Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng
Självständig arbete i fördjupningsämnet på grundnivå Slutseminarium: 2021-01-13
Examinator: Eva Davidsson Handledare: Helen Hasslöf Naturvetenskap, Matematik &
Samhälle
Självständigt arbete i matematik och lärande
15 högskolepoäng, grundnivåKooperativt lärande som inlärningsmetod
för att öka elevers motivation i matematik
Cooperative learning as a learning method to increase students
motivation in mathematics
Victor Sand
Fabio Maruotti
Förord
Vi är två studenter från Malmö universitet som läser programmet Grundlärarutbildning: Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Vi har skrivit denna kunskapsöversikt i kursen självständigt arbete på grundnivå (SAG) 15 hp på Malmö universitet. Arbetet är skrivet av oss, Victor Sand och Fabio Maruotti, och kunskapsöversikten har arbetats fram tillsammans sen november 2020. Arbetet med kunskapsöversikten har mestadels skett online på grund av den rådande pandemin. I mitten av december presenterades det första utkastet på ett seminarium för vår handledare Helen Hasslöf och handledningsgruppen. Vi vill tacka för de insiktsfulla och viktiga kommentarerna som förbättrade översikten.
Sammanfattning
Utifrån våra egna erfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) märkte vi att arbetssätt och arbetsformer spelar en viktig roll för att skapa motivation hos eleverna. Vårt intresse fångades av de metoderna som vilar på samspelet mellan eleverna. Bland de olika arbetsmetoder vi såg under VFU, blev vi inspirerade av kooperativt lärande. De positiva erfarenheterna av detta arbetssätt är grunden till denna kunskapsöversikt.
Huvudsyftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur kooperativt lärande definieras samt problematiseras och om metoden påverkar elevernas motivation till att lära sig matematik och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka faktorerna bakom kooperativt lärande kommer vi att få en större förståelse för hur metoden påverkar elevernas motivation inom ämnet matematik. Utifrån huvudsyftet formulerades tre frågeställningar: Vad är kooperativt lärande? Hur kan lärarna använda sig av kooperativt lärande på ett framgångsrikt sätt i ämnet matematik? Hur kan elevernas motivation till matematik påverkas genom kooperativt lärande?
Vi använde oss av befintlig forskning och undersökte fyra databaser på engelska och svenska. Vi fann 17 artiklar som på ett eller annat sätt undersökte kooperativt lärande i förhållande till
motivation och matematik.
Vi fann att kooperativt lärande har en positiv påverkan på elevers motivation och kan leda till att deras prestationer förbättras. Om läraren lyckas skapa ett välfungerande kooperativt lärande är det inte bara prestationen och motivationen som höjs utan då höjs också elevernas
självförtroende och samarbetsförmåga. Detta gör metoden också mer effektiv än traditionell undervisning när det kommer till att öka elevernas prestationer. Det vi förstår från vår
kunskapsöversikt är att motivation påverkas genom kooperativt lärande för att eleverna har makt över sitt eget lärande och kan påverka sin prestation i skolan. Det återstår att forska vidare på vilken effekt kooperativt lärande har på matematik och undersöka hur motivationen och prestationen påverkas.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
2. Syfte 7
3. Metod 8
3.1 Databaser och nyckelord 8
3.2 Söktekniker 9 3.3 Sökprocess 10 3.3.1 Libsearch 10 3.3.2 Swepub 10 3.3.3 ERIC 11 3.3.4 ERC 11
3.3.5 Tabell över sammanställning av sökning av artiklar i Libsearch, Swepub, ERIC och ERC 11
3.3.6 Tabell över forskningsöversikt om kooperativt lärande, matematik och motivation 12
4. Resultat 16
4.1 Kooperativt lärande - en inlärningsmetod som sker i grupp med fokus på engagemang och samarbete 16
4.1.1 Fem nyckelfaktorer i kooperativt lärande 18
4.1.2 Lärarens roll som en vägledare i det kooperativa lärandet 18
4.2 Arbetsmetoden gynnar elevernas kunskapsinhämtning 20
4.2.1 Skillnaderna mellan en traditionell syn på lärande och en elevcentrerad undervisning. 20
4.2.2 Lärarens ansvarar för att skapa goda förutsättningar 22
4.3 Elevernas inflytande över innehållet - en framgångsfaktor i matematik 22
5. Slutsats och diskussion 24
5.1 Metodreflektion 26
5.2 Vidare forskning 26
Inledning
Elever spenderar allt mer tid av sin uppväxt i olika institutionella sammanhang utanför sin familj. En aktör som har fått ett större ansvar för barnens fostran och utbildning är skolan (Skolverket, 2010). I samarbete med vårdnadshavare, har skolan i uppdrag att förbereda eleverna att leva i samhället. Med andra ord är skolan en verksamhet där eleverna ska stödjas i sitt lärande samt förberedas och rustas med verktyg för att hantera situationer de kommer att möta senare i livet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu), som är en del av grundlärarprogrammet, fick vi en inblick i hur olika pedagoger arbetar för att stimulera elever i sin lärandeprocess. Utifrån våra egna erfarenheter under vfun har vi märkt att arbetssätt och arbetsformer spelar en viktig roll för att skapa motivation hos eleverna. Vårt intresse fångades av de metoderna som vilar på samspelet mellan eleverna. Bland de olika arbetsmetoder vi såg, blev vi intresserade av
kooperativt lärande. De positiva erfarenheterna av detta arbetssätt, är grunden till valet att skriva denna kunskapsöversikt. I vårt arbete kommer vi att undersöka och resonera kring kooperativt lärande som verktyg för inlärning av matematik.
I den reviderade versionen av Lgr11 står följande “Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang” (Skolverket, 2019, s.54). Styrdokumentet betonar vikten att skapa intresse för ämnet matematik i en arbetsmiljö där eleverna kontinuerligt känner sig trygga och inspirerade. Arbetsmetoden lärarna väljer är därför central i matematikundervisning, för att den avgör i vilken grad eleverna involveras i kunskapsinhämtningsprocess. Den traditionella synen på läraryrket, där pedagogen förmedlar kunskap till passiva mottagare, är idag inaktuell. Det är istället samspelet mellan aktiva deltagare som möjliggör att eleverna utvecklar sina olika förmågor (Dysthe, 2010). Samspelet kräver att eleverna lär sig tillsammans i grupper genom att samarbeta. På vår vfu, har vi konstaterat att undervisningen innefattar ofta en social aktivitet, i vilken
eleverna får utrymme för att utveckla förmågan att ta ansvar för sin inlärning. Att arbeta i grupper är en utmaning både för elever och lärare men samtidigt erbjuder möjlighet till att lära sig i ett socialt sammanhang. Utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling, hävdar den ryske psykologen och filosofen Vygotskij, att människor lär sig i samspel med andra individer (Lundgren et al., 2014).
Vi har sett att gruppdynamiken skapar också en förstärkt känsla inom själva gruppen där eleverna känner att de är en del av ett arbetslag som strävar efter gemensamma mål. Miljön är också viktig för att inge trygghet till eleverna. En viktig förutsättning är att individerna kan göra fel utan att man blir exkluderad, hånad eller förolämpad, utan snarare känna motivation inför lärandet. Vi vill därför söka kunskap kring kooperativt lärande och om denna metod ökar motivationen, i så fall på vilket sätt sker det. Det är några frågor som denna kunskapsöversikt söker svar på.
Syfte
Huvudsyftet med vår kunskapsöversikt är att undersöka hur kooperativt lärande definieras samt problematiseras och om metoden påverkar elevernas motivation till att lära sig matematik och i så fall på vilket sätt. Genom att undersöka faktorerna bakom kooperativt lärande kommer vi att få en större förståelse för hur metoden påverkar elevernas motivation inom ämnet matematik. För att kunna uppnå vårt syfte med kunskapsöversikten behöver vi besvara följande
frågeställningar:
1) Vad är kooperativt lärande?
2) Hur kan lärarna använda sig av kooperativt lärande på ett framgångsrikt sätt i ämnet matematik?
3. Metod
I detta kapitel kommer vi att beskriva och motivera hur vi gick tillväga i vår
undersökningsprocess. Vi kommer systematiskt förklara hur vi väljer ut vårt material som ligger till grund för denna undersökning. Vi använder oss i huvudsak av olika forskningsdatabaser och ur dessa väljs relevanta artiklar som utgör vårt undersökningsmaterial. Artiklarna väljs ut på ett systematiskt sätt i syfte att undersöka sambandet mellan kooperativt lärande, motivation och matematik. För att kunna finna relevanta artiklar valde vi att begränsa urvalet genom att applicera ett antal nyckelord. Majoriteten av artiklarna som valts ut är observationsstudier men det förekommer några enstaka enkätstudier. Vi kommer även förklara varje databas och varför de var relevanta i denna kunskapsöversikt. Slutligen kommer resultatet av vår sökning att visas i en tabell som redovisar antal träffar och vilka källor vi använder oss av.
3.1 Databaser och nyckelord
De fyra databaserna som används för denna kunskapsöversikt är: ERC, ERIC via EBSCO, Swepub och Libsearch. Education Research Complete (ERC) och ERIC via EBSCO är databaser med fokus på utbildningsvetenskap (Malmö universitet, 2020).
ERC innehar tidskriftsartiklar inom pedagogik och undervisning och täcker samtliga
utbildningsnivåer. ERIC via EBSCO är en amerikansk databas som har både artiklar och böcker med fokus på utbildning, pedagogik och psykologi. Andra relevanta databaser som används i vår forskningsöversikt är Swepub. Det är en nationell databas som publicerar vetenskapliga artiklar vid svenska lärosäten. Vi använder även Libsearch som är bibliotekets söktjänst och förutom böcker hittar vi ett flertal vetenskapliga tidskrifter från bibliotekets olika databaser. Vi använde oss av Libsearch genom MAU bibliotekets hemsida.
Vi började sökningen med att göra ett första urval, genom att inkludera artiklar som är granskade eller som har genomgått en så kallad peer review-process. Med peer review fick vi fram alla artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter (Friberg, 2015).
I databaserna ERIC och ERC fann vi ett flertal artiklar som återfanns i de båda databaserna. Val av artiklar hämtades från den första databasen vi sökte ur. I slutet av vår sökprocess fann vi de flesta artiklar i databasen ERIC.
Vi försökte använda Swepub som en komplettering till de andra databaserna för att få ett
perspektiv från forskningen i Sverige men tyvärr var detta något som inte kunde genomföras. Vi kommer att förklara varför användningen av Swepub uteblev i underrubriken 3.3.2 Swepub som finns längre fram i detta kapitel.
För att kunna söka relevanta artiklar till vår kunskapsöversikt valde vi ut ett antal sökord. Dessa sökord valdes ut efter en diskussion och återkoppling till huvudsyftet och frågeställningarna. Vi valde ut både svenska och engelska sökord:
3.2 Söktekniker
Vi började med att använda oss av en sökteknik som heter Boolesk söklogik. Tekniken
kännetecknas av att man använder sig av olika sök-operatorer för att binda ihop olika termer, de vanligaste sök-operatorerna är AND, OR och NOT. Vi har valt att använda oss av de två
förstnämnda sök-operatorerna AND och OR. AND gör att databasen söker efter artiklar som innehåller alla termer du använt dig av. OR gör att databasen filtrerar på så sätt att dokumenten innehåller antingen den ena eller den andra termen (Friberg, 2015).
För att gå vidare i vår sökning använde vi oss av en teknik som kallas för trunkering. Denna Svenska
sökord Kooperativt lärande Matematik Motivation Unga elever Grupparbete Engelsk
teknik går ut på att man använder sig av ett trunkeringstecken, det vanligaste är en asterisk “*” för att möjliggöra för databasen att söka på termens alla olika böjningsformer (Friberg, 2015)
3.3 Sökprocess
3.3.1 Libsearch
Vi började med att göra en preliminär sökning (Backman, 2016) via Libsearch på MAU bibliotekets hemsida, med sökordet cooperative learning. Det gav oss 66 291 träffar. Vi gick vidare med att begränsa vår sökning med att söka publiceringsdatum från år 2015 till år 2020, detta gav oss 21 216 träffar. Vi avgränsade sökningen till årtalen 2015-2020 för att få en aktuell bild på forskningen om kooperativt lärande, matematik och motivation. Vi valde därefter att gå vidare med sökningen genom att använda AND mathematics, vilket resulterade i 1 590 träffar. Den preliminära sökningen visade att det fanns tillräckligt med information för att kunna fortsätta och gå vidare och påbörja en systematisk inventering (Backman, 2016). Vi gick vidare med inventeringen genom att använda oss av ett arbetsblad från MAU bibliotekets hemsida och påbörjade arbetet med sökorden på svenska och engelska. Vi gick då vidare med sökningen genom att lägga till ordet motivation som ett tredje sökord, då fick vi 126 träffar. Utav dessa träffar läste vi de första 60 titlarna och abstracts för att kunna sålla ut material som relaterades till vårt ämne. Därefter valdes fem artiklar ut som var relevanta för att kunna besvara våra
frågeställningar. Dessa redovisas i 3.3.6 Forskningsöversikt om kooperativt lärande, matematik och motivation. Vi ville utöka vårt underlag och valde att undersöka de källor som fanns i ett examensarbete om kooperativt lärande från Malmö universitet. Vi fann ett examensarbete om kooperativt lärande producerad av Mariana Blad och Sanna Lindqvist (2018). Vi läste igenom deras arbete och gick vidare till deras källhänvisning. Där fann vi en relevant artikel som återfanns i databasen Libsearch. Den redovisas även i 3.3.6 Forskningsöversikt om kooperativt lärande, matematik och motivation. Totalt hänvisar vi till sex forskningsartiklar ur databasen Libsearch.
3.3.2 Swepub
Vi ville använda databasen Swepub för att kunna jämföra forskning från Sverige med forskning från andra länder. Då valde vi att använda de svenska sökorden kooperativt lärande, matematik
och motivation. Detta gav inga träffar så vi generaliserade vår sökning genom att bara använda sökordet kooperativt lärande, vilket gav oss tre träffar. Det slutade med att vi inte kunde använda någon av träffarna pga att artiklarna inte var relevanta för vår frågeställning. En av artiklarna kunde inte läsas i sin helhet pga att tillgång till hela artikeln saknades.
3.3.3 ERIC
Vi började sökningen på vetenskapliga artiklar i databasen ERIC med sökordet cooperative learning. Vi avgränsade sökningen genom att inkludera endast peer reviewed artiklar som publicerades mellan år 2015 och år 2020. Vi valde att avgränsa publiceringsdatum med tanke att vi ville få fram den senaste forskningen, och fem års tid är en rymlig tid att undersöka i. Sökning gav oss 4 563 antal träffar. Därefter lade vi in sökordet AND motivation för att kunna avgränsa vår frågeställning. Vi fick 417 träffar. Vi gick vidare med att lägga till ett sökord till, AND mathematics. Detta gav 48 titlar. Av dessa 48 träffar valdes åtta artiklar ut efter en läsning av titlar och abstracts. Artiklarna redovisas i 3.3.6 Forskningsöversikt om kooperativt lärande, matematik och motivation.
3.3.4 ERC
Vi började med att använda samma sökord som i de tidigare databaserna dvs cooperative learning, mathematics och motivation. Det resulterade i att vi fick fram samma artiklar som i databasen ERIC. Vi beslutade då att vidga sökningen genom att använda sökordet group work, istället för cooperative learning, och trunkera sökordet matemathics till math*. Därefter lade vi till ordet motivation och fick fram 21 träffar. Efter att ha läst titlarna och abstracts valde vi ut tre artiklar. Dessa redovisas i 3.3.6 Forskningsöversikt om kooperativt lärande, matematik och motivation.
3.3.5 Tabell över sammanställning av sökning av artiklar i Libsearch, Swepub, ERIC och ERC
Databas Antal träffar Antal valda källor
Libsearch 126 6
3.3.6 Tabell över forskningsöversikt om kooperativt lärande, matematik och motivation
ERIC 48 8
ERC 21 3
Författare, årtal, titel och tidskrift
Innehåll Databas
Burgić, D. Omerović, M. Kamber, D. (2017).
Application of cooperative learning in early mathematics teaching - teachers´attitudes
Human Research in Rehabilitation
De beskriver hur kooperativt lärande kan stärka till exempel elevernas kommunikationsförmåga,
sociala färdigheter och deras självförtroende.
Libsearch
Rešić, S. Šantić, J. Čajić, E. (2016) Cooperative approach to learning in mathematics
Human Research in Rehabilitation
Studien beskriver hur man kan öka elevernas förståelse för matematik
genom kooperativt lärande
Libsearch
Munawar HM (2019) The application of
STAD-Cooperative Learning Model: Efforts to increase
motivation and Learning Outcomes of students in Class 5 SD N 07 Ledok Salatiga in Mathematics subjecth in Folding Symmetry and Rotating Symmetry topics Jurnal Kajian Pendidikan Islam
Hur implementation av STAD- cooperative learning modellen kan
förbättra elevers motivation till symmetri.
Libsearch
Agatha Puri Christidamayani, Yosep Dwi Kristanto (2020) The Effects of Problem Posing Learning Model on Students’ Learning Achievement and Motivation
Indonesian Journal on Learning and Advanced Education
Denna studie använder kvasi experimentell design med 20 studenter för att undersöka vilka effekter en lärandemodell kan ha på elevernas inlärningsprestationer och elevernas inlärningsmotivation.
Libsearch
Karali, Yalcin & Aydemir, Hasan (2018)
on the academic achievement and attitude of students in Mathematics class
Academic Journals
hur den påverkar elevernas prestationer och attityder till
matematik. ERIC
Holmes, Vicki-Lynn; Hwang, Yooyeun (2016)
Exploring the Effects of Project-Based Learning in
Secondary Mathematics Education Journal of Educational Research
Denna studien undersöker fördelar med projektbaserat lärande (PBL)
och motiverade strategier för inlärning (dvs. kognitiv, social och
motiverande).
ERIC
Belge Can, Hatice; Boz, Yezdan (2016)
Structuring Cooperative Learning for Motivation and Conceptual Change in the Concepts of Mixtures International Journal of Science and Mathematics Education
Denna studie undersöker effekten av ett strukturerat kooperativt
lärande. ERIC
DiNapoli, Joseph (2019) Leveraging Collaborative Competition in Mathematics Classrooms
Australian Mathematics Teacher
Studien beskriver hur man kan använda en tävlingsinriktad omgivning i klassrummet om man använder den i form av kooperativt
lärande.
ERIC
Niemi, Hannele; Niu, Shuanghong; Vivitsou, Marianna; Li, Baoping (2018)
Digital Storytelling for Twenty-First-Century
Competencies with Math Literacy and Student Engagement in China and Finland
Contemporary Educational Technology
Studien undersöker hur engagerade elever är på lektioner där man använder DST metoden för att ta åt
sig kompetenser inom matematik. ERIC
Hossain, Anowar & Ariffin, Muhammad R. K. (2018) Integration of Structured Cooperative Learning in Mathematics Classrooms
International Journal of Psychology and Educational Studies
Denna studie jämför effekterna av tre instruktionsmetoder på elevernas
matematiska prestationer och attityder till matematik bland gymnasieelever i Natore,
Bangladesh.
ERIC
Hann, Tristan (2020)
on mathematics achievement Research in Education
mer mot icke kognitiva motivations
variabler. ERIC
Tombak, Busra & Altun, Sertel (2016)
The Effect of Cooperative Learning: University Example
Eurasian Journal of Educational Research
Denna studie undersöker effekter av kooperativ lärande i samband med
elevernas motivation på
universitetsnivå.. ERIC
Sean P. Torchia (2012) COOPERATIVE LEARNING AND ITS EFFECT ON FOURTH-GRADE
MATHEMATICS STUDENTS’ ACHIEVEMENT, MOTIVATION, AND SELF-EFFICACY
Detta är en studie som utgår från 49 st fjärdeklassare, där effekten av
kooperativt lärande har undersökts på elevernas motivation, självförtroende och deras resultat.
Libsearch
Lina Rihatul Himaa, Toto Nusantarab, Erry Hidayantoc , Swasono Rahardjo (2019). Changing in Mathematical Identity of Elementary School Students Through Group Learning Activities International Electronic journal of elementary education
Denna studien visar hur elever som har deltagit i grup aktiviteter i
matematik har utvecklat sin motivation och hur detta kan hjälpa
dem att utveckla en matematisk identitet.
ERC
Peter Kutnick a, Cathy Ota, Lucia Berdondini (2008)
Improving the effects of group working in classrooms with young school-aged children: Facilitating attainment, interaction and classroom activity
Department of Education and Professional Studies
Den beskriver hur man kan göra grupparbeten bättre för yngre
elever.
ERC
Nebesniak, A. & Heaton, R. (2010) student confidence and student involvement
National Council of Teachers of Mathematics
Studien utgår ifrån en klass där läraren implementerade kooperativt
lärande ERC
David W. Johnson & Roger T.
The use of cooperative procedures in teacher education and
professional development Journal of Education for Teaching
processer finns bakom undervisning
4. Resultat
I kommande kapitel redogörs studiens resultat och analys. Huvudsyftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur kooperativt lärande definieras och om metoden påverkar elevernas
motivation till att lära sig matematik och i så fall på vilket sätt. Vi valde att formulera tre frågeställningar som kan hjälpa oss att uppnå syftet. Forskningsöversikten ämnar att svara på följande frågor:
1) Vad är kooperativt lärande?
2) Hur kan lärarna använda sig av kooperativt lärande på ett framgångsrikt sätt i ämnet matematik?
3) Hur kan elevernas motivation till matematik påverkas genom kooperativt lärande?
Den första delen ägnas åt att beskriva vad kooperativt lärande är. Därefter kommer studien att visa om och på vilket sätt metoden kooperativt lärande ökar eller inte motivationen hos eleverna inom ämnet matematik.
4.1 Kooperativt lärande - en inlärningsmetod som sker i grupp med fokus på
engagemang och samarbete
För att kunna besvara studiens frågeställningar behövde vi i första hand utreda vad begreppet kooperativt lärande är. Från den forskning som vår studie baseras på beskrivs kooperativt lärande som en inlärningsmetod där eleverna jobbar tillsammans i grupper mot gemensamma mål och är drivande i sitt eget lärande (Tombak, 2016). Inom ramen för kooperativt lärande är grupparbete (med grupp menas en sammansättning av individer, mellan fyra upp till sex personer) och interaktivitet är de två av de viktigaste faktorerna under inlärningsprocessen. Vid användning av kooperativt lärande sker mestadels av sökningen och inlärningen av kunskap i de mindre
elevgrupperna. Det läggs mer fokus på eleverna och krävs att eleverna är aktiva i sökandet efter lösning på problemformulering, kunskap eller information. I en av de forskningsartiklar som ingår i denna kunskapsöversikt fann vi en definition som beskriver kooperativt lärande på ett övergripande sätt.
CL [CL står för cooperative learning, vår ref.] is a learning method that enables students to work in groups of four to six and interdependently create their own learning, (Slavin, refererad i Tombak 2016, s.175). It is a constructivist model of learning; as a result, it requires the students to explore information and puts students at the center of learning process (Wadsworth, refererad i Tombak, 2016 s.175).
Kooperativt lärande omfamnar idén om att det optimala sättet att lära sig är när eleverna själva är aktiva och engagerade i lärandet och samarbetar med andra studenter för att uppnå gemensamma mål. I ovanstående definition används begreppet konstruktivism vilket kortfattat betyder att lärandet sker genom görandet. Konstruktivismen utgår från den personliga upplevelsen som grund för att lära sig. Kooperativt lärande sammanfogar de personliga erfarenheterna i lärandet med gruppens erfarenheter. Inlärningsmetoden flyttar fokus från lärarledda till studentledda lektioner, dvs studenterna kan t ex tilldelas uppgifter eller problem att lösa gemensamt.
Sökningen efter information, kunskap eller lösning på problem kommer från eleverna själva och läraren har snarare en handledande roll. Genom kooperativt lärande erkänns eleverna som subjekt som innehar någon form av kunskap dvs, elever ses inte som subjekt utan några
förkunskaper. I Karali och Aydemir (2018) forskningsartikel läggs tonvikt på elevernas förmåga att lösa uppgifter och att eleverna tillsammans lär sig av och med varandra. Följande citat fördjupar beskrivningen av kooperativt lärande:
Cooperative activities, one of the most important human activities (Slavin, refererad i Karali & Aydemir, 2018), aim to work together to achieve the same goals. Collaborative work is based on the idea of creating a common solution to a problem by combining the power and abilities of individuals with different abilities, which are related to the problems of each of the individuals in a group or the solution of a general problem concerning a group. Cooperative learning is a way for a students to help each other in learning academic content by working together in small groups (Karali & Aydemir, 2018, s.712-713).
I de forskningsartiklar som har valts ut i denna kunskapsöversikt fann vi ett flertal faktorer som utmärker kooperativt lärande. Utöver de övergripande definitioner finns det faktorer som skiljer
4.1.1 Fem nyckelfaktorer i kooperativt lärande
Utifrån det samlade underlaget fann vi fem utmärkande nyckelfaktorer i kooperativt lärande. Följande stycke sammanfattar de faktorer som olika forskningsartiklar lyfter fram för att lyckas med kooperativt lärande. (Burgić et al., 2017), (Johnson & Johnson, 2017), (Munawar H, M, 2019)
● Positivt ömsesidigt beroende (interdependence): handlar om att eleven inte kan lyckas själv förrän de resterande eleverna har lyckats. Negativt ömsesidigt beroende är motsatsen och kännetecknas av att eleverna bara kan uppnå sina mål om de resterande eleverna i gruppen misslyckas i att uppnå dem. I ett framgångsrikt grupparbete med inlärningsmetoden kooperativt lärande måste eleverna interagera i med ett positivt ömsesidigt beroende.
● Individuella ansvaret: detta infaller när alla eleverna i gruppens prestationer har blivit bedömda och gruppen får syn på att alla medlemmarna har gjort sitt yttersta för att uppnå det gemensamma målet.
● Främjande samspel: vilket bildas när gruppmedlemmarna främjar varandras framgångar genom att stötta varandra, hjälpa, uppmuntra och ge varandra beröm för det hårda arbete varje elev utför.
● Lämplig användning av färdigheter: för att kunna jobba effektivt tillsammans måste eleverna lära sig att lita på varandra, ta beslut, kommunicera med varandra och hantera konflikter sinsemellan.
● Bearbetning av gruppen: detta gör man genom att eleverna får diskutera om vilka beteenden som har varit bra och vilka som var mindre bra för arbetsprocessen. Detta utökar lärandet hos eleverna i varje grupp, för att på så sätt kunna förbättra deras inlärningsprocess.
4.1.2 Lärarens roll - en vägledare i sökandet efter kunskap
En stor del av undervisningstiden ägnar sig lärare åt att styra upp hur eleverna ska förhålla sig till arbetsmaterialet samt hur den ska användas. Interaktionen sker mellan lärarna och eleverna och
det leder till att interaktionen mellan eleverna åsidosätts (Johnson & Johnson, 2017). I de flesta studier vi har undersökt i forskningen om kooperativt lärande beskrivs läraren som en vägledare (Burgić et al., 2017). Lärarens roll är att vägleda eleverna i sökandet och inte instruera eller informera om diverse kunskap. Fokus ska snarare ligga i görandet, i sökandet efter kunskap
(Burgić et al., 2017). Även om lärarens roll skiftar till att fungera som en vägledare spelar hen en
central roll. Lärarens uppgift är att säkerställa ett arbetsklimat som främjar både samarbete och engagemang (Wang, 2012).
Studien gjord av Burgic et al. (2017) är en enkätstudie där 60 lärare deltog och svarade på olika frågor om kooperativt lärande och implementationen av metoden i de yngre åldrarna. Syftet med studien var att undersöka och analysera lärares attityd i förhållande till kooperativt lärande, ta reda på hur mycket metoden används, fördelar med kooperativt lärande och resultat av att applicera metoden i undervisningen. Detta tog de reda på genom att först samla information om forskningsämnet, sedan låta de 60 lärarna som deltog svara på några enkäter. Resultatet av studien visar att lärarna hade en positiv syn på det kooperativa lärandet, men att begränsande faktorer och svårigheter som lärarna stötte på hade stor påverkan på tillämpningen av metoden.
Hann (2020) har gjort en studie som visar att detta sker genom att läraren ger stöd i en socio-emotionell kontext som stödjer eleverna i sin utveckling av kompetenser och samtidigt förstärka deras självförtroende. Läraren ska kunna förklara instruktioner och ge eleverna lämpliga verktyg för att kunna navigera i de olika uppgifterna. På så sätt får eleverna möjlighet att uppleva vad det innebär att påverka sitt eget lärande.
Lärarens uppdrag i det kooperativa lärandet blir att (Burgić et al., 2017): ● Förbereda uppgifter, läromedel och material.
● Bestämma gruppernas storlekar och innehåll.
● Se till att det finns material till alla och att alla elever får en uppgift och en roll i gruppen som är anpassad till deras förutsättningar.
● Ha uppsikt över vad varje elev gör och hur de bidrar till gruppen och när det behövs rätta dem och leda eleverna på rätt spår igen.
● Att använda sig av kooperativt lärande förändrar klassrummets dynamik
4.2 Arbetsmetoden gynnar elevernas kunskapsinhämtning
Att undervisa i matematik, kräver att vi alltid söker ett sätt för att uppmuntra våra elever i sitt arbete (DiNapoli, 2018). Dock har vi inte sett i de undersökta artiklarna ett direkt samband mellan kooperativt lärande och matematik. Som vi tidigare har påpekat är kooperativt lärande en inlärningsmetod som sätter fokus på elevernas lärande. Kooperativt lärande uppmuntrar elever att samarbeta och vara aktiva i gruppen. Detta leder i sin tur till ett ökat engagemang. I vårt
underlag fann vi inte direkta kopplingar till ämnet matematik. Snarare handlar det om att själva
inlärningsmetoden är framgångsrik för att öka elevernas intresse och motivation, dvs metoden kan appliceras inom olika ämnesområden. Flera studier pekar på att motivationen är viktig för prestationen. Ju mer motiverade eleverna är desto bättre presterar de. Det finns en studie som vi refererar till som visar att undervisningsmetoder som tillåter eleverna att ha inflytande över innehållet, påverkar positivt deras motivation (Hann, 2020).
4.2.1 Skillnaderna mellan en traditionell syn på lärande och en elevcentrerad
undervisning
I staden Isparta, belägen i södra Turkiet, har Can och Boz (2016) gjort en studie, vars syfte var att påvisa skillnaden mellan strukturerat kooperativt lärande och traditionell undervisning. I studien deltog sex högstadieklasser som delades upp i tre grupper. I två klasser använde läraren ett välstrukturerat kooperativt lärande som arbetsmetod, i två andra klasser hade läraren använt kooperativt lärande utan att följa en särskild struktur i arbetet och i de sista två klasser hade läraren använt sig av traditionell katederundervisning. Studien visade att ett välstrukturerat kooperativt lärande ökar elevers förståelse och i sin tur deras motivation för att uppnå målet. Genom att använda observation har Can och Boz visat på effekterna av användandet av
kooperativt lärande. Studien har envägskommunikation, det vill säga det finns ett tydligt subjekt och ett forskningsobjekt, dvs eleverna i nionde klass.
I en studie gjord av Burgic et al. (2017) skriver de att majoriteten av lärarna som deltog i studien ansåg att kooperativt lärande inte används till sin fulla potential på de skolor de jobbar på. De beskriver hur metoden mestadels används till t.ex. brainstorms, men att lärarna fortfarande tycker att metoden är gynnsam för eleverna.
Kooperativt lärande skiljer sig väldigt mycket från den traditionella synen på lärande (Burgić et al., 2017). Inom den traditionella även kallad den behavioristiska synen på lärande antas att kunskap kan överföras från läraren till eleverna (Can & Boz, 2016). Denna sortens undervisning uppmuntrar eleverna till att lära sig saker utantill, vilket i sin tur leder till att majoriteten av eleverna får svårt att överföra sin kunskap till andra sammanhang. Eleverna behandlas som passiva mottagare av kunskap där huvudfokus ligger på vad som lärs ut och hur mycket kunskap man kan ta åt sig och lära sig. Denna syn på lärande tillgodoser inte behoven av dagens teknologi och vetenskap. Detta ledde till ett paradigmatiskt skifte från en behavioristisk syn till en mer konstruktivistisk syn på lärande. En konstruktivistisk syn på lärande handlar om att lärandet sker genom görandet, där eleverna själva är med och är aktiva i sin inlärning.
Nedan visar vi ett utdrag från studien som Burgic et al. (2017) har gjort som sammanfattar skillnader mellan traditionell undervisning och elevcentrerad undervisning.
(Burgić et al., 2017, s.26.)
Traditional teaching
Student oriented teaching
Information giving Information exchange
Facts- and knowledge-based Critical thinking, informed decision making
Students receive information Students question and solve problems
Formal classroom appearance Flexible, changeable surrounding
Focus on learning to remember Focus on understanding/application
Grading mostly through traditional examination Different types och grading, including work on
projects
Passive learning Active inquiry-based learning
One media Multimedia
4.2.2 Lärarens ansvarar för att skapa goda förutsättningar
Där finns olika sorters modeller inom kooperativt lärande men vanligaste är att man arbetar i mindre grupper (Resic et al., 2016). I de studier vi har använt oss av har de skrivit om grupper från tre upp till åtta elever, optimalt är om grupperna är ett jämnt antal. Genom att skapa ett positivt ömsesidigt beroende och dela in i könsbalanserade grupper underlättar lärarna för eleverna när det kommer till direkt interaktion, ansikte mot ansikte (Can & Boz, 2016). Om man arbetar i grupper med fyra elever, ska lärarna helst dela in grupperna i jämna kunskapsnivåer. Om det är fyra elever bör läraren se till att det finns en elev som är längre kommen i sin kunskapsutveckling, en som inte kommit så långt och två som ligger på en genomsnittlig nivå (Resic et al., 2016). När läraren börjar jobba med kooperativt lärande, är det viktigt att eleverna lär sig vad det är och hur man jobbar i en grupp (Nebesniak & Heaton 2010). Nebesniak & Heaton (2010) menar att det är grundläggande att eleverna lär sig att jobba i grupp genom olika aktiviteter. De skriver också att man ska fortsätta med olika gruppstärkande övningar jäms med hela terminen. Eleverna behöver riktlinjer för hur man är en bra lagkamrat, vad man får göra och vad man inte får göra (Nebesniak & Heaton 2010). Att läraren förbereder uppgifter och
organisera arbetet på ett sätt som ger eleverna rum och tid att fullfölja sitt arbete fullt ut och att uppgiften stimulerar elevernas behov blir väldigt essentiellt (Burgić et al., 2017). Det är viktigt att läraren presenterar uppgiften på ett sätt som gör det tydligt för eleverna att fokuset ligger i att jobba tillsammans i grupp (Resic et al., 2016). Om läraren lyckas förbereda, presentera och förklara utförandet på ett pedagogiskt sätt, bör detta leda till givande diskussioner i klassrummet enligt Resic et al., (2016).
4.3 Elevernas inflytande över innehållet - en framgångsfaktor i matematik
Hann (2020) utgick i sin studie från att elevernas prestation inom matematik är en viktig faktor som bidrar till att förstärka motivationen hos eleverna. Ju mer intresserade och engagerade eleverna är, desto mer är de motiverade när de arbetar med matematik. Något som framkom i Hanns studie är att undervisningsmetoder som tillåter eleverna att ha inflytande över innehållet, påverkar positivt deras motivation. På så sätt, upplever de, ett stort inflytande över sitt eget lärande. Karali & Aydemirs studie (2018) visade att kooperativ inlärningsstrategi ökar motivationen för studenter på låga och mellersta prestationsnivåer.
En välstrukturerad arbetsgrupp skapar en lärandemiljö som främjar interaktionen mellan elever (Can & Boz, 2016). Tydliga strukturer leder till ett bättre samarbete mellan eleverna. Deltagarna hjälper varandra och i sin tur bygger de upp en förstärkt motivation för att tillsammans nå gemensamma mål. Can & Boz (2016) visar i sin studie att interaktionen är en viktig faktor som uppmanar eleverna att ge och ta emot hjälp av sina kamrater. Motivationen ökar i samband med en kooperativ lärandemiljö som skapar sammanhållning i klassen. De studierna vi har undersökt för att besvara våra frågeställningar, har validerat att kooperativt lärande som arbetsmetod är mer effektivt än traditionella metoder i syfte att öka elevernas prestation. Dessutom är kooperativt lärande en arbetsmetod som ökar inte bara skolprestation utan också samarbete och är mycket effektivt för att säkerställa social utveckling. Således handlar kooperativ inlärningsmetod inte bara om kognitiv utveckling utan stärker också affektiva kompetenser. Munawar HM (2019) beskriver att kooperativt lärande hjälper eleverna att träna på att uttrycka sina åsikter och träna i att förklara hur de tänker. Metoden hjälper också eleverna att lättare förstå lektionens innehåll. Det kan också hjälpa dem att undersöka olika formler inom matematik om man tar hjälp av olika rekvisita. På detta sätt underlättar lärarna för eleverna genom att bygga upp deras självförtroende vilket gör att rädslan för att prata om matematik försvinner och på så sätt höjs motivationen till ämnet.
5. Slutsats & diskussion
I denna del kommer vi att sammanfatta våra resultat och diskutera vidare metod och
forskningsfrågor som har uppstått längs vägen. Vi kommer även att analysera huruvida vi har uppnått syftet med kunskapsöversikten och om vi får svar på frågeställningarna.
Under arbetets gång har vi ingående läst forskning om kooperativt lärande vilket har gjort att vi har reflekterat mer över vår verksamhetsförlagda utbildning. Detta har gjort att vi har märkt att precis som Burgic et al. (2017) beskriver i sin studie är det många lärare som uttrycker att kooperativt lärande har positiva effekter för eleverna. Dock uttrycker lärarna att metoden inte används särskilt mycket eller till sin fulla potential. Allt eftersom att världen och samhället utvecklas och går framåt så behöver undervisningen också göra det. Den traditionella synen på lärande tillgodoser inte behoven som dagens teknologi och vetenskap kräver (Can & Boz, 2016).
Studien gjord av Burgic et al. skiljer sig från många av de andra studierna vi använt oss av, då Burgic et al. (2017) har gjort en enkätstudie och majoriteten av våra källor är
observationsstudier. Deras metod passar till deras mål med undersökningen, men vi kunde inte undvika att undra om där finns vissa delar av studien som hade fått bättre resultat genom en observation. Som t.ex. fördelar med metoden och resultat av att implementera metoden i undervisningen.
Även om flera studier pekar på att kooperativt lärande gynnar eleverna på många olika sätt, så är det ändå många som trots detta faller tillbaka till den traditionella undervisningen. De studier vi har läst har pekat på läraren som en essentiell faktor om metod gynnar elevernas motivation eller inte. Nebesniak & Heaton (2010) beskriver hur viktigt det är att läraren förbereder eleverna för att jobba i grupp. Detta gör man genom att arbeta med olika gruppstärkande övningar och ger dem riktlinjer till hur man är en bra lagkamrat.
Det är av yttersta vikt för läraren att planera och presentera uppgifterna för eleverna och att fokuset ligger i att jobba i grupp och att de får nog med tid för att fullfölja uppgifterna (Burgić et al., 2017). Om man har skapat en välstrukturerad arbetsgrupp skapar det i sin tur en lärandemiljö som främjar interaktion mellan elever. En tydlig struktur gynnar samarbetet mellan eleverna som
gör att deltagarna hjälper varandra. Detta leder till att motivation ökar för att kunna nå de gemensamma målen (Can & Boz, 2016).
Vi reflekterar över elevernas perspektiv på kooperativt lärande. Finns det effekter som studien missar eftersom den utesluter elevernas perspektiv? Hade forskarna kunnat använda sig av fokusgrupper för finna fler effekter? Vi funderar över möjliga effekter som forskarna missar genom att enbart använda sig av observation.
Om läraren skapar ett välfungerande kooperativt lärande är det inte bara prestationen och
motivationen som höjs utan då höjs också elevernas självförtroende och samarbetsförmåga. Detta gör metoden också mer effektiv än traditionell undervisning när det handlar om att öka elevernas prestationer. I de undersökta artiklar i denna kunskapsöversikt fann vi att Hann (2020) pekade på prestationen som en avgörande faktor som påverkar positivt elevernas motivation i matematik. Dock är underlaget i vår studie något begränsat för att se ett starkt samband mellan kooperativt lärande, motivation och matematik. Det vi förstår från vår kunskapsöversikt är att motivation påverkas genom kooperativt lärande för att eleverna har makt över sitt eget lärande och kan påverka sin prestation i skolan. En viktig aspekt, som visar sig vara väsentlig, är att kooperativt lärande kräver en speciell struktur för att kunna vägleda eleverna på ett optimalt sätt i sin utveckling. Huruvida kooperativt lärande kan användas för att nå framgång i ämnet matematik återstår att undersöka vidare i en större kunskapsöversikt.
I Lgr11 (Skolverket, 2019) står det att skolan ska stimulera kreativitet, nyfikenhet och
självförtroende hos eleverna men också deras vilja att pröva och omsätta ideer i handling och lösa problem. Vi som två blivande lärare som är intresserade av att använda oss av metoden i vårt kommande yrkesliv tycker att detta stämmer bra in på vad det kooperativa lärandet arbetar för.
I Lgr11 står det också att skolan “ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Skolverket, 2019, s.5). Genom att öka elevers motivation utifrån kooperativt lärande, tolkar vi att man skapar förutsättningar för eleverna att utveckla en livslång lust att lära.
5.1 Metodsreflektion
När vi började med vårt arbete kom vi väldigt snabbt på vad vi ville ta reda på, om kooperativt lärande kunde påverka elevers motivation i matematik. De första sökningarna var inte helt lätta att genomföra och dessvärre fann vi ett begränsat underlag. Vi borde kanske ha utökat våra sökord och/eller utöka undersökningsperioden (2015-2020) för att på så sätt kunna finna ett större underlag att välja artiklar ur. Vi stötte på problem när vi sökte i Swepub då vi endast fick tre träffar som vi dessvärre inte kunde använda oss av, då artiklarna visade sig vara irrelevanta för vårt huvudsyfte. I slutändan består vårt underlag av engelska artiklar vilket är en svårighet för att det kan uppstå en risk för misstolkningar.
5.2 Vidare forskning
Att skriva denna kunskapsöversikt har gett oss ett bättre förståelse för kooperativt lärande och på vilket sätt lärarna bör strukturera lektionerna för att nå maximal effekt. Dock har denna
forskningsöversikt väckt en del frågor som vi inte har fått svar på i de studier vi använt oss av. Som nämnts tidigare hittade vi inte tillräckligt med underlag som visar hur metoden påverkar elevernas motivation till att lära sig matematik. Detta ledde till att fundera över om det skulle vara intressant att avgränsa användningen av kooperativt lärande till två klasser (som är mellan årskurs 1-3) och studera vilka effekter metoden ger. Vi skulle vara intresserade av att lära ut matematik på ett traditionellt sätt i en klass och använda kooperativt lärande i den andra klassen och därefter utvärdera hur väl metoden faller ut. Detta är något förenklat då vi borde fundera vidare på hur lång tid vi borde mäta testperioden och även se över kunskapsnivån hos eleverna i de båda klasserna.
Referenslista
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3 uppl.) Studentlitteratur
Bladh, M., Lindqvist, S. (2018) Kooperativt lärande i klassrummet ett språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt?. (Examensarbete, Malmö universitet). Diva http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1497566/FULLTEXT01.pdf
Burgić, D., Omerović, M., Kamber, D. (2017). Application of cooperative learning in early
mathematics teaching - teachers attitudes, Human Research in Rehabilitation, 25-33. https://doi.org/10.21554/hrr.041703
Can, H, B. & Boz, Y., (2016). Structuring Cooperative Learning for Motivation
and Conceptual Change in the Concepts of Mixtures, International Journal of Science and
Mathematics Education, 14, 636-657.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1007/s10763-014-9602-5
DiNapoli, J. (2019) Leveraging Collaborative Competition in Mathematics Classrooms, Australian Mathematics Teacher, 10-17.
Dysthe, Olga. (2010). Det flerstämmiga klassrummet - Att skriva och samtala för att lära (24
uppl.) Studentlitteratur
Friberg, F. (2015). Dags för uppsats -Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl.) Studentlitteratur
Hann, T. (2020) Investigating the Impact of teacher practices and noncognitive factors on mathematics achievement, Research in Education Sage journal, 23-45
Johnson, D. W. & Johnson R. T. (1999). Learning together and alone: Cooperative, competitive,
and individualistic learning (5 uppl.) Allyn & Bacon
Johnson D. W. & Johnson R. T. (2009). An Overview Of Cooperative Learning. Hämtad den 29
Johnson, D, W., & Johnson, R,. T. (2017). The use of cooperative procedures in teacher education and professional development, Journal of Education for Teaching, 43:3, 284-295, https://doi.org/10.1080/02607476.2017.1328023
Karali, Y,. & Hasan, A. (2018) The effect of cooperative learning on the academic achievement and attitude of students in Mathematics class Academic Journals, 713-722.
DOI: 10.5897/ERR2018.3636
Libguides, Malmö universitet. (2021-01-04) Sökguider från Malmö universitet. https://libguides.mau.se/c.php?g=528557&p=3614762
Lundgren, U., Säljö, R., Liberg, C. (2014). Lärande Skola Bildning: Grundbok för lärare (3
uppl.). Natur & Kultur
Munawar H, M., (2019) The application of STAD-Cooperative Learning Model: Efforts to increase motivation and Learning Outcomes of students in Class 5 SD N 07 Ledok Salatiga in Mathematics subjecth in Folding Symmetry and Rotating Symmetry topics, Jurnal Kajian Pendidikan Islam, 114-135.
https://doi.org/10.18326/mdr.v11i2.114-135
Nebesniak, A. & Heaton, R. (2010). Student confidence and student involvement, National Council of Teachers of Mathematics, 97-103. https://www.jstor.org/stable/41183575
Rešić, S., Šantić, J., Čajić, E. (2016). COOPERATIVE APPROACH TO LEARNING IN
MATHEMATICS, Human Research in Rehabilitation, 109-125.
Skolverket (2020-11-21) Perspektiv på barndom och barns lärande En kunskapsöversikt om
lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. https://www.skolverket.se/getFile?file=2393
Skolverket (2020-11-22) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Reviderad 2019. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Tombak, B & Altun, B. (2016). The Effect of Cooperative Learning: University Example, Eurasian Journal of Educational Research, 174-196.
Wang M-T (2012). Educational and career interests in math: A longitudinal examination of the
links between classroom environment, motivational beliefs and interests. Developmental
Psychology: 1594 - 1611
