• No results found

Att bygga en normkreativ bokhylla En intersektionell analys av ett bokpaket från Olika Förlag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att bygga en normkreativ bokhylla En intersektionell analys av ett bokpaket från Olika Förlag"

Copied!
34
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Att bygga en normkreativ bokhylla

En intersektionell analys av ett bokpaket från Olika

Förlag

To build a norm creative bookcase

An intersectional analysis of a book package from Olika publishers

Miranda Högblom

Examen och poäng: Förskollärarexamen 210hp Datum för slutseminarium: 2019-06-04

Examinator: Hanna Sjögren Handledare: Erika Lundell

(2)

2

Förord

Den jag främst skulle vilja tacka är min son, det är till stor del han som inspirerat mig till att skriva om betydelsen för böcker som breddar snäva normer. Trots att han bara är fem år så vågar han varje dag bryta mot snäva normer om hur lång hår en pojke får ha och vilka färger han får ha på kläderna. Jag vill också tacka min handledare Erika Lundell för alla uppmuntrade kommentarer, alla tips och all ovärderlig hjälp.

(3)

3

Abstract

Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.

(4)

4

Innehållsförteckning

1. Inledning

... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Bakgrund ... 7

2. Teoretiska perspektiv

... 9

2.1 Intersektionellt perspektiv ... 9

2.2 Queerfeministiskt perspektiv ... 9

2.3 Ikonotext och kontrapunkter ... 10

3. Tidigare forskning

... 11

4. Metod

... 14

4.1 Analysmetod ... 14

4.2 Urval ... 15

4.3 Tillvägagångsätt ... 16

4.4 Presentation av tre utvalda böcker ... 16

4.5 Forskningsetik ... 17

5. Resultat och analys

... 18

5.1 Resultat av kategoriseringen ... 18

5.2 Analys av kategoriseringen ... 20

5.3 Analys av de tre utvalda böckerna ... 22

5.4 Varför är mamman arg? ... 22

5.5 Kivi & monsterhund ... 23

5.6 Där norrskenet dansar ...24

5.7 Sammanfattning av analysen ...26

6. Diskussion

... 27

(5)

5

6.2 Resultatets betydelse för yrkesrollen ...29

6.3 Framtida forskning ...29

Referenslista

... 30

(6)

6

1.Inledning

Den reviderade läroplanen lyfter högläsningen som en betydelsefull del av förskolan. På många förskolor i Sverige idag jobbar pedagoger med läslyftet, en kompetensutveckling för pedagoger initierad av Skolverket som syftar till att jobba med att öka barns kunskaper kring språk- läs- och skrivlärande (Skolverket, 2019). Högläsning och läslyftetär delar inom förskolan som gör att bilderboken får en central roll i barns vardagliga liv. Pedagoger på en förskola har en oerhört viktig roll i barns liv, de lägger inte bara grunden för barns lärande utan också för deras förmåga att ha acceptans för varandras olikheter och att ge barnen de verktyg de behöver för att våga vara sig själva. Att det finns böcker som tar upp ämnen som motverkar snäva normer, främjar jämlikhet och representera alla olika sorters barn anser jag kan vara ett verktyg som kan hjälpa till att skapa en acceptans som gör att fler barn känner sig inkluderade i förskolan.

Maria Andersson och Elina Druker menar i boken Barnlitteraturanalyser att trots att barnböcker handlar om barn så skrivs de av vuxna och speglar därför den vuxnas bild av barn. Genom barnboken kan vuxna därmed omförhandla, ifrågasätta och definiera vad barn och barndom är och vad ett barn kan göra (Andersson & Druker, 2008). Genom att skriva böcker där fler barn kan känna igen sig i karaktärer kan leda till att fler känner sig inkluderade. Får barnen läsa böcker om starka karaktärer som inte begränsas av normativa stereotyper kan detta ge dem fler möjligheter att se allt de är kapabla till. Att jobba för att göra förskolan till en inkluderade plats där alla passar in är inte bara något som jag tycker är viktigt utan det är även något som stora delar av förskolans läroplan genomsyras av, vilket är något vi kan se i citatet nedan som är ett utdrag ur läroplanen under rubriken grundläggande värden (Skolverket, 2018).

Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränk-barhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. (Skolverket, 2018 s.5)

Det finns idag förlag som specialiserar sig på att publicera böcker som bryter mot stereotyper och normer. Ett av dessa förlag är Olika Förlag som sedan 2007 jobbat för att publicera böcker som breddar normer där fler kan känna igen sig i karaktärerna. Olika Förlag har en rad olika bokpaket som riktar sig till olika grupper, bland annat ger de ur paket som riktar sig till förskolor. På förlagets hemsida står en text som riktar sig till förskolepersonal med uppmaningen om att bygga en normkreativ bokhylla. Förlaget skriver vidare att de böcker de

(7)

7

valt ut till bokpaketen hjälper förskolepersonalen att till att leva upp till förskolans värdegrund och läroplan.

Jag anser att det därför kan bli intressant att granska de böcker som förlaget valt ut till bokpaketen för att på så vis undersöka hur dessa böcker breddar snäva normer och låter fler ta plats. Jag har av den anledningen valt att analyser ett av dessa bokpaket ur ett intersektionellt perspektiv. För att förskolans värdegrund ska inkludera alla sorters olikheter och leva upp till den värdegrund som förskolan ska vila på så krävs en mångfald av olika böcker där många olika karaktärer skildras.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att göra en analys av Olika Förlags bokpaket som riktar sig till förskolan. Mitt fokus ligger på hur representationen och fördelningen ser ut bland olika sociala kategorier så som genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariationer.

Frågeställningar

1. Hur ser fördelningen ut bland de sociala kategorierna genus, hudfärg, familjekonstellation och funktonsvariation i bokpaketet?

2. Vilka kategorier syns mer, och vilka syns mindre? 3. Hur skildras karaktärerna i tre utvalda böcker?

1.3

Bakgrund

Här definiera jag begreppet norm och ger en förklaring för vad jag menar med böcker som breddar normer. Jag kommer utgå ifrån Skolverkets definition av begreppen norm och normkritik. Skolverket skriver på sin hemsida att en norm är per definition inte något dåligt, vårt samhälle behöver normer. Ett exempel på en norm som vi hade haft svårt att klara oss utan är hur vi lyssnar på varandra i ett samtal eller hur vi står i kö till kassan i affären. Men det finns också normer som är dåliga och kan leda till exkluderingen och diskriminering för dem som bryter mot dessa normer. Idéer om vad som är normalt, sant och önskvärt är det som skapar dessa normer som blir synliga först när någon bryter mot dem. Att arbeta normkritiskt innebär att synliggöra de normer som finns och arbeta för att motverka de som leder till att människor exkluderas och diskrimineras (Skolverket, 2016).

Olika Förlag kallar själva sina böcker för normkreativa, förlaget definierar inte vad de specifikt menar gör en bok normkreativ eller vad begreppet normkreativ betyder, jag hittade dock en sida

(8)

8

med förlagets vision. Där står det att förlaget vill att alla barn ska få växa upp i ett jämlikt samhälle där alla olika typer av människor får plats, där man får känna, tycka, tänka och vara som man vill. Deras mål är att publicera böcker som inkluderar olika hudtoner, familjekonstellationer, kärleksformer och funktionsvariationer. Utifrån förlagets vision i kombination med vad normkritik innebära tolkar jag att det förlaget menar med en normkreativ bok är en bok som breddar för vad som anses vara normalt genom att låta fler ta plats i böckerna. Under varje bok på förlagets hemsida har de beskrivit böckerna utifrån vilket ämne de har och vilka normer/ sociala kategorier de specifikt tar upp. Exempel på dessa beskrivningar är Pride, funktionsvariation och samkönade föräldrar med mera. Dessa beskrivningar har till syfte att underlätta för den som letar efter en bok som tar upp en specifik norm. Är någon ute efter en bok som har en hen karaktär kan denna trycka på ordet ”härliga hen” och där kommer alla förlagets böcker upp som har en karaktär med pronomen hen.

(9)

9

2.Teoretiska perspektiv

Jag kommer i detta kapitel att redogöra för de teoretiska ramverk mitt arbete kommer att utgå ifrån. Jag förklarar här de analytiska begrepp jag valt att använda då jag läser böckerna och kategoriserar karaktärerna. Dessa begrepp kommer jag också använda i min analys där jag svarar på frågeställningarna.

1.2 Intersektionellt perspektiv

Ordet intersektionalitet är en skandinaviska version av engelskans ”intersectonality” som kommer från verbet ”to intersect” vilket betyder att genomskära eller korsa. Begreppet kommer ifrån en anti-rasistisk rörelse som var aktiv i nordamerika under 70-och 80-talet (Mulinari & de los Reyes, 2005). Intersektionalitet är ett analytiskt perspektiv som används för att visa hur olika maktordningar samspelar mellan olika kategorier så som kön, funktionsvariation, sexuell preferens, klass, ålder och nationalitet (Lykke, 2003). Jag har valt att använda detta perspektiv för att få syn på hur Olikas Förlag representerar olikheter i sina böcker med ett större perspektiv är det som bara innefattar en maktordning åt gången. Intersektionalitetsbegreppet innebär inte att man analyserar en maktordning i taget utan den innefattar en förståelse för hur maktasymmetriernas olika dimensioner samt deras effekter samspelar (ibid).

Mulinari & de los Reyes (2005) menar att den som använder det intersektionella begreppet för en analys inte bör rangordna maktordningarna utan att begreppet blir mer användbart om man inte ser hierarkiskt på maktordningarna. Genom att läsa dessa bilderböcker och kategorisera karaktärerna med ett intersektionellt perspektiv kan jag få syn på hur karaktärerna skildras utifrån flera sociala kategorier samtidigt. Lykke (2003) menar att den som ska använda intersektionalitetsbegreppet för att analyser inte ska försöka att inkludera alla sociala kategorier då begreppet blir för stor och svårt att hantera. Jag väljer därför att begränsa mitt arbete genom att analysera utifrån de sociala kategorierna genus, familjekonstellation, hudfärg och funktonsvariation. Det är de olika delarna som tillsammans utgör den intersektionella analysen. Främsta anledningen till att jag valde dessa kategorierna då de är undersökningsbara utifrån mitt tillvägagångsätt samt att jag själv anser utifrån min erfarenhet att dessa är normer som behöver breddas för att skapa en större acceptans.

(10)

10

Ett annat perspektiv jag kommer använda i min analys är Queerfeministisk analys som Mia Österlund skriver om i kapitlet Queerfeministisk bilderboks analys – exempel Linderbaum i boken Queera läsningar (2012). Författaren menar att feminismen är den rörelse som har haft störst inverkan på bilderboken på flera årtionden (ibid). Författaren visar i sitt kapitel hur en analys ur ett queerfeministiskt perspektiv kan se ut samt ger exempel på relevanta analysverktyg och metoder som hon exemplifierar genom en analys av boken Kenta och barbisarna av Pija Linderbaum. Hon använder i sitt kapitel queerfeminism för att analysera hur kön och sexualitet skildras i bilderböcker. Queerfeminismen är en kombination av queerteori och feminismen. Queerteori används för att få syn på hur och när heteronormativa representationer förekommer och genom det får man även syn på när dessa heteronormer bryts (ibid). Denna analysmetod kan användas för att få syn även på andra normer, även de normer som inte rör genus. Jag hämtar inspiration från detta kapitel när jag skapar mina analysfrågor vilket jag återkommer till senare.Att jag väljer att använda mig av det queerfeministiska perspektiv innebär inte att jag rangordnar genus och sexualitet främst i min intersektionella analys utan detta perspektiv använder jag som ett sätt att få syn på en av de maktordningar inom det intersektionella perspektivet samt som analysverktyg av de andra sociala kategorierna.

2.3

Ikonotext och kontrapunkter

En annan författare som varit inflytelserik när det gäller bilderboksanalyser i Sverige är Maria Nikolajeva (2000) som skrev boken Bilderbokens pusselbitar. Jag kommer använda mig av hennes analysverktyg när det kommer till personskildringar då min största fokus kommer vara på böckernas karaktärer och hur dessa skildras. Hon använder sig av begreppet ikonotext som myntades av Kristin Hallberg i artikeln Litteraturvetenskapen och bilderboksforskningen (1982) för att beskriva det samspel som sker mellan text och bild. Detta är ett begrepp även jag har valt att använda mig av då min analys kommer att ske på både böckernas bilder och text. Nikolajeva (2000) menar att en bild kan berätta mycket mer om en karaktär än vad texten berättar, därför blir det relevant att också analysera bilderna i relation till texten. Jag tittar också på de skillnaderna som kan förkomma mellan böckernas bilder och den tillhörande texten. Jag använder mig då utav Nikolajevas (2000) begrepp för att förklara dessa skillnader. Så som symmetriska bilderböcker, kompletterande bilderböcker eller förstärkande bilderböcker. Symmetrisk bilderbok innebär två parallella berättelser där ord och bild säger samma sak, till skillnad från en kompletterade bilderböcker där ord och bild kompletterar varandra. Förstärkande bilderbok är en bok som är omöjliga att förstå utan bilden, där bilden har en avgörande roll för berättelsen eller tvärt om, där bilden inte går att försåt utan texten.

(11)

11

3.Tidigare Forskning

I detta kapitel redogör jag för delar av den tidigare forskning som finns på ämnet med att kritiskt granska normer i barnlitteratur. Detta är ett ämne som det finns mycket forskning kring och det är många forskare som har intresserat sig för barnlitteratur både i Sverige och internationellt. Jag har hittat många avhandlingar och artiklar som handlar om funktionsvariationer och hur flickor och pojkar skildras ur ett genusperspektiv bland annat. Men jag hittade få som undersökte bilderböcker ur ett intersektionellt perspektiv, de jag hittat kommer jag redogöra för i detta kapitel. I alla dessa studier undersöks bildböcker som riktar sig till barn men jag hittade ingen som specifikt har studerat böcker som utger sig för att bredda normer här i Sverige. Dock hittade jag två internationella studier som granskat barnböcker som specifikt utger sig för att vara inkluderade. Dessa två studier har gjorts på Cypern och på Nya Zeeland. Jag anser att det kan bara intressant att jämföra mina resultat med dessa då normer vad som anses vara normbrytande kan skilja sig från en kultur till en annan.

Ylva Odenbring (2014) skrev artikeln Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan –En

historisk och samhällskritisk studie. Artikeln är en kritisk granskning av hur den jämställda

familjen och förskolan konstrueras i relation till kön i de populära Emma-böckerna av Gunilla Wolde. Böckerna skrevs på 70-talet och är än i dag bland de mest populära bilderböckerna i Sverige. I artikeln analyseras både text, bild och ikonotexten. Resultatet visar att fast att böckerna präglas av 70-talets ideologiska strömningar så skildras familjer, barnen och förskolepersonalen på ett normativt sätt vad de gäller jämställdhet mellan könen. Odenbring (2014) menar att böckerna visar en traditionell bild av kön där den kvinnliga förskolläraren står tillbaka för sin företagsamma manliga kollega som får stå i rampljuset. Artikelns fokus är på kön och den jämställda familjen men i ett stycke av artikeln så tittar hon på böckerna ur ett intersektionelltperspektiv. Där fokuserar hon på klass samt hudfärg och bland annat kommer fram till att alla barn i Emma böcker är vita och ingen annan hudfärg är representerad i någon av de tio böckerna (Odenbring, 2014).

Året efter, 2015 gjorde Odenbring en annan studie, Kön, sexualitet och klass i bilderboken.

Exemplet Zlatan och morbror raring där hon undersökte Pija Lindenbaums bilderbok

Lill-Zlatan och morbror raring ur ett intersektionellt perspektiv, i studien hade hon fokus på kön, sexualitet och klass (Odenbring, 2015). Hon kommer fram till att trots försöket att skapa

(12)

12

karaktärer som bryter mot normer så visar hennes analys att karaktärerna skildras på ett sätt som är normativt och stereotypt.

Mia Österlund har skrivit kapitlet Den komplexa bilderboksflickan i Pija Lindenbaums

Gittan-trilogi i boken Barnlitteratursanalyser (2008). Hon beskriver bland annat hur flickor och pojkar

har skildrats i bilderböcker. En aspekt som lyfts är att pojkar ofta har överrepresenterats i dessa böcker och att de flickor som skildrat ofta beskrivits som passiva, snälla och vanliga. En annan flickskildring, en stark och aktiv sådan började efterfrågas i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Som ett svar på denna efterfrågan började flickor skildras på det annat sätt. Ett exempel på en sådan flickkaraktär är Gittan i böckerna Gittan och gråvargarna, Gittan och

fårskallarna samt Gittan och älgbrorsorna (ibid). Analysen av dessa böcker visar att Gittan är

mycket komplex flickskildring även om hon är en stereotypisk flicka i vissa aspekter som exempelvis hennes försiktighet och omhändertagande personlighet. Hon menar att många bilderböcker som har velat bredda genusskildringen endast har bytt plats på de typiska könsrollerna, där författarna skildrat pojkar som mjuka och flickor som starka. Men att det är mer komplicerat är så, barnboksförfattare behöver att se till fler genusaspekter för att bredda genusskildringen. Österlund (2008) avslutar sitt kapitel med att frågar sig om inte Gittan bara är en uppdaterad version av den duktiga flickan med de egenskaper som förväntas av flickor idag. Men hennes slutgiltiga tolkning blir ändå Gittan är mer komplex än en enkel vändning på könsroller, hon är ett exempel en mer lyhörd genusskildring.

Elena Monoyiou och Simoni Symeonidou (2016) skrev en artikel som heter The wonderful

world of children's books? Negotiating diversity through children's literature. Underökningen

gjordes på 50 grekiska barnböcker som publicerats efter 1990 på Cypern som riktade sig till barn mellan 6–12 år. Böckerna har alla gemensamt att de tar upp sociala kategorier så som funktionsvariationer, genus, hudton med mera. Författarna menar att för att lära barn att vara accepterande och lära dem om allas lika värde så krävs det att böckerna som barnen läser inte gör olikheter till något konstigt. Utan att de inkluderar alla barn och inte skildrar olikheter som något avvikande. Men det studien kommer fram till att de allra flesta av dessa böcker visar olikheter som något konstigt. Författarna menar att böckerna ger en bild av att de barn som bryter normer är konstiga och avvikande vilket gör att de exkluderas från de andra barnen. Så trots att olikheter är representerade i böckerna så är det inte inkluderade på de sätt de behöver vara för att skapa en acceptans Monoyiou & Symeonidou (2016).

(13)

13

Den andra internationella studien jag valt att ha med i detta kapitel är en artikel som heter

Representations of Diversity in the Revised New ZealandPictureBook Collection och skrevs av

Nicola Daly 2017. The Revised New Zealand PictureBookCollection (NZPBCII) hade som uppgift analysera böcker där alla olika sorters invånare fanns representerade för att se hur väl dessa böcker representerar Nya Zeeland och dess befolkning. Denna artikel visar de resultat som NZPBCII kom fram till utifrån kategorierna etnicitet, familjekonstellationer, funktionsvariationer och användningen av olika språk. I den första kategorin såg NZPBCII att 24 av de studerade böckerna hade karaktärer med vit hudfärg och 36 av böckerna hade karaktärer med annan hudfärg. I kategorin familj såg NZPBCII att de flesta av de familjerna som representerades var den heterosexuella kärnfamiljen med mamma, pappa och ett antal barn. I många av böckerna fanns också fler familjemedlemmar så som mor och farföräldrar. En hel del av böckerna hade ensamstående föräldrar och en bok hade en blandad familj vilket innebär att kvinnan i familjen inte var barnets mamma utan endast benämndes med namn. Artikeln visar också att inte en enda av de 60 böckerna hade samkönad kärnfamilj. I kategorin funktionsvariationer är det få sådana representerade, endast fem böcker hade någon karaktär med någon form av funktionsvariation. En bok hade en blind karaktär, en hade en döv och tre av böckerna har en karaktär med krigsskador. I den sista kategorin såg de att alla böcker hade engelska som språk men 32 av böckerna hade något ord som lånats från något annat språk. Fyra böcker hade parallella språk, vilket innebär att texten står på både engelska och ett annat språk (ibid).

Som min kartläggning visar så finns det de som gjort studier på samma ämne som mitt arbete tar upp, men ingen har gjort en intersektionell studie specifikt på ett förlag och bokpaket här i Sverige som arbetar för att bredda normer. Det finns dem som gjort liknade studier i andra länder men som jag nämnde tidigare kan det skilja från land till land vad som anses vara en norm vilket gör att deras resultat kan skilja sig mycket jämfört vad jag kommer fram till. Jag anser också att eftersom det är ett bokpaket som riktar sig specifikt till svenska förskolor kan det vara intressant att se hur många olikheter som är representerade här i jämförelse med de andra ländernas.

(14)

14

4.Metod

I detta kapitel kommer jag redogöra för vilken metod jag valt att använda för att analysera mitt material. Jag kommer också visa hur urvalet gått till och förklara varför jag valt att analysera de böcker jag valt. Jag utgår i min analys från mina tre frågeställningar, fråga ett och två utgör den första delen av min analys. Här gör jag en överblick av det valda bokpaktet. Där kategoriserar och synliggör jag mångfalden och fördelningen av karaktärerna och deras familj. Jag kommer att kategorisera utifrån de sociala kategorierna genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Jag har som jag tidigare nämnt valt kategorierna utifrån vad som är möjligt att undersöka utifrån mitt tillvägagångsätt (detta redogör jag för senare i detta kapitel). Jag vill också undersöka normer som jag anser kan ha en betydande effekt att bredda. Den andra delen av min analys är en djupare analys av tre böcker som jag valt ut.

4.1 Analysmetod

Nikolajeva (2000) skriver att det som gör bilderboken unik är hur den till skillnad från till exempel en roman använder sig av två olika kommunikationsformer, den visuella och den verbala. Kontrapunkter är ett begrepp för det som skiljer bild från texten, det som bilden visar men texten utelämnar. Det finns olika typer av kontrapunkter i en bilderbok, kontrapunkter i tilltal, kontrapunkter i perspektiv kontrapunkter i tid och rum med flera, men den typ av kontrapunkt jag kommer utgår ifrån mest är kontrapunkter i personskildringar där ord och bild beskriver personer på olika sätt (ibid). Jag kommer se till kontrapunkterna i personskildringarna då jag tolkar vad en karaktär har för kön, funktonsvariaton och hudfärg vilket innebär att jag kommer se till både text och bild. I alla mina tre frågeställningar kommer jag att ha fokus på både texten, bild och ikonotexten. Den första delen av analysen kommer utgöra en överblick av bokpaketet. Här kommer jag att räkna huvudkaraktärer och inte böcker, detta gör jag då det finns många böcker i samma bokserie med i bokpaketet där huvudkaraktärerna är desamma. Där finns också samlingsböcker som besår av flera olika böcker med olika huvudkaraktärer. Jag kommer dessutom redogöra för vilka av karaktärerna som har fler böcker i bokpaket och vilka som bara har med en bok. Även i analysens andra del har jag mer fokus på huvudkaraktären men jag kommer även titta på familjemedlemmar och andra bikaraktärer. Nikolajeva (2000) menar att bildböcker har en unik möjlighet att visa bland annat bikaraktärer som inte nämns i texten men ändå har en stor inverkar på berättelsen samt i skildringen av huvudkaraktären.

(15)

15

Mina första frågeställningar svarar jag på genom att kartlägga huvudkaraktärerna och deras familjer med de sociala kategorierna genus, familjekonstellationer, funktonsvariation och hudfärg. Huvudkaraktärernas kön kategoriseras genom att jag utgår från vilket pronomen karaktären har samt könsbundna förnamn (Nikolajeva, 2000). Detta i kombination med hur förlaget har beskrivit boken. Hudfärg delades in i kategorin vit eller icke-vit, detta gör jag för att jag inte kan se på en karaktär vilken etnicitet de har men jag kan se om de skildras med ljus hud eller inte. Funktionsvariation delas in i synlig funktionsvariation, osynlig funktionsvariation eller ingen funktionsvariation. När jag kategoriserar de karaktärerna som har någon form av osynlig funktionsvariation gör jag bara detta då det framgår av texten. Familjer delades in i kategorierna heterosexuell kärnfamilj, samkönad kärnfamilj, ensamstående mamma/pappa eller annan familj (de familjer som inte passar in i någon av de andra kategorierna).

Till min tredje frågeställning har jag läst tre böcker som jag analyserar utifrån frågeställningar från Nikolajevas bok Bilderbokens pusselbitar när det gäller personskildringar och miljöskildringar (ibid). Jag ställer frågor som, är huvudkaraktärens kön avgörande för berättelsen? Hur påverkar miljön skildringen av huvudkaraktären? Motsvarar karaktärens beteende normativa föreställningar om genus? Jag använder mig också av några begrepp och metodverktyg från queerfeministisk analys (Österlund, 2012). Från queeranalysen använder jag frågor om hur huvudkaraktärerna skildras i relation till bikaraktärerna.

4.2 Urval

Min urvalsprocess har gått igenom en rad olika steg. Först började jag med att välja förlaget Olika Förlag, detta gjorde jag för att förlaget har gett ut böcker i 12 års tid och har därför hunnit publicera många böcker samt etablera sig som ett förlag som jobbar för att bredda normer. Nästa

steg var att välja bokpaket, Olika förlag har en rad olika bokpaket och bara inom paketen som riktar sig till förskolan så finns det tre olika paket. Första paketet riktar sig till barn mellan 0–3 år, andra paketet riktar sig till barn mellan 3–5 år och det stora paketet riktar sig till åldersgruppen 0–5 år. Jag valde att titta närmare på det paket som riktar sig till 3–5 år, detta gör jag för att jag vill titta på sambandet mellan text och bild- ikonotexten och många av böcker som riktar sig till små barn är pekböcker och innehåller därför ingen text. Det valda bokpaktet innehåller 42 bilderböcker samt en metodbok för föräldrar och pedagoger.

Jag vill i mitt arbete fokusera på att undersöka hur olika huvudkaraktärer och deras familjer för att se på vilket sätt dessa karaktärers skildras. Jag valde därför att titta närmare på de böcker

(16)

16

som bygger på att boken följer en eller flera huvudkaraktärer. Så första steget i min urvalsprocess var att välja bort de böcker som är faktabaserade och de böcker som saknar huvudkaraktärer. Böcker som Min Familj (Tidholm, 2009) där varje nytt uppslag handlar om ett nytt barn där hen får presentera sin familj är ett exempel på en sådan bok som jag valde bort då den saknar huvudkaraktär. Jag valde också bort böcker som Familjejakten (Lundqvist, 2019) där huvudkaraktärerna består av en familj med utomjordingar.

Till min tredje frågeställning uteslöt jag fler böcker tills jag kom fram till tre representativa böcker som jag gör en djupare analys av. Dessa tre böcker tar upp olika ämnen och skildrar olika karaktärer vilket gör att jag får en bred bild av de ämnen och karaktärsskildringar som bokpaketet tar upp. Jag började med att utesluta böckerna som föll in i Lätt att läsa kategorien då dessa böcker inte riktar sig till förskolebarn utan barn mellan 5–9 år och innehåller mycket text. Jag uteslöt också alla ny publicerade böcker, då vissa av dem publicerade så sent som mars 2019 vilket gör att de blir svårt för mig att hitta dessa böcker. Jag uteslöt också alla böcker som var i samma serie som en av de böcker jag valt att analysera djupare. Jag har till exempel valt Kivi & monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2012) och kommer därför inte välja Kivi &

drakbrakaren (Lundqvist, 2016) då dessa följer samma huvudkaraktär. Jag kommer inte heller

ha med någon av samlingsböckerna då dessa består av flera böcker och därför är mycket långa. Av de böcker som återstod valde jag tre böcker som var mer karaktärsorienterade istället för handlingsorienterade.

4.3 Tillvägagångsätt

Mitt främsta källmaterial har kommit från Olika Förlags hemsida när jag har gjort min studie, på hemsidan finns det möjlighet att provläsa alla de böcker som finns med i bokpaketet. Förlaget beskriver också sina böcker och under varje enskild bok står det vad böckerna innehåller, detta i kombination med provläsningen har utgjort största delen av min kategorisering. Vissa böcker har jag också lånat från biblioteket då jag ibland märkte att provläsningen inte gav en tillräcklig bra bild av huvudkaraktären utifrån de kriterierna jag undersökte. De böcker jag har gjort en djupare analys av har jag lånat från bibliotek samt läst många gånger om för att få syn på svaren till de analytiska frågorna jag ställer.

4.4 Presentation av tre utvalda böcker

Nedan redogör jag för vilka de tre böcker är som jag valt att göra en djupare analys av samt hur jag resonerar kring varför jag valt just dessa böcker.

(17)

17

Varför är mamma arg? är en bok av Kristina Murray Brodin som handlar om två yngre barn.

Boken handlar om att barnen ser en arg mamma och tillsammans resonerar de kring olika anledningar till att mamman är arg. Den här boken är relevant för min analys då jag redan på bokens omslag kan se att den tar upp och bryter mot flera normer, dels när det gäller genus men också andra sociala kategorier så som hudfärg.

Kivi & monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2012).

Kivi är Sveriges första bilderbok där huvudkaraktären är ett barn som har hen som pronomen och är skriven av Jesper Lundqvist. I boken önskar Kivi sig en hund och boken handlar om när Kivi får sin hund som är allt annat än vad hen förväntade sig. Denna bok vill jag titta närmar på ur queerfeministiskt perspektiv då den inte bara har en huvudkaraktär med hen som pronomen utan alla bokens karaktärer är ickebinär inklusive alla medlemmar i Kivis familj.

Där norrskenet dansar (Sjödin, 2017)

Denna bok är skriven av Jenny Sjödin och handlar om flickan Elsie som har förlorat en förälder. Jag har valt denna bok då förlaget beskrivit boken som en bok som tar upp funktionsvariation. Vid första genomläsningen av boken kan jag inte se varför vilket gör att jag vill gå igenom boken på ett djupare plan för att förstå hur förlaget gjort denna tolkning.

4.5 Forskningsetik

Vetenskapsrådet (2002) skriver i Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning om de fyra grundkraven som en forskare ska ta ställning till

då de gör en vetenskaplig underökning. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de personer som forskningen berör om de syfte som forskningen har.

Samtyckeskravet innebär att de personerna som medverkar i forskningen själva har rätt att bestämma om sin medverkan. Konfidentialitetskravet kräver att de uppgifter som samlas in kring deltagarna ska förvaras på ett sådan sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Det sista kravet, nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in rörande deltagarna endast får användas till den aktuella forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). Jag är medveten om dessa krav och vad de innebär men jag anser att då jag en endast analyserar bilderböcker och inte involverar några människor så är kraven inte aktuella för min studie.

(18)

18

5.Resultat och analys

I den första delen av analysen visar jag först mina resultat av kategorisering. Jag analyserar sedan bokpaketet som helhet och visar hur fördelningen ser ut bland de sociala kategorierna genus, hudfärg, familjekonstellation och funktonsvariation. Jag går sedan vidare till min tredje frågeställning som utgör den andra delen av analysen.

5.1 Resultat av kategoriseringen

I bokpaketet finns det sammanlagt 29 huvudkaraktärer, alla huvudkaraktärer är människor då jag uteslutit boken med utomjordingar i urvalsprocessen. Största andelen av dessa karaktärer är barn som är cirka tre år upp till uppskattningsvis 12 år med undantag från huvudkaraktären i boken Askungen (Jansson & Jensfeldt, 2018) (detta är en nyare version av klassiska sagan om Askungen där huvudkaraktären bland annat blir kär i en prinsessa och inte en prins) som är en äldre karaktär.

Genus

Jag har kategoriserat huvudkarktärenra som flickor, pojkar eller ickebinära utifrån om de har könskodade namn eller de pronomen som de benäms med. Min kategorisering visar att 16 av huvudkaraktärerna är flickor, åtta karaktärer är pojkar och en huvudkaratärer har pronomen hen. Det finns även fyra huvudkaraktär där det inte framgår i varken text eller bild vilket kön barnet har. I dessa böcker benämns barnet med ett könsneutralt namn eller berättas ur jag-form och därför får läsaren inte veta varken karaktären namn eller vilket pronomen de har. Men i dessa böcker behöver läsaren inte veta barnets kön då detta inte har någon relevans i berättelsen. Nikolajeva (2000) menar att huvudkaraktärens kön i många fall inte är av avgörnade för handligen och det räcker för berättelsen att de bara är barn. I boken Vi letar skatt (Lundqvist, 2015) framkommer det inte vilket kön huvudkarakären har men då boken är mycket handlingsorienterad är barnets kön inte relavant. En av dessa böcker, På rymmen, jagad av

mamma polis! (Kilstam, 2019) har dock förlaget lagt in boken i kategorin ”Hon som

huvudperson”. Detta gör förlaget trots att boken skrivs i vi-form och följer ett syskonpar som inte benäms med varken namn eller något pronomen. I boken Pardis Moradi är här! (Berg, 2015) benämns huvudkaratären bara som Pardis men förlaget har lagt in boken i kategorin ”härliga hen”. Det kan stämma att Pardis är en hen men jag väljer att inte tolka det så då Pardis inte är ett könskodat namn och karatären aldrig benämns med något pronomen.

(19)

19

Familjekonstellationer

När det kommer till kategorin familjer finns där stor variation bland huvudkaraktärernas familjer. Endast två huvudkaraktärer har en hetrosexuell kärnfamilj, där mamma, pappa, barn alla bor under samma tak och tre huvudkarakraktärer har en samkönad kärnfamilj. 13 familjer består av en ensamstådende förälder, åtta har en ensamstående mamma och fem har en ensamstående pappa. Dessa har jag kategoriserat med hjälp av förlagets beskrivning av boken i kombination med att i vissa böckern skildras bara barnets ena förälder. Det finns också böcker där texten berättar detta, i exempevis boken Varför är mamman arg? (Murray Brodin, 2018). berättar en av huvudkarktärerna att hon inte har en pappa. Fyra av familjerna har jag kategoriserat som annan då de inte passar in i någon av de andra kategorierna, dessa barn har familjer som bland annat består av en mormor eller en farfar men inga andra föräldrar. Sen finns också karaktären Kivi och hens familj som jag återkommer till då jag ska göra en djupare anlays av Kivi & monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2012). Två av huvudkaraktärenrna bor växelvis hos mamma och pappa, detta står tydigt i berättelsen då karaktärerna presenteras i början av boken. Det finns också fem karaktärer där det är oklart vilka familjer de har, i till exempel böckerna om Vilma och loppan (Khayati, 2017) får läsaren bara följa Vilma och hennes kompis Loppan, hennes familj varken syns eller berättas om.

Hudfärg

I denna kategori har jag valt att dela in karaktärerna i endast två kategorier, vit och icke vit. Varför jag väljer att använda mig av begreppet hudfärg istället för begreppet etnicitet är för att jag anser att för att tolka en karaktärs etnicitet så skulle jag behöva mer information än vad böckerna ger mig, då etnicitet handlar om mer saker än en persons yttre. Nikolajeva (2000) menar att bilden har sina begräsningar när det kommer till personskildringar, en bild kan inte ge en karaktär ett namn eller berätta hur gamla ett barn är. Inte heller kan en bild berätta vilken etnicitet en karaktär har utan att använda texten för att förmedla detta, men bilden kan berätta om karaktären har ljus eller mörk hud. I majoriteten av böckerna är det inte tydligt att någon karaktär tillhör någon specifik etnisk grupp men jag kan genom att titta på hur karaktärerna är illustrerade se om de är ljusa eller mörka. Det slutgiltiga resultatet blir ganska jämt mellan de två kategorierna. 17 av huvudkaraktärerna är vita och 12 är icke vita.

Funktionsvariation

När det kommer till funktonsvariationer bland huvudkaraktärerna så har jag även här valt att bara ha två kategorier. En kategori med funktionsvariation och utan funktionsvariation.

(20)

20

Funktonsvariationer finns i alla möjliga sorter och ett stort antal av dem syns inte vilket gör att de är svåra att skildra i en bilderbok där mängden text är begränsad. Detta gör det också svårt för mig att undersöka dem vilket gör att jag främst kommer fokusera synliga funktionsvariationer. De funktonsvariationer jag tittar efter är de funktionsvariationer som vanligtvis inte förekommer i så stor utsträckning och deras förekomst kan därför tänkas ha en effekt som breddar normer. Det är därför jag väljer att räkna en hörselnedsättning som en funktionsvariation men inte till exempel glasögon då detta är mycket vanligt och syns ofta bland de olika karaktärerna. Det finns bara tre av 29 huvudkaraktärer med en funktionsvariation, två av dessa har en synlig funktionsvariation och en av karaktärerna har en funktionsvariation som inte syns. I boken På rymmen - jagad av mamma polis! (Kilstam, 2019) har det yngre av syskonen en hörapparat men detta nämns inte alls i texten och är inte heller väsentligt för berättelsen. Vilma i samlingsvolymen Modigt med Vilma & Loppan (Khayati, 2017) är rullstolsburen, detta är inte heller något som nämn i texten men är tydligt på bilderna. I boken

Timmy Kent och de mystiska morötterna (Berg, 2017) görs det faktum att barnet har en assistent

i skolan det tydligt att han har någon form av funktionsvariation även om det inte syns på bilderna eller uttrycks specifikt i texten. Olika Förlag har också kategoriserat boken Där

norrskenet dansar (Sjödin, 2017) som en bok som tar upp funktionsvariation men jag väljer att

inte göra detta då detta inte är på något sätt tydligt i varken bilden, texten eller ikonotexten bland någon av karaktärerna, denna bok återkommer jag till i analysens andra del.

5.2 Analys av kategoriseringen

Överlag finns det en stor mångfald i bokpaketet både när det gäller hudfärg, familjekonstellationer och genus även om flickor är överrepresenterade, en huvudkaraktär är dessutom transsexuell vilket inte faller in i någon av de kategorierna jag utgår ifrån men ändå ger genuskategorin en större mångfald. I kategorin funktionsvariation är det dock mycket få karaktärer som har någon funktonsvariation, hela 26 av 29 har ingen funktionsvariation enligt min kategorisering. Dock tar min analys inte med de osynliga funktonsvariationer som kan förekomma då dessa inte är undersökningsbara.

En annan sak jag valt att undersöka är vilka av karaktärerna som har mer än en bok med i bokpaketet. Den karaktär som har flest böcker i samma serie är Johanna som är huvudkaraktär i böckerna Här kommer UppfinnarJohanna! (Magnusson, 2011), UppfinnarJohanna &

skrämselmaskinen, Full fart, UppfinnarJohanna! (Magnusson, 2016) och Lysande, UppfinnarJohanna! (Magnusson, 2018). Johanna är en icke vit flicka som gillar teknik. Hennes

(21)

21

familj besår av en mamma, pappa och två yngre bröder. Det som skiljer Johannas familj från normen är att barnen i familjen har olika hudfärger, om detta beror på att de är halvsyskon eller något av barnen är adopterade är inget som framgår av texten. Noomi i böckerna Häxa i läxa och Far och flyg (Berg & Frimodig, 2018) har två böcker med i bokpaketet. Även Noomi är en icke vit flicka och hon växer upp med sin ensamstående pappa. Varför gråter pappan? (Murray Brodin, 2011) samt Varför är mamman arg? (Murray Brodin, 2018) är två böcker som har samma huvudkaraktärer och en av dessa böcker återkommer jag till i den djupare analysen. Pojk karaktären Hamsa är den enda pojke som förekommer i mer än en bok, medan de flickkaraktärerna som förekommer i bokserier sammanlagt förekommer i 14 böcker. Detta gör att könsfördelningen i detta sammanhang är mycket mer skev än den jag räknade tidigare då jag bara räknade hur många huvudkaraktärer det finns. Sammanlagt förekommer flickor som huvudkaraktärer i 27 böcker medan pojkarna bara förekommer i nio böcker. Detta är något som till viss del följer trenden i bilderböcker överlag. En sammanställning från Barnboksinstitutet (2019) som räknat på hur könsfördelningen ser ut bland huvudkaraktärerna i förstaupplagor visar att flickor förkommer oftare än pojkar. Siffrorna från de böcker som publicerats 2018 visar att flickor förekommer som huvudkaraktärer i 146 böcker medan pojkar är huvudkaraktärer i 129 (barnboksinstitutet, 2019). Det finns tre böcker om hen-karaktären Kivi som jag tidigare nämnt och kommer återkomma till i min tredje frågeställningen. Vilma i samlingsvolymen Modigt med Vilma och loppan (Khayati, 2017) som är rullstolsburen är den enda huvudkaraktär med en funktionsvariation som har mer en bok då hon förekommer i en samlingsvolym med tre böcker.

Tittar jag lite noggrannare på de olika sociala kategorierna ur det intersektionella perspektivet så kan jag se andra saker, så som hur könsfördelningen ser ut mellan de vita och icke vita karaktärerna med mera. Tittar jag på hur könsfördelningen ser ut i kombination med hudfärg så ser jag att den kategori det finns absolut flest av är flickor med vit hud. Ser jag istället hur många pojkar som har vit hud ser jag att fördelningen här är mycket skev då endast tre av åtta pojkar har ljus hud. Könsfördelningen mellan de icke vita karaktärerna är dock nästan helt jämn med fyra flickor med icke vit hud och fem pojkar med icke vit hud. Av de barnen med funktionsvariationer är två av dem vita och en har icke vit hud, två av dem är pojkar och en av dem har jag inte kunnat tilldela något kön. Detta innebär att trots att det är flest flickkaraktärer så har ingen av dessa någon funktionsvariation. Det jag vill visa med denna analys är hur mycket information en överblick kan ge, jag har i denna del inte gått in på djupet och analyserat böcker

(22)

22

men har trots det fått reda på många saker som är intressanta att se på ur det intersektionella perspektivet.

5.3 Analys av de tre utvalda böckerna

I denna del av analysen analyserar jag först var bok för sig. Detta görs ur de sociala kategorierna genus, hudfärg och funktionsvariation. Jag tittar även här på hur huvudkaraktären skildras i relation till miljöskildringarna och bikaraktärerna. Sist gör jag en sammanställning av de olika analyserna.

5.4 Varför är mamman arg? (Murray Brodin, 2018)

Det förlaget lyfter fram genom sina beskrivningar av boken är att denna bok innehåller olika familjekonstellationer samt att det finns en mångfald vad de gäller hudfärger och det är dessa saker som gör att denna bok breddar normer. Boken handlar om Alvdis som har en ensamstående mamma och Hamsa som växer upp med sin farfar. Barnen har också olika hudfärg, Alvdis har ljus hud och Hamsa har mörk. Jag kan i min analys av boken se att den bryter mot långt många fler normer än att de finns en mångfald av hudfärger och familjekonstellationer.

Boken handlar om två barn som är uppskattningsvis runt fyra år och befinner sig på en förskola, vilket blir tydlig i bokens miljöskildring. Alvdis har halvlångt ljust hår, glasögon och är klädd i en lång blå tröja och vit-svart randiga byxor. Hamsa har kort svart hår och har på sig en orange tröja och blå byxor. Nikolajeva (2000) menar att en karaktärs kön starkt indikeras på till exempel hur håret är klippt, kvinnliga karaktärer har långt hår medan manliga har kort. Inget av barnen benämns med något pronomenen och om läsaren inte känner till barnens namn sedan innan berättar detta nödvändigtvis inte något om barnen könstillhörighet då de inte är uppenbart könskodade. Barnens hårlängd ger en idé som vilket kön de tillhör men båda två skildras på ett sätt som öppnar upp för en mångtydig läsning, med avseende på deras namn, kläder och övriga yttre karaktärsskildringarna. I kombination med barnens hårlängd och att Alvdis är ett könskodat kvinnonamn (även om det inte är vanlig i Sverige) väljer jag att kategorisera Alvdis som flicka och Hamsa som pojke, jag kommer därför härefter benämna dem som han och hon. Båda barnen bryter mot genusnormer i både bokens bilder, texten och ikonotexten. Alvdis gör detta genom att vara modig och våga säga ifrån när hon berättar hennes farbror slagit henne. Egenskaper som Nikolajeva (2000) menar är stereotypiskt för hur pojkar skildras. Hamsa gör detta genom att han är en pojke som visar många mjuka sidor, han leker med dockor, har på sig

(23)

23

rosa och lila kläder samt leker med Alvdis iklädd kjol och klackskor (vilket skildras då barnen tänker på sig själva i olika situationer) Varför är mamman arg? (Murray Brodin, 2018). Både bokens titel samt framsida tar upp genusaspekten då denna visar en kvinna som är arg, att kvinnor visar aggressivitet är något som bryter mot stereotypiskt kvinnligt beteende (ibid). Även Hamsas farfar skildras som en mjuk karaktär då läsaren ser honom att bland annat gråta och har på sig rosa kläder. Österlund (2012) menar att det kan vara betydelsefullt att se till bokens bikaraktärer när en queeranalys görs, bikaraktärerna ses som en kontrapunkt till huvudkaraktären som antigen kan vara en kontrast eller ett stöd till huvudkaraktären. Skildring av Hamsas farfar tolkar jag som en bikaraktär som ger stöd till Hamsa och bilden av den mjuka farföräldern visar att han stöttar sitt barnbarn och inte begränsar honom i en trång pojkroll. Bikaraktärer kan också användas av författare att för inkludera fler saker som stör könsordningen (ibid). Detta ser läsaren exempelvis på en bild där barnen spekulerar varför mamman är arg, på bilden syns mamman stå och skrika på en trasig tv, hon är klädd i fotbollskläder och har en öl på bordet vid sidan om sig.

Denna bok är i stor utsträckning ett exempel på vad Nikolajeva (2000) skulle kalla en kompletterande bilderbok. Bokens bilder säger mycket mer än texten som tillhör bilden, utan bilderna hade läsaren förmodligen förstått texten till en viss del men bilderna ger boken större förståelse för de normer som boken tar upp. I boken nämns känslor mycket och både flickkaraktären och pojkkaraktären och bikaraktärerna går igenom en rad olika känslor, de gråter, blir arga och glada.

5.5 Kivi & monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2012)

Kivi är som jag tidigare nämnt den första ickebinära huvudkaraktär som förekom i en svensk bilderbok och boken publicerades 2012. Det finns tre böcker om Kivi med i bokpaketet och jag väljer att analysera den första av dessa. Bokens första uppslag visar en lite faktaruta på hur pronomen hen används, att istället för att säga henne eller honom så säger man henom. Kivi &

monsterhund (Lundqvist & Johansson, 2012) är till största del en symmetrisk bilderbok, där ord

och bild säger samma sak vilket är något som skapar en redundans av information (Nikolajeva, 2000). Det finns inte mycket som bilden säger som inte texten tar upp och läsaren hade kunnat läsa texten utan att se bilderna och ändå förstå berättelsen. Men de finns en del saker som bilden bidrar med. Ingen bok kan vara helt symmetrisk utan de flesta böcker är någon kombination av de olika kategorierna (ibid). Hur Kivi ser ut får läsaren se på bilderna och Kivis yttre nämn inte i texten. Hen illustreras som ett litet barn i en vit och grönrandig pyjamas, hen har en mössa

(24)

24

med färgerna vitt och blått samt stora röda glasögon. Hen har en liten kropp med smala ben och armar och ett i relation till den lilla kroppen stort huvud. Som jag tidigare nämnt menar Nikolajeva (2000) att en karaktärs hårlängd starkt indikerar på vilket kön denna tillhör, vilket kan förklara varför Kivi aldrig tar av sig sin mössa. Även om läsaren inte kan se Kivis hår så är det något som syns på Kivis familj och de andra bikaraktärerna och även om alla karaktärer beskrivs som hen så visar många typiska manliga eller kvinnliga drag. Nikolejva (2000) skriver även att män ofta avbildas med skägg och kvinnor är lite rundare. Det finns bland annat en del bikaraktärer som avbilas ganska runda och har bröst, det finns också karaktärer som har typiska manliga drag som exempelvis mustasch. På grund hur dessa karaktärer är illustrerade är det svårt att inte tolka karaktärerna som tillhörande något specifikt kön.

När jag undersöker Kivi och hens familj utifrån vilken hudfärg de har så är Kivis och hens familj alla vita förutom en av Kivis familjemedlemmar som har betydligt mörkare hy än resten av familjen. Även alla andra bikaraktärer i boken är vita. Det barn som har mörkare hud finns med på de bilder där läsaren får se Kivis familj, men de framgår inte av texten vilken relation det barnet har till Kivi. Texten i böckerna rimmar och ingen av Kivis familjemedlemmar heter något som mamma, pappa eller syskon utan de heter ”Mappor, Pammor, Marfor” och det är endast ”morbroster Jin” som benämns med ett namn (Lundqvist & Johansson, 2012).

I Kivis hem finns mycket saker i alla möjliga olika färger och former, på många av bilderna ser vi Kivis hem som mycket kaotiskt. I ett rum står två bildäck, ett notställ och det ligger diverse kläder på golvet, på kökets golv ligger det både mat och en pensel med tillhörande målarfärg. Nikolajeva (2000) menar att en boks miljöskildring kan bidra till hur karaktärerna skildras, en karaktärs rum ger en bild av vilka egenskaper en karaktär har. Miljön som Kivi befinner sig i bidrar tillsamman med karaktärernas udda namn till att jag tolka Kivi och hens familj som en mycket annorlunda familj som bryter mot alla möjliga normer om vad en familj och ett hem kan vara.

5.6 Där norrskenet dansar (Sjödin, 2017)

Denna boks huvudkaraktär är flickan Elsie, den handlar om sorg efter att en förälder gått bort och hur kompisen (isbjörnen Aurora) hjälper Elsie att känna sig mindre ensam. I början av boken nämns hur Elsies saknar att leka kurragömma och åka pulka, längre in i boken får läsaren via bilderna se hur Aurora och Elsie gör dessa saker tillsamman. I Där norrskenet dansar (Sjödin, 2017) ser jag en kombination av en symmetrisk bilderbok där bokens bilder och ord säger samma sak men också till stor del en kompletterande och förstärkande bilderbok. På

(25)

25

bokens första uppslag finns exempel på hur boken är symmetrisk genom att Elsie står och tittar på sin mamma som sover och texten som tillhör bilden står det ”Mamma bara sover”. Här bidrar inte bilden med något utöver vad texten berättar. Det finns också delar av boken där ord och bild kompletterar och förstärker varandra (Nikolajeva, 2000). Om boken läses utan de tillhörande bilder så finns det inget sätt alls att förstå varför Elsie är ledsen vilket texten förklarar att hon är. Det är genom bilderna som det framgår att en av Elises föräldrar har gått bort. Ett exempel på detta är då isbjörnen Aurora tittar på två teckningar som Elise har ritat där den ena bilden visar Elsie och hennes två föräldrar, andra bilden visar en kista med ett kors och blommor på. Då vi i boken får veta att Elsies mamma lever så förstår läsaren genom bilden att det är den andra föräldern som har dött. Att Elsie känner sig ledsen och ensam är något som miljön speglar mycket tydligt och det är genom ikonotexten som läsaren förstår varför då texten inte nämner den döda föräldern alls. Miljöskildringen bidrar inte bara till hur läsaren uppfattar karaktärerna utan de kan också vara en väsentlig del av berättelsen (Nikolajeva, 2000). I början av boken ser läsaren Elise gå ut, runt henne finns bara hennes egna hus och inget annat. Elsie är mycket liten på bilden och känslan av att hon är ensam och ledsen förstärks av miljön. Denna bild är också ganska mörk i kontrast till de bilderna där hon träffar Aurora. Skillnaden i bildernas färgskala i kombination med hur Elsies humör skildras är något jag tolkar förstärker känslan av att Auroras vänskap har haft en positiv påverkan för Elise.

Olika Förlag beskriver denna bok som en bok som tar upp funktionsvariatorn. Vid en genomläsning av boken framgår detta inte på något tydligt sätt. Jag ser inte någon funktionsvariation hos varken Elise eller hennes mamma, det finns inte heller något i texten som tyder på detta. Möjligen kan Elsies mamma som skildras som sorgsen och delvis frånvarade läsas som att hon är deprimerad. Förlaget beskrivet inte i närmare detalj vilken funktionsvariation de menar att boken tar upp vilken leder till att denna beskrivning lämnas öppen för läsaren. Som jag tidigare nämnt finns det många osynliga funktionsvariationer som är svåra att skildra på bilder.

Bokens fokus är berättelsen om hur Elise har förlorat en förälder och hennes känslor kring detta. Om den döda föräldern är en man eller kvinna nämns inte i texten. Bilden på den föräldern som har gått bort visar en person med kort ljust hår, en grå stickad tröja, röda byxor och gröna gummistövlar. Då bilden inte följer normer för ett tydligt kategoriserbart kön öppnar den upp för flera tolkningar. Olika Förlag beskriver dock boken som en bok med samkönade föräldrar men boken kan tolkas på ett mer öppet sätt. Min tolkning blir dock att det inte är avgörande för berättelsen vilket kön de andra föräldern har, om föräldrarna är ett hetero eller homosexuellt

(26)

26

par är inte väsentligt för bokens handling. Jag tolkar det som att vilket kön den döda föräldern har inte är avgörande för berättelsen, att Elise har förlorat en förälder är viktigare än om hon förlorat en mamma eller pappa, men förlaget ser den döda föräldern som en kvinna och beskrivit boken som en bok med samkönade föräldrar.

5.7 Sammanfattning av analysen

Då jag gjort en närgående analys av tre av 42 böcker utgör detta en mycket liten del av bokpaketet i helhet. Men de böcker jag valt att analysera visar en representativ bild av hur förlaget tänkt när de valt böckerna till bokpaketet. Jag anser att det är tydligt att förlaget har haft som ambition att fler ska kunna känna igen sig i karaktärerna. Detta ser jag både i min första analysdel, där många olika familjekonstellationer och en mångfald av hudfärger är representerade samt i min näranalys. Där jag går in och tittar på de olika huvudkaraktärerna ser jag att det är tydligt att förlaget valt böcker där ikonotexten inte alltid är uppenbar och det kräver en viss tolkning från läsaren. Vissa saker är mer eller mindre uppbenbara, så som hudfärg vilket är svåra att tolka på annat sätt än hur de framstår i text eller bild. Men kön görs delvis vagt vilket kan leda till att fler barn känner igen sig i de olika karaktärerna

(27)

27

6.Diskussion

I detta kapitel och studiens avslutande del ställer jag mitt resultat i relation till de studierna jag har redogjort för i kapitlet tidigare forskning. Jag diskuterar även vilken betydelse mitt resultat kan ha för yrkesrollen och ger förslag till framtida forskning. Mitt syfte med denna studie har varit att göra en analys av Olika Förlag bokpaketet som riktar sig till förskolan. Jag har med ett intersektionellt perspektiv undersökt bokpaketet för att se hur representationen och fördelningen ser ut mellan de sociala kategorierna genus, familjekonstellation, hudfärg, och funktionsvariation. Jag har genom en djupanalys av tre böcker studerat hur de olika kategorierna har skildrats. Jag har genom min kategoriseringsprocess kommit fram till att inom en del av dessa kategorierna finns det stor mångfald bland huvudkaraktärerna och deras familjer. Jag kunde med min näranalys se att en del av karaktärerna skildras på sätt som gör att deras kön kan tolkas på olika sätt. I bokpaketet fanns det många olika familjekonstellationer representerade. Mitt resultat visar även att det fanns en stor mångfald när det gäller representationen av olika hudfärger bland barnen och deras familjer. Detta är något som skiljer sig mycket från vad Odenbring (2014) kom fram till då de böcker hon undersökte bara hade vita karaktärer. I den andra studien som Odenbring (2015) skrivit så kom hon bland annat fram till att kön skildras på ett normativt sätt, även detta resultat skiljer sig från mitt det visar att kön skildras ofta vagt och inte normativt. Jag kunde också se de att fördelningen vad de gäller huvudkaraktärernas kön var ojämlik. Som jag visade i kapitlet tidigare forskning menar Österlund (2008) att förr var pojkar överrepresenterade i bilderböcker. Men idag finns de många som menar att den balansen har jämnats ut, men andra som menar att den kvarstår (ibid). Nikolajeva (2000) är en av de som menar att det finns en relativ jämvikt när det kommer till könen på huvudkaraktärer i bilderböcker. Medan Barnboksinstitutets (2019) statistik visar att det är vanligare att flickor är huvudkaraktärer än att pojkar är det, vilket stämmer överens med resultatet från min studie. Mitt resultat visar också att könsfördelningen mellan de ljushyade barnen var mycket ojämlik och jag kan konstatera att den kategori de finns allra minst av är den med vita pojkar.

Till skillnad från vad Elena Monoyiou & Simoni Symeonidou (2016) som i sin studie kom fram till att olikheter bland barnen ses som något konstigt och udda så visar min studie att de barn som har någon form av funktionsvariation inte behandlas som något avvikande. Även om de funktionsvariationer som finns med i böckerna är få så visar de en bild av barnen där de inte skildras som konstiga eller avvikande. Deras funktionsvariation nämns inte i texten och det är

(28)

28

bara genom ikonotexten samt kontrapunkterna som läsaren kan se dessa. Det är bara på bilderna på barnet i Hjälp, jagad av mamma polis! som vi ser att barnet har en hörapparat, men detta är inget som görs till något betydelsebärande i berättelsen.

I min studie kategoriserade jag likt hur Nicola Daly (2017) i sin artikel visade att NZPBCII gjort om hur representationen ser ut bland böcker på Nya Zeeland. Stora delar av mitt resultat liknar det som den studien kom fram till. Att fördelningen mellan vita och icke vita var relativt jämt samt att den grupp som tar minst plats i böckerna är karaktärer med funktionsvariationer är saker som båda våra studiers resultat visar. Men till skillnad från det resultat som de har kommit fram till och mitt så förkommer det mycket fler familjekonstellationer i de bokpaket jag undersökte. I de bokpaketet jag undersökte var det vanligare med ensamstående föräldrar än kärnfamiljer, i deras var kärnfamiljer den kategori som var vanligast. Av alla de 60 böcker som de undersökte fanns det inte en enda samkönad kärnfamilj och trots att de bokpaketet jag undersökte hade färre böcker så visade mitt resultat att det fanns tre samkönade kärnfamiljer bland familjerna i mitt bokpaket.

Olika Förlags syfte med att publicerar böcker som breddar normer där fler får synas är att de vill att barn växer upp i en jämlik värld där de får vara sig själva. Detta är något jag själv tycker är mycket viktigt och något vi kan se i förskolans läroplan är en betydande del av förskolan (Skolverket, 2018). Även om böcker inte kan bryta alla normer som finns så tror jag att om de innehåller starka karaktärer som vågar stå upp för vilka dom är kan ge barn modet de behöver att bryta mot de ibland mycket snäva normer som finns.

6.1 Kritisk metodreflektion

Den metod jag använde med att bara räknade huvudkaraktärerna i böckerna gör att jag såg till mycket färre karaktärer än de som faktiskt förekommer i böckerna. Jag har under mitt arbete bland annat lagt märke till att en del av bikaraktärerna har haft funktionsvariationer men efter som att jag valt att bara räkna huvudkaraktärerna så tog jag inte hänsyn till dessa. Hade jag valt att räkna med dessa karaktärer hade mitt resultat antagligen sett mycket annorlunda ut. Hur jag valde att kategorisera är också något som påverkat mitt resultat. Hade jag exempelvis valt att räkna glasögon som en funktionsvariation hade fler karaktärerna räknats med i denna kategorin och resultatet hade därför blivit annorlunda.

Vilka karaktärer jag valde att sätta in i de kategorierna jag gjort är sådant som påverkats av min egen förförståelse. Även om har försökt att hålla mig objektiv så har det inte varit möjligt att inte påverkas av mina egna kunskaper och erfarenheter. Saker som ikonotext är inte svart eller

(29)

29

vitt utan kräver läsarens tolkningar för att förstå och då alla människor har en egen förförståelse kommer vi tolka ikonotexten olika.

6.2 Resultatets betydelse för yrkesrollen

Böcker som breddar normer kan läsas på förskolan för att ge barnen fler karaktärer att känna igen sig i och användas för att hjälpa till i arbetet att bryta de normer som leder till exkludering och diskriminering. Jag anser därför att det betydelsefullt för pedagoger att ha en nyanserad översyn av utbudet och att de får en bild av möjliga böcker att läsa på förskolan.

Det kan också vara betydande för pedagoger med resultatet som jag kom fram till är hur ojämlik fördelningen mellan könen kan vara. Detta är något som inte var tydlig eller något som stod ut då jag först påbörjade mitt arbete, det var först när jag kategoriserat och räknat som detta blev tydligt. Men då jämlikhet mellan pojkar och flickor är en del av läroplanens värdegrund så är detta något som pedagoger bör ta hänsyn till (Skolverket, 2018).

6.3 Framtida forskning

Studien har fokuserat på att analysera böckerna, vilket kan sägas ha skett får ett vuxet perspektiv. Men då böckerna är skrivna om och till barn anser jag att det hade varit intressant att undersöka hur barn tolkar böckerna. Förstår små barn ikonotexten och de ibland subtila detaljerna i bilderna som till viss del berättar historien? Att göra en studie där man läser böcker som medvetet breddar normer för barn och med hjälp av boksamtal och intervjuer tar reda på hur de tolkar böckerna är något som hade varit intressant.

(30)

30

Referenslista

Andersson, M., & Druker, E. (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur.

Barnboksinstitutet. (2019). Bokprovning på Svenska barnboksinstitutet: En dokumentation.

Hämtad 2019-05-26 från

https://www.barnboksinstitutet.se/wp-content/uploads/2019/03/Dokumentation-2019.pdf

Daly, N. (2017) Representations of Diversity in the Revised New Zealand PictureBook Collection. New Review of Children s Literature and Librarianship 23(2) 172-186. Doi:

10.1080/13603116.2015.1102338

De los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över

(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2019-06-06 från

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Lykke, N. (2003) Intersektionalitet -ett användbart begrepp för genusforskningen.

Kvinnovetenskaplig tidskrift (1), 47-56.

Monoyiou, E., & Symeonidou, S. (2016) The wonderful world of children's books? Negotiating diversity through children's literature. International Journal of Inclusive Education, 20, 588-603. Doi: 10.1080/13603116.2015.1102338

Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur.

Odenbring, Y. (2014) Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan –En historisk och samhällskritisk studie. Tidsskrift for nordiskbarnehageforskning (7), 1-14. Doi:

https://doi.org/10.7577/nbf.707

Odenbring, Y. (2015) Kön, sexualitet och klass i bilderboken. Exemplet Lill-Zlata Barn. Norsk

senter for barneforskning (1) 59-71.

Skolverket. (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Hämtad 2019-05-10 från

https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Normer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf

(31)

31

Skolverket. (2018) Läroplan för förskolan, Lpfö18 Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001. pdf

Skolverket. (2019) Läslyftet i förskolan. Hämtad 2019-04-24 från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/laslyftet-i-forskolan

Österlund, M. (2008). Kavat men känslosam: den komplexa bilderboksflickan i Pija Lindenbaums Gittan-trilogi. I Andersson, M. & Druker, E. (red.) Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur, 97-112

Österlund, M. (2012). Queerfeministisk bilderboksanalys -exemplet Lindenbaum. I Kivilaakso, K., Lönngren, A-S. & Paqvalèn, R. (red.) Queera läsningar. Halmstad: Rosenlarv förlag, 252-277

(32)

32

Källmaterial

Alzén, A. (2017). Bra bestämt! ; Jag vill inte leka själv! : samlingsvolym!. Linköping: Olika Förlag.

Berg, E. (2014). Vem är kär i Abel Svensson?. Linköping: Olika Förlag.

Berg, E. (2015). Klara Ek och hunden som inte var en hamster. Linköping: Olika Förlag. Berg, E. (2015). Pardis Moradi är här!. Linköping: Olika Förlag.

Berg, E. (2016). Trolleri med Karam Nadjar. Linköping: Olika Förlag. Berg, E. (2016). Ett jobb för Nora Henriksson. Linköping: Olika Förlag.

Berg, E. (2017). Timmy Kent och de mystiska morötterna. Linköping: Olika Förlag. Berg, E. (2017). Grattis, Svea Fors!. Linköping: Olika förlag.

Berg, E. (2018). Du är en stjärna, Amy Jönsson!. Linköping: Olika förlag.

Berg, S. & Frimodig, K. (2015). Piraterna och regnbågsskatten. Linköping: Olika Förlag. Berg, S. & Frimodig, K. (2017). Piraterna och vinterjakten. Linköping: Olika Förlag. Berg, S. & Frimodig, K. (2018). Häxa i läxa. Linköping: Olika Förlag.

Berg, S. & Frimodig, K. (2018). Far och flyg. Linköping: Olika Förlag.

Boozon Ekberg, L., Emmelin, E., & Madsen, L. (2017). Kroppens ABC. Linköping: Olika Förlag.

Eriksson, M. (2018). Malva och hästarna - samlingsvolym!. Linköping: Olika Förlag. Forss, H. (2019). Mysteriet bland höghusen.. Linköping: Olika Förlag.

Henkel, K., & Tomičić, M. (2017). Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2: om genusfällor

och genuskrux i vardagen. (Tredje utgåvan). Linköping: Olika Förlag.

Jansson, A. & Jensfeldt, S. (2018). Askungen. Linköping: Olika Förlag. Jansson, A. & Jensfelt, S. (2018). Rödluvan. Linköping: Olika Förlag.

References

Related documents

I den sociala situation som utbildningen är, skulle detta innebära att en eller flera deltagare, t ex lärarkåren, samtidigt inte kan sträva att nå en överenskommelse

Som Matteson & Boyd beskriver kommer ramverket gå att anpassa efter de teman som står i fokus för stunden, vilket gör att vi i vidare forskning också skulle kunna

Detta är intressant för min undersökning eftersom det visar att samspelet mellan text och bild kan vara till nytta för eleverna men inte främst genom att de kan förväntas titta

indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfar- ingssätt som framstår som neutralt men som kan komma att

Hypothesis (H3a) New venture founders are more likely to recruit a board member of a different national culture the greater the number of culturally distinct dyads there are in

Det kändes som satt det blev farlig mark för dessa elever när de, på ett seriöst sätt, skulle skapa seriösa svar till något så laddat som kränkningar som de kanske själva

Den aktuella studien syftar till att ta reda på hur polisen arbetar proaktivt mot ungdomskriminalitet och hur de upplever sitt arbete med kriminella ungdomar.. Studien

Vi har inte studerat hur prissättningen ser ut på andrahandsmarknaden med enligt både Lindqvist och Malmström (2010) och många av de undersökta marknadsföringsbroschyrerna