• No results found

ATTITYDER AV BETYDELSE EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS OCH NYEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ATTITYDER TILL ÄLDRE

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "ATTITYDER AV BETYDELSE EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS OCH NYEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ATTITYDER TILL ÄLDRE"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2013

ATTITYDER AV BETYDELSE

EN LITTERATURSTUDIE OM

SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS OCH

NYEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS

ATTITYDER TILL ÄLDRE

PAMELA HOLGERSSON

MIA KOLAK

(2)

1

ATTITYDER AV BETYDELSE

EN LITTERATURSTUDIE OM

SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS OCH

NYEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS

ATTITYDER TILL ÄLDRE

PAMELA HOLGERSSON

MIA KOLAK

Holgersson, P & Kolak, M. Attityder av betydelse. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2013.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige ökar. Det finns en tendens i dagens samhälle

att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av sin ålder.

Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters

och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem.

Metod: En litteraturstudie har utförts där tolv artiklar från tio olika länder har

granskats.

Resultat: Sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder

till äldre påverkas av: genus, ålder, utbildning, stöd under klinisk träning, tidigare erfarenhet och intresse av att arbeta med äldre.

Konklusion: Ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, kan behöva utvecklas och

attityder till äldre behöver diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att belysa, förändra alternativt förbättra attityder mot äldre. Studenternas attityder kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av

sjuksköterskeutbildningen.

(3)

2

ATTITUDES OF

IMPORTANCE

A LITERATURE REVIEW ON NURSING

STUDENTS AND NEWLY REGISTERED

NURSES’ ATTITUDES TOWARDS ELDERLY

PAMELA HOLGERSSON

MIA KOLAK

Holgersson, P & Kolak, M. Attitudes of importance. A literature review on nursing students and newly registered nurses’ attitudes towards elderly. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2013.

Background: The number of elderly in Sweden is increasing. There is a tendency

in modern society to generalize and consider older people as a homogeneous group rather than as individuals. This in turn can lead to negative attitudes towards older people. A collective name for the negative attitudes is the concept of ageism and that includes the fact that older people may be treated with no respect because of their age.

Purpose: The aim is to examine the factors that affect nursing students and newly

graduated nurses’ attitudes to older patients and to work with them.

Method: A literature review has been conducted in which twelve articles from ten

different countries have been reviewed.

Results: Nursing students and newly registered nurses’ attitudes towards older

people is affected by: gender, age, education, support during clinical training, previous experience and interest in working with older people.

Conclusion: Ageing, physiological and pathological, maybe needs to be

developed and attitudes towards older people maybe needs to be discussed during nursing education in an attempt to elucidate, modify or improve attitudes towards older people. Students’ attitudes can tentatively be followed up with a study at the beginning and at the end of nursing education.

(4)

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

BAKGRUND 4

Sjuksköterskan och patienten 4

SYFTE 6 Definitioner 6 METOD 6 Inklusionskriterier 6 Databassökning 7 Artikelgranskning 7 Dataanalys 8 RESULTAT 8 Genus 8 Ålder 9 Utbildning 9

Stöd under klinisk träning 9

Tidigare erfarenhet 9

Intresset för att arbeta med äldre människor 10

DISKUSSION 10

Metoddiskussion 10

Resultatdiskussion 13

Ekonomi 13

Etnicitet,kultur och religion 14

Genus 15

Ålder och erfarenhet 15

Klinisk färdighet 16 Utbildning 17 KONKLUSION 18 REFERENSLISTA 19 BILAGOR 22 BILAGA 1 23 BILAGA 2 24 BILAGA 3 25 BILAGA 4 27

(5)

4

BAKGRUND

Antalet äldre ökar i dagens Sverige. Detta beror på att människan idag lever längre än förr. Det visar en prognos utförd av Statistiska central byrån (SCB) som prestenteras på Regeringens hemsida (2005). Den beskriver att närmare 17 % av dagens befolkning är 65 år och äldre. Fram till år 2020 räknar SCB med en ökning från ca 1,5 miljoner till ca 1,9 miljoner personer som är 65 år och äldre

(a a). Det finns en tendens i dagens samhälle att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre personer. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av deras ålder (Andersson 2008; Erlingsson m fl 2006). Ålderism kan i sig uppfattas som en form av övergrepp på individen och kan bero på rädsla för sitt eget åldrande. En annan anledning till ålderism grundar sig i en ekonomisk aspekt (Erlingsson m fl, 2006).Ett exempel är att äldre människor nyttjar sjukvården oftare och besväras av kroniska

sjukdomar i större utsträckning än den yngre befolkningen (Andersson, 2008). Behovet av sjukvård ökar med åren. Det finns outtalade och uttalade åldersgränser för behandling och i vilken utsträckning den äldre patienten remitteras vidare eller behandlas inom vården (a a). I utredningen Vårdens svåra val (SOU 1995:5) står det att prioriteringar av patienter i en produktiv ålder, framför till exempel pensionärer, är mer lönsamma för samhället. Denna form av prioritering strider mot vårdens etiska principer. Människovärdesprincipen, som står överst bland vårdens grundläggande principer, säger att alla människor har samma värde och lika rätt till vård oavsett kön, utbildning, ålder, social och ekonomisk ställning i samhället (a a). Det finns inte någon specifik lag om åldersdiskriminering inom hälso- och sjukvården (Andersson, 2008). Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 2§a, säger att vården ska bygga på respekt för patientens integritet och

självbestämmande samt tillgodose behovet av trygghet. Vården ska även främja god kontakt mellan patient och sjukvårdspersonal (a a).

Den äldre patienten finns idag på de flesta vårdenheter (Rundgren & Larsson, 2010). Vårdaren som möter den äldre patienten är i många fall jämnårig med barnbarn eller yngre anhöriga till patienten. Detta kan i förlängningen inte bara påverka vården genom språkliga svårigheter generationerna emellan utan även genom förändringar i den vårdande miljön som direkt kan påverka den äldre patientens förmåga till rehabilitering. Den äldre patienten kan lida av brist på social kontakt, gemenskap och psykisk stimulans. I många fall är det

vårdpersonalen som tillför en stimulerande och social omväxling i den annars så enformiga vardagen. Att åtgärda bristen på nära relationer är vida känd som minst lika viktig och angelägen som medicinsk vård. Eftersom den äldre patienten i de flesta möten med vårdpersonal av olika anledningar befinner sig i underläge är det framförallt upp till vårdpersonalen att ta initiativet till en social kontakt. För att som personal förmå inleda kontakten i mötet krävs inte bara ett urval av sociala metoder utan framförallt handlar det om vikten av människosyn. Vårdpersonalen måste se patienten som en människa med ett värde och en identitet (a a).

Sjuksköterskan och patienten

Enligt ICN´s etiska koder (2008) ska omvårdnad inte begränsas av till exempel ålder, sjukdom och social status. Sjuksköterskan ska i sin yrkesroll skapa en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar, vanor och tro respekteras.

(6)

5 Omvårdnad definieras som en vetenskap innehållande förebyggande,

rehabiliterande, vårdande och stödjande åtgärder (Malmö Högskolas definition, 2012). Inom disciplinen för sjuksköterskor ses det som grundläggande att

omvårdnad sker på personnivå där varje unik individ bemöts utifrån dennes egna förutsättningar. Behovet av omvårdnad finns i en människas liv från den dagen hon föds till den dagen då döden står för dörren. Det är sjuksköterskans arbete att se till att den vård som erbjuds grundar sig i kunskaper om fysisk och psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och långvarig sjukdom samt hur dessa kan lindras och underlättas (a a).

Sjuksköterskans professionella utveckling delas in i fem olika stadier (Benner, 1984). Det första stadiet är novis. Stadiet beskriver att nyexaminerade

sjuksköterskor, på grund av bristande erfarenhet, har lätt för att fastna i det praktiska, kliniska och teknologiska arbetet och därigenom tappar helhetsbilden av mötet med patienten. Stadie två kallas avancerad nybörjare. Som avancerad nybörjare kan sjuksköterskan lättare tolka patientens behov och utifrån frågor få patienten att berätta vad den behöver. Stadie tre kallas för den kompetenta sjuksköterskan. Efter två till tre år i yrket har sjuksköterskan erhållit så pass mycket erfarenhet att hon kan se och planera sitt eget agerande i förhållande till patienten och se vilken skillnad det gör. Stadie fyra är den kunniga sjuksköterskan som förstår och ser en situation i sin helhet och kan snabbt se vad den kan leda till. Det femte och sista stadiet är experten. Här kan sjuksköterskan snabbt bedöma en situation utifrån erfarenhet, kunskap och intuition. Hon kan inte alltid förklara hur hon vet att det är rätt beslut; det blir bara rätt i alla fall. Hon är trygg i rollen och vilar i den (a a).

Eriksson (1987) frågar sig om vårdandets konst och ursprungliga idé glömts bort. Människan som vårdas befaras ha ersatts av ett objekt, vilket anses bero på den ensidigt teknologiska utvecklingen idag. Den humanistiska aspekten av vårdandet tycks försvinna bakom medicinsk vetenskap och professionens starka vilja att utforska olikheter. Koncentrationen borde istället finnas på helheten (a a). Sjuksköterskan begränsas i sin yrkesroll av kultur på arbetsplatsen, sin

personlighet och tidsbrist (Florin m fl, 2005). Avgörande för vårdresultatet är om och i så fall hur patienten uttryckt sina upplevelser och känslor i mötet med sjuksköterskan. Vårdpersonal på äldreboende har ofta en tendens att ta upp arbetsrelaterade ämnen i sin kommunikation med vårdtagare vilket bidrar till en mer opersonlig relation (Williams m fl, 2005). Kommunikationen och relationen mellan sjuksköterskan och patienten blir således ytlig (a a). Sjuksköterskan och patienten har dessutom olika uppfattningar om vad som är problem och brister i mötet dem emellan. Totalt 305 fall av problem och brister identifierades där både sjuksköterskans och patientens uppfattningar undersöktes (Florin m fl, 2005). Endast 27 % av dessa problem och brister upplevdes vara lika allvarliga för båda parter. I 46 % av fallen angav sjuksköterskan dessutom en lägre grad avseende problemets allvar än patienten. Resultatet redovisar att sjuksköterskan i 47 % av fallen inte ens identifierat samma problem och brister som patienten upplevt (a a). Dagens befolkning präglas av bland annat media och samhällets struktur i

skapandet av stereotypa åsikter och attityder gentemot den äldre befolkningen (Äldrepolitik för framtiden, 2003). Etableringen av attityderna sker omedvetet och ifrågasätts aldrig på allvar. Attitydernas styrka tenderar inte att avta även om exempel eller argument presenteras som tyder på att dessa är felaktiga. Dessa

(7)

6 negativa attityder och åsikter kan komma att skada en människas självkänsla, självständighet och hälsa (a a).

I dagens allt mer hektiska vårdmiljö kan äldre patienter i behov av omvårdnad lätt hamna i en utsatt position och kvaliteten på interaktionen mellan vårdaren och patienten hotas. Tillsammans med etablerade attityder kan detta bidra till problematik inom sjukvården. Genom personliga erfarenheter av äldre anhöriga och arbete med äldre har författarna stött på olika attityder. Detta inspirerade grunden till litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Författarna känner ett stort engagemang för ämnet som blivande sjuksköterskor, anhöriga och medmänniskor.

SYFTE

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem.

Definitioner

Ålderism är ett begrepp som Lars Andersson (2008, s 12) definierar som ”/…/ fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från

en människas ålder och som kan leda till diskriminering.” Begreppet attityd har, enligt Nationalencyklopedin (2012), använts inom

socialpsykologi samt andra vetenskaper sedan tidigt 1900-tal. Vanligen uttrycks attityd inom socialpsykologin som en inställning införskaffad genom erfarenhet som uttrycker en åsikt om att vara för eller emot något.

METOD

Författarna har valt att göra en allmän litteraturstudie som besvaras med både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Artikelsökningar har utförts efter

hänvisningar i Evidensbaserad Omvårdnad (Willman m fl, 2011). Litteratur relaterad till valt uppsatsämne har sökts och bearbetats (Andersson 2008; Benner 1984; Eriksson 1987; Rundgren & Larsson 2010). Metodlitteratur har bearbetats i syfte att erhålla fördjupad kunskap om metodprocess och artikelgranskning (Backman 2008; Friberg 2006; Papastavrou m fl 2010; Polit & Beck 2010; Willman m fl 2011).

Inklusionskriterier

Inklusionskriterier för artiklarna är att de rapporterar om en studie där

sjuksköterskestudenter och nyexaminerade sjuksköterskor deltar. Artiklarna ska vara publicerade i en vetenskaplig tidskrift på engelska och vara peer-reviewed. Inga begränsningar gjordes för typ av studie eller årtal för publicering.

Artikelsökningar har bland annat utgått ifrån begreppet nurses. Som MeSH-term och TOPICAL-term innefattar begreppet registrerade sjuksköterskor och annan vårdpersonal, till exempel undersköterskor. Författarna av studien blev varse detta under pågående artikelsökningar och beslutade gemensamt att behålla sökformen.

(8)

7 Andra begrepp som genomsyrat artikelsökningar var ageism, attitudes och

students.

Databassökning

Sökning planerades ske i databaserna PubMed, Cinahl, och Inter Nurse. En lista med sökord, att använda som mall, upprättades av författarna tillsammans. Aktuella ord kontrollerades sedan med Karolinska Institutets hemsida (2012) för matchning med MeSH-termer samt i Cinahl´s databas för ämnesord (TOPICAL) thesaurus (Willman m fl, 2011). Eftersom alla ord inte kunde matchas beslutade författarna att även fritextord kunde inkluderas i sökningarna. De första

artikelsökningarna bestod till stor del av fritextord sammasatta med den Booleska sökoperatorn AND (Willman m fl, 2011). Sökningarna utfördes enskilt för att uppnå ett så brett sökfält som möjligt. Databasen Inter Nurse uteslöts på grund av att inga vetenskapliga artiklar påträffades.

Artiklar med en titel som ansågs aktuell i förhållande till studiens syfte granskades vidare genom att artikelns abstrakt lästes igenom. Aktuella artiklar

sammanställdes enskilt och dem förmedlades sinsemellan. Aktuella abstrakt granskades således av båda författarna. Beslut fattades gemensamt huruvida en artikel skulle inkluderas eller exkluderas. Författarna upplevde att de

inklusionskriterier avseende ålder på deltagare samt ålder på publikationerna som upprättats under de första sökningarna begränsade urvalet för hårt. Diskussion kring problemet resulterade i att syfte och inklusionskriterier omformulerades. Totalt tre artiklar ifrån de första artikelsökningarna matchade det nya syftet (Bilaga 1). Sökningar i fritext utfördes därefter i PubMed och Cinahl

sammankopplade genom den Booleska sökoperatorn AND (Willman m fl, 2011). En av sökningarna i Cinahl innehöll orden nurses, students, attitudes och ageism och resulterade i 476 träffar (Bilaga 1). Samtliga titlar lästes igenom och de som matchade syftet granskades vidare. I denna sökning påträffades sju av de slutligen tolv utvalda artiklarna. Två av dessa visade sig vara dubbletter av de aktuella artiklar som redan tidigare valts ut.

Enligt Willman m fl (2011) bör en manuell sökning av artiklarnas referenslistor genomföras för att garantera att ingen forskning förbisetts. Den manuella

sökningen resulterade i att tre artiklar inkluderades (Bilaga 1). En sista väsentlig studie, publicerad år 2012 som författarna inte har lyckats finna i PubMed eller Cinahl, påträffades av en ren slump i databasen Google som användes när en annan artikel gömde sig. Artikeln beställdes igenom Malmö Högskolas bibliotek.

Artikelgranskning

Mallar som har valts för kvalitetsgranskning har modifierats för att på bästa sätt passa studiens syfte och material (Bilaga 2 och 3). Den kvantitativa

granskningsmallen har modifierats utifrån bilaga G i Evidensbaserad omvårdnad (Willman m fl, 2011). Frågor som gäller så kallade likvärdiga grupper,

randomisering, kliniska tester och blindning togs bort. Den kvalitativa

granskningsmallen har modifierats utifrån bilaga 5 från Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok (SBU, 2012). Mallen har fyllts ut med frågor avseende deltagarkarakteristika, bortfall samt inklusions- och exklusionskriterier. Båda mallarna kompletterades även med frågan om aktuell artikel är

(9)

8 Samtliga utvalda artiklar tilldelades ett nummer för att underlätta processen kring och arbetet med dessa. Kvalitetsgranskningen inleddes med att författarna på enskilt håll granskade två utvalda artiklar, en kvantitativ och en kvalitativ. Utförda granskningar jämfördes sedan sinsemellan. Eventuella tolkningsskillnader

uppenbarades och resonemang kring detta fördes. Momentet utfördes för att författarna önskade kontrollera att mallarna användes på liknande sätt och att granskningen resulterade i konsensus. Därefter granskades resterande artiklar enskilt.

Kvalitetsbedömning har i stort utgått ifrån de mallar granskningen genomförts med och huruvida artikelns syfte besvarar studiesyftet. Vid bedömning har stor vikt lagts på hur noggrant artikelns metod, urval och deltagare beskrivits samt i vilken grad den granskade artikelns studie skulle kunna återskapas. Detta har bidragit till att en artikel erhållit en hög eller medel kvalitet. Fyra artiklar ansågs hålla en hög vetenskaplig kvalitet och resterande åtta en medelhög kvalitet. En sammanfattning (matris) av utvalda artiklar har upprättats för att ge en överblick av dessa (Bilaga 4).

Dataanalys

Efter att utvalda artiklar granskats i sin helhet samt lästs upprepade gånger av båda författarna skrevs huvudfynd ner på enskilda lappar, en lapp för varje artikel. Aktuella huvudfynd var bland annat ålder, kön och tidigare erfarenheter. Lapparna fungerade som pusselbitar och artiklar med samma huvudfyndskategorier kunde matchas till ett och samma tema. När samtliga artiklar matchats med minst en annan artikel sammanställdes resultatet under sex olika teman. Enligt Polit & Beck (2010) börjar en studies innehållsanalys med sökandet efter kategorier eller teman. Ett tema är en abstrakt enhet som samlar olika enheter och ger dem en mening och identitet i förhållande till erfarenheter eller upplevelser. I sökandet efter teman är förhållandet mellan olika fakta det som är speciellt för varje studie och ofta leder till att förutfattade resultat, som skapats tidigt under processen, skrotas. När en innehållsanalys genomförs är det viktigt att aldrig glömma de unika relationerna mellan olika fakta som framkommer och som gör varje studie speciell. Teman kan därför inte skapas innan analysen genomförts. Det är viktigt att dessa teman identifieras och att de får växa fram under processens gång. Polit & Beck (2010) uppmärksammar att denna process inte är linjär och jämn. Det krävs ofta upprepningar av innehållet för att pusslet ska kunna läggas. I denna studie framkom det att attityder påverkas av faktorer som sammanfattats i sex olika teman. Dessa teman utkristalliserades igenom detta pussel.

RESULTAT

Litteraturstudiens resultat presenteras under sex teman. Dessa teman inkluderar faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade

sjuksköterskors attityder mot äldre.

Genus

Studenternas och de nyexaminerade sjuksköterskornas kön påverkade attityderna. Studien av Pan m fl (2009) presenterar kön som en signifikant faktor som

påverkade attityden gentemot äldre. Flertalet studieresultat visade på att kvinnor i genomsnitt hade en mer positiv attityd till äldre personer än män (Lambrinou m fl

(10)

9 2009; Slevin 1991; Söderhamn m fl 2001). Resultatet av studien som utförts av Hweidi & Al-Obeisat (2006) visar till skillnad ifrån övriga studier att män uttryckte en mer positiv attityd mot äldre än vad kvinnor gjorde. Hweidi & Al-Obeisat (2006) visade dessutom att studenternas ekonomiska status var en signifikant faktor i förhållande till attityder och kön.

Ålder

Flertalet studier visade att studenternas och de nyexaminerade sjuksköterskornas ålder var en signifikant faktor i förhållande till attityder gentemot äldre. Resultatet som redovisades av Söderhamn m fl (2001) visade att studenter yngre än 25 år hade mer negativa attityder än äldre studenter. I studien av Fussell m fl (2009) valde inga deltagare under 30 år att spendera sitt sista år i utbildningen inom äldrevård. Detta stöds av studien utförd av Jöhnemark m fl (2012) som

presenterade att studenter äldre än 31 år visade mer positiva attityder. Studien av Lambrinou m fl (2009) visade att äldre studenter, oavsett var under utbildningen de befann sig, hade signifikant mer positiva attityder gentemot äldre. Likaså beskrev Hweidi & Al-Obeisat (2006) att studenterna i takt med att de själva blivit äldre under utbildningen utvecklade mer positiva attityder. Studien av Haight m fl (1993) visade att ålder hade med attityder till äldre att göra. Studenterna i studien av Fussell m fl (2009) upplevde att faktorer som en högre ålder och mer

livserfarenhet var avgörande för att vilja jobba med äldre. De sade sig uppfatta att de äldre sjuksköterskorna inte verkade ha något emot att arbeta med äldre

patienter.

Utbildning

I studierna av Haight m fl (1993) och Jöhnemark m fl (2012) visade resultaten att andraterminsstudenter hade de mest positiva attityderna till äldre. Hweidi & Al-Obeisat (2006), Lambrinou m fl (2009) och Söderhamn m fl (2001) visade att sistaårsstudenter hade en mer positiv attityd än förstaårsstudenterna. I motsats till dessa presenterar Haight m fl (1993) att ju längre fram i utbildningen studenterna kom desto mer negativa attityder påvisades. Efter att studenterna i studien av Rodgers & Gilmour (2011) erhållit utbildning samt varit på klinisk träning visade resultatet en signifikant förändring i riktning mot mer positiva attityder.

Stöd under klinisk träning

Fussell m fl (2009) och McGarry m fl (2009) förklarar att studenter under klinisk träning upplevde att de emellanåt blev lämnade vind för våg utan handledare. Detta upplevde studenterna som en svaghet i sitt lärande vilket i förlängningen gav en negativ attityd till att arbeta med äldre. Studenterna i studien av Fussell m fl (2009) upplevde även en brist på möjlighet att upprätthålla och utveckla sin professionalitet inom äldrevården. Detta på grund av att undervisningstillfällen under klinisk träning i äldrevården saknades (a a). Under klinisk träning upplevde studenterna att peer-learning och stöd från handledare var viktiga faktorer som påverkade om attityderna blev positiva eller negativa mot äldrevård (McGarry m fl, 2009).

Tidigare erfarenhet

Tidigare erfarenheter, antingen egna eller införskaffade genom anhöriga, uppgavs vara en av anledningarna till positiva eller negativa attityder mot äldre (Fussell m fl 2009; Henderson m fl 2008). Haight m fl (1993) presenterar i sin studie att relationen till mor- eller farföräldrar hade en signifikant påverkan på studenternas attityder gentemot äldre. Graden och typ av relation till äldre påverkade

(11)

10 studenternas attityder (a a). Majoriteten av studenterna i studien av Pan m fl (2009) uppgav sig ha kontakt med äldre personer i sin familj och ungefär hälften av studenterna levde ihop med en äldre släkting. Studenternas erfarenheter visade sig ha en positiv inverkan på attityder mot äldre (a a). Förstaårsstudenter hade mer negativa attityder än tredjeårsstudenter (Lambrinou m fl 2009; Söderhamn m fl 2001). Flertalet studenter i studien av Rodgers & Gilmour (2011) hade tidigare erfarenhet av äldre genom arbete eller privat. Attityderna blev mer positiva efter att erfarenhet införskaffats under utbildningen till exempel genom praktik (a a). Däremot visade yrkeserfarna sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet en signifikant mer negativ attityd mot äldre patienter jämfört med

sjuksköterskestudenter (Slevin, 1991).

Intresset för att arbeta med äldre människor

De studenter som uttryckte en önskan om att arbeta med äldre efter examen visade signifikant mer positiva attityder till äldre under utbildningen (Celik m fl 2010; Pan m fl 2009).Endast ett fåtal studenter uttryckte en intention om att välja att arbeta med äldre efter examen (Celik m fl 2010; Fussell m fl 2009; Haight m fl 1993; Hendersson m fl 2008).

Studien av Hendersson m fl (2008) undersökte varför förstaårsstudenter inte önskade arbeta med äldre. Brist på intresse var den anledning som flest studenter angav. Detberodde på att arbete med äldre inte ansågs som spännande. Vidare uttrycktes rädsla för lidande och död. Att vårda en patient som inte går att bota, eftersom ålderdom inte är en sjukdom i sig, var ytterligare en anledning till negativa attityder mot äldre bland studenterna. En del studenter ansåg sig inte klara av de lukter de upplevde i samband med arbete inom äldrevården. Det fanns studenter som uppgav att de inte kunna kommunicera med eller relatera till äldre (a a). Flertalet studenter i studien av Celik m fl (2010) uppgav sig vara tålmodiga, försiktiga och gladlynta vid vård av äldre. Trots detta upplevde studenterna kommunikationsproblem och svårigheter med att ge äldre instruktioner (a a).

DISKUSSION

I detta avsnitt förs ett resonemang kring denna studies metod och resultat.

Metoddiskussion

Det ämne som författarna avser att undersöka belyser individers attityder, erfarenheter och uppfattningar gentemot äldre. Kvalitativ forskningsmetod används oftast för att förklara, beskriva och/eller fördjupa förståelsen för mänskliga uppfattningar, värderingar och upplevelser (Willman m fl, 2011). Forskningsmetoden avser att undersöka helheter, inte variabler. Forskning av kvantitativ karaktär beskriver, enligt Willman m fl (2011), effekten av en åtgärd och anger numeriska samband mellan mätbara egenskaper. Kogan´s Old People Scale är ett kvantitativt mätinstrument där den kvalitativa variabeln attityd mäts genom sammanlagt 34 konstateranden (Kogan, 1961). Litteraturstudien belyser således ett kvalitativt ämne som till stor del undersöks med kvantitativ

forskningsmetod. Willman m fl (2011) talar om hur olika typer av

forskningsstudier kompletterar varandra och att det är arbetets frågeställning som ska styra processen, inte metoden. Olika studier kan således ha ett eget värde och vara fristående i sin undersökning men tillsammans kan de underlätta förståelsen

(12)

11 för hur vårdverkligheten i sanning ser ut (Willman m fl, 2011). Att använda en kombination av olika forskningsmetoder styrks således men Willman m fl (2011) poängterar att det råder kunskapsteoretisk skillnad mellan vad de olika metoderna producerar. Användandet av kvantitativa artiklar har bidragit med värdefull information till litteraturstudiens resultat. Informationen har däremot inte, enligt litteraturstudiens författare, nödvändigtvis begränsats till en aktuell artikels resultatavsnitt. Det kvalitativa ämnet denna litteraturstudie har avsett att undersöka besvarades till stor del med kvantitativ statistik. De kvantitativa artiklarnas resultat upplevdes av författarna som korta och koncisa med betoning på de numeriska sambanden. En fördjupad tolkning kunde först ske efter att artiklarnas diskussionsdelar bearbetats. I denna studies resultatdiskussion har det därför varit nödvändigt att lyfta fram artiklarnas diskussionsdelar för att fördjupa tolkningen kring litteraturstudiens resultat. Därav presenteras nya samband i resultatdiskussionen. Kvalitativa och kvantitativa artikelresultat har kombinerats och tolkats med varandra för att få ett enhetligt studieresultat. Detta har kunnat genomföras eftersom artiklarna presenterar liknande resultat.

Författarna sökte igenom diverse metodlitteratur efter en arbetsmall för uppsatsarbetet (Backman 2008; Friberg 2006; Papastavrou m fl 2010; Polit & Beck 2010; Willman m fl 2011). Beslut fattades därefter om att noga planera arbetets olika moment gemensamt med utgångspunkt i Polit & Beck (2010) och Willman m fl (2011).

Tidigt under arbetsprocessen inkluderades omvårdnadsteorier till litteraturstudien för att de belyser och styrker viktiga aspekter på omvårdnad och sjuksköterskans utveckling i professionen. De har bidragit till en fördjupad förståelse av

litteraturstudiens resultat. Teorin av Eriksson (1987) valdes på grund av att hon belyser att vårdandets idé tycks försvinna i takt med den teknologiska

utvecklingen och därigenom sker en objektifieringen av människan. Risken finns att bilden av patienten i sin helhet försvinner och att vården bara ser de bitar av patienten som effektivt ska vårdas här och nu. Teorin av Benner (1984) från novis till expert, ger en överblick över de stadier som uppkommer vid arbete som sjuksköterska, där nyförvärvad teori ska blandas med praktiskt arbete. Detta kan i sin tur leda till att den nya sjuksköterskan inte ser patienten i sin helhet för att fokus ligger på att klara av alla praktiska moment.

Ett syfte anses enligt Axelsson (2008) växa fram under arbetets gång och kan eventuellt behöva smalnas av alternativt utvidgas. Det syfte studien inledningsvis avsåg att undersöka innefattade interaktion mellan generationer inom vårdandets konst; det vill säga mötet mellan en äldre patient och en yngre sjuksköterska. Författarna lyckades inte upptäcka forskning i någon större utsträckning avseende detta område. Syftet omformulerades och tyngden i studien lades på att undersöka vad som påverkade blivande och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre människor rent generellt. De begränsningar som inledningsvis angetts uteslöts på grund av att artiklar ej gick att finna med ursprungligen satta deltagarkarakteristika och i samband med att syftet omformulerats. De artikelsökningar som utfördes efter att syftet omformulerats hade därför inga begränsningar.

Under uppsatsarbetet valde författarna att söka artiklar så som beskrevs i boken av Willman m fl (2011), så kallad blocksökning. Blocksökning upplevdes som krångligt. Trots viss vägledning, bland annat vid ett seminarium, samt stöd av

(13)

12 litteratur (Willman m fl, 2011) upplevde författarna inte att sökningarna gav de resultat de förväntat sig. Genom att istället använda få men exakta sökord i fritext genererades bättre och mer lämpliga sökresultat med användbara artiklar som dessutom återkom i flera olika sökningar tills en form av mättnad uppnåddes. Willman m fl (2011) beskriver att författarna till en studie kan säkra sitt

forskningsurval genom en så kallad manuell sökning. Detta moment utfördes för att garantera att ingen väsentlig artikel missats. Fem artiklar som återkom i de utvalda artiklarnas referenslistor granskades och tre inkluderades till materialet (Hweidi & Al-Obeisat 2006; Lambrinou m fl 2009; Söderhamn m fl 2001). De två övriga artiklarna uteslöts. Studien av McKinlay & Cowan (2003) uteslöts på grund av ett för författarna svårtolkat resultat. Studien av Happell & Brooker (2001) uteslöts eftersom den inte fanns tillgänglig i fulltext och ansågs inte heller som tillräckligt intressant för att beställa hem efter granskning av abstrakt. Ämnet litteraturstudien avser att undersöka upplevs enligt författarna som

begränsat eftersom forskning var svår att finna oavsett hur artiklar söktes. Studien inkluderar därför både kvantitativa som kvalitativa artiklar som publicerats sen tidigt 90-tal fram till nutid av diverse kvalitet. Samtliga utvalda artiklar har på olika vis undersökt samma sak; hur attityden till äldre är bland

sjuksköterskestudenter och/eller examinerade sjuksköterskor. Att artikelmaterialet representerar forskning utförd under närmare två decennier anser författarna som positivt och intressant eftersom det tydligt beskriver det som önskas belysa

nämligen att förhållningssätt och attityder gentemot samhällets äldre individer är i behov av att lyftas fram.

De granskningsmallar som valts ut har anpassats utifrån studiens ämnesområde och syfte. Artiklar som granskades har inte poängbedömts eller procentsatts eftersom detta, enligt författarna, gav en missvisande bild av artiklarna som helhet. Bedömning har dessutom inte enbart utgått ifrån hur många ja eller nej som erhållits via granskningsmallen. Stor vikt har istället lagts kring en artikels kvalitet som helhet. Samtliga artiklar har noggrant granskats av båda författarna enskilt för att erhålla en så ärlig och korrekt bedömning som möjligt. Brister och tillgångar i diverse artiklar har diskuterats och resonemang har förts kring hur en artikels innehåll upplevdes påverka forskningsresultatet. Fördelar och nackdelar har sedan vägts för och emot varandra i förhållande till huruvida en artikel borde inkluderas eller exkluderas. Denna litteraturstudies material innefattar artiklar som enligt Willman m fl (2011, s 117) bedöms erhålla:

”Evidensstyrka 2 – Måttligt starkt vetenskapligt underlag. Bedömningen

bygger på studier av hög kvalitet, men med förekomst av enstaka för-svagande faktorer vid en samlad bedömning.

Evidensstyrka 3 – Begränsat vetenskapligt underlag. Bedömningen bygger på studier av hög eller medelhög kvalitet, men med försvagande fak- torer vid en samlad bedömning.”

Vissa artiklar har bringat oklarhet genom att vara ofullständiga och därigenom skapat möjlighet till antaganden och fri tolkning. De brister författarna anser finns i en del av de utvalda artiklarna handlar i huvudsak om hur metoden beskrivits och hur väl deltagare samt urvalsprocess är presenterad. En del artiklar har inte angett inklusions- och exklusionskriterier på ett enligt författarna tydligt och beskrivande sätt. McGarry (2009) beskriver till exempel inte hur många personer som totalt har tillfrågats om att delta i studien. Vidare beskrivs att en särskild

(14)

13 guide för fokusgrupper använts men inte vad den innebär. Haight m fl (1993), Slevin (1991) och Söderhamn m fl (2001) uttrycker inget etiskt resonemang eller godkännande. Dessa artiklar inkluderades ändå i litteraturstudien med stöd i att aktuella artiklar svarar till litteraturstudiens syfte samt är publicerade i

vetenskapliga tidskrifter efter genomförd peer-review. Eftersom artikelurvalet representerar olika länder upplevdes en viss förvirring kring hur

sjuksköterskeutbildningen är upplagd och hur många terminer utbildningen består av i aktuella länder. Endast en artikel beskriver den aktuella läroplanen

(Jöhnemark m fl, 2012) vilket förvånat författarna som ser detta som viktigt vid tolkning av en del artiklars resultat. Positivt om utvalda artiklar är att sex av totalt nio kvantitativa artiklar använt sig av samma instrument; Kogan´s Old People Scale (KOP). Haight m fl (1993) valde att komplettera KOP med Rosencranz och McNevin scale. Lambrinou m fl (2009) kompletterade sin grekiska version av KOP med ett Facts on aging quiz 1. Tre artiklar använde instrument av liknande karaktär och struktur som KOP (Hendersson m fl 2008; Pan m fl 2009; Slevin 1991). Författarna anser att detta innebär generaliserbarhet och trovärdighet vilket är en styrka för denna litteraturstudie. Nathan Kogan, professor emeritus i

psykologi ifrån USA, utvecklade testet år 1961. Det var en skala som bestod av 34 konstateranden, 17 positiva och 17 negativa (Kogan, 1961). För att kunna få fram värden utvecklade han en Likertskala. Skalan består av sex olika grader där den tillfrågade kan gradera sina svar från minst positiv till mest positiv och tvärtom. Han utvecklade skalan så att resultatet kunde läsas som mest och minst positiva attityder och därigenom jämföras med varandra (a a). På grund av att instrumentet är vida använt har validering gjorts och reliabilitet undersökts upprepade gånger (Jöhnemark m fl 2012; Rodgers & Gilmour 2011; Söderhamn m fl 2001).

Resultatdiskussion

I denna del fördjupas och diskuteras resultatet. Ekonomi

Studien av Hweidi & Al-Obeisat (2006) var ensamma om att presentera ekonomi som en signifikant faktor i förhållande till attityder. I artikelns diskussionsdel förs ett resonemang kring betydelsen av detta resultat. Attityder mot äldre visade sig vara sämre ju högre inkomsten uppgavs vara (a a). Denna socioekonomiska faktor blir i Jordanien även en genusfråga. Den berör de kvinnor med sämst ekonomi som stannar hemma och vårdar sina äldre. I Jordanien är det ofta männen i de fattigare familjerna som får flytta för att skaffa arbete och försörja familjen. Kvinnorna blir kvar hemma och tar hand om familjen som inkluderar de äldre eftersom traditionen säger att de äldre ska åldras och vårdas i hemmet. I studiens resultat har de manliga studenterna en signifikant mer positiv attityd till äldre än de kvinnliga. Detta förklarar Hweidi & Al-Obeisat (2006) är på grund av att kvinnorna, i detta fall de kvinnliga studenterna, vet hur det är att vårda äldre och att det inte är ett fritt val de gör. Det ses som ytterligare en börda i den annars så tuffa vardagen. Därför menar Hweidi & Al-Obeisat (2006) att de kvinnliga sjusköterskestudenterna inte väljer att arbeta med äldre efter examen. Eriksson (1987) menar dock att alla människor är födda som naturliga vårdare men den naturliga vården har fått ersättas av den professionella i vårt moderna samhälle. Vårdandet var från början en form av utbyte helt naturligt mellan människor. Detta beteende övergick till ett ekonomiskt beteende och människan idag betalar för sina vårdtjänster (a a). Detta inkluderar idag betalning för vården av äldre som vilket är möjligt i de flesta länder. Det hade varit intressant att göra en studie i västvärlden med ekonomi som en demografisk fråga i förhållande till attityder

(15)

14 mot äldre. Hade viljan att arbeta med äldre och attityder mot äldre sett likadan ut bland studenterna i västvärlden där ekonomin ser annorlunda ut?

Etnicitet, kultur och religion

Endast två av de utvalda studierna har etnicitet som en demografisk fråga (Henderson m fl 2008; Rodgers & Gilmour 2011). Studenterna i studien av Henderson m fl (2008) representera fem länder i tre olika världsdelar. Studien av Rodgers & Gilmour (2011) inkluderar minst tre olika etniciteter bara inom Nya Zeeland. Henderson m fl (2008) säger att en av grunderna till att studenterna inte ville arbeta med äldre efter examen var för att de inte var vana vid gamla

människor och att de tyckte att det var svårt att kommunicera med dem. Kan etniska olikhet vara orsak till att studenterna kände att det var svårare att

kommunicera med äldre och att de därigenom upplevde att de gav sämre vård och därför undviker äldrevården? Kanske det rent utav var en språkbarriär? Om övriga tio studier hade inkluderat etnicitet i sina demografiska frågor, hur hade deras resultat påverkats?

Ingen av de tolv utvalda studierna har presenterat sina resultat med hänsyn till eventuella etniska skillnader. Ett flertal olika länder representeras av det totala urvalet av artiklar vilket tyder på att attityder gentemot äldre anses vara ett internationellt problem värt att forska kring. Resultaten presenterar uppgifter om att det finns ett behov av agerande kring ämnet ålderism och att det i sin tur är påverkat av aktuellt lands kultur och/eller religion. Vad hade en studie som undersöker attityder hos sjuksköterskestudenter mot äldre i till exempel det mångkulturella Malmö kommit fram till?

Kultur och religion tillsammans ses som en viktig aspekt till attityder mot äldre i Jordanien (Hweidi & Al-Obeisat, 2006). Islam är ett rättesnöre för familjekultur som präglar synen på äldre och vilken status de har i familjen. De äldre ses som visare och klokare samtidigt som någon som de yngre ska ta hand om. Därigenom formas de yngre familjemedlemmarnas attityder till äldre. Hweidi & Al-Obeisat (2006) nämner detta som en kulturell skillnad i förhållande till västvärlden. Studien av Celik m fl (2010) presenterar ett övervägande positivt resultat och jämför detta med studien av Hweidi & Al-Obeisat (2006). Celik m fl (2010) menar att religion och kultur är bidragande faktorer till attityder samt att dessa även påverkas av den ekonomiska utvecklingen. En sämre ekonomi leder till att det är fler i familjen som behöver arbeta. Detta resulterar i att oavsett kultur och religion så finns inte resurser och tid längre för att vårda de äldre lika naturligt i hemmet som förr. De äldre kan komma att ses som en belastning, skapa

skuldkänslor och samtidigt bidra till studenternas negativa attityder. Att ha levt med äldre i sitt hem visade sig inte vara en faktor som alltid ledde till positiva attityder. En del studenter nämnde att synen på äldre är att de blir oproduktiva och till ingen nytta i samhället. Detta bidrar till ålderism. Fördomar utvecklas och studenterna väljer att inte arbeta med äldre i så stor utsträckning (a a).

Det har enligt Eriksson (1987) alltid funnits en koppling mellan sjukvårdens och medicinens historia och religion. Olika gudar har förekommit i sjukvårdens historia som vårdens beskyddare. Läkekonstens symbol är den grekiske guden Asklepios stav. Eriksson (1987) menar att det finns ett tydligt samband mellan tro och vård som alltid har funnits oavsett kultur. Vi är idag alltför upptagna med att finna olikheterna och med att fokusera på det vetenskapliga och tekniska istället för att se helheten i vårdandet. I dagens Sverige är vården oerhört resultatinriktad

(16)

15 och detta är enligt Eriksson (1987) ett steg mot fel riktning. Att utföra ett

vårdarbete innebär inte alltid omvårdnad (a a). Genus

Jöhnemark m fl (2012) nämner inte något om att kön skulle vara en bidragande faktor till hur attityder mot äldre ter sig tillsammans med ålder och

utbildningsnivå. I motsats till Hweidi & Al-Obeisat (2006) tros kvinnor oavsett kultur vara det mer omvårdande könet och därigenom har kvinnor generellt mer positiva attityder till äldre än män (Lambrinou m fl 2009; Slevin 1991;

Söderhamn m fl 2001). I likhet med argument uttryckta av Hweidi & Al-Obeisat (2006) säger Pan m fl (2009) i sin studie att i det taiwanesiska samhället förväntas män utföra hårt arbete och kvinnorna förväntas ta hand om alla. Men i Taiwan anses dessa kulturella förväntningar eventuellt ha påverkat de kvinnliga

studenternas attityder till att vara mer positiva än de manliga studenternas (a a). Jorfeldt (2010) säger att sjuksköterskans arbete kan kopplas till den goda moderns arbete i familjen. Att kvinnor skulle vara mer lämpade för omvårdnad och

därigenom spegla ett utvecklat särartstänkande styrks av Florence Nightingales teorier om att varje kvinna ansågs vara född till sjuksköterska. En sjuksköterska ska oavsett kön kunna ge lika omvårdnad till patienten. Ändå söker sig

majoriteten av män inom yrket till akutinriktade och tekniskt dominerande avdelningar och långt ifrån nära omvårdnad såsom äldrevården (a a). Frågan varför Jöhnemark m fl (2012) har valt att inte studera kön i förhållande till

attityder mot äldre blir då ännu mer intressant eftersom studien är utförd i modern tid och inte undersöker könsaspekten överhuvudtaget. I flertalet av studierna är deltagarna dock endast kvinnor eller med ett fåtal manliga studenter som deltagare. Med hänsyn till detta faktum blir påståendet att kvinnor är mer omvårdande än män en sanning med modifikation. Vårdandet anses som en mänsklig och naturlig handling, uppbyggd på kärlek och omtanke (Ekstrand, 2010). Traditionen kring vårdandet har sitt ursprung i relationen mellan modern och barnet. Sjuksköterskeyrket formades ursprungligen under början av 1900- talet utifrån borgarklassens ideal. Det föll sig då naturligt att vårdandet utfördes av kvinnor och att männen exkluderades. Omvårdnad har under alla tider, i alla olika samhällen ansetts som en kvinnosyssla (a a). Hur hade resultatet sett ut om det hade varit lika många män som kvinnor på sjuksköterskeutbildningarna runt om i världen? Är kvinnor per automatik det mer omvårdande könet oavsett kultur, ålder, utbildning och ekonomi?

Ålder och erfarenhet

I artiklarna som denna litteraturstudie undersökt uttryckte flertalet av studenterna att de hade erfarenhet sedan tidigare med äldre, både genom att vårda äldre på sjukhus eller i deras hem. Att hjälpa till i familjen med att vårda äldre släktingar eller att ha haft en förälder som har arbetat med äldre och uttryckt sina åsikter är faktorer som har färgat studenternas syn på att vilja arbeta med äldre och deras attityder till äldre. Haight m fl (1993) säger i sin studie att en god relation till mor- och farföräldrar bidrar till positiva attityder mot äldre. De säger däremot inte huruvida den positiva relationen och attityden beror på om äldre bor tillsammans med de yngre såsom Hweidi & Al-Obeisat (2006) påpekar i sin studie.

Studenterna tar med sig sina olika erfarenheter hemifrån till utbildningen.Kanske är det något att lyfta fram i sjusköterskeutbildningen? Förutsätter dagens läroplan att studenterna har en viss erfarenhet och kunskap om äldre med sig eller är det upplagt så att alla börjar på samma nivå och att erfarenhet är något som kommer med tiden i form av praktik och så småningom arbete med äldre?

(17)

16 Studierna som redovisas i denna litteraturstudie har tagit upp erfarenhet som både positivt och negativt i förhållande till attityder mot äldre. De flesta äldre studenter har positiva attityder. Det kan därför antas att mer erfarenhet erhålls i takt med stigande ålder. Haight m fl (1993), Hweidi & Al-Obeisat (2006) och Lambrinou m fl (2009) säger i sina studier att äldre studenter har mer positiva attityder. Det framkommer dock inte alltid hur gamla äldre studenter är. Erfarna sjuksköterskor visade mer negativa attityder mot att arbeta med äldre medan studenterna själva säger att de tror att det är mer passande att arbeta med äldre efter att ha skaffat sig mer erfarenhet och högre ålder själv (Henderson m fl 2008; Slevin 1991;

Söderhamn m fl 2001).

Studenterna sade att arbetet med äldre luktar illa, har ett långsamt tempo och är fysiskt och psykiskt krävande. Detta var några av argumenten studenterna hade för att inte vilja arbeta med äldre efter examen (Henderson m fl, 2008). Svedberg (2007) menar att projektion mot en individ, gupp eller företeelse påminner om oönskade aspekter av vårt eget jag. Att möblera om eller retuschera verkligheten för att den ska passa vår egen inre bild är en omedveten och högst mänsklig process. Studien av Henderson m fl (2008) visar att studenterna var rädda för de äldres lidande och för att de äldre skulle dö medan de vårdade dem. Detta

påminde dem om deras egen kommande ålderdom. Därför trodde studenterna att när de blev äldre och mer kliniskt erfarna så skulle de kunna arbeta med äldre. De studenterna som redan hade klinisk erfarenhet utav arbete med äldre valde oftare att arbeta med äldre efter examen oavsett personliga erfarenheter (a a). Detta ligger i linje med Benner (1984) och hennes teori. De sjuksköterskor som har gått förbi novisstadiet, de med lite mer erfarenhet i bagaget och som befinner sig i det så kallade avancerade nybörjarstadiet, har lättare för att dra slutsatser ur ett helhetsperspektiv i arbetet med patienten. Detta kan bidra till positiva attityder (Benner, 1984).

Kliniska färdigheter

Kliniska färdigheter, såsom att till exempel kunna hantera teknisk utrustning och utföra många praktiska moment, är en av anledningarna till varför studenter sade att de inte valde att som nyfärdig sjuksköterska arbeta med äldre. Studenterna säger att de är rädda för att de ska glömma det som de har lärt sig under

utbildningen om teknisk utrustning och därför vill de hellre arbeta på till exempel akuten som nyexaminerad sjuksköterska (Haight m fl 1993; Henderson m fl 2008; Fussell m fl 2009). Eriksson beskriver i sin teori hur just den teknologiska

utvecklingen leder till att vårdandets ursprungliga idé försummas och den humanistiska aspekten åsidosätts. Eriksson (1987) befarar även att denna typ av vård leder till att människan objektifieras (a a). Vidare beskriver Benner (1984) novisstadiet med att nya sjuksköterskor får praktiska instruktioner om patientens praktiska omvårdnad. Detta menar hon är det som novisen tycker om; att få instruktioner som följer regler och där det blir tydligt när det är rätt eller fel utfört. Dock kan inte novisen göra den nödvändiga konsekvensanalysen utan hjälp då erfarenhet och övergripande kunskap saknas. Benner (1984) menar att det är just reglerna som novisen tycker om att förhålla sig till och det blir en trygghet. Äldrevården har inte lika tydliga regler eftersom det krävs ett mer holistiskt perspektiv på omvårdnad (Henderson m fl, 2008). Att se arbetet med patienten som en helhet där både tekniska färdigheter och omvårdnad kan prioriteras i rätt ordning är för en novis i princip omöjligt (Benner, 1984). Experten har förmågan att analysera och prioritera sitt arbete i rätt ordning. Detta kan experten efter att ha

(18)

17 skaffat sig en stor mängd erfarenhet. Därför kan de studenter som har tidigare erfarenhet av att arbeta med äldre lättare relatera till äldre och ha mer positiva attityder till arbetet när de kommit förbi novisstadiet (a a).

Utbildning

Henderson m fl (2008) och Söderhamn m fl (2001) säger i sina studier att

begreppet ålderism är förknippat med låg status och att det kanske är en faktor till varför färdiga sjuksköterskor har en mer negativ attityd till äldre. Att arbeta med äldre innebär ofta låga löner, begränsade karriärmöjligheter, begränsade

möjligheter till vidareutbildning och sämre arbetsvillkor (Henderson m fl 2008; Slevin 1991). Haight m fl (1993), Henderson m fl (2008) och Lambrinou m fl (2009) talar om att samarbete mellan skolan/utbildningen och geriatriken är nyckeln till förbättrade och förändrade attityder. Sistaårsstudenter, i den svenska studien av Söderhamn m fl (2001), har sämre attityd mot äldre.Kan det bero på utbildningen? Den nyare svenska studien av Jöhnemark m fl (2012) visar istället att sistaårsstudenter har mer positiva attityder.

Att studenterna är väl teoretiskt förberedda och får stöd under klinisk träning är viktigt för att studenterna ska få en positiv attityd (Celik m fl 2010; Fussell m fl 2009; Henderson m fl 2008; McGarry m fl 2009). Peer-Learning och bra

handledare under träningen har visat sig ge goda resultat för att förbättra attityder mot äldre och motverka ålderism (Fussell m fl, 2009).

Enligt de studier som har granskats i detta arbete har attityderna i stort sett inte förändrats sedan 1991. Det är ungefär samma resultat som presenteras oavsett ålder på studien. I princip samma egenskaper har undersökts i förhållande till attityder. Kön, ålder, kultur, erfarenhet och utbildning är de faktorer som kan sammanfatta studiernas resultat och är det som påverkar attityder mot äldre och viljan till att arbeta med äldre. Lambrinou m fl (2009) diskuterar i sin studie att kunskap och attityder hör ihop men att det är viktigt att se över läroplanen. Åldrandets fysiologi och patologi bör finnas med i läroplanen. Om

sjuksköterskeutbildningar inte har samma fokus på den äldre patienten är det svårt att få en förändring. Läroplanen är en viktig del i hur attityder ska kunna skapas och eventuellt förbättras (a a). I Sverige finns det ingen gemensam läroplan för sjuksköterskeutbildningen. Examenskraven regleras i Högskoleförordningen och varje högskola gör sin egen utbildningsplan. Högskoleförordningen (1993:100, bilaga 2) för blivande sjuksköterskor i Sverige säger att en sjuksköterska som ska erhålla sjuksköterskeexamen ska ha tillägnat sig kunskaper i allmän och specifik omvårdnad samt ha utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till goda relationer med patienter och deras närstående. Malmö Högskolas lokala perspektiv för sjuksköterskeutbildningen (2012) har målsättningen att perspektiven genus, IMER (Internationell Migration och Etniska Relationer) och miljö skall genomsyra all verksamhet, forskning och utbildning.

Från och med den 1 januari 2013 trädde en ny ändring i diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Den heter Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering

(2012/13: AU3). Diskriminering på grund av ålder inom hälso- och sjukvården är således nu förbjuden.

(19)

18

KONKLUSION

Att vårda är ett uttryck för ömsesidighet och utgör en interaktiv process mellan vårdaren och patienten (Eriksson, 1987). Erfarenhet tillsammans med kunskap gör att sjuksköterskan skaffar sig en bra grund att stå på vid möten med olika patienter (Benner, 1984). Attityder gentemot äldre upplevs som ett internationellt problem som är i behov av förändring. Attityder grundar sig ofta på erfarenheter, antingen egna eller införskaffade genom applicering av närstående.

Sjuksköterskeutbildningen påverkar studenters attityder, antingen positivt eller negativt. Ålderism är en av de negativa attityderna mot äldre som finns hos studenterna. Sjuksköterskeutbildningen är tydligt en viktig plattform för studenternas attityder och kommande val av inriktning inom professionen.

Forskning visar att det inte finns något större intresse av att arbeta med äldre men detta är i behov av att ytterligare förtydligas. Om forskning undersöker fördomar och åsikter kring arbete med äldre kommer dessa eventuellt kunna förklaras, förändras och kanske till och med förbättras. Eftersom Sveriges befolkning inkluderas av flertalet kulturer, religioner och etniciteter upplever författarna dessa faktorer som viktiga att undersöka och begrunda i förhållande till åsikter och attityder. Författarna anser att ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, samt ålderism kan behöva utvecklas och diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att förändra alternativt förbättra attityder. Detta kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av utbildningen. Att lyckas förändra attityder är inte lätt eftersom dessa bland annat grundar sig i samhällets struktur, men ett steg på vägen är bättre än inget steg alls.

(20)

19

REFERENSER

Andersson L, (2008) Ålderism. Lund: Studentlitteratur AB.

Axelsson Å, (2008) Litteraturstudie. I: Granskär M & Höglund-Nielsen B, (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, s 173-188.

Backman J, (2008) Rapporter och uppsatser.Lund: Studentlitteratur AB. Benner P, (1984) From Novice to Expert Excellence and Power in Clinical Nursing Practice. Menlo Park, CA: Addison-Wesley Publishing Company. Celik SS, Kapucu S, Tuna Z & Akkus Y, (2010) Views and attitudes of nursing students towards ageing and older patients. Australian Journal of Advanced Nursing, 2010 Jun-Aug; 27 (4): 24-30

Diskrimineringslagen, 2008:567

Ekstrand P, (2010) Att vara eller arbeta som manlig sjuksköterska? I: Strömberg H, Eriksson H, (Red) Genusperspektiv på vård och omvårdnad (2:2). Lund: Studentlitteratur AB, s 93-110.

Eriksson K, (1987) Vårdandets idé. Stockholm: Norstedts förlag

Erlingsson C L, Carlson S L & Saveman B-I, (2006) Perceptions of elder abuse: voices of professionals and volunteers in Sweden – an exploratory study. Nordic College of Caring Science, Scand J Caring Sci; 2006; 20, 151–159

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering, 2012/13:AU3

Fussell B, McInerney F & Patterson E, (2009) Experiences of graduate registered nurses in aged care: a case study. Contemporary Nurse: A Journal for the

Australian Nursing Profession, 2009 Oct; 33 (2): 210-23

Florin J, Ehrenberg A & Ehnfors M, (2005) Patients’ and nurses’ perceptions of nursing problems in an acute care setting. Blackwell Publishing Ltd, Journal of Advanced Nursing, 51 (2), 140–149

Friberg F, (2006) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.

Haight BK, Christ MA & Dias JK, (1993) Does nursing education promote ageism? Journal of Advanced Nursing, 1994 Aug; 20 (2): 382-90 (41 ref)

Happell B & Brooker J, (2001) Who will look after my grandmother? Attitudes of student nurses toward the care of older adults. J of Gerontol Nurs. 2001 Dec; 27 (12):12-7.

(21)

20 Henderson J, Xiao L, Siegloff L, Kelton M & Paterson J, (2008) Older people have lived their lives': first year nursing students' attitudes towards older people. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian Nursing Profession, (2008) Aug; 30 (1): 32-45

Hweidi IM & Al-Obeisat SM, (2006) Jordanian nursing students' attitudes toward the elderly. Nurse Education Today (2006) 26:1, s 23-30

Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 Högskoleförordningen, 1993:100, bilaga 2

ICN´s etiska kod för sjuksköterskor, (2008) Danagårds grafiska

Jorfeldt I, (2010) Vårdvetenskapen ur ett genus perspektiv. I: Strömberg H, Eriksson H, (Red) Genusperspektiv på vård och omvårdnad (2:2). Lund: Studentlitteratur AB, s 27-40.

Jöhnemark B, Fagerberg I & Engström G, (2012) Swedish nursing student´s attitudes towards older people and working in care for older people. Nordisk sygeplejeforskning, nr 3, vol. 2, s. 210-221.

Karolinska institutet, (2012) >http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2012-09-05)

Kogan N, (1961) Attitudes toward old people: The development of a scale and an examination of correlates. J Abnorm Soc Psychol 1961; 62: 44 ±54.

Lambrinou E, Sourtzi P, Kalokerinou A & Lemonidou C, (2009) Attitudes and knowledge of the Greek nursing students towards older people. Nurse Education Today, 2009 Aug; 29 (6): 617-22

Malmö Högskola, (2012) Utbildningsplan Sjuksköterskeutbildning. >http://edu.mah.se/sv/Program/VSSKY< (2012-12-28)

Malmö högskolas definition, (2012) Vårdvetenskap och omvårdnad.

>http://www.mah.se/upload/Fakulteter-och-omrade/HS/Utbildning/SSK/Ewa%20Idvall%20v%C3%A5rdvetenskap_omv%C3 %A5rdnad_2011.pdf < (2012-12-28)

McGarry J, Aubeeluck A, Simpson C & Williams G, (2009) Nursing students´ experiences of care. Nursing Older People, Volume 21 (7)

McKinlay A & Cowan S (2003) Student nurses' attitudes towards working with older patients. J Adv Nurs. 2003 Aug; 43 (3):298-309.

Nationalencyklopedin, (2012) attityd >http://www.ne.se/lang/attityd < (2012-09-19)

Pan I-Ju, Edwards H & Chang A, (2009) Taiwanese nursing students' attitudes toward older people. Journal of Gerontological Nursing, 2009 Nov; 35 (11): 50-5

(22)

21 Papastavrou E, Efstathiou G & Charalambous A, (2010) Nurses´and

patients´perceptions of caring behaviours: a quantitative systematic review of comparative studies. Journal of Advanced Nursing, 67 (6), 1191 – 1205. Polit DF & Beck CT, (2010) Essentials of Nursing Research, Appraising Evidence for Nursing Practice (7:th edition). Philadelphia, PA: Lippincott Williams & Wilkins.

Regeringen, (2005) SBC’s befolkningsprognos

>http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/44/9175db89.pdf< (2012-09-20) Rodgers V & Gilmour J, (2011) Shaping student nurses ´attitudes towards older people through learning and experience. Nursing Praxis in New Zealand, 2011 Nov; 27 (3): 13-20

Rundgren Å & Larsson M, (2010) Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.

Slevin OD'A, (1991) Ageist attitudes among young adults: implications for a caring profession. Journal of Advanced Nursing, 1991 Oct; 16 (10): 1197-1205 (35 ref)

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), (2012) 221 s.

Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Version 2012-02-03: Stockholm.

Svedberg L, (2007) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Söderhamn O, Lindencrona C & Gustavsson S.M, (2001) Attitudes toward older people among nursing students and registered nurses in Sweden. Nurs Education Today 21, 225–229.

SOU 1995:5. Vårdens svåra val. Slutbetänkande av prioritetsutredningen. Stockholm: Graphic System AB

Williams KN, Ilten T & Bower H, (2005) Meeting communication needs: topics of talk in the nursing home. Journal of Psychosocial Nursing & Mental Health Services, 2005 Jul; 43 (7): 38-47

Willman A, Stoltz P & Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Äldrepolitik för framtiden (2003) 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. SOU 2003:91

(23)

22

BILGAOR

Bilaga 1. Tabell. Sökningar som genererat användbara artiklar. Bilaga 2. Granskningsmall kvantitativ metod

Bilaga 3. Granskningsmall kvalitativ metod Bilaga 4. Matris

(24)

23

Tabell. Sökningar som genererat användbara artiklar (exklusive en artikel från Google) Olika

sökvägar

Begränsningar Sökord Totalt

resultat Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Lästa artiklar Artiklar som kvalitets granskats Antal artiklar som använts i studien Fritext sökning i Cinahl 120910 Full text, Abstract available, Published date: 2000-2012, Language: english and swedish, Age Groups: Adult: 19 – 44 years and Aged: 80 and over

Ageism AND nurse AND communication 53 53 6 3 3 3 Fritext sökning i Cinahl

Inga angavs Nurses AND

students AND attitudes AND ageism 476 476 20 7 7 5 (7) Manuell sökning Utvalda artiklar, 9 st - 5 5 5 4 3 3

(25)

24

BILAGA 2

GRANSKNINGSMALL KVANTITATIV METOD – modifierad från Willman m fl (2011).

Titel: Författare:

Publiceringsår: Land:

Vad avsåg studien att undersöka?_______________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Vilken forskningsmetod användes? _____________________________________ __________________________________________________________________ Personkarakteristika: Antal: ______________________________________

♀/♂: _______________________________________ Ålder: ______________________________________

Är urvalsförfarandet beskrivet? JA NEJ

Är urvalet representativt? JA NEJ

Anges inklusions-/exklusionskriterier? JA NEJ

Är bortfallsanalysen beskriven? JA NEJ

Är bortfallsstorleken beskriven? JA NEJ

Är statistisk metod angiven? JA NEJ

Är statistisk metod beskriven? JA NEJ

Anges ett etiskt resonemang? JA NEJ

Kommentar: _______________________________________________________ __________________________________________________________________

Kan resultatet anges vara tillförlitligt? JA NEJ

Är utvalda/använda instrument angivna? JA NEJ

Förs ett resonemang kring

utvalda/använda instrument? JA NEJ

Kommentar: _______________________________________________________ __________________________________________________________________

Diskuteras resultatets generaliserbarhet? JA NEJ

Hur anges undersökningens huvudfynd? _________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________

Diskuteras studiens eventuella begränsningar? JA NEJ

Är studien peer-reviewed? JA NEJ

Sammanfattande bedömning av studien:

HÖG MEDEL LÅG Kommentar:________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Granskare (sign)____________________________________________________ v v x

(26)

25

BILAGA 3

GRANSKNINGSMALL KVALTITATIV METOD – modifierad från SBU (2010).

Titel: Författare:

Publiceringsår: Land:

Vad avsåg studien att undersöka? ______________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Vilken forskningsmetod användes? _____________________________________ __________________________________________________________________ Personkarakteristika: Antal: _______________________________________

♀/♂: ________________________________________ Ålder: _______________________________________

Är urvalet relevant? JA NEJ OKLART VET EJ

Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? JA NEJ OKLART VET EJ

Anges inklusions-/exklusionskriterier? JA NEJ OKLART VET EJ

Är bortfallsanalysen beskriven? JA NEJ OKLART VET EJ

Är bortfallsstorleken beskriven? JA NEJ OKLART VET EJ

Anges ett etiskt resonemang? JA NEJ OKLART VET EJ

Är relationen forskare/urval

tydligt beskriven? JA NEJ OKLART VET EJ

Kommentar:________________________________________________________ __________________________________________________________________

Är datainsamlingen tydligt beskriven? JA NEJ OKLART VET EJ

Är datainsamlingen relevant? JA NEJ OKLART VET EJ

Råder datamättnad? JA NEJ OKLART VET EJ

Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till

datainsamlingen? JA NEJ OKLART VET EJ

Kommentar:________________________________________________________ __________________________________________________________________

Är analysen tydligt beskriven? JA NEJ OKLART VET EJ

Är analysförfarandet relevant i

relation till datainsamlingsmetod? JA NEJ OKLART VET EJ

Råder analysmättnad? JA NEJ OKLART VET EJ

Har forskaren hanterat sin egen

förförståelse i relation till analysen? JA NEJ OKLART VET EJ

Kommentar:________________________________________________________ __________________________________________________________________

Är resultatet logiskt? JA NEJ OKLART VET EJ

Är resultatet begripligt? JA NEJ OKLART VET EJ

Är resultatet tydligt beskrivet? JA NEJ OKLART VET EJ

Redovisas resultatet i förhållande

till en teoretisk referensram? JA NEJ OKLART VET EJ

Genereras hypotes/teori/modell? JA NEJ OKLART VET EJ

Är resultatet överförbart till ett

liknande sammanhang? JA NEJ OKLART VET EJ

x

v

v v

(27)

26 Är resultatet överförbart till ett

annat sammanhang? JA NEJ OKLART VET EJ

Diskuteras studiens eventuella

begränsningar? JA NEJ OKLART VET EJ

Kommentar:________________________________________________________ __________________________________________________________________

Är studien peer-reviewed? JA NEJ OKLART VET EJ

Sammanfattande bedömning av studien:

HÖG MEDEL LÅG Kommentar:________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ __________________________________________________________________ Granskare (sign):____________________________________________________

(28)

27

Author, year, country and title

The aim Method, study design and setting

Number of participants drop outs, inclusion and exclusion criteria’s

Main findings Study quality Slevin O DÁ, 1991, Ireland, “Ageist attitudes among young adults: implications for a caring profession “

The aim was to measure attitudes towards elderly people in three different groups: secondary school pupils, student nurses and qualified nurses. Quantitative. A comparative study with a purpose designed instrument measuring the Attitudes Towards the Elderly inventory (ATE).

Secondary school pupils consisted of 154 students aged 15 – 17 years old. Out of these 87 were male and 67 were female. Student nurses were represented by 85 females aged between 17 – 21 years old. A total of 86 qualified registered and enrolled nurses participated. All were female and aged between 20 – 40+.

Results showed that male students had lower positive attitudes towards elderly compared to all groups of women. It was also confirmed, with a small but significant difference that qualified nurses had more negative attitudes compared to student nurses.

Medium

Pan I-Ju, Edwards H & Chang A, 2009, Taiwan, “Taiwanese Nursing Students´ Attitudes Toward Older People”.

The aim of this study was to establish Taiwanese undergraduate nursing students’ attitudes towards older people. Quantitative. A cross-sectional research design involving a survey of undergraduate nursing students from a university in southern Taiwan. Attitudes were measured with

Perception of Working with Older People (PWOP) scale with Likert scale ranking.

A total number of 429 students were approached and 362 completed the survey. The majority of the students were women (93%) aged between 17-53 years old.

Students’ gender and the intention to work with older people are two significant factors for a more positive attitude towards older people.

References

Related documents

(2013) beskrev att vid de tillfällen sjuksköterskorna hade tillgång till utbildning kunde detta leda till bättre attityder till patienter med substansmissbruk och

Finally, a second contribution is to derive from the previous theorems efficient filtering algo- rithms for two special cases: the non-overlapping constraint between two convex

De vanligaste hindren till att utföra adekvat smärthantering var att; få en korrekt rapportering från patienten gällande dennes smärta, brist i kunskap och utbildning hos

I och med att studiens syfte handlar om att undersöka förekomsten av negativa attityder bland socialsekreterare till äldre personer med alkoholmissbruk och om det finns och

Ökad andel psykiatrisk omvårdnad i utbildningen visar en positiv effekt på studenters attityder och en utökad praktikperiod ger bättre möjligheter till att få en mer

The raw audio signal is referred to the pre-filtered audio signal in the record and is split up into as many pieces as there were grooves and each groove consists of a left and

Många testkörningar har gjorts för att försöka hitta bra inställningar, både för Adaptiv Simulated Annealing (ASA) och en standard Simulated Annealing-metod.. Resultat diskuteras

I Ishige och Hayashi (2005) hade sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet i allmänhet positiva attityder till personer med schizofreni och liknande resultat återfanns i Hugo