Examensarbete i Handikapp- Malmö universitet och rehabiliteringsvetenskap Hälsa och samhälle
61-90 hp 205 06 Malmö
Socialpedagogiskt arbete inom
ADHD OCH EMOTIONER
EN KVALITATIV STUDIE KRING
EMOTIONELLA DILEMMAN FÖR PERSONER
MED ADHD OCH ETT TIDIGARE MISSBRUK
ADHD OCH EMOTIONER
EN KVALITATIV STUDIE KRING
EMOTIONELLA DILEMMAN FÖR PERSONER
MED ADHD OCH ETT TIDIGARE MISSBRUK
PHILIP MORBERG
Morberg, P. ADHD och emotioner. En kvalitativ studie kring emotionella dilemman för personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Examensarbete i
Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng.
Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2020.
Syftet med studien är att undersöka vilka emotionella dilemman som kan uppstå för personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Undersökningens resultat skall sedan bidra till att tydliggöra vilka emotioner som upplevs och hur olika
känslomässiga mönster uppstår för individerna. Studiens resultat tar avstamp i svaren från de formulerade frågeställningarna i intervjuguiden. Studien omfamnar vilka minnen individerna har kring tiden för diagnostisering, hur ADHD har påverkat deras liv, för- och nackdelar med diagnosen samt uppväxt. Den andra delen av studien innefattar vilka känslor som kan kopplas till ADHD, hur ADHD har påverkat personerna känslomässigt, vilka känslor som kan kopplas till
missbruk samt hur emotionella dilemman kan uppstå i nutid. Studien belyser sambanden mellan emotioner och ADHD, hur känslor kan sammanbindas med hjälp av deras flexibla funktioner, emotionell dränering samt skam.
Missbruksdelen tas med i bakgrunden och genomsyrar arbetet då även det området är viktigt att belysa. I studien har jag använt mig av fyra personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Personerna har varit fria från aktivt missbruk under en längre period. Resultatet i min studie visar de emotionella svårigheter och dilemman som kan upplevas av personer med ADHD och ett tidigare missbruk. De emotionella svårigheterna uppstår genom en rad emotioner som oftast utlöser och samspelar med varandra. Sorg, skam, rädsla, låg självkänsla och rastlöshet är exempel på de mest centrala emotionerna som samspelar och bidrar till flera svårigheter.
Nyckelord: ADHD, affekt, emotionella mönster, emotioner, kultur, missbruk,
ADHD AND EMOTIONS
A QUALITATIVE STUDY ON EMOTIONAL
DILEMMAS FOR PERSONS WITH ADHD AND
A FORMER SUBSTANCE ABUSE
PHILIP MORBERG
Morberg, P. ADHD and emotions. A qualitative study on emotional dilemmas for persons with ADHD and a former substance use.
Degree of Bachelor of Science with a Major in Disability and Rehabilitation Science 15 Credits.
Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2020.
The purpose of the study is to investigate the emotional dilemmas that can arise for people with ADHD and a former abuse. The results of the survey should then help to clarify which emotions are experienced and how different emotional patterns arise for the individuals. The study's results are offset by the answers from the formulated questions in the interview guide. The study embraces what memories individuals have about the time of diagnosis, how ADHD has affected their lives, the pros and cons of diagnosis, and growing up. The second part of the study includes how emotions can be linked to ADHD, how ADHD has affected people emotionally, which emotions that can be linked to addiction, and how emotional dilemmas can arise in the present life. The study illustrates the connections between emotions and ADHD, how emotions can be linked using their flexible functions, emotional drainage and shame. The substance abuse part is included in the background and permeates the work as it is also important to highlight. In the study I have used four people with ADHD and a former substance abuse. The people have been free from active addiction for a long period. The results in my study show the emotional difficulties and dilemmas that can be experienced by people with ADHD and a former abuse. The emotional difficulties arise through a series of emotions that usually trigger and interact with each other. Grief, shame, will, fear, low self-esteem and restlessness are examples of the most central emotions that interact and contribute to difficulties.
Keywords: ADHD, affect, emotional patterns, emotions, culture, addiction,
FÖRORD
Jag vill börja med ett rikta ett stort tack till de informanter som deltog i studien. Tack för att ni ville bidra med era kunskaper, upplevelser, erfarenheter och er kompetens.
Tack till Kristofer Hansson, min handledare som varit till oerhört stor hjälp under hela uppsatsens gång. Stort tack för alla kloka råd och underlättande tips för att stötta mig och leda mig framåt på resan.
Tack till mina fina vänner och min familj som stöttat mig och trott på mig. Ni har hjälpt mig att återfå motivationen i tuffa tider och bekräftat mina framgångar. Jag är evigt tacksam över att ha er i mitt liv. Nicolas, Jimmy, Björn, Tobbe, Lotta, Aldo, Gunnel och Otto, min fina systerson, du har gett mig mycket energi. ”En
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD ... 3
INLEDNING ... 6
Syfte och frågeställningar ... 7
BAKGRUND ... 7
ADHD och missbruk ... 7
ADHD ... 8
Emotioner ... 9
Olika perspektiv på emotioner ... 10
TIDIGARE FORSKNING ... 11
ADHD och emotionell instabilitet ... 11
Skam och emotionell energi ... 12
TEORI ... 12 Stämplingsteorin ... 13 Tomkins affektteori ... 13 METOD ... 14 Undersökningsmetod ... 14 Urval ... 15 Datainsamling ... 16 Analysgenomförande ... 17 Etiska överväganden ... 18 Etiska principer ... 20 GDPR ... 20 RESULTAT ... 20
Emotionella dilemman, känsloreglering och emotionella mönster ... 21
Avvikande identitet, stämpling och utanförskap ... 23
Emotioner, språk och attityder ... 24
Skam och stolthet ... 26
DISKUSSION ... 28
Dynamiska frågeställningar och intervjuguide ... 28
För- och nackdelar med metodval ... 28
Reliabilitet, tillförlitlighet, validitet och trovärdighet ... 29
Resultatdiskussion ... 30 Hermeneutik och språk ... 31 Vidare forskning ... 31 REFERENSER ... 33 BILAGA 1 ... 36 BILAGA 2 ... 37 BILAGA 3 ... 39 BILAGA 4 ... 40
INLEDNING
Det var en enorm rastlöshet. Alltså rastlöshet har varit sådär genomgående. En inre rastlöshet. Det är svårt att beskriva eller klä den i andra ord. Ehm, den kunde övergå i ångest va men alltså det blir. Ja, det är ett samlat begrepp på många känslor tycker jag. Jag hade dövat alla känslor va. Grejen också var att jag är så trött på att tröttna på saker. Alltså, till slut var jag helt utmattad. För jag hade kastat mig in i nya saker och så tröttnar jag. Kastar mig in i nya saker hela tiden. Så var mitt liv hela tiden (Elin, 2020).
Med detta citat inleder Elin en av flera kommande beskrivningar kring
upplevelser med ADHD och emotionella svårigheter. Den här uppsatsen handlar om emotioner och emotionella svårigheter hos vuxna personer med ADHD och ett tidigare missbruk. I studien presenteras de emotionella och känsloladdade
upplevelser som framträder i samband med problematiska situationer för
personerna. För att vara mer specifik kommer jag att forska i vilka de emotionerna är, samt undersöka hur emotionerna upplevs och kommer till uttryck. Senare undersöker jag hur emotionella svårigheter uppstår i förhållande till mönster, reglering, stämpling, sociala interaktioner och den sociala miljön. Det finns både sociala och individinriktade perspektiv med i studien. Med utgångspunkt i de perspektiven undersöker jag hur olika emotioner samspelar med varandra, och om sambanden mellan ADHD och emotioner.
Begreppen ”emotion”, ”affekt” och ”känslor” är fenomen som återkommer genom uppsatsen. Tidigare forskning indikerar på att begreppen skiljer sig åt vid närmare definiering. Wettergren (2013) bekräftar detta och skriver att en emotion kan betraktas som en komplex känsla. En känsla kan snarare definieras likt en fysisk värk vid kroppslig skada. En emotion går djupare och är mer dominerande (a.a.). Havnesköld & Mothander (2009) bekräftar detta och poängterar att en känsla snarare kan betraktas som en subjektiv upplevelse av emotionen. Termen ”affekt” används ofta inom psykologin och klassificeras som en kroppslig reaktion. En affekt kan likställas med en reaktion på något, eller en handling som görs till följd av en upplevd emotion (a.a.).
Missbruksdelen kommer även att genomsyra arbetet, då jag tycker det är viktigt att belysa att alla respondenterna har ett förflutet med alkohol- eller
narkotikamissbruk. Att införliva missbruksdelen i uppsatsen har gjort att jag funnit vissa fynd kring just ADHD och emotioner, som annars hade tenderat att gå förlorade. Samtliga av respondenterna har genomgått någon form av
tolvstegsbehandling eller KBT-behandling, där de har lärt sig att sätta ord på känslorna. Därför är viktigt att poängtera att studiens resultat även har sina grunder i personernas upplevelser och minnen med missbruk. Under intervjuerna märkte jag att intervjupersonerna använde ett språk där de hade lätt för att sätta etiketter och sortera ut vad som var vad. Detta har varit en fördel då de flesta har haft lätt att koppla emotioner till ADHD och att tydligt kunna särskilja vad som är emotioner och vad som inte är emotioner, vilka kopplingar som görs till ADHD och vilka kopplingar som görs till något annat.
Det här är en kvalitativ studie där både män och kvinnor har deltagit i intervjuerna. I Handikapp- och rehabiliteringsvetenskap har framför allt
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och emotioner varit återkommande delar i flera kurser under utbildningens gång. Emotioner kan många gånger upplevas som något abstrakt och något som vi ofta inte kan sätta ord på och därför
undviker. Undersökningen visar att det uppstår särskilda emotionella svårigheter hos personer med ADHD och ett tidigare missbruk.
Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att belysa att studien omfattar känsliga personuppgifter om målgruppen. Studien innefattar flera avsnitt med känsligt innehåll som framför allt handlar om intervjupersonernas hälsotillstånd. Detta ställer särskilda etiska krav, där ett godkännande från etikrådet behövdes för att få påbörja studien. Därav behövde jag ansöka om en etikprövning för att få ett utlåtande. Detta är något som Malmö Universitet (2020) bekräftar, då alla studenter på Fakulteten för hälsa och samhälle måste ansöka om en etikprövning om arbetet berör känsligt innehåll (a.a.). De viktiga etiska aspekterna behandlas vidare i metodsavsnittet.
Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka emotioner som är svårast att hantera för personer med ADHD och ett tidigare missbruk, samt att undersöka vilka emotionella dilemman som kan uppstå i vardagslivet. Här speglas individernas beskrivningar av de mest centrala emotionerna: rädslor, skam, ilska, samt aggression. Återkommande i uppsatsen är hur emotioner kan uppstå tätt inpå varandra, hur emotioner kan kopplas till stämpling och utanförskap, samt vad som utmärker emotionell dränering och vilka emotioner som uppstår kring missbruk. Syftet kommer besvaras med följande frågeställningar.:
Vilka negativa emotionella mönster upplever personer med ADHD och ett tidigare missbruk att de har svårt att hantera i sina liv?
Vilka emotioner kan förknippas med stämpling och utanförskap för personer med ADHD och ett tidigare missbruk?
Hur kan emotionell dränering uppstå för personer med ADHD och ett tidigare missbruk?
BAKGRUND
Det här avsnittet syftar till att ge en presentation av tidigare forskning kring ADHD-diagnosen, emotioner och missbruk. Anledningen till att ämnena tas upp är för att ge en större inblick i området kring emotionella dilemman för personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Jag har valt att strukturera upp avsnittet i olika delar med skilda kunskapsområden i varje del. Det första avsnittet kommer att innefatta en beskrivning av ADHD i förhållande till missbruk samt en kortare redogörelse för Anonyma narkomaners program. Därefter görs en presentation av ADHD-diagnosen och karaktäristiska symtom för ADHD. Slutligen beskrivs emotioner och olika grundperspektiv kring emotioner.
ADHD och missbruk
Nationalencyklopedin (2019) definierar termen ”missbruk” med följande:
”okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter, men även till exempel mat” (a.a.). Socialstyrelsen (2019a) beräknar att omkring 330 000 personer har ett alkoholberoende och att 55 000 personer har narkotikarelaterade missbruk. Inom det medicinska området används diagnostiska termer enligt ICD och DSM för att
definiera missbruksgrupper. Inom hälso och sjukvården används i huvudsak ICD-10, medan DSM-5 används inom forskning kring området och inom vissa
psykiatriska organisationer (a.a.).
Johnson & Richert (2017) skriver att det finns ett starkt samband mellan ADHD och missbruk, där alkohol- och narkotikamissbruk förekommer i störst
utsträckning. Det är vanligt att personer som inte har genomfört en utredning utvecklar någon form av missbruk eller problematik med droger. Enligt beräkningar har hälften av alla med obehandlad eller odiagnostiserad ADHD utvecklat någon form av problematik inom de områdena under livsförloppet (a.a.). Beckman (2012) bekräftar detta samband till viss del och konstaterar att en stor andel vuxna med utredd ADHD vid något tillfälle i livet har missbrukat alkohol eller droger. Det är många vuxna med ADHD som har sökt hjälp för den typen av problematik (a.a.).
Det finns olika behandlingsformer och program för att lindra och bli fri från missbruk. Anonyma Narkomaner är exempel på ett sådant universellt program där personer med ADHD och missbruk kan ta hjälp av en manual med vissa principer. De lyssnar och delar även med sig till varandra samt utbyter emotionella
upplevelser, råd och stöd för att bibehålla nykterheten (Narcotics Anonymous basic text, 1998). Alla kan ansluta sig till programmet och det enda kravet är en önskan om att sluta använda droger (Anonyma Narkomaner, 2017).
ADHD
Socialstyrelsen (2014) skriver att attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är det samlade namnet för en diagnostisk term, där svårigheter med
uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering utgör de huvudsakliga symtomen (a.a.). Beckman (2012) skriver att de ordinära symtomen yttrar sig i att personen med ADHD har svårt att koncentrera sig, upplever distraktion, samt har svårt att undgå impulsivt agerande. Det kan vara svårt att bibehålla fokus kring sysslor som inte medför ett tilltalande intresse. Det finns dock stora variationer när det gäller symtombilden, då svårigheterna kan uppstå i hög eller låg
utsträckning hos olika individer (a.a.). Socialstyrelsen (2019b) beräknar att ADHD förekommer hos knappt tre procent av alla vuxna i den svenska befolkningen (a.a.) I min studie har jag fångat de emotioner och emotionella dilemman som uppstår till följd av koncentrationssvårigheter, impulsiva tankemönster och handlingar, samt emotioner kring övriga delar av symtombilden.
Jahn & Lindgren (2017) poängterar att Diagnostic Manual of Mental Disorders 5 (DSM-5) är den senaste diagnosmanualen, och det verktyg som används för att bedöma kriterier hos en vuxen med eventuell ADHD. Då en person ska tillgivas en ADHD-diagnos måste hen uppfylla kriterierna enligt DSM-5 (a.a.).
Socialstyrelsen (2019b) skriver att DSM-5 definierar kriterierna för diagnosen utifrån en syn på ADHD som en märkbar funktionsnedsättning som utgör flera hinder. De kriterier som skall uppfyllas för att få en ADHD-diagnos i vuxen ålder är att personen skall vara 17 år eller äldre samt uppvisa minst fem av nio symtom på ouppmärksamhet respektive överaktivitet och/eller impulsivitet. Utöver dessa kriterier skall personen ha haft symtomen före tolv års ålder, samt att symtomen ska vara kopplade till en uppenbar funktionsnedsättning som inverkar på flera livsområden. Exempel på livsområden är yrkesliv, socialt liv och studier (a.a.).
International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD), är ett digitalt klassificeringssystem med det primära syftet att klassificera samt framföra deskriptiv statistik kring sjukdomar eller andra hälsoproblem. Likt DSM-5 behandlar ICD-systemet traditionella diagnoser där klassifikationen omfattar ett stort urval av symtom, besvär och sociala förhållanden
(Socialstyrelsen, 2019c).
Emotioner
Wettergren (2013) skriver att emotioner är något som uppstår inom människan och de föds och ges näring i sociala sammanhang. Här framstår interaktioner mellan människor som en stor faktor för att skapa emotioner inom människan. Samtidigt bidrar emotioner med den energi och det bränsle som möjliggör interaktioner och andra handlingar. Människan påverkas känslomässigt av
situationer, händelser och omgivningar, men även av andras emotioner. Emotioner uppstår således inte i ett tomrum och är heller inte helt enkla att avgränsa. Det går att använda olika externa hjälpmedel för att förändra sitt känslotillstånd. Exempel på sådana hjälpmedel är nikotin, koffein, socker, droger, men även musik (a.a.).
Dahlgren & Starrin (2004) bekräftar detta och menar att emotioner smittar av sig mellan människor, genom händelser, saker vi hör på radion eller läser om i tidningen. Vid interaktioner med glada bekanta personer blir vi själva glada. På motsatt sätt kan vi känna ilska eller sorg när någon i vår omgivning sprider dystra emotioner omkring sig. Vi kan uppleva avsky, ilska och rentutav bli hatfulla när vi läser i tidningen om giriga makthavare eller övergrepp mot barn. Människor kan även uppleva starka emotioner av rädsla och oro inför framtiden när de får besked om t.ex. sjukdomar. När vänner eller anhöriga går bort känner vi sorg. När vi har glömt plånboken vid kassan i livsmedelsbutiken och har en lång kö bakom oss känner vi skam (a.a.). Hofmann (2019) skriver att emotioner varken kan betraktas som bra eller dåliga, men de upplevs oftast som behagliga eller obehagliga. Detta beror på att emotioner formas av kontextuella och biologiska faktorer, samt av människans kognition (a.a.).
Havnesköld & Mothander (2009) beskriver det som är utmärkande för
människans basala emotioner. En emotion kan uppstå under kort tid, exempelvis några få sekunder men även under längre perioder, ibland upp till flera dagar. Emotioner handlar om något som individen anser vara viktigt. Människor värderar emotionerna per automatik, dvs associerar dem med olika sensationer. Detta bidrar till en medvetenhet där personen kan reflektera över emotionn och på så sätt omvärdera impulsen innan hen agerar eller handlar. En emotion är även förankrad i en kommunikativ och universell profil (a.a.).
I min studie finns det tydliga fynd som indikerar på hur emotioner uppstår och smittar av sig i sociala interaktioner. I syftet bekräftar jag att personer med ADHD och ett tidigare missbruk upplever liknande emotioner som dem Dahlgren och Starrin (2004) belyser: rädsla, skam, ilska. De emotionerna samspelar även och utlöser varandra, vilket jag återkommer till senare i uppsatsen. Ofta uppger intervjupersonerna att känslor uppstår i sociala sammanhang, t.ex. i skolan, i arbetslivet, eller på andra platser där det finns andra människor. Därmed styrks Wettergrens (2013) resonemang om att känslor inte uppstår i ett tomrum och att de av svåra att avgränsa.
Olika perspektiv på emotioner
Ekman (2009) skriver om Charles Darwin och hans primära fokus på emotionella uttryck. Darwin fokuserade mest på ansiktsuttryck och uttryck genom röst, där han menade att dessa uttryck är närmast förknippade med emotioner. Darwin menade att emotionella uttryck är universella och inte är något människan lär sig. Emotioner är således en produkt som härstammar från evolutionen, menar
Darwin. Ekman (2009 skriver vidare om Margaret Mead som motsätter sig detta och istället menar att emotioner inte är universella utan skiljer sig mellan olika kulturer. Mead belyser även att de emotionella uttrycken skiljer sig beroende på språk, seder, attityder och värderingar. Alla människor kan t.ex. ha liknande ansiktsmuskler men att musklerna kombineras och bildar olika känslouttryck i olika kulturer. Ett leende kan ge ett uttryck av glädje i en kultur, medan ett leende kan ge uttryck för en annan emotion i en annan kultur. Begreppet ”happiness” har t.ex. olika definitioner beroende på språk och bör därför inte förknippas med samma emotioner (a.a.).
I studien återkommer jag till hur olika språkbruk och attityder kan skilja sig åt hos personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Jag har stöd i Meads (1950) resonemang kring hur emotioner är bundna till kontext och kultur. Deltagarna i min undersökning har använt ett öppet, enkelt och konkret språk där de beskriver emotionella dilemman och negativa emotionella mönster. De har även olika värderingar och olika begrepp på liknande emotioner. Ett exempel är när Jenny använder begreppet ”ångest” som ett samlingsnamn för bland annat sorg. Ångest är ett tillstånd snarare än en emotion. Claes beskriver sin sorg i stil med att ”Jag har varit jätteledsen”.
I min studie tar jag även rygg på socialpedagogikens grundidéer kring språk och kommunikation. Personer med ADHD och ett tidigare missbruk har en medfödd benägenhet att kommunicera precis som alla andra människor. Det går inte att undvika hur kommunikation med omgivningen har skapat emotioner eller bidragit till emotionella svårigheter. Ur ett socialpedagogiskt perspektiv har
kommunikationen i det här fallet bidragit till stämpling och utanförskap och avsaknad av meningsfullhet (Cederlund & Berglund, 2014).
Havnesköld & Mothander (2009) skriver vidare om Darwins forskning om emotioner. De emotioner som Darwin undersökte var ilska, rädsla, skam, glädje, sorg, förvåning samt avsky. Dessa emotioner delades in i separata kategorier där varje emotion hade en karaktäristisk koppling till ett visst ansiktsuttryck.
Havnesköld & Mothander (2009) skriver att studier av människors emotioner länge fördömdes inom ramarna för den akademiska psykologin. Många forskare menade att emotioner var omöjliga att kvantifiera, då det inte gick att studera dem som något objektivt och vetenskapligt. Dahlgren & Starrin (2004) skriver om emotionernas synnerligen föga betydelse i samhället. Många människor inom vetenskapen och i andra samhällsinstanser betraktar emotioner som irrationella och något människan bör konfrontera eller ta avstånd från (a.a.).
Wettergren (2013) skriver att det finns olika perspektiv på relationen mellan emotion och förnuft inom emotionsforskningen. Inom sociologin talas det om tre beteckningar; den konventionella modellen, den kritiska modellen och den radikala modellen. Den konventionella modellen betraktar emotioner och förnuft som två separata fenomen. Här ses emotioner som något otydligt och som hotar att urholka det rationella förnuftet. Den kritiska modellen betraktar fortfarande
emotioner och förnuft som olika ting. Modellen har dock en mildare och mer godtagande inställning gentemot emotioner, då de anses vara viktiga och
nödvändiga komplement till förnuftet. Det radikala perspektivet tar avstamp i att rationellt förnuft och emotioner är likställda och har en betydande relation.
Tillsammans utgör de ett kontinuum och det går därför inte att skilja dem åt (a.a.).
TIDIGARE FORSKNING
Här presenteras den tidigare forskning som gjorts kring ADHD och emotionell instabilitet. Här återkommer jag till studiens syfte och nämner några av de mest centrala emotionerna. Vidare presenteras de svårigheter som kan uppstå med att reglera och uttrycka emotioner. I avsnittets sista del presenterar jag hur emotioner kan kopplas till teoretiska begrepp av Thomas Scheff och Randall Collins.
ADHD och emotionell instabilitet
Socialstyrelsen (2019b) skriver att ADHD är en diagnos som ofta bidrar till emotionell instabilitet hos individer. De emotionella svårigheterna yttrar sig i att personen har svårt att kontrollera sina känslouttryck. Detta är ett symtom som formellt inte ingår i diagnoskriterierna för DSM-5 och ICD-10. Det finns självklart olika skillnader att ha i åtanke, t.ex. i vilken utsträckning ADHD-symtomen yttrar sig hos personen, men en kan sammantaget konstatera en ökad risk av förstärkta emotioner av ensamhet, skuld, skam, nedsatt självkänsla och stress. I Socialstyrelsens analys av data från bl.a. patientregistret,
tandhälsoregistret, läkemedelsregistret, SCB:s utbildningsregister m.fl. framkommer uppgifter om att missbruk förekommer i större utsträckning hos personer med ADHD (a.a.).
Beskrivningen av emotionell instabilitet kan kopplas till studiens syfte. Återkommande genom studien är att personer med ADHD och ett tidigare missbruk någon gång har haft eller idag har svårigheter med att reglera och hantera sina emotioner. Med stöd i Socialstyrelsens (2019b) stycke om förstärkta negativa känslor, besvaras vissa delar av studiens syfte. En del av syftet med uppsatsen är att undersöka hur individerna hanterar och speglar de mest centrala emotionerna; rädslor, skam, ilska samt aggression.
Shaw (2014) bekräftar att många personer med ADHD har svårigheter med känsloreglering. Resultaten från de forskningsundersökningar som har gjorts på området har bidragit till att flera viktiga fynd har dykt upp. Svårigheter med att hantera och reglera emotioner är vanligt under hela livslängden och utgör en bidragande faktor till funktionsnedsättning. Inom termer för ADHD-symtom definieras ”känsloreglering” som en individs förmåga att modifiera ett emotionellt tillstånd för att främja ett adaptivt och målorienterat beteende. I en
forskningsstudie kring känsloreglering kunde man se att 34 procent av vuxna med ADHD har en nedsatt förmåga att reglera sina emotioner. I en annan
undersökning som gällde aggressivt beteende visade resultaten att personer med ADHD i högre utsträckning är konfliktsökande i sina sociala band (a.a.).
Baykal (2019) drar paralleller till detta i sin forskningsstudie och menar att ett signifikant högre antal individer med ADHD har så kallad Emotion regulation difficulties, (ERD), än personer utan ADHD. ERD i kombination med ADHD bidrar till en ökad funktionsnedsättning. Resultaten av studien påvisar att det rör
sig om svårigheter med ilska, irritabilitet och frustrationsintolerans som bidrar till funktionsnedsättningarna (a.a.).
Föregående stycken kan kopplas till studien där personerna med ADHD och ett tidigare missbruk beskriver sina problem med känsloreglering. Beskrivningen av att det inte finns någon gråzon utan det ofta är allt eller inget, svart eller vitt, kan ha bidragit till en nedsatt förmåga att anpassa ett emotionellt tillstånd för att passa in bland andra människor. Ofta kan ilska, skam, stämpling, utanförskap och emotionell dränering hindra personerna från att bibehålla ett ”målorienterat beteende”.
Skam och emotionell energi
Det går sammantaget att se mönster mellan ADHD-diagnosen och svårigheter med att hantera och reglera emotioner. Svårigheterna uppstår ofta och finns med under hela livslängden, samt att svårigheterna bidrar till ökad
funktionsnedsättning. Dahlgren & Starrin (2004) refererar liknande emotioner till Thomas Scheffs teori där skam utgör är en framträdande roll. Scheff menar att vi upplever skam när våra sociala band blir hotade, dvs när vår samhörighet med andra människor eller grupper är distanserad och bristfällig. Skam är en emotion som definierar att våra sociala band med andra är osäkra. Då personer med ADHD, enligt Socialstyrelsen (2019b), löper större risker att få förstärkta emotioner av ensamhet, skuld, skam, stress och ångest, kan detta tyda på att det sociala samspelet med andra bidrar till otrygga sociala band.
Då många personer med ADHD har svårt att reglera känslolivet och har
svårigheter med förstärkta emotioner, kan en sammankoppling till Johansson & Lalander (2013) göras när de skriver om Randall Collins och emotionell energi. Enligt Collins bidrar vissa situationer till att människor dräneras på emotionell energi. Detta kan förekomma när deltagarna i en specifik situation upplever den som påtvingad eller att de känner sig utanför. Verkligheten i ett sådan kontext kan upplevas som falsk då individerna ”spelar teater” och inte visar sina sanna
emotioner. Det kan vara svårt att undvika sådana situationer och ofta tvingas individen göra motstånd eller opponera sig gentemot andra aktörer i situationen. Collins menar att det alltid finns en risk med att opponera sig istället för att ”spela med”. Risken är att personen som gör motstånd tenderar att bli stämplad och att hen inte blir prioriterad av andra (a.a.).
Enligt Boyns & Luery (2015) betraktas Collins syn på emotionell energi som ett resultat av ett flertal olika interaktioner mellan människor. Energin uppstår när människor möts i stora kollektiva sammanhang som t.ex. politiska
demonstrationer, sammankomster vid populär underhållning eller sport. Men den emotionella energin växer även fram i mindre sociala sammanhang, t.ex. vid personliga möten, sexuella upplevelser eller i sammanhang där det uppstår starka utbyten av emotioner. Utbytena av emotionerna kan vara vänskapliga men de kan även vara förolämpande (a.a.).
TEORI
Enligt Bryman (2018) är teorier viktiga för de utgör själva grunden i den
forskning som utförs. Teorier kan betraktas som de delar som utgör ramarna för att kunna förstå och tolka olika sociala företeelser och forskningsresultat (a.a.).
Nedanstående teoretiska ansatser har använts för att uppnå djupare insikter och för att besvara forskningsfrågor. Jag kommer att utgå ifrån ett didaktiskt övervägande där jag beskriver teoriernas syfte och ursprung, hur teorierna kan tillämpas samt beskriver varför valda teorier är relevanta inom det här forskningsområdet.
Stämplingsteorin
Stämplingsteorin har sitt ursprung i Goffmans idéer och handlar om hur avvikande beteende uppstår och vidareutvecklas. Teorin tar avstamp i att en persons självbild och självkänsla personifieras utifrån andras åsikter och attityder (Nilsson, 2015). Johansson & Lalander (2013) skriver att Howard Becker var en amerikansk forskare och lärare som studerade avvikande beteende. Beckers grundidéer är präglade av symbolisk interaktionism, då han menar att en
människas avvikande enbart kan definieras inom en social process. Dahlgren & Starrin (2004) skriver att emotioner av stress är något som vi kan berätta om för andra att vi upplever vid ett specifikt tillfälle. Så länge vi uttrycker emotioner på ett kontrollerat och behärskat sätt är vi inte avvikande. Men om vi uttrycker stressen i form av aggressioner, sorg och vredesutbrott tenderar vi att bli stämplade som avvikare av andra (a.a.).
Genom att använda sig av stämplingsteorin går det att besvara studiens andra frågeställning: ”Vilka känslomönster och emotioner kan förknippas med
stämpling och utanförskap?”. Stämplingsteorin kan hjälpa till att uppmärksamma hur människors attityder och åsikter präglar självbilden hos personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Skam och ilska är två framträdande emotioner som upplevs till följd av personifiering genom andra. Detta är något jag återkommer till i resultatavsnittet. I studien bekräftas Johansson & Lalanders (2013)
resonemang att avvikandet uppstår i sociala processer för personer med ADHD. Det går att predicera att svårigheter med att hantera emotioner har lett till att personerna har uttryckt emotionerna på ett ”okontrollerat” och oacceptabelt sätt. Därav har flera av dem blivit stämplade som avvikare i skolan, bland vuxna och med vänner.
Nilsson (2015) bekräftar detta och menar att stämplingsteorin grundas i att
individen inte blir en avvikare till följd av hens personliga egenskaper. Avvikelsen är snarare ett resultat av hur andra reagerar och tolkar hens handlingar i
förhållande till rådande normer i samhället. Därav kan en avvikelse i stället likställas med ett visst beteende som andra anser vara avvikande (a.a.). Johansson & Lalander (2013) skriver vidare om stämpling ur ett annat perspektiv. På samma sätt som avvikelsen skapas upplevelsen av att vara normal i situationer och i möten med andra. Då en person ständigt hamnar i situationer och möten där hen tolkas som besvärlig och avvikande, blir detta stegvis en del av hens självbild (a.a.).
Tomkins affektteori
Silvian Thomkins var professor i psykologi och studerade bland annat hur olika emotioner kan kopplas till våra ansiktsuttryck. Tomkins intresserade sig för emotioner som rädsla, skräck, ilska och utåtagerande (Demos, 2019). Havnesköld & Mothander (2009) skriver om Tomkins grundidéer kring arbetet med hans teori. Tomkins menade att människans emotioner fungerar som separata men
förstärkande samordnare av hens psykiska funktioner. Här ses motorik, drifter, kognition, perception och affekter, som olika system. Affektsystemet, är enligt
Tomkins, det mest centrala systemet och består av mindre komponenter, nämligen de basala emotionerna.
Emotionerna utgör själva affektsystemet och kan samspela med övriga nämnda system, menar Tomkins. Detta beror på emotionernas flexibilitet. Med denna flexibilitet kan emotionerna reglera våra tankar, men våra tankar kan även styra våra emotioner (a.a.). Tomkins (1991) hävdar även att affekterna är både
psykologiska och biologiska fenomen. Ett komplext samspel mellan emotionerna bidrar till att emotionella mönster växer fram hos människan. Tomkins menar att en person blir medveten om sina emotioner på olika sätt under livstiden. Den medvetenheten om emotionerna beror till stor del på vilka erfarenheter hen har (a.a.).
Detta kan tolkas som att olika emotioner följer ett bestämt mönster som regleras av affektsystemet. Ordningen på de emotionella mönstren i systemet bestäms även beroende på arv, miljö, sociala interaktioner och sociala handlingar. Havnesköld & Mothander (2009) återkommer till emotionernas flexibilitet som är själva basen i Tomkins teori om affektprogram. På grund av flexibilitet i känslolivet kan
individen anpassa sig till den omgivande miljön. Havnesköld & Mothander (2009) utvecklar resonemanget om affektprogram ytterligare genom att belysa Tomkins syn på att affekter kan kopplas samman med och samtidigt förutsätta alla fysiska objekt, människor och symboler. Tomkins menar att emotioner som glädje, intresse, förvåning, ilska, rädsla och sorg uppstår i stor eller liten mängd i affektsystemet. Detta beror på att stimulus ökar eller minskar (a.a.). Tomkins (1991) hävdar att de känslomässiga mönstren som bildas alltid går att förändra och förbättra för att ge individen ett mer välfungerande liv och en bättre tillvaro (a.a.). Detta kan kopplas till känsloreglering med tanke på att det går att reglera sina känslomönster i den mån att individen blir delaktig och självbestämmande i samhällsgemenskapen.
METOD
I det följande kapitlet kommer jag att redogöra för den kvalitativa metod som har använts för att samla in empiri till den här uppsatsen. Här framförs även
motivering till val av undersökningsmetod. Sedan görs en presentation av urvalsmetod och hur jag har gått tillväga för att samla in empirin. Här diskuteras sedan vilka svårigheter som har uppstått och kan uppstå vid insamling av empirin. I anslutning till detta beskrivs etiska överväganden och principer. I metodkapitlets sista del presenteras vald analysmetod.
Undersökningsmetod
Den undersökningsmetod som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Syftet är att undersöka vilka emotioner som är svårast att hantera för personer med ADHD och ett tidigare missbruk, samt vilka emotionella dilemman som kan uppträda i vardagen. Det är därför relevant att använda mig utav
kvalitativa intervjuer, som enligt Bryman (2018) kan kopplas till personers livsberättelser eller livshistorier (a.a.). Det är själva upplevelsen som är det centrala i min undersökning och den fångas bäst genom att återberätta livsberättelser. Dessa återspeglingar och tillbakablickar bidrar till att minnas tidigare emotionella upplevelser och emotioner som intervjupersonerna associerar med olika händelser, tankar och handlingar.
Backman (2016) bekräftar detta genom att belysa värdet av att forskaren bör välja en lämplig metod och procedur för insamling av empiri. Det behöver vara en metod som förser mig med all den empiri och data som är nödvändig för att besvara syftet och frågeställningarna (a.a.). Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har jag kunnat få in viktig och nödvändig empiri och data kring de mest centrala emotionerna, hur emotioner kan uppstå tätt inpå varandra, samt hur emotionell dränering kan uppstå. Bryman (2018) skriver om fördelarna med att använda kvalitativa intervjuer som metodval i en undersökning. Intervjun kan röra sig i olika riktningar, vilket ger forskaren större datainsamling eftersom
respondenten ges möjlighet att ta upp det som hen upplever är viktigt (a.a.). Detta är något som har tagits i beaktande vid val av metod för undersökningen. Att lämna ett brett utrymme för respondenterna att besvara frågorna, gör det möjligt att fånga deras åsikter och erfarenheter kring verkligheten med ADHD och ett tidigare missbruk.
Enligt Bryman (2018) kan forskaren formulera följdfrågor i takt med intervjuns progress, för att få mer information utöver de frågor som redan har ställts. Semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren använder sig utav en
intervjuguide med specifika teman som ska beröras. Med hjälp av intervjuguiden ges respondenten stora möjligheter att besvara frågorna på ett fritt och
självständigt sätt. Frågorna behöver inte följa den ordning som finns i
intervjuguiden och nya frågor kan även ställas som inte existerar i intervjuguiden. Dock är huvudsyftet att förhålla sig till och ställa frågorna enligt den ordning som följer i intervjuguiden (a.a.).
I min undersökning var en metod som medförde flexibilitet, något att föredra, då personerna växlade mellan olika känslomässiga resonemang och olika minnen som dök upp efter hand. Metodvalet motiverades med att jag ville ha en djupare förståelse för varje deltagares livberättelse. Jag genomförde intervjuerna genom att förhålla mig till den genererade intervjuguiden (se bilaga 4). Innan jag påbörjade min uppsats var jag medveten om att kvalitativa intervjuer som metodval skulle innebära att mycket av tiden förbrukades. Att hitta och tillfråga respondenter, vänta på svar från etikrådet gällande etikprövning, skapa en intervjuguide med lämpliga frågor, skulle vara tidskrävande. I efterhand kan jag se att alla stegen i metodprocessen har varit mycket lärorikt och viktigt för att förstå helheten av uppsatsen. Det kan upplevas som ett kunskapsberikande att göra en etikprövning för första gången och att bli godkänd i utlåtandet.
Urval
Den urvalsmetod som har använts för att hitta informanter är målinriktat urval. Den typen av urvalsmetod grundar sig i ett strategiskt sätt att balansera
övergången mellan urvalet och forskningsfrågorna. Utifrån denna metod är mitt urval baserat på en önskan om att få veta något om de personerna som intervjuas, för att de är relevanta för frågeställningarna. Det finns en form av målinriktat urval som kallas för ett snöbollsurval. Denna metod har använts i uppsatsen och i ett sådant urval har jag samlat informanter genom t.ex. intervjupersonernas sociala kontakter. Intervjupersonernas sociala kontakter med andra har bidragit till att ytterligare respondenter har deltagit i undersökningen (Bryman 2018).
Snöbollsmetoden har varit en effektiv metod, då jag enbart har behövt vända mig till två grupper inom Anonyma narkomaner. Jag visste till en början att jag
strategiskt skulle kunna samla in all data från vuxna personer med ett tidigare missbruk genom respondenter från NA. Det som var mest problematiskt här var att hitta respondenter i självhjälpsgruppen som hade ADHD och ett tidigare missbruk. Men med kunskapen om att sambandet mellan ADHD och missbruk är så pass påtagligt, kändes det inte omöjligt att anträffa personer i den målgruppen. Som tidigare nämnts skriver Johnson & Richert (2017) att det finns ett påtagligt samband mellan ADHD och narkotikamissbruk. Det är mycket vanligt att en person som har diagnostiserats med ADHD utvecklar problematik inom alkohol- och narkotikaområdet (a.a.). Jag hittade lämpliga informanter ganska omgående genom att lyfta frågan, när jag kom tidigare till NA-möten eller stannade kvar efter att de var slut. Här delade jag ut informationsbrevet och gav ut min email och telefonnummer. Detta skedde flertalet gånger innan och efter mötena i två mötesgrupper. Snöbollsmetoden skedde naturligt genom att jag frågade den första respondenten om hen visste någon annan som kunde vara relevant för studiens ändamål. På det här sättet och genom att ställa frågan högt växte antalet
intresserade informanter. Det fanns dock vissa ramar och krav när det gällde att definiera målgruppen i urvalet. Målgruppen skulle bestå av både män och
kvinnor, då det fanns en idé om att urvalet skulle bli mer representativt och ge en mer samlad och tydligare bild av det valda forskningsområdet. Deltagarna skulle vara vuxna, ha någon form utav sysselsättning, samt ha varit totalt avhållsamma ifrån alla droger, inklusive alkohol under en längre tid. De sista kraven för urvalet har i efterhand upplevts som helt uppenbara men ändå viktiga att hålla fast vid. Tanken var att undvika färgade svar och störningar i undersökningen, något som eventuellt hade kunnat vara ett problem om respondenterna var nya i rollen som nykter, att de inte hade lämnat missbruket helt och hållet. Detta hade kunnat leda till en mer glamorös och skonande attityd gentemot missbrukslivet och specifika droger.
Datainsamling
Datainsamlingen har skett genom fyra intervjuer med vuxna personer som är diagnostiserade med ADHD och har ett tidigare narkotikamissbruk. Jag tog kontakt med informanterna för att höra mig för och låta dem bestämma lämpliga platser att mötas upp på. Det framkom olika påtänkta förslag på platser och tider då deltagarna kände sig bekväma att utföra intervjuerna. Lämpliga platser kunde tänkas vara före eller efter ett NA-möte i möteslokalen, på Helsingborgs
stadsbiblioteket i ett separat rum, på ett café eller i mitt eller deltagarens hem. Jag intervjuade vuxna män och kvinnor med ADHD som har varit nyktra och drogfria en tid. Respondenterna har en stabil nykterhet och har ordnade liv med arbeten eller sysselsättningar. Detta är individer som var återanpassade och starka nog att använda diagnosen och missbruket för att återge sina livsberättelser och förklara sina erfarenheter.
För att tillförsäkra att männen och kvinnorna förstår innebörden av
undersökningen och att de vet vad de samtycker till kommer jag att gå igenom följande; presentera mig själv och min undersökning för samtliga involverade, skicka ut informationsbrev och prata med personerna före eller efter NA-möten i möteslokalen. Jag kommer inte locka, leda eller påtvinga någon någonting utan låta dem som är intresserade visa sitt intresse genom att få mitt telefonnummer eller min email-adress. Detta görs för att de som är intresserade ska kunna återkomma med bekräftelse om de vill delta eller ej. Jag kommer vid ytterligare tillfällen säkerställa att de som är intresserade verkligen vet vad studien innebär.
När jag möter upp deltagarna för att utföra intervjuerna informerar jag att de när som helst kan avbryta intervjun. Innan intervjun inleds säkerställs personernas samtycke genom att de signerar en samtyckesblankett. Jag kommer att rekrytera personer som inte har en nära relation till varandra då jag vill förhindra att svaren blir färgade. Jag kommer inte heller på något sätt avslöja eller röja identiteten på dem som väljer att delta i undersökningen. Det är mycket viktigt att
respondenterna upplever trygghet och att de själva får välja lämplig plats och tid där de känner sig övertygade om att de verkligen vill delta i intervjun.
Som tidigare nämnts kommer jag att använda mig av semistrukturerade intervjuer som metod. Jag kommer att utgå från en intervjuguide med frågor som är indelade i olika teman (Bryman 2018). Jag vill, som Bryman (2018) poängterar, att
intervjun ska kunna röra sig i olika riktningar och att respondenterna ska ges möjligheter att besvara frågorna på sina egna sätt. Det går även bra att ställa följdfrågor som inte ingår i intervjuguiden men de ska ha anknytning till det som har sagts. (a.a.). Intervjuerna kommer att spelas in med diktafon och föras över på en dator med lösenord med urkopplat internet. Alla uppgifter som är känsliga kommer att raderas efter examinationen.
Analysgenomförande
Samtliga intervjuer har analyserats genom att gå igenom de transkriberade texterna, för att välja ut intressanta stycken ord och begrepp. Intervjuerna har benämnts med olika initialer, dock i sådan alfabetisk ordning där ingen förutom jag skulle kunna röja personens identitet. De mest centrala delarna har markerats och därefter har texterna ställts upp bredvid varandra för att se om det funnits likheter. När innehållet betraktades gick det att tyda gemensamma nämnare och olika fynd i materialet som sedan delades in i olika kategorier och teman.
Det transkriberade materialet har tematiserats och kategoriserats genom att markera textens intressanta stycken i olika färger. Detta gjordes som en grund för att lättare kunna sortera materialet senare. Intressanta meningar eller stycken som handlade om ADHD-diagnosen markerades med gul färg. De stycken och begrepp som innefattade material om olika emotioner, emotionella svårigheter,
känslorelaterade situationer, eller känsloladdade handlingar som påträffades i texten, markerades med röd färg. På så sätt blev det senare lättare, att med hjälp av analytic bracketing, ta reda på vad som egentligen sas och på vilket sätt respondenten resonerade fram svaren. Då kunde jag sortera materialet ytterligare och använda fler färger.
Som Rennstam & Wästerfors (2015) poängterar är analytic bracketing, eller analytisk parantessätting, den analysmetod jag har använt. Med hjälp av metoden kunde jag pendla mellan att utforska vad som skedde i materialet och hur
fenomenet skedde. Ett exempel är; ”Vad säger Jenny om negativa emotionella mönster?” eller ”På vilket sätt talar Hans om emotionell dränering?”. Med hjälp av analytisk parentessättning kunde jag växla mellan vad och hur för att få fram vad intervjupersonen talade om och på vilket sätt det sas. Metodens effektivitet grundar sig i att jag som forskare t.ex. sätter hur inom parantes och enbart
fokuserar på vad som sägs i materialet. På ett motsvarande sätt växlade jag senare till att fokusera på hur det sas, alltså på vilket sätt personerna pratade om något i materialet.
Detta bekräftas av Rennstam & Wästerfors (2015) som menar att det i regel är vad-frågorna som studerar fenomenets karaktär och förutsättningar. Medan hur-frågorna fokuserar på hur fenomenet skapas, görs eller återskapas (a.a.). Exempel på frågeställningar inom hur-området är ”På vilka sätt pratar personer med ADHD och ett tidigare missbruk om emotioner?”, ”Vilket språkbruk använder dem kring emotioner?”, samt ”Hur beskrivs sociala interaktioner med andra?”. När det gäller vad-frågor kan det röra sig om frågor som t.ex. ”Vilka emotioner talar personen om, vad finns det i omgivningen som kan kopplas till stämpling och
utanförskap?”.
Rennstam & Wästerfors (2015) beskriver ett annat tillvägagångssätt när det gäller analys. Det är en metod där forskaren läser av materialet och hittar specifika ”fynd”. Med hjälp av tidigare kunskaper kring olika teorier kan forskaren tyda hur vissa stycken eller delar av materialet kan appliceras i en teori (a.a.). I min studie användes även den metoden. Metoden var till fördel vid den tidpunkt då jag hade fått klarhet i vilka teorier och teoretiska utgångspunkter som skulle användas. När teorierna valdes ut studerades de samtidigt som jag skrev i teoriavsnittet. När jag sedan läste av mitt material blev det enklare att hitta fynd kring centrala
emotioner, känslomönster, stämpling samt fynd kopplat till emotionell dränering.
Bryman (2018) beskriver kodning som ett sätt att organisera, etikettera och sammanställa kvalitativt material. Det är vanligt att kodningen sker på nytt vid kvalitativa analyser. När detta gjorts skapas olika variabler eller indikatorer som är tänkbara att applicera i utvalda begrepp inom en viss teori. På så sätt utgör begreppen grunden för teorin. Två eller fler begrepp kan sedan delas in i olika kategorier (a.a.). Med hjälp av analytisk parentessättning har jag fått klarhet i vad som berättas och hur det berättas om i materialet. Detta har varit till stor hjälp för att kunna skapa teman och kategorier. Effekten kring analysmetoden kan
beskrivas som att jag tog på mig nya glasögon där jag i bakgrunden hade ett mantra, likt frågeställningar. ”Vad berättar intervjupersonen, vad är det jag läser i det transkriberade materialet?”.
Det blev enklare att sortera och dela in begrepp i olika kategorier. Kategorierna var väldigt omfattande med benämningar som ”ADHD och symtom”, ”Missbruk”, ”emotioner”, ”emotionella svårigheter”. Det gick även att se hur
intervjupersonerna valde att formulera sina svar och på vilka sätt de talade om t.ex. emotioner. ADHD-symtom och emotioner var de kategorier som
genomsyrade den större delen av materialet.
Etiska överväganden
Etiken kan ses som en typ av riktlinjer för att hjälpa forskaren att reflektera kring de angelägenheter som bidrar till hens handlingar. De etiska riktlinjerna talar om hur vi bör handla för att göra rätt istället för fel. Etiken kan även betraktas likt en praktisk metodik för hur vi förhåller oss till och behandlar andra människor (Kalman & Lövgren, 2019). Det finns vissa etiska konflikter som kan uppstå när individens behov ställs mot samhällets förväntningar, krav och prioriteringar. I den här studien kan det kan handla om att personer med ADHD och ett tidigare missbruk har ett behov av stöd eller insatser som krockar med kommunens ekonomiska intressen. Exempel på etiska konflikter är när kommunen prioriterar ekonomisk sparsamhet framför missbruksvård, behandlingsformer samt utredning och diagnostisering.
Bryman (2018) skriver att universalism är en etisk ståndpunkt som innebär att forskaren aldrig bryter mot en etisk regel. Här försummas allt det som går emot etiska regler. En sådan överträdelse tenderar att skada samhällsforskningen. Tyvärr förekommer sådana överträdelser väldigt ofta inom forskningen, då deltagarna i studien inte får alla detaljer kring undersökningen (a.a.). I
undersökningen har universalism eftersträvats till fullo. I rollen som intervjuare har jag varit mån om att inta en ståndpunkt där jag varken är förmer
intervjupersonerna eller där jag underkastar mig dem.
Enligt Vetenskapsrådet (2019) befinner sig aldrig forskningsetiken i en statisk position, den förändras i takt med att det vetenskapliga samhället förändras. Det bildas nya principer och gamla omformuleras, tas bort eller tillämpas på ett nytt sätt (a.a.). Jag har följt de principer och riktlinjer som Vetenskapsrådet (2019) framhäver angående god forskningssed. (a.a.). När det gäller personer med ADHD och ett tidigare missbruk är det viktigt att ta hänsyn till att det är en utsatt grupp. Det var viktigt att bibehålla en struktur med öppna frågor i intervjuguiden för att inte forcera respondenterna att prata om något de inte ville ta upp. Jag undvek således ”trubbiga mätinstrument”, dvs kränkande, riktande och otydliga frågeställningar. Det bör läggas extra stor vikt på att tillförsäkra respondentens anonymitet. Känsliga personuppgifter och uppgifter kring respondenternas förflutna skall absolut inte avslöjas.
Sådana känsliga faktorer och uppgifter speglades i etikprövningen, som skulle godkännas innan jag kunde påbörja undersökningen (se bilaga 1). I utlåtandet från etikrådet gjordes en bedömning av uppsatsens frågeställningar och
undersökningsmetod. I bedömningen klargjorde rådet att uppsatsen inkluderar känsliga personuppgifter gällande hälsa. En tydlig rekommendation var att inhämta ett medgivande på förhand från verksamhetsansvarig i Anonyma
narkomaner (se bilaga 2). Detta var för att jag skulle få påbörja rekryteringen och för att undvika att störa strukturen i NA grupperna. Medgivandet skedde genom att ansvariga från två NA grupper signerade och gav godkännande för mig att genomföra undersökningen i respektive verksamhet.
Ytterligare ett krav från etikrådet var att jag som forskare inte skulle delta vid hela NA-möten utan enbart delta i inledningen av mötet. Detta var för att undvika att påverka mötets innehåll. Jag följde detta genom att jag infann mig i mötets lokaler tidigare. När medlemmarna dök upp presenterade jag mig och beskrev hur
undersökningen skulle äga rum. Därefter frågade jag om någon var intresserad av att delta i undersökningen. Detta gjordes i två grupper vid olika tillfällen. De som var intresserade fick mitt nummer och blev ombedda att fundera vidare och höra av sig. Jag delade även ut nödvändig skriftlig information i form av
informationsbrev och samtyckesbrev innan intervjuerna påbörjades.
Nämnvärt är att efter etikrådet hade granskat min ansökan hade jag och
föredragande ledamot, Claes Andersson, vidare kontakt angående de ändringar som skulle revideras. Där var det fokus på informationsbrevets utformning. Den reviderade versionen skickades sedan till Claes som gav några konkreta förslag på hur informationsbrevet kunde förtydligas. Jag gjorde de sista ändringarna och därefter gav etikrådet sitt fortsatta godkännande till rekrytering av
Etiska principer
Jag har även följt övriga principer och riktlinjer som Vetenskapsrådet (2019) skriver om angående etik i forskningen. Det finns här fyra centrala principer som är tänkta att ge forskaren vägledning i de intellektuella, praktiska och de etiska dilemman som ofta uppstår inom forskningen. Det är tillförlitlighet, ärlighet, respekt och ansvar. Med tillförlitlighet menar man att bibehålla en god kvalitet i den forskning som bedrivs. Tillförlitligheten yttrar sig genom uppsatsens olika avsnitt, bl.a. i metodavsnittet och analysavsnittet. Ärlighet handlar om att vara ärlig genom hela utvecklandet, genomförandet samt granskning av forskningen. Forskningen skall bedrivas på ett rättvist, öppet, fullständigt och objektivt sätt. När det gäller respekt syftar den principen till att visa hänsyn till
forskningsdeltagare, till samhället, miljö, kulturarv och ekosystem.
Ansvarsprincipen innebär att jag som forskare har ett ansvar för publicering, ansvar för tillsyn med vidare konsekvenser (a.a.).
Utöver dessa principer beskriver Bryman (2018) fyra huvudkrav som forskaren ska förhålla sig till vid undersökningarna. Det är först informationskravet, som handlar om att forskaren skall informera deltagarna om syftet med
undersökningen. Det ska enligt informationskravet även framgå att allt deltagande är frivilligt, vilket jag även förtydligade i informationsbrevet (se bilaga 3). Det andra är samtyckeskravet och innebär att deltagarna alltid har rätten att själva bestämma över medverkan och kan avsluta undersökningen när helst de önskar. När det gäller minderåriga deltagare är huvudregeln att föräldrarna eller
vårdnadshavare måste ge sitt godkännande för att de unga ska få medverka. Det tredje är nyttjandekravet och betonar att alla de uppgifter som existerar kring en deltagare, endast får användas i syfte för forskningens ändamål. Det sista är konfidentialitetskravet och innebär att alla uppgifterna kring deltagarna skall vara konfidentiella (a.a.). Personer med ADHD och ett tidigare missbruk är en utsatt grupp. Det har varit viktigt att formulera intervjufrågor som inte på något sätt är kränkande, otydliga, eller trubbiga.
GDPR
Dataskyddsförordningen The Generael Data Protection Regulation, (GDPR) är ett exempel på en förändring som uppstått i takt med forskarsamhällets dynamiska position. Malmö Universitet (2020) följer GDPR och därav har universitetet ett ansvar för all behandling av personuppgifter inom lärosätet (a.a.). Detta var något som berörde min undersökning, då den innefattade känsliga personuppgifter om personer med ADHD och ett tidigare missbruk. Därav var jag tvungen att registrera uppgifterna i universitetets Dataskyddsförordningsregister. I
behandlingen uppgav jag syftet med undersökningen, kategorier av registrerade uppgifter kring ålder, kön, diagnos, e.tc, tekniska- samt administrativa
skyddsåtgärder (a.a.).
RESULTAT
I det här avsnittet presenterar jag det sammanställda empiriska materialet från de semistrukturerade intervjuerna. Detta görs genom att analysera utvalda citat samt analysera det färdiga materialet som är kodat och sorterat innehåll. När det analysarbetet var avslutat upptäckte jag olika kategorier som jag kommer att redovisa grundligt. Det som var framträdande i empirin och som genomsyrade materialet var emotionella mönster, känsloreglering, stämpling och utanförskap,
emotionell dränering samt. De olika kategorierna analyserades sedan vidare med utvalda teorier samt med hjälp utav teoretiska resonemang i tidigare forskning. Strukturen i det här avsnittet har sin grund i uppsatsens frågeställningar.
Emotionella dilemman, känsloreglering och emotionella mönster
I den här delen görs en kort sammanfattning kring upplevda symtom och emotioner för ADHD. Därefter kommer känsloreglering och känslomässiga mönster att behandlas samt hur olika emotioner reglerar- samt överlappar
varandra. Känsloreglering kan kort beskrivas likt en individs förmåga att anpassa sina emotioner till olika situationer (Shaw, 2014). Emotionella mönster handlar om hur en persons upplevda emotioner bidrar till nya emotioner. Det blir en reaktion från den första emotionen och utifrån den reaktionen uppstår en ny emotion (Tomkins, 1991).
Det går sammantaget att se att Claes, Anna, Jenny och Elin upplevde sig som hyperaktiva när de var barn, samt att de krävde konstant uppmärksamhet. De upplevde även att de kunde bli ”väldigt störiga” om de inte fick den
uppmärksamheten. Något som även genomsyrar ett liv med ADHD, och som flera nämner är att det inte existerar någon gråzon. Det är antingen svart eller vitt, allt eller inget när det gäller handlingar, tankar, emotioner och livet i övrigt. Många beskriver att de i ett tidigt skede av livet ofta begick handlingar utan att tänka efter. Det var lätt att gå in i saker och förstora dem.
Som nämnts i tidigare forskning poängterar Socialstyrelsen (2019b) att ADHD-diagnosen ofta bidrar till emotionella svårigheter. Detta kan yttra sig i att personen har svårigheter med att reglera sina känslouttryck. Det finns en ökad risk för förstärkta emotioner av ensamhet, skuld, skam, ångest, nedsatt självkänsla och stress (a.a.). Socialstyrelsens riktlinjer har stöd i Reimherrs m.fl. (2015) forskning kring ADHD och emotionell reglering. Den forskningen beskriver vikten av att lyfta fram känslomässiga symtom vid ADHD. Trots det finns det inte något accepterat system för att inkludera den emotionella delen som kriterium vid diagnostisering av ADHD (a.a.).
Detta är något som Shaw (2014) bekräftar och menar att känsloreglering innebär en persons förmåga att justera sitt emotionella tillstånd för att bibehålla ett adaptivt beteende (a.a.). Ett adaptivt beteende är ett beteende där individen kan anpassa sig till den rådande miljön och omgivningen. Claes som är runt 45 år belyser att det alltid funnits svårigheter med att anpassa sina känsloregleringar under skoltiden och även i vuxen ålder:
Ofta så, om vi hade t.ex. skolprov och så började provet, så när frågorna, eftersom jag var så snabb. Jag läste så snabbt men ändå fattade jag så lite av det jag läste. Bara för att jag var så stressad, va. Det blev liksom slarvfel på allt. Då föddes det en sån här jättefrustration, alltså så att jag blev arg va, men så vände jag ju det till att jag blev clownaktig, högljudd och bråkig va. Alltså det som är starkt där alltså är att jag hela tiden, alla dom här känslorna då att jag inte förstår riktigt, går rakt in i att jag blir utåtagerande. Alltså hela tiden
WOWOWO! Alltså skämtig, ”Här är jag!”. Och det är nog de största grejerna, sen var jag rödhårig som barn så jag syntes och hördes överallt. Jag kunde ju också gå in i en
depression när jag kände att ”fan, ingenting funkar” och så blev det väldigt svart. Det har alltid varit allt eller inget. 100 knyck eller ingenting alls, så har jag sagt ”Nej det här vill jag inte” och så har jag gett upp många grejer för att jag inte har vågat att testa det för att ”äh, jag kommer ändå inte att fortsätta med det här, då slutar jag”. Å det ger ju en
värdelösemotion och det här med att fan jag duger inte och skuld och skam. I många perioder har jag varit jätteledsen. (Claes, 2020).
Anna som är runt 35 år vittnar om liknande upplevelser med emotionella svårigheter i förhållande till sin diagnos. Det finns ett emotionellt mönster där skam, ilska och rädsla samspelar och utlöser varandra. Just emotionen av ilska beskrivs som nästintill okontrollerbar. Skammen gör sig till känna i de situationer då Anna känner sig uttittad. Detta bekräftas av Wettergren (2013) som skriver om inlärning av emotioner och uttrycksregler för emotioner. Wettergren menar att alla människor har ett emotionellt baserat behov av att bli sedda, bekräftade och erkända av andra (a.a.). Anna beskriver hur interaktioner med andra ledde till att hon blev bekräftad som en ”annorlunda” och konstig person. Detta utlöste även hennes känslomässiga mönster:
Och då att vara aggressiv och då eftersom jag är kvinna också, så drog det ju igång allt runt omkring i händelser. Vilket gjorde allting ännu värre för då kände jag mig uttittad också. Och då drog jag ju igång på den känslan också, många känslor och så blev jag arg, så skämdes jag. Så blev jag arg för det och så blev jag kanske rädd samtidigt. Och då blev jag ännu mer arg. Vad som skrämde mig jättemycket då, alltså just eftersom jag blev så ilsk, det var att eh, saker som jag hade ställt till med så innan. Helst plötsligt hann jag tänka, alltså reflektera över vad jag tänkte och då blev jag jätterädd för mig själv. För att jag hade ihjäl människor i mitt sinne. Det var därför den här ilskna. Och sen adrenalinet på det där jag bara ”Din dumme jävel, jag ska!” du vet, och först blev jag helt sån, shit vad är det jag tänker. Det här är ju inte sunt för fem jävla öre. (Anna, 2020).
Här beskriver Anna ett känslomässigt mönster där ilska, skam och rädslor utlöser varandra. Hon pratar även om sina reflektioner kring de egna tankarna och förhållningssättet till andra människor. Aggressioner och ilska var framträdande emotioner i hennes tankar om andra och i hennes sinne. Enligt Tomkins (1991) uppfyller emotioner en flexibel funktion som bidrar till ett komplext samspel som skapar olika emotionella mönster hos en person. Därav blir personen medveten om sina emotioner på olika sätt beroende på personens erfarenheter (a.a.).
Detta kan kopplas till ett socialpedagogiskt perspektiv, då individens medvetenhet om sina emotioner hänger ihop med lärande och identitetsutveckling.
Socialpedagogiken fokuserar på en individs läroprocesser, där hen utvecklar sociala gemenskaper som i sin tur ska främja delaktighet (Cederlund & Berglund, 2014).
När det gäller Anna så finns likheter mellan olika emotionella mönster i förhållande till hennes erfarenheter och upplevelser. I det första citatet nämner Claes att inre stress ledde till svårigheter i skolan. Stressen övergick till ilska som förkläddes i sarkasm, när han övergick till ett mer ”clownaktigt” beteende och blev skämtsam i stället för att bli arg. Detta kan kopplas till Tomkins resonemang om personens olika känslomönster i affektsystemet. Affektsystemet består av en uppsättning emotioner, där rädsla, glädje, sorg och förvåning tillhör några av de mest centrala. Både Claes och Anna beskriver sina egna affektsystem på ett liknande sätt och hur emotionerna samspelar och fyller olika funktioner. Även i citatet från Anna går det att hitta gemensamma drag till Tomkins beskrivningar av emotionella mönster. Hon beskriver flexibiliteten i känslolivet där aggressivitet och ilska mynnar ut i skam och rädslor som senare omvandlas till ilska igen. Det socialpedagogiska grundperspektivet gör sig till känna då intervjupersonerna pratar indirekt om sina processer med identitetsutveckling och lärande. Genom att återberätta sina berättelser och att kunna sätta ord på sina emotioner, kan detta betraktas som att Claes och Anna är i en slags läroprocess. Språket de använde när de talade om sina tidigare liv manifesterade deras framgångar med
Ett annat påtagligt känslomönster som beskrivs av Claes är den tidiga rädslan för att testa nya saker. Just den rädslan har hängt med och bidragit till att han har uppoffrat drömmar och nya möjligheter i livet. Claes inställning med att ”Det vill jag inte” utvecklade i sin tur en värdelöshetkänsla som senare ledde till skuld och skam. Claes menar även att känslomönstret har bidragit till ett utanförskap och har lett till att han inte förmådde att uppfylla kraven inom skolkontexten. Detta talar, enligt Havnesköld & Mothander (2009), emot Tomkins teori. Tomkins menar i stället att flexibilitet i känslolivet bidrar till att en individ kan anpassa sig till den omgivande miljön (a.a.). Claes beskriver att flexibilitet i emotionerna ledde till ett utanförskap snarare än att han anpassade sig till skolmiljön.
Claes och Anna beskriver sina upplevelser och erfarenheter på ett särskilt sätt som om det inträffade i förgången tid. Under intervjun identifierade dem vad det var som hände på ett detaljerat och begåvat sätt. Just att det finns en medvetenhet kring att det föddes en frustration på grund av motgångar i skolan. Och vetskapen om att frustrationen lindades in i sarkasm kan ses som en utvecklad intelligens och självkännedom. Därmed har intervjupersonerna i dagsläget fått en större medvetenhet angående de emotioner och känslomönster som nämns, delvis på grund av alla livserfarenheter. Detta stämmer överens med Tomkins (1991) syn på att emotioner är fenomen som personen blir medveten om när de lyfts fram i ljuset. Detta görs på olika sätt beroende på vilka erfarenheter hen har (a.a.). Intervjupersonen har med tiden fått flera verktyg och nya strategier för att hantera sina emotionella problem i förhållande till ADHD.
Vidare poängterar Tomkins (1991) att de känslomässiga mönster som bildas i en person kan förändras och förbättras för att ge personen ett mer stabilt liv samt en bättre tillvaro (a.a.). Samtliga av intervjupersonerna pratar om en förgången tidsepok där vissa emotioner upplevdes förstärkta och svåra att hantera. Men att det är annorlunda i dagsläget med nya erfarenheter och beprövade verktyg under livets gång för att hantera ADHD:n och problematiska emotioner. Utifrån empirin går det att tyda likheter kring det resonemang som Socialstyrelsen (2019b)
framför med ökade risker för förstärkta emotioner för personer med ADHD.
Avvikande identitet, stämpling och utanförskap
I den här delen presenterar jag personernas upplevda emotioner i förhållande till stämpling och utanförskap. Jenny beskriver hur hennes ilska kunde förknippas med konflikter, skam och ensamhet. Detta ledde i sin tur till stämpling och utanförskap. Hennes affekter och handlande utifrån emotionerna gjorde att andra människor bedömde henne men även att hon själv ställde sig utanför.
Johansson & Lalander (2013) skriver att den avvikande identiteten inte uppstår självmant utan blir till i en social kontext. Den som har en avvikande identitet övertar andra människors projicerade emotioner och perspektiv på sig själv. Detta sker stegvis och över tid. Det är alltså i sociala möten med andra som
stämplingsprocessen alstras och fortskrider. Det kan vara möten med t.ex. släktingar, vänner, företrädare, auktoriteter eller ordningsmakthavare i stort, som stämplingen blir till (a.a.). Jenny beskriver hur sociala interaktioner med andra bidrog till en erfarenhet av att vara i en avvikande identitet:
Jag gick emot lärare, regler, och satte mig upp mot de flesta liksom. Ehm. Kom i konflikt med läraren och så. Och det blev också att jag hamnade lite utanför även om jag blev inte mobbad, men jag blev utanför för jag stack ut. Jag var inte den här innetjejen utan jag följde aldrig en särskild umgängeskrets eller popularitet, alltså vad dem andra gjorde. Jag hade
