Institutionen för hälsovetenskap
Har vi gått igenom det här kan vi gå igenom
vad som helst
- Parets upplevelse av infertilitet
Ellinor Ivehag
Hanna Wulcan
Examensarbete i omvårdnad på grundnivå Sjuksköterskeprogrammet
Institutionen för hälsovetenskap/ Högskolan Väst Höstterminen 2016
Examensarbetets titel: Har vi gått igenom det här kan vi gå igenom vad som helst:
Har vi gått igenom det här kan vi gå igenom vad som helst; Parets upplevelse av infertilitet
If we've been through this we can get through anything: the couple's experience of infertility.
Författare: Ellinor Ivehag och Hanna Wulcan Handledare: Lisbeth Hillström
Examinator: Ina Berndtsson
Institution: Högskolan Väst, Institutionen för Hälsovetenskap Arbetets art: Examensarbete på kandidatnivå, 15hp
Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180hp Termin/ år: HT 2016
Antal sidor: 20 sidor
Abstract
Background: Infertility is more common than many people think and can be due to
various factors. The occurrence is equally common in both sexes and various treatment methods are available to take. Infertility rarely go unnoticed and couples affected more or less. Aim: The aim of the study was to highlight the heterosexual couple's experience of infertility. Method: A literature based study was done through a qualitative approach. The database Cinahl was used in the systematic searches. In total, the study is based on ten qualitative articles and the analysis resulted in three themes with three subthemes each. Results: The couples felt that their relationship was put to the test. They isolated themselves from family and friends because they constantly were reminded of their situation. Seeking support from others with infertility problems on Internet was common. Conclusion: The desire to become a parent was for all couples central but with the diagnosis life couldn’t take the way that was intended. The relationship was affected more or less, and support from various sources and of different types were needed. The importance of the nurse responds couple on a person-centered way highlighted. Person- centered care took advantage of the patient's resources and reduced suffering.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Detta examensarbete handlar om hur par upplever att vara infertila och deras längtan efter att bli föräldrar. Infertilitet väcker starka känslor hos paret och är någonting som de själva inte kan styra över.
Arbetet baseras på tio vetenskapliga artiklar som funnits via sökningar i databaser som låg till grund för analysen. Av dessa artiklar delades deras resultat in i tre teman med tre underteman vardera. Dessa teman svarar på arbetets syfte i resultatdelen, det vill säga parets upplevelse av infertilitet.
Resultatet visade att par upplevde infertiliteten som en omtumlande tid i livet då de kände sig maktlösa i situationen. Par försökte hitta en annan mening i vardagen och det var vanligt att istället satsa på karriär, utbildning, resor eller hobbys. Infertiliteten påverkade individen och paret i och med de känslor som uppkom. Detta medförde tankar på om relationen exempelvis skulle vara hållbar utan barn. Resultatet visade även att par upplevde ett tryck ifrån vänner och familj. De hade svårt att glädjas när vänner och syskon fick barn och kände skuld över att inte kunna erbjuda deras föräldrar barnbarn. Stöd i olika former efterfrågades där andra par i samma situation tycktes vara de enda som förstod vad de genomgick. Hälso- och sjukvården sågs som en viktig källa till information.
Det är tydligt att infertilitet påverkar paret med många känslor och påfrestningar men i slutändan har det dock visats stärka paret på ett eller annat sätt. I våra slutsatser framkommer det att sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med paret. Genom att sjuksköterskan tillämpar personcentrerad vård ges förutsättningen att förhindra vårdlidande.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Definition och orsaker till infertilitet ... 1
Hur en infertilitetsutredning går till ... 2
Behandlingsmetoder och åtgärder ... 2
Insemination ... 2 Provrörsbefruktning ... 2 Egenvård ... 3 Personcentrerad vård ... 3 Lidande ... 4 Problemformulering ... 4 Syfte ... 5 Metod ... 5 Litteratursökning ... 5 Urval ... 5 Analys ... 5 Resultat ... 6
Längtan efter att bli förälder ... 6
Livets mening ... 6
Att inte kunna påverka ... 7
Tänka om och gå vidare ... 7
Relationen ... 7
Känslor och påverkan ... 7
Parförhållandet ... 8
Ekonomisk påverkan ... 8
Stöd från omvärlden ... 8
Behov av stöd från hälso- och sjukvården ... 9
Stödgrupper och internet ... 9
Nära och kära ... 10
Diskussion ... 10 Metoddiskussion ... 10 Litteratursökning ... 11 Urval ... 11 Analys ... 12 Resultatdiskussion ... 12
Längtan efter att bli förälder ... 12
Relationen ... 14
Stöd från omvärlden ... 15
Slutsatser ... 15
Praktiska implikationer ... 16
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom sjuksköterskans kompetensområde ... 16
Referenslista ... 17
Bilagor
I Tabell med sökhistorik av den systematiska artikelsökningen II Mall för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod III Översikt av analyserad litteratur
Inledning
I Sverige idag lider ungefär var tionde par av befolkningen utav infertilitet, vilket innebär svårigheter att bli gravida (Socialstyrelsen, u.å.). Enligt World Health Organization (WHO, 2016) förklaras infertilitet som en sjukdom i det reproduktiva systemet. Denna förklaring på infertilitet innefattar både kvinnan och mannen. Enligt Socialstyrelsen (u.å.) söker ungefär hälften av dessa par hjälp inom sjukvården. Detta bidrar till en livssituation som tär på både parrelationen och individen i sig då det lätt leder till krav och minskad sexlust, istället för harmoni och lust (Cullberg, 2006). Som sjuksköterska är det viktigt att alltid tillämpa ett professionellt förhållningsätt genom att vara respektfull, trovärdig, lyhörd samt visa medkänsla och integritet gentemot patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Denna uppsats kommer att handla om heterosexuella pars upplevelse av infertilitet vid en önskan om föräldraskap.
Bakgrund
Definition och orsaker till infertilitet
Ordet fertilitet syftar till befruktning (Socialstyrelsen, 2005), där motsatsen är infertilitet. Infertilitet definieras som en bristande förmåga att bli gravid när ett par haft oskyddat samlag under ett års tid utan resultat. Infertilitet kan delas in i två olika grupper, en primär och en sekundär grupp. Den primära infertiliteten syftar till oförmåga att bli gravid eller föda levande barn. I en sekundär infertilitet har paret tidigare gått igenom en eller flera lyckade graviditeter (World Health Organization, 2016). Infertilitet kan även definieras som ofrivillig barnlöshet men ett par som är infertila behöver inte nödvändigtvis ha en önskan om ett barn då frivillig barnlöshet också förekommer (Socialstyrelsen, 2005).
Det talas om risker och orsaker till infertilitet hos de båda könen där områden som ålder, livsstil och allmänt hälsotillstånd har stor betydelse för en lyckad befruktning. Åldern påverkar främst kvinnans fertilitet då hon föds med ett antal ägg som minskar med tiden. Mannens spermieproduktion minskar även den med tiden men pågår i stort sett livet ut. Livsstil innefattar bland annat vanor som rökning, alkohol och droger, där samtliga påverkar fertiliteten negativt (Socialstyrelsen, 2005). Viktens betydelse syftar både till över- och undervikt vilket kan resultera i hormonrubbningar hos båda könen, störningar i ägglossningen hos kvinnan och nedsatt spermieproduktion hos männen (Söderström Anttila, 2009). Andra vanliga orsaker hos kvinnan kan vara hormonrubbningar eller skador på äggledarna (Socialstyrelsen, 2005). Skador på äggledarna kan uppkomma vid inflammatoriska könssjukdomar, som exempelvis klamydia och gonorré, då de långsiktigt kan orsaka salpingit, äggledarinflammation (Dun & Nezhat, 2012).
Hos män kan det bero på störning i spermaproduktion eller spermabildning, till följd av en könssjukdom. (Socialstyrelsen, 2005). Andra anledningar kan vara kirurgiska hinder, pungåderbråck, skador på testiklarna efter ett trauma eller strålning (Sherrod, 2004). Män rekomenderas även undvika trånga kläder och stress (Leaver, 2016).
Hur en infertilitetsutredning går till
Av de infertila paren i Sverige söker endast hälften hjälp inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, u.å.). Förr ansågs kvinnan alltid vara den bakomliggande orsaken till ofrivillig barnlöshet (Leaver, 2016). Idag finns vetskapen om att infertilitet lika många gånger beror på mannen som på kvinnan. I vissa fall går det inte att hitta någon förklaring (Socialstyrelsen, 2005) men i de flesta fall börjar en infertilitetsutredning hos en gynekolog där paret sökt hjälp efter minst ett års försök till att bli gravida. . Första målet i utredningen är att hitta orsaken till problemet för att sedan kunna anpassa infertilitetsbehandlingen så bra som möjligt i samråd med paret (Söderström Anttila, 2009). Både mannen och kvinnan undersöks i detta skede genom noggrann anamnes och klinisk undersökning för att bland annat utesluta hepatit, HIV och syfilis. Det görs för att kunna besluta om assisterad befruktning är möjlig. Mannen genomgår en spermaanalys och kvinnan genomgår en ultraljudsundersökning av livmoder, äggledare och äggstockar. Därutöver sker en hormonell kartläggning av ägglossningsprocessen och menstruationscykeln. I grundutredningen ingår även en psykosocial kartläggning av parets livssituation (Söderström Anttila, 2009)..
Behandlingsmetoder och åtgärder
Tjugofem procent av alla infertilitetsbehandlingar leder till graviditet (Socialstyrelsen, 2005) och några av de vanligaste behandlingsformerna för assisterad befruktning är provrörsbefruktning och insemination (Söderström Anttila, 2009). Vikten av stödgrupper och rådgivning för par i dessa situationer är viktigt för att minska den psykiska stressen, oavsett undersökningarna och behandlingarnas resultat (Leaver, 2016).
Insemination
Insemination innebär att donerade spermier utifrån förs in i kvinnans livmoder. De vanligaste orsakerna till att en insemination blir aktuell är att spermakvalitén är av dålig kvalité eller att kvinnan har antikroppar mot partnerns sperma. Vid behov kan behandlingen upprepas två till fyra gånger. Idag ger cirka 12-20 procent av alla inseminationsbehandlingar en fullgången graviditet (Söderström Anttila, 2009).
Provrörsbefruktning
In vitro fertilisering (IVF), också kallad provrörsbefruktning (Söderström Anttila, 2009) är en möjlighet till att bli befruktad där ägget från kvinnan och spermier från mannen förs samman utanför kvinnans kropp. Embryot förs sedan in i kvinnans livmoder. Begränsningar för att kunna genomgå en IVF-behandling finns och avser bland annat kvinnans vikt samt parets ålder (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2013).
IVF är den vanligaste behandlingen vid infertilitet och kan användas vid både manlig och kvinnlig infertilitet. IVF kan användas vid alla infertilitetsorsaker men används framförallt vid hormonrubbningar eller vid skador på äggledare. Dock innebär behandlingen stora risker för kvinnan, både psykiskt och fysiskt, då den ibland innebär en intensiv och krävande hormonstimulering (Socialstyrelsen, 2005). Hormonstimulering används främst för att framkalla ägglossning hos kvinnan. Att genomgå en provrörsbefruktning utan hormonstimulering går också och innebär mindre risker. Omogna äggceller samlas då upp i den naturliga menstruationscykeln. Skillnaden blir då att inga hormonpåverkande läkemedel används och symptom från överstimulering uteblir (Söderström Anttila, 2009).
Egenvård
Egenvård beskrivs av Orem (2001) som adekvat vård av sig själv och är frivilligt. Att ta hand om sig själv är att utföra aktiviteter som bland annat upprätthåller liv, hälsa och funktionalitet. Förebyggande åtgärder är en stor del inom egenvårdsprincipen för att kunna bibehålla en god hälsa. Fokus kan då ligga på att bota, lindra eller övervaka oförmånliga förhållanden som kan påverka hälsan. Egenvården ses som en inlärd skyldighet hos vuxna personer men ibland behövs hjälp och assistans från hälso- och sjukvården för att kunna behålla en god hälsa. För att kunna bedriva egenvård bör det råda jämvikt mellan krav och patientens egna resurser. Resurser kan vara inre och yttre. Inre resurser handlar bland annat om vilja och motivation medan yttre resurser handlar om stöd från exempelvis anhöriga. Vid egenvårdsbrist råder det en obalans mellan kraven och resurserna och det är då sjuksköterskans ansvar att stötta patienten tills jämnvikt mellan dessa två områden uppnåtts igen (Orem, 2001).
Att den potentiella effekten påverkas av livsstilsförändringar och att ett hälsosamt val förbättrar förmågan till att bli gravida är de flesta par medvetna om. Att göra hälsosamma val, träna regelbundet och äta ordentliga måltider är något som enligt Homan och Norman (2009) ses som egenvårdsåtgärder för att förbättra den reproduktiva förmågan. Vad som för mannen kan vara bra att undvika är högt alkoholintag, , stress samt trånga kläder (Leaver, 2016). Då endast 25 procent av de assisterade befruktningarna leder till graviditet är det speciellt viktigt med förebyggande åtgärder för att minska riskerna för infertilitet (Socialstyrelsen, 2005).
Personcentrerad vård
Personcentrerad vård innebär att fokus läggs på den enskilda individens resurser och betydelsen av att vara en människa i behov av vård (Hörnsten, 2013). Dahlberg och Segesten (2010) nämner patientens delaktighet, patientcentrerad vård, som är ett centralt begrepp inom hälso- och sjukvården. Det är inte ovanligt att känna sig ur balans vid långvariga och svåra hälsotillstånd (Dahlberg & Segesten, 2010). Att lägga vikten på patientens delaktighet är av stor betydelse (Hörnsten, 2013). Patientens rätt till inflytande, självbestämmande och rättigheter är något hälso- och sjukvården är skyldiga att leva upp till. Rätten till att få påverka och vara delaktig i sin egen vård regleras även i Patientlagen (SFS 2014:821). Dahlberg och Segesten (2010) skriver om hur det är att vara professionell som vårdare, hur vårdaren äger kunskap som patienten saknar. Dock behöver det inte alltid betyda att vårdaren är den som vet bäst om mest i alla situationer eller att patienten alltid får den vård som önskas. Det handlar om samspelet mellan båda parter (Dahlberg & Segesten, 2010).
Expertkunnande i kombination med patientens delaktighet är en av de grunder som är utgångspunkten vid personcentrerad vård där det är balans mellan att ge och ta (Dahlberg & Segesten, 2010). Partnerskapet mellan vårdaren och patienten är även något som betonas i den personcentrerade vården (Hörnsten, 2013). Ett etiskt krav på sjukvården är att ge bästa möjliga vård (Dahlberg & Segesten, 2010). Ur ett patientperspektiv ses sjuksköterskan enligt Larsson, Sahlsten, Segesten och Plos (2011) som en strukturell barriär som patienten måste ta sig förbi för att kunna delta i sin egen vård. Då patienten är expert på kunskapen om sig själv är det viktigt som sjuksköterska att samarbeta och alltid inkludera patienten i diskussioner innan beslut kan fattas. När sjuksköterskan bryr sig om patienten och visar intresse stimuleras patienten till delaktighet i sin egen vård. Det bidrar till att patienten känner sig accepterad och unik. Sjuksköterskan kan även motivera patienten till delaktighet
genom att anpassa informationen utifrån individen. Patientens egen kunskap sågs som en tillgång i partnerskapet när den utnyttjades av sjuksköterskan. När sjuksköterskan inte ger tillräckligt med information, har bristande förmåga att visa empati och intresse för patienten hindrar det patienten att vara delaktig. Hinder kan även uppstå när sjuksköterskans attityd präglas av makt och kontroll (Larsson et al., 2011). Personcentrerad vård har setts leda till bättre samarbete mellan de olika parterna samt bättre egenvård hos patienten (Hörnsten, 2013).
I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Högskolan Väst, 2016) står det att sjuksköterskan skall ha förmåga att kommunicera med patienten och dess närstående på ett empatiskt sätt. Hen ska ge information, stöd och vägledning för att möjliggöra delaktighet i vården och de patienter som inte uttrycker behov av information skall uppmärksammas. Detta understryks även av International Council of Nurses (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) som menar att det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose patienten med tillräcklig information och bemöta dem med respekt.
Lidande
Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande är tre olika former av lidande som patienter inom vården kan uppleva (Dahlberg, 2002). Begreppet lidande kan upplevas som en sjukdom eller som en form av förlust eller skada och är en del i människans liv som även går hand i hand med begreppet hälsa (Kasén, Nordman, Lindholm & Eriksson, 2008). Sjukdomslidande är den vanligaste formen och upplevs i relation till behandling, olycksfall eller sjukdom. Livslidandet är den reaktion som kommer i relation till livssituationen, till exempel på grund av olycksfall eller sjukdom. Vårdlidande orsakas av vården genom exempelvis bristande kunskaper eller omedvetna handlingar. Som patient är det inte ovanligt att en känsla av maktlöshet infinner sig när de ofrivilligt ställs utanför sitt eget vårdande, utan kännedom om vad som sker (Dahlberg, 2002).
Det framkommer i tidigare forskning att vården inriktar sig på scheman och rutiner så mycket att patientens individuella önskningar och behov glöms bort. Det bidrar till ett lidande hos patienten där känslor av sorg och ensamhet blir konsekvenserna även om det inte var avsiktligt hos vårdaren. Detta kallas även för det subtila lidandet. Med det menas det som sjuksköterskan inte tydligt kan se men som patienten upplever (Dahlberg, 2002). Infertilitet har en psykisk påverkan på de drabbade och kan visa sig genom ilska, förnekelse och depression. Som sjuksköterska är det inte ovanligt att möta par i ett tidigt skede i deras infertilitetsprocess och en stödjande roll i form av medvetenhet, kompetens, balans och medkänsla är då viktigt (Sherrod, 2004). I majoriteten av fallen går patienternas önskningar att lösa med enkla medel (Dahlberg, 2002).
Problemformulering
Infertilitet är vanligare än vi tror och drabbar cirka tio procent av vår befolkning. Det finns idag tidigare forskning om både individens och parets psykiska påverkan vid infertilitet. Stödgrupper och rådgivning för par i dessa situationer för att minska den psykiska stressen anses ha en stor betydelse. Det framkommer även att kombinationen av patientens medverkan och vårdens kunskaper är viktigt i allmänhet och att sjuksköterskan kan kontrollera patientens delaktighet genom att antingen hindra eller
stimulera patienten. Att exempelvis stimulera patienten genom att ta till sig hens erfarenheter kan sjuksköterskan förhindra ett vårdlidande. Det finns ett behov av ökad kunskap hos sjuksköterskor om parets upplevelse av infertilitet för att bättre kunna bemöta deras individuella behov.
Syfte
Syftet med studien är att belysa heterosexuella pars upplevelser av infertilitet.
Metod
En litteraturbaserad studie gjordes genom Fribergs (2006) metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. Eftersom syftet var att belysa heterosexuella pars upplevelser av infertilitet ansågs kvalitativa studier passa bäst. Friberg (2006) skriver att kvalitativ forskning framställer känslor, upplevelser och hur behov kan beskrivas på ett trovärdigt sätt. Det centrala målet är då att få en ökad förståelse i ämnet.
Litteratursökning
Litteratursökningen gjordes i databasen Cinahl som tillhandahåller artiklar med fokus på omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2012) genom systematiska sökningar utifrån det formulerade problemområdet. Sökorden ”Infertility”, ”Couple experience”, ”Couple” samt ”Quality of life” användes i olika kombinationer. Den booleska sökfunktionen ”AND” användes i samtliga sökningar och trunkeringar användes även i vissa fall. Östlundh (2006) förklarar att trunkeringar används för att maximera sökningen och få med alla böjningsformer på ordet. I sökningarna gjordes avgränsningarna peer-reviewed, english samt publicerade mellan 2006-2016 (bilaga I). Sökningar i databasen ProQuest har även gjorts där samtliga artiklar redan var funna i Cinahl. Författarna valde därmed att endast utgå från sökningarna i Cinahl. De systematiska sökningarna resulterade i nio valda artiklar. En artikel genom osystematiska sökningar har även använts och hittades via manuella sökningar utifrån tidigare examensarbeten. Sammanlagt ligger tio artiklar till grund för detta arbete. Urval
I valet av artiklar inkluderades de som var kvalitativa, handlade om infertilitet och heterosexuella pars upplevelse av ämnet. Exklusionskriterierna var de som handlade om frivillig barnlöshet samt andra bakomliggande sjukdomar som påverkade fertiliteten. Valda kvalitativa artiklar bedömdes avseende kvalitet utifrån granskningsmallen hämtad från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) (bilaga II). Två av artiklarna bedömdes vara av medelhög kvalitet medan resterande ansågs vara av hög kvalitet. Valda artiklar till studiens resultat analyserades sedan översiktligt (bilaga III).
Analys
Då en litteraturbaserad studie valdes som metod har artiklarnas resultat granskats med metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i kvalitativ forskning, utformad av Friberg (2006). Analysen förklaras som fem olika faser under arbetets gång.
I första fasen började vi med att läsa de valda artiklarna både enskilt och gemensamt för att bilda en helhetsuppfattning. Resultatet i samtliga artiklar granskades och sammanfattades sedan utifrån en dialog mellan författarna för att urskilja likheter och olikheter mellan artiklarna. Likheterna antecknades på lappar och grupperades ut på olika sätt för att skapa passande teman, vilket motsvarar steg två och tre i analysen. Utifrån likheterna kunde vi i det fjärde steget utforma teman som sedan mynnade ut i subteman som vi ansåg svarade på studiens syfte. Friberg (2006) förklarar denna process som en helhet som skall brytas ner för att sedan byggas upp igen utifrån en ny dimension. Denna dimension förklaras i analysens femte och sista steg utifrån de teman och subteman som framkommit, det vill säga de bärande aspekterna som skapar resultatet.
Resultat
Analysen av litteraturmaterialet resulterade i tre teman och nio subteman. Dessa sammanfattar parets upplevelse av infertilitet, se tabell 1. Resultatet visar att längtan efter att bli förälder var central för paren men i och med infertiliteten gick inte livet den väg som var tänkt. Relationen påverkades mer eller mindre och stöd från par i samma situation, vänner, familj och hälso- och sjukvården efterfrågades.
Tabell 1. Översikt av teman och subteman .
TEMAN SUBTEMAN
Längtan efter att bli förälder - Livets mening
- Att inte kunna påverka - Tänka om och gå vidare
Relationen - Känslor och påverkan
- Parförhållandet - Ekonomisk påverkan
Stöd från omvärlden - Behov av stöd från hälso- och
sjukvården
- Stödgrupper och internet - Nära och kära
Längtan efter att bli förälder
Barn ansågs göra familjen komplett och de barnlösa paren såg sin familj som ofullständig (Loke, Yu & Hayter, 2012). Par upplevde att normen i samhället var att få barn och bilda en familj. Infertiliteten bidrog därmed till att par kände sig annorlunda då de levde utanför samhällets norm (Peters, Jackson & Rudge, 2011) och meningen med livet ifrågasattes (Glover, McLellan & Weaver, 2009). Män uttalade att de tidigare inte haft någon stark livsplan medan deras partner alltid haft en bild av hur livet skulle se ut. För par med stora framtidsplaner blev det kaos när de möttes av oväntade fertilitetsproblem (Glover et al., 2009).
Livets mening
Att bli föräldrar ansågs av par som meningen med livet (Glover et al., 2009; Onat & Beji, 2012). Längtan efter ett barn och att själva kunna bli föräldrar var centralt och tidigare något paren tagit förgivet. Att få skapa ett liv, bilda familj och inte leva ensamma längre beskrevs som en längtan (Cipolletta & Faccio, 2013). Tiden kändes rätt och barn kändes som nästa steg i livet. Att ha goda sociala förhållanden, fast
anställning, ett bra hem och ekonomisk trygghet, innebar att paren kände sig redo. Goda sociala förhållanden i kombination med en stabil relation, lämplig ålder och en gemensam önskan om barn var de områden som gjorde dem förberedda för nästa steg (Olafsdottir, Wikland & Möller, 2012b). Infertilitet fanns inte med i planen och paren kände att världen vändes upp och ned (Chang & Mu, 2008) och barnlösheten var något de ständigt blev påminda om i vardagen (Peters et al., 2011).
Att inte kunna påverka
Brist på kontroll uttrycktes av många par (Cipolletta et al., 2013). Kvinnor uttryckte frustration över sin defekta kropp (Peters et al., 2011) då kvinnor enligt normen ansågs kunna bära och föda ett barn (Loke et al., 2012). Oron över att förlora kampen mot infertiliteten, utan att exempelvis kunna påverka medicinska behandlingar, var något flera par uttryckte. Många sammanfattade det även som maktlöshet (Cipolletta et al., 2013). Känsla av att inte ha kontroll kunde även infinna sig hos de äldre paren där kampen mot tiden var något de inte kunde påverka (Olafsdottir, Wikland & Möller, 2012a).
Tänka om och gå vidare
Känslan att inte få biologiska barn skrämde paren och var ett av de värsta besked de varit med om (Cipolletta et al., 2013). När kampen mot infertiliteten var förlorad och barnlösheten blev ett faktum försökte paren hitta fördelaktiga argument för barnlöshet. Att ha ett barn ger stort ansvar och börda, friheten förloras, barn är besvärliga och det finns tillräckligt med barn i världen var några av argumenten som uppkom (Loke et al., 2012). De uteslöt inte att lycka kunde finnas hos icke biologiska barn och en man som arbetade med barn uttryckte att han fick den lyckan via sitt arbete (Peters et al., 2011). Andra uppgav att syskonbarn var deras räddning och lycka (Loke et al, 2012).
Adoption var hos majoriteten inte aktuellt då strävan hos paren var att få biologiska barn med föräldrarnas gener och utseende (Glover et al., 2009; Loke et al., 2012). Energin lades på annat som gav mening i livet och många återupptog karriär, utbildning, resor samt andra hobbyaktiviter (Loke et al., 2012; Peters et al., 2011). Relationen
Ett par uttryckte att om de hade klarat att gå igenom en infertilitet tillsammans, skulle de klara att gå igenom vad som helst (Peters et al., 2011). Par stöttade överlag varandra medan vissa par övervägde vad de egentligen ville med sina liv, om de hade träffat rätt person att leva med (Glover et al., 2009; Olafsdottir et al., 2012b).
Känslor och påverkan
Infertilitetprocessen påverkade paret både fysiskt och psykiskt. Sorg, skuld, ångest, stress, oro, förtvivlan och meningslöshet var några av de känslor som speglade paret. Uttryck som ilska och gråt låg även nära till hands (Onat et al., 2012). Misslyckade infertilitetsbehandlingar minskade hoppet och styrkan (Cipolletta et al., 2013). Den fysiska och psykiska styrkan försvann (Onat et al., 2012) samtidigt som hoppet hos paret levde vidare (Cipolletta et al., 2013). Exempelvis gav menstruation under behandling stor sorg och besvikenhet hos paret. Detta påverkade även den fysiska hälsan hos kvinnan. Sorgen av barnlöshet visade sig genom sömnlöshet, mardrömmar, rökning, huvudvärk, smärta och ohälsosamma matvanor som påverkade vikten. Sexlivet påverkades även av känslor som stress och depression vilket ledde till att samlag blev en plikt och skyldighet istället för njutning (Onat et al., 2012).
Den individ av paret som fått infertilitetsdiagnosen kände stor skuld då hen inte kunde ge partnern ett biologiskt barn (Onat et al., 2012). Andra kände skuld för att ha tagit karriären före bildning av familj utan fertilitetsproblem i åtanke (Loke et al., 2012; Olafsdottir et al., 2012b). En man hade lovat frun att de skulle bilda familj när hon hade utbildning och fast jobb. Detta var något han sedan kände stor skuld över (Olafsdottir et al., 2012b).
Parförhållandet
Att som par drabbas av diagnosen infertilitet och genomgå behandlingar sågs som en av de största utmaningarna de kunde stå inför tillsammans (Peters et al., 2011). Relationen mellan paren påverkades antingen positivt eller negativt. Vissa par beskrev att oron över situationen stärkte relationen genom ökat stöd och mer visad kärlek till varandra (Loke et al., 2012). Par där endast ena individen fått en infertilitetsdiagnos drabbades hårdare (Glover et al., 2009) då skuld nämndes som en negativ påverkan på relationen. Antingen lade den icke infertila parten skulden på den andre (Loke et al., 2012) eller så kände den infertila parten skuld gentemot partnern då hen inte kunde bidra till ett barn. Separation eller skilsmässa kunde här bli konsekvenser av diagnosen (Onat et al., 2012) då tankar om vad de egentligen ville med sina liv och om de hade träffat rätt person att skaffa barn med uppkom (Glover et al., 2009). Par övervägde om deras förhållande skulle vara hållbart utan barn (Glover et al., 2009; Read, Carrier, Boucher, Whitley, Bond & Zelkowitz, 2014). Vad som var viktigt då var att inte ta varandra för givet (Glover et al., 2009). Par som ansåg sig ha styrkan att hålla ihop utan att få barn berättade om de starka band som skapades genom att lyckas genomgå processen tillsammans. Det gav en styrka i relationen som inte hade funnits ifall de haft barn (Peters et al., 2011). Vikten av att inse att infertiliteten var ett gemensamt problem och att det skulle ta individuell tid att acceptera problemet var stor. Ett exempel på detta var den skuldbeläggning som kunde förekomma hos paret innan utredningen visat på vem som var infertil av dem båda (Olafsdottir et al., 2012a). Denna oenighet om infertilitet fanns i relationerna innan båda parter accepterat problemet (Olafsdottir et al., 2012a; Peters et al., 2011). Svårigheten att ge upp kampen mot infertiliteten belystes (Cipolletta et al., 2013). Ett par beskrev att infertiliteten tog ifrån dem friheten i livet. Behandlingen kändes som ett ouppnåeligt mål men att de efter beslutet om avslutad behandling fick friheten tillbaka och kunde sätta uppnåeliga mål som individ och par (Peters et al., 2011). Par som var eniga kände att problemet kunde lösas genom uppmuntran, att stödja varandra och att dela med sig av sina känslor (Onat et al., 2012).
Ekonomisk påverkan
Par tog upp infertilitetsbehandlingens påverkan på ekonomin och arbetet. Behandlingen innebar höga kostnader som tog på både lönen och besparingarna. Produktiviteten på arbetet försämrades och några kunde inte arbeta alls. Detta innebar att paret endast hade en lön att leva på (Chang et al., 2008; Onat et al., 2012). En sammanställd effekt av det ekonomiska gav mer eller mindre konsekvenser för relationen (Onat et al., 2012).
Stöd från omvärlden
Externt stöd från vårdpersonal, familj, vänner samt från andra med fertilitetsproblematik var viktigt bland par för att upprätthålla normal funktion (Chang
et al., 2008). Par uttryckte att de i och med infertiliteten sakta utvecklade en livskris som deras omgivning hade mer eller mindre empati för (Hinton, Kurinczuk & Ziebland, 2010). Det framkom att kvinnan var den som i störst utsträckning tog kontakt och sökte stöd hos omgivningen. Därmed kände hon att hon hade ett stort socialt nätverk medan mannen främst hade sin kvinna att vända sig till (Olafsdottir et al., 2012a). Kvinnorna var mer villiga att prata om problemet medan männen medvetet undvek. En man beskrev det som att kvinnor överlag använder diskussion för att tänka medan männen vill tänka själva innan de diskuterar. Detta menade han var orsaken till att kvinnor pratar om problemet i större utsträckning än män (Glover et al., 2009). Det fanns även par som såg på infertiliteten som ödet. Par upplevde att acceptansen i dagens samhälle var större gentemot infertilitet än tidigare och att det därmed blev lättare att få och ta emot stöd från andra (Loke et al., 2012).
Behov av stöd från hälso- och sjukvården
Par önskade vägledning från sjukvården genom infertilitetens behandlingsprocess då de upplevde egen brist på kunskap. Kunskapen beskrevs som viktig för att kunna fatta rätt beslut i infertilitetsprocessen. Paren önskade praktiskt stöd i form av information om processens tid, chansen att lyckas och biverkningar. Behov av känslomässigt stöd kunde också ses, bland annat om infertilitetsstress och relationsfrågor, men par som uttryckte behov av stöd sökte inte alltid hjälp hos hälso- och sjukvården (Read et al., 2014). Par uttryckte även att deras brist på kunskap gjorde att de inte sökt hjälp tidigare och beklagade sig nu över sin höga ålder som kunde försvåra fertiliteten (Loke et al., 2012). Par som inte var eniga om att tidigt kontakta sjukvården för hjälp beklagade sig också över sin egen ålder då det kunde vara försent för behandling (Olafsdottir et al., 2012a).
Stödgrupper och internet
Infertilitet sågs som ett privat och känsligt ämne och det uttrycktes brist på kontakt med andra i samma situation. Infertila par upplevde att fertila par inte förstod vad de gick igenom och ville därför dela sina upplevelser med andra i samma situation (Hinton et al., 2010; Read et al., 2014). Det blev som en uppenbarelse när infertila par fann andra par i samma situation och en känsla av acceptans infann sig. Att prata med andra försäkrade dem om att de inte överreagerade på situationen, vilket var uppskattat (Hinton et al., 2010). Stödgrupper hade efterfrågats men attityden emot den sortens stöd sågs som negativ då infertilitet var ett för privat ämne att prata med främlingar om. Om stödgrupp blev aktuellt var det viktigt för paren att mentorn i stödgruppen hade genomgått fertilitetsproblematik personligen (Read et al., 2014). Att vara anonym och osynlig på nätet värderades högre än stödgrupper då behovet av förståelse och gemensamma erfarenheter där kunde delas (Hinton et al., 2010; Read et al., 2014). Internet var en av flera källor till stöd och det sågs som en fördel att graden av engagemang gick att välja själv. Till en början handlade internet om att leta information och läsa andras upplevelser för att sedan själv kommentera och knyta band. Många hittade via internet vänner för livet som delade samma erfarenheter och en känsla av gemenskap beskrevs. Att andra var delaktiga i sin egen infertilitet och att själv vara delaktig i andras kunde även ses som en negativ aspekt då par beskrev att de blev uppslukade av internet. Besatthet av sin egen och andras infertilitet beskrevs och vikten av att stanna upp och koncentrera sig på sig själv, förhållandet och andra aspekter i livet var då viktigt. Det fanns även par som inte var övertygade om att en person var tvungen att själv ha gått igenom en infertilitet för att kunna känna empati (Hinton et al., 2010).
Det var främst kvinnorna i förhållandet som använde sig utav forum på internet (Hinton et al., 2010; Read et al., 2014). Webbforum för män fanns men få var engagerade. Männen som använde sig av internet fick därför ta del av kvinnornas forum istället. En man beskrev avundsjuka gentemot frun då hon hade fler kvinnors upplevelser att ta del av på internet. En anledning till att inte använda internet som stöd var att individen inte ville höra mer elände och att det var opersonligt (Hinton et al., 2010).
Nära och kära
Press och tryck från familj och vänner uttrycktes hos paren (Chang et al., 2008; Glover et al., 2009; Olafsdottir et al., 2012b; Onat et al., 2012; Peters et al., 2011). Ständigt uppkom frågor till paren om barn vilket de uttryckte som jobbigt (Olafsdottir et al., 2012b;Onat et al., 2012; Peters et al., 2011). Det bidrog till att de ständigt fick hitta på ursäkter till varför de var barnlösa (Onat et al., 2012). Deras barnlöshet var ett hett diskussionsämne bland vänner (Olafsdottir et al., 2012b) vilket påverkade parets sociala liv då de kände att de alltid behövde anpassa sig (Peters et al., 2011). Par kände en avundsjuka emot vänner med barn. I mötet med dessa vänner blev deras egen längtan efter barn ännu starkare. De började undvika platser med barn och kände en ovilja att träffa vänner (Onat et al., 2012), då de kände sig olyckliga när de såg andra med barn. Par berättade om okänsliga kommentarer från vänner som bidrog till en känsla av förolämpning (Loke et al., 2012). Konsekvensen av detta beskrevs som en isolering ifrån sociala interaktioner (Chang et al., 2008; Loke et al., 2012; Onat et al., 2012). Vid de tillfällen när vänner och familjemedlemmar blev gravida upplevde paren sig känslomässigt påverkade (Glover et al., 2009; Peters et al., 2011).
Par fick även motstå tryck ifrån familjen då de inte kunde föra släktens gener vidare. Att inte kunna erbjuda sina föräldrar barnbarn innan de dog var en stor börda (Chang et al., 2008; Olafsdottir et al., 2012b). De familjerna som reagerade negativt på deras infertilitet undvek paret medan de familjer som tog beskedet mer positivt var stöttande, inspirerande och uppmuntrande. Det förekom även ekonomisk bistånd med behandlingskostnader (Onat et al., 2012).
Diskussion
Metoddiskussion
Kunskapens innehåll kan ha olika utseenden och kan även vara av olika karaktärer. Beroende på vilket perspektiv forskningen har framkommer alltså olika kunskaper. Forskningen är teoriimpregnerad och det finns olika forskningsansatser som exempelvis kvalitativ och kvantitativ ansats. Kvantitativ forskning går ut på att se förekomsten av någonting och därmed generalisera och kvantifiera ett resultat. Kvalitativ forskning belyser erfarenheter och upplevelser och är istället bunden till kontexten. Det är därför viktigt att se kvalitativ forskning i ett samband (Dahlborg-Lyckhage, 2006). Vi valde därför kvalitativ ansats som analysmetod då studiens syfte var att belysa parets upplevelse av infertilitet. Kvantitativ forskning hade därför inte hjälpt oss att svara på vårt syfte då parets upplevelse av infertilitet inte hade framkommit. Istället hade en kvantitativ ansats svarat på förekomsten av infertilitet, vilket vi inte ville utforska.
Litteratursökning
Det finns två faser av litteratursökning. Den första fasen, den inledande litteratursökningen, har som syfte att ge en överblick av det valda forskningsområdet. Informationen som här framkommer hjälper till att avgränsa ämnesområdet för att skapa en grundläggande förståelse. Sökningen i denna fas behöver inte vara systematisk utan mer experimentell och skall även resultera i bra bakgrundsinformation (Östlundh, 2006). Av den inledande litteratursökningen fick vi en överblick av det område vi valt att studera. Vi gjorde i denna fas både systematiska och osystematiska sökningar som bidrog till både bakgrundsinformation och bra sökord inför den andra fasen. Den andra fasen, den egentliga litteratursökningen, är den del av litteratursökningen som kräver mest tid och arbete. Det är denna fas som främst resulterar i artiklar som används i studiens slutgiltiga resultat. För bästa litteratururval krävs ett systematiskt arbetssätt (Östlundh, 2006). I denna fas gjordes systematiska sökningar i databaserna CINAHL och ProQuest med flera olika sökord och ämnesord. Vi fick fram flera bra sökningar i de båda databaserna men artiklarna vi fann i ProQuest var alla återkommande i CINAHL. Vi valde därför att endast utgå från sökningarna i CINAHL. Nio systematiska artiklar hittades i de olika sökningarna där kombinationer av ämnesord och sökord användes. Slutligen kunde vi hitta åtta av de nio artiklarna i en och samma sökning vilket resulterade i två systematiska sökningar (bilaga I). Ingen av dessa slutliga sökningar innehöll ämnesord då alla artiklar vi tidigare funnit uppkom i sökningen som endast bestod av olika sökord. En osystematisk artikel hittades även genom att läsa igenom andras examensarbeten. En svaghet med våra valda artiklar är att de är producerade i många olika länder vilket också innebär att de är ifrån många olika kulturer. Det vill säga att alla artiklar inte avspeglar den kultur och dem förhållanden vi har i Sverige fullt ut. Åtta av tio artiklar i denna studie är dock av en hög kvalité vilket vi ser som en styrka i studien då William, Stoltz och Bahtsevani (2011) menar att artiklar med hög kvalitet ökar trovärdigheten. Resterande två artiklar uppnådde en medelhög kvalitet men ansågs ändå vara passande till studien då deras resultat svarade på vårt syfte.
Begränsningar är bra för att underlätta urvalet (Östlundh, 2006) och gjordes under den systematiska sökningen. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2006-2016 för att få med så aktuell forskning som möjligt i uppsatsen då Östlundh (2006) menar att all forskning är en färskvara. Engelska var även en begränsning då det var ett språk som behärskades av oss, vilket enligt Östlundh (2006) är viktigt att tänka på vid språkbegränsningar. Engelska är vetenskapens officiella språk (Segesten, 2006) men inte vårt modersmål och det är därför viktigt att ha i åtanke att eventuella tolkningsfel kan ha förekommit. För att minimera den risken har vi till viss del använt oss av Google Translate. För att försäkra oss om att artiklarna var vetenskapliga användes begränsningen peer-reviewed. Denna begränsning i kombination med analysmallen för kvalitativ forskning (bilaga II) försäkrade oss om att artiklarna var vetenskapliga.
Urval
I studien valde vi att bland annat exkludera de artiklar som enbart handlade om mannens eller kvinnans upplevelse av infertilitet. I ett antal av våra valda artiklar framkommer det att några av deltagarna ställt upp utan deras partner. Detta kan ha påverkat detta resultat men då individen belyst problemet ur ett parperspektiv ansågs studierna ändå var relevanta.
Analys
Inom kvalitativa studier används begreppen överförbarhet, giltighet, tillförlitlighet och delaktighet för att svara på om ett resultat är trovärdigt. Att en text är överförbar menas att resultatet kan användas i andra situationer och på andra grupper. Trovärdigheten i studien ökar när en text är överförbar (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012) och när artiklarna kommer fram till liknande slutsatser (Polit & Beck, 2012). Studiens artiklar visade alla på liknande resultat med många gemensamma upplevelser. Vårt sammanställda resultat ser vi som överförbart på andra grupper med fertilitetsproblem, som exempelvis ensamstående föräldrar och homosexuella par. Stora delar av vårt resultat anser vi är överförbart men vad som är viktigt att ha i åtanke är att det kan finnas olikheter mellan dessa olika grupper gällande upplevelsen av infertilitet. Exempelvis är det en självklarhet för ensamstående och homosexuella par att de behöver hjälp för att en graviditet ska bli möjlig medan den självklarheten inte är samma hos heterosexuella par. Vi hävdar därför att resultatet bör överföras med viss försiktighet. Begreppet giltighet syftar till hur sanna resultaten är. När ett resultat lyfter fram det som är typiskt och karaktäristiskt för studiens syfte se ses det som giltigt. Även ett noggrant utfört urval- och analysarbete ger läsaren möjlighet att själva bedöma studiens giltighet. Är analysarbetet väl beskrivet kan även tillförlitligheten i resultatet stärkas. Tillförlitlighet betyder att forskaren säkerställer sina ställningstaganden under hela forskningsprocessen (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Denna studies resultat lyfter fram det mest karaktäristiska för studiens syfte och har ett väl utfört urval- och analysarbete där vi båda har reflekterat och diskuterat diverse tolkningsmöjligheter. Studien ser vi därför som trovärdig utifrån begreppen giltighet och tillförlitlighet. Delaktighet handlar om hur forskarens förhållningssätt till studien har varit och därmed hur neutralt resultatet är (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Vi har under arbetets gång försökt ha ett neutralt förhållningssätt för att inte våra åsikter skulle påverka vad som fick vara med i resultatet och inte då vi valde en litteraturbaserad metod. I och med vår delaktighets neutralitet anser vi resultatet som trovärdigt även inom detta begrepp.
De valda artiklarna var alla etiskt granskade och godkända av en etisk kommitté vilket enligt Polit och Beck (2012) är viktigt för att skydda de som medverkar. Deltagarna får inte på något sätt ta skada eller mista sin egen vilja genom att medverka i studien (Polit & Beck, 2012). Vid analys av artiklarna kontrollerade vi noga igenom att samtliga artiklar var etiskt granskade och godkända. Detta såg vi som största vikt då vårt problemområde berör ett känsligt ämne. Vår analys ser vi som en styrka i arbetet då vi noggrant analyserade allt material tillsammans och individuellt utifrån Fribergs (2006) fem olika faser. På så sätt har vi kunnat diskutera analysen med varandra och därmed fått ett mer välbalanserat resultat än vi tror vi hade fått om vi endast hade arbetat individuellt.
Resultatdiskussion
Längtan efter att bli förälder
En brist på kontroll hos paren sammanfattades i resultatet som en känsla av maktlöshet då strävan efter biologiska barn var stark (Cipolletta et al., 2013). Även Bell (2013) nämner den maktlöshet paren upplever över att inte kunna påverka exempelvis medicinska behandlingar. Detta kan kopplas till Upadhyay et al. (2014) beskrivning om empowerment, det vill säga egenmakt att kunna påverka sina handlingar. Vid infertilitet är paret maktlösa i situationen då de inte har möjlighet att
välja en graviditet (Cipolletta et al., 2013). Stöd och vägledning från sjuksköterskan är enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Högskolan Väst, 2016) en kompetens som sjuksköterskan skall ha förmåga att utföra för att optimera patientens delaktighet i vården. Enligt Orem (2001) är det naturligt att vilja ta ansvar för sina egenvårdsaktiviteter. Dock kan det råda obalans mellan de krav som ställs på paret och deras resurser. Här menar vi att det är sjuksköterskans ansvar att vara lyhörd inför detta och stötta paret tills det råder jämvikt mellan krav och resurser. Inom personcentrerad vård (Hörnsten, 2013) ska omvårdnaden fokusera på personens resurser. Vår uppfattning är att om sjuksköterskan tillämpar personcentrerad vård ges paret möjlighet att utöva empowerment. Att få göra egna val ses enligt International Council of Nurses som en rättighet inom vården (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Larsson et al. (2011) menar att hinder för patientens delaktighet uppstår när sjuksköterskan ger otillräcklig information eller information som saknar insikt om patientens specifika behov. Hinder för delaktighet kan även uppstå när sjuksköterskan inte visar empati och intresse för patienten. Det kan uppstå hinder när sjuksköterskan inte visar sig tillgänglig eller när sjuksköterskans attityder präglas av makt, kontroll och dominans. Enligt Högskolan Väst (2016) ansvarar sjuksköterskan för att i dialog med patient och eventuellt närstående ge stöd och vägledning för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling. Ansvaret innebär även att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Här menar vi att sjuksköterskor på ett pedagogiskt sätt bör stödja och motivera paret till de livsstilsförändringar som kan optimera möjligheten till graviditet.
Bejakas inte personcentrerad vård av sjuksköterskan kallas det av Kasén et al. (2008) som en förstenad vårdkultur där patienten inte får bidra med behov och personliga önskemål och därmed inte delta i sin egen vårdplanering. Patienten riskerar vid en förstenad vårdkultur att drabbas av ett vårdlidande. I resultatet framkommer det att par kände maktlöshet och att de inte kunde påverka något i och med infertiliteten. Därav anser vi att personcentrerad vård är något som sjuksköterskor bör arbeta mer med då Hörnsten (2013) förklarar att personcentrerad vård ökar ansvarstagandet för egenvård hos patienter. Detta förhållningssätt stöds även av intentionen i Patientlagen (SFS 2014:821) där patientens rätt att vara delaktig och möjlighet att påverka sin egen vård beskrivs. Hörnsten (2013) styrker vår tanke och menar att egenvård till följd av personcentrerad vård bidrar till färre besök hos sjukvården och därmed minskade kostnader för samhället i stort. Vi hävdar av den orsaken att sjuksköterskan således bidrar till att minska parets kostnader och tid genom att tillämpa egenvårdsåtgärder. I resultatet framkom även olika syn på vad ett komplett liv innebar. Glover et al. (2009) skriver i studien att män inte haft någon tydlig livsplan medan kvinnan i relationen haft en målbild om hur framtiden skulle komma att se ut. Därmed skulle infertiliteten bidragit till och skapat mer kaos för de paren med starka framtidsplaner (Glover et al., 2009). När kampen om ett biologiskt barn var förlorad försökte paren hitta på anledningar till barnlösheten (Loke, 2012). En annan studie av Silva och Machado (2010) visar att ha ursäkter till en misslyckad behandling är vanligt för att skydda sig själv. Dessa ursäkter kunde innebära att det var fel på medicinen eller tekniken och inte på paret själva. Detta kan kopplas till resultatet där Loke et al. (2012) tog upp förklaringar och ursäkter men som i stället motiverade varför ett liv utan barn skulle vara bättre. Mer energi kunde här istället läggas på karriären samt andra hobbys för sin egen vinning (Loke et al., 2012; Peters et al., 2011). Bell (2013) skriver om att förbereda sig för ett liv utan barn. Vi anser att det är av stor vikt när
kampen mot infertiliteten gått förlorad att par försöker gå vidare. Dock anser vi att vissa par har lättare att gå vidare än andra, beroende på hur tydlig deras målbild har varit. Vi menar här att det är angeläget att stödja dessa par genom att hjälpa dem att identifiera andra områden i livet som kan bidra med glädje. Som exempelvis hobby, karriären eller någon annans barn (Loke et al., 2012; Peters et al., 2011). Hörnsten (2013) betonar begreppet resurser inom personcentrerad vård. Vi anser att sjuksköterskan har en viktig roll att utnyttja parets resurser genom att stödja dem till att kunna se andra värden i livet. Att fortsätta ett liv utan att kunna bli förälder kan innebära ett livslidande. Enligt kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Högskolan Väst, 2016) har sjuksköterskan ett ansvar att stödja patienten och lindra lidande. Detta anser vi uppnås genom att tillämpa en personcentrerad vård.
Relationen
Resultatet visade att infertiliteten påverkade paren såväl psykiskt som fysiskt. Det var många känslor, framförallt press påverkade sexlivet negativt (Onat et al., 2012). Samlag var inte längre spontant och njutningen förlorades i och med problemen som infertiliteten kom med. Det blev istället en plikt (Bell, 2013; Onat et al., 2012). Även Cullberg (2006) beskriver livssituation när kravet tar över lusten tär på parrelationen och individen. Van den Broeck, Emery, Wischmann och Thorn (2010) menar att det är viktigt att skilja på att ha samlag för njutningens skull och ha samlag i syfte att bli gravida. Att ha en god fysisk och psykisk hälsa och tillfredsställande och tryggt sexualliv är en mänsklig rättighet (Regeringskansliet, u.å.b). Öppen kommunikation mellan sjuksköterskan och patienterna för att inte utesluta samliv under infertilitetsbehandlingen är viktigt att ta hänsyn till för att paret inte skall utveckla en allvarlig sexuell dysfunktion (Van den Broeck et al., 2010). Vi anser att samlivet blir en naturlig påverkan på parrelationen och vår uppfattning är att det här krävs mod av sjuksköterskan att gå in i samtal som berör det mest privata och känsliga områden. Då sex och samlevnad kan upplevas som ett tabubelagt ämne att prata om hävdar vi att risken finns att det lätt exkluderas vid samtal utav båda parter. Kasén et al. (2008) förklarar att ett vårdlidande kan utvecklas om vårdaren undervärderar patientens behov av vård. I en sådan situation anser vi att det är av stor vikt att sjuksköterskan ser paret och inte har egna värderingar som kan orsaka ett vårdlidande hos paret. Samtal skall enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Högskolan Väst, 2016) alltid ske på ett respektfullt sätt. På detta sätt bidrar sjuksköterskan till att uppnå intentionen i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) som beskriver det förebyggande arbetet för att förhindra uppkomsten av en vårdskada. Exkluderas frågor om samlivet av sjuksköterskan hävdar vi att ett onödigt vårdlidande kan uppstå istället för främjande av parets hälsa.
Vid en infertilitetsdiagnos kunde separation och skilsmässa bli ett faktum (Onat et al., 2012) då par var osäkra på om relationen skulle vara hållbar i en framtid utan barn (Glover et al., 2009; Read et al., 2014). För att stärka parrelationen var kommunikation nyckeln och kunde förbättras med hjälp av rådgivning (Van den Broeck et al., 2010). Resultatet visade att oavsett om relationen efter en infertilitetsdiagnos kvarstår eller tar slut går gick paret stärkta ur situationen. Ett par upplevde att de kunde klara vad som helst ihop efter att de hade gått igenom en infertilitet (Peters et al., 2011). Därmed anser vi att par klarar att gå igenom denna period, oavsett hur den slutar. Enligt International Council of Nurses (Svensk sjuksköterskeförening, 2014) skall vården respektera rätten till liv och egna val. Genom att tillvarata patientens resurser i en personcentrerad vård får patienten
möjlighet att reflektera över situationen (Hörnsten, 2013). Genom denna reflektion anser vi att paret själva kan få förutsättning att göra val med stöd från sjuksköterskan.
Stöd från omvärlden
Resultatet visade att inte ha tillräcklig information och kunskap att tillgå för att kunna ta beslut om infertilitetsprocessen beskrevs som frustrerande (Friese, Becker & Nachtigall, 2006; Olafsdottir et al., 2012a). För att hälso- och sjukvården skall kunna ge den bästa vården krävs det att vårdgivaren har kunskap om den kamp paren går igenom under infertiliteten för att kunna förstå (Bell, 2013). Vår uppfattning är att sjuksköterskor kan få förutsättning att förstå parets situation genom att tillämpa personcentrerad vård. Den bygger på patientberättelsen (Hörnsten, 2013) vilken sjuksköterskor bör få tillgång till för att kunna få en förståelse. Om paret får den information som krävs och sjuksköterskan har kunskap om deras situation anser vi att det skapar en bra grund för beslutstagande och alla parter är delaktiga. Att sjuksköterskan är kunnig i sitt område är även viktigt för att minimera riskerna för vårdlidande hos patienten. Bristande kunskap och omedvetna handlingar kan orsaka vårdlidande (Dahlberg, 2002). I värsta fall befarar vi att det kan leda till ett livslångt lidande. Att paret kommer leva utan biologiska barn menar vi kan ses som ett livslidande men även ett sjukdomslidande på grund av det Peters et al. (2011) tar upp om känslan av en defekt kropp.
Känslomässigt stöd ifrån sjukvården genom infertilitetsprocessen efterfrågades, men söktes inte av alla (Read et al., 2014). Van den Broeck et al. (2010) skriver att infertilitet orsakar en psykosocial kris. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Högskolan Väst, 2016) framkommer det att en sjuksköterska skall ha förmåga att stödja patienter för att främja hälsa och förhindra ohälsa. Norberg, Bergsten och Lundman (2001) menar att den lidande patienten måste vara redo att ta emot hjälpen innan vårdaren kan ge tröst. När patienten är redo gäller det för vårdaren att gå jämsides med personen i vetskapen om att ord inte alltid är nödvändigt för att visa personen att hen inte är ensam. Vår uppfattning är att sjuksköterskor måste ha tålamod att invänta paret för att ge tröst. Om sjuksköterskan inte inväntar paret kan det resultera i att paret kan känna sig kränkta över att få vård och omsorg som inte är efterfrågad. Detta kan i värsta fall resultera i ett vårdlidande. Annat stöd än från sjuksköterskan visades i resultatet. Internet värderades högre än verkliga stödgrupper på grund av anonymitet (Hinton et al., 2010; Read et al., 2014). Malik och Coulson (2010) menar också att stödgrupper online är en bra form av stöd för par med infertilitetsproblematik och att hälso- och sjukvårdspersonal skall anpassa stödresurserna till patienternas behov. Samtidigt nämner Hinton et al. (2010) att internet kan leda till besatthet av sin infertilitet och att stanna upp och fokusera på sig själv, förhållandet och resten av livet är viktigt. Att därför informera om när och vart paret kan vända sig när de känner sig redo menar vi är betydelsefullt för att de ska känna sig välkomna till vården. Att även våga fråga om parets psykiska hälsa och ge information om olika sorters stödgrupper, både på internet och i verkliga livet, tror vi är viktigt. Det ger paren möjlighet att välja vilken form av stöd som passar dem bäst.
Slutsatser
Längtan efter barn var stark hos paren och uttrycktes även som meningen med livet. Infertilitetsdiagnosen vände upp och ner på deras värld och relationen sattes därmed på prov. De upplevde en känsla av maktlöshet i situationen och tryck ifrån familj och
vänner, vilket bidrog till isolering från omvärlden. De blev ständigt påminda om situationen när de såg andra med barn och ursäkter låg nära till hands i mötet med andra. Att stödja varandra framkom som viktigt och att söka stöd från andra med fertilitetsproblem på internet var även vanligt, då par upplevde att endast de som befann sig i samma situation förstod vad de genomgick. Allt stöd vara av betydelse för paren, även det stöd som kom från sjukvården, familj och vänner. Brist på kunskap om infertilitet belystes också. För att sjuksköterskan skall kunna ge bästa möjliga bemötande och vård är det av stor vikt att tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt. Det är även viktigt att mötet byggs på förtroende och att sjuksköterskan visar empati. Att sjuksköterskan tillvaratar parets resurser och använder sin profession till att dela med sig av sin kunskap ökar förutsättningarna för paren i infertilitetsprocessen.
Praktiska implikationer
En viktig del i sjuksköterskans möte med infertila par har i studiens resultat visats vara bemötandet. Att sjuksköterskan arbetar personcentrerat utifrån parens egna berättelser är något som bidrar till god omvårdnad. En god omvårdnad där sjuksköterskan bekräftar hela patienten och förhindrar lidande. Vår uppfattning är att balansen mellan närhet och distans mellan sjuksköterskan och paret ökar parets förtroende för sjuksköterskans stöd. Genom att tillämpa personcentrerad vård ges sjuksköterskan förutsättning för att bli en empatisk och stödjande part i processen. Därmed skulle resultatet kunna användes som en guide i mötet med infertila par. Studiens resultat i kombination med sjuksköterskans tidigare erfarenheter och kunskaper ser vi bidrar till en bättre omvårdnad för infertila par. Vi ser även att delar av vårt resultat kan överföras till andra med fertilitetsproblem, såsom ensamstående och samkönade par.
Förslag till fortsatt kunskapsutveckling inom
sjuksköterskans kompetensområde
Resultatet som framkom i studien anser vi är av stor vikt för sjuksköterskan att ha kännedom om i mötet med infertila par. Kunskapen är brukbar inom vården då par söker sig dit för rådgivning och hjälp. Den ger en grund i vad patienter med fertilitetsproblematik kan ha för känslor och hur sjuksköterskan skall gå tillväga i mötet. Personcentrerad vård ser vi är ett område inom vården som kan förbättras och aktualiseras för att par skall känna sig delaktiga och trygga i sin egen vård. Vi skulle även önska vidare forskning om nordiska förhållanden genom kvalitativa studier för att bredda kunskaperna inom området. Ensamstående eller samkönade par tror inte vi heller upplever denna situation på samma sätt som ett heterosexuellt par gör och det skulle därför vara intressant att belysa ämnet utifrån deras perspektiv i fortsatt forskning. I vår studie belyser vi par med både primär och sekundär infertilitet och att forska på dessa två diagnosers skillnader i upplevelser hade vi även sett som givande, då vi tror att det skiljer sig åt.
Referenslista
Bell, KM (2013). Supporting childbearing families through infertility. International
Journal of Childbirth Education, 28 (3), 48-53.
Chang, S., & Mu, P. (2008). Infertile couples' experience of family stress while women are hospitalized for Ovarian Hyperstimulation Syndrome during infertility treatment. Journal Of Clinical Nursing, 17(4), 531-538.
Cipolletta, S., & Faccio, E. (2013). Time experience during the assisted reproductive journey: a phenomenological analysis of Italian couples’ narratives. Journal Of
Reproductive & Infant Psychology, 31(3), 285-298.
doi:10.1080/02646838.2013.813627
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlberg, K. (2002). Vårdlidande: det onödiga lidandet. Nursing science, 22 (1), 4-8. Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlborg-Lyckhage, E. (2006). Kunskap, kunskapsanvändsning och
kunskapsutveckling. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (ss. 17-26). Lund: Studentlitteratur.
Dun, E., & Nezhat, C. (2012). Tubal factor infertility: diagnosis and management in the era of assisted reproductive technology. Obstetrics & Gynecology Clinics of North
America , 39 (4), 551-566. doi: 10,1016 / j.ogc.2012.09.006
Friberg, F. (2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (ss. 105-114). Lund: Studentlitteratur.
Friese, C., Becker, G., & Nachtigall, R. (2006). Rethinking the biological clock: eleventh-hour moms, miracle moms and meanings of age-related infertility. Social
Science & Medicine, 63(6), 1550-1560.
Glover, L., McLellan, A., & Weaver, S. (2009). What does having a fertility problem mean to couples?. Journal Of Reproductive & Infant Psychology, 27(4), 401-418. Hinton, L., Kurinczuk, J., & Ziebland, S. (2010). Infertility; isolation and the Internet: A qualitative interview study. Patient Education & Counseling, 81(3), 436-441. doi:10.1016/j.pec.2010.09.023
Homan, G., & Norman, R. (2009). Couples perception regarding how lifestyle might affect fertility: results of a pilot study. Australian Journal of Advanced Nursing, 26 (4), 77-86.
Högskolan Väst (2016), arkiverad version. Socialstyrelsen (2005).
Hörnsten, Å. (2013). Personcentrerad vård. I Vårdhandboken. Tillgänglig: http://www.vardhandboken.se/Texter/Personcentrerad-vard/Oversikt/
Kasén, A., Nordman, T., Lindholm, T., & Eriksson, K. (2008). Då patienten lider av vården: vårdarens gestaltning av patientens vårdlidande. Nursing science, 28 (2), 4-8. Larsson, I., Sahlsten, M., Segesten, K., & Plos, K. (2011). Patients’ Perceptions of Nurses’ Behaviour That Influence Patient Participation in Nursing Care: A Critical Incident Study. Nursing Research and Practice, 2011 (534060), 1-8. doi:
10.1155/2011/534060
Leaver, R. B. (2016). Male infertility: an overview of causes and treatment options.
British Journal Of Nursing, 25(18), S35-S40.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård (ss. 187-202). Lund: Studentlitteratur.
Loke, A. Y., Yu, P., & Hayter, M. (2012). Experiences of sub-fertility among Chinese couples in Hong Kong: a qualitative study. Journal Of Clinical Nursing, 21(3/4), 504-512. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03632.x
Malik, S., & Coulson, N. (2010). Coping with infertility online: An examination of self-help mechanisms in an online infertility support group. Patient Education &
Counseling, 81(2), 315-318. doi:10.1016/j.pec.2010.01.007
Norberg, A., Bergsten, M., & Lundman, B. (2001). A model of consolation. Nursing
Ethics, 8(6), 544-553. doi:09697330168255383210.1177/096973300100800608
Olafsdottir, H. S., Wikland, M., & Möller, A. (2012a). Nordic couples’ decision-making processes in anticipation of contacting a fertility clinic. Journal Of
Reproductive & Infant Psychology, 30(2), 180-192.
doi:10.1080/02646838.2012.677021
Olafsdottir, H. S., Wikland, M., & Möller, A. (2012b). Reasoning about timing of wanting a child: A qualitative study of nordic couples from fertility clinics. Journal of
Reproductive & Infant Psychology , 30 (5), 493-505. doi: 10,1080 /
02646838.2011.635298
Onat, G., & Beji, N. (2012). Marital Relationship and Quality of Life Among Couples with Infertility. Sexuality & Disability, 30(1), 39-52. doi:10.1007/s11195-011-9233-5 Orem, D.E. (2001). Nursing: concepts of practice. (6. ed.) St. Louis, Mo.: Mosby. Peters, K., Jackson, D., & Rudge, T. (2011). Surviving the adversity of childlessness: Fostering resilience in couples. Contemporary Nurse, 40(1), 130-140.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
Read, S. C., Carrier, M., Boucher, M., Whitley, R., Bond, S., & Zelkowitz, P. (2014). Psychosocial services for couples in infertility treatment: What do couples really want?. Patient Education & Counseling, 94(3), 390-395.
doi:10.1016/j.pec.2013.10.025
Regeringskansliet. (u.å.a). Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Hämtad 2016-12-13, från
http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga- rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/ratten-till-en-tillfredsstallande-levnadsstandard
Regeringskansliet. (u.å.b). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 2016-12-13, från http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga- rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr
Segesten, K. (2006). Användbara texter. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats. (s. 37-44). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sherrod, R. (2004). Understanding the emotional aspects of infertility: implications for nursing practice. Journal Of Psychosocial Nursing & Mental Health Services, 42(3), [40-49.
Silva, S., & Machado, H. (2010). Uncertainty, risks and ethics in unsuccessful in vitro fertilisation treatment cycles. Health, Risk & Society, 12(6), 531-545.
doi:10.1080/13698575.2010.515734
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2013). IVF kan lyckas
efter flera försök. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Socialstyrelsen. (u.å.). Assisterad befruktning och IVF. Hämtad 2016-11-08, från http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/graviditet/Sidor/assisteradbefruktning.as px#
Socialstyrelsen. (2005). Reproduktiv hälsa i ett folkhälsoperspektiv. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. 2016-10-28, från http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_swedish.pdf Söderström Anttila, V. (2009). Assisterad befruktning vid behandling av ofrivillig barnlöshet. Finska Läkaresällskapets Handlingar.
