Patienters upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes : En litteraturöversikt

Namn: Leevyer Lilly Fattah

Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för vårdvetenskap

Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, 2020

Nivå: Grundnivå

Handledare: Malin Olsson

Examinator: Elisabeth Bos Sparén

Patienters upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes

En litteraturöversikt

Patient’s experiences of self-care in type 2-diabetes

Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 500 000 patienter med diabetes och cirka 90 procent av dessa har typ 2-diabetes. Under individens livstid genomgår denne flera hälso-sjukdomsrelaterade transitioner med övergång från frisk till sjuk och vice versa. Att behandla diabetes i form av livsstilsförändringar anses vara en kärna i egenvården, som utgår från individens situation. Sjuksköterskan ska arbeta hälsofrämjande, uppmuntra patienten till hälsosamma livsstilsförändringar samt stödja och stärka dennes förmåga till egenvård vid typ 2-diabetes.

Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metod inkluderades. Databaserna CINAHL Complete och Medline användes. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs beskrivningar.

Resultat: Resultatet introducerar tre teman. Första temat är Att leva med egenvård och dess svårigheter andra temat är Behov av information kring egenvård och tredje temat är positivt och negativt stöd.

Diskussion: Resultat diskuterades med hjälp av bakgrund, forskning och Orems egenvårdsteori. Ämnen som diskuteras är utmaningar med dess svårigheter, psykologiska besvär, behov av information samt stöd. I Sjuksköterskans uppgift ingår det pedagogiska möten som till hjälp av patientens behov av information och utbildning. Detta stöd ger patienten förståelsen av den betydande egenvården som leder till hälsa och välbefinnande.

Background:

In Sweden, there are 500,000 patients with diabetes and about 90 percent of these have type 2-diabetes. Health disease-related converters change as the individual moves from healthy to sick and vice versa during their lifetime. To treat diabetes in form of lifestyle changes are considered to be core to self-care, which is based on the individual's situation. The nurse should work in health promotion, encourage the patient to healthy lifestyle changes and support and strengthen his ability to self-care in type 2-diabetes.

Aim: The purpose was to describe patients' experiences of self-care in type 2- diabetes.

Method: Literature review was used as method and ten scientific articles were with qualitative method included. The CINAHL Complete and Medline databases were used. The articles were quality checked and analyzed with the help of Friberg's descriptions.

Results: The result introduces three themes. The first theme is Living with self-care and their difficulties. The second theme is Need for information about self-care and the third theme is positivity and negativity support.

Discussion: Results were discussed with help of the background, research and Orem's self-care theory. Topics as discussed are challenges with their difficulties, psychological distress, need for information and support. The nurse's task includes educational meetings that help the patient's need for information and education. This support gives the patient an understanding of the significant self-care that leads to health and well-being.

INLEDNING……….1

BAKGRUND……… 1

TYP 2-DIABETES ... FEL!BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Symtom ... 2

Behandlingar ... 3

Komplikationer ... 3

Transition av att gå från frisk till sjuk ... 4

Livsstilsförändring ... 5 Egenvård ... 5 Sjuksköterskans roll ... 6 PROBLEMFORMULERING……… 7 SYFTE……….7 TEORETISK UTGÅNGSPUNKT………. 7 METOD……….8 URVAL ... 8 DATAINSAMLING ... 9 DATAANALYS ... 9 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN.………..10 RESULTAT……….10

ATT LEVA MED EGENVÅRDSUTMANINGAR OCH DESS SVÅRIGHETER ... 10

BEHOV AV INFORMATION KRING EGENVÅRD ... 12

POSITIVA OCH NEGATIVA STÖD... 13

DISKUSSION………14

METODDISKUSSION ... 14

RESULTATDISKUSSION ... 15

KLINISKA IMPLIKATIONER……….………..18

FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING……….……….18

SLUTSATS……….18

REFERENSFÖRTECKNING………..20

BILAGA 1. SÖKMATRIS………25

INLEDNING

I världen ökar varje år antalet patienter med typ 2-diabetes vilken är en av våra stora folksjukdomar. Förekomsten av sjukdomen blir allt vanligare, och växer snabbt vilket klassas som ett hälsoproblem i hela världen, och som har lett till en belastning på hälso-sjukvården med höga kostnader. Betydelsen av egenvård är viktig för den drabbade personen, där livsstilsförändringar sker i form av kostförändringar, och ökad fysisk aktivitet. Stora krav ställs på individen att förändra sin livsstil och invanda beteenden, och detta kan hos vissa patienter vara en svår uppgift att hantera. Det är därför viktigt att patienten får kunskap om hur livsstilsförändringar kan påverka sjukdomen och anpassar sig till uppkomna komplikationer för att bibehålla den stabila nivån av blodglukosnivån.

Jag insåg under min verksamhetsförlagda utbildning att många patienter hade svårt att klara av sin egenvård framgångsrikt, då det verkade som att de många gånger saknade förståelse och kunskap i ämnet. Meningen med denna litteraturöversikt är därför att öka sjuksköterskors förståelse kring hur patienter upplever egenvård vid typ 2-diabetes.

BAKGRUND

Typ 2-diabetes

Globalt har typ 2-diabetes ökat i världen och fortsätter att öka för varje år som går. Idag har 463 miljoner vuxna människor diabetes i hela världen, därav kommer ökningen att stiga till 578 miljoner år 2030 och 700 miljoner år 2045 (International Diabetes Federation, 2019). Enligt International Diabetes Federation fortsättningen av ökningen beror mycket på typ 2-diabetes relaterad till dem riskfaktorer som finns, stigande nivåer av fetma, osunda dieter och fysisk inaktivitet (International Diabetes Federation, 2019). Det finns ungefär 500 000 patienter med diabetes i Sverige och cirka 90 procent av dessa har typ 2-diabetes (Diabetesförbundet, 2017). Diabetes mellitus enligt Ericson och Ericson (2012) är ett samlingsnamn och är en kronisk sjukdom som innebär att det finns för mycket eller lite glukos (socker) i blodet. Sjukdomen går inte att bota men med förändrade levnadsvanor går det att förändra sjukdomens framskridande. Glukos är kroppens viktigaste drivmedel som ger energi så att kroppen kan fungera dygnet runt. Kroppens celler klarar inte sig själva av att ta upp glukos därför är de i behov av hormonet insulin som kommer från bukspottkörteln. Insulin gör så att cellytan aktiveras för att glukos ska kunna ta sig in för att omvandlas till energi och på så sätt hålla kroppen på en normal blodsockernivå. Kroppen är i behov av glukos för att upprätthålla väsentliga kroppsliga

funktioner som hjärnfunktion, muskelarbete och kroppstemperatur. Diabetes mellitus är en folksjukdom där kronisk hyperglykemi (förhöjd blodglukoshalt) förekommer vid alla former av diabetes. Förhöjd blodglukoshalt inträffar när insulinbrist uppstår och när vävnader har nedsatt känslighet för insulin således insulinresistens. De mest kända diabetes är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

Typ 1-diabetes är en ärftlig benägenhet där insulinproduktionen upphör på grund av kroppens antikroppar som angriper och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Även typ 2-diabetes sjukdom kan uppkomma på grund av arv. Insulinbrist innebär att glukos inte kan ta sig in i cellerna alls därför stannar det kvar i blodet vilket ger en förhöjd blodglukoshalt (Ericson & Ericson, 2012). Vid typ 2-diabetes är det mer komplex då insulin produceras men fungerar inte ordentligt och leder till att glukos inte tas upp kontinuerligt av cellerna, nämligen har cellerna blivit resistenta mot insulin. Ericson menar att osunda vanor som människor har lett till att öka riskfaktorer för typ 2-diabetes genom överkonsumtion av alkohol, rökning, osunda dieter och brist på fysisk aktivitet. Tre riskfaktorer som kan orsaka utvecklingen av typ 2-diabetes är ålder, ärftlighet och rökning. Med ökad ålder förändras människokroppen till svagare, skörare och äldre kropp vilket leder till minskad muskelmassa i samband med att fettvävnaden ökar vilket leder till minskad fysisk aktivitet. Detta leder till att muskelvävnaden och levern lagrar fett i cellerna vilket i sig försämrar glukosupptagningen från muskel, fett och levervävnaden.

Symtom

Symtomen hos patienter med typ 2-diabetes är ökad törst, större urinmängder, trötthet, viktminskning och försämrad syn. Hos dem äldre utvecklas symtomen långsamt ibland kan det ta månader och år innan upptäckten (Ericson & Ericson, 2012). Enligt studien av Hernandez et al. (2019) beskrev att de vanligaste symtomen för typ 2-diabetes var trötthet, smärta, diarré, balansförlust, fallande och hypoglykemi särskilt hos dem äldre. Diabetesrelaterade symtomen hade lett till att omfattande förluster av minskad livskvalité och fysisk inaktivitet vilket påverkat det sociala livet.

Behandlingar

Ericson och Ericson (2012), beskriver att vid behandling av diabetes mäts HbA1c mätmetoden först för att se hur blodsockrets värde varit under en längre period hos den drabbade personen. HbA1c är ett mätvärde som visar hur koncentrationen av glukos i blodplasman ser ut över en

längre tidsperiod. Mätningen är därför värdefull information för att kunna avgöra hur patientens medelblodglukosnivå legat de senaste åtta till tio veckorna. Lee et al. (2013) beskrev att nationella riktlinjer uppgav att HbA1c borde ligga under 52mmol/mol i värde för att kunna besluta om glukosbalansen är i normalvärde, men även för att minimera risken för diabeteskomplikationer. Enligt American Diabetes Association (2017) förespråkas främst livsstilsförändringar genom egenvård som förstahandsbehandling för patienter med typ 2-diabetes. I andra hand lyfte de tablettbehandling, till exempel Metformin, samt insulin som tredje alternativ.

Simonsen, Aarbakke och Hasselström (2004) beskriver att läkemedlet Metformin används när inte kostråd och fysisk aktivitet ger tillräcklig effekt på glukoshalten i blodet. Läkemedlet gör att glukossyntes i levern minskar och ökar vävnadernas känslighet för insulin samt hämmar tarmens glukosupptag. Enligt studien av Rodgers (2004) bör insulinbehandling användas ifall oral terapi inte är tillräcklig för att blodglukosnivån ska ha normalvärde. Han menar att tablettbehandling är bra men att den inte förhindrar framskridande av typ 2-diabetes. World Health Organization (WHO) beskriver att patienter med typ 2-diabetes kan klara sig själva på egen hand även utan insulintillförsel om livsstilsförändringar genomförs på rätt sätt (WHO, 2018).

Komplikationer

I studien av Concha, Mayer, Mezuk och Avula (2016) framkom det att inte alla studiedeltagare var medvetna om faktorer som kunde orsaka diabetes, såsom till exempel stress, oro, ärftlighet, felaktig kost och familjeproblem. De behövde även bli medvetna om olika komplikationer som kan påverka deras liv och hälsa till följd av slarv med sin diabetes. Ericson och Ericson (2012) beskrev till exempel att behovet av ständig kontroll av blodsockervärde kan vara krävande för patienter med typ 2-diabetes. De menar att det dock är nödvändigt att sköta mätningen av detta då akuta komplikationer som hypoglykemi och hyperglykemi kan inträda vid diabetes. Hypoglykemi innebär lågt blodsocker och kan förekomma till följd av för hög dos insulin eller tabletter, stort intag av alkohol, kraftig ökad fysisk aktivitet, försent intagna eller felsammansatta måltider samt ändrade injektionsområden. Hyperglykemi innebär förhöjt blodsocker som förekommer på grund av insulinbrist. Sakane et al. (2015) framhävde att dessa två komplikationer är allvarliga då det kan leda till riskabla konsekvenser och i värsta fall för tidig död. Enligt Diabetesförbundet (2016) anses hypoglykemi vara farligast då blodsockret sjunker mycket, alltså värdet under 3-3,5 mmol/l, vilket kan leda till medvetslöshet. Om patienten själv känner symtomen av lågt blodsocker kan denne då äta något sött så att

sockerhalten stiger igen. Enligt Barnläkarföreningen (2017) kan hyperglykemi orsaka både ketoacidos och hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom vilket även kallas för diabeteskoma som uppkommer på grund av vätskebrist. Diabetesförbundet (2017) beskriver att ketoacidos uppkommer på grund av för låg insulintillförsel eller ökat insulinbehov och det gör att ketonkroppar även kallad för acetonkroppar frisätts vilket gör blodet surt. Ketonkroppar som frisätts ut i blodet gör att kroppen använder fett som bränsle istället för kolhydrater.

Lee och Halter (2013) beskrev att det fanns läkemedel som förbättrade insulin och som exempelvis användes vid hyperglykemi. Tiazolidioner har visat att det förbättrar insulinkänsligheten i skelettmuskler och minskar glukosproduktionen i levern. Även natriumglukostransportör 2 hämmare har visat att det sänker glukosnivån genom att öka urinutsöndringen av glukos.

Ericson och Ericson (2012) beskriver att det finns risk för kroniska komplikationer som kan leda till skador i njurar, ögon, tandkött, nerver, blodkärl, samt ökar risken för stroke och hjärtsjukdomar. Nästan alla organ i kroppen blir påverkade av typ 2-diabetes, då antigen mikrovaskulära (små) eller makrovaskulära (stora) blodkärl drabbas. Till exempel, kan diabetes orsaka skador på små kärl på ögats näthinna, som i sin tur kan leda till blindhet och synförlust, och är den vanligaste komplikationen av sjukdomen, som kallas Retinopati. Ett annat exempel är Nefropati som är en njursjukdom, som kan uppkomma vid diabetes och kan leda till njursvikt då filtreringssystemet har skadats av förhöjda blodsockernivåer. Neuropati är ett annat tillstånd som innebär skada i nervfibrer som drabbar perifera nerver, till exempel i fötter som påverkas först och kan leda till att patienten måste operera bort ben på grund av fotsår som inte är behandlingsbara.

Transition av att gå från frisk till sjuk

Ternestedt och Norberg (2014) beskriver att människan utsätts av flera olika typer av transition, det vill säga olika faser i livet som betyder övergång från en situation till en annan. Vidare innebär transition att individens sociala tillstånd förändras vilket kan leda till situationsrelaterade, utvecklingsrelaterade och hälso- och sjukdomsrelaterade förändringar. Situationsrelaterad transition innebär exempelvis att individen går från att vara gift till att skiljas från sin partner eller att individen förlorar en anhörig. Utvecklingsrelaterad transition innebär till exempel övergången mellan att vara barn till vuxen. Hälso-sjukdomsrelaterad transition innebär en övergång från att vara frisk till att bli sjuk eller vice versa. Olika transitioner kan förekomma parallellt med varandra, exempelvis när personen insjuknar samtidigt som denne genomgår en skilsmässa. Ekebergh (2015) beskriver att när en person går från frisk till sjuk kan

allting kännas främmande, då nya (sjukdoms-) tillståndet gör att personen känner sig vilsen då den måste vänja sig och hitta nya förhållningssätt för att anpassa sig till nya handlingar och miljöer. Beroendet av vårdpersonalens stöd, råd och kunskap ökar då personen kan känna sig ovärdig och kan ha en viss tomhetskänsla på grund av sjukdomen. Ternestedt och Norberg (2014) beskriver att vårdaren har kravet på sig att utgå ifrån vårdtagarens upplevelser och hur händelsen påverkat patienten samt anhöriga. Sjukvårdspersonal har som uppgift att främja vårdtagarens möjligheter att samordna det som inträffat i patientens tillvaro.

Livsstilsförändring

Enligt Socialstyrelsen (2018) läggs mycket fokus på patientens förmåga att genomföra livsstilsförändringar i samband med typ 2-diabetes för att stabilisera blodsockernivån och förebygga komplikationer. Innan de farmakologiska behandlingarna blev möjliga att genomföra, var livsstilsförändringar den enda strategin som hjälpte att hålla sjukdomen i schack. Dessa hade sin utgångspunkt i förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. För att förlänga patienternas liv med typ 2-diabetes och minimera riskfaktorer bör de träna kontinuerligt och hålla sig till hälsosam kost. Enligt Socialstyrelsens (2018) riktlinjer bör ohälsosamma beteenden såsom alkoholkonsumtion och tobaksbruk förändras då budskapet i detta anses vara åtgärder på skyddsfaktorer/friskfaktorer i alla åldersgrupper.

Detta bekräftas även av Rydholm Hedman (2014) som anser att rörelse och aktiv livsstil är vad människan skapad för och som patienten kan ha kontroll över. Även Svensson och Hallberg (2010) beskriver att den hälsosamma livsstilen är viktig för att bibehålla hälsan, vilket kan anses som ett komplex verk att uppnå då mycket spelar roll i en persons beteende och hantering av livsstilen. För att ge ytterligare dimension bör nämnas att enligt Socialstyrelsen (2011) är risken för hjärt- och kärlsjukdomar vid diabetes påverkas av fetma, övervikt och högt blodtryck, där förändrad kost och fysisk aktivitet bidrar med minskning av dessa. Att anpassa sitt energiintag kan underlätta viktnedgång och påverka blodfetter, blodtryck samt underlätta blodsockerkontroll. Fysisk aktivitet har dessutom en positiv inverkan på patientens mentala hälsa, förbättrar glukosupptaget, ökar blodcirkulation i muskulaturen och minimerar insulinresistens. Således regelbunden fysisk aktivitet är nyckeln till förbättrat hälsotillstånd både på kort och långt sikt vid typ 2-diabetes (Ericson & Ericson, 2012).

Egenvård

Wikblad (2012) anser att begreppet egenvård har olika definitioner och innebär allt patienten gör livsstilsförändring för att upprätthålla hälsan trots den långvariga sjukdomen. Egenvård

innebär primär och sekundär prevention. Primär egenvård innefattar till exempel viktnedgång och införandet/ökning av motion för att förhindra att sjukdomstillståndet inträder då man anses löpa stor risk att få diagnosen. Sekundär egenvård innefattar de ovan beskrivna åtgärder som sätts in i syfte att förhindra att det redan konstaterade sjukdomstillståndet utvecklas i negativ riktning samt att minska risken för komplikationer. Ett exempel på det kan vara en välfungerande fotvård. Enligt WHO (2013) innefattar egenvården flera komponenter såsom näring, livsstil, hygien, miljö och socioekonomiska faktorer. Jaarsma et al. (2013) beskriver att egenvård kan ses som en process som innebär att individen kan hantera sin hälsa genom hälsofrämjande strategier och livsstilsförändringar vars syfte är att övervaka och hantera symtomen.

Sjukvårdspersonal och sjuksköterska bör stödja och ge råd om egenvård samt uppmuntra patienten att på egen hand försöka samla kunskap om konsekvenser av olika behandlingar och livsstilsförändringar. Däremot information och utbildning som bedrivs i grupp måste göras av personal med specialkompetens på ämnesområdet (Ericson & Ericson, 2012). Alternativt kan Elektronisk hälsa (e-hälsa) fungera som hjälpmedel för patienter som vill hellre få information om egenvård via internet (Varci et al., 2019). Detta görs bland annat för att stärka patienternas förmåga att kontrollera blodsockernivåer. Då lär man patienter att mäta exempelvis sin insulindos vid varje måltid som är direkt avhängig av deras kaloriintag, fysisk aktivitet och blodglukosnivån. Detta kan reducera oron som kan ske vid komplikationer samtidigt ge en ökad känsla av trygghet. Egenvård hos patienter med typ 2-diabetes kräver ansvar för att kunna uppnå en god självhantering av diabetes. Även studien av Isaksson et al. (2015) framhäver vikten av att ha kunskap om sin egenvård vilket anses vara viktigt för att framgångsrikt behandla sjukdomstillståndet.

Sjuksköterskans roll

Omvårdnad är central i sjuksköterskerollen och bör främja patienters hälsa. Arbetet skall utföras enligt lagar och riktlinjer (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Sjuksköterskan har ansvar att självständigt fatta kliniska beslut och ha kunskap om både medicinsk vetenskap och beteendevetskap. Sjuksköterskan bör ha ett helhetsperspektiv på patientens livs- och hälsosituation och ha ett engagerat, respektfullt och ärligt förhållningssätt gentemot denne. Patienter som har en sjukdom oftast är i behov av att få stöd i olika former från sjuksköterskan (Norell Pejner, Ziegert & Kihlgren, 2015). Sjuksköterskan bör bidra med hälsofrämjande åtgärder som är riktade till patienten, och bör innefatta information, undervisning, uppmuntran

och stöd i syfte att vägleda patienten till förbättring och välbefinnande (Björkvell & Thorell-Ekstrand, 2014).

Berne och Sörman (2011) framhäver att det läggs mycket vikt på att personer som lever med typ 2-diabetes ansvarar för sin egen sjukdom men är också beroende av sjuksköterskans handledning och utbildnings kompetens. Detta anses vara viktigt även för att patienten ska vara tillräckligt kunnig om sjukdomen för att kunna medverka vid beslut gällande medicinska behandlingar. Individer som lever med typ 2-diabetes behöver både emotionellt och informativt stöd (Foss et al. 2016). Sandman och Kjellström (2013) beskriver att sjuksköterskan har som uppgift att underlätta för patienter att hitta sin väg genom sjukdomssituationen och upplysa dessa om vilka möjligheter och begränsningar finns för att uppnå en god hälsa. Sjuksköterskan bör enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ge lika vård till alla med respekt och värdighet samt främja ohälsa.

PROBLEMFORMULERING

Typ 2-diabetes är en folksjukdom som ökar såväl i Sverige som resten av världen. Diabetes är en kronisk sjukdom, vilken ställer krav på patienten att kontinuerligt ta ansvar för sin egenvård och behandling. Patienten behöver i första hand ändra sina levnadsvanor för att inte riskera att komplikationer uppstår. Därför kan egenvård te sig som en utmaning då man kan bli tvungen att genomföra livsstilsförändringar i syfte att förhindra uppkomsten av komplikationer och förbättra det allmänna hälsotillståndet. Sjuksköterskans roll i detta sammanhang är att stödja, ge information om livsstilsförändringar och ge ett gott bemötande. Med denna litteraturöversikt vill författaren belysa i hur patienter med typ 2-diabetes upplever sin egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap och är medveten om patienternas upplevelser i samband med detta för att kunna ge stöd och förmedla relevant kunskap/information så att patienter kan nå sina mål i samband med egenvårdshanteringen.

SYFTE

Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes.

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Författaren har använt sig av Orems egenvårdsteori för denna litteraturstudie vilken lämpar sig för att möjliggöra förståelsen och diskussion av egenvård vid typ 2-diabetes. Orems (2001) teori

handlar om egenvård som täcker autonomi, självstyre och regelbundna/kontinuerliga åtgärder som individen själv ansvarar för att genomföra i syfte att bemöta behoven som uppstår till följd av att sjukdomen framskrider. Mycket fokus ligger på såväl patientens förmåga att kunna hantera egenvård som på sjuksköterskans kompetens som stöttepelare i syfte att främja patientens egenvårdsförmåga. För att kunna hantera sin egenvård behöver patienten förses med relevant kunskap, utveckla vissa färdigheter, kunna använda sig av sunt förnuft samt ha förmåga att ta egna beslut och ansvar. Denna teori har sitt ursprung/upprinnelse i humanistisk människosyn där patientens egna resurser tillskrivs stor betydelse (Orem, 2001). Med avstamp i egenvårdsteorin har Orem utvecklat tre teorier som behandlar egenvård, egenvårsbrist samt omvårdnadssystem. Teorin om egenvård belyser hur patienten kan självständigt fokusera på sina aktiviteter inriktade på att främja hälsa, åstadkomma välbefinnande samt förbättra livskvalité. Hon menar att patienter har kapacitet att vårda sig själva men det krävs att de utvecklar vissa färdigheter för att kunna göra det. För att uppnå god egenvård krävs det att individen upprätthåller hälsa för att säkerställa kroppsfunktioner och är lyhörd för förändringar i dessa ifall sjukdomen framskrider (Orem, 2001). Teorin om egenvårdsbrist handlar om patienter som inte längre kan genomföra egenvård på grund av vissa omständigheter såsom olyckor, sjukdomar, ålder och livskriser. Dessa patienter är i större utsträckning beroende av professionell omvårdnad och stöd av bland andra sjuksköterskor. Teorin om omvårdnadssystem bygger på att sjuksköterska tillsammans med patienten utformar en lämplig omvårdnadsinsats/-er för att bemöta patientens behov. Utifrån ett fullständigt stödjande system, ellomvårdnadsinsats/-er delvis stödjande och undervisande system gestaltar sjuksköterskan insatser då patienten kan eller bör tillämpa egenvård. Författaren menar att ifall patienten inte klarar av att själv genomföra egenvård bör då sjuksköterskan ge stöd, undervisning och vägledning för att hjälpa patienten att uppnå god egenvård (Orem, 2001). Egenvårdsteorin användes i resultatdiskussionen för att understödja författarens undersökning av artiklarnas innehåll.

METOD

Litteraturöversikt valdes som metod då den möjliggör kunskapsfördjupning inom det aktuella ämnesområdet som analyseras. De i litteraturöversikten analyserade artiklarna ger en bra bild av det aktuella forskningsområdet och kunskapsläget, vilket i sin tur kan säkerställa omvårdnad som har avstamp i den evidensbaserade vården (Friberg, 2017a). Arbetsmetoden är systematisk och kräver noggrannhet därför redovisas det stegvis i examensarbetet (Segesten, 2017).

Urval

Kvalitativa artiklar inkluderades i analysen då dessa lämpade sig bäst för att motsvara litteraturöversiktens syfte som handlar om patienters upplevelser. Urvalskriterierna för artiklarna begränsades till peer-reviewed (vetenskapligt granskade) artiklar som var skrivna på engelska med full text. Dessa fick inte vara äldre än tio år, alltså var skrivna mellan år 2010 och 2020, vilket säkerställde att man fick ta del av det aktuella kunskapsläget. Valda artiklar i studien undersökte data insamlad endast från vuxna över 18 år. Vidare var inklusionskriterier sådana att enbart kvalitativa studier som inkluderade både nationella och internationella studier som belyste patienternas upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes, fick ingå. Exklusionskriterier bestod i att man uteslöt barn upp till 18 år (se bilaga 1). För att säkerställa kvalitén på artiklarna valde författaren att använda ovannämnda urvalskriterier.

Datainsamling

De databaser som författaren har använt sig av var Medline och CINAHL Complete, samt manuell pilotsökning för att finna tillämpliga artiklar som kunde svara på examensarbetets syfte. CINAHL Complete innehåller omvårdnadsstudier och Medline inriktar sig på biomedicin. Författaren genomförde en pilotsökning i början för att kunna hitta sökord som kunde relateras till ämnesområdet. Sedan gjordes en systematisk sökning med hjälp av de identifierade sökorden. De sökord som användes skrevs på engelska vilket inkluderade “Diabetes type 2” som ämnesord, “self-management”, “Patient’s experience”, “Lifestyle Change” “Self-care”, “Resources”, “Health care”, ”Education” och “Qualitative”. Sökorden kombinerades med AND och OR i databaserna, i synnerhet i CINAHL Complete, då många relevanta artiklar hittades. För detta ändamål användes tekniken Boolesk - söklogik som markerar hur de utvalda sökorden sammanställs. Flera sökoperatörer finns i det booleska systemet, såsom operator AND, som användes för sökningarna för att förknippa dessa med sökorden. Detta resulterade i att de flesta artiklar med OR som användes till en början, gav inte relevanta artiklar att analysera, därför valdes OR bort i sökningen. Operator OR brukar kombineras med de sökord som väljs för att ge träffar på ett eller flera av sökorden (Östlund, 2017). Datainsamlingen skedde genom att författaren läste studiernas titlar för att kunna bilda sig en uppfattning om dessa hade relevans för denna studie. Vidare läste författaren abstrakt och resultat för att få en helhetsbild om vad artiklarna handlade om. Artiklarna var kvalitativa studier som beskrev patienters upplevelser vilket var grundläggande för litteraturöversiktens

syfte. Därför beslöt författaren sig för att välja totalt tio kvalitativa artiklar vilket presenteras detaljerat i resultatet (se bilaga 2).

Dataanalys

Friberg (2017b) beskriver att artiklarna bör analyseras stegvis och noggrant vid kvalitativ metod för att få en bättre förståelse för det aktuella ämnet som helhet. Med hjälp av Fribergs trestegsmodell kunde artiklarna analyseras. Initialt läste författaren artiklarna flera gånger med noggrannhet och gjorde en sammanställning av studiens syfte, metod, urval och resultat. I andra steget var författaren angelägen om att förstå artiklarna korrekt utan att missa något viktigt, därför översattes dessa till svenska och kontrollerades så att de motsvarade examensarbetets syfte. Därefter lästes artiklarna flera gånger för att säkerställa att allt var korrekt uppfattat. När analysen av artiklarna genomfördes, valde författaren de artiklar som motsvarade undersökningens syfte. Följaktligen, de artiklar som inte var relaterade till studiens syfte, valdes bort. I det tredje steget jämfördes artiklarnas likheter och olikheter i studiernas resultat genom att markera dessa med olika färger i ett textdokument som skapades i Word. Detta gjordes för att identifiera sambanden mellan de upptäckta likheter som kan relateras till litteraturstudiens syfte. Författaren skapade textdokumentet för att klistra in textstycken som hittades i artiklarnas resultat. I dessa textstycken hittades delar som kunde relateras till examenarbetets syfte. Vidare eftersöktes likheter i textstyckena för att kunna skapa teman som flyttades till ett nytt dokument. Utifrån likheterna som hittades skapades tre teman. Teman formulerades genom att liknande innehåll sammanfördes efter grundlig analys.

FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN

Etiska principer som ingår i en vetenskaplig forskning är väsentliga och har en bemärkt ställning (Kjellström, 2017). Individens integritet, autonomi och värdighet ska beaktas särskilt. Individen har rätt till att avbryta eller tacka nej till medverkan i forskningen. Forskarna bär ansvar för och är skyldiga att se till att ingen av studiedeltagarna kommer till någon typ av skada till följd av forskningsstudien. Författaren bör tillgodose sin egen förförståelse, överväganden och etiska beslut för att inte blanda in sitt eget intresse när de utvalda resultaten väljs från artiklarna. De inkluderade artiklarna som användes i denna litteraturöversikt var godkända av etiska nämnden som beaktade alla etiska riktlinjer. Godkännandet är nödvändigt att få för att försäkra sig om att studieresultatet vilar på vetenskaplig grund samt att man vid insamlandet av data inte kränkt studiedeltagarnas mänskliga rättigheter (Kjellström, 2017). Om artiklarna saknar dessa

riktlinjer har författaren som ansvar att ständigt kontrollera om etiska överväganden finns i de valda artiklarna. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att lag (SFS2003:460) poängterar att människors värde och integritet ska respekteras och beaktas vid forskning.

RESULTAT

Analysen av de tio inkluderade artiklarna resulterade i tre teman. Första temat fick namnet “Att leva med egenvård och dess svårigheter”. Andra temat fick heta “Behov av information kring egenvård” och tredje temat blev “Positivt och negativt stöd”.

Att leva med egenvård och dess svårigheter

Deltagare upplevde svårigheter och utmaningar kring att anpassa sig och självständigt hantera sjukdomen. Det var svårt att förändra och följa de rekommendationer som gavs kring egenvård (Hassler, Marco & Indefrey, 2011; Herre, Graue, Kolltveit & Gjengedal, 2016; Lundberg & Tharakul, 2011; Mathew, Gucciardi, De Melo & Barata, 2012 och Choi, Song, Chang & Kim, 2014). Deltagare upplevde svårigheter med att begränsa kosten i syfte att gå ned i vikt (Mathew et al., 2012). Enligt Lundberg och Tharakul (2011) och Mathew et al. (2012) uppgav deltagare att det var svårt att sluta med både deras vanliga dieter och att följa egenvårdsråd gällande kostförändringen när vänner och familj inte åt samma kost (Kingshuk, Jamie, Stevenson, Murray, Dack, Micke, Carl, Yardley & barnard, 2018; Shen, Eduard, Courtney, McDowell & Wei, 2013 och Mathew et al., 2012). Blomqvist et al. (2018) beskrev att lära sig att planera måltider, utveckla regelbundna och hälsosamma matvanor upplevdes som en utmaning. Fysisk aktivitet upplevdes som ett hinder då det inte alltid passade deltagarnas ekonomi. Deltagare beskrev att vara på resandefot var svårt eftersom de var tvungna att ständigt tänka på kosten, balansera sömnen samt att hantera stressen. Det var svårt att både komma ihåg och ta läkemedlen. Läkemedel som tagit slut eller bytt namn kunde förvärra situationshanteringen. Deltagare beskrev att när de åt mycket och tränade direkt efteråt kunde hjälpa blodsockernivån att sjunka (Choi, Song, Chang & Kim, 2014).

I studien av Shen et al. (2013) framkom det att äldre människor upplevde problem med att anpassa sina matvanor till egenvårdsrekommendationer och ansåg att de ville njuta av livet då de ändå var gamla. Förändring i egenvård ansågs inte göra nytta, därför valde äldre att ha en tilltro till den egna förmågan att de själva kunde påverka kontrollen av blodsockernivån på deras egna villkor. Deltagare beskrev även att det krävdes självdisciplin för att få en optimal självhantering kring blodglukoskontroll, vilket upplevdes som svårhanterligt. Det framkom

också att ekonomiska begränsningar var skälet till att inte ta ut mediciner från sjukhus och andra vårdenheter (O'Brien, Rooyen & Ricks, 2015). Deltagare beskrev att växtbaserade läkemedel som exempelvis bladstjälkar var ett alternativ att använda sig av vid tillagning av olika maträtter, samt att ta det som medicin i syfte att minska blodsockret, men också att uppnå ett hälsosammare liv (Bhattacharya, 2012; Shen et al., 2013; Lundberg & Thrakul, 2011).

Deltagare beskrev svårigheter kring dietförändringar som rörde deras kulturella bakgrund (Mathew et al., 2012).

Hassler et al. (2011) och Mathew et al. (2012) visade att deltagare kände svårigheter av att hantera diabetessjukdomen i sociala situationer. Kostförändringar påverkade sociala relationer och familjeliv.

Att få en diagnos där förändringar i livet måste göras innebar oro, stress, ilska, frustration och depression (Lundberg & Tharakul, 2011och Kingshuk et al., 2018). Deltagares oro och stress var relaterade till de komplikationer som skulle kunna uppstå och de beskrev att de sett andra människor med komplikationer till följd av sjukdomen. De var konstant oroliga över höga blodsockernivåer och även döden (Lundberg & Tharakul, 2011).

I studierna av Kingshuk et al. (2018) och Blomqvist, Gardsten, Rask, Larsson, Lindberg & Olsson (2018) upplevde deltagare att människor i deras omgivning klandrade diabetiker för deras sjukdom, då dessa personer ansåg att diabetikern har misskött sin hälsa under tidigare skeden av deras livstid. Deltagarna beskrev att till en viss del var de benägna att hålla med dessa påståenden. Dock uppgavs det samtidigt att det inte var det enda skälet till uppkomsten av sjukdomen. Således, upplevde många av deltagarna att det blev svårt att kunna bemöta människors attityder, kommentarer och reaktioner. Att bemöta dessa beteenden upplevdes som besvärligt och det var svårt att be om hjälp utan att bli ifrågasatt. Ibland doldes sjukdomen för att undvika anklagelser från människor i deras omgivning.

Behov av information kring egenvård

Deltagare beskrev att de var i behov av information om diabetesåtgärder som var mer detaljerad. Det visade sig att deltagarna upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal saknade kunskap inom diabetesområdet och egenvårds aspekter. Relevanta undervisningar om individuella behov saknades och att förstå vårdpersonal upplevdes som svårt. Deltagare beskrev att de var i behov av information om diabetesåtgärder som var mer detaljerad (Hassele et al., 2011; Kingshuk et al., 2018; Herre et al.,2016). Deltagare i studierna av Kingshuk et al. (2018); Herre et al. (2016) och Choi et al. (2014) hävdade att mer upprepande information skulle uppskattas av många och borde erbjudas av vårdpersonal, då minnet hos de äldre deltagarna var försämrat. Extra

praktiska färdighetsträningar gällande fysisk aktivitet och kost ansågs kunna göra egenvårdshantering mer framgångsrik. Herre et al. (2016) visade att deltagare föreslog mer individanpassade kurser i självhantering med förlängda tider för att skapa utrymme för kost och fysisk aktivitetshantering, samt tid för upplevelsediskussioner i små grupper.

Deltagare beskrev att speciella utbildningskurser var en värdefull social resurs som underlättade etableringen av de nya egenvårdsrutinerna och hälsovanorna vid diabetes i den dagliga rutinen (Hassele et al., 2011). I studien av Shen et al. (2013) beskrev deltagarna att information om diabetes och egenvård inhämtades ofta från andra källor än från vårdpersonal. Det framkom även önskemål om att kommunikation mellan sjukvårdspersonalen och patienten borde ske i en mer avslappnad miljö så att man kunde tillgodogöra sig informationen på ett mer tillfredsställande sätt. Vidare upplevde deltagarna att sjukvårdspersonalen ägnade mera tid åt patienternas recept och mediciner, och ägnar väldigt lite tid och uppmärksamhet åt patienternas egna upplevelser. Exempelvis tog detta uttryck i att sjukvårdpersonalen blev ofta otåliga och försökte påskynda samtal med patienter då det tog lång tid för dessa att formulera sig på grund av olika kognitiva funktionsnedsättningar. Studiedeltagarna upplevde även att information om diabetes på sjukhus och andra vårdinrättningar saknades. Förslag om att artiklar och broschyrer om diabetes och självhantering framlades bland deltagarna i syfte att även de mindre bemedlade patienterna skulle kunna ta del av informationen (O'Brien et al., 2015).

Positivt och negativt stöd

I studier av Hassele, Heide och Indefrey (2011), Kingshuk et al. (2018), Blomqvist et al. (2018) och O'Brien et al. (2015) framkom upplevelser av frustration, då vårdpersonalen inte kunde ge utförlig information som skulle täcka alla aspekter gällande diabetes och egenvårdsrutiner och lämpliga åtgärder. Deltagare beskrev att sjuksköterskor inte hade uppdaterad information om diabetes typ 2 till dem. Vidare upplevde studiedeltagarna att sjuksköterskor hade en stressig arbetsmiljö med hög arbetsbelastning med ett stort antal patienter, vilket ledde till att det var svårt att uppbåda engagemang och avsätta tid för presentation av den efterfrågade informationen. Detta i sin tur hade lett till att förklaringar kring egenvårdsråd inte kunnat framföras (Kingshuk et al., 2018; O'Brien et al., 2015). I studien av Kingshuk et al. (2018) framkom att deltagarna upplevde att vårdpersonal inte uppdaterade sig själva om diabetes och egenvård i tillräckligt stor utsträckning, och därmed upplevdes stödet från läkare och sjuksköterskor som svagt. Okunskap och bristande intresse från vårdpersonalen hade fått deltagarna att uppleva oro och svårigheter i deras vardag. Brist på tid och engagemang från

vårdpersonalens sida ledde ofta till att det uppstod missförstånd mellan patienter och vårdpersonalen (Blomqvist et al., 2018).

I studierna av Kingshuk et al. (2018) och O'Brien et al. (2015) beskrev deltagarna att utbildningsstödet vid de tillfällen det gavs, genomfördes snarare på sjuksköterskans villkor än patientens. I studien av Blomqvist et al. (2018) framfördes önskan om att få stöd från sjuksköterskan i form av rådgivning om vilken sorts lämplig kost som borde ätas istället för att fokusera bara på vad som borde undvikas. Vidare beskrev många studiedeltagarna att bristande förståelse och konstiga kommentarer från familjemedlemmar upplevdes som ett dilemma. Personer i diabetikerns omgivning som inte hade så mycket information om diabetes tvingade denna till en viss kost vilket upplevdes som bristande/negativt stöd. Detta visar på vikten av att förmedla tillförlitlig och relevant kunskap/information om sjukdomen inte enbart till patienterna själva, men även till deras anhöriga/närstående (Blomqvist et al., 2016; Kingshuk et al., 2018 & O'Brien et al., 2015).

Till skillnad från deltagare med upplevelser av negativt stöd från omgivningen, upplevde många andra att de fick stöd från familjen, vänner och vårdpersonal (Choi et al., 2014; Mathew et al., 2012; Shen et al., 2013; Lundberg & Thrakul, 2011 & Hassele et al., 2011). Mathew et al. (2012) och Lundberg & Thrakul (2011) beskrev deltagarna att de vände sig till familj och läkare för praktiskt och moraliskt stöd. Diagnosen har fått familj och vänner att agera mer stödjande i vardagen, då dessa har tagit stor hänsyn till egenvårdsrekommendationerna. Systrar, döttrar och vänner var de personer i diabetikernas omgivning som tog störst hänsyn och agerade mest stödjande i vardagen. Dock kunde stödet som rörde kosten ibland upplevas som påträngande och tjatigt. Därför medgav vissa deltagare att de inte skulle vilja belasta familjen alltför mycket med sina förväntningar på stöd. Shen et al. (2013) påstod att deltagare beskrev att de fick stöd från sina makar i form av ekonomiskt stöd, i synnerhet då det gällde kostförändringar som medförde större utgifter för diabetikerna. I vissa fall, när närstående inte kunde ge det stödet som förväntades av dem, kunde vänner till diabetessjuka bidra med det stödet, vilket uppskattades mycket. Hassele et al. (2011) lyfte fram att deltagare beskrev vikten av att ha med sig en familjemedlem till diabetesutbildningar, vilket kunde förenkla förståelsen av sjukdomen, tillgodogöra sig kunskap/information om nödvändiga egenvårdsåtgärder och underlätta mätningar i patienternas hemmiljö. Detta skulle kunna vara en viktig stödjande social resurs för diabetespatienterna. Rådgivning som berörde träning, kost och medicin uppskattades också mycket, eftersom patienten upplevde att den då kunde klara sig på egen hand istället för att belasta familjemedlemmarna genom att be dessa att eftersöka relevant kunskap på egen hand.

Även att få beröm och uppmuntran från sjukvårdpersonalen sågs som en nödvändig förutsättning för en mer framgångsrik egenvård (Choi et al., 2014).

DISKUSSION

METODDISKUSSION

Examensarbetet bygger på en litteraturöversikt där kvalitativa studier analyserades (Friberg, 2017b). Dessa söktes i flera omvårdnadsinriktade databaser med vetenskapliga artiklar publicerade i olika medicinska vetenskapliga tidskrifter, vilket enligt Henricsson (2017) stärker litteraturöversiktens validitet och tillförlitlighet, ger den vetenskaplig tyngd och förankring. Författaren bestämde sig för att använda sig av endast två databaser CINAHL Complete och Medline för informationssökning, samt även manuella sökningar efter relevant information. Å ena sidan kan resultat inhämtade från enbart två databaser betraktas som en svaghet i undersökningen. Å andra sidan tillförde sökningar i andra databaser inte så mycket mer i resultat, då det kom upp samma artiklar som i de två ovannämnda databaser, därför bestämde sig författaren att begränsa sig till dessa. Artiklarna som hittades i CINAHL Complete och Medline motsvarade examensarbetets syfte bäst och gav mest relevant information, vilket kan betraktas som styrka i undersökningen. Manuell sökning innebär att välja tillämplig vetenskaplig artikel som användes som referens i en annan vetenskaplig artikel, vilket kan också stärka validiteten i undersökningsresultat.

I sökningens initiala skede var att använda ämnesordssökning, i detta fall “diabetes typ 2”, eftersom detta gav många andra ord som kunde relateras till sökningen. Majoriteten av artiklarna var skrivna på engelska, vilket försvårade för författaren att läsa och förstå innehållet, då engelska inte är författarens modersmål. Artiklarna översattes då till svenska med hjälp av ett lexikon. Östlundh (2017) beskriver att översatta texter kan resultera i feltolkningar av innehållet, därför kan det anses som en svaghet. Därför lästes varje artikel flera gånger för att undvika misstolkningar, och därefter översattes artiklarna med stor noggrannhet, vilket troligtvis förstärker validiteten i studien.

Författaren använde sig av endast kvalitativa studier beaktades, då examensarbetet var ämnat att undersöka patienternas upplevelser. Kvantitativa artiklar inkluderades dock inte eftersom det inte motsvarade litteraturöversiktens syfte vilket ansågs som en styrka då de handlande om upplevelser. De kvalitativa artiklarna omfattade även information som belyste kunskapsläget i andra länder och delar av världen där skillnader mellan de olika länderna kunde hittas i förhållande till hanteringen av egenvård. Vissa patienter från andra länder kunde till exempel

inte upprätthålla egenvård på grund av ekonomi, kulturell bakgrund och religion. Författaren ville medvetet ge en global synvinkel och få en mångfacetterad bild av det aktuella undersökningsområdet. Artiklarna, som användes i analysen, belyste läget förutom Sverige i exempelvis Korea, Kina, England, Tyskland, Norge Kanada, Thailand och Afrika. Detta var av intresse, då författaren ville undersöka huruvida egenvårds hanterades, värderades och upplevdes av diabetespatienter i olika delar av världen. Det gav undersökningen ytterligare en dimension och möjlighet att ta del av varierande beskrivningar av upplevelser från diabetes typ 2 patienter. Exklusionskriterier, såsom bland annat deltagarnas ålder, användes likaså i syfte för att begränsa antal sökningar, vilket kan också ses som en styrka. Detta betonas även av Henricsson (2017), som påvisar att ha ett kriterium i examensarbetet ger styrka och betydelse i studiens kvalitet. Om begränsningar inte gjordes, skulle tusentals artiklar dyka upp i sökningen som inte skulle svara på litteraturöversiktens syfte. Författaren skrev litteraturöversikten ensam och detta kan ses som en svaghet då det inte fanns en medskrivande för att kunna reflektera över skillnader och likheter i artiklarnas resultat. Det blev svårare för författaren att skriva själv då det tog längre tid att hitta information och analysera artiklarna. Det skulle kunnat gå fortare, effektivare och mer utvecklande i arbetet om det var två författare som skrev tillsammans. Reflektionen skulle eventuellt vara mer fördjupande och mer nyanserat analys om det var två författare. Författaren saknade den delen att sitta och diskutera arbetet med någon annan och dela med sig av varandras idéer men efter många långa dagar kunde information om ämnet hittas via vetenskapliga artiklar och andra litteratur vilket hjälpte författaren att kunna fördjupa sig ännu mer i ämnet. Detta i sig gjorde att arbetet blev mer hanterligt och lättade på skrivprocessen.

RESULTATDISKUSSION

I litteraturstudiens resultat visade det sig att patienter med diabetes typ 2 strävade efter att hantera sin egenvård samtidigt som de tampades med många utmaningar och svårigheter i vardagen. De hinder som har framkommit rörde framförallt kosten. Patienterna berättade om att kostförändringar utgjorde en stor utmaning och att följa rekommendationer kring kosten ansågs som komplicerat. Kristensen, Guassora, Arreskov, Waldorff och Holge-Hazelton (2018) lyfter fram att det är i synnerhet patienter som lever med andra somatiska sjukdomar/multisjuklighet som upplever att hanteringen av egenvård är svår och utmanande, då de måste ta hänsyn inte enbart till diabetesrelaterade hälsoproblem utan betydelsen av kostförändringar som upplevs därmed som ännu större.

Stamp (2011) har visat att patienter med hjärtsvikt får kostrekommendationer, exempelvis att minska sitt saltintag. Detta är bara ett exempel på jämförelse mellan diabetes och andra kroniska sjukdomar, vilken visar att diabetes inte är den enda sjukdomen som man kan påverka i positiv riktning genom förändringar i kosten. Utifrån Orems (2001) egenvårdsteori kan människors förmågor utvecklas och stärkas i syfte att kunna hantera olika situationer samt bevara och förstärka sin egen hälsa. Orem (2001) menar att hälso- och sjukvården bör ha som mål att underlätta och stödja individens förmåga att uppnå en förbättrad egenvård.

I denna litteraturöversikts resultat framkom att patienter som hade fått diabetes diagnos upplevde psykiska besvär som bland annat depression och stress. De upplevde dessa besvär på grund av de komplikationer som kunde uppstå i samband med diabetes, särskilt när ändring i levnadsvanor var ett krav och som skulle anpassas till sjukdomen. Herring, Puetz och O’Connor (2012) lyfte fram att patienter med kroniska sjukdomar som hade depressiva symtom, visade sig att depressionen kunde reduceras med hjälp av fysisk aktivitet. Effekterna blev större för den gruppen av patienter som följde rekommendationer om måttlig eller kraftig fysisk aktivitet i jämförelse med andra som inte följde rekommendationerna. Det visade sig att depressiva symtom minskades från måttlig till mild depression. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att hälsan kan påverkas negativt till följd av kronisk sjukdom men samtidigt kan det också ge möjlighet att uppleva hälsa tack vare rätt egenvårdshantering. Hälsa beskrivs som ett tillstånd som påverkar hela människan, där en upplevelse av att vara i inre balans och i harmoni i relation till sina medmänniskor ger livet mening och kännetecknar ett tillstånd av att ha god hälsa. Författaren i examensarbetet menar att enligt Ternestedt och Norberg (2014) kan övergång av transition från att vara frisk till sjuk innebära ett lidande för patienten som sjuksköterskan behöver ha kompetens men också ökad förståelse för och att stärka patientens förmåga att uppnå bättre hälsa och livskvalité. Hedelin, Jormfeldt och Svedberg (2014) beskriver att det är sjuksköterskornas ansvar att visa förståelse genom sina förhållningssätt, uttalanden och handlingar, där att kunna främja patienters hälsa är av lika stor vikt som att förebygga sjukdom och lindra lidande. Orem (2001) betonar att individer bör ta egna initiativ att hantera egenvård, dock spelar sjuksköterskans omvårdnad stor roll, då man ska främja, bygga upp och stärka patientens egenvårdsförmågor.

I litteraturstudien visade det sig att patienter upplevde brist på bra information kring egenvård som de inte riktigt fick från vårdpersonal. De upplevde att sjukvårdspersonalen inte var så kompetenta på egenvårdsområden rörande diabetes. Patienter beskrev att med hjälp av information kan de få motivation att hantera egenvård. Detta styrks i artikeln av Jallinoja et al. (2007) där det visade sig att både läkare och sjuksköterskor inte hade tillräckligt med kunskap

om livsstilsrådgivning. De hänvisade till tidsbrist trots att motivation och stöd om patienternas livsstilsförändring ingick i deras uppdrag och yrkesroll. Sjuksköterskor och läkare klagade på att de hade det stressigt på arbetet därför hade de inte kunnat ge rådgivning gällande livsstilen under besöket. Detta stöds även i artikeln av Kneck, Klang och Fagerberg (2011) där patienterna var besvikna på vårdpersonalen eftersom de inte uppfyllde patienternas förväntningar, då de enbart fokuserade på dem akuta behoven hos patienterna. Patienterna upplevde att vårdpersonalen endast hade tid för konkreta frågor som berörde blodglukosnivåer och doser, där ingen hänsyn togs till deras oro och hur det var att leva med sjukdomen. Tingström (2014) beskriver att i sjuksköterskans arbetsuppgift ingår pedagogiska möten, särskilt när det finns en uttalad önskan om att få information eller utbildning. När sjuksköterskan arbetar med patienter för att ge information kan omvårdnadsprocessen användas som ett hjälpmedel både på ett praktiskt och systematiskt sätt. Detta sker genom att man som professionell visar respekt, empati, har öppen inställning och förhållningssätt. Målen med egenvård och motivation bör sättas upp och anpassas utifrån patientens förutsättningar, färdigheter samt behov. Sjuksköterskornas kompetensutveckling bör vara central förutsättning för en god omvårdnad i sin helhet och i fråga om patienternas egenvård i synnerhet. Orem (2001) menar att omvårdnadsinsatserna bör utformas i samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten för att motsvara patientens behov. Instruktioner som sjuksköterskan skapar utifrån samarbetet mellan de och patienterna kan vara lättare att följa och tillämpa i vardagen då patienten utövar hantering av egenvård.

Det framkommer i resultatet att stöd från vänner och familjer samt från vårdpersonalen har stor betydelse för patienterna. Detta upplevdes motivationshöjande, då egenvårdshanteringen blev mer framgångsrik till följd av det. Detta stöds även i studien av White, Smith och O'Dowd (2007), där familjemedlemmarna intresserade sig för diabetessjukdomen men deras kunskap om diabetes var otillräcklig, vilket kunde därför oroa familjemedlemmarna. Detta gjorde att dessa engagerade sig mer i diabetikernas dagliga liv. De påverkade diabetikernas val av livsmedel och kostbeteenden. Det styrks även i studien av Goetz et al. (2012) där sjuksköterskorna berättade om vikten av att stödja patienter med typ 2-diabetes. Bortsett från regelbundna och kontinuerliga vårdinsatser, ansåg sjuksköterskorna att familjemedlemmars stödjande förhållningssätt till diabetessjuka var en viktig aspekt, därför erbjöd de även patienternas familjemedlemmar att delta i samråd. Författaren menar att patienter med typ 2-diabetes kan uppleva hinder och svårigheter i vardagen på grund av diagnosen, därför är det avgörande för sjuksköterskan att stödja patienten i detta. Svenska Sjuksköterskeföreningen (2012 s.1) beskriver att sjuksköterskan bör utifrån etiska koden ICN (International Council of

Nurses), där det framgår att man ska som professionell sjuksköterska främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Orem (2001) framhäver att kommunikation kring egenvård och omvårdnad är ett avgörande samspel mellan vårdpersonal och patienten. Hon menar att även om patienten själv inte klarar hanteringen av egenvård bör sjuksköterskan finnas där och stödja så att patienten får bättre välbefinnande och hälsa.

KLINISKA IMPLIKATIONER

Litteraturöversiktens syfte var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes. Resultatet visade bland annat att psykiska besvär såsom depression och stress upplevdes på grund av komplikationer som kunde uppstå. I resultatet framkom även att information och kunskap saknades bland vårdpersonalen vilket efterfrågades av patienterna som upplevde behovet av information. Det visade sig att stöd från familjemedlemmar och vänner underlättade också egenvårdshanteringen. Analysen av studiedeltagarnas/tillika diabetespatienternas upplevelser av egenvård pekar således på att alla ovan nämnda faktorer/resultat ska beaktas i sin helhet i syfte att kunna erbjuda diabetespatienter trygg och evidensbaserad vård, där alla delar är viktiga och bidrar till valet och utformandet av individanpassade, lämpliga och optimala åtgärder gällande egenvård.

Vidare är det sjuksköterskans ansvar att på regelbunden basis ge information och stöd anpassad till patienternas behov som är ämnad att underlätta hantering av egenvård och etablering av ny livsstil. I resultat framkom upplevelsen av att stöd bland vårdpersonal saknades för patienter med typ-2 diabetes och egenvård. Patienter må få stöd från familj och vänner, men sjuksköterskans främsta målsättning måste gå ut på att stödja och främja hälsa på ett sådant sätt som uppfattas av patienter som meningsfullt och värdefullt, oberoende av om patienten får stöd från andra i sin omedelbara omgivning eller om det saknas helt. Sjuksköterskans ansvar är att erbjuda personcentrerad vård, identifiera patienternas behov och ge individuellt anpassad information och kunskap för att utöka stöden för patienternas egenvård.

FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING

Författaren till denna litteraturstudie anser att mer forskning kring patienters upplevelser av egenvård vid typ 2-diabetes bör göras då förändringar av den nya livsstilen och kraven på egenvård är stora.

Ett annat förslag för framtida forskning är att undersöka multisjuka patienter som i samband med typ 2-diabetes har andra sjukdomar, vilket ställer nya krav på egenvård. Det skulle också vara väldigt intressant att undersöka hur diabetespatienter från länder med sämre ekonomiska förutsättningar än dem svenska/västerländska hanterar sin egenvård.

Ny forskning borde även genomföras i sjukhusmiljöer och andra vårdinrättningar, då många patienter på de svenska sjukhusen representeras av olika nationaliteter från nästan hela världen idag. Detta i sin tur ställer höga krav på den kulturella kompetensen bland sjukvårdspersonalen, då det efterfrågas av patienter, deras anhöriga och andra samhällsaktörer i allt större utsträckning. Detta skulle kunna främja framväxten av evidensbaserad kunskap på det relevanta området, vilket skulle gynna och stärka såväl sjuksköterskor som profession som deras patienter som skulle hjälpas till bland annat en mer framgångsrik egenvård.

SLUTSATS

Litteraturöversikten visade att patienter med typ 2-diabetes upplever ofta egenvård som stor utmaning, då förändringar ter sig besvärliga och svåra att åstadkomma på egen hand. Sjukdom och misslyckanden med egenvårdsåtgärder kan begränsa vardagen samt leda till att patienter upplever psykiska besvär som exempelvis stress och depression. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har god kompetens kring psykisk ohälsa. En ny och viktig insikt som har växt fram under examensarbetet är att vi som sjuksköterskor kan göra stor skillnad om vi besitter kunskap som efterfrågas av patienter. Vidare är det viktigt att vi kommunicerar ut denna kunskap på rätt sätt och ger tid till våra patienter och visar tålamod, då alla är olika och reagerar på sjukdomar på olika sätt. Studien har även visat att anhöriga och andra närstående i deltagarnas omgivning kan vara en uppskattad social resurs med viktiga stödfunktioner. Litteraturöversiktens resultat skulle även kunna användas för att få en bättre förståelse av egenvårds upplevelser vid typ 2-diabetes och visa på vikten av sjuksköterskans stöd och kunskap som betydelsefulla förutsättningar för patientens nya livsstil.

REFERENSFÖRTECKNING

*=Resultatariklar

American Diabetes Association. (2017). Standards of medical care in diabetes-2017. Diabetes Care, 40 (Suppl. 1), Hämtad 26 maj, 2020, från American Diabetes Association, https://care.diabetesjournals.org/content/diacare/suppl/2016/12/15/40.Supplement_1. DC1/DC_40_S1_final.pdf

Barnläkarföreningen. (2017). Ketoacidos (DKA) och hyperosolärt hyperglykemiskt koma (HHC) vid diabetes. Hämtad 2020, 07, 04, från Barnläkarföreningen,

http://eendodiab.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/9/2015/03/VP_diabetes_ketoacidos.pdf

Berne, C. & Sörman, E. (2011). Egenvård. I C-D. Agardh, & C. Berne (Red.), Diabetes (s. 209– 220). Stockholm: Liber AB.

*Bhattacharya, G. (2012). Self-management of type 2 diabetes among african in the arkansas delta: a strengths perspective in social-cultural context. Journal of Health Care for the Poor & Underserved, 23(1), 161-178. Hämtad från databasen CINAHL Complete.

*Blomqvist, K., Gardsten, C., Rask, M., Larsson, Å., Lindberg, A. & Olsson, G. (2018) Challenges in everyday life among recently diagnosed and more experience adults with type 2 diabetes: A multistage focus group study. Journal of Clinical Nursing ( John Wiley & Sons, Inc.), 27(19-20), 3666-3678. doi: 10.111/jocn.14330

Björvell, C. & Thorell-Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling. (kap. 4) (s. 113-119). Studentlitteratur AB.

*Choi, S., Song, M., Chang, S. J. & Kim, S. (2014). Strategies for enhancing information, motivation, and skills for self-management behavior changes: a qualitative study of diabetes care for older adults in korea. Patient Preference and Adherence, 219-226. doi: 10.2147/PPA.S8631

Concha, J. B., Mayer, S.D., Mezuk, B. R. & Avula, D. (2016). Diabetes causation beliefs among spanish- speaking patients. Diabetes Educator, 42(1), 0145-727. dio: 10.1177/0145721715617535

Diabetesförbundet. (2017). Lär dig om diabetes. Hämtad 2020, 05, 19, från Diabetesförbundet, https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/

Diabetesförbundet. (2017). Ketoacidos. Hämtad 2020, 06, 30, från Diabetesförbundet, https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/sa-paverkas-kroppen/ketoacidos Diabetesförbundet. (2016). Att ha högt eller lågt blodsocker. Hämtad 25 maj, 2020, från

Diabetesförbundet, https://www.diabetes.se/diabetes/leva/blodsockerkontroll/hogt-lagt-blodsocker/

Diabeteshandboken. (2017). Akut hyperglykemi (högt blodsocker). Hämtad 25 maj, 2020, från Diabeteshandboken, https://www.diabeteshandboken.se/innehåll/23.-akut-hyperglykemi-(högt-blodsocker)-13754963

Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande (s. 66-75). Lund studentlitteratur.

Ericson, E & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: patofysiologi, omvårdnad, behandling. (4. uppl). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl) (s. 129-140.). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3. uppl) (s. 141–151). Lund: Studentlitteratur.

Foss, C., Knutsen, I., Kennedy, A., Todorova, E., Wensing, M., Lionis, C., & ... Rogers, A. (2016). Connectivity, contest and the ties of self-management support for type 2 diabetes: a meta-synthesis of qualitative literature. Health & Social Care in the Community, 24(6), 672- 686. doi:10.1111/hsc.12272

Goetz, K., Szecseny, J., Campbell, S., Rosemann, T., Rueter, G., Raum, E., Brenner, H. & Miksch, A. (2012). The importance of social support for people with type 2 diabetes- a qualitative study with general practitioners, practice nurses and patients. Psycho-social medicine, (9). doi: 10.3205/psm000080

*Hasseler, M.K., Marco V. D., H. & Indefrey. (2011). Resources for and barriers to effective diabetes care management-experience and perspectives of people with type 2 diabetes. Journal of Public Health, 19(1), 0943-1853. doi: 10.1007/s10389-010-0354-6

Hedelin, B., Jormfeldt, H. & Svedberg, P. (2014). Hälsobegreppet- synen på hälsa och

sjuklighet. I Friberg, F. & Öhlen, J. (red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2 uppl.) (s. 376-377) Lund: Studentlitteratur

*Herre, A. J., Graue, M., Kolltveit, B-C. H. & Gjengedal, E. (2016) Experience of knowledge and skills that are essential in self-management a chronic condition a focus group study among people with type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30 (2), 382-390. doi: 10.1111/scs.12260

Herring, M. P., Puetz, T. W. & O’Connor, P. J. ( 2012) Effect of exercise training on depressive symptoms among patients with a chronic illness A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Archives of Internal Medicine, (2), 101. doi: 10.1001/archinternmed.2011.696

Hernandez, L., Leutwyler, H., Cataldo, J., Kanaya, A., Swislocki, A. & Chesla, C. (2019). Symptom experience of older adults with type 2 diabetes and diabetes-related distress. Nursing Research, 68(5), 374-382. Hämtad från databasen MEDLINE.

International Diabetes Federation. (2019). IDF diabetes altas. Hämtad 2020, mars, 16, från International Diabetes Federation,

https://www.diabetesatlas.org/en/sections/worldwide-toll-of-diabetes.html

Isaksson, U., Hajdarevic, S., Abramsson, M., Stenvall, J., & Hörnsten, Å. (2015). Diabetes empowerment and needs for self-management support among people with type 2 diabetes in a rural inland community in northern Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), 521-527. doi: 10.1111/scs.12185

Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja., M., Uutela, A., & Patja, K. (2007). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: Perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(4), 244- 249. doi: 10.1080/02813430701691778

Jaarsma, T. Strömberg, A., Ben Gal., Cameron, J., Driscoll, A., Duengen, H-D., Inkrot, S., Huang, T-Y., Kato, N., Köberich, S., Lupón, J., Moser, D.K, Pulignano, G., Rabelo, R.E.,Suwanno, J., Thompson, D.R., Vellone., E., Alvaro, R., Yo, D. & Riegel, B. (2013).Comparison of self-care behaviors heart failure patients in 15 countries worldwide.Patient Education and Counseling, 92(1):114-20. doi: 10.1016/j.pec.2013.02.017.

*Kingshuk, P., Jamie, R., Stevenson, F., Murray, E., Dack, C.,Michie, S., Carl, M.,Andrew, F., Yardley, L. & Barnard, M. (2018) Digital health intervention for adults with type 2 diabetes: Qualitative study of patient perspectives on diabetes self-management education and support. Journal of Medical Internet Research, 20(2), 1438-8871. doi: 10.20196/jmir.8439

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. (2 uppl.) (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur. Kneck, Å., Klang, B. & Fagerberg, I. (2011). Learning to live with illness: experiences of persons with recent diagnoses of diabetes mellitus. Scandinavian Journal of Caring Sciences, (25), 588-66. doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00864.

Kristensen, M. A. T., Guassora, A. D., Arreskov, A. B., Waldorff, F. B & Holge-Hazelton, B. (2018) 'I've put diabetes completely on the shelf till the mental stuff is in place'. How

patients with doctor-assessed impaired self-care perceive disease, self-care, and support from general practitioners. A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 36(3), 342-351. https://doi.org/10.1080/02813432.2018.1487436

Lee, Y. K., Song, S. O., Kim, K. J., Cho, Y. D., Choi, Y. D., Yun, Y. D., Lee, H. C. (2013). Glycemic Effectiveness of Metformin-Based Dual-Combination Therapies with Sulphonylurea, Pioglitazone, or DPP4-Inhibitor in Drug-Naïve Korean Type 2 Diabetic Patients. Diabetes & metabolism journal, (37), 465-474. doi:10.4093/dmj.2013.37.6.465

Lee, P. G. & Halter, J. B. (2017). The pathopsyiology og hyperglycemia in older adults: clinical considerations. Diabetes Care, (40), 444. doi: 10.2337/dc16-1732

*Lundberg, P. C. & Thrakul, S.(2011). Diabetes type 3 self-management among thai muslim women. Journal of Nursing & Healthcare of Chronic Illnesses, 3(1): 52-60. doi: 10.1111/j.1752-9824.2011.01079.x

*Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M. & Barata, P. (2012). Self- management experience among men and women with type 2 diabetes mellitus: a qualitative analysis. BMC Family Practice, 13(1): 122-133. doi: 10.1186/1471-2296-13-122

Norell Pejner, M., Ziegert, K., & Kihlgren, A. (2015). Older patients’ in Sweden and their experience of the emotional support received from the registered nurse – a grounded theory study. Aging & Mental Health, 19(1), 79-85. doi:10.1080/13607863.2014.917605

*O'Brien, C. A., Van Rooyen, D. & Ricks, E. (2015). self-management experience of persons living with diabetes mellitus type 2. Africa Journal of Nursing & Midwifery, 17(2), 103-117. doi: 10.25159/2520-5293/2299

Orem, E. D. (2001). Nursing: concepts of practice. St Louis: Mosby Inc.

Rodgers, J. (2004). Converting people with type 2 diabetes to insulin. British Journal of Community Nursing, 9(11), 495-497. Hämtad från databasen CIHNAHL Complete.

Rydholm Hedman, A. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A K. Edberg & H, Wijk. (red). Omvårdnadens grunder: hälsa och hälsa. (2 uppl.) (kap.11) (s.342-343) Lund: Studentlitteratur

Sakane, N., Kotani, K., Nishi, M., Tkahashi, K., Murata, T., Yamada, K., Okazaki, K., Yanagisawa, K., Yamada, K., Kuribayashi, N., Totsuka, Y., Hiyoshi, T., Naka, M., Sugimoto, M., Aoki, Y., Waki, M., Furuya, M., Kitaoka, H., Oishi, M., Shimizu, I., Miyaoka, H., Okada, A. & Yamamoto, T. (2015). Fear of hypoglycemia and its determinants in insulin-treated patients with type 2 diabetes mellitus. Journal of Diabetes Investigation. 6(5), 567-570. doi: 10.1111/jdi.12340

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.