Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola
TRYGGHETSMÄTNING BLAND
STUDENTER I MALMÖ
UPPLEVD TRYGGHET OCH UPPLEVD RISK
ATT UTSÄTTAS FÖR BROTT I NÄRVARO AV
POLIS
NATHAN H.A. HENRIKSSON
JOHANNES MATTSSON
TRYGGHETSMÄTNING BLAND
STUDENTER I MALMÖ
UPPLEVD TRYGGHET OCH UPPLEVD RISK
ATT UTTSÄTTAS FÖR BROTT I NÄRVARO AV
POLIS
NATHAN H.A. HENRIKSSON
JOHANNES MATTSSON
Henriksson, N & Mattsson, J. Trygghetsmätning bland studenter i Malmö. Upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i närvaro av polis.
Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2017.
Abstrakt: Denna studie har haft som syfte att med hjälp av en kvantitativ
enkätundersökning undersöka om närvaron av poliser har någon påverkan på den upplevda tryggheten och upplevda risken att bli utsatt för brott bland studenter på fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. En enkätundersökning med hjälp av bilder i trygga respektive otrygga miljöer med respektive utan polisnärvaro har genomförts bland 114 studenter. Resultatet visar bland annat att
polisnärvaro påverkar den upplevda tryggheten positivt i redan otrygga miljöer, medan den i redan trygga miljöer påverkar den upplevda tryggheten negativt. Vidare bidrar fotpatrullerande poliser till en högre upplevd trygghet och lägre upplevd risk att utsättas för brott än vad bilpatrullering gör. Studien fann
skillnader bland individer med olika kön men inte bland individer med t.ex. olika ålder eller bakgrund.
Nyckelord: Enkät, Malmö, otrygghet, polisnärvaro, risk för brott, studenter, trygghet.
STUDY OF FEAR OF CRIME
AMONG STUDENTS IN MALMÖ
EXPERIENCED FEAR OF CRIME AND
EXPERIENCED RISK OF CRIME IN THE
PRESENCE OF POLICE
NATHAN H.A. HENRIKSSON
JOHANNES MATTSSON
Henriksson, N & Mattsson, J. Study of fear of crime among students in Malmö. Experienced fear of crime and experienced risk of crime in the presence of police. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and society, Department of criminology, 2017.
Abstract: This study aims to examine whether the presence of the police has an impact on the perceived fear of crime and the perceived risk of being subjected to crimes among students at the faculty of Health and society at Malmö University, using quantitative questionnaires. A survey of images in safe and unsafe
environments with or without police has been conducted among 114 students. The results show, among other things, that police staff have a positive impact on the perceived fear of crime in already unsafe environments, while in already safe environments they have a negative impact on the perceived fear of crime. In addition, foot patrol policemen contribute to a higher perceived safety and lower perceived risk of crime than car patrol. The study found differences among individuals with different sexes but not among people with e.g. different age or background.
Keywords: Fear of crime, Malmö, presence of police, risk of crime, students, survey.
FÖRORD
Denna C-uppsats har varit lärorik och spännande att genomföra. Vi vill tacka Zoran Vasiljevic för stöd och vägledning, samt Maria Doyle, Louise Frogner och Henrik Andershed för tillgång till er enkät samt användning av bilder. Utan er hade detta arbete varit ett betydligt större hinder att överstiga. Tack!
Malmö 2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ... 7
1.2. Syfte och frågeställningar ... 7
2. Bakgrund ... 8
2.2. Polisnärvaro och upplevelser av trygghet ... 9
2.2.1. Svensk kontext ... 9
2.2.2. Utländsk kontext ... 11
2.3. Teori ... 12
2.3.1. Broken Windows teorin ... 12
2.3.2. Rutinaktivitetsteorin ... 13
3. Definitioner och begränsningar ... 13
4. Metod och material ... 14
4.1. Urval ... 15
4.2. Material - enkät ... 15
4.3. Variabler ... 16
4.4. Statistiska analyser ... 18
4.5. Etiska aspekter ... 19
5. Resultat och analys ... 20
5.1. Bakgrundsfaktorer kopplat till otrygghet, oro och förtroende för polis samt samband mellan upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott ... 21
5.2. Medelvärde av upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i situationer med eller utan polisnärvaro ... 24
5.3. Medelvärde av upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i situationer med olika typer av polisnärvaro ... 26
5.4. Skillnader i medelvärde av upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott med hänsyn till kön, ålder, bakgrund och utbildningsinriktning ... 28
6. Diskussion ... 30
6.1. Metoddiskussion ... 30
6.1.1. Validitet ... 30
6.1.2. Reliabilitet ... 31
6.1.3. Bristernas påverkan på resultatet ... 32
6.2. Resultatdiskussion ... 32
6.2.1. Förklaring av svar på frågeställningar utifrån teori ... 33
6.2.2. Resultat i relation till tidigare forskning ... 33
6.2.3. Tillämpning av studiens resultat ... 34
6.2.4. Framtida studier ... 34
7. Slutsatser ... 35
Referenser ... 36
Bilaga 2: Enkät ... 43 Bilaga 3: Utlåtande etikansökan ... 59
1. INLEDNING
Efter den senaste tidens skjutningar i Malmö är det troligt att detta har påverkat tryggheten bland individer i staden. Förändringen av tryggheten/den upplevda otryggheten bland individer speglas också i den senaste Nationella
trygghetsundersökningen (NTU) år 2016, där otryggheten generellt visat sig ha ökat i samhället i jämförelse med tidigare år (Brottsförebyggande rådet (Brå), 2017). Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att polisen har effektiva och kostnadseffektiva metoder om hur man främjar tryggheten i samhället, inte minst i Malmö. Konsekvenser av att man upplever hög otrygghet kan påverka personers livskvalitet negativt (Brå, 2017). Detta i form av att man bl.a. väljer andra vägar när man är ute, undviker att gå på aktiviteter eller ändrar sitt beteende på annat vis för att undvika de situationer som känns otrygga (Box, Hale & Andrews, 1988; Brå, 2017). Enligt Brå (2017) svarade ca 34 % att de någon gång under året hade valt en annan väg och ca 12 % att de hade avstått från en aktivitet under året på grund av otrygghet. Trots detta är det en relativt liten grupp i samhället som mycket ofta ändrar sitt beteende på grund av otrygghet, ca 4 % av befolkningen svarade att de mycket ofta valde en annan väg och ca 1 % av befolkningen att de mycket ofta undvek en aktivitet (a.a.). Dock ansåg en femtedel av de som kände sig otrygga att deras otrygghet hade påverkat deras livskvalitet negativt (a.a.).
Ett av polisens uppdrag är att arbeta för ett tryggare samhälle vilket framkommer av §1 Polislagen 1984:387 (PL): ”Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska polisens arbete syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp” (PL §1, 1984:387). En vanlig metod som polisen använder sig av för att arbeta med trygghetsfrågan är patrullering, detta eftersom polisens närvaro, om så gående, på motorcykel eller i polisbil, visat sig bidra till en ökad trygghet och minskad brottslighet (Larsson, Granér & Gundhus, 2016). Enligt en undersökning består polisarbetet till cirka en tredjedel av att poliserna patrullerade i någon form (Holgersson & Knutsson, 2012). Men om polisnärvaro faktiskt har en effekt på trygghet är ett omdebatterat ämne och har varit så de senaste 40 åren (Larsson m.fl., 2016).
Denna studie kommer att utgå ifrån en studie i Örebro där respondenterna fick svara på hur trygga de skulle vara i olika miljöer med eller utan närvaro av uniformerade personer (poliser, ordningsvakter och polisvolontärer) genom olika fotografiska bilder (Doyle, Frogner & Andershed, 2015). För att få en tydligare bild om hur tryggheten och risken att utsättas för brott påverkas av polisnärvaro i andra städer i Sverige kommer denna studie därför fokusera på hur detta påverkar
studenter på fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. Studien kommer även undersöka om det finns skillnader mellan individer med olika bakgrund.
1.2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka om närvaron av poliser har någon påverkan på den upplevda tryggheten och upplevda risken att bli utsatt för brott
De frågeställningar som studien avser att besvara är:
Har närvaron av polis påverkan på den upplevda tryggheten och upplevda risken att bli utsatt för brott?
Finns det skillnader i upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i trygga respektive otrygga miljöer i närvaro av polis?
Finns det skillnader i upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i närvaro av två poliser, sex poliser eller polisbil?
Finns det skillnader i upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i närvaro av polis bland individer med olika kön, ålder, bakgrund och utbildningsinriktning (kriminologi kontra socialpsykiatri)?
2. BAKGRUND
Trygghet kan förekomma i flera olika kontexter som exempelvis brottslighet, hälsa, ekonomi eller upplevnadsförhållande (Torstensson Levander, 2007). Varav den första, d.v.s. brottslighet, kommer ligga i fokus i denna studie. Det finns ingen universell definition på vad som menas med trygghet (Mellgren & Kronkvist, 2013), vilket har lett till att flera olika definitioner skapats. I engelsk litteratur brukar man även använda begreppet fear of crime, vilket ses som en synonym till otrygghet/trygghet trots att den direkta översättningen närmare skulle vara rädsla för brott (Mellgren & Kronkvist, 2013; Torstensson Levander, 2007). Dock brukar man i den allmänna debatten använda sig av frågor rörande personers kännedom om brott, egna brottsupplevelser, kännedom om den lokala
brottsligheten, ålder, kön etc. för att mäta och förklara variationen av trygghet (Torstensson Levander, 2007).
Trygghet kan ses som ett paraplybegrepp som kan delas upp med skillnad mellan affektion och kognition (Egnell & Ivert, 2016; Mellgren & Kronkvist, 2013). Affektiva uttryck är exempelvis rädsla som larmar för fara, men även andra reaktioner som t.ex. oro, ilska, sorg eller ledsamhet ingår i denna kategori och kan bidra till andra reaktioner (a.a.). Kognition innefattar istället exempelvis risk, som bygger på rationell övervägning av fara (a.a.). I denna övervägning innefattas personens egen upplevelse om hur stor problemnivån är, vilket kan påverkas av bl.a. media eller ovetskap om att brottsligheten förändrats (a.a.). Personers reaktion kan också variera beroende på vilken bakgrund de har och var de befinner sig, som exempelvis geografisk plats eller situation (Mellgren & Kronkvist, 2013).
Ett vanligt motargument varför man inte kan mäta trygghet är för att det är subjektivt och därmed skiljer sig mellan olika personer (Torstensson Levander, 2007). För att därför kunna mäta begreppet bör det operationaliseras till flera mindre dimensioner som sedan kan ge en indikation på tryggheten (Mellgren & Kronkvist, 2013; Torstensson Levander, 2007). Tanken är att man mäter de olika dimensionerna var för sig och sedan indexerar resultatet till en sammanlagd trygghetsvariabel (a.a.). Denna studie kommer utgå ifrån Doyle, Frogner &
Andersheds (2015) användning av begreppet, d.v.s. att med anledning av att syftet med studien inte är att mäta personers reaktioner eller attityder till kriminalitet så kommer begreppet trygghet användas som helhet och utifrån detta se hur det påverkas i närvaro av polis eller polisbil. Det finns brister med att använda
begreppet på detta vis, bl.a. så kan man inte vara helt säker på vad man mäter då man inte noggrant definierar begreppets innebörd i studien. Dock ses det som en nödvändighet att begreppet används på ett liknade sätt som Doyle m.fl. (2015) gjorde för att göra det möjligt att kunna jämföra de olika studierna.
2.2. Polisnärvaro och upplevelser av trygghet
I följande avsnitt presenteras tidigare polisiära insatser kopplat till trygghet i svensk och utländsk kontext. Anledningen till att avsnittet delas in i ”svensk kontext” och ”utländsk kontext” är för att det finns problem med att dra slutsatser i Sverige baserat på erfarenheter från t.ex. amerikanska storstäder (Wikström, Dolmén & Fermefors, 1997). Detta eftersom problemnivån och problembilden kan skilja sig påtagligt från svenska städer (a.a.).
2.2.1. Svensk kontext
År 1997 genomförde Wikström, Dolmén och Fermefors en utvärdering av ett projekt i Eskilstuna som påbörjades i mars år 1996 och pågick i drygt ett år. Projektet handlade om att minska brottsligheten och öka allmänhetens trygghet i stadskärnan genom ett mer fokuserat polisarbete och en sänkt toleransnivå (Wikström m.fl., 1997). I projektet utökade man antalet synliga, uniformerade poliser i centrum med anledning av att sänka brottstoleransen och därigenom öka tryggheten (a.a.). Likaså fokuserade man på att t.ex. minska alkoholförtäringen på allmänna platser i stadskärnan och man arbetade även med att få bort ungdomar från centrum på kvällstid (a.a.). Utvärderingen baseras på en jämförelse av resultatet från två undersökningar vid olika tidpunkter bland ett slumpmässigt urval av befolkningen i Eskilstuna (a.a.). Den första undersökningen skedde i början av 1996 och den andra undersökningen skedde i början av 1997 då projektet pågått under en period (a.a.). Ett antal frågor om trygghet i Eskilstuna centrum besvarades i undersökningen men man fann inte någon större skillnad i rapporterad trygghet mellan de två åren (a.a.). Dock fann man en signifikant minskning av otrygghet bland ”höganvändargruppen” under projekttiden, d.v.s. bland de som ofta vistades ute sent och som ofta vistades i Eskilstuna centrum (a.a.). Insatsen kan alltså haft en positiv effekt på vissa individers upplevelse av trygghet i stadskärnan (a.a.). Att projektet genomfördes under en relativt kort tidsperiod kan vara en av anledningarna till att inga större effekter på trygghet påvisades då en förändring kräver tid (a.a.).
Till skillnad från Eskilstunaprojektet som endast pågick i ett år fann Roos, Lundberg & Korsell (2012) i sin utvärdering av lokala poliskontor under fyra år större skillnader i upplevelsen av trygghet bland allmänheten än vad Wikström m.fl. (1997) gjorde. Syftet med lokala poliskontor är inte bara att minska
brottsligheten i ett område, utan även att minska människors rädsla och otrygghet (Larsson, Granér & Grundhus, 2016). Lokala poliskontor är en strategi som fokuserar på närmiljön med syfte att öka polisnärvaron och förbättra kontakten med individer som exponeras i ett område (Roos, Lundberg & Korsell, 2012). Metoden önskar leda till ett ökat förtroende för polisen och en ökad trygghet i området (a.a.). Lokalt polisarbete är något som först etablerades i Sverige år 2006 efter en tids oroligheter i områden i Stockholms län (a.a). Utvärderingen har skett av de femton första lokala poliskontoren i Stockholms län där kvalitativ data samlats in för att sedan kompletteras med trygghetsundersökningar (a.a.). Trygghetsundersökningen skedde först år 2006 och sedan år 2010 för att kunna beskriva och jämföra resultaten mot varandra (a.a.). För de flesta områdena upplevdes situationen som bättre år 2010, men för flera områden var skillnaderna
för små för att antas vara statistiskt signifikanta (Roos, Lundberg & Korsell, 2012). Dock finns det flera tecken på att otryggheten och människors oro för brott i områden med lokala poliskontor minskat generellt (a.a.).
Utöver de två utvärderingarna av polisiära insatser som varit till syfte att öka tryggheten bland allmänheten har man i Örebro genomfört en undersökning för att analysera om och i vilken utsträckning människors upplevelse av trygghet
påverkas av olika uniformerade personers närvaro (Doyle, Frogner & Andershed, 2015). Undersökningen genomfördes bland studenter på universitetet i Örebro och bland allmänheten i staden (a.a.). Datainsamlingen skedde genom en enkät där respondenterna fick titta på bilder i både trygga och otrygga miljöer med och utan närvaro av uniformerade personer för att därefter bedöma sin upplevelse av trygghet (a.a.). De uniformerade personerna innefattade patrullerande poliser, ordningsvakter, polisvolontärer och polisbil (a.a.). De huvudsakliga resultaten man fann i studien var att patrullering inte ledde till någon ökad trygghet i en redan trygg miljö (a.a.). Dock gjorde den det i redan otrygga miljöer oavsett typ av uniformerad personal som var närvarande (a.a.). Enligt Doyle m.fl. (2015) har alltså inte patrullering någon effekt på redan trygga situationer då närvaron av uniformerade personer i denna miljö snarare sänker otryggheten än ökar tryggheten, vilket stöds av deras resultat. Av resultatet framgick även att
fotpatrullerande poliser minskar otryggheten mest, likaså blir man mindre otrygg av all slags fotpatrullering i jämförelse med närvaro av polisbil (a.a.). I övrigt var resultatet detsamma för kvinnor som för män och för personer i olika åldrar, med ett fåtal skillnader (a.a.).
En annan nödvändig aspekt att ta hänsyn till vid analysen av tidigare insatser är hur kopplingen mellan brottslighet och människors upplevelse av trygghet ser ut. Torstensson Levander (2007) nämner en möjlig hypotes att individers
trygghetsupplevelser inte behöver vara kopplat till brottslighet, utan det kan vara andra förhållanden som påverkar upplevelsen av otrygghet i olika situationer. Denna hypotes stärks från resultatet av ett projekt i Landskrona år 2006 där man satsade på många olika åtgärder, i detta fall inte polisiära insatser, för att öka tryggheten och bryta brottsutvecklingen i staden (Burcar & Wästerfors, 2007). Bakgrunden till insatserna var att en stor del av invånarna kände sig väldigt otrygga i vissa delar av kommunen men även för att en ökning skett av antalet anmälda våldsbrott och personrån i centrum främst bland ungdomar (a.a.). Målet med studien var att följa upp de olika trygghetsåtgärderna för att redovisa det sammanfattande resultatet (a.a.). Underlaget bestod bland annat av statistik från polis och Brå, en jämförbar trygghetsundersökning och en enkätundersökning som genomfördes bland invånarna (a.a.). Resultatet visade att antalet anmälda
misshandelsfall och personrån minskade under år 2006 (a.a.). Men vad resultatet även visade var att invånarnas otrygghet, trots den minskade brottsligheten, var ännu högre än året innan (a.a.). Vad man dock ska ha i åtanke är att den upplevda otryggheten verkade vara densamma när man besöker andra städer och inte enbart när man befinner sig i Landskrona (a.a.). Resultatet bidrar ändå till en spekulation i att individers upplevelse av trygghet inte är direkt kopplat till faktisk
brottslighet. Vad som verkar vara den största orsaken till känslan av otrygghet bland invånarna är de olika ungdomsgängen som befinner sig i centrum (a.a.). Trots att gängen inte nödvändigtvis utgör en risk eftersom brottsligheten har minskat i staden, är det till stor del på grund av dessa gäng som otryggheten finns kvar (a.a.). Vad som även verkar påverka individers upplevelse av otrygghet är
medierna som skrämt upp allmänheten genom en rapportering av brottslighet och försämring i staden (Burcar & Wästerfors, 2007).
2.2.2. Utländsk kontext
En insats som hade som avsikt att minska allmänhetens rädsla för brott gjordes i Baltimore, USA år 1982 (Cordner, 1986). Insatsen genomfördes i tre olika faser (a.a.). I den första fasen genomfördes patrulleringar i de specifika områdena som insatsen riktade sig till (a.a.). I den andra fasen utökade polisen sin närvaro i områdena med mer patrullering, möten med allmänheten angående
brottsförebyggande arbete, dörrknackning m.m. (a.a.). Den sista fasen fokuserade på de problem som allmänheten ansåg vara de viktigaste (a.a.). Insatsen nådde måttlig framgång då rädslan för brott minskade något (a.a.). Dock kan man inte direkt uttala sig om vad som gjorde att denna förändring skedde då insatsen innefattade flera olika typer av arbeten som kan ha haft olika effekt (a.a.). Vidare använde man sig inte av något kontrollområde, vilket gör att man inte vet om det rör sig om en allmän förändring i rädslan till brott (Doyle, Frogner & Andershed, 2015). En annan studie som hade som avsikt att mäta polisnärvaros påverkan
genomfördes av Winkel (1986) i Zaanstadt, Nederländerna. Genomförandet av studien skedde genom att respondenterna i staden fick svara på en enkät rörande brottslighet och andra lokala problem (Winkel, 1986). Detta gjordes i två olika grupper där ena gruppen fick fylla i enkäten i närvaro av polis och den andra gruppen utan närvaro av polis (a.a.). Resultatet visade på att den grupp som fyllde i enkäten i närvaro av polis hade signifikant lägre rädsla för brott än den andra gruppen (a.a.). Dock har kritik riktats mot denna studie med hänsyn till att
respondenterna kanske har svarat socialt önskvärt med anledning av polisnärvaron men även pga. att situationen som polisen befann sig i inte speglar den vanliga situation man brukar se poliser i, d.v.s. fotpatrullerande (Doyle, Frogner & Andershed, 2015). Ytterligare en insats som gjorts i USA med syfte att påverka tryggheten genom polisnärvaro inleddes i Flint, Michigan år 1979 och varade i tre år (Trojanowicz & Baldwin, 1982). De boende blev intervjuade en gång om året angående insatsens effekt (a.a.). Resultatet visade på att under insatsen kände sig sju tiondelar mer trygga än före insatsen (a.a.). Man fann även att i områden som polisen enbart patrullerade i till fots var befolkningen mer positivt inställda till polisen än i de områden som enbart fick bilpatrullering (a.a.). Dock försämrades resultaten efter treårsperioden, detta tros bero på att vid denna tid utökade polisen det område som de patrullerade i vilket gjorde att mängden resurser som varje område fick blev mindre (a.a.). I likhet med Cordner (1986) så använde
Trojanowicz & Baldwin (1982) inget kontrollområde samt så gjorde fotpatrullerna andra arbeten utöver patrulleringen, vilket kan ha haft påverkan på resultatet.
I en annan studie som gjordes av Van De Veer, Lange, Haar & Karremans (2012) i Amsterdam, Nederländerna fann man ett varierande resultat. Studien gjordes i två delar. I den första delen undersöktes huruvida polisnärvaro påverkade
tryggheten i redan trygga miljöer (Van De Veer m.fl., 2012). Detta gjordes genom att besökare i tre olika köpcentrum blev intervjuade angående deras upplevda trygghet (a.a.). Man delade även upp besökarna i grupper, där ena gruppen var besökare vid tillfällen som polisen var närvarande och patrullerade i köpcentrumet samt att en polisbil var synlig utanför (a.a.). I den andra gruppen var det inga poliser närvarande (a.a.). Resultatet visade att för kvinnor skedde det ingen förändring i hur de svarade beroende på om polisen var närvarande eller inte, medan män kände sig mindre trygga när polisen var närvarande (a.a.). I den andra delen av studien undersökte man om polisnärvaro påverkade trygghet olika,
beroende på om det var en trygg respektive otrygg miljö (Van De Veer m.fl., 2012). Detta gjordes genom en enkätundersökning bland studenter där man fick se olika bilder och svara på frågor relaterat till dessa (a.a.). Beroende på vilken grupp man tillhörde (1-4) kunde den sista bilden vara en trygg/otrygg miljö med/utan poliser (a.a.). Resultatet visade på att i en trygg miljö hade polisen en negativ påverkan på den upplevda tryggheten, medan i en otrygg miljö påverkade polisnärvaron tryggheten positivt (a.a.).
I Newark och Houston, USA, år 1983 och 1984 genomfördes det flertalet olika insatser för att bl.a. minska rädslan för brott (Pate, Wycoff, Skogan & Sherman, 1986). Detta replikerades även år 1987 och 1988 i Birmingham och London, England (Bennett, 1991). Insatserna som genomfördes i Newark och Houston skiljde sig från varandra och innebar bl.a. att man startade grannsamverkan, satte in fotpatrullering, öppnade en ny polisserviceenhet och vissa områden tilldelades ”sin” polis (Pate m.fl., 1986). Resultatet visade inte på någon signifikant
förändring i rädslan för brott, men personer i områden där polisen hade varit mer aktiva i kände sig mer trygga än de i andra områden (a.a.). Dock som tidigare nämnts gör mängden av olika insatser att man inte kan säga vad de olika insatserna haft för resultat. Liknande resultat fick Bennet (1991) i sin studie i Birmingham och London. Dock med skillnad i att man inte kunde se att det hade skett en minskning av brott eller social oordning i de två Engelska städerna, vilket kunde ses i studien av Pate m.fl. (Bennett, 1991).
2.3. Teori
Med hjälp av teori ger det oss en möjlighet att förstå verkligheten då teori leder oss till att dels designa nya studier men även till att förstå och förklara resultat (Mellgren, Tiby & Torstensson Levander, 2014). Teorier varierar i förklaringsnivå där exempelvis individ, grupp, bostadsområde och samhälle är framträdande perspektiv inom kriminologin (a.a.). I denna studie kommer Broken Windows teorin och Rutinaktivitetsteorin vara i fokus eftersom dessa teorier ger olika förklaringar till polisers påverkan på otrygghet och risk att utsättas för brott.
2.3.1. Broken Windows teorin
Teorin om Broken Windows skapades av Wilson & Kelling (1982) som menade att det inte var dåliga personer som skapade brott och brottslighet utan det var dåliga områden (Lilly, Cullen & Ball, 2011). Teorin förklarar att fysiska och/eller sociala ordningsstörningar i ett område (exempelvis nedskräpning, skadegörelse, ungdomsgäng och klotter) leder till en ökad brottslighet och en förhöjd otrygghet bland individer (Egnell & Ivert, 2016; Mellgren & Kronkvist, 2013). Då individer i ett område känner sig otrygga till följd av en nedgången miljö minskar den sociala kontrollen och färre människor vågar visats ute på offentliga platser (a.a.). Detta kan i sin tur skapa en ond spiral och leda till ökade ordningsstörningar och fler brott i området (a.a.). Enligt teorin leder ett krossat fönster till fler krossade fönster vilket i sin tur leder till ytterligare eskalerande oordning i området (Wilson & Kelling, 1982). Detta genom att det krossade fönstret påverkar den sociala kontrollen som i sin tur påverkar brottsligheten (a.a.).
I områden med ordningsproblem är fler närvarande poliser ett alternativ för att skapa mer ordning (Wilson & Kelling, 1982). Av intresse för denna studie problematiserar Wilson & Kelling (1982) skillnaden mellan polispatrullering till fots respektive i bil, där fotpatrullering upplevs som mest framgångsrikt. Individer boende i områden med fotpatrullerande poliser verkade känna sig säkrare, fastän
fotpatrullering inte verkade ha någon större effekt på brottsligheten i sig (Wilson & Kelling, 1982). Detta förklaras genom att man ofta fokuserar på otrygghet i relation till brott, medan trygghet som är relaterat till oordning ofta ignoreras (a.a.).
2.3.2. Rutinaktivitetsteorin
I en annan teori där polispatrullering anses spela en nyckelfaktor är
Rutinaktivitetsteorin. Rutinaktivitetsteorin handlar om att minska tillfällena för brott i människors vardag (Cohen & Felson, 1979). Teorin baseras på tre huvudfaktorer som antas leda till brott när de sammanfaller i tid och rum: en motiverad gärningsman, tillgång till ett lämpligt brottsobjekt/offer och avsaknad av kapabla väktare (a.a.). Rutinaktiviteter innefattar alla aktiviteter som
allmänheten är engagerade i som exempelvis skola, arbete och fritid (Ivert & Kronkvist, 2014). Dessa aktiviteter i sig kan förhindra eller underlätta att brott begås och även påverka trygghetsupplevelsen bland individer (a.a.). På platser där få människor rör sig när det blivit mörkt kan av en del uppfattas som otrygga, likaså kan platser där aktiviteter pågår under nattetid också upplevas som otrygga (a.a.). Kapabla väktare som potentiellt förebygger brott och skapar trygghet kan egentligen vara vem eller vad som helst (Doyle, Frogner & Andershed, 2015). Polisen har dock ett stort ansvar att verka som kapabla väktare för att avskräcka potentiella gärningsmän att begå brott och göra allmänheten tryggare i samhället (Doyle m.fl., 2015; Ivert & Kronkvist, 2014). En kapabel väktare behöver alltså inte enbart vara en polis eller annan ordningspersonal, utan det kan även vara andra mänskor eller t.ex. övervakningskameror som ökar upptäcktsrisken för gärningsmannen (Doyle m.fl., 2015; Lilly m.fl., 2011). Vad som avses med ett lämpligt brottsobjekt/offer är ett fysiskt objekt, person eller annan ägodel som gärningsmannen skulle vilja olovligt ta eller kontrollera (Lilly m.fl., 2011). En motiverad gärningsman är en person som har motivation eller benägenhet till att begå ett brott (a.a.). En central del av teorin är att det inte enbart räcker med att det finns en motiverad gärningsman, utan det krävs även en situation som är lämplig för brott (a.a.)
3. DEFINITIONER OCH BEGRÄNSNINGAR
I studien kommer trygghet undersökas kopplat till situationer som kan upplevas som hotfulla eller skrämmande (exempelvis hängande ungdomsgäng, mörker, ensliga platser, risk för brott etc.). Trygghet som begrepp är allmänt komplicerat och det finns ingen universell definition (Mellgren & Kronkvist, 2013;
Torstensson Levander, 2007). Som tidigare nämnts i rapporten kommer denna studie utgå ifrån samma definition som Doyle, Frogner & Andershed (2015) använde för att förbättra jämförbarheten mellan studierna. Definitionen lyder att med anledning av att syftet med studien inte är att mäta personers reaktioner eller attityder till kriminalitet kommer denna studie att använda begreppet trygghet som helhet och utifrån detta se hur det påverkas i närvaro av polis eller polisbil.
Studiens definition av skillnaden mellan otrygghet och trygghet är att trygghet är positivt betingat medan otrygghet är negativt betingat. En djupare definition av begreppet trygghet kommer inte göras i denna studie med anledning av att syftet är att undersöka hur närvaron av polis påverkar tryggheten. Studien kommer alltså inte mäta urvalets totala trygghet.
Risk är en kognitiv känsla att se på situationer där individen får möjlighet att, utefter ens egen upplevelse och förmåga, överväga faran i situationen (Egnell & Ivert, 2016). Dock innebär detta inte att den upplevda risken är densamma som den faktiska risken, då den är begränsad av individens egen uppfattningsförmåga och insikt i situationen (a.a.).
Definitionen av relativt trygg respektive relativt otrygg miljö kommer utgå ifrån Doyle, Frogner & Andersheds (2015) definition. De har utgått ifrån en allmänt accepterad bedömning av vad som anses vara en relativt trygg respektive relativt otrygg miljö. Exempel på otrygga miljöer är mörker, situationer med hängande ungdomsgäng eller ensliga platser (a.a.). Exempel på trygga miljöer är dagtid eller befolkade miljöer (a.a).
Slutligen behövs ett förtydligande av vad studien menar med polisnärvaro då studien har som syfte att undersöka polisnärvaros påverkan på trygghet och risk att utsättas för brott. Polisnärvaro innefattar situationer med närvaro av
fotpatrullerande polis/poliser eller bemannade polisfordon, t.ex. polisbil.
4. METOD OCH MATERIAL
Metoden som valts i studien är en enkätundersökning med hjälp av statistiska analyser. Enkät som metod har visat sig vara den mest förekommande metoden att undersöka trygghet på, både internationellt och i Sverige (Heber, 2008). Studien tillämpar en kvantitativ metod vilket är lämpligt när man vill mäta utvecklingen, omfattningen och nivån av ett fenomen (a.a.). Mot denna bakgrund var valet av metod enkelt. Fördelarna med den valda metoden är att enkäter är en
resurseffektivmetod som är lätt att administrera (Bryman, 2011; Heber, 2008). Eftersom studien ska genomföras under relativt kort tid ansågs metoden vara den mest lämpliga att använda. Att man kan garantera individers anonymitet genom enkäter är även det en fördel när känsliga frågor ska besvaras (Heber, 2008). Likaså medför enkäter ingen intervjuareffekt, d.v.s. ingen påverkar de svar som individen lämnar på frågorna (Bryman, 2011). Dock med anledningen av att ansvariga individer för studien var närvarande i rummet när enkäten fylldes i skulle detta möjligtvis kunna leda till en mildare intervjuareffekt. En annan motivering till valet av metod är att utformningen av enkäten kan underlätta för deltagarna på olika sätt genom att t.ex. innehålla bilder (Heber, 2008). Denna fördel utnyttjas i studien, vilket anses vara en av studiens största styrkor.
Utöver fördelarna har metoden även sina begränsningar, vilka har försökt minimerats. Man brukar tala om att enkäter ger ett större bortfall än t.ex.
intervjuer, att man i enkäter inte har möjlighet till följdfrågor, att respondenterna kan se hela enkäten innan de besvarar frågorna och att enkäter inte passar alla respondenter (Bryman, 2011; Heber, 2008). För att undvika de potentiella nackdelarna har olika åtgärder vidtagits. Enkäterna har valt att delas ut, genomföras och samlas in i närvaro av ansvariga individer för studien vilket önskar öka svarsfrekvensen i enkätundersökningen. Vid utdelningen av enkäterna har tydlig muntlig information getts om t.ex. undersökningens syfte, hur enkäten går till samt information om samtycke och anonymitet. Detta framgår även på enkätens förstasida med tydliga skriftliga instruktioner. Varje enkät är också numrerad, vilket är till för att i de fall en respondent i ett senare skede skulle ändra
sig och inte längre vill vara med i undersökningen ska denna enkät kunna
identifieras och plockas bort. Detta sker genom att respondenten själv får anteckna sitt enkätnummer och sedan meddela de ansvariga individerna för studien via epost. Denna information gavs muntligen före utdelningen av enkäterna. För att så många studenter som möjligt skulle vara närvarande och besvara enkäten har undersökningen skett i början av lektionen eller när samtliga studenter kommit tillbaka ifrån rast. Ingen undersökning har därmed skett före rast eller i slutet av lektionen, detta eftersom det då finns en risk för att individer inte har tid till att stanna kvar och besvara enkäten. Att enkäten är relativt kort och består av 24 frågor upplevs vara en fördel för att undvika ”enkättrötthet”. Bryman (2011) rekommenderar att enkäten ser så tunn eller kort ut som möjligt så att individer inte ska bli avskräckta. Att enkäten innehåller bilder upplevs dessutom göra enkäten roligare (Bryman, 2011).
4.1. Urval
För att besvara frågeställningarna har denna studie valt att använda sig av ett bekvämlighetsurval för att välja ut respondenter. Detta gjordes genom att kontakta kursansvariga lärare för pågående kurser på fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. Enbart fakulteten för Hälsa och samhälle ingick i urvalet för att undvika behovet av flertalet etikprövningar. Totalt samlades det in enkäter från fyra olika klasser, varav tre hade utbildningsinriktning kriminologi och en socialpsykiatri. Valet av klasser gjordes utifrån deras tillgänglighet i anslutning till arbetet, och utifrån klassernas storlek, då studien hade som mål att undersöka ca 120 studenter (urvalsstorlek valdes utifrån tidsbegränsningar). Totalt samlades det in 114 besvarade enkäter. Ett bekvämlighetsurval är bra då det kräver mindre resurser än andra urvalstyper (Bryman, 2011). Genom användandet av ett
bekvämlighetsurval skulle andelen bortfall bli mindre. Detta då enkäterna kunde delas ut personligen vilket minskar bortfallet (a.a.). Dock påverkas studiens generaliserbarhet negativt av ett bekvämlighetsurval (a.a.). Optimalt sett skulle ett randomiserat och systematiskt urval använts, då detta skulle ge en bättre
generaliserbarhet och en mindre risk för urvalsfel. Urvalsfel innebär att urvalet blir skevt eller på annat sätt inte representativt för gruppen (a.a.). Urvalets storlek kan påverka studiens precession och minska urvalsfel, dock är detta inte alltid garanterat (a.a.). Vidare skulle en optimal studie krävt en större undersökning av det externa bortfallet då ett systematiskt externt bortfall i större grad kan innebära en felrepresentation av urvalet (a.a.). Detta skulle exempelvis kunna göras genom att undersöka antalet insamlade enkäter i förhållande till klassernas storlek. Detta har inte gjorts i denna undersökning då ett bekvämlighetsurval bara kan göra ett anspråk för den undersökta populationen. Därför anses detta som irrelevant för denna studie.
4.2. Material - enkät
Enkäten är utformad med inspiration från Doyle, Frogner & Andersheds (2015) undersökning i Örebro samt NTU 2016. Enkäten består av totalt 24 frågor, där 13 frågor behandlar upplevd trygghet samt risk att utsättas för brott kopplat till fotografiska bilder i olika miljöer och situationer med eller utan polisnärvaro (se bilaga 2). Bilderna är desamma som användes i studien i Örebro.
Bakgrundvariabler som undersökts i enkäten är kön, ålder, utbildningsinriktning och bakgrund (födelseland och föräldrars födelseland) för att kunna göra
jämförelser och dra slutsatser om olika individers upplevelse av trygghet och risk att utsättas för brott. Övriga kontrollfrågor berör t.ex. om man är orolig över brottsligheten i samhället, om man själv någon gång oroat sig för att någon
närstående ska drabbas av brott eller om man själv känt sig otrygg när man rört sig ute på allmänna platser.
Vid frågorna kopplat till de olika bilderna har respondenten fått skatta hur trygg eller otrygg man skulle känna sig om man befann sig i situationen som bilden illustrerar, där sex alternativ av trygghetsnivåer varit möjliga att välja mellan (0-inte alls trygg och 5-mycket trygg). Likaså har man fått rangordna hur stor man anser risken är för att bli utsatt för brott i den rådande situationen (0-ingen risk och 5-mycket stor risk). Bilderna har haft som mål att illustrera både relativt trygga och relativt otrygga miljöer, med och utan närvaro av poliser. Bilderna föreställer tre olika platser med förändring i om det är dag- eller nattetid och om det finns ingen, två eller sex poliser närvarande, eller om en polisbil krypkör förbi. I en miljö finns där även ett ungdomsgäng närvarande. För samtliga platser och tidpunkter förekommer dock inte alla kombinationer. En relativ trygg miljö speglas av bilderna tagna under dagtid i en stadsmiljö i Örebro. Denna miljö anses vara trygg då det är ljust ute och det är en befolkad offentlig plats. Samma
stadsmiljö nattetid är ett exempel på en relativt otrygg miljö, där även ett ”hängande” ungdomsgäng lagts till för att öka känslan av otrygghet.
Porträtteringen av de trygga respektive otrygga miljöerna grundar sig i tidigare forskning och generella uppfattningar av vad som är tryggt respektive otryggt (Doyle, Frogner & Andershed, 2015). Utöver bilderna tagna i stadsmiljön representerar bilder i två andra miljöer en relativt otrygg miljö, där inte andra människor är närvarande. Den ena miljön är en park och den andra miljön är en gångtunnel, båda under nattetid. Dessa bilder kompletterar den otrygga
stadsmiljön för att se polisers påverkan i varierande miljöer. Anledningen till att situationer med två respektive sex poliser undersöktes var för att studera om den upplevda tryggheten och risken att utsättas för brott skiljer sig åt beroende på mängden av poliser. Två poliser representerar ett lågt antal poliser och sex poliser representerar ett högt antal poliser. Placeringen av de patrullerande poliserna är densamma på samtliga bilder. När där finns två poliser på bilden är kvinnan alltid placerad till vänster och mannen till höger. I gruppen om sex poliser finns där alltid tre kvinnliga och tre manliga poliser. Detta motiveras med att man kan dra säkrare slutsatser om bilderna illustrerar samma polisnärvaro och inte skiljer sig åt från varandra. Bilderna som användes i enkäten är desamma som användes i studien i Örebro. Anledningen till att nya bilder inte tagits i Malmö är för att öka jämförbarheten mellan studierna men även pga. resurs- och tidsbrist. Vidare gör det att respondenterna i större utsträckning kan göra en objektiv bedömning av vad bilden visar. Detta eftersom bilder ifrån Malmö i större grad hade inneburit att fler kände igen områdena vilket skulle kunna bidra till att respondenten inkluderar andra faktorer om området som den redan vet om, men som inte visas på bilden. Detta skulle kunna påverka studiens möjlighet att isolera
undersökningsfaktorernas påverkan på varandra. Den ordning som bilderna följer i enkäten har slumpats fram med hjälp av ett datorprogram. Detta för att så liten påverkan som möjligt ska ha skett men även för att bildernas ordning inte ska vara självklar för respondenten.
4.3. Variabler
I studien har ett dataset med totalt 66 variabler skapats för att kunna göra analyser och besvara studiens frågeställningar. Variablerna har skapats utifrån frågorna i enkäten, där även några variabler indexerats genom en sammanslagning av flera variabler med syfte att kunna beskriva ett fenomen eller ett teoretiskt begrepp med hjälp av en variabel (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Samtliga index har
testats med hjälp av Cronbach’s Alpha för att mäta den interna konsistensen, vilket ger en indikation om ifall korrelationen mellan de sammanslagna
variablerna är tillräckligt stark (Djurfeldt & Barmark, 2009). Cronbach’s Alpha sträcker sig mellan 0 och 1 där 0,7 enligt Djurfeldt & Barmark (2009) är
gränsvärdet för att ett index ska anses vara lämpligt utformat. Samtliga index i detta dataset har överstigit denna gräns.
Datasetet består av fem bakgrundsvariabler som undersökts för att kunna studera skillnader och likheter mellan olika individers upplevda trygghet och risk att utsättas för brott i olika situationer och miljöer. Bakgrundsvariablerna är kön, ålder, utbildningsinriktning, födelseland och födelseland_föräldrar.
Utbildningsinriktning motsvarar vilken utbildning respondenten läser på
fakulteten för Hälsa och samhälle på Malmö högskola. Födelseland anger i vilket land respondenten är född och födelseland_föräldrar anger om båda eller en förälder är född i Sverige, eller möjligtvis utanför Sverige. Dessa två variabler är tänkta att motsvara en individs bakgrund. Förutom nämnda bakgrundsvariabler finns det variabler om bl.a. ens oro för brott, ens upplevelse av otrygghet på allmänna platser och ens förtroende för polisen som tillsammans besvarats genom sex olika frågor i enkäten. Ett index av oro skapades utifrån variablerna
oro_brottslighet, oro_närstående_utsatthet och oro_utsatthet, vilket resulterade i en variabel på en skala från tre till nio. Exempelvis så indikerar värde nio på variabeln index_oro att man är orolig som person. Även ett index för otrygghet skapades (otrygg_index) genom en sammanslagning av variablerna
otrygg_vanlig_dag och otrygg_vanlig_kväll. Detta resulterade i en variabel på en skala från två till sex, där värde sex indikerar en person med hög otrygghet. Huvudsyftet med dessa variabler var att komplettera bakgrundsvariablerna med några extra kontrollvariabler för urvalet. Se bilaga 1 (kodbok) för en närmare beskrivning om hur variablerna är kodade.
Kopplat till bilderna i enkäten har det skapats totalt 26 variabler i datasetet med två variabler per bild där en behandlar trygghet och en behandlar risk att utsättas för brott. Variabeln gällande trygghet antar värden på en skala från noll till fem där noll indikerar inte alls trygg och fem indikerar mycket trygg. Likaså antar variabeln angående risk att utsättas för brott värden från noll till fem, men här motsvarar istället noll ingen risk och fem mycket stor risk. Anledningen till att ordningen av svarsalternativen är omvända är för att kunna identifiera de individer som svarar på ett ogenomtänkt sätt (Bryman, 2011). För att enkelt skilja på
variablerna i datasetet är de t.ex. döpta till Bild1_trygghet och Bild1_risk, för att sedan fortsätta på samma vis för samtliga bilder.
Utöver variablerna kopplat till varje bild har 26 olika index skapats för att kunna mäta olika miljöers och situationers påverkan på en individs trygghetsupplevelse och ens upplevda risk att utsättas för brott. De flesta indexerade variabler av trygghet och risk att utsättas för brott antar värden på en skala från 0 till 5 likt övriga variabler. Först gjordes ett index av samtliga bilder som innehöll någon form av polisnärvaro, vilket även gjordes för samtliga bilder som inte innehöll någon polisnärvaro. Detta eftersom det skulle vara möjligt att utläsa skillnader om hur polisnärvaro generellt påverkar den upplevda tryggheten och upplevda risken att utsättas för brott bland individer. För att indexen skulle kunna jämföras mot varandra dividerades indexet med antalet variabler som det bestod av, då variabler med polisnärvaro var nio och utan polisnärvaro var fyra. Hade detta inte gjorts hade skalorna inte gått att jämföras mot varandra eftersom indexet med
polisnärvaro hade baserats på nio variabler och indexet utan polisnärvaro hade baserats på fyra variabler. Denna indexering resulterade i fyra nya variabler, där två behandlade trygghet och två behandlade risk.
Liknande index skapades för att kunna utläsa hur polisnärvaro påverkar individers upplevda trygghet och risk att utsättas för brott under dag- respektive nattetid, och hur detta skiljer sig åt. På samma sätt som tidigare dividerades indexet med antalet variabler som indexet bestod av vid sammanslagningen för att öka
jämförbarheten. Variabler som motsvarade polisnärvaro under nattetid var sex och variabler utan polisnärvaro under nattetid var tre. Variabler som motsvarade polisnärvaro under dagtid var tre och variabler utan polisnärvaro dagtid var en (vilken därför inte behövde indexeras). Denna indexering av variabler resulterade i sex nya variabler, där tre behandlade trygghet och tre behandlade risk. För att vidare studera hur polisnärvaro påverkar den upplevda tryggheten och risken att utsättas för brott i olika miljöer under nattetid skapades ytterligare index. Detta för att kunna studera skillnader mellan de tre olika miljöerna som bilderna i enkäten illustrerar, d.v.s. stadsmiljö, park och gångtunnel. Denna indexering ledde till fyra nya variabler, då alla inte behövde indexeras eftersom de enbart bestod av en bild. De variabler som indexerades dividerades likt tidigare med antalet variabler som indexet bestod av.
För att studera hur variationen av polisnärvaro påverkar individers upplevda trygghet och risk att utsättas för brott, d.v.s. om två poliser, sex poliser eller en polisbil är närvarande, har flera index skapats. Först indexerades alla olika kombinationer var för sig, för att kunna jämföra de mot varandra. Antalet bilder med närvaro av en polisbil var tre, antalet bilder med närvaro av två poliser var fyra och antalet bilder med närvaro av sex poliser var två. Precis som tidigare dividerades indexet med antalet variabler som det bestod av. Detta resulterade i sex nya variabler, där tre behandlade trygghet och tre behandlade risk att utsättas för brott. För att vidare studera hur olika typer av polisnärvaro påverkar individers upplevelse av trygghet och risk att utsättas för brott under dag- respektive nattetid skapades liknande index som tidigare och dividerades med antalet sammanslagna variabler. Bilder med närvaro av polisbil under nattetid var två och bilder med närvaro av två poliser under nattetid var tre. Detta resulterade i fyra nya
indexerade variabler. För övriga kombinationer d.v.s. sex poliser under nattetid och samtliga kombinationer av polisnärvaro under dagtid bestod enbart av en bild. Därför behövde inte dessa indexeras.
Slutligen indexerades samtliga trygghetsvariabler och riskvariabler kopplat till bilderna för att kunna studera om det finns ett samband mellan upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott. Skalorna sträcker sig från 0 till 78.
4.4. Statistiska analyser
Analyser som genomförts i studien är univariata- och bivariata analyser. Univariat analys har gjorts för att beskriva egenskaperna hos en variabel (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). I studien är det främst medelvärde som varit av fokus för att mäta och ange centraltendensen för olika variabler (a.a.), men även för att kunna jämföra de olika variablernas medelvärden mot varandra. I vissa fall har bara frekvenser använts i den univariata analysen.
Bivariata analyser har gjorts för att studera sambandet eller korrelationen mellan två variabler (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Tekniken för de olika
bivariata analyserna har berott på vilka variabeltyper som varit av intresse. Vid analys av två kvalitativa variabler har korstabeller och Chi2-test gjorts, vid analys av en kvalitativ och en kvantitativ variabel har jämförelse av medelvärden gjorts och vid två kvantitativa variabler har en regressionsanalys och räta linjens ekvation gjorts (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Huvudfokus i denna studie har varit jämförelse av medelvärden. Vid denna typ av analys har hänsyn tagits till om den oberoende variabeln har haft två eller flera kategorier. När skillnader i medelvärden testats mellan två kategorier har t-test gjorts och vid fler kategorier än två har variansanalys – anova gjorts (a.a.)
Normalfördelning har testats på de variabler som ingått i analyserna för att kunna göra en trovärdig tolkning (Bryman, 2011).
4.5. Etiska aspekter
En etikprövning av studien har genomförts och godkänts av etikrådet på Malmö högskola. Eftersom studien innehåller personuppgifter ansågs en etisk granskning av studien vara nödvändig. Att reflektera över etiska överväganden innan ett projekt startar är väsentligt när det gäller planeringen, genomförandet och presentationen av en studie (Ivert & Mellgren, 2014). Individskyddskravet är en utgångspunkt som är viktig att tänka igenom som handlar om att skydda de individer som studeras (a.a.). Individskyddskravet förtydligas i fyra huvudkrav som är grundläggande principer vid den etiska bedömningen av olika
forskningsprojekt; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ivert & Mellgren, 2014; Vetenskapsrådet, 2002).
Mot bakgrund av de fyra huvudkraven har det getts tydlig information, både muntligen och skriftligen, angående undersökningens syfte, ens frivilliga
deltagande och ens anonymitet. Tydlig information har getts om att ens samtycke till medverkan i studien har godkänts genom att man fyllt i enkäten och lämnat tillbaka den till de ansvariga individerna för undersökningen. Likaså poängteras det att ens medverkan är helt frivillig och att man har rätt till att avbryta sitt deltagande när man vill. Individens anonymitet garanteras i studien och det är enbart de ansvariga individerna för studien som har tillgång till enkätsvaren. Insamlade enkätsvar hålls inlåsta i ett kassaskåp under arbetets gång. Likaså har all data kodats in på en dator frånkopplad från internet och enbart sparats på två USB-minnen för att vara försäkrade om att data inte går förlorad. När arbetet är slutfört kommer enkäterna brännas upp och all data raderas. Allt för individens sekretess. I studien presenteras resultatet och materialet på gruppnivå vilket betyder att en identifiering av enskilda individer är omöjlig. Som tidigare nämnts har dock varje enkät markerats med ett enkätnummer som respondenten själv fått komma ihåg om man vill avbryta sin medverkan innan resultatet redovisas. Den etiska reflektionen är central hela vägen från projektets början till slut och de etiska reglerna måste följas (Ivert & Mellgren, 2014).
Studiens resultat anses inte kunna ge konsekvenser i form av social negativ stämpling av respondenternas tillhörighet, egenskaper etc. med anledning av att studien undersöker respondenternas upplevda trygghet och risk att utsättas för brott i närvaro av polis. Detta anses inte vara en social klandervärd egenskap, vilket där av inte anses kunna vara till respondenternas belastning.
5. RESULTAT OCH ANALYS
Av de 114 respondenterna var ca 75 % kvinnor och ca 25 % män. Inget externt bortfall förekom i enkätundersökningen. Medelåldern i urvalet var 23,42 år. I urvalet var ca 92 % födda i Sverige och ca 78 % hade minst en förälder född i Sverige. Den utbildningsinriktning som var mest förekommande bland
studenterna var kriminologi, ca 82 % studerade detta. I övrigt studerade ca 18 % socialpsykiatri och mindre än 1 % studerade annat.
Förutom bakgrundsfaktorerna innehöll enkäten några kontrollfrågor för att kunna beskriva urvalet ytterligare (se tabell 1). Ca 76 % av respondenterna känner inte sig otrygga när man befinner sig ute på allmänna platser en vanlig dag. Dock uppgav majoriteten, ca 56 %, att de känner sig otrygga någon gång när man befinner sig ute på allmänna platser en vanlig kväll. Angående respondenternas oro för brottsligheten i samhället uppgav majoriteten, ca 73 %, att de i viss utsträckning var oroliga över denna. Om man har oroat sig över att någon
närstående ska utsättas för brott svarade 50 % att de varit oroliga någon gång och 36 % svarade att de inte varit det. Angående ens oro över att själv bli överfallen eller misshandlad uppgav ca 53 % att de varit oroliga någon gång och ca 34 % uppgav att de inte känt sig oroliga. Majoriteten av urvalet, ca 86 %, uppgav att dom hade någorlunda eller stort förtroende polisen.
Tabell 1. Univariat analys av kontrollfrågor, andel i procent.
Andel i procent (%) Känner du dig otrygg när du är ute och går på allmänna platser en vanlig dag?
Nej 76,3
Ja, någon gång 19,3
Ja ofta 4,4
Känner du dig otrygg när du är ute och går på allmänna platser en vanlig kväll?
Nej 20,2
Ja, någon gång 56,1
Ja, ofta 23,7
Är du orolig över brottsligheten i samhället?
Nej, inte alls 16,7
Ja, i viss utsträckning 72,8
Ja, i stor utsträckning 10,5
Har det hänt under det senaste året att du oroat dig för att någon närstående till dig ska drabbas av brott?
Nej 36,0
Ja, någon gång 50,0
Ja, ofta 14,0
Har det hänt under det senaste året att du oroat dig för att du ska bli överfallen eller misshandlad?
Nej 34,2
Ja, någon gång 52,6
Har du i allmänhet förtroende för polisen?
Nej, absolut inte 0,9
Nej, inte så mycket 13,2
Ja, någorlunda 57,9
Ja, stort förtroende 28,1
5.1. Bakgrundsfaktorer kopplat till otrygghet, oro och förtroende för polis samt samband mellan upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott
T-test och variansanalys (anova) gjordes först för att studera hur otrygghet och oro skiljer sig åt bland individer i urvalet med hänsyn till några av de olika
bakgrundsfaktorerna (se tabell 2). Resultat som är statistiskt signifikanta (sig.) är av intresse, vilket betyder att det observerade sambandet inte har skett genom slumpen (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). 5 % brukar ses som en övre gräns, dock är signifikansnivåer under 1 % att föredra (a.a.). Sambandet mellan kön, d.v.s. mellan man och kvinna, kopplat till otrygghet och oro är statistiskt signifikant, då sig. värdena understiger 5 %. Baserat på detta resultat och utifrån medelvärdena kan man konstatera att kvinnor är mer otrygga och mer oroliga än män. Vid liknande analyser gällande respondenternas utbildningsinriktning förekom även här ett statistiskt signifikant resultat mellan grupperna, detta gäller otrygghet. Baserat på detta resultat och utifrån medelvärdena kan vi konstatera att individer som studerar kriminologi är mindre otrygga än de som studerar
socialpsykiatri.
Tabell 2. Test av skillnader i medelvärden, otrygghet och oro kopplat till bakgrundsfaktorer.
Medelvärde för index av otrygghet (a)
Sig. (a) Medelvärde för index av oro (b) Sig. (b) Kön Man 2,50 4,79 Kvinna 3,59 5,74
Signifikans mellan grupperna 0,000 0,001
Utbildningsinriktning
Kriminologi 3,20 5,41
Socialpsykiatri 3,90 6,05
Signifikans mellan grupperna 0,004 0,055
Födelseland
I Sverige 3,30 5,50
Utanför Sverige 3,44 5,56
Födelseland föräldrar
Båda födda i Sverige 3,30 5,46
En född i Sverige 3,29 6,00
Båda födda utanför Sverige 3,36 5,52
Signifikans mellan grupperna 0,968 0,608
Sig (a) = signifikans mellan grupperna för otrygghet. Sig (b) = signifikans mellan grupperna för oro.
Vid analyserna angående förtroende för polisen förekom inga statistiskt signifikanta resultat.
Regressionsanalys och räta linjens ekvation gjordes för att studera sambandet mellan ålder och otrygghet samt oro. I denna analys förekom inga statistiskt signifikanta resultat. Dock identifierades ett statistiskt signifikant resultat gällande sambandet oro*otrygghet, då sig. värdet är 0,000 (se tabell 3). För detta samband gäller; när otryggheten ökar, ökar oron (se diagram 1). R2 är ett mått på hur bra regressionsanalysen predicerar y, d.v.s. hur stor andel av den totala variationen i y som kan förklaras av x (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). R2 antar värden mellan 0 och 1, där 1 innebär ett fullständigt samband (a.a.). R2 = 0,326, detta betyder att otrygghet kan ”förklara” ca 33 % av variationen i oro.
Tabell 3. Regressionsanalys, oro*otrygghet.
Slutligen studerades sambandet mellan upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott genom en regressionsanalys. När tryggheten ökar så minskar risken att utsättas för brott (se tabell 4, diagram 2.). Dock är det otydlig att utläsa i vilken riktning sambandet går, då sambandet är samma om man istället använder risk att utsättas för brott som beroende variabel (se tabell 5, diagram 3). Vidare kan man inte utesluta att båda variablerna inte påverkas av en tredje okänd variabel. De båda sambanden är statistiskt signifikanta.
Tabell 4. Regressionsanalys, trygghet*risk.
Tabell 5. Regressionsanalys, risk*trygghet.
Diagram 3. Spridningsdiagram, trygghet*risk.
5.2. Medelvärde av upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i situationer med eller utan polisnärvaro
För att studera skillnader av upplevd trygghet och risk att utsättas för brott i situationer med eller utan polisnärvaro har olika medelvärden tagits fram och jämförts med hjälp av univariata analyser. Samtliga skalor gällande trygghet och risk, som tidigare beskrivits i rapporten, går från 0 till 5. Den enda skillnaden skalorna emellan är att de är motsatta varandra, ett högt värde av trygghet indikerar högre upplevd trygghet och ett högt värde av risk indikerar en högre upplevd risk att utsättas för brott. För urvalet i studien var medelvärdet av upplevd trygghet högre i situationer med poliser närvarande än i situationer utan poliser (se diagram 4). Liknande resultat gäller för den upplevda risken att utsättas för brott. Risken att utsättas för brott upplevs vara lägre i situationer med poliser närvarande än i situationer utan poliser.
Diagram 4. Medelvärde med eller utan polisnärvaro.
På samma vis jämfördes skillnader i medelvärde av upplevd trygghet och risk att utsättas för brott i situationer med eller utan polisnärvaro under dag- respektive nattetid (se diagram 5). Under nattetid upplevdes situationer med poliser
närvarande som mer trygga än situationer utan poliser. Även risken att utsättas för
3,93
2,49 1,16
2,38
Polisnärvaro Utan polisnärvaro
Medelvärde med eller utan
polisnärvaro
brott upplevdes vara lägre i situationer med poliser närvarande än i situationer utan. Till skillnad från nattetid hade situationer under dagtid med polisnärvaro ett lägre medelvärde av upplevd trygghet än situationer utan poliser. Den upplevda risken att utsättas för brott under dagtid var lägre i situationer med poliser
närvarande än i situationer utan poliser. Utifrån resultatet och genom jämförelser av medelvärdena kan man konstatera att i redan relativt trygga miljöer, d.v.s. situationer under dagtid, påverkar närvaron av poliser den upplevda tryggheten negativt.
Diagram 5. Medelvärde med eller utan polisnärvaro under dag- respektive nattetid.
Slutligen för att studera och jämföra polisens påverkan på den upplevda
tryggheten och risken att utsättas för brott i de tre olika miljöerna under nattetid har medelvärden för de olika situationerna jämförts (se diagram 6). För samtliga miljöer var medelvärdet av den upplevda tryggheten högre i situationer med poliser närvarande än i situationer utan poliser. Likaså var den upplevda risken att utsättas för brott lägre i situationer med poliser närvarande än i situationer utan poliser. 3,75 1,8 4,29 4,59 1,33 2,87 0,83 0,9
Polisnärvaro natt Utan polisnärvaro
natt Polisnärvaro dag Utan polisnärvarodag
Medelvärde med eller utan
polisnärvaro: dag-/nattetid
Diagram 6. Medelvärde med eller utan polisnärvaro nattetid i olika miljöer.
5.3. Medelvärde av upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott i situationer med olika typer av polisnärvaro
I studien har tre olika typer av polisnärvaro studerats; en krypkörande polisbil, två fotpatrullerande poliser och sex fotpatrullerande poliser. För att studera skillnader i upplevd trygghet och risk att utsättas för brott beroende på variation av
polisnärvaro gjordes univariata analyser. Medelvärden studerades och jämfördes för de olika situationerna (se diagram 6). Resultatet indikerar att situationer med närvaro av fotpatrullerande poliser, om så två eller sex, genererar en högre
upplevd trygghet än situationer med närvaro av en krypkörande polisbil. Likaså är risken att utsättas för brott lägre i situationer med närvaro av fotpatrullerande poliser än i situationer med närvaro av en polisbil krypkörande.
Diagram 6. Medelvärde för olika typer av polisnärvaro.
Efter att analyserat medelvärdet av upplevd trygghet och risk i situationer med olika typer av polisnärvaro studerades skillnaden närmre i olika situationer, först under dag- respektive nattetid (se diagram 7). Här identifierades liknande resultat som i föregående analys. Närvaro av fotpatrullerande poliser genererar en högre
3,71 2,29 3,6 1,57 4,15 1,53 1,3 2,57 1,53 3,11 1 2,94 Polisnärvaro natt i stadsmiljö Utan polisnärvaro natt i stadsmiljö Polisnärvaro
natt i park polisnärvaroUtan natt i park Polisnärvaro natt i gångtunnel Utan polisnärvaro natt i gångtunnel
Medelvärde med eller utan
polisnärvaro: nattetid i olika miljöer
Trygghet Risk 3,56 1,47 4,09 1,08 4,16 0,86 2,49 2,38 Trygghet Risk
Medelvärde för olika typer av
polisnärvaro
upplevd trygghet och en lägre risk att utsättas för brott än vad närvaro av en krypkörande polisbil gör. Den enda skillnaden jämfört med tidigare är att under dagtid upplever man högre trygghet i situationer med två poliser närvarande än sex poliser. Detta har inte identifierats tidigare.
Diagram 7. Medelvärde för olika typer av polisnärvaro under dag respektive natt.
Den upplevda tryggheten och risken att utsättas för brott i olika miljöer med olika typer av polisnärvaro visade liknande resultat som tidigare analyser (se diagram 8). Närvaro av polisbil genererade lägst upplevd trygghet och högst risk att utsättas för brott i stadsmiljö under nattetid. För miljön park under nattetid fanns enbart situationer som motsvarade närvaro av polisbil och två fotpatrullerande poliser. Även detta speglade tidigare identifierade resultat. Nämligen att lägst upplevd trygghet och högst risk att utsättas för brott förekom i närvaro av polisbil. I den sista relativt otrygga miljön, gångtunnel under nattetid, fanns ingen situation med en polisbil krypkörande eller sex poliser närvarande. Medelvärdet av den upplevda tryggheten i denna situation med två poliser närvarande var 4,15. Den upplevda risken att utsättas för brott i samma situation med två poliser närvarande var 1. 3,25 1,75 4,18 0,91 3,98 1,18 4,43 0,8 4,05 0,93 4,26 0,79 1,8 2,87 4,59 0,9
Trygghet natt Risk natt Trygghet dag Risk dag
Medelvärde för olika typer av
polisnärvaro: dag-/nattetid
Diagram 8. Medelvärde för olika typer av polisnärvaro nattetid i olika miljöer.
5.4. Skillnader i medelvärde av upplevd trygghet och upplevd risk att utsättas för brott med hänsyn till kön, ålder, bakgrund och
utbildningsinriktning
Med hjälp av t-test och variansanalys (anova) har skillnader i medelvärde studerats angående polisnärvaro och polisvariation kopplat till
bakgrundsvariablerna. För utbildningsinriktning kan man utläsa att kriminologi studenter överlag upplever högre trygghet än socialpsykiatri studenter (se tabell 6). Båda grupperna har en högre upplevd trygghet i närvaro av polis, dock finns det bara en marginell skillnad av polisnärvarons påverkan på upplevd trygghet mellan grupperna. För båda grupperna minskade den upplevda risken att utsättas för brott i närvaro av polis, utan någon markant skillnad. För utbildning kopplat till upplevd risk att utsättas för brott i situationer utan polisnärvaro är resultatet inte signifikant, där av kan inte någon pålitlig tolkning göras av skillnaden mellan grupperna. För båda grupperna upplevdes polisbil vara den närvaro som
genererade lägst upplevd trygghet. Dock fanns det inga större skillnader mellan olika studenters upplevda trygghet i närvaro av två respektive sex poliser.
Gällande den upplevda risken att utsättas för brott i situationer med olika typer av polisnärvaro fanns inga signifikanta resultat.
Tabell 6. Test av skillnader i medelvärden, polisnärvaro och polisvariation kopplat till utbildningsinriktning.
Variabel Kriminologi Socialpsykiatri Signifikans mellan grupperna Medelvärde polisnärvaro (trygghet) 4,05 3,35 0,000 Medelvärde utan polisnärvaro (trygghet) 2,61 1,96 0,012 3,28 1,77 3,21 1,72 3,8 1,19 3,99 1,34 4,15 1 4,05 0,93 Trygghet natt i
stadsmiljö stadsmiljöRisk natt i Trygghet natt ipark Risk natt i park Trygghet natt igångtunnel gångtunnelRisk natt i
Medelvärde för olika typer av
polisnärvaro: nattetid i olika miljöer
Medelvärde polisnärvaro (risk) 1,08 1,51 0,014 Medelvärde utan polisnärvaro (risk) 2,32 2,65 0,187 Medelvärde närvaro av polisbil (trygghet) 3,71 2,88 0,000 Medelvärde närvaro av två poliser (trygghet) 4,20 3,61 0,002
Medelvärde närvaro av sex poliser (trygghet)
4,29 3,52 0,001
Utifrån medelvärden för kön är män tryggare än kvinnor i både situationer med och utan polisnärvaro (se tabell 7). Dock ökar den upplevda tryggheten för
kvinnor betydande mer jämfört med för män i närvaro av polis. Samma gäller den upplevda risken att utsättas för brott. Män har överlag en lägre upplevelse av detta i alla situationer, medan kvinnors upplevda risk att utsättas för brott minskar mer i närvaro av polis än för män. Både kvinnor och män upplever högre trygghet i situationer med två poliser eller sex poliser närvarande än i situationer med polisbil. Dock är resultatet för upplevd trygghet i närvaro av sex poliser inte signifikant mellan grupperna. Både män och kvinnor anser att den upplevda risken att utsättas för brott är högre i situationer med närvaro av polisbil än i situationer med två poliser. I närvaro av sex poliser är den upplevda risken att bli utsatt för brott som lägst.
Tabell 7. Test av skillnader i medelvärden, polisnärvaro och polisvariation kopplat till kön.
Variabel Man Kvinna Signifikans mellan grupperna Medelvärde polisnärvaro (trygghet) 4,21 3,86 0,028 Medelvärde utan polisnärvaro (trygghet) 3,50 2,15 0,000 Medelvärde polisnärvaro (risk) 0,75 1,30 0,000 Medelvärde utan polisnärvaro (risk) 1,66 2,63 0,000 Medelvärde närvaro av polisbil (trygghet) 3,99 3,43 0,004 Medelvärde närvaro av två poliser (trygghet) 4,36 4,03 0,044
Medelvärde närvaro av sex poliser (trygghet)
