EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:25
Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring hos palliativa
patienter
Jill Dahlström
Sindi Algotsson
Examensarbetets titel:
Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring hos palliativa patienter
Titel på engelska: The nurse´s experience of pain relief in palliative patients Författare: Jill Dahlström och Sindi Algotsson
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17h Handledare: Pernilla Karlsson
Examinator: Agneta Kullén Engström
Sammanfattning
Palliativ vård omfattar alla människor oavsett ålder, där livslängden är begränsad och när en obotlig sjukdom infunnit sig. Under förloppet behandlas patienten i olika faser och sjuksköterskan har det övergripande omvårdnadsansvaret. Smärta är ett starkt dominerat symtom för den palliativa patienten och därav stor vikt att rätt smärtbehandling utförs. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov och syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att lindra smärta, vid palliativ vård. Det finns kunskap och riktlinjer att eftersträva i vårdandet. Trots detta upplever sjuksköterskor att patienter inte får tillräcklig smärtlindring. En sammanställning av sjuksköterskans upplevelse, kan öka förståelse och skapa utveckling inom området. Sammanställningen utfördes genom en litteraturöversikt från vårdvetenskapliga artiklar. Detta gjordes för att beskriva upplevelsen för sjuksköterskor i smärthantering vid palliativ vård. Från databasen CINAHL granskades artiklar som svarade an på författarnas syfte. Efter analys med strukturerad temaindelning av 12 artiklar, resulterar detta i tre huvudteman med tillhörande underteman; sjuksköterskans känsla i vårdandet, betydelsen av organisationens påverkan, kunskap och utbildning. Slutsatsen innebär i sjuksköterskans roll att ständigt utvecklas. Utbildning ska kontinuerligt ges för att främja patientens livskvalité. Organisationerna ska hållas uppdaterade samt anpassa personal efter vårdbehov.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Palliativ vård _____________________________________________________________ 1 Smärta och smärthantering _________________________________________________ 1 Sjuksköterskan i vårdandet _________________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 3 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Datainsamling _____________________________________________________________ 4 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 5
Huvudtema och undertema __________________________________________________ 5 Sjuksköterskans upplevelse i behandling av den palliativa patienten _______________ 6 Sjuksköterskans oro ______________________________________________________________ 6 Betydelsen av samspelet mellan sjuksköterska och läkare_________________________________ 6 Att lindra smärtan _______________________________________________________________ 7 Organisationens påverkan i sjuksköterskans arbete _____________________________ 7 Sjuksköterskans hinder i smärtbedömning _____________________________________________ 7 Sjuksköterskans upplevelse av utbildningens betydelse i smärtlindringen ___________ 8 Brister i smärtbedömning __________________________________________________________ 8 Utbildningens betydelse ___________________________________________________________ 8 Kunskap och utbildningsresultat ____________________________________________________ 9
DISKUSSION ________________________________________________________ 9 Metoddiskussion __________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 10 Etiskt övervägande________________________________________________________ 11 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 12 SLUTSATSER _______________________________________________________ 12
Förslag till vidare forskning ________________________________________________ 12
REFERENSER ______________________________________________________ 13 Bilaga 1 _____________________________________________________________ 1
INLEDNING
Palliativ vård ges till patienter i livets slut och ska innehålla livskvalité för både patient och närstående (Socialstyrelsen 2020). Genom tidigare yrkeserfarenheter som undersköterskor och i verksamhetsförlagda utbildningar under studietiden, har idén om att studera hur sjuksköterskans upplevelse i lindrandet av smärtan inom palliativ vård, vuxit fram. Det har länge varit ett intressant vårdområde för båda författarna att inrikta sig om hur patienten får en god livskvalité under sin sista tid i livet. Som sjuksköterska är bedömning samt utförandet av rätt smärtlindring viktigt, för att minska patientens lidande. Att genomföra en litteraturstudie ger ökad kunskap och medvetenhet inom området. Detta kan leda till en förståelse i sjuksköterskans upplevelse av att lindra patientens smärta och uppmärksamma eventuella brister.
BAKGRUND
Palliativ vård
Palliativ vård kommer från ordet pallium och betyder “mantel” och symboliserar den vård och omsorg som ges till den döende människan (Melin-Johansson 2017, s. 252). Socialstyrelsen (2016) beskriver att palliativ vård ges till alla människor oavsett ålder som har livshotande sjukdomar. Cancersjukdomar är den diagnosgrupp som är störst. Det finns många andra patientgrupper som har behov av palliativa förhållningssätt och specifik kompetens. Till exempel är kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), demenssjukdomar och hjärtsvikt några av dem. Palliativ vård delas upp i två olika faser där den tidiga vårdperioden använder punktinsatser, som sedan övergår till en mer organiserad vård. Den tidiga fasen inleds när diagnosen av en obotlig sjukdom fastställs. Genom att skapa en bra dialog med patienten och informera hur smärta kan lindras, är en viktig del i denna fas. I andra fasen går vårdandet över till att planera en mer personcentrerad vård och ge god symtomlindring. Erbjuda psykosocialt stöd till både patient och dess närstående (Thulesius & Eckerdal 2015).
Enligt världshälsoorganisationen (WHO 2002) ska palliativ vård belysas som en helhet och för att uppnå en god livskvalité ska patienten och anhörigas fysiska, psykiska, sociala och andliga behov tillfredsställas. Harden, Pris, Duffy, Galunas och Rodgers (2017) beskriver att vårda i relation efter föregående krav, innebär att utbildning inom palliativ vård ger en ökad kunskap för sjuksköterskan. Vilket innebär en ökad förståelse om neuropsykiatriska problem som kan uppstå, till exempel delirium, kramper, ångest och rastlöshet. Studien beskriver även att samtalen mellan patienterna och närstående ökar och förbättras, vilket har stor betydelse för vårdandet.
Smärta och smärthantering
Smärta definieras av International Association for the Study of Pain (IASP) som en sensorisk och emotionell upplevelse. Detta kan överstämma till verklig, potentiell vävnadsskada eller uttryckas i termer av skada" (Norrsell 2019). Smärtimpulser står i förbindelse med hjärnans minnescentrum och den känslomässiga reaktionen. Detta kan i
sin tur innebära att smärtans intensitet kan ge uttryck från tidigare erfarenheter, om patienten är glad, orolig eller deprimerad (Berntzen, Danielsen & Almås 2011, ss. 354-355). Smärta är ett starkt dominerande symtom som har en djup koppling till ångest och är något som palliativa patienter fruktar mest över. Genom att skapa förutsättning till att låta patienten uttrycka sig i tal, kan en känsla av trygghet skapas hos patienten. För att uppnå en lyckad smärtbehandling ska ett individanpassat val av behandlingsalternativ ges. Det kan innebära att använda korrekta smärtstillande mediciner, utvärdera noggrant samt att tillhandahålla ett strukturerat tillvägagångssätt (Creedon & O´Regan 2013). Det finns två typer av smärta som kan förekomma för palliativa patienter. Den första är nociceptiv smärta som ger uttryck som värk i vävnaden, vid stimulering. Den andra smärtan är neuropatisk smärta som kan förklaras som smärta orsakad av sjukdom eller skada i nervsystemet (Läkemedelsverket 2010).
Läkemedelsverket (2010) beskriver att den sammanfattande bilden av smärtlindring ska beaktas i sin helhet. Fokus ska vara på patientens fysiska och psykisk smärta, social separationsproblematik och varierande dimensioner av existentiellt lidande. Vårdpersonalens ansvar i livets slut är att utföra smärtlindrande bedömningar. Det innebär en fungerande kommunikation mellan personal och patient, kunskap samt förmåga att tolka ansiktsuttryck hos patienten. Till hjälp kan smärtskattningsinstrument användas och ett som förekommer på många ställen är Visuell analog skala (VAS) samt intensitetsskattning enligt socialstyrelsens riktlinjer för vissa cancerformer. Andra instrument som används i palliativ vård är exempelvis Edmonton symptom assessment system (ESAS) och för barn FLACC: Face, Legs, Activity, Cry och Consolability. Vid kognitiv svikt hos patienten kan Abbey pain scale, vara till hjälp (Regionala cancercentrum 2016).
Närstående har en viktig roll i symtomlindringen och bör betraktas som en värdefull tillgång, för patienten. I utförandet av smärtlindring erfordras att en helhetsbild över människans dimensioner belyses. I egenskap av oro, ensamhet och dödsångest kan en ökad smärtupplevelse, för patienten skapas. Immobilisering kan förorsakas av smärtproblematik och risk för överkonsumtion av läkemedel kan uppstå. När livets sista dagar närmar sig är patienten mindre vaken samt när den kognitiva förmågan blivit instabil, ges läkemedel som smärtlindring. Omvårdnadsåtgärder har visat sig ge smärtlindrande effekt och ska prioriteras. Det kan innebära att ge taktil massage, transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) samt musik. Läkemedel som dämpar smärta är opioider och kan de sista dagarna i livet ges kontinuerligt eller intermittent, utan att aktivt medverka i den döendes process. Opioider i låga doser dämpar den fysiska smärtan samt lindrar upplevd andnöd. Icke-opioid smärtlindring används också och är anpassad efter nociceptiv smärtlindring. Ofta förekommer flera olika typer av smärta, vilket medför att en kombinationsbehandling av flera läkemedel kan behöva användas (Regionala cancercentrum 2016).
Sjuksköterskan i vårdandet
Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver i ICN: s etiska kod för sjuksköterskor, att sjuksköterskor ska ha kompetens för att tillgodose patientens behov för att ge en god palliativ omvårdnad. Sjuksköterskan har ett ansvarsområde som inkluderar att främja patientens hälsa, lindra lidande, förebygga ohälsa och sjukdom samt planera och utvärdera patientens vård. Ansvarsområdet kan beskrivas som den vårdande relationen mellan vårdare och patient, där inriktning är på patienten och dess behov av vård. Vårdarens fokus är att vara närvarande och tillgänglig i relationen samt använda sin personliga kunskap och erfarenhet (Dahlberg & Segesten 2010, s. 190). Wiklund (2003, ss. 157-158, 200) beskriver att ansvaret ligger hos vårdaren, men att båda parterna ska bidra till att relationen ska utvecklas och stärkas. Enligt hälso- & sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska vården ges på lika villkor, respektera patientens värdighet och självbestämmande samt bevara patientens integritet. Palliativ vård kan utföras där patienten önskar och kan vara beläget i hemmet, på sjukhusavdelning eller på vård- och omsorgsboende (Nationella rådet för palliativ vård, u.å)
Det finns en modell som ger stöd och hjälp i den palliativa vården som sjuksköterskan kan använda sig av. Den fokuserar på de ”6 S:n”, som är självbild, självbestämmande, sociala relationer, symtomlindring, samtycke och summering. Dessa kan öka möjligheten för en värdig och patientfokuserad sista tid i livet. För att bibehålla patientens självbild, är det viktigt att personalen utgå från patientens enskilda behov och hjälper hen att bevara sin identitet. Respektera patienten självbestämmande och göra hen delaktig i vården. Ge patienten stöd att bevara viktiga sociala relationer och umgås med närstående. Utifrån patientens vilja och behov, eftersträva optimal lindring av symtom och obehag. Viktigt att veta vad som har varit betydelsefullt i patientens liv, för att får en känsla av sammanhang. Summering innebär att samtala över patientens syn på livet, framtiden och döden, om hen önskar (Lindqvist & Rasmussen 2014, ss. 761-762). För att få möjlighet att ta del av patientens upplevelse, behöver den andliga dimensionen förstås. Wiklund (2003, ss. 55-57) beskriver att andlighet är något som människan ställs inför och innefattar mer än bara kropp och själ. När begäret efter andlighet blir påtagligt lider människan och upplevs vara mycket intimt och svårt att förklara. Det är viktigt för vårdaren att uppmärksamma detta. Det krävs att se med öppenhet för den mänskliga dimensionen och respekt för önskningar samt lyssna på dess erfarenheter. I liknelse med Arman, Ranheim, Rydenlund, Rytterström och Rehnsfeldt (2015) beskrivs människan som en enhet som innefattar kropp, sinne och ande och ska därför betraktas som en helhet. Människans existens består av hälsa, ohälsa, lidandet och är ofrånkomligt. Förhållandet till patienten innebär att lindra lidande och stödja hälsa och välbefinnande.
PROBLEMFORMULERING
Målsättningen för palliativ vård är att lindra lidandet för den döende patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt i det palliativa vårdandet ska inrikta sig på att främja patientens livskvalité och behov. Det görs genom att lindra smärta och andra plågsamma symtom. I utförandet av palliativ vård krävs specifik kunskap för att hjälpa människor som har en obotlig och livshotande sjukdom. Det finns kunskap samt riktlinjer att följa
för att utföra den palliativa vården korrekt. Trots det upplever sjuksköterskan att människor lider och inte får den individanpassade vård, de har behov av. Kan människans lidande orsakas av brister i vårdandets innehåll eller påverkas vårdandet av förutsättningar som idag finns tillgängliga? Dessa funderingar är något författarna ställt sig i denna litteraturöversikt. En sammanställning av hur sjuksköterskor upplever att arbeta med lindrandet av smärta i palliativ vård, kan ge en ökad förståelse samt en möjlighet till utveckling och förbättring för patientens sista tid i livet.
SYFTE
Syfte är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att lindra smärta vid palliativ vård.
METOD
Litteraturöversikt innebär att från forskning skapa en sammanställning över specifikt kunskapsläge eller ett problem inom verksamhet/kompetensområde (Friberg. 2017, ss. 141-143). Denna metod valdes för att sammanställa sjuksköterskans upplevelse av att lindra patienter i palliativ vård. På det vis öka förståelse samt se eventuella förbättringsförslag.
Datainsamling
En litteratursökning utfördes i databasen CHINAL efter rekommendation från en bibliotekarie samt att den gav många relevanta träffar. Sökningarna som gjordes i början var “palliative care”, “total pain”, “nurse”, “experience”, “education”, “pain”, dessa sökord gav ett smalt spektrum. För att öka sökträffar användes boolesk sökteknik, som innebär att man använder flera sökord i kombination med booleska termer “AND” och “OR”, mellan orden. Termer som “AND” och “OR” behövs för att sökträffar i artiklar ska innehålla alla ord i sök-kombinationen (Östlundh. 2012, ss. 69-70). I litteratursökningen med hjälp av booleska termer användes följande sökord: palliative care or end of life care* AND nurse or nurses or nursing AND pain management nursing AND experiences AND communication. Sökningen gav flertalet artikelträffar men som inte svarade an på studiens syfte. Efter olika kombinationer av sökorden som tidigare förklarat, gav sökningen färre träffar och syftet kunde besvaras. De sökord som blev relevanta var: dying OR "palliative care" OR "palliative nursing" OR "palliative patients" OR "Terminally Ill Patients" OR "Hospice Care" AND "pain nursing" OR "pain management" AND attitudes OR experience OR perception AND nurse (bilaga 1).
För att öka urvalet valdes att inkludera både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklar som valts ut har haft ett vårdvetenskapligt fokus, illustrerat sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring vid palliativ vård. Artiklarna har varit skrivna på engelska, kvalitetsgranskade och publicerade mellan 2010-2020. Sjuksköterskorna i sammanställningen av forskningen var från olika arbetsplatser, inget krav på specialistkunskap infann sig eller någon specifik inriktning på vart vårdandet utfördes.
Sökträffen blev 84 artiklar och dess titel och abstract lästes. 12 artiklar valdes ut som svarade an på syftet, därefter granskades artiklarna i dess fulltext.
Dataanalys
För att få en uppfattning av det insamlade materialet läste författarna igenom de 12 artiklarna med ett så kallat helikopterperspektiv, som betyder att artiklarna lästes kritiskt med en bredare översiktsbild av innehållet (Friberg. 2017, s. 141). En sammanställning av relevant innehåll av artiklarna skapades därefter ytterligare några gånger och en sammanställning av artiklarnas syfte, metod och resultat gjordes, för att få en bättre översikt. Författarna öppnade ett gemensamt dokument, för att dela anteckningar med varandra. I samband med artikelgranskningen av de utvalda artiklarna fördes dialog via telefon och chatt, mellan författarna. Artiklarnas resultat som svarade an på syftet analyserades vidare för att skapa nya teman. Varje tema del fick en färg för att lättare sortera och skapa ett resultat. Temafärgerna kunde sedan sammanställas och presenteras i tre huvudkategorier som identifierade: sjuksköterskans upplevelse i behandling av den palliativa patienten, organisationens påverkan i sjuksköterskans arbete och sjuksköterskans upplevelse av utbildningens betydelse i smärthantering.
RESULTAT
Huvudtema och undertema
Tabell 1. Redovisning av huvudtema och undertema.
Huvudtema Undertema
Sjuksköterskans upplevelse i
behandling av den palliativa patienten
· Sjuksköterskans oro
· Betydelsen av samspelet mellan sjuksköterska och läkare
· Att lindra smärtan
Organisationens påverkan i sjuksköterskans arbete · Sjuksköterskans hinder i smärtbedömning Sjuksköterskans upplevelse av utbildningens betydelse i smärthantering · Brister i smärtbedömning · Utbildningens betydelse
Sjuksköterskans upplevelse i behandling av den palliativa patienten
Upplevelsen i sjuksköterskans profession visar i denna studie innehålla liknelser. Det som framkommer och kan sammanställas beskriver hur sjuksköterskorna uppfattar begränsningar, i sitt vårdande samt brister i samspelet med läkaren. Det framkommer även att sjuksköterskor upplever sig lindra patientens smärta, när möjlighet för individuell vård kan utföras.
Sjuksköterskans oro
När sjuksköterskor behandlar palliativa patienters smärta uttrycker de en känsla av oro, för att orsaka onödigt lidande för patienten. Patientens kroppsfunktioner blir snabbt begränsade och kommunikationsförmågan likaså, när terminal fas inleds. Sjuksköterskor uttrycker att palliativa patienter med låg kroppsfett och lite muskelmassa, kan få mer smärta när nålar ska administreras vid injektioner (De Witt Jansen et al. 2016). Sjuksköterskor beskriver i liknelse att de upplever oro över att skadliga effekter kan uppstå, när val av smärtbehandling skall utföras (Al Khalaileh & Al Qadire 2012). Sjuksköterskor uttrycker en känsla av oro och maktlöshet, när de vill vara med och påverka patientens sista tid i livet (Mojapelo, Usher & Mills 2016).
När sjuksköterskan måste uträtta beslut, behövs förmågan att se till att rätt smärtbehandling ges till varje patient. Sjuksköterskorna upplever det som en utmanande del i vårdandet av lidande patienter. Mojapelo, Usher och Mills (2016); Jablonski och Duke (2012) beskriver sjuksköterskor som tidigare framkommit i föreliggande text att de upplever en rädsla, känsla av hjälplöshet samt en form av maktlöshet i sin behandling med palliativa patienter. Trots att möjligheter finns för att lindra patientens smärta, upplever sjuksköterskorna sig otillräcklig i hur smärta och bedömningar ska utföras. Konsekvenserna leder i sin tur till ett onödigt lidande för patienten (LeBaron et al. 2012). Betydelsen av samspelet mellan sjuksköterska och läkare
Samspelets betydelse påverkar sjuksköterskornas upplevelse i att lindra smärta. Mojapelo, Usher och Mills (2016); Jablonski och Duke (2012) fann att sjuksköterskor uttrycker ett bekymmer för patienten i palliativ vård, när de inte kan övertyga läkaren om att ordinera starka smärtstillande läkemedel. Sjuksköterskorna uttryckte även att läkarna inte lyssnade till deras bedömning av patientens behov (ibid). Begränsningar för sjuksköterskans lindrande påverkas av samspelet. Cordeiro, Beuter, Roso och Kruse (2013) fann att sjuksköterskorna upplevde att läkarna hade ovilja att utföra ordinationer för de palliativa patienterna. Vikten av bemötande och hjälp i samspel vid komplexa fall är av betydelse i sjuksköterskans vårdande, när negativa förhållanden och motsträvighet uppstår (De Witt Jansen et al. 2016). Enligt LeBaron et al. (2012) är betydelsen av läkarens roll som ledande ordinatör viktig och dess behov av stöttning. Detta är avgörande i upplevelsen som sjuksköterskan behöver för att lösa de omvårdnadsproblem som kan uppstå. Därav innebär det att kommunikationen fungerar i relationen mellan sjuksköterskan och läkaren.
Att lindra smärtan
Sjuksköterskor uttrycker i artiklarna att närvaro och låta patienten uttrycka sina känslor, leder till ett lindrande av smärta. Jablonski och Duke (2012); Seyedfatemi, Borimnejad, Mardani och Tahmasebi (2014) fann att den fysiologiska smärtan hanteras med läkemedel och andlig beredskap från sjuksköterskan. Den andliga närvaron kan fångas upp och lindra smärtnivåernas olika faser. Det är viktigt med patientens upplevelse är viktig och likaså familjen som är delaktig i vårdandet. Smärta av fysisk karaktär kan påverka och skapa känsla av oro och stress, vilket förvärrar kvalitén i livets slut. När patienten förstår sin sjukdom och smärtbehandling, skapas möjligheter för sjuksköterskan att utföra en lindrande vård. Detta kan utvecklas i att sjuksköterskan uppmärksammar hur de andliga känslorna tillsammans med fysisk närvaro och stöttning ger möjligheter till att lindra smärta, när farmakologisk behandling inte har någon effekt (LeBaron, Beck, Maurer, Black, & Palat 2014; Seyedfatemi, Borimnejad, Mardani & Tahmasebi 2014). Betydelsen med övervägande av läkemedelsåtgärder för att hantera smärta, förklaras i jämförelse med tidigare i texten att sjuksköterskorna upplever hur andra strategier hjälper i lindrandet. Sjuksköterskan kan lindra patientens smärta med sin närvaro genom att lyssna, prata med dem, bjuda på sig själv eller ge bort en kram. Detta har visat sig påverka patientens sjukdomstillstånd positivt (Cordeiro et al. 2013). Seyedfatemi et al (2014) beskriver att en bra lyssnare innebär att sjuksköterskan avsätter sin tid. Detta ger förutsättningar att få ta del av patientberättelsen och på så vis kan patientens lidande lindras. Det utmanande för sjuksköterskorna är inte bara att vara en bra lyssnare, utan problemet ligger i att det inte finns tillräckligt med tid, för att lindra patientens lidande (Mojapelo, Usher & Mills 2016).
Organisationens påverkan i sjuksköterskans arbete
Sjuksköterskor jobbar i olika förhållanden, organisationer och resurserna kan se olika ut. Enligt vad sammanställning av tidigare forskningen fann det att sjuksköterskor upplever hinder i sin smärtbedömning av palliativa patienter som är orsakat av deras möjligheter i vårdandet.
Sjuksköterskans hinder i smärtbedömning
Lindra smärta i palliativ vård är enligt sjuksköterskorna svårt. De uttrycker att arbetsschema och hög arbetsbelastning bidrar till ett hinder i vårdandet (Mojapelo, Usher & Mills 2016). Vid smärtbehandling uppger sjuksköterskor att tiden inte räcker till, för att lyssna på patienten. Detta resulterar att patientens delaktighet i val av smärtbehandling, går förlorad. I liknelse beskriver sjuksköterskorna att motstånd uppstår, när det finns för få sjuksköterskor på plats (LeBaron et al 2012). Organisationens förutsättningar påverkar hur den palliativa vården verkställs. Till exempel beror det på vilken arbetsplats vården utförs på och vilka resurser som finns tillgängliga. Sjuksköterskorna beskriver upplevelser att lindra smärta samt förmåga att utföra och hjälpa patienter i sina smärtbehandlingar, kan skilja sig beroende på organisation (De Witt Jansen et al. 2016). När inte rätt förutsättningar finns förklarar sjuksköterskor att ett minskat engagemang i patientens smärtbedömning uppkommer och påverkar deras förmåga att ge en individuell vård. Sjuksköterskorna i studien uttrycker att när resurser blir för begränsade och att ansvara för för många patienter, leder detta till att patientens lindrande av smärtan påverkas negativt (LeBaron et al. 2014). Sjuksköterskorna påpekade även att hinder i
kunskapsutvecklingen är orsakat av tidsbrist, hög arbetsbelastning och motstånd till att åka på utbildningsevenmang (De Witt Jansen et al. 2016).
Sjuksköterskans upplevelse av utbildningens betydelse i
smärtlindringen
Resultat samanställdes utifrån sjuksköterskors erfarenhet om utbildningens betydelse, för den palliativa vården. Gemensamt framkommer brister samt att kunskap och specialistutbildning kan ge positiva resultat.
Brister i smärtbedömning
Jablonski och Duke (2012) fann att sjuksköterskor saknar kunskap och behandling om smärta samt bedömningskompetens. Detta skapar hinder i den palliativa vården och brister som uppmärksammas i utebliven smärtmedicinering, på grund av sjuksköterskans oro och rädsla att patienten skadas i sitt utförande. Vidare menar Jablonski och Duke (2012); Mojapelo, Usher och Mills (2016) att sjuksköterskor upplever en brist på relevant kompetens och kunskap, som påverkar möjligheten att effektivt kunna hantera smärtan hos patienter i livets slut. LeBaron et al. (2014) beskriver att kunskapsbrist om olika typer av läkemedel som kan lindra patienten smärta, utgör ett hinder i smärtbehandlingen för patienten. Vidare uppger LeBaron et al. (2014) när sjuksköterskorna inte har tillräcklig med utbildning, upplever de en känsla av maktlöshet i sin bedömning av smärta och en oförmåga att våga utmana läkarens ordinationer. Ly, Yates och Osborne (2014) visar tydligt att det finns frånvaro i sjuksköterskans förmåga att se symtom, kunskapsbrist om smärtans behandlingsmöjligheter samt en låg kompetens vid smärt- och symtomhantering.
Utbildningens betydelse
Erfarna sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård beskriver att det önskar mer utbildning, för att uppnå kvalitétskraven som smärtbedömning står i fokus för (Soden et. al 2013; Perri et. al 2018). En osäkerhet orsakad av okunnighet upplever sjuksköterskorna att exempel smärtmedicin kan hämma identifieringen av ny smärta (Al Khalaileh & Al Qadire 2012). Sjuksköterskan belyser tydligt att förkunskaper saknas. För att undvika onödigt lidande för patienten när sjuksköterskan inte har förmåga att göra rätt bedömning, behövs en ökad kännedom om hur ett lindrande för patienten kan förekomma. Machira, Kariuki och Martindale (2013) presenter att ett underskott i kunskap i samband med sjuksköterskans smärthantering påverkar tydligt ett lidande för patienten. Om sjuksköterskor får utbildning om smärtans funktion, ökar deras möjligheter att lindra patientens individuella smärta. Vidare fann Machira, Kariuki och Martindale (2013) en tydlig förbättring i sjuksköterskans kompetens efter utbildning som innehöll föreläsningar, diskussioner och gruppaktiviteter. Detta gav en bättre upplevelse för sjuksköterskorna i sitt arbete. Resultatet innehöll poäng från 18,44 till 28,00. Poängen kunde vara max 40, där över 30 poäng innebar att det fanns god förståelse för smärta och lämplig behandling och under 20 poäng svarade för dålig smärtkunskap samt förmåga till behandling. Betydelsen av utbildning blir tydlig i sammanställning av forskning och betydande i sin roll som sjuksköterska. Bristen på kunskap om dess olika typer av lindring
Kunskap och utbildningsresultat
Under en kunskap-och attitydundersökning framkom det att 26% av sjuksköterskorna har tillräcklig kunskap om smärtbehandling i palliativ vård (Perri et. al 2018). Att hantera lidande och förstå smärta innebär kunskap och förmåga. Ly, Yates och Osborne (2014) beskriver att sjuksköterskor med tillgång till höga kunskapsresultat i palliativ vård, visar attityder som är mer positiva samt har en stark självtillit. Perri et. al (2018) påvisar att kunskapen är mycket god av sjuksköterskor som arbetar på en palliativ avdelning men samtidigt framkommer det lägre siffror än vad som var väntat. Betydelsen av tillgång till yrkesutveckling upplever sjuksköterskorna en känsla av lycka samt en förbättrad gruppdiskussion om patienterna, i en mer strukturerad didaktisk undervisning och rapportering. Tillsammans med kunskapsutveckling blir vårdpersonal inom smärtbehandling förbättrad (De Witt Jansen et al. 2016). De Witt Jansen et al. (2016); Jablonski och Duke (2012): LeBaron et al. (2012) beskriver att sjuksköterskans utbildningsmetoder till sin kunskap var av erfarna sjuksköterskor, som intog ett mentorskap. Vikten av rätt färdighet och god omvårdnadskunskap var betydande och behövde prioriteras. Vidare talar Jablonski och Duke (2012); LeBaron et al. (2014) att som sjuksköterska behövs förmåga att förmedla och förstå hela dödsprocessen samt den lindrande medicineringens betydelse. Att ha förmåga i den vårdande rollen upplever sjuksköterskan innebära ett arbete med delaktighet tillsammans med patienten och familjen. Detta kan tillgodoses genom vårdplanering, utbildning i smärtbehandling samt information om eventuella biverkningar. I liknelse beskriver Jablonski och Duke (2012) att betydelsen bekräftas och behov uppmärksammas vilket utgör en avgörande optimal smärtbehandling till den palliativa patienten. Upplevelsen av sjuksköterskors kunskapsbrist finns beskrivet och kan förklaras av liknande erfarenheter. Som fortsatt beskrivet i denna studie antogs smärta i palliativ vård även vara orsakat av psykologisk smärta, vilket påverkas av okunskap hur medicin faktiskt kan lindra hela patienten även det andliga (LeBaron et al. 2014). Kunskap och färdigheter har en vinnande roll till god omvårdnad. Det är av stor betydelse att se till det individuella vårdandet, där varje patient är unik och svarar olika på behandlingar i sin smärta. Detta erfordrar att sjuksköterskan har rätt kunskap och färdighet i sitt vårdande (Jablonski & Duke 2012). Mer kunskap påverkar därav möjligheterna till sjuksköterskornas förmåga att kunna tolka och kontrollera smärtan (Soden et. al 2013).
DISKUSSION
Friberg (2017) har använts som stöd och vägledning i denna studie. Utförandet av en litteraturöversikt innebär att öka kunskap i att söka, välja och analysera vetenskapliga artiklar i relation till ett relevant syfte. Därefter diskuterar tillvägagångssättet och resultat kritiskt (Friberg 2017, s. 142). I denna litteraturöversikt framkom tre huvudteman samt sju underteman. Dessa innehöll sjuksköterskans upplevelse gällande utförandet av vårdandet samt vad som påverkar deras möjligheter och förutsättningar till det. Utbildning, kunskap och samspel var något som upplevdes saknades och vikten av det behöver belysas mer.
Metoddiskussion
I Friberg (2017, s. 141) beskrivs att en litteraturöversikt kan klargöra en förståelse för ett problem. Valet att utföra en undersökning med kvalitativ samt kvantitativa studier gav ett brett utbud till problemformuleringen. Kvalitativa artiklar har använts och utformade mestadels av resultat, det var inte så oväntat eftersom valet i studien var att ta reda på den beskrivande upplevelsen från sjuksköterskan. Kvantitativa artiklar ansågs vara aktuellt och intressant utifrån att det fanns intressant innehåll som kunde ge svar, relaterat till denna studie. Författarna valde sökord utifrån syftet och därefter exkluderas och inkluderades artiklarna. Visa artiklar exkluderades på grund av det inte gick och läsa online, vilket kan innebära att relevanta studier med hög kvalité kan ha utelämnats och påverkat resultatet. Artiklarna begränsades till inte äldre en 10 år, 2010-2020. Vilket valdes för att begränsa till nutida forskning. Det kan i denna exkludering innebära även att relevant kvalitativ artikel valdes bort.
Studien använde sig av artiklar världen över vilket författarna valde att inkludera. Detta gjordes eftersom vården, kulturen, utveckling och resurser ser olika ut på vår jord. Sjuksköterskans upplevelse av smärtstillande omvårdnadsåtgärder av palliativ vård kan beskrivas liknande, då det innebär samma patientgrupp och vårdbehov. Det uppkommer inte i resultatet vilket land som tillhör, vilket kanske kan saknas då det kan urskilja sig till vår vårdkvalité i Sverige.
Studierna lästes igenom flera gånger för att förstå innehåll och sammanhang (Friberg 2017, s. 148). När sökord och filtrering bestämts valde författarna ut vilka artiklar som skulle exkluderas, vilket kan påverkat det framtagna resultatet. Likaså gäller om det skulle vara fler olika typer av sökningar kan möjligheter för fler artiklar upptäckas. Det blir svårt tidsmässigt att hinna granska ett för stort antal artiklar, därav begränsningar valdes 10-15 artiklar ut.
Resultatdiskussion
I resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever sig begränsade i sin roll. Detta leder till känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskan samt en osäkerhet till hur patientens smärtbedömning på bästa sätta ska utföras. Bakgrunden beskriver att sjuksköterskan har ett stort ansvar när smärtbedömningar ska utföras på patienten, för att lindra lidande. Utförandet av individuell smärtbedömning kräver att patienten upplever säkerhet i sin vård genom sjuksköterskans profession samt en medicinsk kunskap som leder till ett förtroende (Karlsson & Berggren 2011). Men om det i motsats uppstår en osäkerhet kan lidandet bli tydligt och i relation till patientens upplevelse behöver sjuksköterskans upplevelse förstås och bearbetas tillsammans med patienten. Om begränsningar uppstår och patienten lider kan det hindra sjuksköterskan att utföra sin plikt och känslor kan uppstå. Det är viktigt att sjuksköterskan får möjlighet att tala ut samt förklara hur de blir berörda av det (Wiklund 2003, s. 97). Därav vikten att den vårdande
Kunskapsbrist om att förhindra smärta hos patienten uppmärksammades bland sjuksköterskor. En förutsättning för att minimera patientlidande är sjuksköterskor som kontinuerligt uppdaterar sig genom att det går på utbildningar, lika väl teoretisk som praktisk utbildning och på så vis ökar sin kompetens. Ternestedt (2007) utförde en kunskapssammanställning för att främja utvecklingen av vården i livets slutskede samt för att få en uppfattning hur detta förlopp ser ut. Om det får tillgång till rätt utbildning samt uppdateringar, behöver inte patienten uppleva onödig smärta samt lidande. Teorier öppnar upp förklaring till hur allt verkligen hänger ihop och praktik är konkreta situationer som är förknippat med handling och utförande (Ekebergh 2015, s 232). Utbildning och kunskap skapar en bättre vård för patienten och gynnsammare resultat formas (Arman 2015, s. 230). Vårdens organisation är viktig och gör det möjligt att förverkliga mål för att sjuksköterskor ska uppleva sig utföra en god och betydande arbetsinsats. Värderingar, normer och rutiner som skapas på organisationer/avdelningar samt behovet av uppdateringar och utbildningar för sjuksköterskor påverkar och avspeglar sig till patienten och leder till en upplevd säkrare vård med en god livskvalité i sin sista tid i livet (Ternestedt 2007).
En annan viktig aspekt som behöver uppmärksammas är att sjuksköterskor upplevde en brist i samspelet med läkaren. Det är av stor vikt att kommunikation och samarbete vid palliativ vård. Karlsson och Berggren (2011) beskriver att i de förutsättningar som råder ska vara till underlag för att kunna symtomlindra patienten. I resultat uttryckte sjuksköterskan att vårdresultatet påverkades och att ingen auktoritet infann sig. Samtalet är gemenskap och respekt för den andre samt lyssna på hur hen upplever situationen (Dahlberg & Ekebergh 2015, s. 130). Som bakgrunden lyfter fram är ansvaret hos båda parterna, för att en relation ska stärkas. Viktigt att visa hänsyn och lyssna på hen som vill uttrycka sig. Att respektera sin nästa oavsett vilken vårdrelation man har. Samspelets betydelse är förståeligt och vikten av ett fungerande team i kunskap och kommunikation är betydande för sjuksköterskans arbete. Till exempel finns det i visa delar i Sverige det tillgång till palliativt team. Begreppet palliativ team innebär en vård som bedrivs av kompetent personal i en ändamålsenlig organisation, vilket är en bra utveckling och framgång. Som Socialstyrelsen (2006) beskriver är tillgången till läkare dygnet runt med kunskap om den specifika omvårdnaden en säkerhet och skall krävas mer för att ge rätt förutsättningar till en god livskvalité i livet slut.
Etiskt övervägande
I genomförandet av en litteraturstudie berörs inga enskilda individer och det etiska ställningstagandet behöver ej erfordras. Därför finns ingen anledning till att göra en etikprövning när ingen kontakt med de involverade inträffar. Däremot behöver artiklarna som används vara forskningsetiskt granskade. Forskningsetisk granskning innebär som Olsson och Sörensen (2011, ss. 82-85) beskriver, att grundläggande etiska principer är ett samspel mellan människor och innehåller autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada samt rättviseprincipen.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär att lägga samma vikt i framtida generationers hälsa, välbefinnande och välfärd. Det består av tre dimensioner som tillsammans är beroende av varandra och omfattar; sociala, ekonomiska och ekologiska (Sandman & Kjellström 2013, s. 338)
I författarnas granskning om förnyad kunskap kan detta medverka till hållbar utveckling genom att fokusera på den sociala dimensionen, där patientens vård uppmärksammas och behandlas så jämlikt som möjligt. Sista tiden i livet ska ge en god livskvalité och ett ökat välbefinnande ska främjas. Goda möjligheter för närstående om ett rättvist vårdande ska ske och leder till ökat välbefinnande. Den ekonomiska samt den ekologiska dimensionen speglar i studien en ökad förståelse om rätt och tillräcklig smärtlindring verkligen ges och kanske behöver det inte användas lika mycket läkemedel till patienter? Vara närvarande och god vård med delaktighet och vilja se patienten samt dess närstående gör att vi möjligtvis kan lindrar ångest och smärtan (Sandman & Kjellström 2013, s. 340). Som sjuksköterska ansvarar dem för att bevara och skydda miljön och på det viset vidgas vårdandet socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
SLUTSATSER
Sjuksköterskor världen över beskriver liknande upplevelser i vårdandet av palliativa patienter, oavsett tillgång till resurser framkommer tydliga och gemensamma upplevelser. Samspelet belyser vikten av att samarbete och kommunikationens betydelse behöver framträda. Det kan påverkas av organisationens krav och utbildning vad det gör för patienten. Utbildning generellt bör även fokuseras mer på, att uppdatera och låta vårdare få möjligheter att förstå betydelsen av att lindra i livet slut. Resurserna ser olika ut världen över men känslorna som sjuksköterskorna gemensamt beskrev innefattade att de alla arbetade med mål att låta patienten få ett lindrande i sin sista tid i livet oavsett deras rädsla och känsla av maktlöshet. Därför behövs sjuksköterskans känsla av maktlöshet uppmärksammat och även prioriteras.
Förslag till vidare forskning
Valet att utföra litteraturstudie gav tankar att forskning om hur sjuksköterskor i nordiska länder upplever lindrandet i smärtan för palliativa patienter. Tanke på dem goda resurserna vi har och utbildningarna som är mycket väl genomarbetade hade kvalitativ forskning varit av intresse.
REFERENSER
Al Khalaileh, M. & Al Qadire, M. (2012). Barriers to cancer pain management: Jordanian nurses' perspectives. International Journal of Palliative Nursing, 18(11), ss. 535–540. doi:10.12968/ijpn.2012.18.11.535
Arman, M. (2015) Akademisk skolning och kunskapstillämpning som kan utveckla vården. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 230-231.
Arman, M., Ranheim, A., Rydenlund, K., Rytterström, P. & Rehnsfeldt, R. (2015). The Nordic Tradition of Caring Science: The Works of Three Theorists. Nursing Science Quarterly, 28(4), ss. 288-296. doi:10.1177/0894318415599220
Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid smärta. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad. Stockholm: Liber AB. ss. 351-393.
Cordeiro, F. R., Beuter, M., Roso, C. C. & Kruse, M. H-L. (2013). Pain and the dying process: nurses' perspectives using the creative and sensible method. Online Brazilian Journal of Nursing, 12(1), ss. 106-xxx. Doi:10.5935/1676-4285.20133989
Creedon, R. & O´Regan, P. (2013). Palliative care, pain control and nurse prescribing. Nurse Prescribing, 8(6), ss. 257-264. doi:10.12968/.2010.8.6.48404
Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129-144.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
De Witt Jansen, B., Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., Mcllfactrick, S. J., Morgan, S. M., Watson, M. & Parsons, C. (2016). Nurses' experiences of pain management for people with advanced dementia approaching the end of life: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 26(9–10), ss. 1234–1244. doi:10.1111/jocn.13442
Ekebergh, M. (2015). Kunskapsformer. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 232-237.
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. ss. 141-152.
Harden, K., Pris, D., Duffy, E., Galunas, L. & Rodgers, C. (2017). Palliative Care: Improving nursing knowledge, attitudes, and behaviors. Clinical Journal of Oncology Nursing, 21(5), ss. 232-238. doi: DOI: 10,1188 / 17.CJON.E232-E238
Jablonski, K. & Duke, G. (2012). Pain Management in Persons Who Are Terminally Ill in Rural Acute Care: Barriers and Facilitators. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 14(8), ss. 111–111. doi:10.1097/NJH.0b013e31825c7b50
Karlsson, C. & Berggren, I. (2011). Dignified end-of-life care in the patients’ own homes. Nursing Ethics, 18(3), ss. 374–385. doi:10.1177/0969733011398100
LeBaron, V., Beck, S L., Maurer, M., Black, F. & Palat, G. (2014). An Ethnographic Study of Barriers to Cancer Pain Management and Opioid Availability in India. The Oncologist, 19(5), ss. 515–522. doi:10.1634/theoncologist.2013-0435
LeBaron, V. T., Palat, G., Sinha, S., Chinta, S. K., Jamima, B-J. B., Pilla, U. L., Podduturi, N., Shapuram, Y., Vennela, P., Rapelli, V., Lalani, Z. & L Beck, S. (2012). Recommendations to Support Nurses and Improve the Delivery of Oncology and Palliative Care in India. Indian Journal of Palliative Care, 23(2), ss. 188–198. doi:10.4103/IJPC.IJPC_153_16
Lindqvist, O. & Rasmussen, B.H. (2014) Omvårdnad i livets slutskede. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur, ss. 758-796.
Ly, T.N., Yates, P. & Osborne, Y. (2014). Palliative care knowledge, attitudes and perceived self-competence of nurses working in Vietnam. International Journal of Palliative Nursing, 20(9), ss. 448–456. doi:10.12968/ijpn.2014.20.9.448
Läkemedelsverket (2010) Smärtlindring i livets slutskede - ny rekommendation.
https://www.lakemedelsverket.se/globalassets/dokument/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/behandlingsrekommendation/behandlingsre kommendation-smartlindring-i-livets-slutskede.pdf [2020-03-20]
Machira, G., Kariuki, H. & Martindale, L. (2013). Impact of an educational pain management programme on nurses' pain knowledge and attitudes in Kenya. International Journal of Palliative Nursing, 19(7), ss. 341–345. doi:10.12968/ijpn.2013.19.7.341
Melin-Johansson, C. (2017). Vård i livets slutskede. I Drevenhorn, E. (red.) Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 251-272.
Mojapelo, T. D., Usher, K. & Mills, J. (2016). Effective pain management as part of palliative care for persons living with HIV/ AIDS in a developing country: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 25(11–12), ss. 1598–1605. doi:10.1111/jocn.13145
Nationella Rådet för palliativa Vård (u.å). Vad är palliativ vård? https://www.nrpv.se/om-nrpv/vad-ar-palliativ-vard/ [2020-02-13]
Norrsell, H. (2019). Smärta, analys. https://internetmedicin.se/page.aspx?id=173 [2020-02-13]
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm. Liber AB
Perri, G-A., Yeung, H., Green, Y., Bezant, A., Lee, C., Berall, A., Karuza, J. & Khosravani, H. (2018). A Survey of Knowledge and Attitudes of Nurses About Pain Management in End-Stage Liver Disease in a Geriatric Palliative Care Unit. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 35(1), ss. 92–99. doi:10.1177/1049909116684765
Regionala cancercentrum. (2016). Nationellt vårdprogram Palliativ vård i livets slutskede. Stockholm Gotland: Regionala cancercentrum.
https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf [2020-03-30]
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Seyedfatemi, N., Borimnejad, L., Mardani H. M. & Tahmasebi, M. (2014). Iranian nurse´s perceptions of palliative care for patients with cancer pain. International Journal of Palliative Nursing, 20(2), ss. 69–74. doi:10.12968/ijpn.2014.20.2.69
SFS 2017:30. Hälso- & sjukvårdslagen. Stockholm. Socialdepartementet
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30
Socialstyrelsen (2020). Om palliativ vård av äldre personer .
https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/palliativ-vard-av-aldre-personer/om-palliativ-vard-av-aldre-personer/ [2020-05-25].
Socialstyrelsen (2016). Stora brister i vården i livets slutskede. https://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/12/Stora-brister-i-den-palliativa-varden/ [2020-03-26]
Socialstyrelsen (2006). Vård i livets slutskede Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner Stockholm: Socialstyrelsen.
Soden, K., Ali, S., Alloway, L., Barclay, D., Barker, S., Bird, L., Hall, L. & Perkins, P. (2013). How do nurses in specialist palliative care assess and manage breakthrough cancer pain? A multicentre study. International Journal of Palliative Nursing, 19(11), ss. 528–534. doi:10.12968/ijpn.2013.19.11.528
Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/ [2020-02-12]
Ternestedt, B-M. (2007). Forskning som speglar vården i livets slutskede: sammanställning av aktuell forskning. (Socialstyrelsen rapportserie 2007-123-13).
Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.diva-portal.org/smash/Sammanst%C3%A4llning%20av%20aktuell%20forskning/diva2:3465 16/FULLTEXT01.pdf
Thulesius, H., & Eckerdal, G. (2015). PALLIATIV VÅRD. https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/palliativ_vard.html [2020-02-13]
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur
World Health Organization (WHO) (2002). National cancer control programs: policies
and managerial guidelines. Geneva: World Health
Organization. https://www.who.int/cancer/publications/nccp2002/en/ [2020-02-13]
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. ss. 59-82.
1
Bilaga 1
Författare Årtal Titel TidskriftSyfte Metod & Urval Resultat
Författare: LeBaron, Virginia; Beck, S. L.; Maurer, M., Black, F., Palat, G. Årtal: 2014
Titel: An Ethnographic Study of Barriers to Cancer Pain Management and Opioid Availability in India. Tidskrift: The Oncologist, Volym 19, nummer 5 Undersöka hinder för tillgänglighet av opioider och hantering av cancersmärta i Indien, med betoning på erfarenheterna från sjuksköterskor, som ofta är de främsta
leverantörerna av palliativ vård.
Kvalitativ, etnografisk studie. Semistrukturerade intervjuer/öppna frågor ställdes, ljudinspelades och översattes noggrant. Anteckningar redigerades samt organiserades kronologiskt.
Intervjuutskrifter kodades med Dedoose version 4.5.91
Urval: 59 deltagare rekryterades.
Morfintillgången är begränsad till patienter som ges av den palliativa vårdtjänsten.
System för att mäta och förbättra smärtutfallet är i stort sett frånvarande. Viktiga hinder relaterade till smärthantering inkluderar rollen som: - omvårdnad
- opioid missuppfattningar - byråkratiska hinder - sociokulturella / infrastrukturutmaningar. Författare: De Witt Jansen, B.,
Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., Mcllfactrick, S. J., Morgan, S. M., Watson, M. & Parsons, C.
Årtal: 2016
Titel: Nurses' experiences of pain management for people with advanced dementia approaching the end of life: a qualitative study. Tidskrift: Journal of Clinical Nursing
Volym 26, nummer 9-10
Utforska sjukhus, akuten och hemsjukvårdens upplevelser av smärtbehandling för personer med avancerad demens under den sista månaden av livet. Identifiera utmaningar, främja och övningsområden som kräver ytterligare stöd. Kvalitativ studie Ansikte mot ansikte, semistrukturerade intervjuer. Digitalt ljudinspelade. Datahantering och analys: N VIVO 10-mjukvara [QSR International (UK) Ltd, Cheshire,(UK).
Tematisk analys med hjälp av Braun och Clarke's ( 2006).
Urval: 24 sjuksköterskor i Storbritannien. Där 10st var från vårdhem, 3st från sjukhus och 2st från akuten. 3 kärnämnen: - Utmaningar som administrerar smärtlindring, - Relationen mellan sjuksköterska och läkare - Relationen mellan interaktiv inlärning och praktikutveckling.
Författare: Perri, G-A., Yeung, H., Green, Y., Bezant, A., Lee, C., Berall, A., Karuza, J. & Khosravani, H.
Årtal: 2018
Titel: A Survey of Knowledge and Attitudes of Nurses About Pain Management in End-Stage Liver
Undersöka/utvärdera sjuksköterskans kunskaper och attityder samt att undersöka förhållandet mellan PCU-sjuksköterskors egenskaper när det gäller smärta hos patienter med ESLA (end stage liver disease), som är inlagda
En beskrivande självadministrerad undersökningsdesign i tvärsnitt användes.
M-NKASRP-undersökningen bestod av 16 sanna / falska frågor, 7 flervalsfrågor och 2 fallstudier med 1 motsvarande flervalsfråga. Datainsamling: En modifierad version av verktyget ”Nurses
Resultaten visade inga signifikanta skillnader i genomsnittliga totala poäng efter ålder eller år av vård erfarenhet, inklusive palliativ vård erfarenhet eller utbildningsnivåer. Frågor som var relaterade
Tidskrift: American Journal of Hospice & Palliative Medicine. Volym 35, nummer 1
Urval: 35 PCU-sjuksköterskor som arbetade på vårdanläggning i Toronto, Ontario, Kanada.
opioider, resulterade i att 6 av de 25 frågorna var felaktigt besvarade. Frågor som svarats korrekt (80% eller mer av
deltagarna) var allmänna frågor om smärta, smärtbedömning och intervention.
Författare: Seyedfatemi, N., Borimnejad, L., Mardani H. M. & Tahmasebi, M.
Årtal: 2014
Titel: Iranian nurse´s perceptions of palliative care for patients with cancer pain.
Tidskrift: International Journal of Palliative Nursing. Volym 20, nummer 2.
Syftet med denna studie var att identifiera iranska sjuksköterskors uppfattningar av palliativ vård för patienter med cancersmärta. Kvalitativt studie. Semistrukturerade intervjuer. Urval: 15 sjuksköterskor med kandidatexamina som arbetade på tre lektionssjukhus i Iran. Avskrifter av intervjuerna genomgick innehållsanalys och kategorier extraherades från materialet. 2 huvudkategorier: - Hantering av fysisk smärta - Psykologisk empowerment. Hantering av fysisk smärta hade 2 underkategorier: - vikten av kommunikation - smärtlindring med läkemedel. - Psykologisk empowerment hade 2 underkategorier: - stödjande beteende - nedsatt nöd. Författare: Mojapelo, T. D., Usher,
K. & Mills, J. Årtal: 2016
Titel: Effective pain management as part of palliative care for persons living with HIV/ AIDS in a developing country: a qualitative study.
Tidskrift: Journal of Clinical Nursing. Volym 25, nummer 11.
Syftet med denna forskning var att undersöka och förstå sjuksköterskors erfarenheter av att hantera smärta för personer som lever med humant immunbristvirus / förvärvat
immunbristsyndrom och andra kroniska tillstånd som får palliativ vård i hemmet i Botswana.
Kvalitativ studieinriktning styrd av van Manens tolkningsanalys. Semistrukturerade intervjuer som ljudinspelades, transkriberades och analyserades med kvalitativ tolkningsanalys.
Urval: 13 sjuksköterskor från 12 hälsodistrikt i Botswana.
Brist
på sjuksköterskas förmåga att samtala på ett effektivt sätt till patienter, på grund av brist på relevant kompetens och kunskap. Begränsande faktor var dålig tillgänglighet av lämpliga smärtstillande medel.
Läkarnas ovillighet att skriva ut opioider. Författare: Ly, T.N., Yates, P. &
Osborne, Y. Årtal: 2014
Titel: Palliative care knowledge, attitudes and perceived self-competence of nurses working in Vietnam.
Tidskrift: International Journal of Palliative Nursing. Volym 20, nummer 9.
Att utforska kunskaper om palliativ vård, attityder och upplevd självkompetens för sjuksköterskor som arbetar i onkologiska miljöer i Hanoi, Vietnam. Tvärsnittsbeskrivande undersökningar. Självadministrerade frågeformulär bestod av tre validerade instrument: kompetens och Insight test
för palliativ vård,
det Attitude Toward Care av döend e Scale B
och palliativ vård Nursing Själv Competence Scale.
Urval: 251 sjuksköterskor som ägde rum på tre onkologiska sjukhus i Vietnam.
Kunskapsunderskott bland vietnamesiska
sjuksköterskor som arbetar i onkologiska miljöer. Störst var det inom områdena symptom och smärtbehandling och psykologisk och spirituell vård.
De sjuksköterskor som hade högre kunskap visade positivare attityder i vårdandet
Författare: Soden, K., Ali, S., Alloway, L., Barclay, D., Barker, S., Bird, L., Hall, L. & Perkins, P. Årtal: 2013
Titel: How do nurses in specialist palliative care assess and manage breakthrough cancer pain? A multicentre study.
Tidskrift: International Journal of Palliative Nursing. Volym 19, nummer 11.
Syftet med denna studie var att få förståelse för hur sjuksköterskor som arbetar i specialiserad palliativ vård bedömer och hanterar BtCP, överväga eventuella hinder som begränsar dess effektiva hantering och identifiera specifika utbildningsbehov Att få en bättre förståelse för hur registrerade sjuksköterskor som arbetar inom specialist palliativ vård bedöma och hantera
genombrottssmärta
Kvalitativ beskrivande metodik. En studie med blandad metodik genomfördes i två stadier Anonyma postundersökningar, utformade utifrån teman som identifierats i intervjuer som genomfördes under etapp ett, skickades till
utbildade sjuksköterskor som arbetar i tio
specialiserade palliativa vårdtjänste r i England. Totalt 104 enkäter returnerades. Erfarna sjuksköterskor som huvudsakligen arbetade i slutenvårdsinställningar. Cirka 82% av sjuksköterskorna önskade mer utbildning i bedömningen av
genombrottscancersmärta.
FörfattareMachira, G., Kariuki, H. & Martindale, L.
Årtal: 2013
Titel: Impact of an educational pain management programme on nurses' pain knowledge and attitudes in Kenya.
Tidskrift: International Journal of Palliative Nursing. Volym 19, nummer 7. Genomföra och utvärdera ett pedagogisksmärthanterin g program (PMP) för sjuksköterskor i Kenya. Kvantitativ studie
Effekterna av PMP mättes med användning av en kvasi-experimentell konstruktion före testet. Datainsamling:
frågeformulär. Basbedömning med hjälp av Nurses 'Knowledge and Attitudes Surveying Pain (NKA SRP). Det statistiska
mjukvarupaketet SPSS (version 11.5) användes för att hjälpa till med dataanalys och presentation.
27 sjuksköterskor från 2 enheter i en enda hälsoinstitution i Kenya deltog
Ett underskott i kunskap och attityder i samband med smärthantering var framträdande vid baslinjen. De sjuksköterskor som fick PMP-poängen betydligt högre på NKASRP efter PMP: medelvärden var 18,44, 28,00 och 27,56 vid baslinjen, första uppföljningen respektive den andra uppföljningsbedömningen. Författare: Jablonski, K. & Duke, G.
Årtal: 2012
Titel: Pain Management in Persons Who Are Terminally Ill in Rural Acute Care: Barriers and Facilitators Tidskrift: Journal
of Hospice & Palliative Nursing. Volym 15, nummer 8. Undersöka sjuksköterska uppfattningar av hinder för och handledare för effektiv smärthantering för personer som är obotligt sjuka och befinner sig i en akut vård lantlig miljö.
Kvalitativ studie
Ett 100-bäddssjukhus i ett litet landsbygdssamhälle i nordöstra delen av Texas.
Patientpopulationen var främst vuxen medicinsk-kirurgisk. Sjuksköterskor som arbetade på sjukhuset och som vårdade regelbundet för personer som var dödssjuka och som var villiga att svara på e-postfrågor med en uppföljande personlig intervju. Anteckningar transkriberades noggrant. Tematisk innehållsanalys användes för att organisera textdata i teman. 6 huvudteman identifierades av sjuksköterskorna som hinder för effektiv smärthantering. - (a) kunskap, färdigheter och erfarenhet; - (b) bedömning; - (c) konflikter; - (d) tid; - (e) auktoritativa gränser; - (f) rädsla
Författare: Al Khalaileh, M. & Al Qadire, M.
Årtal: 2012
Titel: Barriers to cancer pain management: Jordanian nurses' perspectives.
Tidskrift: International Journal of Palliative Nursing. Volym 18, nummer 11.
Att utforska barriärer mot hantering av cancersmärtor bland jordanska sjuksköterskor.
Kvantitativ forskningsmetod och en beskrivande
Tvärsnittsundersökningsdesign. Ett bekvämlighetsprov av 96 sjuksköterskor från 3 sjukhus deltog i en tvärsnittsundersökning med en arabisk översättning av Ward och kollegors
barriärfrågeformulär II.
Sjuksköterskorna uttryckte höga nivåer av hinder på frågeformuläret, med en genomsnittlig poäng på 2,5 för frågeformuläret som helhet (standardavvikelse (SD) 0,8). De skadliga och fysiologiska effekterna av läkemedelsunderskalorna fick de högsta medelvärdena: 2,7 (SD II) respektive 2,6 (SD 0,9).
Författare: Cordeiro, F. R., Beuter, M., Roso, C. C. & Kruse, M. H-L. Årtal: 2013
Titel: Pain and the dying process: nurses' perspectives using the creative and sensible method. Tidskrift: Online Brazilian Journal of Nursing. Volym 12, nummer 1.
Beskriva möjligheterna för omvårdnad för den terminalt sjuka onkologipatienten ur sjuksköterskteamets perspektiv. Kvalitative studie
För att samla in data användes den kreativa och förnuftiga metoden genom en gruppdynamik som heter Almanac. De erhållna data
analyserades senare baserat på fransk diskursanalysteori.
Vårdpersonalens uttrycker upptagenhet med
smärtbehandling och komforten hos den terminalt sjuka onkologipatienten. Fritidsaktiviteter,
tvärvetenskapliga åtgärder och läkemedelsbehandling för att minimera smärta
Författare: LeBaron, V. T., Palat, G., Sinha, S., Chinta, S. K., Jamima, B-J. B., Pilla, U. L., Podduturi, N., Shapuram, Y., Vennela, P., Rapelli, V., Lalani, Z. & L Beck, S.
Årtal: 2012
Titel: Recommendations to Support Nurses and Improve the Delivery of Oncology and Palliative Care in India.
Tidskrift: Indian Journal of Palliative Care. Volym 23, nummer 2.
Syftet med denna studie är att utforska
utmaningar
som sjuksköterskor möte r i Indien och erbjuda rekommendationer för att förbättra leveransen av onkologi
och palliativ vård.
Systematisk kvalitativ analys av fältanteckningar. (Kvalitativ etnografi)
Iintervjuutskrifter identifierade viktiga teman och mönster. Studien genomfördes på ett regeringscancersjukhus i södra Indien. 37 sjuksköterskor
med onkologi/palliativ vård och 22 andra (läkare, socialarbetare, farmaceuter, patienter/
familjemedlemmar) som interagerar nära med sjuksköterskor ingick i studien.
Data samlades in över 9 månader. Datakällor inkluderade över 400 timmars deltagandeobservation och 54 ljudinspelade semistrukturerade intervjuer.
Sjuksköterskans viktigaste problem som inkluderade säkerhet var:
- Kemoterapiadmin istration
- Arbetsbelastning - Kontoransvar - Patienter som dog
på avdelningarna - Övervakning av familjepersonal - Brist på leveranser. Många deltagare verbaliserade oro att de inte fick någon formell onkologutbildning.
