• No results found

Integrering av nyanlända barn på förskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Integrering av nyanlända barn på förskolan"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Integration av nyanlända barn på förskolan

Integration of newly arrived children in preschool

Mirela Hodzic

Förskollärarexamen 210p Vårtermin 2016

Examinator: Haukur Viggosson Handledare: Elisabeth

(2)

2

Innehåll:

1

Inledning………...4

1.2 Bakgrund

………. 4

1.3 Syfte

………5

1.4 Frågeställningar

………..5

2

Tidigare forskning...6

2.2 Begreppsförklaring……….6

2.3 Vad karakterisera integrerade barn………6

2.4 Integrering på förskolan………..7

2.5 Kulturellmångfald i förskolan……….8

2.6 Förskollärarnas kompetenser………10

2.7 Kompetenser att bemöta nyanlända barn och deras föräldrar……12

3

Metod……….14

3.2 Allmänt om metod……… 14

3.3 Metodval………...14

3.4 Urval………..15

3.5 Genomförande………..15

3.6 Etik………16

3.7 Validitet/reliabilitet………16

4

Resultat………...18

4.2 Bemötande av nyanlända barn………18

4.3 Kompetenser att bemöta nyanlända barn………19

(3)

3

4.5 Svårigheter……….21

4.6 Kommunikation med föräldrar………22

5 Diskussion………..23

1.2 Bemötande av nyanlända barn på förskolan……….23

1.3 Kompetenser att bemöta nyanlända barn……….24

1.4 Förskollärarnas arbetsätt och kommunikation med föräldrar…….25

1.5 Vidare forskning……….26

(4)

4

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Jag har valt att studera ämnet ”integration av nyanlända barn på förskolan”, eftersom jag har jobbat i förskolan som ansvarspedagog för nyanlända barn i sju år. De första tre åren så jobbade jag själv med nyanlända barn. Gruppen varierade från 3 barn upp till 15 barn i åldrarna 3-6 år. Nyanlända barn hade allmän förskolan vilket innebar som 15 timmar i veckan. Jag hade ansvar för inskrivningssamtal med föräldrar och tolk, sedan hade jag ansvar för barnens inskolning som varar i ca två veckor och var också deras ansvarspedagog. Barnen kom från olika länder såsom Eritrea, Somalia, Bosnien och Hercegovina, Ryssland, Tyskland, Montenegro Irak, Iran osv.

Min utmaning var att planera verksamhet efter barnens behov och mitt mål var att utgå från lärarplanen, introducera barnen i det svenska språket och att skapa trygghet på förskolan. De första tre åren kom många barn, de stannade några månader för att sedan få besked om dem fick uppehållstillstånd eller utviselse från landet. Efter ett beslut från förskolechefen så integrerades alla nyanlända barn på varje avdelning. Syfte med detta var att förskola ska ta emot flera barn eftersom det var stor placeringskö till förskolan och att nyanlända ska vara med alla andra barn och på sådan sätt lära sig svenska snabbare. Nu är det fyra år sedan detta beslut togs om integrering av nyanlända barn på de andra avdelningar och just nu är det bara två länder nu som barnen kommer ifrån, många från Syrien och några från Somalien.

Jag jobbade med nyanlända barn eftersom jag är utbildad som grundskollärare, pratar flera språk och hade stor förståelse för barn och föräldrar som flyr undan kriget. Jag har själv upplevt kriget som barn, fem år i ett land med rädsla att någon ska döda min familj, våldta min mamma, mig eller mina kusiner. Varje dag med bomber och dåliga nyheter att kusiner hade omkommit och att flera familjer hamnade på läger. Som 11-åring hade jag sett så många döda människor i min närhet. Mina föräldrar hade bestämt sig att stanna i landet, dem var för stolta att fly undan kriget. Angripare tvingade oss att flytta från vår hemstad till en annan stad som var mer tryggare. Nästan i fem år varade kriget i mitt hemland men vi var flyktingar i egna land och min familj stannade i den andra staden i nio år.

(5)

5

Att bemöta och förstå nyanlända barn och att prata med deras föräldrar och känna hur deras hjärtan skakar när dem berättar om sitt land och om deras omkomna barn, makar och kusiner. Att se nyanlända barn måla sina hem då ser jag deras saknad men också samma som jag hade som barn.

Tyvärr är det nu för tiden fler människor som flyr undan krig och söker trygghet i ett annat land. Människor som kommer till ett nytt land försöker ”glömma” de fruktansvärda händelserna som skett i deras tidigare liv och dem försöker skapa ett nytt liv i tryggheten. Människor med olika livserfarenheter och människor som varit tvungna att lämna allt som dem kämpat hela livet för. Ett nytt land, en ny kultur, nya traditioner, nya regler, nya ansikte väntade dem.

Förskolan är en av de nya platserna för nyanlända barn och den första tiden på en förskola har en oerhört stor betydelse. Pedagoger finns på förskolan för att bemöta, utveckla och skapa trygg vistelse för barnen i förskola.

1.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att undersöka pedagogernas perspektiv. Hur fyra olika avdelningar på vår förskola arbetar med integreringen av nyanlända barn och vilka svårigheter som dyker upp kring denna process. De nyanlända barn som undersökningen handlar om är de barn som nyligen kommit till Sverige.

1.3 Frågeställningar

1. Hur förskollärarna arbetar och vilka kompetenser har dem för att bemöta nyanlända barn?

2. Vilka svårigheter förskollärarna stöter på under integreringsperioden och på vilket sätt kommunicerar dem med föräldrar?

(6)

6

2. Tidigare Forskning:

2.1 Begreppsförklaring

Nyanlända barn:

Begreppet "nyanlända barn" används om barn och ungdomar som kommer till Sverige nära eller under sin skoltid. De har inte svenska som modersmål och kan oftast inte tala eller förstå svenska (Skolverket 2010).

Mångkultur:

Att vara lyhörd, visa respekt och empati för varandras åsikter och tankar, men också den offentligas sätt att hantera ett samhälle med många etniska bakgrunder och tolerans inför kulturella skillnader (Skolverket 2010).

Integration:

I förskolan handlar integration främst om allas lika värde och att verksamheten bedrivs på likvärdiga villkor för alla som vistas där (Skolverket 2010).

2.2 Vad karakterisera integrerande barn

Aycan Bozarslan (2001) har gjort ett försök på att formulera vad som kan känneteckna integrerade barn med annan kulturell bakgrund i allmänhet. Hon poängtera att det tar tid att utveckla de nedanstående egenskaperna. Det är en lång process som kräver trygg tillvaro, goda relationer, kontinuitet och en rad satsningar och inte minst vuxna förebilder. Det betyder att det är ytterst viktigt att de vuxna i barnens närhet också har de nedanstående kvalifikationerna.

(7)

7

Integrerande barn:

 Kan koderna till socialt samspel i olika sammanhang och kan orientera sig i olika miljöer.

 Accepterar och respekterar olikheter

 Fryser inte ut andra från gruppgemenskapen.

 Kan ingå i relationer.

 Vet vad de vill och kan uttrycka sina åsikter.

 Har en trygg identitet

 Har självkännedom och är nöjda med sig själva.

 Har vetskap om sin historia och sitt kulturarv, kan ta till sig det nya och göra sin egen personliga sammansmältning.

 Kan känna empati, visa känslor och uppfatta dem hos andra.

 Kan ta ansvar för den gemensamma miljön och följa de gemensamma reglerna.

 Har vetskap om sina rättigheter och skyldigheter.

 Förstår sin roll i det som händer och visar hänsyn till andra.

2.3 Integrering på förskolan:

Enligt (Aycan Bozarslan 2001 s.20) Integration handlar om relation. I en relation är man minst två som ger och tar. Integration är inte någonting som enbart angår den nyinflyttande flyktingfamiljen på vår förskola. Det angår oss alla. Det handlar om möten mellan människor som är lika men ändå olika. Integration är en process där båda parter ger och tar utan att någon känner sig som förlorare. En sådan process kan sällan vara smärtfri. Men om man vågar kommer man i slutändan att känna att man har utvecklats som människa. Integration

(8)

8

handlar om att vi vågar ifrågasätta och förändra våra attityder. Det handlar om vår människosyn, om att värna ett samhälle där alla får vara med på sina villkor utifrån sina behov. Det handlar om att få vara olika men ändå ha lika värde.

Integration innebär att man i tillägg till normer och värderingarna i den egna kulturen också fullt ut omfattar normerna och värderingarna i den nya. De kommer alltså inte i stället för den gamla kulturen, också om de kan vara i konflikt med den. Integration är inte ett statiskt, stillastående tillstånd, utan någonting helt nytt, någonting som inte är mindre än någon av ursprungskulturerna, men inte heller mera. Ungefär som när ett nytt barn kommer till, med alla arvsanlag från moderkulturen och alla arvslang från faderkulturen och ändå en ny individ i sin egen rätt (Skutnabb-Kangas, Tove: Minoritet, språk och rasism s.186).

Nihad Bunar (2001) refererar till forskarna Gary Thomas, David Walker och Julia Webb (1998) enligt dem integration handlar om:

….om att tillhandhålla en ram inom vilken alla barn- oavsett egenskaper, kön, språk, etnisk eller kulturell bakgrund- kan bli värderade lika, behandlade med respekt och ha lika möjligheter i förskolan. Kort sagt att acceptera integration betyder en förskjutning från besatthet med individuella inlärningssvårigheter (s.15).

Nihad Bunar (2001) tolkar forskarnas citat att första och viktigaste mål är att se till att jämlikheten befrämjas och att undervisningens standard avsevärt höjs. Alla barn ska behandlas lika. Alla ska ges lika chanser och möjligheter. Nihad Bunar skriver vidare att i regeringens senaste integrationspolitiska proposition sägs det att förskolan kan utgöra platser där man kan både kan lära känna varandra och lära av varandra. ”Förutsatt att de visar öppenhet för mångfalden kan förskola och skolan utvecklas till attraktiva mötesplatser som alla föräldrar oavsett etnisk och kulturell bakgrund med förtroende sänder sina barn till” (Prop.1997/98:16, s.64)

2.4 Kulturellmångfald i förskolan:

Enligt Johannes Lunneblad (2013) har den svenska förskolan varit en del av samhällets politiska intentioner och en mötesplats för människor med olika bakgrund och erfarenheter. I dagens styrdokument beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle.

(9)

9

I Lpfö (98/2010 s.6) står att i förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv- värden, traditioner, historia, språk och kunskap – från en generation till nästa.

Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktigheten i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in andras villkor och värderingar. Genom arbetet i förskolan ska varje barn få möjligheter att känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer.

Bergstedt och Lorentz (2004) menar att den enklaste definitionen av mångfaldet är att benämningen anger tillståndet för samhället, d.v.s. ett samhälle med flera kulturer, eller snarare medborgare med skilda etniska och/eller kulturella och/eller religiösa bakgrunder. Vidare skriver Johannes Lunneblad (2013) i utredningen uppmärksammas också att integrationen av nyanlända barn ställer nya krav på personalen i förskolan. Det behövs inlevelseförmåga för att förstå vad det kan innebära att bryta upp från en invand miljö och möta livsmönster som bryter mot det egna. Exempelsvis uppmärksammas att nyanländasföräldrarnas syn på uppfostran, religionstillhöriget samt relationen mellan man och kvinna väsentligt kan skilja sig från svenska värderingar. I texten uttrycks en oro för hur nyanländas barn ska hantera förskole vistelsen i förhållande till sin familj. Samarbetet med föräldrarna ses därför som viktigt för en god handledning an nyanlända barn.

Detta är särskilt viktigt därför att både föräldrar och personal måste inse nyanlända barnets speciella risksituation, att det i förskolan kanske försöker anpassa sig till de värderingar och mönster som gäller där, men till föräldrarnas värderingar i

hemsituationen (SOU 1972:26 s.126)

Enligt läroplanen för förskolan är förskolans uppgift att ge nyanländas barn en god grund för att bli tvåspråkiga och känna tillhörighet i både föräldrarnas ursprungskultur och i den svenska kulturen. Förskolan bör därför ge ett starkt stöd till modersmålet och ursprungskulturen, men också arbeta medvetet med svenska som andraspråk. En viktig uppgift för personalen är att arbeta för att barnen ska bli delaktiga i det svenska samhället, det svenska språket och kulturen, inte minst i de barngrupper där det finns få svenska barn.

I barngruppen med nyanlända barn måste detta vara en medveten utgångspunkt för allt arbete. Barn från andra kulturer är en tillgång i förskolan som bidrar till att barnen på ett narturligt

(10)

10

sätt kan lära sig om, förstå och respektera andra kulturer och levnadssätt (Socialstyrelsen 1987:3).

Vidare står det i läroplanen för förskolan att mötet med barn och föräldrar från andra kulturer kräver hos förskolepersonalen- förutom goda kunskaper- också kulturell medvetenhet och insikter om de egna värderingarna (socialstyrelsen 1987:3).

2.5 Förskollärarnas kompetenser:

Stärka barnens identitet och språk

Enligt Gunilla Ladberg (2003) att en förskola har tillgång till modersmålspersonal kan man stärka barnens identitet. Om förskola inte har tillgång till modersmålspersonal kan barnens identitet stärkas på andra sätt, t.ex. genom att låta det synas och höras i förskolan vart barnen eller familjerna kommer ifrån. Ladberg skriver att det kan göras med bilder och musik från föräldrarnas hemländer, klädesplagg, leksaker från deras kultur och med böcker på olika språk.

Ladberg säger att förskollärare kan välja att arbeta med teman som är nära barnens vardag, hemma och i förskolan, t.ex. sådant som har att göra med mat, kläder, familj, boende, känslor osv. Då lir det lättare att förankra språket i barnens upplevelser. Då kan man också ta upp sådant som varje barn har upplevelser av och kan uttrycka på något sätt, oavsett om det är ett svenskt barn eller ett minoritetsbarn. Alla barns bakgrund blir viktiga av samma avdelning och ingen familj pekas ut som annorlunda eller ”exotisk”, vilket kan upplevas negativt av barn som vill vara lika och känna tillhörighet (Jernström & Johansson, 1997)

Enligt Ladberg att stärka barnens språk förskollärarna behöver umgås i små grupper för att kunna utveckla sin lek och sitt språk. När ett barn inte kan ett ord, kan vi vända sig till ett annat barn och fråga. Uppmana barnen att förklara för varandra, leka med språken genom att räkna eller hälsa på olika språk, jämföra ord och samtala om hur man uttrycker olika saker på olika språk. Små barn är i en viktig och känslig period när det gäller språk. De håller just på att lära sig använda språket aktivt. Det är för de yngsta barnen som modersmålsstöd är allra viktigast.

I en skrift om modersmålsstöd skriver Nauclér (1989):

Det är när man lär sig språket som man behöver någon att lära av. Det är när språket och barnet är litet som det behöver mest näring. ”Och, om det andra levnadsåret: ” Nu gör barnet

(11)

11

den viktiga upptäcken att man kan använda inte bara kroppsspråket utan också orden för att meddela sig med omvärlden. Genom att omgivningen kan tolka barnet och förstå vad det menar ökar insikten och tilliten till språket. Under denna period i barnets utveckling är det därför viktigt att det finns någon i barnets omgivning som förstår vad barnet menar (Nauclér, 1989)

Monica Axelsson (1999) skriver att barn med ett annat förstaspråk än svenska har ett annat utgångsläge vad gäller språkutvecklingen än ett barn som har svenska som modersmål. Att arbeta i en barngrupp med flera barn som har ett annat förstaspråk kräver att förskollärarna är medvetna om vad det innebär att lära sig ett andraspråk för att kunna anpassa aktiviteterna i förskolan efter dessa barns behov. Enligt Axelsson finns flera skäl till att på olika sätt observera och dokumentera barnets språkutveckling:

 För att så tidigt som möjligt uppmärksamma de barn som av olika skäl utvecklar sina språk långsamt och därigenom snabbare kunna sätta in de insatser som behövs för att barnets språk skall utvecklas.

 För att förskollärarna ska se andraspråksutvecklingen som en process och lättare förstå hur barnets andraspråk utvecklas

 För att förskollärarna ska få syn på och förstå vad som är svårt i svenskan för barnen.

 För att förskolläraren genom att iaktta hur barnet använder andraspråket, ska kunna se om och hur arbetet i barngruppen utvecklar barnets språk.

 För att vissa aktiviteter, t.ex. sagoläsning, ibland kräver mer homogena språkgrupper för att barnet ska kunna delta och förstå vad som händer.

 För att vårt intresse för att barnets språk utvecklas, motiverar barnet och skapar lust att lära mer

 För att göra barnet medvetet om sin egen språkutveckling

 För att föräldrar vid t.ex. vid utvecklingssamtal ska kunna se hur barnets språk utvecklas.

(12)

12

2.6 Kompetenser att bemöta nyanlända barn och deras

föräldrar

För många nyanlända barn är förskolan den första kontakten med det svenska samhället. Därför är det viktigt att förskolan har ett bra och ett genomtänkt mottagande, men det är inte alltid lätt när språk, normer och värden kanske skiljer sig åt. Läroplanen är tydlig med att alla i arbetslaget har i uppdrag att utveckla en tillitsfull relation mellan personal och familjer (Malin Malmström 2015)

Vidare skriver Malin Malmström att detta kan vara svårt när man inte talar samma språk och det ställer höga krav på pedagogerna, kanske främst i de förskolor där man inte har så många barn med flera språk. För att kunna integrera och inkludera barn i förskolans verksamhet måste också föräldrarna vara i fokus under inskolningstiden. Det är viktigt att de känner trygghet och förstår förskolans uppdrag. Många som kommer till Sverige har aldrig lämnat bort sina barn och kan därför uppleva förskolan som skrämmande.

Malin Malmström skriver att skolverket har tagit fram en folder som kortfattat beskriver den svenska förskolan för nyanlända barn (Förskolan och förskoleklassen- för ditt barn 1-6 år) Den kan vara en bra utgångspunkt i samtal med föräldrarna. Till syvende och sista handlar det om att integrera och inkludera hela familjen i förskolan. Först när hela familjen är trygg kommer barnet att känna sig tryggt.

Enligt Lpfö (98/2010) har förskolan i uppdrag att sträva efter att varje barn:

 Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

 Som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

Malin Malmström hävdar att alla de förskollärare som hon möter menar att fokus bör läggas på nyanlända barns språkutveckling. Språket är en del av vår identitet och det är viktigt att barn får utveckla sitt modersmål. Att få tala alla sina språk har också en betydande roll för hur barnens individuella utveckling sker. När vi möter den nyanlända familjen i förskolan ska vi berätta om svensk kultur och om förskolans normer och värderingar. Vi ska också ställa frågor om familjens ursprungliga kultur, både för att få förståelse för den men också för att vi inte ska ta för givet att alla lever lika och firar specifika högtider bara för att de kommer från

(13)

13

en viss kultur. Varje familj har sin historia och det är den vi måste försöka ta del av. Barns olika kulturer ska vara en del av vardagen i förskolan och inte något som visas upp på temadagar och vid högtider.

Vidare skriver Malmström att förskolan är viktigt som mötesplats för nyanlända och deras integration i det svenska samhället. Och oavsett om man är nyanländ eller född i Sverige har alla barn rätt att vara inkluderade i en verksamhet med en värdegrund som bottnar i allas lika värde.

Enligt Louise Bjar och Caroline Liberg (2003) i nyanländas barns uppväxt och språkutveckling ingår kulturmötet. Under sin uppväxt kommer de att konfronteras med de skillnader som finns mellan det språk och den kultur som föräldrarna har och det språk och den kultur som de stöter på i samhället. Bjar och Liberg skriver vidare att kulturmötet inte är något som äger rum vid ett tillfälle utan i regel något som måste ses som en kontinuerlig process.

Bjar och Liberg menar att en viktig utgångspunkt är synen på andra språk och kulturer. Bjar och Liberg skriver att det är av central betydelse att förskollärare har en grundläggande respekt för elevernas språk och kultur och att förskollärare inte ser som sin uppgift att ersätta barnets första språk och kultur med svenska och svensk kultur. Vidare hävdar Bjar och Liberg att uppgiften är i regel att ge barnet det stöd som barnet behöver för att utveckla den språkliga förmågan på både sitt förstaspråk och på svenska. Enligt Bjar och Liberg innebär det bland annat att det finns all anledning att inta en positiv hållning till tvåspråkighet och modersmålsundervisning på barnets första språk.

Bjar och Liberg skriver att förskollärare som jobbar med många nyanlända barn måste alltså vara beredda att ge råd till barnens föräldrar. Självfallet har skolan en roll att fylla men hemmet spelar en minst lika viktigt roll för barnets språkutveckling. Det är viktigt att föräldrarna läser för barnet, pratar mycket med barnet och ger barnet möjligheter att berätta.

(14)

14

3. Metod

3.1 Allmänt om metod

Kvantitativ och kvalitativ metod syftar på hur man väljer att generera, bearbeta och analysera den information man har samlat in. Enligt Runa Patel och Bo Davidsson (2003) med kvantitativ inriktad forskning är sådan forskning som innebär mätningar vid datainsamlingen och statistiska bearbetnings och analysmetod. Enligt Runa Patel och Bo Davidsson (2003) med kvalitativt inriktad forskning är forskning där datainsamlingen fokuserar på ”mjuka” data, t.ex. i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, oftast verbala analysmetoder av textmaterial.

Vidare beskriver Patel och Davidson att kvalitativa intervjuer har alltid frågor som intervjuaren ställer som ger utrymme för intervjupersonen att svara med egna ord. Syfte med en kvalitativ intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper och beskaffenheten har något t.ex. den intervjuades livsvärld eller uppfattningar om något fenomen.

Enligt Patel och Davidson (2003) i en kvalitativ intervju är intervjuare och intervjuperson båda medskapare i ett samtal.

3.2 Metodval

Att få veta vad förskollärare tycker och tänker som jobbar i olika förskolor i samma kommun valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer där jag har inspirerats av fenomenologiska inriktningar.

Enligt Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2009) den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenhet, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) är syftet med den kvalitativa forskningsintervjun att förstå ämnen från den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv.

3.3 Urval

Att utföra min undersökning har jag valt en förskola som ligger i Småland. Anledning att jag hade vald just denna förskola är att jag har jobbat där i sju år på samma förskola och dem

(15)

15

intervjuade är mina kollegor. Det är bara vår förskola som tar emot nyanlända barn och integrerar dem på varje avdelning.

Jag hade tänkt utföra en kvalitativintervju inspirerad av fenomenologisk filosofi. Fenomenologi grundades som filosofi av Edmund Husserl och utvecklades som existentiell filosofi av Martin Heidegger. Ämnet för fenomenologin var först medvetandet och upplevelsen, men vidgades av Husserl och Heidegger till även omfatta den mänskliga livsvärlden. (Steinar Kvale och Svend Brinkmann 2009)

Fenomenologi är en teori om det medvetna alltså saken så som det visar sig. Fenomenologi är inriktad på människans uppfattningar, åsikter, attityder, tankar, erfarenhet, känslor och egna upplevelser.

Jag ordnade så att jag kunde intervjua sex förskollärare som jobbar på en förskola i Småland, Jönköping län. Jag ville undersöka hur de sex förskollärarna upplevde sitt arbete utifrån deras uppfattningar, egna perspektiv och erfarenhet kring integrationen av nyanlända barn i förskolan.

3.4 Genomförande

Till de tilltänkta förskollärarna jag hade förklarat syfte till intervjun och att jag skulle undersöka deras erfarenhet, upplevelser, tankar och deras bemötande om integration om nyanlända barn på förskolan. Jag hade bokat tid med alla sex förskollärare på cirka 1 timme var. Vi satt i personalrummet efter stängning på förskolan. Eftersom vi kände varandra började vi småprata och samtidigt förberedde jag mig genom att jag hade stödlapp framför mig med frågor som jag hade skrivit tidigare. Intervjuerna skedde under cirka 1 timme och allt spelades in på en iPad. Förskollärarna som har medverkat i intervjuerna är alla kvinnor mellan åldrarna 36-47 år. Efter cirka tolv arbetsdagar var jag färdigt med alla intervjuer med alla sex förskollärarna. Jag hade granskat och lyssnat flera gånger på det inspelade materialet sedan skrev jag ordagrant ner allt som har spelats in. Det nedskrivna materialet har jag läst igenom flera gånger och sedan utfört en analys av det inspelade materialet, kopplat till litteraturen och skapade nya kategorier.

Mitt syfte var att belysa en förskola som tar emot och integrerar nyanlända barn. Här nedanför kommer jag att presentera en översikt av mina intervjuer. Jag har granskat de inspelade intervjuerna och jag har uteslutit upprepning av svaren och likheter. Utgångspunkten i mitt syfte har varit mina frågeställningar: Förskollärarnas kompetenser att bemöta nyanlända barn,

(16)

16

vilka svårigheter förskollärarna stöter på under integreringsperioden och hur forskollärarna kommunicerar med föräldrar. Alla forskollärarna som jag hade intervjuerat har högskoleutbildning och jag kommer att presentera dem med fiktiva namn. En av de intervjuande pedagogerna har jobbat på flera olika förskolor och hon hjälper andra pedagoger med olika uppgifter och även hjälper de nyanlända barn och deras föräldrar. Jag kommer att redovisa resultatet av den undersökning som gjorts med erfarna förskollärarna som har vardagligen kontakt med nyanlända barn och deras föräldrar.

3.5 Etik

Till varje förskollärare som skulle jag intervjuera förklarade jag att intervjuerna kommer att spelas in på en iPad och att det är bara jag som ska ha tillgång till deT inspelade materialet. Jag hade även informerat förskollärarna att deras identitet är skyddad och att jag kommer att använda fiktiva namn i min undersökning. Jag kommer inte heller nämna förskolan eller vilken stad har jag gjort undersökningen i. Innan intervjun påbörjades informerade jag varje förskollärare att bara jag kommer att ta del av det inspelade materialet och efter avslutat arbete kommer jag att radera allt. Efter att jag hade informerat förskollärarna om intervjun medgav alla samtycke att delta.

Enligt Monica Dalen (2015) innebär ett frivilligt samtycke att samtycker har lämnats utan yttre påtryckningar eller begränsningar av den personliga handlingsfriheten. Ett informerat samtycke innebär att informanten på förhand ska orienteras om allt som rör hans eller hennes deltagande i forskningsprojektet.

3.6 Validitet/ reliabilitet

Traditionellt menar man med reliabilitet eller validitet är att mätningen är så att säga stabil och inte utsatt för t.ex. slumpinflytelser, alla intervjuare skall fråga på samma sätt, situationen skall vara likadan för alla (Jan Trost 2007).

Eftersom att jag jobbar flera år ihop med de förskollärare som jag har intervjuerat kan det kunna påverka validitet i min undersökning på både positivt och negativt sätt eftersom dem känner mig och min arbetsätt och dem kunde valt att det som är jag tycker är intresserat att höra. Men alla förskollärarna var avslappnade med mig och var mycket pratsamma som jag tror har påverkat hela undersökningen positivt.

(17)

17

Enligt Runa Patel och Bo Davidson (2010) instrumentets tillförlitlighet, reliabilitet handlar om hur väl instrumentet motstår slumpinflytanden av olika slag.

Intervjuerna som jag hade med alla sex förskollärare känns tillförlitliga men jag är medveten om att min förklaring av resultatet kan bli påverkat av min egen förförståelse. Jag hade tänk genom alla frågor som jag har ställt till förskollärarna och jag hade anpassat frågorna eftersom förskollärarnas redan har erfarenhet av integration av nyanlända barn på förskolan där dem jobbar.

Enligt Kvale ska intervjuaren vara insatt och känna till intervjuns inriktning. Intervjuaren ska vara strukturerad och forskande men också vara tydlig i frågorna och visa hänsyn och lyssna uppmärksamt samt ha en empatisk inställning.

(18)

18

4. Resultat:

4.1 Bemötande av nyanlända barn

Förskollärarna som arbetat i flera år med nyanlända barn strävar efter att barnen skall känna sig välkomna, väl bemötta, respekterade och trygga oavsett kulturell bakgrund.

Anita säger att bemötande för henne som pedagog är lika som mot alla barn, inta en professionellt och demokratiskt förhållning sätt, allas lika värde. Vid ett bemötande bör en pedagog tänka på de olika kommunikativa sätt som finns så som språk, kroppsspråk, gå ner på barnets nivå och ögonkontakt.

”Förskolan är oftast den första kontakten som de nyanlända barnen får med det svenska samhället. Därför anser jag att bemötandet av de nyanlända ska ske på så bra sätt som möjligt” (Ophelia)

Ophelia berättar om sin mångkulturellförskola där hon arbetar när de får reda på att ett nyanlänt barn ska börja på förskolan så har de en pedagog som skickar ut ett välkomstbrev till föräldrarna och barnet där det står på svenska att de är välkommen på inskrivningssamtal på förskolan, tiden och att det kommer att finnas tolk genom telefon under samtalet. När föräldrarna kommer med barnet till förskolan sker inskrivningssamtal med hjälp av tolktjänst per telefon, där pedagogen ställer lite frågor till föräldrarna om barnet. Sedan efter samtalet så visar pedagogen runt i förskolan och den avdelnings som barnet ska börja på och hälsar på alla förskollärare som jobbar där. De har en pedagog som har alltid hand om inskrivningssamtalet och ”inskolningen” första dagen. Sedan får föräldrarna tid om hur inskolningen kommer att ske och att föräldrarna är med barnen några dagar under inskolningen, hur länge föräldrarna är med är väldigt varierande, detta ser dem efter barnets behov. Sedan när inskolningen är över är barnet på förskolan mellan klockan 8.15 till 11.15 fem dagar i veckan.

Ophelia berättar vidare för att barnen ska få en så lyckad integration i förskolan som möjligt så tycker hon att de ska ha rätt att vistas i förskolan på samma villkor som alla andra barn, att de inte enbart ska integreras i det svenska samhället utan att det är viktigt att framhäva barnens erfarenheter, traditioner och kultur. Detta anser hon är väldigt viktigt eftersom vi betonar för barnen att deras identitet och kultur är lika viktig som dem svenska barnens. Ophelia anser att det även är viktigt att även föräldrarna är trygga när de kommer och lämnar sina barn på förskolan, att de nyanlända barns föräldrar får ett förtroende för personalen på

(19)

19

förskolan eftersom då märker deras barn det och då kommer tryggheten hos barnet också. Att Ophelia som förskollärare också visar intresse för deras bakgrund och kultur har hon märkt att då blir föräldrarna mer trygga med henne och även barnet har fått en trygghet hos henne. Sabina säger att det är en stor skillnad på hur de faktiskt bemöter nyanlända barn och det beror säkert på hur van man är att ta emot barn som är flerspråkiga än enspråkiga. Hon upplever att en del förskollärare blev väldigt nervösa och dem tycker det är jätte jobbigt medan andra förskollärare ser det som en spännande utmaning, ett annat sätt att tänka. Sabina tror att till och med finns på visa förskolor lite rädsla, då pedagoger tycker det är svårt.

”Förskollärarna gör sitt yttersta för att göra barnen trygga i gruppen. Då språket kan vara en svårighet så använder man sig av kroppsspråk för att visa vad vi menar” (Vera).

4.2 Kompetenser att bemöta nyanlända barn

Anita säger att kunskap om kulturella skillnader är viktigt, kunna samtala med föräldrar om barnet för att få kunskap om barnets behov. Förståelse och stor empatikänsla är viktigt. Ophelia berättar att hon inte riktigt vet vad för kompetens det skulle behövas för bemötande av med nyanlända barn. Hon tror mer att man som förskollärare är mer medveten om hur man bemöter föräldrar och att hon tillsammans med sina kolleger bör sitta ner och diskuterar om hur de ska arbeta med nyanlända barn och deras föräldrar. Ophelia tror det ligger mer i om hur de ska ta emot föräldrar som inte behärskar det svenska språket. Hur ska de på förskolan gå till väga, hur ska de visa föräldrarna på bästa sätt hur deras barn har det på förskolan, hur ska de dokumentera deras utveckling på förskolan, vad har de pedagogerna för syn kring olika frågor, t.ex. uppfostran osv. Hur ska de på förskolan göra för att utveckla ett bra samarbete och en fungerande kommunikation med barnens föräldrar, när det finns föräldrar som inte kan varken svenska eller engelska. Det är sådana frågor som man måste sitta i arbetslaget och diskutera, säger Ophelia.

”Det handlar ju om att pedagoger inte har erfarenhet att bemöta nyanlända barn, inte erfarenhet i sitt yrke i huvudtaget och att flera inte har jobbat på förskolan speciellt längre. Har du en lång erfarenhet tryggar du ditt jobb som förskollärare, så fixar du detta bättre”(Sabina).

Sabina säger att det inte blir så svårt och krångligt som det låter om pedagogerna använder sin samlade erfarenhet och att pedagogerna ser ett sätt att utveckla sig själva och verksamheten genom att bemöta barn som har ett annat språk. Sabina tror dessutom att just idag och på våra förskolor så finns det ibland inte rätt kompetenser för detta område. Det är inte så lätt för pedagoger som har inte lång erfarenhet att jobba med detta.

(20)

20

Enligt Sabina bör alla förskollärare ska prova och testa olika saker t.ex. prata engelska, skriva på Google och hitta vägar att underlätta för nyanlända barn och föräldrar. För att bemöta barnen på ett bra sätt behöver förskolläraren kompetensen att kunna reagera på det barnet visar just nu, kunna tolka barnens signaler, då man inte vet vad barnen varit med om.

”Förskollärarna måste vara beredda på att ta hänsyn till vad nyanlända barn har upplevt innan, som man inte vet om” (Anna).

4.3 Förskollärarnas arbetsätt

Anita säger att nyanlända barn är integrerade i barngrupp på förskolan och att dem har allmän förskolan, 15 timmar i veckan, eventuellt förlängd tid om föräldrar går på SFI.

”Pedagoger bemöter och anpassar aktiviteter efter barnets behov. Jag talar med barnet på svenska eventuellt förstärker med tecken som stöd, kroppspråk, bilder och använder iPad”(Anita).

Sabina menar att förskollärarna ska kommunicera med barn hela tiden på olika sätt oavsett om dem svarar eller inte. Man ska sträva efter att hjälpa barnen när dem pekar på något att vi säger vad det heter. Försöka vara tillgänglig som vuxen och försöka vara tydlig i kroppsspråket, vi gör vår bästa för att integrera barnen i barngruppen och på så sätt ge dem språket.

Ophelia berättar att på hennes mångkulturellförskola arbetar hon inte på något annorlunda sätt med de nyanlända barnen utan de är med i barngruppen. Hon använder bilder på vardagliga saker så att när hon pratar så visar hon upp bilden, t.ex. vid samling när de ska äta frukt då visar hon upp en bild på frukten eller att de ska gå på toaletten innan de går ut, då visar hon upp en bild på en toalettstol.

På en garderobsdörr så har de hängt upp bilder om hur dagen på förskolan ser ut. Vid bilderna finns en pil också där barnen eller de pedagogerna flyttar på under tiden som dagen går, t.ex. vid frukosten sitter pilen vid frukostbilden sen när frukosten är slut så flyttas pilen när till nästa bild där det kanske är utelek eller en speciell aktivitet osv. Detta har hon sett att det hjälper väldigt mycket de nyanlända barnen men även föräldrarna har ibland tittat på detta schema. När de nyanlända går in i avdelningen så går de och tittar på hur dagen kommer att se ut. Detta är till stor hjälp även för andra barn som behärskar det svenska språket.

Ophelia berättar att hon tillsammans med andra sina kollegor som jobbar på samma avdelning använder ofta kroppsspråket, där de försöker förmedla information till både de nyanlända barnen och deras föräldrar. Detta har de sett att pedagogerna och föräldrar lättare kunnat

(21)

21

förstå varandra t.ex. om barnet har varit ledsen och saknat sin mamma så har de visat genom att man själv låtsasgråter och säger mamma.

Vidare talar Ophelia att förskollärarna inte har stöd av modersmålslärare i förskolan som kan komma och stödja pedagoger vid kommunikation med barnen eller med föräldrarna. Detta är synd tycker hon, eftersom hon tror att det skulle underlätta väldigt mycket barnens tid på förskolan men också att de dessutom skulle får sitt modersmål och svenska språket samtidigt i förskolans vardag. Man vet att forskning har visat att barn lär sig bättre det svenska språket om de har utvecklat sitt modersmål, att de har kunskaper i sitt eget modersmål.

En sak som jag tycker att vi på vår förskola är dålig på att lyfta fram är de olika traditionerna som barnen har. Vi är ganska duktiga på att lyfta fram den svenska tradition vilket jag inte har något emot alls men att vi inte glömmer de nyanlända barns traditioner. Att vi lyfter och fira dessa på olika sätt, då ser alla barn att de har olika traditioner och att det är Ok och lika viktiga som den svenska traditionen/kulturen (Ophelia).

4.4 Svårigheter

Enligt Vera är språkbarriären alltid svår då det är svårt för föräldrarna att göra sig förstådda och svårt för oss pedagoger att göra oss förstådda. Men vi gör vårt bästa och använder oss av bl.a. tolksamtal, men den vardagliga kontakten blir försvårad av språket. Man får försöka kommunicera genom att visa bilder.

”Språkliga missförståenden, kulturella svårigheter, anpassning till vår svenska t.ex. kläder efter väder, annan syn på tid. Svårt ibland att nå fram till barnet. Anknytning kan ta längre tid” (Anita).

Ophelia arbetar på en 5-årsverksamhet och där har hon sett att det är lite svårare för nyanlända barn att integreras i barngruppen än för de små barnen på de andra avdelningarna. Eftersom de små barnen ännu inte har ett talat språk, medan de äldre barnen har redan utvecklat sitt modersmål men inte svenska språket. Hon har sett att det har försvårat kommunikationen i leken med de andra barnen på hennes avdelning som redan behärskar det svenska språket, eftersom de äldre barnen använder sig av det talade språket i leken.

”Något annat som kan vara svårt att arbete med är min och föräldrarnas synsätt om värderingar och normer, t.ex. olika syn på barnuppfostran. Det är bra att pedagoger pratar öppet med föräldrarna om olika syn på uppfostran och att pedagoger respekterar föräldrars vanor, uppfostran och kulturer men att samtidigt representerar den svenska förskolan” (Ophelia).

En svårighet som Ophelia som förskollärare kan stöta på, som hon inte än har gjort, är om man har traumatiserade barn, flyktingbarn, som har genomgått skrämmande upplevelser i livet och som sedan visar det på förskolan genom olika sätt, t.ex. i leken. Hur hon som förskollärare ska hjälpa och arbeta med detta barn. Det är ännu svårare om man har många

(22)

22

barn med trauma. Hon tror att man ska ge dessa barn ett kärleksfull bemötande så att de får en tillit till en vuxen/vuxna och sen när de själva vill berätta om sina upplevelser ska få göra det själv utan att man pressar barnet/barnen. Ophelia säger att arbetet runt nyanlända barn tar tid eftersom det är inte bara är kring barnen som man lägger ner mycket tid på utan hela familjen. Detta är något som hon tycker är roligt och inte har något alls emot att lägga ner tid till. Hon ser att föräldrar är trygga med henne så är barnen extra trygga med henne.

4.5 Kommunikation med föräldrar

Sabina tycker inte att kommunikation är svårt, tolk kan man alltid boka och vi har alltid tillgång till ipad med olika appar som vi kan använda som hjälpmedel. Kommunikationen med nyanlända barns föräldrar är väldigt viktigt och det har varit väldigt många olika sätt hur man har kommunicerat. Hon har haft nyanlända föräldrar som har kunnat kommunicera på engelska och som har förstått vad verksamheten erbjuder barnet, sedan har hon haft nyanlända föräldrar som har haft det jättesvårt att kommunicera och som inte heller har varit mottaglig för kommunikation kring deras barn. Sabina använder mycket av sitt kroppsspråk, där hon försöker förmedla information till både de nyanlända barnen och deras föräldrar. Detta har hon sett fungera så de har kunnat förstå varandra bättre, t.ex. om barnet har varit ledsen och saknat sin mamma så har vi visat genom att hon själv låtsasgråter och säger mamma som tidigare nämnt.

”En sak som jag oftast tänker på vid kommunikationen med nyanlända barns föräldrar är att man är sig själv, att man inte tar på sig en ”roll”. Att bemötande och kommunikationen är så öppen som möjligt på olika sätt, med kroppsspråk, tolk, gester, miner mm” (Ophelia).

(23)

23

5. Diskussion

Syfte med examensarbete är att undersöka hur förskollärare på en förskola integrerar och bemöter nyanlända barn och på vilket sätt pedagogerna arbetar och kommunicerar med nyanlända barn och deras föräldrar.

Att integrationsprocessen av nyanlända barn lyckats, förskollärarna är samstämmiga och menar att det är viktigt att skapa bra relationer till nyanlända föräldrar. Att skapa goda relationer och att pedagoger pratar med nyanlända föräldrar på olika möjliga sätt för att förstå varandra. En förskollärare säger att hon som har varje dag kontakt med nyanlända föräldrar ser hur föräldrarna och barn uppskatar hennes försök till kommunikation även om dem kanske förstår bara några ord av det som hon har sagt. Med god vilja och om alla pedagoger strävar efter att skapa goda relationer så kommer det att underlätta den första tiden för familjens vistelse i Sverige.

5.1 Bemötande av nyanlända barn på förskolan

Analysen av förskollärarnas svar har visat att barnen är väl bemötta och pedagoger lägger fokus på barnens lärande, deras kultur och har bra kontakt med föräldrarna. Alla intervjuade förskollärare har svarat att bemötande av nyanlända barn är lika som mot alla barn och att bemötande av de nyanlända barnen ska ske på så bra sätt som möjligt. Alla pedagoger planerar verksamhet utifrån läroplanen, där står bland annat att varje barn med utländsk bakgrund ska ges stöd i utvecklandet av en dubbel kulturtillhörighet.

Jag menar att det är bra om förskollärarna skaffar sig mer kunskap om nyanländas bakgrund, deras kultur, traditioner och jag tycker också att det är viktigt att förskollärarna förstår att olika kulturer ska medräknas i förskolans verksamhet.

Ladberg hävdar att förskollärna kan stärka barnens identitet genom att vända sig till deras föräldrar. Fråga föräldrarna efter sådant som dem redan kan: ord på deras språk, lekar de lekt som barn, vanor och traditioner i deras familj osv. När föräldrarna bidrar till det som sker i förskolan framstår de som kunniga och starka förebilder för barnen.

Enligt skolverket (2010) är förskolan en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Vidare skriver skolverket att medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och

(24)

24

värderingar. Skolverket har även skrivit att förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.

5.2 Kompetenser att bemöta nyanlända barn

Enligt pedagogerna så är kunskap om kulturella skillnader är viktig. Med lång erfarenhet blir pedagogerna tryggare att bemöta nyanlända barn och deras föräldrar. Förskollärarna ska våga prata mer engelska och hitta vägar att underlätta för nyanlända barn och deras föräldrar. Birgitta Angel & Anders Hjern (2004) skriver att den som arbetar med flyktingfamiljer upplever sig mycket snart som en förmedlande länk mellan familjens värld och det svenska samhället och dess värderingar. Ofta får man känslan att man verkligen representerar detta genom att berätta om samhällets regler, normer och attityder. Vidare skriver Angel & Hjem att målsättningen för arbetet med de drabbade flyktingbarnen och familjerna måste naturligtvis sättas i relation till den frågeställning det handlar om för varje enskilt barn respektive familj.

Enligt Aycan Bozarslan (2001) så kommer nyanlända barn och föräldrar hit med sin historia och där är det viktigt att ta del av varandras bakgrund för att kunna förstå varandra bättre och för att kunna mötas som människor.

Aysan Bozarslan (2001) som skriver att det är mycket viktigt att pedagoger inom förskolan är medvetna om hur viktiga representanter dem är för Sverige. Bozarslan menar att pedagoger har ett stor ansvar för att spegla samhällets syn på hur vi ska bemöta och ta hand om barn och att pedagoger ska förmedla det svenska samhällets värderingar och mål när det gäller förskolebarn. Enligt Bozarslan ska pedagoger ska bjuda på svensk kultur men samtidigt kunna ta del av det som barn och föräldrar har att erbjuda oss.

Johannes Lunneblad (2013) refererar till Johansson & Åsted, (1996) och enligt dem var förskolans uppgift var att de nyanlända barnen ska på ett varsamt sätt slussas in i det svenska samhället och komma i kontakt med den svenska kulturen. Barnen skulle genom leken stimuleras att lära sig svenska samtidigt som de skulle använda och utveckla sitt eget modersmål. Deras förmåga att uttrycka sig känslomässigt och tankemässigt på båda språken framhölls.

(25)

25

5.3 Förskollärarnas arbetsätt och kommunikation med

föräldrar

Förskollärarnas bemöter och anpassar aktiviteter efter barnens behov. Kommunicerar med nyanlända barn på olika sätt genom att använda tecken som stöd, kroppspråk, bilder, mm. Förskollärarna tankar om integration var bland annat att dem integrerar även föräldrarna i förskolan. Kommunikation med föräldrarna är inte så svårt tycker förskollärarna men det kräver mycket extra tid. För att underlätta kommunikation med nyanlända föräldrar, så brukar förskollärarna boka tolk vid behov, använda olika appar på ipad, bilder osv. Bra kommunikation med nyanlända föräldrar och barnen blir tryggare på förskolan.

Jag menar också att olika pedagogiska redskap som förskollärarna använder i arbetet med nyanlända barn underlättar och ökar trygghet hos barnen och även att använda pedagogiska medel i kommunikation med nyanlända föräldrar som i sin tur skapar goda relation, bra kontakt, väl bemötande och trygghet även hos nyanlända föräldrar.

Hjern och Angel (2004) har i sin forskning kommit fram till att fördjupande föräldrakontakter i enlighet med den nyanlända förälderns förutsättningar är en mycket viktigt pusselbit i omhändertagandet av det nyanlända barnet. Vidare skriver Hjern och Angel (2004) att för många nyanlända föräldrar är det främmande att ha kontakt med barnens lärare, det är något helt nytt för dem och därför är det nödvändigt att vara aktivt uppsökande. Föräldrarna behöver veta hur en svensk skola fungerar och utan hymlanden informeras om de luddiga gränser som trots allt finns där. Hjern och Angel (2004) skriver vidare att för förskolan gör kontakten med barnens föräldrar det möjligt att se barnet i sitt sammanhang. Det är värdefullt att satsa på de första kontakterna med föräldrarna.

I min undersökning har förskollärarna påpekat att språket är viktigt och att alla använder kroppspråk för att underlätta kommunikation med barn och föräldrar. Förskollärarna påpekar också att dem inte har några modersmålslärare i förskola som kan komma och stödja

pedagoger vid kommunikation med nyanlända barn och föräldrar. Enligt läroplan (98/10) har barn med utländsk bakgrund som redan utvecklat sitt modersmål

(26)

26

Det står även i lpfö (98/10) att förskola skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

Enligt Aysan Bozarslan (2001) kommer alla pedagoger kommer förr eller senare att möta barn med annan kulturell bakgrund. Det behöver inte vara en familj från ett annat land för att den ska ha annorlunda bakgrund och därmed andra referensramar. En svensk familj, som nyligen har flyttat till Stockholm från landsbygden, kan också känna sig osäker och som främlingar i storstaden. Därför bör pedagoger ständigt diskutera hur de kan bemöta barn och föräldrar med en annan kulturell bakgrund och andra referensramar på ett bra sätt- oavsett olikheter.

Vidare forskning:

Efter min undersökning har jag fått intryck att det behövs mer forskning för att hjälpa förskollärarna vidare i deras arbete med nyanlända barn och deras integrering på förskola. Förskollärarna behöver stöd av modersmålslärarna för att underlätta integrering av nyanlända barn på förskolan och även att hjälpa vid kommunikation med nyanlända barns föräldrar. Jag skulle vilja utforska vidare hur det skulle påverkas integrering av nyanlända om förskollärarna får möjlighet och stöd att arbeta och samarbeta med modersmålslärare.

Slutsatser:

Genom min undersökning har jag fått en uppfattning om hur andra pedagoger bemöter nyanlända barn och på vilket sätt förskollärarna arbetar för att på bästa sätt integrera nyanlända barn på förskola. Förskollärarna är medvetna att väl bemötande skapar trygghet hos barn och även hos föräldrar. Nyanlända barn integreras på bästa möjliga sätt och genom olika pedagogiska medel lär dem sig svenska språket.

Min sammanfattning av hela undersökningen är att pedagoger använder väldigt många olika arbetssätt för att skapa en bra integration på förskola. Den här undersökningen har varit intressant att se vad andra pedagoger ser som kompetenser, vilka prioriteringar och vad är det som är viktigast med integrering av nyanlända barn.

Enligt Aycan Bozarslan (2001) behöver barn med en annan kulturell bakgrund behöver få nödvändiga nycklar för att klara sig i det svenska samhället. Några nycklar som Bozarslan tycker är viktiga är: positiva upplevelser av en god och nära relation, en trygg identitetsgrund, en väl utvecklad tvåspråkighet, social kompetens, samhällsorientering och kulturkompetens- förmåga att kunna röra sig i olika miljöer, empati och demokratiska värderingar mm.

(27)

27

Referenslista:

Axelsson M. (1999) Tvåspråkiga barn och skolframgång- mångfalden som resurs. Rinkeby Språkforskningsinstitut.

Angel, B& Hjern, A. (1992). Att möta flyktingbarn och deras familjer. Lund: Studentlitteratur Bozarslan, A. (2001) Möte med mångfald. Förskolan som arena för integration. Stockholm: RUNA förlag AB.

Bjar L. & Liberg C (2010) Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur

Bunnar N. (2001) Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation integration och

multikulturalism. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion

Dalen M. (2015) Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB

Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur Ladberg G. (2003) Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola,

skola och samhälle. Liber AB Stockholm

Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: En etnografisk studie på en förskola i ett

multietniskt område. Götebors universitet.

Malmström M. Förskole tidningen (3/2015), kompetensutveckling för dig som arbetar i

förskolan.

Skolverket 2010

Patel R, Davidsson B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning.

Trost J (2007) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet.(1998) Läroplan för förskolan. Lpfö98 /10. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

(28)

28

Bilaga 1

Intervjuguide:

1. Förskollärarnas bemötande av nyanlända barn? 2. Kompetenser att bemöta nyanlända barn?

3. På vilket sätt arbetar förskollärare med de nyanlända barnen på förskolan? 4. Vilka svårigheter förskolärare stöter på under integreringsperioden? 5. Kommunikation med nyanlända barns föräldrar?

References

Related documents

I denna studie har vi utgått ifrån intervjuer med verksamma pedagoger. Som vi beskrev det i metodkapitlet så valdes detta för att ge djupare svar än om vi hade utgått ifrån

Resultatet av projektet Barnets Bästa skulle kunna vara ett stöd för pedagogerna i mötet med nyanlända barn och familjer, vilket också är anledningen till att materialet

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare säger sig arbeta för att skapa trygghet till nyanlända barn och vårdnadshavare vid inskolning.

Detta uttrycks under ett flertal intervjuer, vilket även styrks i Läroplanen (Skolverket, 2010): ”Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar förskollärare har angående den pedagogiska miljöns betydelse i relation till arbetet med att stärka

För barnen är inflytande t ex när de får vara med och bestämma vad dom vill göra för något på förskolan och hur de andra barnen ska behandla dom.. I en utav

När Lunneblad (2006) i sin studie kommer fram till att förskollärarna hellre lyfter fram barnens likheter och det som vi har gemensamt än alla våra olikheter så

Syftet är att studera kvinnors "motiv" till att arbeta ideellt i en idrottsförening för barn och ungdomar, om deras motiv kan relateras till de normativa riktlinjer som