• No results found

Born this way - En kvalitativ studie av begreppet sexuell läggning i Migrationsverkets asylbedömningar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Born this way - En kvalitativ studie av begreppet sexuell läggning i Migrationsverkets asylbedömningar"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola

BORN THIS WAY

EN KVALITATIV STUDIE AV BEGREPPET

SEXUELL LÄGGNING I MIGRATIONSVERKETS

ASYLBEDÖMNINGAR

SARA ENGSTRÖM

(2)

BORN THIS WAY

EN KVALITATIV STUDIE AV BEGREPPET

SEXUELL LÄGGNING I MIGRATIONSVERKETS

ASYLBEDÖMNINGAR

SARA ENGSTRÖM

Engström S. Born this way. En kvalitativ studie av begreppet sexuell läggning i Migrationsverkets asylbedömningar. Examensarbete i Socialt arbete 15

högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen

för Socialt arbete 2018. Abstract

Det är en mänsklig rättighet att ha rätt till sin sexualitet och sin sexuella läggning samt inte bli diskriminerad på grund av den. Trots det är homo- och bisexuella handlingar förbjudna i över 70 länder i världen. Detta skapar en vilja och ett tvång hos människor att behöva fly från det förtryck de lever under i vissa delar av världen. Tidigare forskning visar att personer som sökt asyl på grund av sin sexuella läggning många gånger utsatts för kränkning av sin värdighet och integritet samt rätt till privatliv. Stereotypa antaganden har många gånger legat till grund för bedömningarna och personer har inte fått sina ansökningar beviljade då de uppmanas att leva i diskretion. Idag finns inte längre det kravet utan nu är det istället en fråga om tillit och misstro som styr bedömningarnas utgång. Från och med 2006 har personer enligt svensk lag rätt att söka asyl i form av flyktingstatus i Sverige på grund av sin sexuella läggning. Men hur definieras begreppet sexuell läggning i svensk lagtext, migrationsverkets riktlinjer samt i prejudicerande domar i fall där en person åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning. I denna kvalitativa innehållsanalys kommer begreppet sexuell läggning i dessa dokument att problematiseras och kritiskt granskas med hjälp av queerteorin. Studien kommer fram till att sexuell läggning i asylprocessen definieras som en tillhörighet till en samhällsgrupp och som en egenskap. Dessutom måste den asylsökandes berättelse om sin sexuella läggning vara trovärdig för att personen i fråga ska få asyl i Sverige.

Nyckelord: asyl, egenskap, intersektionalitet, samhällsgrupp, sexualitet, sexuell

(3)

BORN THIS WAY

A QUALITATIVE STUDY OF THE CONCEPT OF

SEXUAL ORIENTATION IN THE ASYLUM

ASSESSMENTS

AT

THE

SWEDISH

MIGRATION AGENCY

SARA ENGSTRÖM

Engström S. Born this way. A qualitative study of the concept of sexual orientation in the asylum assessments at the Swedish Migration Agency. Degree

project in Social Work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health

and society, Department of Social Work, 2018.

It is a human’s right to have the right to your own sexuality and sexual orientation and not to be discriminated because of it. Nevertheless, homosexuality and bisexuality are ill-legal in forms of expressing one’s sexual orientation in over 70 countries in the world. This creates a wish to, and a constraint among humans to, flee from the oppression which they live under in some parts of the world. Previous research show that persons who have sought asylum because of their sexual orientation often have been subject to violations of their dignity and integrity and also their right to privacy. Stereotyped assumptions have often been the reason why applicants’ applications have not been granted; instead they are being encouraged to live in discretion. Nowadays, there are no longer such demands; today it is rather a question of belief and disbelief which decides the outcome of the assessments. Since 2006 people have the right to seek asylum and be admitted as refugees because of their sexual orientation according to Swedish law. Nevertheless, the question is in which way the concept of sexual orientation is defined in Swedish law, the guidelines of the Swedish Migration Agency, and key precedents when a person seeks asylum because of her or his sexual orientation. In this qualitative study the concept of sexual orientation will be discussed and critically reviewed from a queer theoretical perspective. One of the study’s main findings is that sexual orientation in the asylum process is defined as a membership of a specific social group and as a quality/characteristic. Moreover, the applicant’s own narrative needs to be trustworthy in order for the applicant to get asylum in Sweden.

Keywords: asylum, characteristic, intersectionality, social group, sexuality, sexual

(4)

FÖRORD

Jag vill tacka min handledare för intressanta diskussioner och infallsvinklar. Jag vill också tacka de handläggare på Migrationsverket som förklarat arbetsprocessen och svarat på mina frågor kring hur handläggningen på Migrationsverket går till.

(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INTRODUKTION ... 6

1.1 INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING ... 6

1.2 SYFTE ... 7 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7 1.4 BEGREPPSDEFINITION ... 7 1.4.1 Sexualitet ... 7 1.4.2 Sexuell läggning ... 7 1.4.3 Sexuell identitet ... 8 2. BAKGRUND ... 9 2.1 SEXUALITETERS HISTORIA ... 9 2.2 INTERSEKTIONALITET ... 10 2.3 MIGRATIONSVERKETS BEDÖMNINGSPROCESS ... 10 3. KUNSKAPSLÄGET ... 12

3.1 IDEOLOGI OCH SEXUELLA MEDBORGARSKAPSRÄTTIGHETER ... 12

3.2 FRÅN DISKRETION TILL BRISTANDE TROVÄRDIGHET ... 12

3.3 DSSH-METODEN ... 13

3.4 FOKUS PÅ LESBISKA KVINNOR ... 13

4. TEORI... 15

4.1 QUEERTEORIN ... 15

4.2 QUEERTEORIN MED FOKUS PÅ HETERONORMATIVITET ... 15

4.2.1 Den heterosexuella matrisen och performativitet ... 16

4.3 QUEERTEORIN MED FOKUS PÅ SEXUALITET ... 17

5. METOD ... 18

5.1 METODVAL – FÖRTJÄNSTER OCH BEGRÄNSNINGAR ... 18

5.2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID ANALYS ... 18

5.3 URVAL OCH AVGRÄNSNING ... 19

5.3.1 Kunskapsläget ... 20

5.4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 20

6. RESULTAT OCH ANALYS ... 21

6.1 SEXUELL LÄGGNING ... 21

6.2 SEXUELL LÄGGNING SOM TILLHÖRIGHET TILL SAMHÄLLSGRUPPEN ... 23

6.3 SEXUELL LÄGGNING SOM EGENSKAP ... 27

6.4 SEXUELL LÄGGNING OCH TROVÄRDIGHET ... 29

7. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 33

(6)

1.INTRODUKTION

I detta avsnitt kommer studiens syfte och frågeställning presenteras följt av en begreppsdefinition av de mest centrala begreppen i studien. Först kommer en kort inledning om världsläget rörande hbtqi-personers rättigheter i världen samt en kort presentation av införandet av rekvisitet sexuell läggning i lagtext i Sverige.

1.1 Inledning och problemformulering

I över 70 stater världen över är det icke-legalt att uttrycka en sexuell läggning annan än heterosexuell visar den årliga undersökningen från organisationen ILGA (International lesbian, gay, bisexual, trans and intersex association). Varje år presenterar ILGA en ”state-sponsored homophobia”-rapport där de undersöker hbtqi-personers rättsliga rättigheter i världen. I rapporten presenteras också att det i 124 stater inte är en kriminaliserande handling att utföra sexuella handlingar med personer av samma kön. Trots att det inte är kriminaliserat i de 124 länder som nämns är det i många gånger inte socialt accepterat att ha en annan sexuell läggning än heterosexuell. Sverige anser sig ofta vara ett jämställt land med goda värderingar men en undersökning visar att Sverige inte toppar listor över mest jämställda landet när det kommer till hbtqi-rättigheter. ILGA Europe har rankat länder i Europa och utifrån sex kategorier kollat hur det ligger till med hbtqi-rättigheter i respektive land. Det är lagar och policys som ligger till grunden för undersökningen där Rainbow Europe har tittat de dokument som har en direkt påverkan för hbtqi-personer. Rankningen sker på en skala noll till 100 där 100 innebär full respekt för de mänskliga rättigheterna och full jämställdhet respektive noll som innebär diskriminering och grova överträdelser av mänskliga rättigheter. Sverige kommer i den övergripande rankningen på en tolfte plats, med 60,1 procent (Rainbow Europe). Tittar en på specifikt de frågor som rör asyl hamnar Sverige på en tjugonde plats med 16,67 procent av 100 procent möjliga. Sverige uppnår kriteriet för sexuell läggning i form av en lag men har inte uppnått kraven för könsidentitet och intersex menar undersökningen (a.a).

I Sverige avkriminaliserades homosexualitet 1944 (ILGA) och från 1997 kunde personer som lämnat sitt land på grund av fruktan för förföljelse på grund av sin homosexualitet få uppehållstillstånd i Sverige under särskilt skyddssökande (Utrikesdepartementet 2005). Tidigare hade homosexuella personer kunnat få skydd på grund av humanitära skäl men nu stärktes skyddet genom att detta förtydligades som en särskilt utsatt grupp (a.a). Senare, år 2006, införde riksdagen sexuell läggning som en flyktingstatus. I och med införandet där en person kan ansöka om uppehållstillstånd på grund av sin sexuella läggning krävs också en definiering av sexuell läggning. Samtidigt har Migrationsverket under de senaste åren fått mycket kritik för bedömningar som rör personer som sökt uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin sexuella läggning. Det uppstår ett problem när det inte finns en klar och tydlig definition av begreppet i de arbetsmaterial Migrationsverket använder sig av och inte heller i lagtexten. Det finns också en problematik i att en person i ett heteronormativt samhälle ska bedöma vad en person har för ”annan” sexuell läggning än den normativa läggningen. Dessutom har sexuell läggning och sexualitet olika betydelser för olika människor visas i en undersökning gjord av Daneback & Månsson (2009). I studien som undersöker unga människors erfarenheter på nätet rörande sex och kärlek kommer författarna fram till att det är en komplex fråga som inte går att ge ett direkt svar på då det är individuella uppfattningar och en rörlig definition av den egna sexualiteten.

(7)

Det är en persons mänskliga rättighet att ha vilken sexualitet eller sexuella läggning som den önskar. Samtidigt är det kriminaliserat och på vissa ställen dödsstraff för personer med vissa läggningar. Därför måste lagar som utlänningslagen skapas för att de personer som inte kan bo kvar i sina egna hemländer ska ha en möjlighet att leva någonstans där de kan få den mänskliga rättigheten tillgodoräknad. Men hur avgör en människa en annan människas sexuella läggning? Och hur ser de definitionerna ut som ska vara vägledande i den bedömningen?

1.2 Syfte

Syftet är att problematisera och kritiskt granska användningen av begreppet sexuell läggning i ett urval av de dokument Migrationsverket använder sig av i sina bedömningar där en person åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning.

1.3 Frågeställningar

• Hur definieras eller beskrivs begreppet sexuell läggning i förarbeten till lagändringen, de egna framtagna riktlinjer Migrationsverket jobbar utifrån i hbtq-bedömningar, UNHCR:s guidelines samt i rättspraxis?

• Hur kan definitioner eller beskrivningar av begreppet sexuell läggning tolkas utifrån ett queerteoretiskt perspektiv?

1.4 Begreppsdefinitioner

Begreppen sexuell läggning och sexualitet blandas i mångt och mycket ihop och likställs, därför kommer en definition av begreppen för att förtydliga på vilket sätt de kommer användas i denna studie.

1.4.1 Sexuell läggning

Sexuell läggning definieras i RFSLs begreppslista som någonting som handlar om vem en person blir kär i eller attraherad av. I den svenska lagtexten avser sexuell läggning homo-, bi- och heterosexuell läggning (Utrikesdepartementet 2005) men Knutagård (2016) visar på tio olika sexuella läggningar. Den heterosexuella läggningen är dominerande i det heteronormativa samhället och tas ofta för given (a.a). Det medför att det finns en förväntan på människan, hur hen ska klä sig, relationer mellan barn och föräldrar, vilket arbete eller utbildning en bör ha med mera. Sexuell läggning är nära förknippat med genus och har en ömsesidig, förstärkande påverkan av andra former av makt och dominans (a.a). Sexuell läggning är även en del av en människas sexualitet, se definition av begreppet sexualitet nedan.

Ett viktigt begrepp i denna diskussion är begreppet heterosexism som myntades i reaktion mot begreppet homofobi (Knutagård 2016). Heterosexism avser att visa heterosexuellas överordning gentemot homosexuella och dess antagna normalitet. I begreppet heterosexism inkluderas även det rutinmässiga antagandet om att en person är heterosexuell eller antagandet om heterosexualitet.

1.4.2 Sexualitet

Världshälsoorganisationen (WHO) har valt att definiera begreppet sexuality. WHO:s beskrivning av sexualitet är:

“…a central aspect of being human throughout life encompasses sex, gender identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and reproduction. Sexuality is experienced and expressed in

(8)

thoughts, fantasies, desires, beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality can include all of these dimensions, not all of them are always experienced or expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological, social, economic, political, cultural, legal, historical, religious and spiritual factors”.

(WHO 2017) Hans Knutagård (2016) har gjort en svensk översättning som lyder:

“Sexualitet är en central aspekt av att vara människa genom hela livet och omfattar kön, genus, identitet och roller, sexuell läggning, erotik, njutning, intimitet och reproduktion. Sexualitet är upplevd och uttryckt i tankar, fantasier, åtrå, tilltro, attityder, värderingar, beteende, praktiken, roller och relationer. Medan sexualitet kan inkludera alla dessa dimensioner, är inte alla av dem alltid upplevda eller uttryckta. Sexualitet är influerad genom interaktionen av den biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, etniska, lagliga, historiska, religiösa och andliga faktorer”.

(Knutagård 2016, s. 34) Viktigt att poängtera är att sexualitet inte enbart handlar om biologiska förhållanden utan också är ett kulturellt begrepp vilket WHO konstaterar (Knutagård 2016). Dessutom är kön, sexualitet och genus sammanflätade med varandra och sexualitet kan ses som skärningspunkt mellan olika maktförhållanden (a.a).

1.4.3. Sexuell identitet

Sexuell preferens eller sexuell orientering är den övergripande termen för homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet samt är en av de fyra dimensionerna som ingår i begreppet sexuell identitet (Nilsson-Schönnesson 2010). Vidare ingår även biologiskt kön, psykologiskt kön samt könsrollsidentitet. Sexuell preferens eller sexuell orientering är andra begrepp som används istället för sexuell läggning. Fokus i detta examensarbete kommer att vara främst homosexualitet då det är den sexuella läggning som omskrivs mest i det empiriska materialet men även bisexualitet kommer att lyftas därav kommer en definition av bisexualitet. Bisexualitet kan delas in i parallell bisexualitet och seriell bisexualitet.

(9)

2.BAKGRUND

Detta avsnitt har som syfte att kort ge en beskrivning av sexualitetens historia, intersektionalitet samt Migrationsverkets bedömningsprocess. Anledningen till den historiska genomgången av sexualitet och sexuell läggning är för att kritiskt kunna problematisera och granska begreppen i en vidare analys i relation till hur begreppet används i Migrationsverkets bedömningar idag. Utvecklingen av begreppet och dess betydelse har påverkats av historien och har inte en klar definition idag då det är ett flytande begrepp. Vidare är intersektionalitet ett begrepp vilket kan hjälpa en person att förstå hur olika faktorer påverkar varandra. Exempelvis kan en asylsökande kvinnas situation se annorlunda ut än en mans trots att de båda söker under rekvisitet sexuell läggning. Bedömningsprocessen presenteras för att läsaren ska få en förståelse för Migrationsverkets arbetsprocess gällande bedömning av asylärenden där personen söker skydd med anledning av hens sexuella läggning.

2.1 Sexualiteters historia

Det behövs en historisk återblick för att förstå begreppen sexualitet samt sexuell läggning. Att sexualiteter är kulturberoende kan vi som tydligast se när vi reflekterar över vilka sexualiteter som betraktas som avvikande (Johannisson 2010). Det var först när kristendomen klassificerade sexuella läggningar, som inte syftade till reproduktion som avvikande, som heterosexualitet också blev mer accepterad än andra sexualiteter (a.a). År 1868 infördes begreppen heterosexuella och homosexuella för att beskriva de som hade sex utanför äktenskapet för nöjes skull och inte för att skapa barn (Knutagård 2016). Innan dessa begrepp fanns ingen beskrivning av en man som hade sex med en annan man mer än att det var en handling han utförde. Efter skapandet av begreppen beskriver det istället att personen är någonting, han är exempelvis en homosexuell man. Det kan dels vara synliggörande och befriande men också tydligt begränsande då det skapar en idé om vad gruppen är, vad den tycker om att göra med mera (Ambjörnsson 2016). Definitionen av begreppet homosexualitet har under slutet av 1900-talet betonats att handla mer om individens homosexuella kategorisering av sig själv enligt forskare (Nilsson-Schönnesson 2010). Under senare delen av 1990-talet och början på 2000-talet började en generation homosexuella akademiker ifrågasätta det essentialistiska synsätt att identiteter och känslor är skapade av naturen. De menade istället att människan borde använda sig av begreppet homosexualiteter för att betona och visa på variationerna och skillnaderna som råder även inom gruppen homosexuella. Utifrån det psykologiska perspektivet markeras vikten av att göra en distinktion mellan homosexuellt beteende, homosexuell preferens samt homosexuell identitet (a.a). ”Synen på fenomenet homosexualitet och på homosexuella personer är i stor utsträckning ett resultat av vem eller vilka som har ”rätten” och funktionen att ”förklara” människan” (Nilsson-Schönnesson 2010, s. 204). Kyrkans syn att homosexualitet var omoraliskt och syndigt dominerade först fram till slutet av 1800-talet för att sedan ersättas av den medicinska och delvis rättsvetenskapliga synen. Då existerade istället bilden av den homosexuella individen som en speciell typ av människa.

Viktigt att påpeka idag är att det är främst den kristna moralen som ligger till grund för Sveriges sexualsyn, likaså synen för hela ”västerlandet”. Nilsson-Schönnesson (2010, s. 205) menar att trots att ”kristna värderingar kring sexualitet och äktenskap förlorat mycket av sin reella innebörd för 2000-talsmänniskan, bär hon dem med sig som ett kulturellt arv”. Sexualmoralen har utvecklats från antiken då den bestod av sociala och politiska instrument så som självkontroll

(10)

(Johannisson 2010). Dessutom var denna måttfullhetsfilosofi individuellt baserad och byggde inte på förbud eller syndaföreställningar utan att leva måttfullt var endast något individen gjorde på grund av omsorgen av sig själv (a.a). Under kristendomen var sexuell läggning som inte var hetero en synd vilket under borgerligheten på 1800-talet blev en brottslig handling vilket gjorde att människan under viktorianismen blev extremt sexualfientlig (Johannisson 2010).

Till sist visar den sexualhistoriska forskningen att begrepp som normalt/onormalt, naturligt/onaturligt förändras över tid och påverkas av kulturella och sociala värderingar. Det finns idag ett stort avståndstagande till att använda ord som abnorm, pervers eller onaturlig om andra individer. ”Vid sekelskiftet 1900 var de begreppen de samhälleliga institutionernas principiella dom över varje sexuell handling som inte syftade till reproduktion” (Johannisson 2010, s. 131).

2.2. Intersektionalitet

Intersektionalitet är ett perspektiv som hjälper oss att förstå maktstrukturer och deras förhållanden till varandra (Mattsson 2015). Dessutom är intersektionalitet ett teoretiskt ramverk där en med hjälp av en intersektionell analys kan belysa hur olika maktstrukturer vävs samman och påverkas av varandra (a.a). Detta gör att det inte finns en teori som kan förklara alla de olika perspektiven utan intersektionella analyser kräver flera olika teoretiska ingångar (Mattsson 2015). De kategorier som den intersektionella analysen främst undersöker är kön, sexualitet, klass och etnicitet. Med hjälp av begreppet intersektionalitet kan vi förstå att ett förtryck kan upplevas olika för olika personer i en och samma grupp (a.a). Exempelvis kan det vara skillnad på hur en man och en kvinna upplever ett förtryck av att vara homosexuell på grund av deras olika könstillhörigheter. 2.3. Migrationsverkets bedömningsprocess

I utlänningslagen, fjärde kapitlet står följande:

1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som

- befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och

- inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

En människa kan i Sverige ansöka om asyl på grund av sin sexuella läggning och därmed beviljas flyktingstatus. För att detta ska ske krävs en bedömning från Migrationsverket likt alla som ansöker om asyl i Sverige. Däremot skiljer sig handläggningen för personer som åberopar skyddsskäl sexuell läggning något då det är tre personer involverade i utredning av ett så kallat hbtq-ärende på Migrationsverket. Handläggare på Migrationsverket har i korthet presenterat processen. Den första av de tre personerna som är inblandade i bedömningen är den handläggare som ansökan först tillkommer och som handlägger ansökan, en beslutsfattare med några års erfarenhet av migrationsrätt samt en hbtq-expert som ska finnas kopplad till varje enhet på Migrationsverket. För att bli hbtq-expert genomgår den personen en nationell utbildning vilken hen själv får anmäla sitt intresse till. En bedömning av ett ärende där personen åberopar skyddsskäl sexuell läggning genomförs i form av ett samtal med den sökande på cirka tre timmar där

(11)

en muntlig komplettering kan ske om det skulle behövas vid oklarheter. Migrationsverket har även ett vägledande dokument (Migrationsverket 2015) som ska hjälpa handläggaren att göra en bedömning. I detta dokument beskrivs även bedömningsprocessen. Bedömningen beskrivs ske i fem steg där det första handlar om att handläggaren ska bedöma om den sökande har gjort sannolikt att hen tillhör en samhällsgrupp som riskerar förföljelse på grund av sin faktiska eller tillskrivna sexuella läggning. Därefter ska handläggaren bedöma hur situationen för den gruppen ser ut i personens hemland. Handläggaren ska också bedöma om den sökande har gjort sannolikt att hen tidigare förföljts eller om hen fått skyddsgrundande behandling i hemlandet. Det fjärde steget i processen är en framåtsyftande riskbedömning av den sökandes personliga risk för förföljelse. Till sist, om den sökande bedöms tillhöra en grupp som behöver skydd, ska handläggaren utesluta att det finns en chans för den sökande att få myndighetsskydd i hemlandet eller ett internflyktalternativ (Migrationsverket 2015).

(12)

3. KUNSKAPSLÄGET

I detta avsnitt presenteras ett urval från det kunskapsområdet kring den tidigare forskning som gjorts rörande asylansökan med skyddsskälet sexuell läggning. Den tidigare forskning visar dels en nationell studie rörande begreppet sexuell läggnings utveckling i lagtexter samt internationell forskning kring bland annat diskretion, DSSH-metoden och kvinnors extra utsatthet i asylprocessen.

3.1 Ideologi och sexuella medborgarskapsrättigheter

Wimark & Hedlund (2017) påvisar i sin forskning hur samhällets tolkningar av begreppen sexuell läggning och sexualitet har påverkat definitionen i de svenska lagtexterna. De (2017) lyfter faktumet att sexualitet idag i den svenska lagstiftningen definieras i termer av sexuell läggning. Detta påstående bygger på tidigare forskning där en förståelse av sexualitet bygger på ett binärt könssystem med två kön och en attraktionskraft till ett eller två av könen (a.a). Författarna diskuterar även exkluderingen av vissa kroppar från ett fullt medborgarskap, vilket kallas sexual citizenship (sexuella medborgarskapsrättigheter). Resonemangen utvecklas i studien och förklarar att i tidigare utvecklingsfaser har en samkönad sexuell identitet inte varit möjlig att utvecklas. I det kapitalistiska samhället var medborgarskapsrättigheterna inriktade på att utveckla familjen som både en reproduktiv enhet men också en moralisk norm där kapitalismens produktiva verksamhet syftade att stabilisera de rättigheterna som var inriktade på att trygga fortplantningen av kroppar till produktionen (Wimark & Hedlund 2017). Den barnalstrande sexualiteten fick dock lägre rang längre fram när ”kärnfamiljen” inte längre var en nödvändighet för individens överlevnad. Samkönad sexualitet gick från att vara förpassad i det privata till att existera i det offentliga, vilket utökade sexuella medborgarskapsrättigheter. Detta menar Wimark & Hedlund (2017) har påverkat asylprocessen och framväxten av officiella dokument och policys som idag definierar sexuell läggning inom olika samhällsområden, däribland diskrimineringslagen och utlänningslagen. Om en individ inte kan flytta till ett avancerat industriland på grund av specifika professionella egenskaper eller ett eget kapital är asylrätten det enda tillvägagångssättet att kunna flytta legalt idag (Wimark & Hedlund 2017). Dock menar Lewis (2014) att det är svårt för till exempel queera kvinnliga flyktingar att representera den bild som finns av att vara en sexuell medborgare då den är formad utifrån ett manligt perspektiv. Det ligger på den enskilde individen att själv visa sig trovärdig till sin sexuella läggning och sin sexualitet för att visa att hen tillhör en viss samhällsgrupp (a.a).

3.2 Från diskretion till bristande trovärdighet

Millbank (2009) lyfter problematiken på en organisatorisk nivå men också individnivå. Handläggare i Australien och Storbritannien har inte fort nog har tagit till sig och använt sig av kunskaper om att queera (gay) personer är hemlighetsfulla kring sin sexualitet då de har blivit utsatta för sociala och samhälleliga förtryck och inte själva väljer att vara hemlighetsfulla (a.a). Vidare har ett skifte skett där fokus gått från diskretionen och istället hamnat på en bristande trovärdighet i asylbedömningarna rörande flyktingskap med skyddsskäl sexuell läggning och kön. Det har visat sig att handläggare i Australien använder sig av stereotypiska och västerländska bilder av hur det är att vara en hbtq-person och hur ens beteenden bör vara. När personen i fråga som ansökte om asyl då inte passade in i den bilden avslogs deras ansökan (a.a). Beslutsfattare i Australien lade så stor vikt vid diskretion vid beslut för att det fanns en idé om att vara

(13)

diskret vilken kommer ur och reflekterar de sociala normer som menar att homosexuella ”beteenden” bör vara gömda (Millbank 2009). Under början på 2000-talet menade domstolar att publikt manifestera sin homosexualitet inte är en väsentlig del av att vara homosexuell och avslag på ansökningar hänvisades till att personen hade kunnat undvika homosexuella aktiviteter (a.a).

Lewis (2014) påpekar likt Millbank (2009) att det inte var längesedan som idéen fanns om att en person skulle kunna leva diskret i sitt hemland och dölja sin sexuella orientering framför att leva öppet. En chefsdomare i den brittiska domstolen menade att en person som inte väljer att leva diskret inte heller uppfyller kraven för att få asyl (Lewis 2014). Att ta ett sådant beslut går dock emot de Förena Nationernas flyktingriktlinjer där diskretion inte hör hemma i beslutsfattandet och analysen om en person ska få asyl på grund av förföljelse med anledning av sin sexuella orientering (a.a). Det är detta senare faktum som Millbank (2009) menar att handläggare inte snabbt nog tagit till sig. Lewis (2014) menar dock att det finns de handläggare i Storbritannien som vägrar att ge ett bifall i ansökan om inte den asylsökande kan visa att personen har haft sex. Detta med anledning av den kulturella misstron som finns bland handläggare och domare.

3.3 DSSH-metoden

Dawson & Gerber (2017) menar att det är en kränkning av människans värdighet och rätt till privatliv att drabbas av stereotypiska frågor eller frågor om personens sexuella orientering i en asylansökan. Ändå är det detta som personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning drabbas av (a.a). Det var i och med detta som en ny metod utvecklades för att undvika att felbedömningar görs i asylprocessen och att bedömningarna görs mer utifrån människors rättigheter och rätt till integritet. Metoden som heter DSSH (The Difference, Stigma, Shame, and Harm Model) ska hjälpa beslutsfattaren att fokusera på frågor kring den asylsökandes egna livserfarenheter och på så sätt komma ifrån olämpliga frågor. En slutsats Dawson & Gerber (2017) drar är att metoden har sin utgångspunkt i det faktum att hbtq-personer har erfarenheter av att känna sig annorlunda i relation till det heteronormativa samhälle de flytt ifrån. Dock påstår de att metoden skulle kunna utvecklas genom att ta mer hänsyn till komplexiteten i människans sexualitet snarare än att basera kunskap om sexualitet på den västerländska manliga homosexuella personens upplevelser (a.a). Sist, är Dawsons & Gerbers (2017) fokus i artikeln att undersöka om metoden tar tillräckligt med hänsyn till intersektionalitet och förhållandet mellan genus och sexualitet. Genomgående i artikeln menar de att lesbiska kvinnor har svårare att få ett bifall i ansökningarna på grund av att deras kön/genus och sexualitet åtskiljs. Dessutom tas ingen hänsyn från handläggaren till den ytterligare utsatthet det innebär att vara kvinna.

3.4 Fokus på lesbiska kvinnor

Likt Dawson & Gerber (2017) lyfter även Lewis (2014) problematiken kring specifikt kvinnliga lesbiska asylsökande. Lewis (2014) argumenterar för att det krävs specialiserad träning för handläggare för att kunna uppmärksamma ett intersektionellt perspektiv rörande kön och sexuell identitet. När sexuell identitet och genus/kön separeras som skäl för asylansökan kan den sökandes utsatthet för våldtäkt, våld i nära relation och/eller tvångsäktenskap inte relateras till hennes sexuella identitet utan den blir marginaliserad. Lewis (2014) fortsätter lyfta problematik där klass och kön/genus kan ha en negativ följd för lesbiska asylsökandes slutgiltiga beslut. Att det finns en tro att den kvinnliga asylsökande likt de manliga måste bevisa sin sexuella läggning genom bevis i form av film

(14)

eller bilder där personen utför sexuella handlingar har lett till att ett flertal lesbiska kvinnor istället för att söka asyl på grund av sin sexuella läggning har sökt asyl som politiska flyktingar på grund av förföljelse relaterade till deras sexuella läggning (a.a).

(15)

4. TEORI

I detta avsnitt kommer det teoretiska perspektivet att presenteras vilket kommer att vara utgångspunkten i analysen. Viktigt att ha med i åtanke vid vidare läsning av teorin är det faktum att teoribildningen mycket är uppbyggd utifrån ett perspektiv baserat på Sverige och USA.

4.1 Queerteorin

Queerteorin kan definieras på många sätt beroende på vem som definierar teorin (Ambjörnsson 2016). Den definition som Ambjörnsson (2016) kommer fram till är att queer uppmärksammar förhållanden i samhället som har med sexualitet, genus, makt och normalitet att göra. Queerteorin bör förstås som ett antal olika perspektiv på kultur, samhälle och identitet. Perspektiven inom queerteorin fokuserar alla på föreställningar om normalitet och avvikelse (a.a). Berg & Wickman (2010, s. 10) väljer att definiera det mest centrala i queerteorin som ”[…] en kritisk analys av antagandet att en viss relation mellan de tre faktorerna

kön, genus och sexuellt begär är självklar, enhetlig och ’naturlig’”.

Den poststrukturalistiska tanketraditionen som formulerades av feminister, postkoloniala forskare, filosofer och postmarxister riktar kritik mot den västerländska vetenskapens tro på upplysning och ständigt framåtskridande (Ambjörnsson 2016). De påstår istället att tillvarons instabila karaktär borde poängteras. Queerteorin lyfter språkets betydelse där det som är verkligt och betydelsefullt i livet skapas utifrån språket (a.a). Språket skapar människans identitet, självuppfattning samt relationer av makt. Makten så som den ses inom queerteorin är inte bara representativ utan också produktiv. ”Detta innebär att relationer av makt är själva utgångspunkten för våra självuppfattningar och identiteter” (Ambjörnsson 2016, s. 42). Foucault menar att makten finns överallt i mellanmänskliga relationer, i vardagliga möten, inom individen själv och i samhällets institutioner (a.a). Han menar vidare att det normsystem som finns i samhället har införlivats i själva individen genom att en person bara genom att vara rädd för bestraffning inte utför en viss handling (Ambjörnsson 2016). Kopplingen mellan normalisering och makt är på detta vis en av queerteorins utgångspunkter. Normaliseringsprocessen placerar in människor i klassifikationer som bra eller dåliga, normala eller onormala (avvikande) (Ambjörnsson 2016). Foucault menade att när människan började klassificera, diagnostisera och sortera samhällsmedborgare på 1800-talet skapades nya identiteter. En person som tidigare endast varit en person som har sex med en person av samma kön blir istället en specifik person med historia och ursprung, en homosexuell person (a.a). Det var i denna sortering som kontrollen över samhällsmedborgare uppstod (Ambjörnsson 2016).

4.2 Queerteori med fokus på heteronormativitet

”Det som upplevdes som självklart på till exempel 1800-talet, ses idag som fullständigt uppåt väggarna. På så sätt vill de (Katz & Faucault) illustrera det faktum att sexuella identiteter, uttryck och organisering är socialt och historiskt betingade, snarare än naturgivna och oföränderliga”

(Ambjörnsson 2016, s. 51). Inom queerteorin menar en att heterosexualitet ska betraktas som kulturellt, historiskt och socialt skapad precis som andra former av social organisering

(16)

betraktas (Ambjörnsson 2016, s. 47). Att se heterosexualitet utifrån detta perspektiv innebär således att den inte kan tas för given utan det behöver undersökas hur den skapas, upprätthålls och fungerar. Queerteorin undersöker hur heterosexualitet som institution och maktordning fortlever och reproduceras (Löfgren-Mårtenson 2013). För att kunna göra detta används begreppet heteronormativitet som innebär att institutioner, lagar, strukturer, relationer och handlingar upprätthåller heterosexualitet som någonting naturligt och allomfattande där det heterosexuella livet är det mest naturliga och åtråvärda sättet att leva (Ambjörnsson 2016). Med begreppet heteronormativitet kan en forskare titta på system som premierar ett visst sätt att leva istället för att fokusera på enskilda personers sexuella handlingar. Inom queerteorin vill forskaren problematisera heterosexualiteten som norm. Begrepp som kan förklara hur den upprätthålls som norm är kunnighet, inkludering, hierarkisering och uppdelning. Dessa är också några av de strategier som används för att upprätthålla den normativa heterosexualiteten (Ambjörnsson 2016).

En aspekt som är värd att ta med i analyseringen av sexualiteter är den historiska aspekten. Exempelvis var heterosexualitet en perversion som borde botas då en heterosexuell person var benämningen på en person som hade sex för njutnings skull vilken inte var accepterat då sex hade som syfte att alstra barn (Ambjörnsson 2016, s. 49). I och med att det finns så mycket historiska fynd som beskriver hur sexualitet har sett ut historiskt går det för queerteorin att dra slutsatser att heterosexualitet inte är en oföränderlig biologisk naturlighet vilket ofta är ett argument från de som anser att heterosexualitet är den enda och/eller den rätta sexualiteten (Ambjörnsson 2016, s. 53). Mer om sexualitet inom queerteorin följer i nästa avsnitt.

4.2.1 Den heterosexuella matrisen och performativitet

En annan viktig aspekt i diskussionen om sexualitet är kön då idéer om sexualitet och sexuell identitet är kopplade till föreställningar om manligt och kvinnligt (Löfgren-Mårtenson 2013). Inom det queera perspektivet och utifrån feministen Judith Butler poängteras vikten av att ha ett synsätt med idéen att människans föreställningar om manligt och kvinnligt är historiskt och kulturellt beroende av en normerande heterosexualitet (Ambjörnsson 2016). Butler menade att det sociala könet är socialt konstruerat vilket också innebär att det biologiska könet är konstruerat. Samtidigt går det egentligen inte att göra någon åtskillnad mellan de båda (a.a). Att det skulle finnas ett naturligt kön går på så sätt inte att konstatera som en neutral sanning utifrån detta synsätt. ”Snarare kan den betraktas som en sorts normsystem eller ett tvingande påbud. Den föreskriver nämligen regler inte enbart för hur vi ska vara som män eller kvinnor, utan även att vi ska vara män eller kvinnor.” (Ambjörnsson 2016, s. 94).

Den heterosexuella matrisen innebär att det finns en ram inom vilken det sker en organisering av kroppar, genus och begär. Maskulinitet och femininitet skiljs åt men knyts sedan samman igen i det heterosexuella begärets handlingar. Den heterosexualiserade förståelseramen innebär även att det endast existerar två kön, mannen och kvinnan som de enda möjliga identiteterna vilket i sin tur innebär att det är där heterosexualiteten finns. Detta kopplar vidare till ett annat viktigt begrepp inom queerteorin, nämligen begreppet performativitet som innebär att språket bör betraktas som en aktiv handling som skapar bilden av verkligheten (Ambjörnsson 2016, Berg & Wickman 2010). Med tanken att genus och sexualitet är performativa uppstår också idéer om att kvinnoidentiteten är en effekt av den heterosexuella maktordningen och inte en naturlig del av att vara kvinna. Queerteorin utmanar föreställningar om att det finns ”[…] enhetliga och stabila

(17)

identiteter som man, kvinna, heterosexuell och homosexuell[…]” (Ambjörnsson 2016, s. 119). I detta menas att den heterosexuella matrisen är tvingande och obligatorisk för att en person ska passa in i det heteronormativa och patriarkala samhället.

4.3 Queerteori med fokus på sexualitet

Ambjörnsson (2016) påstår att sexualitet till skillnad från queerforskning intar en särställning i valet av forskningsfråga. Utifrån en modell skissad av Gayle Rubin på 1980-talet visas en sexualitetens värdehierarki att sexualitet har en egen hierarkiskala oberoende av andra hierarkier. Olika sexuella handlingar placeras på olika plats beroende på vilken status de har i samhället. Den sexualitet som är mest önskvärd och som hamnar i cirkelns inre är den goda, normala, naturliga och välsignade. Poängen med denna modell är att visa hur det existerar olika typer av sexualiteter och att det även finns variationer inom exempelvis heterosexualitet där exempelvis ett heterosexuellt par kan vara i olika åldrar, inte vilja vara sexuellt aktiva och så vidare (Ambjörnsson 2016). Fortsättningsvis menar Ambjörnsson (2016) att den sexuella värdehierarkin aldrig kommer att kunna fastställas en gång för alla då den bland annat syftar på människors föreställningar om vad som är normalt och onormalt. Dessa föreställningar är dessutom inte huggna i sten utan de är svåra att fastslå och bevisa då normer helt och hållet beror på vem som tillfrågas (a.a). Denna syn tillsammans med kristendomen syn om celibat och renhet dominerar än idag, även i det sociala arbetet (Knutagård 2016). Queerteorins roll i sexualitetens historia kan således beskrivas så som Ambjörnsson (2016, s. 16) skriver ”Men istället för att söka upprättelse och tolerans för de personer som diskrimineras på grund av sin sexuella preferens eller annorlunda genusidentitet, riktar queer strålkastarljuset mot det påstått normala”. Inom queer försöker en istället omvandla tankesättet att det finns ett normalt och ett onormalt sätt att vara en sexuell person på till att tänka bortom uppdelningarna (a.a).

(18)

5. METOD

I detta avsnitt kommer studiens metodvalet att presenteras, dess begränsningar och förtjänster samt tillvägagångssättet. Vilket urval som skett i form av både empiriskt material och kunskapsläge presenteras också samt etiska överväganden.

5.1 Metodval – Förtjänster och begränsningar

I och med studiens syfte att undersöka beskrivning och definition av begrepp anses en kvalitativ metod vara mest lämpad. Syftet är därmed att först försöka beskriva det insamlade materialet utifrån olika teman för att sedan förklara samt tolka det genom ett queerteoretiskt perspektiv (Denscombe 2016). För att analysera det insamlade materialet som består av formella dokument används en kvalitativ innehållsanalys då den går att utföra på alla typer av texter (Denscombe 2016) och i denna studie kommer tre olika former text användas. Dessutom är det en metod vilken en kan använda för att söka bakomliggande teman i det empiriska materialet (Bryman 2011). Fördelen med denna typ av analys i detta fall är att syftet är att vara systematisk och analytisk men inte rigid (a.a). Det tillåts och förväntas att andra kategorier framkommer under studiens gång vilket har varit en förtjänst då fler dimensioner och perspektiv har framkommit desto fler gånger texterna har genomlästs (a.a). Dessutom kan forskaren med hjälp av denna metod bryta ner texten i mindre delar och på så sätt analyseras i form av ord eller kortare meningar i form av kategorier eller teman. Ett sätt som passar i denna studie där definitionen av ett begrepp ska förklaras och tolkas (Denscombe 2016). Fortsättningsvis är det en typ av kvantifiering av texten vilket kan ses som en fördel i detta avseende då materialet efter en kodning kan länkas ihop för att förklaras när och varför de förekommer som de gör (a.a). En begräsning med detta tillvägagångssätt är att vissa meningar och stycken lyfts ur sitt sammanhang och den kontext de befann sig ifrån början (Denscombe 2016). En annan begränsning är bristen på kunskapen om Migrationsverkets bedömningsprocesser och arbetssätt. Dock är detta en undersökning av hur begrepp definieras snarare än en undersökning av hur bedömningarna de facto görs.

5.2 Tillvägagångssätt vid analys

Tillvägagångssättet som använts för att analysera materialet är så kallad tematisering, kategorisering och kodning för att säkerhetsställa att all relevant information noteras och får en chans att påverka analysen (Berner 2007). Analysen antar en deduktiv ansats och för att undersöka det empiriska materialet utgår granskningen från frågan: Hur beskrivs/definieras sexuell läggning? (Berner 2007, Bryman 2011). Frågan är utformad utifrån studiens frågeställning samt syfte för att kritiskt kunna granska samt problematisera empirin och därav antar analysen en deduktiv ansats (Bryman 2011). Olika teman identifierades utifrån begreppet sexuell läggning i fråga om att definiera begreppet. Dessa teman är,

tillhörighet till samhällsgrupp, egenskap samt trovärdighet. Utifrån dessa teman

har sedan en kodning skett i de olika dokumenten där det undersökts hur de olika temana beskrivs närmre. Detta har resulterat i olika utdrag vilka presenteras i form av citat och beskrivningar av temana (Berner 2007).

I och med att det är främst begrepp som undersöks i denna studie kategoriseras de olika begreppen med hjälp av en färgkodning där begrepp plockas ur texten för att sedan jämföras med hur begreppen beskrivs på andra ställen i samma text eller i en annan text som också ingår i det empiriska materialet. De huvudsakliga begreppen som texterna kategoriseras efter är som tidigare nämnt sexuell läggning, egenskap, tillhörighet till samhällsgrupp samt

(19)

trovärdighet. Utifrån dessa teman av begreppet sexuell läggning undersöktes om

det finns några vidare mönster för hur begreppen definieras eller förklaras ytterligare samt hur de skiljer sig åt. Därav kodas värdeladdade ord utifrån dessa teman där ett ord som värdesätter begreppet sexuell läggning, tillhörighet till samhällsgruppen, egenskap eller trovärdighet får betydelse för en analytisk fortsättning (Denscombe 2016). I och med att analysen utgår från en deduktiv ansats och då ett av syftena med queerteorin är att problematisera heteronormativiteten kommer det vara den metodologiska ansatsen att analysera utifrån ett kritiskt och problematiserande vis. Performativietet är också ett begrepp som kommer att användas i analysen då en med performativitet ser språket som en aktiv handling i att skapa verkligheten (Ambjörnsson 2016).

Analysen är uppbyggd på så vis att utifrån temana tillhörighet till

samhällsgruppen, egenskap och trovärdighet samt det övergripande begreppet sexuell läggning presenteras fynden i en genomgående ordning. Först presenteras

propositionens beskrivning, för att följas av riktlinjerna från både Migrationsverket och UNHCR och till sist Migrationsöverdomstolen. Under temat trovärdighet vänds ordningen och Migrationsöverdomstolens definitionen presenteras först då den är mer tydlig i de texter och mindre representerat i propositionen. Detta för att tydligt visa den utveckling begreppen har i texternas utveckling och instansnivåer.

5.3 Urval och avgränsning

Det empiriska materialet har samlats in efter ett så kallat målstyrt urval för att kunna undersöka hur begreppet sexuell läggning definieras och beskrivs på olika nivåer i relation till asylansökan och flyktingstatus (Bryman 2011). Syftet med denna studie är inte att generalisera ett resultat utan att titta specifik på utvalda dokument med direkt hänvisning till forskningsfrågan och problemformuleringen därav anses det insamlade materialet vara heltäckande för denna studie (a.a). År 2005 lämnade regeringen in proposition 2005/06:6 Flyktingskap och förföljelse på

grund av kön eller sexuell läggning till riksdagen. Det huvudsakliga innehållet i

propositionen är att en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av antingen sexuell läggning eller kön ska få skydd som flykting till skillnad från då när personen gavs skydd som skyddsbehövande i övrigt. I den del av studien kallad Resultat/Analys kommer de delar av propositionen som innehåller regeringens förslag att lyftas. Dessutom kommer de riktlinjer för utredning och bedömning avseende ”förföljelse på grund av viss sexuell läggning” (Utrikesdepartementet 2005, s. 15) som är utarbetade av Migrationsverket /SR 38/2015) för deras handläggare att presenteras och analyseras. Målsättningen med riktlinjerna är att medföra en ökad medvetenhet hos personalen på Migrationsverket samt att skapa former för utredningsarbetet. Dessutom använder sig Migrationsverket av UNHCR:s riktlinjer rörande personer som ansöker om asyl på grund av sexuell läggning vilken kommer att presenteras och analyseras. Till sist kommer även en prejudicerande dom som nämns i propositionen samt riktlinjerna att presenteras följt av en analys, MIG 2013:15 samt en senare dom från 2016, MIG 2016:30. Rättspraxis och prejudicerande domar anses vara nödvändiga att granska i denna studie då det är vägledande domar i de fall där en sökande får ett avslag på sin ansökan. Detta är de juridiskt vägledande dokumenten från Migrationsverket som är riktlinjer inför ett beslut. Materialet är inhämtat från riskdagen.se, lifos.migrationverket.se, unhcr.org samt rattsinfosok.dom.se. Materialet är anpassat utifrån dels en tidsmässig ram men även utifrån en idé om att analysen ska komma att ske i nivåer därav anses det inte

(20)

att det finns en större avgränsning av materialet som hade kunnat påverka ett annat typ av slutgiltigt resultat.

5.3.1 Kunskapsläget

Vid insamlandet av tidigare forskning användes olika varianter på sökord för att finna tidigare publicerade artiklar eller avhandlingar på ämnet. Till en början testades flertalet olika sökvarianter i form av sökord som sexual orientation + refugee, sexu* + asyl*, sexuality + asylum för att visa några exempel. De sökord som resulterade till att den första artikeln hittades var sökorden sexual orientation och asylum i sökbasen libsearch. Sökandet resulterade i flera peer reviewed artiklar varav en valdes ut för detta examensarbete då den dels är aktuell från i år samt berör ett intressant perspektiv på processen internationellt sätt , Assessing the

Refugee Claims of LGBTI People: Is the DSSH Model Useful for Determining Claims by Women for Asylum Based on Sexual Orientation?. Utifrån denna artikel

hittades senare ytterligare två artiklar vilka fanns refererande i nämnd artikel. Dessa var From Discretion to Disbelief: Recent Trends in Refugee Determinations

on the Basis of Sexual Orientation in Australia and the United Kingdom och ”Gay? Prove it: The politics of queer anti-deportation activism”. I och med att

dessa artiklar är nyligen publicerade samt relevanta för ämnet valdes de som kunskapsöversikt.

Sökord som använts för att hitta ytterligare nationell tidigare forskning är asyl* och sexu* i databasen Swepub, ytterligare minskat sökområde vidtogs i form av endast refeeregranskade artiklar. Vid sökningen hittades en artikel vilken använts, Samlevnad som ideologi i magrationslagstiftningen. Förvånansvärt nog fanns inte mycket forskning när begrepp som ”sexuell läggning” användes i libsearch. Det var 29 artiklar som dök upp vid sökning varav endast en av dessa var peer reviewed vilket gjorde att sökalternativen fick utökas med andra begrepp och databaser. Andra sökord som användes i sökandet av nationell tidigare forskning var sexuell läggning, sexualitet, flykting, hbtq och sexuell orientering eller preferens. I och med att fokus i examensarbetet är att titta på främst sexuell läggning valdes använd artikel ut då den anses vara mest relevant för arbetet.

4.3 Etiska överväganden

I och med att inga personer har undersökts i denna studie utan dokument kommer inte de etiska principerna om informationskrav, samtyckeskrav, eller nyttjandekrav att diskuteras (Bryman 2011). Det krav som är värt att nämna är konfidentalitetskravet då två personer blir direkt berörda av undersökningen i form av de två prejudicerande domar som kommer att analyseras. Däremot är de personer redan anonymiserade samt dokumenten finns tillgängliga för allmänheten i form av offentliga dokument. För att studien ska hålla en god kvalitet och en tillförlitlighet har en systematisk och kritisk analys genomförts av den noggrant insamlade empiriska data (Vetenskapsrådet 2017). De dokument som har använts som empiriskt material är offentliga dokument och tillgängliga för allmänheten. En bedömning har gjorts att exempelvis domarna som används är prejudicerande och därför även okej att användas i en sådan här typ av studie. Studien kan anses vara trovärdigt och etiskt försvarbar då den följt den utvalda metoden och analyserat det insamlade materialet på ett korrekt och noggrant vis.

(21)

6. RESULTAT/ANALYS

Syftet i detta avsnitt är att presentera resultatet samt analysera dess innebörd utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Utifrån frågeställningen kommer först begreppet sexuell läggning att presenteras och analyseras utifrån hur det definieras. Därefter följer en fördjupning av de tre huvudsakliga begrepp som definierar att en person som åberopar skyddsskäl sexuell läggning i sin asylansökan tillhör den kategorin. Dessa är tillhörighet till samhällsgruppen,

egenskap samt trovärdighet. Först kommer begreppen presenteras på en mer

övergripande nivå i form av Regeringens proposition 2005/06:6, för att därefter beskrivas utifrån Migrationsverkets riktlinjer och avslutningsvis utifrån prejudicerande domar från Migrationsöverdomstolen (MIG 2013:25 och MIG 2016:30).

5.1 Sexuell läggning

”Med begreppet sexuell läggning avses, som regeringen anfört i tidigare lagstiftningsarbeten, enligt vedertagen lagteknisk terminologi homo-, bi- och heterosexuell läggning”.

(Utrikesdepartementet 2005, s. 22) Sexuell läggning beskrivs i propositionen utifrån tidigare lagstiftning för att senare utvecklas i relation till flyktingskap och flyktingbegreppet. Sexuell läggning beskrivs ligga till grund för flyktingskap då sexuell läggning i lagstiftningen idag anses kunna ligga till grund för tillhörighet till en viss samhällsgrupp. För att kunna uppnå flyktingstatus måste en person göra sin tillhörighet till samhällsgruppen trovärdig (Utrikesdepartementet 2005). Dessutom hänvisas läsaren till utredningen som föreligger propositionen, SOU 2004:31, för ytterligare beskrivning av begreppet sexuell läggning efter definitionen ovan:

”Begreppet sexuell läggning omfattar inte endast själva en persons orientering primärt gentemot andra människor av det egna eller det motsatta könet eller båda könen. Även det förhållandet i sig att en sådan person har sexuella relationer i enlighet med denna orientering omfattas av begreppet. Att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva tillsammans med någon av samma kön är ett naturligt uttryck för den homosexuella läggningen, precis som det är det på motsvarande sätt för en person med heterosexuell läggning. […] I regel bör det vara någorlunda enkelt att identifiera om en förföljelse till någon del har sitt ursprung i sökandens sexuella läggning”.

(SOU 2004:31, s. 79-80) Sexuell läggning begränsas i definitionen av begreppet att röra tre olika läggningar, homo, bi och hetero. Sexuell läggning beskrivs handla om mer än bara en persons orientering gentemot en annan människa. Det konstateras även omfatta relationer i form av att bo och leva tillsammans med en annan människa. Vidare jämställs den homosexuella relationen med den heterosexuella vilket inom queerteorin är ett uttryck för heteronormativiteten (Berg & Wickman 2010). Heterosexualiteten och på det sätt en heterosexuell relation tar sig uttryck blir här en exemplifierad mall för hur den sexuella läggningen bör framträdas. Utifrån detta anses det också vara enkelt att visa hur en människa på grund av sin sexuella läggning blir förföljd. Den asylsökande behöver alltså leva som en heterosexuell

(22)

människa men göra det med en person av samma kön istället för motsatt kön. Att personerna är av samma kön blir därmed den avvikande faktorn till förföljelse. I samhället ses heterosexualiteten som det mest naturliga och åtråvärda och skapar därmed en norm (Ambjörnsson 2016). Utifrån ett queert perspektiv där en vill undersöka hur heterosexualiteten fortlever och reproduceras visar citatet ovan hur en inte kan beskriva en homosexuell (eller för den delen bisexuell) relation utan att göra en jämförelse med den heteronormativa sexuella relationen. Att heterosexualitet som begrepp och fenomen inte heller förklaras eller problematiseras i kontrast till de läggningar som riskerar en förföljelse visar hur den upprätthålls som någonting naturligt och allomfattande i samhället (a.a). Detta skapar en normaliseringsprocess vilken delar in människor i bland annat grupper om normala eller avvikande (a.a). Utifrån påståendet att det anses vara någorlunda enkelt att identifiera om en person utsätts för förföljelse på grund av att hen bor eller lever tillsammans med en person av samma kön förutsätts en relation till en annan människa. Även här finns en obalanserad maktrelation där handläggaren utgår från en definition av sexuell läggning vilken personen i fråga måste passa in i för att verka trovärdig. Dessutom måste personen på ett vis passa in i antingen den heterosexuella gruppen eller den homosexuella gruppen i och med att de är dessa två gruppen som citatet ovan jämför med varandra. Den bisexuella läggningen blir här marginaliserad.

I och med kategoriseringen av olika sexuella läggningar skapas en makt dem emellan. Inom queerteorin påstås det att makten i samhället finns i alla mellanmänskliga relationer. Makten finns på så sätt i människan själv, i samhälleliga institutioner och i möten mellan människor i vardagen. Därför finns också makten i mötet mellan handläggaren och den asylsökande. Makten i relationen mellan den sökande och handläggaren är delvis en auktoritär maktobalans men också en maktobalans i normsamhället.

En annan övergripande beskrivning av sexuell läggning, är den ursprungligen från Yogyakartaprinciperna, som hänvisas till både i propositionen samt i Migrationsverkets riktlinjer, SR 38/2015.

”Sexuell läggning avser varje enskild persons förmåga till djupt känslomässig, kärleksfull och sexuell attraktion till och intim och sexuell relation med enskilda personer av motsatt kön eller samma kön eller mer än ett kön”.

(Migrationsverket 2015, s. 2) Sexuell läggning enligt dessa principer, likt principerna ovan, innebär någon typ av handling i relation till en annan människa. En person måste på så sätt leva ut sin sexuella läggning i relation till en annan person för att det ska visa läggningen. Detta förutsätter på så sätt att en människa är villig att någon gång under livet visa känslor eller attraktion för en annan person av samma kön. Tolkningen av definitionen kan således vara att en person vars läggning inte uttrycks i handling eller känslor för en annan person är i avsaknad av läggning eller helt enkelt är heterosexuell eftersom ingen annan definition har gjorts.

I relation till hur sexualitet och sexuell läggning definieras inom sexologin kan tolkningen göras att definitionen av sexuell läggning på så sätt inte är korrekt. Sexuell läggning är enligt sexologin en del av människans sexualitet, ett uttryck av sexualiteten där personen riktar sin sexualitet mot eller till en annan människa (Knutagård 2016). Likt citatet ovan från propositionen syftar detta citat också på en tvåsamhetsnorm eller ett binärt system där det finns kvinnor och män där

(23)

personen antingen är heterosexuell eller homosexuell. Citatet visar en uttrycksform för den sexuella läggningen i form av antingen sexuellt umgänge eller ett levnadsätt vilken förutsätter en tvåsamhetsnorm där en genom att bo och leva tillsammans med en annan människa ger uttryck för läggningen, både den homosexuella och den heterosexuella. Sexuell läggning är på så sätt ett uttryck för en persons sexualitet i relation till andra människor och samhället.

Även i UNHCR:s riktlinjer är det Yogyakartaprinciperna som är ursprung till definitionen. I riktlinjerna från UNHCR är sexuell läggning beskrivet som ”fundamental aspects of human identity that are either innate or immutable” (UNHCR p. 12). Dessutom beskrivs sexuell läggning samt könsidentitet som ”[…] broad concepts which create space for self-identification” (UNHCR p. 9). Här poängteras allas olika erfarenheter av sin sexuella läggning vilken är en individuell berättelse som inte kan sammanfattas till vanliga erfarenheter eller etiketter. Dessutom påstås att sexuell läggning oberoende av om den är biologisk, kulturell, social eller hormonell kan utvecklas under livet eller vara något som en person känt sen födseln.

I Migrationsöverdomstolens prejudicerande dom (MIG 2013:25) definieras sexuell läggning så som det också presenteras av regeringen. ”Regeringen vill betona att sexuell läggning ska betraktas som en grundläggande egenskap hos individen […]. Sexuell läggning är alltså en sådan egenskap som kan definiera en samhällsgrupp i flyktingbestämmelsens mening” (a.a). Först definieras sexuell läggning i domen alltså som en egenskap som representerar en tillhörighet till en grupp för att sedan i domen även betraktas som ”[…] en grundläggande egenskap hos en individ som antingen är medfödd eller oföränderlig och som en person inte kan krävas avstå från eller dölja” (a.a).

I Migrationsöverdomstolens dom definieras sexuell läggning inte i en terminologisk övergripande term utan direkt i relation till skyddsdirektivet samt flyktingdefinitionen. Sexuell läggning beskrivs således som en tillhörighet till samhällsgruppen och som en egenskap. Teman vilka kommer fördjupas i studiens fortsatta resultatpresentation och analys. Hur sexuell läggning ska betraktas är förhållandevis motsägelsefullt både i form av att det dels definieras som en grundläggande egenskap hos individen samtidigt som det definieras som en egenskap som ska definiera en samhällsgrupp. Beroende på vilken typ av definition en bestämmer sig för får den olika betydelser. I följande avsnitt kommer sexuell läggning att presenteras och analyseras utifrån att det ses som en tillhörighet till en samhällsgrupp respektive en grundläggande egenskap hos individen. Dessutom kommer trovärdighet som begrepp att lyftas då berättelsen om ens sexuella läggning i form av tillhörighet till en samhällsgrupp måste göras trovärdig.

5.2 Sexuell läggning är en tillhörighet till en samhällsgrupp ”Tillhörighet till en viss samhällsgrupp är den förföljelsegrund som anses mest svårdefinierad och i svensk rättstillämpning har kön och sexuell läggning som sagt hittills inte ansetts kunna ligga till grund för tillhörighet till en viss samhällsgrupp”.

(Utrikesdepartementet 2005, s. 24) En samhällsgrupp beskrivs, enligt UNHCR:s rekommendation, som en grupp människor som har ett gemensamt kännetecken eller som uppfattas av övriga

(24)

samhällsmedborgare som en grupp. Kännetecknet som ska vara gemensamt är medfött, oföränderligt eller på annat sätt grundläggande för en individs identitet, samvete eller utövande av mänskliga rättigheter (UNHCR p.44). En samhällsgrupp behöver inte innebära en risk för förföljelse (prop. 2005/06:6) men gör i detta fall det. UNHCR poängterar fortsättningsvis vikten av att beslutsfattare förstår kontexten i varje sökandes mål, den individuella berättelsen (p.10).

Sexuell läggning i flyktingbemärkelsens mening beskrivs som en tillhörighet till en samhällsgrupp. Detta går emot hur sexuell läggning först definieras i form av hetero, homo och bi. Det görs ingen egentlig åtskillnad mellan de tre olika ”typerna” av sexuell läggning. Däremot skiljs de tre åt när två av dem riskerar förföljelse och förtryck. Att detta inte problematiseras visar på det som queerteorin benämner som heteronormativitet (Ambjörnsson 2016). Den heterosexuella läggningen tas för given och ses som naturlig och allomfattande (a.a). Definitionen av en samhällsgrupp är en vedertagen definition som inte bara innefattar sexuell läggning utan även andra aspekter. Samhällsgruppen beskrivs ha ett gemensamt kännetecken vilket kan vara medfött och/eller oföränderligt. Risken med att benämna en grupp är att den i detta avseende kan ses som en homogen grupp där alla personer bör uppleva eller ha upplevt samma sak. Därav krävs av handläggaren att hen har ett intersektionellt perspektiv för att förstå att förtryck kan upplevas olika för alla personer inom gruppen. Med ett intersektionellt perspektiv kan exempelvis sexuell läggning förstås i relation till personens kön eller genus vilket har betydelse då det finns forskning på att det är en större risk för utsatthet för kvinnor som är homo- eller bisexuella. Det intersektionella perspektivet kan också peka på hur olika människor beroende på vilken kultur eller religion de kommer ifrån har olika syner på sexualitet och sexuell läggning. Exempelvis har personer från Nigeria lättare att få asyl då det står i Migrationsverkets landinformation att det är ett land där personer faktiskt utsätts för förföljelse då det inte finns några rättigheter för homosexuella i landets lagstiftning. Däremot har personer från exempelvis östra Europa svårare att få flyktingstatus på grund av sin sexuella läggning då det finns en möjlighet för den personen att få skydd i sitt hem land enligt Migrationsverkets landinformation. I dessa fall skiljer sig förtrycket och risken för förföljelse åt på en statlig nivå men det kan fortfarande vara lika jobbigt för en homosexuell att leva i ett land där den heteronormativa sexuella läggningen är dominerade bland ett lands befolkning.

Ambjörnsson (2016) menar att en kategorisering av människor, vilken i sexuell läggnings fall först gjordes på 1800-talet, också skapar en bild av hur den personen inom den gruppen bör vara. Att gruppen blir definierad som en grupp kan vara positivt i den bemärkelsen att det är en bekräftande och synliggörande av en grupp utsatta människor. Det som kan ses och därför kritiseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv är det faktum att det också skapar en begränsning av att det skapar en idé om vad gruppen är (Ambjörnsson 2016). Kontrollen av samhällsmedborgarna började i och med att människan började klassificera och sortera medborgare och därmed ge dem nya identiteter (a.a). En homosexuell person skapades och numera är hen någonting, inte bara en person som utför en viss sexuell handling med en person av samma kön. Idag förväntas hen vara på ett visst sätt på grund av att samhället ser hen som homosexuell, hen är homosexuell (a.a). Problemet med att det finns kategorier och begreppsdefinition är att det också skapar en mall av hur det ska vara. Det går att skriva i ett dokument med riktlinjer hur många gånger som helst att det inte finns något facit för hur en sexuell läggning tar sig uttryck men de flesta har en förväntan på hur en bör bete sig. Butler kallar detta för den heteronormativa matrisen (Berg & Wickman 2010).

References

Related documents

Domstolen fastställer slutligen att den sökande visserligen har en skyldighet att så snart som möjligt lägga fram alla faktorer som behövs för att styr- ka en ansökan om

De krav som våra informanter anser att socialtjänsten samt andra aktörer har rätt att ställa är följande: För det första är alla krav som får individen att fungera bättre

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur musik används inom ramen av Daglig Verksamhet och hur verksamhetens personal reflek- terar över arbetet med musik och personer med

Sett ur Bourdieus (1986) teori kan man anta att det här är fråga om det dialektiska förhållandet mellan det man söker i livet och det man tror sig kunna uppnå. Utifrån

Migrationsverket har lägenheter som är till för asylsökande men de räcker oftast inte till, vilket gör att de måste vända sig till privata leverantörer.. Samarbetet

På grund av männens starkare selektion till provet har de manliga provtagarna ett högre testresultat än de kvinnliga, men samtidigt kvarstår en skillnad till de kvinnliga

Undersökningen visar även, att två av de deltagande lärarna i undersökningen inte är införstådda med vad som föreskrivs i skollagen eller den aktuella skolans

Eleverna, lärarna och litteraturen påpekade att det är svårt att gå i en specialklass och därför är det viktigt att lyfta fram att alla elevdeltagarna i denna studie har