Å Kjellgren
Rapport, projekt för riskbaserad importkontroll av animaliska livsmedel 2009
InnehållMålet för projektet har varit att ta fram en lättanvänd och funktionell riskklassificeringsmodell med ett
Sammanfattning 1
Genomförande 1
Projekttid 1
Deltagare 1
Projektbeskrivning 2
Bakgrund och nuvarande situation 2
Projektbeskrivning 2
Motiv och syfte med projektet 2
Metod 3
1. Indelning av produkter i kategorier 3
2. Identifiering av faror 3
3. Riskrankning av kombinationer livsmedelkategori och fara 4
Hälsoeffekter, mikrobiologiska faror 4
Hälsoeffekter, kemiska faror 5
Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara 6
Avgränsning 6 Importens storlek 6 Förekomst 7 Allvarlighet 7 Hantering 7 Resultat 8
Diskussion och slutsatser 14
Sammanfattning
poängsystem som underlättar prioriteringen av provtagningen av sändningar med animaliska livsmedel i den svenska gränskontrollen. En grupp sammansatt av experter från Livsmedelsverkets tillsyns- och forsknings- och utvecklingsavdelningar har deltagit i projektet, vilket har bestått av tre faser eller steg. Inledningsvis har importerade produkter indelats i kategorier relevanta att
riskklassificera. I ett andra steg har faror i respektive kategori identifierats. Slutligen har en modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori och fara tagits fram och de olika kategorierna
riskrankats.
Genomförande
En gemensam arbetsgrupp inom Livsmedelsverkets tillsyns- och forsknings- och
utvecklingsavdelningar har drivit arbetet i projektform, med arbete i projektmöten samt via ett projektrum på Livsmedelsverkets intranät. Projektet har letts av enheten för internationell handel på Tillsynsavdelningen. Gränskontrollstationernas personal har informerats om arbetets fortskridande och getts möjlighet att komma med synpunkter under hela processen.
Projekttid
Projektet har pågått mellan den 1 januari och den 30 juni 2009. Deltagare
Beställare: Anna Brådenmark, T/IH Referensgrupp: Roland Lindqvist, F/ST
Leif Busk, F Projektledare: Åsa Kjellgren, T/IH
Projektgrupp: Lilianne Abramsson Zetterberg, F/TO Mats Lindblad, F/MI
Roland Lindqvist, F/ST Ingrid Nordlander, T/KP Lars Plym Forshell, T/ST
Å Kjellgren
Projektbeskrivning
Bakgrund/nuvarande situation
Den svenska gränskontrollen av animaliska livsmedel från tredje land organiseras av
Livsmedelsverket och sköts av fem gränskontroller på följande platser: Stockholms hamn, Arlanda flygplats, Göteborgs hamn, Landvetters flygplats och Helsingborgs hamn.
EU:s gränskontroll av animaliska livsmedel baseras på bl.a. direktiv 97/78/EG om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land, förordning 136/2004/EG om veterinärkontroller av produkter från tredje land och beslut 2001/812/EG om villkor för godkännande av gränskontrollstationer. Andelen fysiska kontroller av importvarorna regleras av kommissionens beslut 94/360/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller. Vilka varor som ska genomgå gränskontroll styrs av beslut 2007/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer. I den fysiska kontrollen fastställs att varorna inte påverkats menligt under transporten och kan förutom provtagning omfatta avvikelser vad gäller lukt, färg, konsistens, smak, vikt, temperatur och märkning.
Vilken procentandel av sändningarna som ska provtas inom den fysiska kontrollen är inte reglerad i lagstiftningen. Inte heller regleras vilka varor som ska provtas eller för vilka ämnen eller agens varorna ska analyseras.
Den provtagning som utförs inom ramen för den fysiska kontrollen sker enligt ett årligt program framtaget av Tillsynsavdelningens enhet för internationell handel. Då möjligheten till provtagning av lagstiftningsmässiga och ekonomiska skäl är begränsad är det viktigt att de prover som tas på ett korrekt sätt detekterar och kvantifierar förekomst och halter av de viktigaste farorna som förknippas med respektive varugrupp. Projektet avser att utifrån riskkriterier som fastställs av projektgruppen identifiera faror med var och en av de varor som importeras till Sverige. Med detta som grund är det projektgruppens uppgift att utveckla ett nationellt system för riskklassificering av animaliska produkter som ska gränskontrolleras. Med större precision i provtagningen kan importörernas och
Livsmedelsverkets resurser utnyttjas optimalt och livsmedlens säkerhet på bästa sätt garanteras. Arbetet utgör ett led i Livsmedelsverkets arbete med riskklassificering, där riskklassificering av företag och riskklassificering i primärproduktionen är andra områden har drivits som projekt under 2008 respektive 2009.
Detta nationella system för riskklassificering är tänkt att föregripa EU-kommissionens arbete med det framtida EU-övergripande systemet "Data mining" som via en matematisk modellering av kända data kommer att väga in riskkriterier vid urvalet av de sändningar som ska provtas.
Med projektets resultat som grund kommer Livsmedelsverket även att kunna påverka
EU-kommissionens arbete med revideringen av beslut 94/360/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller och beslut 2007/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer, vilka står i begrepp att omarbetas och som kommer att påverkas av det nya "Data mining"-systemet.
Projektbeskrivning
Riskklassificeringsmodellen har utarbetats av en grupp sammansatt av experter från
Livsmedelsverkets tillsynsavdelning och forsknings- och utvecklingsavdelningar. Riskerna är bedömda utifrån ett folkhälsoperspektiv. Djurhälsoaspekten har alltså inte beaktats i projektet.
Motiv och syfte med projektet
Syftet med projektet har varit att upprätta en enkel och funktionell modell för riskklassificering av olika kategorier av animaliska produkter från tredje länder som ska genomgå gränskontroll. Med ökad precision i provtagningen kan de resurser som allokerats för provtagning användas effektivt och riskbaserat.
Modellen ska användas i arbetet med att utarbeta en riskbaserad, ändamålsenlig och kostnadseffektiv kontroll via det årliga provtagningsprogrammet för den svenska gränskontrollen med början 2010. Ett andra syfte med projektet har varit att med projektets resultat som bakgrund påverka regelarbetet med och utformningen av revisionen av beslut 2007/275/EG och 94/360/EG.
Å Kjellgren
Metod
Projektet har indelats i tre steg och respektive enhet har ansvarat för sitt expertområde: Steg 1: Indelning av produkter i kategorier
Steg 2: Identifiering av faror
Steg 3: Riskrankning av kombinationer livsmedelskategori och fara 1. Indelning av produkter i kategorier
I det första steget delades produkterna in i kategorier relevanta att riskklassificera. Denna indelning gjordes efter att ha studerat importstatistiken för de svenska gränskontrollstationerna åren 2006-2008. Kategorierna framgår av kolumn 1 i tabell 1.
2. Identifiering av faror
Sakkunniga har identifierat faror som är relevanta att riskklassificera i respektive varukategori. Endast kända faror har riskklassificerats. Utgångspunkten har varit att endast faror där provtagning kan leda till åtgärd har tagits med i modellen. Hälsoeffekterna av de mikrobiologiska respektive kemiska farorna beskrivs nedan. Farorna framgår av framgår av tabell 1.
3. Riskrankning av kombinationer av livsmedelskategori och fara
En modell med tilldelning av riskpoäng har tagits fram för kombinationerna av livsmedelskategori och fara. Den totala poängen har använts för att ranka kombinationerna av livsmedelskategori och mikrobiologisk respektive kemisk fara.
Å Kjellgren
Produktkategori Mikrobiologiska
hälsofaror Kemiska hälsofaror Nötkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella
Dioxiner, polyklorerade bifenyler (PCB),
diklor-difenyl-triklormetyl-metan (DDT), läkemedelsrester
Nötkött, värmebehandlat Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fårkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Viltkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT
Fjäderfäkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fjäderfäkött, värmebehandlat Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fryst, färsk fisk, odlad Salmonella Metylkvicksilver (MeHg), dioxiner,
PCB, DDT, läkemedelsrester
Fryst, färsk fisk, viltfångad Salmonella MeHg, dioxiner, PCB, DDT, histamin Fisk, värmebehandlad, fryst, odlad Salmonella, patogena
Vibrio spp. MeHg, dioxiner, PCB, DDT Fisk, värmebehandlad, fryst,
viltfångad
Salmonella, patogena
Vibrio spp. MeHg, dioxiner, PCB, DDT Konserverad fisk (95 % scombroida
arter)
-Histamin, MeHg, dioxiner, PCB, DDT, bly (Pb)
Havsräkor, värmebehandlade,
viltfångade Salmonella
-Tigerräkor, värmebehandlade, odlade Salmonella, patogena
Vibrio spp. Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Tigerräkor, färska, odlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Hummer, levande, viltfångad Salmonella
-Hummer, värmebehandlad, viltfångad Salmonella, patogena
Vibrio spp.
-Kräftor, värmebehandlade Salmonella, patogena
Vibrio spp. Läkemedelsrester Musslor, färska Salmonella, patogena
Vibrio spp., E. coli Kadmium (Cd), dioxiner, PCB, DDT Musslor, värmebehandlade Salmonella, patogena
Vibrio spp. Cd, dioxiner, PCB, DDT
Mjölkprodukter, värmebehandlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Äggprodukter, värmebehandlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester
Honung Salmonella Pb, Cd, läkemedelsrester
Tabell 1. Faror relevanta att riskklassificera för respektive produktkategori
Hälsoeffekter - mikrobiologiska faror
Endast de faror där resultat från provtagning kan leda till kontrollåtgärd är inkluderade. Indikatorbakterier inkluderas inte, med undantag av produktkategorin musslor, där det finns livsmedelssäkerhetskriterier i lagstiftningen.
Salmonella: Efter ett halvt till några dygn drabbas man av kräkningar, diarréer, magkramper och feber. Följdsjukdomar i form av t.ex. ledbesvär kan förekomma. Dödsfall förekommer i sällsynta fall. Patogena Vibrio spp.: V. parahaemolyticus: Ger diarré, illamående och magsmärtor efter ca 4 till 30 timmar. V. cholerae: Symptomen kan variera från måttlig diarré till livshotande tillstånd.
Inkubationstiden är vanligen ett till tre dygn. V. vulnificus kan orsaka blodförgiftning hos känsliga personer.
Å Kjellgren
Escherichia coli: Med undantag för vissa toxinbildande stammar är E. coli inte en patogen bakterie. Förekomst av E. coli är dock en indikation på fekal förorening. För musslor finns ett
livsmedelssäkerhetskriterium uppsatt i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005.
Hälsoeffekter - kemiska faror
Histamin: Ger akuta magsmärtor, kräkningar och diarré. Fall av histaminförgiftning från fisk förekommer sannolikt varje år i Sverige. Exotiska fiskarter från varmare vatten än de svenska dominerar.
Dioxiner och PCB: Den mest giftiga dioxinen 2,3,7,8-tetraklorodibenzo-p-dioxin har klassificerats som cancerogen för människa av den internationella cancerforskningsorganisationen, IARC. Studier av grupper som utsatts för mycket höga mängder dioxiner och dioxinlika polyklorerade bifenyler har visat att ämnena bland annat orsakar störningar av immunförsvaret, ger effekter på reproduktionssystemet och störningar av det centrala nervsystemets funktion. Det är framförallt det växande fostret som är känsligt för dioxiner och PCB. Marginalerna mellan de exponeringsnivåer som vi har i Sverige och ”effektnivåer” är inte tillfredsställande.
Bly (Pb): Kan skada nervsystemet. Fostret och det växande barnet utgör den viktigaste riskgruppen. Hämmad blodbildning är en annan effekt som kan uppkomma vid exponering över bakgrundsnivå. Den mängd bly som den svenska befolkningen normalt får i sig via mat och dryck är idag så liten att hälsoeffekter inte är sannolika. Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmätts hos gravida kvinnor och barn och de nivåer där mätbara effekter på gruppnivå kan börja uppträda är dock relativt liten (en faktor på 2-5).
Kadmium (Cd): Ackumuleras i kroppen under lång tid. Höga koncentrationer byggs framförallt upp i njuren, vilket förorsakar en ökad risk för njurskador med ökad ålder. Kadmium är av WHO:s
cancerexperter klassad som cancerogen hos människa.
Metylkvicksilver: Kan påverka det centrala nervsystemet. Fosterstadiet är den mest känsliga perioden. I en nyligen genomförd riskvärdering av metylkvicksilver i fisk drog man dock slutsatsen att exponeringen för metylkvicksilver hos den absoluta majoriteten av den svenska befolkningen ligger på en nivå som idag kan antas vara säker utifrån den högsta exponering som anses vara säker ur en hälsomässig synvinkel. Överskridanden av säkra exponeringar ses hos det fåtal personer som regelbundet äter fisk med förhöjda halter, samt hos personer som äter alla sorters fisk mycket ofta. DDT: De hälsoeffekter som mest diskuteras just nu är negativ påverkan på fostertillväxt och effekter på den manliga reproduktionsförmågan. Den exponering vi har i Sverige ligger med stor sannolikhet på en säker nivå.
Musseltoxiner
Paralytic Shellfish Toxins (PST) består av ett 20-tal toxiner, alla derivat av saxitoxin
(STX). Toxinerna ger neurotoxiska effekter. Överföringen av nervimpulser i perifera nerver och till muskelvävnad inhiberas, vilket leder till förlamning. Den förgiftning som kan uppstå till följd av intag av PSP-toxiner måste betraktas som allvarlig och potentiellt livshotande. Det faktum att vi hittills i Sverige varit förskonade från sådana förgiftningsfall innebär inte alls att vi kan anse att risken för allvarlig förgiftning är obefintlig.
Diarrhoetic Shellfish Toxins (DST) verkar genom att hämma serin-/treoninproteinfosfataser. Detta leder till störningar i vattenbalansen i tarmen, vilket kan medföra förlust av vätska. Symtomen uppträder oftast efter ca 30 minuter till några timmar efter intag. Hur allvarlig förgiftning som uppstår beror av intagen dos, individuell känslighet och hur snabbt toxinerna elimineras. De observerade symtomen utgörs främst av svår diarré, illamående, kräkningar, buksmärtor, magkramper och frossbrytningar. DSP orsakar inte livshotande förgiftningar och generellt blir förgiftade personer helt återställda efter ca 3 dygn, oberoende av om de får medicinsk behandling eller inte.
Amnesic Shellfish Toxins (AST) kan ge neurotoxiska effekter. De vanligaste symtomen är illamående, kräkningar, magkramper, huvudvärk, diarré och slutligen minnesförlust.
Å Kjellgren
Läkemedel och biocider som används på livsmedelsproducerande djur och som det ur toxikologisk synvinkel är berättigat att kontrollera:
1. Substanser som är tillåtna inom EU:
Substansgrupper som har riskbedömts av kommittén för veterinärmedicinska läkemedel, CVMP, och placerats in i någon av bilagorna till Rådets förordning (EEG) nr. 2377/90.
• antibiotika (penicillin, sulfa osv.) i nötkött, mjölk, fjäderfäkött och honung pga. risken för allergi.
• organiska fosforföreningar i fjäderfäkött och äggprodukter pga. akuta neurotoxiska effekter.
2. Substanser som inte är tillåtna inom EU:
• Hormoner som används i tillväxtbefrämjande syfte eller på annat sätt.
• Carbadox är genotoxiskt och ger en cancerogen metabolit, men används mycket som tillväxtbefrämjare i svinproduktion utanför EU.
• Metrifonat (triklorfon) – misstänkt cancerogen, mutagen, fosterskadande, neurotoxisk. Codex Alimentarius har bedömt högsta tillåtna restmängder (MRL) för mjölk (50 ppb), men inte för vävnader.
Kloramfenikol – genotoxisk och ger skador på blodbildande organ – aplastisk anemi • Nitrofuraner – genotoxiska, ev. cancerogena
• Malakitgrönt – genotoxiskt, trolig cancerogen
Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara
En modell har upprättats där varje kombination av livsmedelskategori och fara har tilldelats olika sammanlagd riskpoäng beroende på storlek av importen, graden av förekomst och farans grad av allvarlighet. Alla skalor är logaritmiska. En skillnad på tio riskpoäng innebär en tio gånger större import/förekomst/allvarlighet. Hantering har tilldelats en negativ riskpoängsumma i de fall normal upphettning minskar faran i samband med tillagningen i ett senare led. En hanteringspoäng på -10 betyder att risken minskat tio gånger. Summan av riskpoängen för importens storlek, förekomst, allvarlighet och hantering har använts för att ranka kombinationerna av livsmedelskategori och fara, se tabell 4 och tabell 5.
Avgränsning
Avsaknaden av data för total import till EU per ursprungsland gör att det är svårt att säga om
förekomsten av faror är större i import från vissa länder. Ursprungsland har därför inte tagits med som riskfaktor.
Importens storlek
Den genomsnittliga årliga importen för varje produktgrupp har uppskattats via data ur Livsmedelsverkets databas REDA, ur vilken statistik från gränskontrollens verksamhet kan sammanställas.
Å Kjellgren
Riskpoängskalan är följande:
Mycket liten import: 5 poäng < 200 ton/år Liten import: 10 poäng 200 - 630 ton/år Medelstor import: 15 poäng 630-2000 ton/år Stor import: 20 poäng 2000-6300 ton/år Mycket stor import: 25 poäng > 6300 ton/år Förekomst
Förekomsten av faran har uppskattats genom att studera frekvensen RASFF-meddelanden för respektive kombination av livsmedelskategori och fara. Rapid Alert System for Food and Feed, RASFF, är ett snabbvarningssystem inom EU avseende foder och livsmedel. Alla
RASFF-meddelanden som utfärdats vid avvisning vid någon av EU:s gränskontrollstationer mellan åren 2003 och 2008 har gåtts igenom och utgjort underlag för uppskattning av förekomst. Då RASFF-databasen endast innehåller data om faror som lett till avvisning i gränskontrollen och inte redovisar den totala importen eller negativa svar på tagna prover, utgör RASFF-meddelanden en grov uppskattning av förekomsten. Samtidigt utgör den en värdefull informationskälla, då underlaget, som representerar fynd i hela EU, är avsevärt mycket större än vad som kan extraheras enbart ur Livsmedelsverkets egen databas. Riskpoängskalan är följande:
Liten förekomst: 5 poäng Enstaka fall
Medelstor förekomst: 10 poäng Förekommer vissa år Stor förekomst: 15 poäng Förekommer varje år Allvarlighet
Riskpoängskalan för allvarlighet av mikrobiologiska faror är följande: Liten allvarlighet: 5 poäng Oftast övergående besvär
Medelstor allvarlighet: 10 poäng Risk för kroniska besvär, följdsjukdomar Stor allvarlighet: 15 poäng Risk för dödsfall
Riskpoängskalan för allvarlighet av kemiska faror är följande:
Liten allvarlighet: 5 poäng Akuttoxisk men inte cancerogen eller mutagen, risk för resistensutveckling
Medelstor allvarlighet: 10 poäng Ackumuleras i kroppen men har tröskelvärde, cancerogen Stor allvarlighet: 15 poäng Risk för cancer eller dödsfall, genotoxisk, utan tröskelvärde Hantering
En hanteringspoäng på -10 betyder att risken minskat tio gånger efter hantering i ett senare led. Tabell 2. Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara
Riskfaktor Riskpoäng Bedömning
IMPORTENS STORLEK Mycket liten 5 Liten 10 Medelstor 15 Stor 20 Mycket stor 25 FARANS FÖREKOMST Liten 5 Medelstor 10 Stor 15 FARANS ALLVARLIGHET Liten 5 Medelstor 10 Stor 15
HANTERING SOM MINSKAR RISK
Ja -10
Nej 0
Å Kjellgren
Resultat
I tabell 3 listas de aktuella livsmedelskategorierna tillsammans med poäng för importens storlek, förekomst av fara, farans allvarlighet och efterföljande hantering för olika livsmedelskategorier enligt beskrivningen ovan. Endast varukategorier med minst "mycket liten" förekomst har getts en total
riskpoängsumma.
Tabell 3. Riskpoäng för importens storlek, förekomst av fara, farans allvarlighet och efterföljande hantering för olika livsmedelskategorier
Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa
1 Nötkött, färskt Kemisk Förbjudna LM 10 5 15 0 30 2 Nötkött, färskt Kemisk Tillåtna LM 10 5 5 0 20 3 Nötkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 10 10 10 -10 20 4 Nötkött, färskt Kemisk Dioxin 0 0 5 Nötkött, färskt Kemisk PCB 0 0 6 Nötkött, färskt Kemisk DDT 0 0
7 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Förbjudna LM 0 0
8 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Tillåtna LM 0 0
9 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Dioxin 0 0
10 Nötkött, värmebehandlat Kemisk PCB 0 0 11 Nötkött, värmebehandlat Kemisk DDT 0 0 12 Fårkött, färskt Kemisk Förbjudna LM 20 10 15 0 45 13 Fårkött, färskt Kemisk Tillåtna LM 0 0 14 Fårkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 20 10 10 -10 30 15 Fårkött, färskt Kemisk Dioxin 0 0 16 Fårkött, färskt Kemisk PCB 0 0 17 Fårkött, färskt Kemisk DDT 0 0
18 Viltkött, färskt Kemisk Dioxin 0 0
19 Viltkött, färskt Kemisk PCB 0 0
20 Viltkött, färskt Kemisk DDT 0 0
21 Viltkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 0 0
22 Fjäderfäkött, färskt Kemisk Förbjudna LM 10 10 15 0 35
23 Fjäderfäkött, färskt Kemisk Tillåtna LM 10 5 5 0 20
24 Fjäderfäkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 10 15 10 -10 25
25 Fjäderfäkött, färskt Kemisk Dioxin 0 0
26 Fjäderfäkött, färskt Kemisk PCB 0 0
27 Fjäderfäkött, färskt Kemisk DDT 0 0
Å Kjellgren
Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa
29 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Tillåtna LM 0 0
30 Fjäderfäkött, värmebehandlat Mikrobiologisk Salmonella 25 5 10 0 40
31 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Dioxin 0 0
32 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk PCB 0 0
33 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk DDT 0 0
34 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Förbjudna LM 25 15 15 0 55
35 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Tillåtna LM 25 10 5 0 40
36 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Dioxin 0 0
37 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk PCB 0 0
38 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk DDT 0 0
39 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk MeHg 0 0
40 Fryst, färsk fisk, viltfångad Mikrobiologisk Salmonella 25 15 10 -10 40
41 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Dioxin 0 0
42 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk PCB 0 0
43 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk DDT 25 5 5 0 35
44 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk MeHg 0 0
45 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Pb 25 10 10 0 45
46 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Histamin 25 10 5 0 40
47 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Förbjudna LM 15 15 15 0 45
48 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Tillåtna LM 15 10 5 0 30
49 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Mikrobiologisk Salmonella 0 0
50 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Mikrobiologisk Vibrio 0 0
51 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Dioxin 0 0
52 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk PCB 0 0
53 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk DDT 0 0
54 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk MeHg 0 0
55 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Mikrobiologisk Salmonella 0 0
56 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Mikrobiologisk Vibrio 0 0
57 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk Dioxin 0 0
58 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk PCB 0 0
59 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk DDT 0 0
60 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk MeHg 0 0
Å Kjellgren
Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa
62 Konserverad fisk Kemisk PCB 0 0
63 Konserverad fisk Kemisk DDT 0 0
64 Konserverad fisk Kemisk MeHg 0 0
65 Konserverad fisk Kemisk Pb 0 0
66 Konserverad fisk Kemisk Cd 25 10 10 0 45
67 Konserverad fisk Kemisk Histamin 25 15 5 0 45
Havsräkor, värmebeh.,
68 viltfångade Mikrobiologisk Salmonella 0 0
69 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM 10 15 15 0 40
70 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM 10 10 5 0 25
71 Tigerräkor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 10 10 10 0 30
72 Tigerräkor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 0 0
73 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Dioxin 0 0
74 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk PCB 0 0
75 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk DDT 0 0
76 Tigerräkor, färska Kemisk Förbjudna LM 10 15 15 0 40
77 Tigerräkor, färska Kemisk Tillåtna LM 10 10 5 0 25
78 Tigerräkor, färska Mikrobiologisk Salmonella 0 0
79 Tigerräkor, färska Kemisk Dioxin 0 0
80 Tigerräkor, färska Kemisk PCB 0 0
81 Tigerräkor, färska Kemisk DDT 0 0
82 Hummer, levande Kemisk PCB 10 5 10 0 25
83 Hummer, levande Kemisk Pb 0 0
84 Hummer, värmebehandlad Kemisk Pb 0 0
85 Hummer, värmebehandlad Kemisk Cd 0 0
86 Kräftor, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM 20 5 15 0 40
87 Kräftor, värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM 20 5 5 0 30
88 Kräftor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 0 0
89 Kräftor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 20 5 10 0 35
90 Musslor, färska Mikrobiologisk Salmonella 5 5 10 -10 10
91 Musslor, färska Mikrobiologisk Vibrio 5 5 10 -10 10
Å Kjellgren
Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa
94 Musslor, färska Kemisk PCB 0 0
95 Musslor, färska Kemisk DDT 0 0
96 Musslor, färska Kemisk Cd 5 5 10 0 20
97 Musslor, färska Kemisk Musseltoxin 5 10 10 0 25
98 Musslor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 10 5 10 0 25
99 Musslor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 0 0
100 Musslor, värmebehandlade Kemisk Dioxin 0 0
101 Musslor, värmebehandlade Kemisk PCB 0 0
102 Musslor, värmebehandlade Kemisk DDT 0 0
103 Musslor, värmebehandlade Kemisk Cd 0 0
104 Musslor, värmebehandlade Kemisk Musseltoxin 0 0
Mjölkprodukter,
105 värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM 5 10 15 0 30
Mjölkprodukter,
106 värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM 0 0
Mjölkprodukter,
107 värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 0 0
Mjölkprodukter,
108 värmebehandlade Kemisk Dioxin 0 0
Mjölkprodukter,
109 värmebehandlade Kemisk PCB 0 0
Mjölkprodukter,
110 värmebehandlade Kemisk DDT 0 0
111 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 112 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 113 Äggprodukter, värmebehandlade Mikrobiologisk 114 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 115 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 116 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk
Förbjudna LM Tillåtna LM Salmonella Dioxin PCB DDT 5 5 5 10 10 0 5 0 0 15 5 10 0 0 0 30 20 0 20 0 0
117 Honung Kemisk Förbjudna LM 5 10 15 0 30
118 Honung Kemisk Tillåtna LM 5 10 5 0 20
119 Honung Kemisk Pb 0 0
Å Kjellgren
Efter att ha sammanställt riskpoängen för respektive kombination av varukategori och fara erhölls en riskrankning för farorna. Då det är svårt att göra en korrekt jämförelse mellan mikrobiologiska och kemiska faror redovisas riskrankningen för dessa två grupper separat. Riskrankningen för
mikrobiologiska faror presenteras i tabell 4 och den för kemiska faror i tabell 5. Tabell 4. Utfall i modellen - mikrobiologiska faror
Livsmedelskategori Fara Totalt
Fryst, färsk fisk, viltfångad Salmonella 40
Fjäderfäkött, värmebehandlat Salmonella 40
Kräftor, värmebehandlade Vibrio 35
Tigerräkor, värmebehandlade Salmonella 30
Fårkött, färskt Salmonella 30
Musslor, värmebehandlade Salmonella 25
Nötkött, färskt Salmonella 25
Fjäderfäkött, färskt Salmonella 25
Musslor, färska E. coli 10
Musslor, färska Salmonella 10
Äggprodukter, värmebehandlade Salmonella 0
Havsräkor, värmebeh., viltfångade Salmonella 0
Fryst, värmebeh. fisk, odlad Vibrio 0
Tigerräkor, värmebehandlade Vibrio 0
Tigerräkor, färska Salmonella 0
Kräftor, värmebehandlade Salmonella 0
Kräftor, värmebehandlade Vibrio 0
Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Vibrio 0
Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Salmonella 0
Fryst, värmebeh. fisk, odlad Salmonella 0
Musslor, värmebehandlade Vibrio 0
Mjölkprodukter, värmebehandlade Salmonella 0
Tabell 5. Utfall i modellen - kemiska faror
Livsmedelskategori Fara Totalt
Fryst, färsk fisk, odlad Förbjudna LM 55
Fjäderfäkött, värmebehandlat Förbjudna LM 50
Konserverad fisk Histamin 45
Konserverad fisk Cd 45
Fryst, värmebeh. fisk, odlad Förbjudna LM 45
Fryst, färsk fisk, viltfångad Pb 45
Fårkött, färskt Förbjudna LM 45
Kräftor, värmebehandlade Förbjudna LM 40
Tigerräkor, färska Förbjudna LM 40
Tigerräkor, värmebehandlade Förbjudna LM 40
Fryst, färsk fisk, viltfångad Histamin 40
Fryst, färsk fisk, odlad Tillåtna LM 40
Fryst, färsk fisk, viltfångad DDT 35
Fjäderfäkött, färskt Förbjudna LM 35
Honung Förbjudna LM 30
Äggprodukter, värmebehandlade Förbjudna LM 30
Mjölkprodukter, värmebehandlade Förbjudna LM 30
Kräftor, värmebehandlade Tillåtna LM 30
Fryst, värmebeh. fisk, odlad Tillåtna LM 30
Å Kjellgren
Nötkött, färskt Tillåtna LM 30
Musslor, färska Musseltoxin 25
Hummer, levande PCB 25
Tigerräkor, färska Tillåtna LM 25
Tigerräkor, värmebehandlade Tillåtna LM 25
Honung Tillåtna LM 20
Äggprodukter, värmebehandlade Dioxin 20
Äggprodukter, värmebehandlade Tillåtna LM 20
Fjäderfäkött, färskt Tillåtna LM 20
Musslor, färska Cd 20
Honung Cd 0
Fryst, färsk fisk, odlad MeHg 0
Fryst, färsk fisk, viltfångad Dioxin 0
Fryst, färsk fisk, viltfångad PCB 0
Fårkött, färskt Dioxin 0
Fryst, färsk fisk, viltfångad MeHg 0
Nötkött, värmebehandlat Förbjudna LM 0
Nötkött, värmebehandlat Tillåtna LM 0
Nötkött, färskt DDT 0
Fjäderfäkött, färskt PCB 0
Fryst, värmebeh. fisk, odlad Dioxin 0
Fryst, värmebeh. fisk, odlad PCB 0
Fryst, värmebeh. fisk, odlad DDT 0
Fryst, värmebeh. fisk, odlad MeHg 0
Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Dioxin 0
Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad PCB 0
Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad DDT 0
Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad MeHg 0
Konserverad fisk Dioxin 0
Konserverad fisk PCB 0
Konserverad fisk DDT 0
Konserverad fisk MeHg 0
Konserverad fisk Pb 0
Nötkött, färskt PCB 0
Nötkött, färskt Dioxin 0
Nötkött, värmebehandlat DDT 0
Fjäderfäkött, värmebehandlat DDT 0
Tigerräkor, värmebehandlade Dioxin 0
Tigerräkor, värmebehandlade PCB 0
Tigerräkor, värmebehandlade DDT 0
Nötkött, värmebehandlat PCB 0
Fjäderfäkött, värmebehandlat PCB 0
Tigerräkor, färska Dioxin 0
Tigerräkor, färska PCB 0
Tigerräkor, färska DDT 0
Fjäderfäkött, värmebehandlat Dioxin 0
Hummer, levande Pb 0
Hummer, värmebehandlad Pb 0
Hummer, värmebehandlad Cd 0
Nötkött, värmebehandlat Dioxin 0
Fjäderfäkött, färskt Dioxin 0
Å Kjellgren
Musslor, färska PCB 0
Musslor, färska DDT 0
Fryst, färsk fisk, odlad DDT 0
Fjäderfäkött, värmebehandlat Tillåtna LM 0
Musslor, värmebehandlade Dioxin 0
Musslor, värmebehandlade PCB 0
Musslor, värmebehandlade DDT 0
Musslor, värmebehandlade Cd 0
Musslor, värmebehandlade Musseltoxin 0
Fryst, färsk fisk, odlad PCB 0
Mjölkprodukter, värmebehandlade Tillåtna LM 0
Mjölkprodukter, värmebehandlade Dioxin 0
Mjölkprodukter, värmebehandlade PCB 0
Mjölkprodukter, värmebehandlade DDT 0
Fårkött, färskt PCB 0
Fryst, färsk fisk, odlad Dioxin 0
Fårkött, färskt Tillåtna LM 0 Äggprodukter, värmebehandlade PCB 0 Äggprodukter, värmebehandlade DDT 0 Fårkött, färskt DDT 0 Fjäderfäkött, färskt DDT 0 Honung Pb 0
Diskussion och slutsatser
Riskklassificeringsmodellen kommer att utvärderas i praktiken genom att ligga till grund för framtida provtagningsprogram i den svenska gränskontrollen av livsmedel. Enheten för internationell handel bevakar kontinuerligt förekomsten av faror samt nytillkomna faror. När nya kunskaper och erfarenheter tillkommer kan de användas för att omvärdera utfallet med nytillkomna data för import, förekomst och allvarlighet.
Modellen är byggd på uppskattning av data. Framför allt förekomst är svår att kvantifiera, då tillgång till negativa provtagningsresultat saknas, liksom uppgifter om den totala importen till EU. Poängskalan utgör därför en förhållandevis grov, men värdefull, indikation på hur vanligt förekommande en viss fara är. Riskbedömningen har endast gjorts på faror som är möjliga att riskklassificera. Den explorativa kontrollen av nya ämnen i gränskontrollen, baserad på omvärldsbevakning, kommer därför att ligga utanför denna modell och sådan provtagning sker enligt andra kriterier än de som ingår i modellen. Utfallet i modellen kommer att ligga till grund för förhandlingsarbetet inom EU vid revideringen av beslut 94/360/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller och beslut 2007/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer.
