme på ett år (dvs med loven inkluderade) och den är lika hög som andra högutbildade yrkesgrupper, om inte högre.