Örebro Universitet HumUs
Historia
Jacob Lundberg Självständigt arbete i Historia Handledare: Peter K Andersson Vårterminen 2021
Kannibalen, en västerländsk monsterskapelse?
Sammanfattning
Uppsatsen undersöker kannibalen som en kolonial gestalt inom litteratur från tidigmodern tid till senmodern tid och vad dess gestaltning berättar om samtida idéströmningar och
värderingar. Undersökningen baseras på tre skönlitterära verk. Dessa verk är: Robinson
Crusoe (1719), Moby Dick (1851) och The Silence of The Lambs (1988). Verken har
gemensamt att de samtliga har gjort ett stort avtryck på litteraturhistorien och gestaltar kannibalkaraktärer på olika sätt. Genom att undersöka dessa gestalter i förhållande till deras kontext har olika värderingar kunnat synliggöras. I en tidigmodern kontext präglades
gestaltningen av kannibalen av samtida upplysningsideal där kolonialism och slaveri sågs som en nödvändig process i samband med att civilisera befolkningarna boende på öar i Karibien och Stilla havet. Skapandet av kannibalgestalten blev i denna kontext viktig som motpol för den vita europeiska människan som genom definierandet av kannibalen, även definierade sig själv som en rättmätig kolonisatör. I ett senare skede under 1800-talet finns kannibalen som litterär gestalt kvar och beskrevs med liknande attribut såsom vilde och kannibal. Skillnaden är att kannibalen nu befinner sig inom den västerländska civilisationen och sjöfarten vilket visar på kolonialiseringens effekter samt en alltmer globaliserad värld. Koloniala värderingar finns dock kvar och präglar gestaltningen av kannibalen. I en senmodern kontext har
kannibalgestaltningen frigjorts från den så kallade vilden med utomeuropeisk bakgrund. Istället används den nu som ett attribut för att göra seriemördare och psykopater ännu läskigare. Undersökningen visar här att kannibalgestalten står som representant för ett 1900-tal starkt präglat av krig och konflikter där fascinationen gentemot våld och terror har ökat. Kannibalen är i denna kontext återkommande och visar på den moraliska människans förfall och gestaltar den rädsla som vi människor numera känner inför oss själva och andra. I ett vidare skede landar undersökningen i att kannibalen som kulturfenomen och monsterskapelse fortfarande säger något om dess samtid, då den fortfarande återkommer inom olika
kulturuttryck där den gestaltar ett samhälle stort präglat av våld och konflikter samt en stor fascination gentemot dessa intryck. Uppsatsen avslutas med en didaktisk reflektion kring hur kannibalen kan fylla ett syfte i en utbildningssituation, då i samband med arbete kring olika typer av kulturuttryck som kan visa på olika historiska kontexter och idéströmningar.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ... 1
1. Syfte och frågeställning ... 2
1.2 Bakgrund ... 2
2.Tidigare forskning ... 3
2.1 Kannibalen som kulturfenomen ... 4
2.2 Monsterforskning ... 7
3. Källmaterial ... 10
3.1 Kategorisering och avgränsningar ... 11
4. Teori och metod ... 12
4.1 Teori ... 12
4.1.1 Postkolonial teori ... 12
4.1.2 Monsterteori ... 13
4.2 Metod ... 14
4.2.1 Begrepp ... 15
4.2.2 Skönlitteratur som källmaterial ... 15
5. Undersökning ... 17
5.1 Robinson Crusoe ... 17
5.2 Moby Dick ... 21
5.3 The Silence of the Lambs ... 25
6. Diskussion och slutsatser... 29
6.1 Diskussion ... 29
6.2 Slutsatser ... 32
7. Kannibalen som lärare ... 34
8. Käll och Litteraturförteckning ... 36
8.1 Internet ... 36
8.2 Litteratur... 36
1
1. INLEDNING
Vad är en kannibal egentligen? Egentligen har det ingen etymologisk koppling till
människoätande. Snarare är det en medeltida benämning på de människor som bodde vid de karibiska öarna i Västindien. Ändå har ordet blivit synonymt med förtäring av sin egen art, och används flera fält för att beskriva just detta skeende. Detta när det i själva verket endast finns tvivelaktiga bevis på att de så kallade kannibalerna ägnade sig åt så kallat kannibalism. Kannibalen blev i ett senare skede en gestalt för den vilda otämjda människan som ännu inte nåtts av kristna värderingar, och har sedan dess används flitigt inom olika kulturuttryck för att symbolisera, ja vadå?
Som en monsterskapelse kan den likt drakar och utomjordingar och andra fiktiva monster återspegla en samtid i dess gestaltning och visa den historiska kontextens idéströmningar, värderingar och rädslor. Att skriva om kannibalen och dess utveckling blir därför att skriva om flera historiska kontexter som likt vår, präglas av rädslor, faror och nya värderingar som kommer till uttryck som kulturella fenomen. Denna uppsats kommer utifrån denna vetskap närma sig fenomenet kannibaler och dess roll i en kulturhistorisk kontext. För det är just vad den kan ses som, en kulturell skapelse som likt alla fiktiva monster och skapelser, säger något om dess samtid. Den kommer också att undersöka hur detta fenomen har förändrats och omformats efter dess samtid sen dess skapelse under sen medeltid, samt hur den kan ses som en kolonial gestalt.
2
1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Uppsatsen ämnar till att undersöka kannibaler som litterär gestalt och kulturfenomen inom en västerländsk och kolonial kontext och hur kannibalen kan ses som ett uttryck för en kolonial skapelse som format västerlandets syn på utomeuropeiska kulturer samt hur detta uttryck har utvecklats från tidigmodern fram till senmodern tid. Syftet är därmed att styrka kannibalens koloniala bakgrund och ge en nyanserad bild av detta skeende utifrån ett historiskt och kulturellt perspektiv. Likväl är syftet att med ett kritiskt förhållningsätt undersöka hur kannibalens gestaltning bidrar till att bibehålla en kolonialt präglad syn där kannibalism fortvarande används och ses som ett attribut för en ickeeuropeisk och icke civiliserad kultur eller persona.
Problemställning:
- Hur speglar kannibalen som litterär gestalt koloniala syner på det utomeuropeiska från tidigmodern till senmodern tid?
- Hur kan kannibalen som kulturfenomen och dess förändring tolkas utifrån ett postkolonialt och monsterteoretiskt perspektiv?
1.2 Bakgrund
Människoätande, eller antropofagi har funnits en lång tid innan kannibalen fanns. Även om de båda orden syftar på liknande handling kan de beskrivas utifrån två helt olika etymologiska förklaringar. Begreppet antropofagi härstammar från latin och syftar på handlingen att förtära en kropp och den som ägnar sig åt detta kallas för antropofag.1 Ordet kannibal skapades först i
samband med en av Columbus resor till Amerika under medeltiden där han fick höra om människoätande stammar vid namn kariber som senare under tillbakafärden till Europa formades till så som vi uttalar det idag.2 När kannibalen undersökes som kolonial gestalt är
det därav inte en undersökning av det faktiska människoätandet, utan snarare en undersökning av ett kulturfenomen som härstammar ifrån en historisk process innefattande koloniala
processer.
1” Anthropophagus”, i Oxford English Dictionary, (hämtad 22/4 - 2021). 2 ” Cannibal”, i Oxford English Dictionary,(hämtad 21/4 - 2021).
3
Kannibalism och kannibaler kan utifrån ett historiskt perspektiv närmas på flertalet olika sätt. Genom historien har olika undersökningar av kannibalism gjorts utifrån en västerländsk tradition, som inte tagit hänsyn till den eurocentriska världsbild som rått under tiden. Likväl har rädslan gentemot kannibalism påverkat många antropologers undersökning där
kannibalismen beskrivits verklig men med tvivelaktiga bevis. Det postkoloniala perspektivet på kannibaldiskursen har även skapat tvivel kring tidiga historiska vittnesmål från missionärer och äventyrsresande som rapporterat om kannibalism, om de i själva verket har skapat och gjort kannibalismen verklig utifrån sin egen rädsla inför den, eller som ett verktyg att skapa en motsatt självbild för att legitimera kolonialism och missionering.3 Utifrån ett historiskt
perspektiv går det också att undersöka fenomenet innan och efter Columbus ilandstigning i Västindien år 1492 – även om intresset för kannibalen troligtvis startade i samband med de första resorna – där han fick höra berättelser om människoätande stammar vid namn Kariber. Sanningshalten i den faktiska observationen av kannibalism är svår att avgöra. Tydligt är i alla fall att Columbus berättelser om ”the New World”4 innefattande kannibalistiska
öbefolkningar fick ett enormt genomslag vars innebörd fortfarande finns kvar idag, även om de mest grundats på rädsla och självbevaring.5
Ordet kannibal härstammar alltså ifrån detta kulturmöte och blev det nya ordet för
antropofagi, även om den handlingen funnits långt tillbaka i historien men under en annan benämning. Det är därför tydligt att kannibaler är i behov av en diskursorientering då själva handlingen kan tillskrivas flera forskningsfält och historiska epoker. I denna uppsats riktas fokuset främst gentemot det kulturfenomen som härstammar från Columbus resa till Amerika under slutet av medeltiden samt dess utveckling fram till senmodern tid som kan undersökas inom en kolonial och postkolonial diskurs. Själva handlingen som går under kannibalism har alltså funnits i människans medvetande långt innan detta kulturmöte skedde, men kommer ej att behandlas i denna uppsats. Det är också en del av uppsatsens syfte att visa på att
kannibalen främst ska ses och förstås som ett kulturellt och övergripande fiktivt fenomen, och inte ett faktiskt fenomen.
2.TIDIGARE FORSKNING
Forskning som gjorts inom diskursen som undersöker kannibaler som kulturfenomen är relativt omfattande och görs främst i en amerikansk kontext och skrivs oftast utifrån en
3 Shirley Lindenbaum, (2004), “Thinking about Cannibalism”, s. 476. 4 Priscilla Walton, (2004), Our Cannibals, Ourselves, s. 11.
4
litteraturhistorisk eller litteraturvetenskaplig utgångspunkt. Det stämmer väl överens med uppsatsens frågeställning och källmaterial som också undersöker ett historiskt fenomen genom litteraturen. Likaså behandlar flera av verken kannibalen som en västerländsk
kulturskapelse vilket skiftar det kritiska fokuset till den västerländska synen och gestaltningen av den istället för att undersöka sanningshalten i olika iakttagelser och beskrivningar. Svenska texter gällande dessa fenomen är om ens förekommande, väldigt få. Dock finns inom svensk forskning flera sätt att närma sig begreppet monster utifrån ett teoretiskt perspektiv vilket blir en användbar teori att utgå ifrån när källmaterialet undersöks.
2.1 Kannibalen som kulturfenomen
Ett av de tidigare verken inom fältet är litteraturprofessorn Frank Lestringants bok Cannibals,
The Discovery and Representation of the Cannibal from Columbus to Jules Verne som gavs ut
år 1994. Lestringant undersöker själva ordet kannibal och menar att dess ursprung kommer ifrån mötet mellan portugiserna och Arawakerna år 1492. Arawakerna beskrev invånarna på närliggande ö som ”cariba” och hävdade att de åt människor. Detta gav i ett senare tillfälle namn åt både ögrupperna och senare dess invånare, dock med en förvrängning då ordet under tillbakavägen formats om till ”caniba” vilket också är spanska för hund. Lestringant skriver även att Columbus faktiskt stötte på cariberna och såg spår att människoätande, vilket ledde till en stor uppmärksamhet inom Europa och formade bilden av samtliga invånare i Västindien och även Brasilien.6 Lestringant gör även kopplingar till den europeiska kontexten och
undersöker förekommandet av kannibalism inom till exempel fiktion och religion.
Lestringants forskning styrker därmed kannibalens bakgrund i en kolonial kontext och visar hur kannibalen skapades inom denna diskurs.
Likaså undersöker Priscilla Walton fenomenet i boken Our Cannibals, Ourselves där hon undersöker kannibalism och antropofagi innan, under och efter kolonialismen för att synliggöra dess anpassning till det kulturhistoriska sammanhanget. Bland annat räknar hon upp Odyssén av Homeros där cyklopen äter Odysseus mannar som en av de tidigare
representationerna av kannibalism, eller människoätande. Likaså beskriver hon den romerska katolicismen där brödet och vinet intages som en slags förvandling av Jesus kropp och blod.7
Om än inte verkligt människoätande är det ändå en rituell gestaltning av kannibalism menar hon. Kannibalismen fanns alltså innan kolonialismen men hade en annan symbolik. I ett
6 Frank, Lestringant, (1994), Cannibals, The Discovery and Representation of the Cannibal from Columbus to Jules Verne, s. 15 – 31.
5
senare skede blev kannibalismen det som skilde de civiliserade kolonisatörerna gentemot de ociviliserade koloniserade och kannibalen blev alltmer en kolonial konstruktion. Även om det utifrån ett antropologiskt håll, fanns en vilja att förstå de olika typerna av kannibalism, blev det i en kolonial kontext ett attribut som förekom beskrivningar av diverse folkslag.8 Dessa
beskrivningar applicerades inte enbart på invånarna i Västindien och Sydamerika utan också Polynesien, Mikronesien och Afrika som har gemensamt att de utsattes för starka koloniala rörelser. Walton menar huvudsakligen i sin bok att fenomenet kannibalism är och görs
verkligt i en västerländsk diskurs, det handlar således om ett kulturfenomen som seglivat finns kvar i det västerländska medvetandet och upprätthålls av olika kulturuttryck såsom filmer och böcker.
Hur fenomenet kannibaler görs verkligt i en västerländsk diskurs är en återkommande utgångspunkt som mycket tidigare forskning kretsar kring, alltså att försöka spåra den mytbildning som präglat dessa gestaltningar och därutöver motbevisa den påstådda omfattningen av kannibalism. Antropologen Gananath Obeyesekere beskriver i sitt verk
Cannibal Talk: The Man-Eating Myth and Human Sacrifice in the South Seas hur kannibalen
blir en representant för den andre och hur dess monstruösa attribut skapades i samband med en medeltida idévärld, kretsande kring monster som påstådds hålla till vid civilisationens utkanter. När resor över kontinenter möjliggjordes blev idévärlden kring monstruösa varelser både utmanad och bekräftad av de faktiska människor som bodde på de avlägsna platserna vilket ledde till att bilden av kannibaler blev så pass spridd och mottagen.9 Utifrån samma
teori kritiserar han även tidigare nämnda verk Cannibals av Frank Lestringant. Obeyesekere menar att Lestringants försök att spåra den faktiskt verkliga kannibalen genom källor från Columbus första resor är problematiskt då även dessa källor är vinklade och påverkade av den medeltida idévärlden. Den påstådda kannibalismen som Columbus faktiskt såg, var enligt Obeyesekere enbart lämningar av några få människoben.10 Vidare beskriver han även hur
fenomenet kan ses utifrån Saids definition av orientalism där synen på utomeuropeiska folk som kannibaler är en västerländsk skapelse. Obeyesekere gör även här en distinktion där han istället använder begreppet ”savagism”11 för att synliggöra hur kannibalism kan ses som ett
attribut av de som benämndes ”vildar”. Kannibalen blev en symbol för den otämda och
icke-8 Walton, (2004), s. 16 – 17.
9 Gananath Obeyesekere, (2005),Cannibal Talk: The Man-Eating Myth and Human Sacrifice in the South Seas,
s. 10 - 12.
10 Obeyesekere, (2005), s. 4 – 9. 11 Obeyesekere, (2005), s. 10.
6
civiliserade som fortfarande levde inom naturens lagar. Därav ställdes ett likhetstecken mellan kannibalen och vilden som tillsammans fick symbolisera världen utanför Europa.
Obeyesekere återkommer även i antologin Body Trade: Captivity, Cannibalism and
Colonialism in the Pacific av Barbara Creed, Jeanette Hoorn och Peter Hulme. I antologin
behandlar flertalet forskare hur dels dessa företeelser om kannibalism har skett i stilla havsområdet och hur kannibaler representeras i en europeisk kontext. Del två i antologin ”Manufacturing the ’Cannibal Body’” har stor koppling till denna undersökning då den utifrån tre kapitel av Gananath Obeyesekere, Robert Dixon och Paul Lyons behandlar huruvida kannibalen skapats inom olika typer av historieberättande där
ursprungsbefolkningen gestaltas som vildar och därför även kannibaler. De tre kapitlen visar hur myten om kannibalen både skapades och upprätthålles av olika verk som ofta utspelar sig på platser som sades vara bebott av kannibaler.12 Obeyesekere för även ett intressant
resonemang om svårigheten att forska kring kannibalism som faktiskt handling och kulturfenomen. Han menar att kannibalism som forskningsfält ej bör försöka bevisa eller motbevisa påstådd kannibalism. Istället bör de verken som ger upphov till kannibalen dekonstrueras. Alltså att själva verken i sig undersökts utifrån olika perspektiv för att synliggöra koloniala aspekter som präglat beskrivningen samt att utmana fördomen om kannibalism som en omoralisk handling.13 Att se på källmaterialet på detta vis är fruktbart då
denna undersökning inte fokuserar på sanningshalten kring kannibalism utan istället
undersöker kannibalen och dess koloniala bakgrund för att visa på den historiska idévärld som går att synliggöra i de olika gestaltningarna.
Även om kannibalen som kulturfenomen ofta framträder via forskning gjord inom
litteraturfältet finns det även forskning av antropologer som tidigare nämnda Obeyesekere. Antropologen Shirley Lindenbaum diskuterar också hur undersökningar kring kannibalen har gjorts och hur det starka tabut kring människoätande kan utmanas. Hon skriver bland annat i en essä om kannibalism som ett verktyg för kolonialism. ”Cannibalism was viewed as a calumny used by colonizers to justify their predatory behavior. Postcolonial studies proposed ’that the figure of the cannibal was created to support the cultural cannibalism of colonialism through the projection of Western imperialist appetites onto cultures they then subsumed’”14
Genom att kannibalen blev en symbol för det okända eller en gestalt för den andre kan
12 Barbara Creed, Jeanette Hoorn och Peter Hulme, (2002), Body Trade: Captivity, Cannibalism and Colonialism in the Pacific, s. 18 – 20.
13 Creed, Hoorn, Hulme, (2002), s. 69 – 70. 14 Lindenbaum, (2004), s. 476.
7
kannibalismen ses som den främsta skiljelinjen mellan ursprungsbefolkningen och
kolonisatörerna både ur ett geografiskt, etnografiskt och moraliskt perspektiv. Detta ledde enligt Lindenbaum till att kannibalen och kannibalismen fick symbolisera en rädsla och fascination, snarare än en faktisk företeelse, vilket gjorde att själva rädslan blev mer verklig än den faktiska kannibalismen.15 I likhet med Waltons resonemang om kannibalismen som en
stark differens kopplar Lindenbaum det ytterligare ett steg då hon hävdar att denna
skiljaktighet, också blev ett viktigt verktyg för att legitimera kolonialism och imperialism. Som tidigare nämnt återkommer kannibalen i flertalet olika forskningsfält såsom historia och antropologi, men fenomenet kan också ses utifrån ett filosofiskt perspektiv. Filosofen Cătălin Avramescu har i sin bok An Intellectual History of Cannibalism ett fokus på religionens betydelse i mötet med kannibalen som han applicerar på äldre skrifter om kannibalstammar som ansågs sakna religion eller tro. Detta gjorde att själva kannibalismen sågs som en ondskefull handling utan egentligt religiöst syfte vilket på så sätt skapade ett starkt förakt. ”Even after their quality as human beings has been admitted, the cannibalism of the inhabitants of the Indies is seen as incompatible with any kind of religious belief”.16
Kannibalerna sågs i likhet med andra ursprungsbefolkningar som folkslag utan en egentlig tro eller religion, vilket gjorde själva missioneringen av kristendom till en nödvändighet. Även om religionens roll i min uppsats ej har så stor betydelse, visar ändå Avramescus text vilka olika krafter och faktorer samt det historiska sammanhanget som skapade kannibalen som kolonialt kulturfenomen.
2.2 Monsterforskning
Den tidigare forskning som hittills presenterats har i stort fokuserats på kannibaler som kulturfenomen. För att också förstå vad detta fenomen lett fram till och på vilka sätt det anspelar på västerländska människors rädsla är det fruktbart att även ha med forskning kring monster samt teoretiska ingångar i ämnet som undersöker hur monster skapas och varför kannibaler blivit ett återkommande inslag i diverse kulturuttryck. Dessa verk är också viktiga för att definiera vad som skapar ett monster i människors medvetande. Historikern Bo
Eriksson har i sin bok Monster: En världshistoria om det skrämmande ett kortare inslag om monster i Karibien där kannibaler behandlas tillsammans med zombies och sjöjungfrur. Eriksson skriver att kannibalism eller människoätande flitigt förekommer i religioner,
15 Lindenbaum, (2004), s. 476.
8
mytologier och folktro över hela världen och genom hela världshistorien. Det fenomen som i denna uppsats undersökes är därför en liten del av kannibalens historia som dock blivit representativ inom det västerländska samhället.17 Eriksson gör även i sin bok en viktig
distinktion över teorin om monster. Han menar att ”Monster är redskap för att tolka gränsen mellan vi och dem, naturligt och onaturligt, mänskligt och omänskligt, inre och yttre, känsla och förnuft, liv och död.”18 Vidare använder han även termerna gräns och kropp som ett
verktyg för hur ett monster kan definieras. Det historiska perspektivet som Eriksson behandlar är viktigt för att i undersökningen definiera det monsterskapande som präglar synen på
kannibalen.
Jeffrey Jerome Cohen är även han inne på samma teoretiska ingång då han också studerar monster i sin bok Monster Theory: Reading Culture där han presenterar sju olika teser för vad som skapar ett monster. Dessa teser har stora likheter med Erikssons definition vilket kommer att utökas i metod och teoridelen. Cohen närmar sig som sagt fenomenet monster utifrån en rad teorier där kannibalen ses som en av flera monsterskapelser. Det är därför svårt att i både Eriksson och Cohens verk isolera just fenomenet kannibaler. Dock diskuteras fenomenet mer övergripande och i samband med människans dåvarande idévärld. Till exempel beskrivs medeltiden där oceanerna sågs som mentala barriärer för den fortfarande oupptäckta världen där man trodde att monster hägrade. ”The strict morality imposed by the Church was
contrasted with the discomfiting attractiveness of a world of bizarre tastes, which practiced coprophagy and cannibalism; of bodily innocence,[...]”19 Den nyligen upptäckta världen
passade utifrån ett europeiskt perspektiv in i mallen för den monstruösa omvärld människan trodde sig leva inom. Kannibalen blev här alltså ett uttryck för den rädslan och fascination som rådde för omvärldens invånare. Eriksson och Cohens verk är i denna uppsats användbara som teoretiska utgångspunkter samtidigt som de också utgår ifrån historiskt fiktiva skapelser och dess påverkan på människan. Likväl undersöker de hur monsterskapelser kan spåras tillbaka genom historien och säga något om tidsperioden vilket står i samklang med vad denna undersökning syftar till att göra.
En annan monsterskapelse som också ägnar sig åt kannibalism med samma kulturhistoriska bakgrund som kannibalen är zombien. Zombien likaså kannibalen är ett kulturfenomen med bakgrund i kolonialismen och den transatlantiska slavhandeln. Zombien utvecklades ifrån
17 Bo Eriksson, (2016), Monster: En världshistoria om det skrämmande, s. 301 – 306. 18 Eriksson, (2016), s. 14.
9
voodookulturen vilket kan ses som en kreolkultur där västafrikansk folktro blandades med katolsk tro i startskedet av slaveriet.20 Engelskprofessorn Sarah Juliet Lauro har i sin bok The
Transatlantic Zombie: Slavery, Rebellion, and Living Death skrivit om zombiens historiska
bakgrund samt dess gestaltning inom framförallt film och beskriver att zombien gått från symbolisera slaveri och kontroll över en annans kropp till att idag stå för det
konsumtionssamhälle som gör offer av oss människor via kapitalism och reklam.2122 Zombien
kan därför ses som en fiktiv skapelse med kolonial bakgrund som idag står för något annat, till viss del i likhet med kannibalen.
Forskningsfältet visar att kannibaler som kulturfenomen kan närmas utifrån flera olika perspektiv såsom kulturhistoriskt, filosofiskt, religiöst, populärkulturellt, litterärt och så vidare. De olika fälten hamnar också ofta i samklang med varandra där man till exempel för att förstå ett samtida inslag i fiktion kan behöva en historisk bakgrund vilket på så sätt använder sig utav både ett historiskt och populärkulturellt forskningsfält.
I denna uppsats riktar sig undersökningen emot gestaltningen av kannibalen och dess diskurs. Genom uppsatsens användning av det monsterteoretiska perspektivet kan fenomenen
undersökas i form av dess gestaltning samt dess inflytande inom den västerländska kulturen. Vad kannibalen kan ses symbolisera samt hur författaren har valt att gestalta kannibalen kan till exempel analyseras utifrån termerna gräns och kropp, vilket då visar hur författaren har gått tillväga för att framhäva den specifika kannibalkaraktären. Verkens kronologiska utbredning ger också möjlighet att kunna undersöka en progression i dels gestaltningen av kannibalen och hur den kan ses i förhållande till dess samtid. Därför kan den också visa på en kolonial skapelse som fortfarande påverkar oss människor även i en postkolonial kontext. Uppsatsen går väl i linje med tidigare forskning med hänvisning till det postkoloniala perspektivet. Det som dock skiljer denna uppsats ifrån tidigare undersökningar är dess användning av monsterteori samt dess komparativa analysmetod. Detta används för att ge en mer nyanserad beskrivning av kannibalen som kulturfenomen samt för att visa en utveckling från kolonial skapelse, till ett återkommande populärkulturellt uttryck där dess betydelse kan tolkas i förhållande till dess samtid och visa på till exempel vilka rädslor som präglar det moderna samhället.
20 Eriksson, (2016), s. 297 – 300.
21 Sarah Juliet Lauro, (2015),The Transatlantic Zombie: Slavery, Rebellion, and Living Death,s. 109. 22 Lauro, (2015), s. 4.
10
3. KÄLLMATERIAL
Då frågeställningen berör själva skapandet eller inbillandet av olika kulturers påstådda kannibalism kommer undersökningen baseras på tre verk som på olika sätt beskriver
kannibaler inom olika historiska kontexter. Genom att knyta verket till dessa sammanhang går det att urskilja huruvida kannibalens gestaltning kan knytas till dess kontext. Den teoretiska utgångspunkten blir således att undersöka källorna utifrån ett postkolonialt perspektiv i samband med ett monsterperspektiv som ju handlar om själva skapandet av illavarslande karaktärer som används inom fiktion av olika slag för att ge ett så skrämmande inslag som möjligt. Verken har också gemensamt att samtliga har gjort ett starkt litteraturhistoriskt avtryck, alltså kan deras inflytande och återgivning av samtida värderingar antas genomsyra verket vilket medför att deras gestaltning av kannibalen kan ha inneburit en stark påverkan på en stor mängd läsare och vidare även samhället. Detta gör verken lämpliga för analys då dess innehåll kan synliggöra en generell återspegling av västerländska idéströmningar förknippade med dess historiska kontext.
Verken som utgör källmaterialet är: Robinsson Crusoe (1719) av Daniel Defoe vars
huvudkaraktär Robinson blir skeppsbruten på en öde ö där han möter kannibalstammar varav en utstött blir hans följeslagare och får namnet Fredag. Verket kan visa hur den kristna tron möter en utomeuropeisk tro och vidare Robinsons ”skolning” av Fredag där kannibalismen är i centrum för den konvertering som Fredag gör.23 Verket visar även på en historisk kontext
där kolonialismen är ett pågående projekt vilket påverkar gestaltningen av karaktären Fredag. Det andra verket med som undersökes är Moby Dick (1851) av Herman Melville. Karaktären Queequeg är en harpunfiskare som kommer ifrån Polynesien som tar värvning vid valskeppet Peqoud. Han har ansiktstatueringar och benämns allt som oftast som kannibal. Här visar den historiska kontexten på dels en kolonialisering som har gått så pass långt att så kallade ”vildar” har blivit en mer integrerad del av till exempel den brittiska sjöfarten. Bland annat kan Queequeg engelska och har de rätta förutsättningarna för att söka jobb på ett valskepp. Dock kommer han aldrig ifrån sin benämning som kannibal och hans attribut gestaltas ständigt i förhållande till hans ursprung som vilde och kannibal.
Det tredje verket för undersökningen är The Silence of the Lambs (1988) av Thomas Harris. Seriemördaren Hannibal Lecter är en av huvudkaraktärerna och kännetecknas av hans
23 ”Daniel Defoe”, Nationalencyklopedin,
11
bakgrund som psykiatriker och kannibal. Han inte bara mördar sina offer utan äter också upp dem. Verket är intressant att analysera då själva kannibalattributen nu har blivit fristående från själva synen på ”vilden” som bor långt utanför Europa utan anspelar mer på en rädsla för att bli uppätna, vilket kan återspegla tidigare rädslor om att inte bara bli kidnappad och mördad utan också torterad och uppäten. Frågan blir härav hur en kan se på kannibalismen som ett uttryck för rädsla och vad den förknippas med. Priscilla Walton skriver i sin bok om den så kallade ”Man eating Myth” och applicerar denna på karaktären Hannibal. ”Kilgour observes, in line with my argument ( pace Arens), that the ’man-eating myth is still with us, but now explicitly revealed to be a story about ourselves, not others, as the cannibal has moved from the fringes of our world to its very centre’ ( 247 ).”24Rädslan inför kannibalen
kan utifrån citatet ses leva kvar, men gestaltas i en annan form. Likaså betraktas kannibalismen som något som kommer utifrån, och inte något som redan finns.
Verken är utvalda för deras spritt skilda utgivningsår samt deras kannibalkaraktärer som utgör grunden för undersökningen. Verkens inflytande på litteraturhistorien kan också innebära att gestaltningarna återspeglar ett västerländsk samhälles värderingar gentemot kannibalerna vilket i sin tur kan synliggöra ytterligare aspekter som kan besvara problemställningarna.
3.1 Kategorisering och avgränsningar
Undersökningen av verken baserade på uppsatsens frågeställningar berör främst kannibalens gestaltning och roll i verket. Därutöver kommer även dess roll i förhållande till andra
karaktärer vara viktig. Till exempel kan Fredags gestaltning ses i förhållande till antagonisten Robinson för att på så sätt visa på förhållande i form av makt, etnicitet och religion. Urvalet görs därmed med hänvisning till gestaltningarna av kannibalen men också kannibalism samt dess roll i verket. Vidare görs även en undersökning av kopplingar till den historiska
kontexten för att synliggöra vilket sammanhang kannibalen gestaltas och verkar inom. Detta kan till exempel göras genom att undersöka handlingen i förhållande till relevanta historiska processer såsom kolonialism, slaveri och synen på utomeuropeiska människor. Även
geografin är viktig att ta inkludera i analysen då kannibalen enligt monsterperspektivet kan undersökas utifrån termen gräns. Detta medför att gestaltningen av den geografiska platsen i verket och vilka tendenser som kan anses ligga bakom dessa även kan föras in i
undersökningen.
12
4. TEORI OCH METOD
4.1 Teori
Teoretiska utgångspunkter för uppsatsen är postkolonialism och monsterteori. Både fälten är ständigt expanderande och tolkningarna kring dess användning och förståelse är något som ständigt kritiseras, diskuteras och utökas. Begreppet postkolonialism syftar på effekten av kolonialisering på länders och folks kulturer och samhällen. Upplevelsen av tidiga europeiska koloniers maktinflytande kan inom postkolonial teori synliggöras inom till exempel lingvistik, kultur och politik. Det är därför av vikt att det specifika materialet som undersökningen fokuserar på, analyseras utifrån den historiska kontexten. Samtliga konsekvenser av kolonialism kan inte analyseras utifrån samma perspektiv och användning av postkolonial teori.25
4.1.1 POSTKOLONIAL TEORI
Ett av de viktigaste verken inom postkolonial teori är Edward Saids bok Orientalism.
Begreppet orientalism används av Said för att synliggöra hur Orienten skapades för att angöra en dikotomi mellan väst och öst, eller Europa och den andre. Sättet man beskrev orienten på präglades av exoticism och blev ett viktigt verktyg i att inte bara definiera utomeuropeiska kulturer utan likväl den europeiska.26 ”Därtill har Orienten bidragit till definitionen av Europa
(eller Västerlandet) genom att vara dess motbild, motidé, motsatta personlighet och en motsatt erfarenhet.”27 Saids användning och definition av orientalism som ett postkolonialt perspektiv
är fruktbart för min undersökning då det just handlar om en gestaltning av en kontrast eller en främling. Kannibalen kan undersökas som en gestaltning av skillnaden mellan europén och den andre, både som moralisk och kulturell motsats. Orientalism är också användbar då kolonialismen kan granskas genom dess manifestation inom kultur och vetenskap som skrivits inom en kolonial eller postkolonial diskurs. Maktinflytande under kolonialismen kan därför ses som mer omfattande än själva styret och således innefatta även språk, litteratur och kultur. Said menar att denna diskurs om orienten hade en stor påverkan på producerade kulturuttryck om orienten vilket går att urskilja inom till exempel skönlitterära texter som är skapade inom den diskursen.28 Liknande sätt att undersöka kan även användas inom denna uppsats då
25 Bill Ashcroft, Gareth Griffiths, Helen Tiffin, (2013), Postcolonial Studies, The Key Concepts, s. 204 – 209. 26 Ania Loomba, (2005), Kolonialism/Postkolonialism, en introduktion till ett forskningsfält, s. 53 – 63. 27 Said, (1978), Orientalism, s. 64.
13
verken för undersökningen kan visa hur gestaltningen av kannibalen kan ses som ett uttryck med härkomst från koloniala maktstrukturer, både i en kolonial och postkolonial diskurs. Postkolonialism har flera ingångar och definitioner. Till exempel har Frantz Fanons bok Svart
hud Vita masker ett perspektiv som utgår ifrån hans egna erfarenheter att växa upp i ett
kolonialt samhälle. En av hans viktigaste slutsatser kring det koloniala arvet var att dessa strukturer hölls kvar och upprätthålles av de tidigare kolonialiserade folk, till förmån för de vita. En svart person menar han, har i själva verket isatt sig en vit mask som skapar ett falskt förtroende för huruvida personen egentligen är fri.29 Denna teori kan sättas i förhållande till
seglivade tendenser kring människors ursprung som påverkar dem även i en postkolonial diskurs. Utifrån kannibalen som kulturfenomen kan detta perspektiv användas vid analys av mer samtida skildringar av kannibaler, till exempel Hannibal Lecter. Hur kan kvarlevda rädslor av kannibalen med kolonialt ursprung ses leva kvar hos en vit man med västerländsk bakgrund?
4.1.2 MONSTERTEORI
Uppsatsens användning av monsterteori utgår främst ifrån Bo Erikssons och Jeffrey Jerome Cohens definitioner. Erikssons definition som tidigare nämnts benämner monster som redskap för att tolka gränser mellan vi och dem är grundläggande för kannibalens betydelse och
syfte.30 En mer utökad tolkning av denna definition är att också se monster som en metafor
för till exempel olika rädslor och fascinationer genom historien. Utifrån den definitionen bör man alltså kunna tolka och se historiska sammanhang och händelser genom monstruösa skapelser. Till exempel kan UFO:s och utomjordingar tolkas som en gestaltning av
människans rädsla inför den outforskade rymden, det är därför ingen slump att dessa skapelser fick sitt stora uppsving i samband med rymdkapplöpningen under andra hälften av 1900-talet.31 Ytterligare teoretiska definitioner utifrån Erikssons teorier är termerna gräns och
kropp. Utifrån termen gräns kan till exempel monstret ses som en skapelse som geografiskt existerar vid gränsen av människans kända värld, eller vaktar den. Likväl används också termen för att beskriva den moraliska gräns som monster överskrider, alltså att monster dödar, lemlästar och hemsöker människor och går på så sätt över en moralisk gräns. Eriksson
använder även termen kropp som ett sätt att beskriva monstrets avvikande utseende.32 Termen
och definitionen kring kropp är även centralt i Cohens tes om monsterskapelser. Dels att
29 Ashcroft, Griffiths, Tiffin, (2013), s. 114 – 116. 30 Eriksson, (2016), s. 14.
31 Eriksson, (2016), s. 432 – 438. 32 Eriksson, (2016), s. 11 – 14.
14
monstrets kropp är avvikande och skrämmande, men kroppen kan även ses som en gestaltning av den kultur som den är skapad inom eller utifrån. Således kan monstrets specifika drag kopplas till det sammanhang den är skapad inom.33
Uppsatsens teoretiska utgångspunkt kan ses som en kombination av postkolonial teori och teorin om monster. På flera sätt liknar dem varandra i dess analytiska metod där
maktstrukturer kan synliggöras inom kulturella uttryck. Det finns även stora likheter i skapandet av den andre där monstret kan ses som en del av detta skapande. Precis som den kulturella främlingen ses som en motsats och fiende som måste tyglas, ses monstren som en gestaltning av denna motsats eller idé om olikheter och främmande kulturer, vars existens ligger bortom den gamla världen, utifrån ett västerländskt perspektiv.
The habitations of the monsters (Africa, Scandinavia, America, Venus, the Delta Quadrant— whatever land is sufficiently distant to be exoticized) are more than dark regions of uncertain danger: they are also realms of happy fantasy, horizons of liberation. Their monsters serve as secondary bodies through which the possibilities of other genders, other sexual practices, and other social customs can be explored. Hermaphrodites, Amazons, and lascivious cannibals beckon from the edges of the world, the most distant planets of the galaxy.34
Liksom utdraget visar innebär de monstruösa beskrivningarna ett slags parallellt samhälle som i mångt och mycket stämmer överens med det postkoloniala perspektivet, nämligen att
kolonier runt om i världen erbjöd ett självförverkligande för kolonisatören, i jämförelse med kannibalen. Likväl visar det på geografins roll i skapandet av kannibalen. I en kolonial
kontext befinner sig kannibalen allt som oftast på en avlägsen ö som ej ännu blivit ”upptäckt” av den vita mannen. De olika aspekterna inom postkolonialism och monsterteori ger möjlighet att applicera de olika definitionerna på källmaterialet för att se i vilken mån de motsvarar de olika dragen som går att koppla till koloniala och monsterskapande strukturer.
4.2 Metod
För att undersöka kannibaler som kulturfenomen inom olika verk i förhållande till deras historiska kontext krävs en kvalitativ metod vilket i detta fall innebär en diskursanalys av kannibalens framställning. Den diskursanalytiska läsningen av verken möjliggör en tolkning av sambandet mellan historien, skrivningen av verket samt dess gestaltning av kannibalen. Vidare kan diskursanalysen behöva en komplettering av mer kontextuella referenser som kan visa på verkens samtida kontext och hur de kan ses i samband med detta. Dessa kontextuella
33 Cohen, (1996), s. 4. 34 Cohen, (1996), s. 18.
15
referenser och dess samband med undersökningen av källmaterialet kan kopplas till en mer textanalytisk metod då den synliggör hur den historiska kontexten framförs i texten. Kort sagt innebär detta att kannibalens gestaltning undersökts utifrån en diskursanalys medan verkens och deras historiska kontext synliggörs med en mer textanalytisk metod. Detta för att visa ett samband mellan olika kulturuttryck och hur de kan spegla eller speglas av deras historiska kontexter och göra kopplingen mellan kultur och historia än mer framträdande.
4.2.1 BEGREPP
Begreppet diskurs fyller i undersökningen flera funktioner, både i analysen samt
beskrivningen av den historiska kontexten. Diskurs kan ses i den bemärkelsen som beskriver ett begränsat sammanhang där oskrivna tendenser råder och skapar en social samvaro som kan antas vara sann, eller självklar. 35 I en diskursanalys kan dessa tendenser analyseras och därav
kan dessa aspekter som bygger upp den västerländska diskursen om kannibaler undersökas utifrån hur, var och varför kannibalen gestaltas som den gör och vilka incitament och
kontextuella sammanhang som kan ha skapat denna gestaltning. Kannibaldiskursen beskriver alltså i detta fall den kannibal vars bakgrund i koloniala rörelser kan synliggöras. Vidare kan även denna diskurs utmanas, utvidgas och förändras.
Begreppet kolonialism fyller sin främsta funktion i uppsatsen genom dess samband med skapandet av kannibalen. Kolonialism är brett definierat men utgår i uppsatsen från diverse europeiska processer från sen medeltid innefattande exploatering av utomeuropeiska kulturer i samband med en europeisk expansion. Likväl innefattar den även en hierarkisk perception på den kolonialiserade vilket ledde till ett ojämlikt förhållande som grundades i kulturella, etniska och moraliska olikheter som även lade grund för en ekonomiskt motiverad
exploatering av olika slag.36 Kolonialism används även för att beskriva en kolonial diskurs
och/eller en kolonial kontext. Med dessa hänvisningar menas att koloniala idéströmningar existerar i den koloniala diskursen samt att den historiska kontexten kan ses innefatta koloniala processer, likt den som beskrivs ovan.
4.2.2 SKÖNLITTERATUR SOM KÄLLMATERIAL
Enligt artikeln ”Skönlitteraturen i historievetenskapen – några metodologiska reflektioner” kan litterära texter som historiskt källmaterial ses och behandlas på olika sätt. Bland annat kan den ses som ett återgivande av samhällets och författarens dåvarande tankar och idéer och på
35 Ashcroft, Griffiths, Tiffin, (2013), s. 83 – 85. 36 Ashcroft, Griffiths, Tiffin, (2013), s. 54 – 58.
16
så sätt kan kulturella fenomen synliggöras. Vidare kan den skönlitterära texten också ses som en ”kommunikativ handling”37 i den mån att den påverkar både samtidens och framtidens
läsare genom sitt innehåll, vilket särskilt kan tillämpas på verk som litteraturhistoriskt sett lämnat ett stort avtryck. I denna uppsats används källorna främst för att undersöka dess innehåll som en återspegling av dess idéströmningar kring kannibalen vilket ju också kan innefatta ytterligare perspektiv såsom religion, makt och kultur. En lämplig metod för att närma sig källmaterialet är därav en komparativ studie där samma fenomen analyseras utifrån tre verk med vitt skilda utgivningsår, vilket visar hur samma fenomen har behandlats utifrån tre olika samhällskontexter.38
Louise Berglund skriver även hon om skönlitteratur som källmaterial och menar att texter säger något om den tid de skrivs inom, och att de därav är fruktbara för en textanalys som tar hänsyn till dess diskurs. På så sätt går det att undersöka hur texten står till sin samtid men också hur olika maktstrukturer kan urskiljas av texten. Diskursanalysen blir därför en typ av textanalys som används inom denna uppsats. Denna typ av analys kan användas för att försöka synliggöra värderingar som omedvetet kommit med i verket, vilket kan visa på en reflektion av samtidens olika idéströmningar.39 Detta sätt att se på verken som källor går även
väl i linje med Saids teser om hur koloniala eller orientalistiska tendenser går att utläsa ur kulturella uttryck.40 Ania Loomba använder liknande resonemang kring metoden kolonial
diskursanalys och förklarar den som ett sätt att undersöka kolonialismens epistemologiska strukturer och knyta dessa till olika koloniala processer, alltså hur olika stereotyper och kunskaper om kolonialiserade folk hänger ihop med och skapas av olika institutioner som ekonomi och politik.41
Det finns en risk att undersökningen av skönlitterära verk blir alltför text och
innehållsorienterad vilket kan separera gestaltningarna ifrån historiska kontexter. Vidare finns även aspekten att undersökningen utgår ifrån tre fiktiva verk och analyserar därför inte det som faktiskt hände.42 På så sätt kan metoden kritiseras då den har en inriktning på just hur
gestaltningen av kannibalen har gjorts genom en längre tidsperiod inom en fiktiv
37Henric Bagerius, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Pia Lundqvist, ”Skönlitteraturen i historievetenskapen – några
metodologiska reflektioner”, Historisk tidskrift, Nr 3, 2013, s. 386.
38 Bagerius, Nilsson, Lundqvist, 2013, s. 384 – 395.
39 Louise Berglund, Agneta Ney, (2015), Historikerns hantverk, om historieskrivning, teori och metod, s. 159 –
161.
40 Loomba, (2005), s. 55 – 54. 41 Loomba, (2005), s. 58 – 63. 42 Loomba, (2005), s. 100 – 101.
17
framställning. Jag anser därför att kontextuella slutsatser inte enbart kan utgå ifrån verken, utan behöver en komplettering i form av källor och litteratur med en mer historisk och biografisk ingång för att ge den källmaterialet ett sammanhang.43 Samtidigt är det centralt i
uppsatsen att undersöka själva gestaltningen av kannibalen och dess utveckling med bakgrund i kontextuella och historiska sammanhang. Själva kontexten blir därför ett ytterligare verktyg för att undersöka kannibalens framställning och dess förhållande till koloniala strukturer under både koloniala och postkoloniala tidsperioder. Kontexten kommer till störst del att baseras på biografisk information om författarna för att synliggöra deras förhållande till samtiden och hur den kan ses gestaltas i verken.
5. UNDERSÖKNING
Undersökningen görs kronologisk där verken undersökts var för sig för att i slutskedet jämföras med varandra för att synliggöra skillnader och likheter som kan kopplas till de teoretiska utgångspunkterna.
5.1 Robinson Crusoe
Robinson Crusoe eller The Life and Strange Surprizing Adventures of Robinson Crusoe, of
York, Mariner skrevs av Daniel Defoe, gavs ut 1719 och är litteraturhistoriskt sett en
återspegling av det dåvarande brittiska samhället där upptäcktsresor möjliggjorde en
storskalig kolonialisering. Likväl är den en återspegling av samhällets upplysningstankar där karaktären Robinson gestaltas som en händig och troende man med kunskaper som möjliggör för honom att bli en härskare på den ön som han hamnat på efter ett skeppsbrott. Vidare gestaltas koloniala syner både implicit och explicit. Dels är skeppet som går under ett slavskepp på väg mot Guineakusten och genom verket är Robinsons största rädsla kannibalstammen som besöker ön och utför sina rituella kannibalriter.44 Kannibalen som
analyseras i verket är karaktären Fredag, döpt efter Robinson som räddade honom på dagen han skulle ha blivit föda för den kannibalstam han själv härstammar ifrån. Relationen mellan Robinson och Fredag visar mycket på en kolonial maktstruktur där Fredag genast underkastar sig Robinson, som ju räddat honom från att bli dödad och uppäten.
43 Berglund, Ney, (2015), s. 160.
18
Verket börjar med Robinson första resa där han år 1651 stiger på ett skepp mot London. En bit in i verket mönstrar han även på ett spanskt skepp vars mål är Guineabukten på
Västafrikas kust där slavar ska köpas för att användas som arbetskraft på plantager i Brasilien.
[...] I had frequently given them an account of my two voyages to the coast of Guinea, the manner of trading with the negroes there, and how easy it was to purchase upon the coast for trifles – such as beads, toys, knives, scissors, hatchets, bits of glass, and the like – not only gold-dust, Guinea grains, elephants teeth, etc., but negroes, for the service of the Brazils, in great numbers. 45
Redan här blir det tydligt att handlingen utspelar sig i en kolonial diskurs där slavhandeln är bidragande orsak till både människosynen och globaliseringen som framträder i verket. Dels genom Robinson olika mönstringar på skepp som seglar världen över, dels slaveriet som redan finns i till exempel Brazillien som möjliggör för Robinson att själv äga en plantage och tillhörande slav. Daniel Defoe var som författare en aktiv föreståndare för arketypen av upplysningsmannen vilket enligt Srinivas Aravamudan kan ses i till exempel Robinson Crusoe där Defoe använder äventyrsberättelser som ett sätt att resonera om koloniala projekt globalt sett. Genom äventyrsromanen möjliggörs imperialismen där Robinsons besittning av ön och dess resurser kan återspegla en brittisk kolonialrörelse, om än i liten skala. Vidare gestaltar Robinson ett nationalistiskt upplysningsideal där våldet gentemot den
utomeuropeiska människan legitimeras av ekonomiska och religiösa motiv.46 Detta kan även
synas i gestaltningen av kannibalstammen och Fredag vars kannibalistiska attribut är förekomna och självklara.
[...] for the dread and terror of falling into the hands of savages and cannibals lay so upon my spirits, that I seldom found myself in a due temper for application to my Maker, at least not with the sedate calmness and resignation of soul which I was wont to do. I rather prayed to God as under great affliction and pressure of mind, surrounded with danger, and in expecting every night of being murdered and devoured before morning.47
Rädslan som Robinson känner inför kannibalstammen härstammar från hans iakttagelse av ett fotavtryck, vilket han genast kopplar till en förekommen rädsla som också blir representativt för stammen han sedan kommer att strida mot, som också bekräftar hans självskapade kannibalattribut. Lestringant menar att Robinson likaså Columbus skapar kannibalen innan kannibalismen bevisats varpå rädslan att bli uppäten skapar ett handlande där utrotningen av
45 Daniel Defoe, (1719), Robinson Crusoe, s. 51.
46 Srinivas Aravamudan, (2008), ”Defoe, commerce, and empire”, i John Richetti, The Cambridge Companion to Daniel Defoe, s. 45 - 47.
19
kannibalen legitimeras av en förekommen rädsla.48 Vidare blir även kannibalismen en central
del i Robinsons reflektioner kring sin egen rädsla och den moraliska synen på utövandet.
They do not know it to be an offense, and then commit it in defiance of Divine justice, as we do in almost all the sins we commit. They think it is no more a crime to kill a captive taken in war, than we do to kill an ox; nor to eat human flesh, than we do to eat mutton.49
Robinson visar i utdraget en relativt sympatisk bild av kannibalerna och dess kannibalism. Dock utgörs detta av ett resonemang där kannibalerna inte själva förstår synden i deras handlande. Detta gör att sympatin som gestaltas snarare utgår från kannibalernas icke-förståelse kring den kristna moralen. Detta visar intressant nog att kannibalen inte enbart beskrivs som ett ondskefullt monster utan att det är dess handlingar som i sig är ondskefulla. Troligtvis kan detta visa på ett imperialistiskt synsätt där man såg ett syfte och ett uppdrag i att kristna utomeuropeiska kulturer. Detta resonerande kring religion återkommer i ett efterkommande resonemangom religionens självförpliktade roll.
As to the crimes they were guilty of towards one another, I had nothing to do with them. They were national, and I ought to leave them to the justice of God, who is the Governor of nations, and knows how, by national punishments, to make a just retribution for national offences […].50
Robinsons tankegångar och rädsla inför kannibalen baserats på hans religiösa tro där kannibalerna ses som ofrälsta och inte ännu upplysta. Robinson dömer kannibalerna utifrån sin tro och återlämnar till gud att vara den som bestraffar kannibalerna för deras synder. Gud och den kristna tron är det som saknas kannibalerna som i sitt moraliska ovetande inte kan skilja på rätt och fel.51 När karaktären Fredag presenteras i verket är det i samband med hans
flykt från att bli uppäten av den stam han härstammar ifrån. Robinson räddar Fredag varpå han genast visar sin underkastelse.
At length he came close to me, and then he kneeled down again, kissed the ground, and laid his head upon the ground, and taking me by the foot, set my foot upon his head. This, it seems, was in token of swearing to be my slave for ever.52
[...] he pointed exactly to the place, and showed me the marks that he had made to find them again, making signs to me that we should dig them up again, and eat them. At this I appeared very angry, expressed my abhorrence of it, made as if I would vommit at the thoughts of it, and
48 Lestringant, (1997), s. 138. 49 Defoe, (1719), s. 172. 50 Defoe, (1719), s. 173. 51 Walton, (2004), s. 13. 52 Defoe, (1719), s. 200.
20 beckoned with my hand to him to come away; wich he did immediately, with great
submission.53
I utdraget beskrivs Fredag som en kannibal som av Robinson blir tillrättavisad enligt
moraliska normer. Fredags gestaltade underkastelse visar bland annat deras maktförhållande där Robinson iklär sig rollen som moralisk ledare som alltjämt är mest förnuftig. Detta maktförhållande speglas även när Robinson ger Fredag kläder: [...] and thus he was clothed for the present tolerably well, and was mighty well pleased to see himself almost as well clothed as his master. It is true he went awkwardly in these things at first […].54 Likväl
speglas det i Robinsons försök att ”lära” Fredag att äta andra typer av kött, för att få honom att sluta äta människokött, vilket kan visa på att kannibalerna i verket tros enbart äta
människokött.
[...] I thought that, in order to bring Friday off from his horrid way of feeding, and from the relish of a cannibals stomach, I ought to let him taste other flesh; so I took him out with me one morning to the woods.55
Maktförhållandet återspeglas även i Robinson ansvar att utbilda om den sanna guden. Syftet är inte bara att förändra Fredag utan även hans stam.
I called to him, and said, ’Friday, do not you wish to yourself in your own country, your own nation?’’Yes, he said, I be much O glad to be at my own nation.’’What would you do there?’
said I. ’Would you turn wild again, eat men`s flesh again, and be a savage as you were
before?’ He looked full of concern, and shaking his head said, ’No, no ; Friday tell them to live good ; tell them to pray God ; tell them to eat corn-bread, cattle-flesh, milk, no eat man
again.’56
Kannibalismen blir i detta verk ett attribut för den primitiva varelsen. Bland annat benämns kannibalerna ”creatures”57 och ”savages”58 vilket kan visa på den uppdelning som görs
mellan Robinson och Fredag, som representanter för det civiliserade och det ociviliserade. Begreppet ”savage” innefattande en beskrivning av en människa som lever enligt en primitiv kultur kan ses som en dikotomi gentemot begreppet ”civilized” som i verket definierar Robinson respektive Fredag. Där synliggörs en kolonial diskurs där en vilde enbart kan bli civiliserad genom att utbildas utifrån upplysningsideal59 vilken i verket i stort innebär att
53 Defoe, (1719), s. 204. 54 Defoe, (1719), s. 205. 55 Defoe, (1719), s. 207. 56 Defoe, (1719), s. 219. 57 Defoe, (1719), s. 167. 58 Defoe, (1719), s. 160.
21
avvänja Fredag hans förtäring av människokött.60 Daniel Defoes syn på kolonialismen och på
kannibalen kan i verket urskiljas i hans sätt att beskriva Robinsons besittning av ön och dess resurser, likaså förändringen av dess perifere invånare. Defoe skriver enligt Aravamudan utifrån en merkantilistisk utgångspunkt där olika äventyr och upptäcktsresanden möjliggör en framtida exploatering, som också innebär ett våldsamt handlande gentemot
ursprungsbefolkning som både religiöst, moraliskt och ekonomiskt står för motsatsen av upplysningens ideal. Defoes relation till kolonialismen var grundläggande ekonomisk och påverkades av Englands dåvarande globala konkurrens med länder såsom Frankrike, Spanien och Holland.61 Detta ekonomiska förhållningssätt kan ses speglas i verket där kannibalerna
gestaltar ett motstånd för global expansion samt en rädsla för den vilda och otämjda
människan. Karaktären Fredag blir i detta fall den otämjda vilden som tämjs av Robinson och i linje med upplysningsidealen bemöter han Robinsons budskap.
Benämningarna av kannibalerna som ”creatures” och ”savages” visar i samband med
monsterteori att dessa människor moraliskt sett inte ses som människor enligt kristna grunder. Likväl skapar de för läsaren liksom Robinson en rädsla för vildarna på andra sidan ön. Både Robinson och Daniel Defoe använder dessa beskrivningar för att definiera sig själva som rättrådiga, i förhållande till vildarna. Dessa beskrivningar och deras attribut skapar sedan ett handlande där Robinson skjuter stora delar av stammen, som kan ställas i jämförelse med kannibalernas i jämförelse få offer. Monsterskapandet blir i detta verk därför centralt i hur Robinson handlar och vad som legitimerar detta. I förhållande till kolonialismen är det rimligt att tänka att samma legitimering försiggick även där. Vildarna, boende på avlägsna öar med avvikande utseende och avvikande sedvänjor utgör ett hot gentemot den västerländska civilisationen vilket i sig skapar ett monsterattribut i form av kannibalen för att gestalta just den grundläggande skillnaden mellan de civiliserade och de ociviliserade och vidare
legitimera koloniala projekt.
5.2 Moby Dick
Herman Melville var en amerikansk författare som föddes år 1819 och levde i enlighet med sina verk, ett liv till sjöss med flertalet resor under hans ungdom. Hans verk förknippas oftast med äventyr i exotiska miljöer vilket även återkommer i Moby Dick.62 Moby Dick gavs ut
60 Lestringant, (1997), s. 137 – 143. 61 Aravamudan, (2008), S. 47 - 61
62 Nationalencyklopedin, Herman Melville.
22
1851 och handlar om sjömannen Ishmael som mönstrar på valfångstskeppet Pequod som under kapten Ahabs ledning jagar den vita valen Moby Dick över världshaven.63 Karaktären
som analysen främst kretsar kring är harpuneraren Queequeg som likaså Ishmael mönstrar på valfångstskeppet. Queequegs bakgrund från Söderhavet ger honom attribut som vilde och kannibal vilket också späs på av hans helkroppstatuerade utseende. Melvilles verk gav den engelsktalande befolkningen en imaginär beskrivning av en imperialistisk värld där länder som USA, England och Frankrike utövade sin makt på bland annat öar i stilla havet samt dess befolkningar. I likhet med Daniel Defoe användes alltså skönlitteraturen som ett
tankeexperiment i form av äventyrsroman, för att gestalta koloniala rörelser. ”Melville presented scientific knowledge, cultural study, adventure and narrative ambiguity in the form of reportage”64 Med denna vetskap kan Moby Dick visa på en samtida skildring av kannibalen
i form av gestaltning av Queequeg samt andra utomeuropeiska karaktärer i verket. Vid tidpunkten som Moby Dick utspelar sig befinner sig världen och i synnerhet sjöfarten i en omfattande globalisering där människor med utomeuropeisk bakgrund blir alltmer integrerade i den europeiska sjöfarten. Detta syns tidigt i verket när den amerikanska hamnstaden New Bedford gestaltas:
[...] New Bedford beats all Water Street and Wapping. In these last-mentioned haunts you see only sailors; but in New Bedford, actual cannibals stand chatting at street corners; savages outright; many of whom yet carry their bones unholy flesh. […] But, besides the Feejeeans, Tongatabooars, Erromangoans, Pannangians, and, besides the wild specimens of the whaling-craft wich unheeded reel about the streets, […].65
Även här görs betydelsen av ”savage” och ”cannibal” till att syfta på samma sak, med hänvisning till det utomeuropeiska ursprunget, ofta från södra Stilla havet. Queequeg går att se som en av dessa kannibaler som via sjöfarten kommit till en av dessa amerikanska
hamnstäder där hans attribut som kannibal bekräftas av hans utseende.
Still more, his very legs were marked, as if a parcel of dark green frogs were running up the trunks of young palm it was now quite plain that he must be some abominable savage or other shipped aboard of a whalemen in the South Seas, and so landed in this Christian country. I quaked to think of it. A pedlar of heads too- perhaps the heads of his own brothers. He might take a fancy to mine-heavens! look at that tomahawk!66
63 “Moby Dick”, i Nationalencyklopedin, .
http://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/moby-dick (hämtad 2021-05-06).
64 Kennan Ferguson, 2013, ”Who Eats Whom? Melville´s Anthropolitics at the Dawn of Pacific Imperialism”, i
Jason Frank, A Political Companion to Herman Melville, s. 22.
65 Herman Melville, (1851), Moby Dick, s. 38. 66 Melville, (1851), s. 27.
23
Det görs genom verket flera detaljerade beskrivningar av Queequegs utseende. Dessa kan utifrån monsterteorin ses som centrala i hans gestaltning då det är hans utseende som gör honom annorlunda och skrämmande gentemot de andra, samtidigt som det i linje med Cohens teori är en kulturell kropp, alltså att hans kulturella bakgrund framkommer i hans utseende som ytterligare bekräftelse på hans bakgrund som vilde och kannibal.
Vidare gestaltas även Queequeg som en vilde som ändå visar sig ha anpassats till det västerländska samhället, i detta utdrag i form av sin relation till kläder samt hans sätt att uttrycka sin kulturella bakgrund.
I inferred he was hard at work booting himself; though by no law of propriety that I ever heard of is any man required to be private when putting on his boots. But Queequeg, do you see, was a creature in the transition state – neither caterpillar nor butterfly. He was just enough civilised to show off his outlandishness in the strangest possible manner. His education was not yet completed. He was an undergraduate. If he had not been a small degree civilised, he very probably would not have troubled himself with boots at all; but then, if he had not been still a savage, he never would have dreamt of getting under the bed to put them on.67
Utdraget visar även hur distinktionen görs tydligt mellan den vilde och den civiliserade, där Queequeg befinner sig ett slags mellantillstånd. Queequegs bakgrund gestaltas i verket som ett sätt att beskriva huruvida han hamnat så långt bort från sitt hem där lockningen gentemot kristendomen ses central. Detta går även att koppla till hans ”vilja” att bli civiliserad.
Queequeg was a native of Kokovoko, an Island far away to the West and South. It is not down in any map; true places never are. When a new-hatched savage, running wild about his native woodlands in a grass clout, followed by the nibbling goats, as if he were a green sapling; event hen, in Queequeg´s ambitious soul, lurked a strong desire to see something more of
Christendom than a specimen whaler or two.68
Likaså beskrivs också Queequeg komma från en ö som inte finns att återfinna i någon karta, vilket ytterligare förstärker det främmande intryck som Queequeg utgör genomgående i verket. Karaktären blir ett sätt för Ishmael och andra i verket att definiera sig själva, som en motsats till Queequeg, både i form av utseende och kultur. Vidare kan han även ses som en gestaltning av den mångkultur som präglat Melville i skrivandet. Enligt Sterling Stuckey kan detta kopplas tillbaka till Melvilles uppväxt på Manhattan i New York under en tid då
slaveriet allt mer blev illegalt, men vars erfarenhet fortfarande präglade samhället där till exempel olika dans och musikuttryck härstammande från Afrika kunde höras under olika
67 Melville, (1851), s. 33 – 34. 68 Melville, (1852), s. 66.
24
parader och evenemang.69 Queequegs härstammande från södra Stilla havet är i verket inte
unikt. I verket gestaltas genomgående sjömän med olika nationaliteter som tillsammans utgör den mångfald kan ses ha präglat Melville. Queeguegs roll i verket blir därför en gestaltning av kannibalen som alltmer blir civiliserad enligt västerländska normer. Dock utgör hans utseende en skrämmande spegling av kannibalen som återkommande skapar skräck hos de olika
sjömännen på skeppet i samband med hans beteende.
But Queequeg, he had a mortal, barbaric smack of the lip in eating-an ugly sound enough-so much so, that the trembling Dough-Boy almost looked to see whether any marks of teeth lurked in his own lean arms. [...] How could he forget that in his Island days, Queequeg, for one, must certainly have been guilty of some murderous, convivial indiscretions. Alas! Dough-Boy! hard fares the white waiter who waits upon cannibals.70
I form av kannibalens gestaltning och betydelse i verket kan den i förhållande till samtidens globaliserade värld symbolisera hur kannibalen inte längre ses som ett avlägset fenomen. Kannibalen har nu blivit en mer integrerad del av samhället vilket kan vara en spegling av samtidens rörelser gentemot slaveri och kolonialism, men med kvarstående värderingar av kolonialt ursprung. Queequeg anställs för sin flitighet och skicklighet med harpunen, men förkastas för sitt ursprung som kannibal vilket genomgående används som ett attribut för att förklara hans avvikande utseende och uppförande.
AS WE were walking down the end of the wharf towards the ship, Queequeg carrying his harpoon, Captain Peleg in his gruff voice loudly hailed us from his wigwam, saying he had not suspected my friend was a cannibal, and furthermore announcing that he let no cannibals on board that craft, unless they previously produced their papers. [...] ’He must show that he´s converted. Son of darkness,’ He added, turning to Queequeg. ’art thou at present in
communion with any Christian church?’71
Slutligen visar Queequegs gestaltning sällan aspekter som går att koppla till det
monsterteoretiska perspektivet då han i verket inte gör omoraliska handlingar som går att koppla till hans ursprung. Däremot så ses han av de andra karaktärerna i verket som ett monster. I utdraget ovan vägras han anställning på ett skepp på grund av hans
kannibalattribut. Det är tydligt att Queequeg fyller en funktion som monster genom hans existens, där hans närvaro blir till ett järtecken vilket är en stor del av monstrets funktion. Hans bakgrund som vilde och kannibal är centralt i hans roll då hans utseende vittnar om ett förflutet som karaktärerna i verket både fascineras och skräms av. Ur ett postkolonialt
69 Sterling Stuckey, (1998), “The Tambourine in Glory: African Culture and Melville´s Art”, i Robert S. Levine, The Cambridge Companion to Herman Melville.
70 Melville, (1851), s. 177 – 178. 71 Melville, (1851), s. 104 – 105.
25
perspektiv i linje med Frantz Fanons teser visar också Queequeg hur den så kallade vilden eller kannibalen anpassas till ett västerländskt samhälle. Fanon menar att en svart människa i ett västerländskt samhälle är svart i förhållande till den vita människan. Alltså att den svarta människan accepterar sin plats i en avvikande norm och endast där når den upprättelse, i förhållande till den vita normen.72 Liknande förhållanden kan även gälla Queequeg, i detta
fall som kannibal eller vilde. Queequegs attribut är det som i verket definierar honom gentemot de andra karaktärerna, både som skrämmande och respektingivande. Till skillnad från Fredag i Robinson Crusoe handlar dock inte Queequegs karaktär om en vidareutveckling mot västerländska ideal. Snarare är det omgivningens attityder gentemot honom som går från rädsla, till fascination. Genom hela verket ses Queequeg fortfarande som en vilde och
kannibal, vilket i detta fall kan ses som den vita masken han iklär sig för att finna sin plats i det västerländska samhället. Moby Dicks gestaltning av kannibalen blir därför i stort lika präglat av kolonialism som Robinson, men med skillnaden att kannibalen geografiskt och till vis del kulturellt blivit integrerad i ett samhälle som direkt har formats av koloniala projekt.
5.3 The Silence of the Lambs
The Silence of the Lambs av Thomas Harris gavs ut 1988 och kan ses som en kriminalthriller
där kriminologstudenten Clarice Sterling tar hjälp av den fängslade seriemördaren och
kannibalen Hannibal Lecter för att lösa pågående brott på unga kvinnor. Verket visar ett annat grepp kring kannibalattributet då kannibalen i detta fall är en välutbildad man med ursprung från östra Europa. Kannibalen kan därför ses som frigjord från dess benämning på vilde och utomeuropeisk invånare. Dr Lecter utgör i verket en viktig roll i sökandet efter den okända gärningsmannen. Hans gestaltning som fånge på ”the Baltimore State Hospital for the Criminally Insane”73 skapar också en bild av avlägsenhet, vilket skulle kunna likställas med
kannibalen på den avlägsna ön. Analysen av verket kan därav också visa på att kannibalmyten finns kvar, men har omformats till mer moderna och trovärdiga kulisser. Likväl kan även liknande moraliska inställningar gentemot kannibalism finnas kvar, men i detta fall kan de ses frigjorda från koloniala projekt. Frågan blir i detta fall vilken rädsla som kannibalen
symboliserar och vilket ursprung den har i en senmodern kontext.
Dr Hannibal Lecter himself reclined on his bunk, perusing the Italian edition of Vouge. He held the loose pages in his right hand and put them beside him one by one with his left. Dr Lecter has six fingers on his left hand. [...] She could see that he was small, sleek; in his hands
72 Frantz Fanon, (1995), Svart hud, vita masker, s. 107. 73 Thomas Harris, (1988), The Silence of the Lambs, s. 9.
