”Vill du verkligen stötta kroppsaktivistiska rörelsen?”: En kritisk diskursanalys av kroppsaktivism på sociala medier

rörelsen?”

En kritisk diskursanalys av kroppsaktivism på sociala medier

Jessica Auoja

Sociologi, kandidat 2020

Luleå tekniska universitet

Sammanfattning

Det finns många olika sociala rörelser i Sverige som rör allt från miljö till feminism men inom dessa rörelser går det ibland att urskilja en identitetspolitik. Detta innebär att alla inte får vara med i rörelserna på grund av olika omständigheter. Kroppsaktivism är en social rörelse som vissa gånger tenderar att ha framställts som en rörelse där en identitetspolitik finns inneboende. Många studier har gjorts om kroppsaktivism men färre har undersökt vad som händer inom rörelsen. Därför ska den här uppsatsen handla om vilka som får vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen och vilka som inte får det. Studiens syfte är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet utifrån två frågeställningar: hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism och hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen. Genom observationer och en kritisk diskursanalys av två offentliga kroppsaktivisters Instagram-konton och bloggar, kan denna studie visa att det finns en inneboende konflikt gällande huruvida smala kroppsaktivister ska vara en del av rörelsen eller inte. Det visar också att det skapas en representation inom rörelsen och för att behålla denna representation så framkommer även olika maktförhållanden från kroppsaktivisterna gentemot deras följare.

Abstract

There are many different social movements in Sweden that deals with everything from the environment to feminism but within these movements it is sometimes possible to distinguish an identity politics. This means that not everyone can participate in the movements due to different circumstances. Body activism is a social movement that sometimes tends to be portrayed as a movement where an identity policy is inherent. Many studies have been done on body activism, but fewer have investigated what is happening within the movement. Therefore, this essay is about who may be a part of the body activist movement and who may not. The purpose of the study is to investigate Swedish body activism and possible conflicts regarding belonging based on two issues: how the body activists describe their body activism and what the discourse looks like about who should and who should not be part of the body activist movement. Through observations and a critical discourse analysis of two public body activists' Instagram accounts and blogs, this study can show that there is an inherent conflict regarding whether thin body activists should be part of the movement. It also shows that a representation is created within the movement and in order to maintain this representation, different power relations from the body activists to their followers also emerge.

Förord

Först vill jag rikta ett tack till min handledare Fredrik Sjögren som under arbetets gång hjälpt mig att kunna utföra denna uppsats, utan din feedback och råd hade det inte gått. Jag vill också tacka min svägerska Emilia som korrekturläst min uppsats och som kommit med lugnande och konstruktiva tips under hela processen. Sen vill jag tacka min lillasyster Jennifer som alltid ställde upp att diskutera kring ämnet som jag skrivit om. Vidare vill jag tacka David som klarade av att bo med mig under denna stressiga period. Sist men inte minst vill jag även tacka Ronja för alla timmar tillsammans i skolan och att vi klarade universitetstiden.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

Abstract ... 2

Förord ... 3

1 Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Disposition ... 8

2 Tidigare forskning ... 9

2.1 Sociala medier som global plattform ... 9

2.2 Feminism och digital aktivism ... 10

2.3 Positiv kroppsuppfattning på sociala medier ... 11

3 Teoretiskt ramverk... 14

4 Metod ... 18

4.3 Urval och avgränsningar ... 20

4.4 Tillvägagångssätt ... 21 4.5 Analysmetod ... 21 4.5.1 Netnografisk analysmetod ... 22 4.5.2 Kritisk diskursanalys ... 23 4.6 Etiska ställningstaganden... 25 4.7 Tillförlitlighet ... 25 4.8 Empiribeskrivning ... 26

5 Analys och resultat ... 28

5.1 Kroppsaktivism enligt kroppsaktivisterna ... 28

5.2 Exkludering ... 32 5.2.1 Tjock nog? ... 32 5.2.2 Smalas uteslutning ... 35 5.2.3 Feministiska handlingar ... 41

6 Diskussion ... 46

7 Referenslista ... 51

6

1 Inledning

Sociala rörelser är politiska rörelser som inte använder sig av traditionella politiska metoder för att förändra samhället (Giddens, 2014). Det finns sociala rörelser som berör allt från miljön, till arbete och även en feministisk rörelse som är en central del i denna studie (Wennerhag, Holm, Lindgren, Nordvall & Sörblom, 2006). Sociala rörelser kan förstås som kollektiva försök att motverka eller förändra något i samhället och de växer fram ur en känsla av förtryck eller orättvisa (ibid.). Det går att se en drastisk skillnad mellan de nya sociala rörelserna som växer fram i nutid från dåtidens kollektiva sociala rörelser. Där medlemmarna i de nya sociala rörelserna arbetar individuellt men tillsammans mot samma mål. Detta går att förstås som en typ av ”identitetspolitik” (Giddens, 2014).

Identitetspolitik syftar till en grupp individer som tillsammans bestämt en gruppidentitet och sedan försöker förändra samhället i den riktning som gruppens intresse ligger i (NE, u.å.). Det går att förstå identitetspolitik som en typ av social rörelse. Som ofta berör frågor som handlar om ursprung, kön och hur framtiden kommer se ut för de individer som den sociala rörelsen syftar till att försvara (Heyes, 2018). Som organiseringssätt är identitetspolitik tätt ihopkopplat med idén att vissa individer förtrycks beroende på exempelvis kön. Således kan till exempel kvinnan som tror sig vara en bättre person när hon försöker vara attraktiv i andras ögon, ”[…] förstå sin erfarenhet som en del av kvinnliga kroppar i en patriarkal kultur.” (ibid.). Identitetspolitik väcker ofta debatter och kritiseras ofta i nyhetsartiklar. Åsa Lindeborg förklarade identitetspolitik som ”[…] ivrigare skuldbelägger och splittrar. Man ska känna skuld för att man inte deltar i kampen, samtidigt som man inte får vara med för att man inte fattar hur det är att vara svart, homosexuell, transperson etc.” (Måwe, 31 mars, 2015). Sociala rörelser och identitetspolitik är tätt sammankopplade med aktivism, utan en aktiv aktivism kan sociala rörelser oftast inte överleva (Heyes, 2018; Wennerhag et al., 2006).

Kroppsaktivism kommer ursprungligen från den feministiska rörelsen som kan härledas tillbaka till 1914 och suffragetterna som protesterade mot bland annat skönhetsideal (Källmark, 20 december, 2018). Nästan hundra år senare fick rörelsen liv igen när det blev en ökad närvaro av kroppsaktivister på Instagram (Cwynar-Horta, 2016). Syftet med aktivismen är att synliggöra alla typer av kroppar som finns i samhället. Genom att visa upp sina kroppar som inte faller inom normen visar kroppsaktivisterna en annan syn på hur vanliga individer kan

7 jämföra sig med något som känns mer realistiskt (”Kroppsnytt”, u.å.). År 2016 lades kroppsaktivism in som ett nytt ord i Institutet för språk och folkminnen, där förklaras det att kroppsaktivismen syftar till ”att ta makten över sin egen kropp genom att visa upp den på sina egna villkor, oavsett hur den ser ut och oavsett vad någon annan tycker om det” (Institutet för språk och folkminne, 13 oktober, 2016).

Rörelsen har inte bara skapat stor uppmärksamhet i sociala medier i och med att kroppsaktivisterna har fått motta mycket näthat och blivit anklagade för att sprida en hälsofarlig ideologi (Guidol, 24 oktober, 2018). Den har också öppnat upp diskussioner inom kroppsaktivistiska- och feministiska kretsar om vem som får och inte får kalla sig kroppsaktivist. Till exempel säger Karin ”Kajjan” Andersson i en intervju med SVT att ”Kroppsaktivister är de som använder sig av sina kroppar för att motverka skadliga ideal” (SVT nyheter, 20 september, 2018). Fridah Johansson skriver i en krönika i veckorevyn att ”Att posta bilder på din normkropp gör dig inte till kroppsaktivist” (Johannson, 2 februari, 2018). Ett annat exempel är Lisa Magnusson som i en krönika i Dagens Nyheter skriver att feminister tillsammans har uppmärksammat problemet kring den kvinnliga kroppen, men att i stället för att normalisera kroppen i allmänhet har feminister börjat peka finger mot varandra. Vem som är bra förebilder och vilka kroppar som bör få synas i sociala medier är det som oftast diskuteras (Magnusson, 22 april 2017). Konflikterna som uppstått handlar ofta om vem som får och vem som inte får föra kampen för kroppen, vilket går att anta handlar om en identitetspolitik inom den kroppsaktivistiska rörelsen. Kroppsaktivism blir därför något som är aktuellt och relevant i vår samtid, för att öka förståelsen för de konflikter som finns inom rörelsen blir detta av vikt att studera.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet.

För att uppfylla detta syfte har dessa forskningsfrågor bearbetats fram: 1. Hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism?

2. Hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen?

8

1.2 Disposition

I följande avsnitt presenteras tidigare forskning rörande digital aktivism, feminism och positiv kroppsuppfattning i relation till sociala medier. Efter detta kommer det teoretiska ramverket, representation och makt, att redovisas. Vidare presenteras metodavsnittet där studiens förfarande och metodval motiveras. Studien fortsätter med ett analys- och resultatavsnitt där studiens resultat redogörs för, i förhållande till det teoretiska ramverket. Avsnittet syftar till att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. I sista delen diskuteras studiens resultat följt av förslag för framtida forskning.

9

2 Tidigare forskning

Det finns ett stort omfång av studier gjorda kring feministisk aktivism i relation till sociala medier. Sammantaget analyserades cirka 20 olika vetenskapliga artiklar och dessa är sammanfattade i detta avsnitt. Sökorden som användes för att hitta relevanta artiklar var

Feminism, activism, social media, body positivism och fat activism. Att utföra en litteraturstudie

av tidigare forskning är en förutsättning för att se vad som tidigare gjorts på ett område och för att kunna få en överblick om vad som inte har gjorts (Bryman, 2011). I detta avsnitt kommer den tidigare forskningen presenteras utifrån tre teman, sociala medier som global plattform,

feminism och digital aktivism samt positiv kroppsuppfattning på sociala medier.

2.1 Sociala medier som global plattform

Sociala medier som global plattform framkom ur litteraturöversikten då alla studierna i någon

grad handlade om sociala medier och hur de användes för att sprida budskap. Metoderna för dessa studier var alla netnografiska förutom två. ”#BoPo on Instagram” (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a), denna studie använde sig av ett experiment och “Be a badass with a good ass” (Maddox, 2019) som använde sig av en kritisk diskursanalys.

Sociala medier fungerar som ett verktyg som individer använder sig av för att diskutera och kommunicera med varandra. De öppnar upp möjligheterna för individer att debattera om samhällsfrågor som annars inte får utrymme i traditionell media (Baer, 2015). Vidare öppnar även sociala meder upp möjligheter för individer att tillsammans skapa och bibehålla nätverksrelationer vilket kan leda till att relationen kan vara global. När en nätverksrelation blir global sprids samhällsrelaterade frågor snabbt i hela världen (Baer, 2015; Maddox, 2019; Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a, 2019b). En skillnad mellan traditionella medier och sociala medier är att sociala mediers innehåll baseras på användarna, vilket leder till att individer som normalt marginaliseras av samhället nu istället får en plattform där de får göra sin röst hörd (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a).

När individer som delar samma entusiasm för något bidrar sociala medier till att dessa individer enkelt kan integrera med varandra. De kan tillsammans diskutera och föra sitt budskap vidare (Maddox, 2019; Striley & Hutchens, 2020). Vidare ger sociala medier också utrymme åt individer att lära sig av andra individer om varför saker som vissa ser som ofarliga kan vara skadliga och kränkande för andra (Baer, 2015). Det öppnar även upp möjligheter för individer

10 som inte har samma förutsättningar att medverka i vissa debatter, på grund av sin geografiska krets (Locke, Lawthom & Lyons, 2018). Två studier (Maddox, 2019; Matich, Ashman & Parsons, 2018) visade att sociala mediers lättillgängliga användning bidrog med att upprätthålla negativa aspekter av samhället, vilket går att förstås som att innehållet i sociala medier inte alltid ska tas på fullaste allvar. Dessa studier syftade till att individer ska vara källkritiska (ibid.).

Sammanfattningsvis går det att förstå sociala medier som en global plattform, där individer som inte får samma utrymme i samhället har en möjlighet att göra sin röst hörd. Sociala medier öppnar upp för nya diskussioner och möjligheten att få lära sig av varandra. Det ska dock påminnas om att det som framställs på sociala medier måste analyseras källkritiskt i och med att vem som helst kan skriva vad som helst.

2.2 Feminism och digital aktivism

Feminism och digital aktivism framkom då studierna som användes för denna uppsats alla

berörde feminism och digital aktivism. Alla de studier är netnografiska som ingår i temat, förutom den som använde sig av kritisk diskursanalys (Maddox, 2019).

Digital aktivism utgörs av en grupp individer som försöker sprida en övertalande handling, där deras huvudfokus ligger på att påverka kunskap, sprida en övertygelse och attityder kring vissa samhällsfrågor (Baer, 2015; Foster, 2018). Onlineaktivismen har ökat drastiskt det senaste året, detta är på grund av enligt Foster (2018) och Matich, Ashman och Parsons (2010) den geografiska spridningen individer får via sociala medier. Feminister använder sig av sociala medier för att öppna upp nya diskussionssätt om kön, sexualitet, sexism men även om den kvinnliga kroppen (Baer, 2015; Maddox, 2019).

Feminismen har förändrats, påverkats och formats av sociala medier under 2000-talet. Ett exempel på detta är den så kallade hashtagfeminism (Baer, 2015; Maddox, 2019)1_{. Dessa}

hashtags berör olika ämnen, men handlar ofta om hur en kvinnokropp ska se ut och att kvinnan har rätt till sin egen kropp. #Metoo hashtagen som användes mycket under 2017 är ett exempel på en feministisk hashtag (Maddox, 2019; Matich, Ashman & Parsons, 2018). Dessa olika hashtags används i syfte att öka medvetenheten kring dessa ämnen och för att smidigt dela med

11 sig till resten av världen. I och med ökad medvetenhet kan den feministiska rörelsen antas ta ett steg närmare social förändring (Baer, 2015; Maddox, 2019).

Studierna som granskade feministiska hashtags använde sig av en netnografisk metod, dessa studier heter #BoPo, #bodypositivity (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a, 2019b), #freethenipple (Matich, Ashman & Parsons, 2018) och ”Be a badass with a good ass” (Maddox, 2019). Syftet med dessa fyra studier var att på olika sätt belysa användandet av feministiska hashtags eller feministiska protester som fått avstamp i sociala medier. De hashtags som nämndes i studierna var direkt kopplade till kvinnans kropp eller kvinnans rätt till sin egen kropp (ibid.). Det som framkom ur studierna var att dessa feministiska hashtags inte alltid motverkade det de faktiskt avsåg att motverka (ibid.). För att nämna ett exempel granskades det i en av studierna hashtagen ”strong is the new skinny”, som framkom i syfte att motverka normerna för kvinnans kropp. Denna hashtag granskades och visade att istället för att motverka normerna bibehöll hashtagen normen för hur en kvinnas kropp ska se ut (Maddox, 2019). Ett annat återkommande resultat var att den feministiska aktivism som bedrivs på sociala medier ofta eller alltid uteslöt mörkhyade kvinnor eller icke binära och transpersoner (Maddox, 2019; Striley & Hutchens, 2020).

Sammanfattningsvis går det att förstå feminism och digital aktivism som något som är en central del av vardagen, det kan vara i form av en hashtag eller en digital protest. Sociala medier används av feminister för att öppna upp diskussioner kring olika ämnen som berör till exempel förtryck. Om feministerna ökar medvetenheten i samhället går det att anta att de kommer närmare den förändring som de arbetar mot.

2.3 Positiv kroppsuppfattning på sociala medier

Positiv kroppsuppfattning på sociala medier blev en central del i litteraturöversikten då alla

studier som söktes inför denna översikt centrerades till kvinnans kropp och kroppsuppfattning. Det var bara en studie som valdes som inte fokuserade på positiv kroppsuppfattning. Metoderna för dessa studier är netnografiska förutom den som gjordes med en kritisk diskursanalys och den som utförde ett experiment (Maddox, 2019; Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a).

12 Unga tjejer och kvinnor har länge vänt sig till sociala medier för att få information om sociala normer och utseendestandarder. Det är djupt rotat i samhället att exponeringen för skönhetsideal i media är förknippade med ungas missnöje med sina kroppar (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a, 2019b; Maddox, 2019; Lupton, 2016).

Sociala medier framhäver en ensidig bild av den kvinnliga kroppen, ofta sprids det smala eller det vältränade idealet. Att exponeras för dessa ideal dagligen leder i förlängningen till ett ökat missnöje över sin egen kropp, negativt humör och minskad självkänsla hos kvinnor (ibid.). I och med att smala kvinnor är normen i samhället stigmatiseras individer som är större i storleken. Individerna upplever ofta diskriminering på grund av sin kroppsstorlek, detta kan bidra till att minska överviktigas känsla av egenvärde (Striley & Hutchens, 2020; Bombak, Meadows & Billette, 2019). Som en protest för ovanstående började kvinnor lägga upp bilder på sig själva i syfte att utmana det rådande kroppsidealet, dessa individer kallas kroppsaktivister eller kroppspositivister (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a, 2019b; Lupton, 2016; Striley & Hutchens, 2020).

Det finns olika sätt att bidra med en positiv kroppsuppfattning på sociala medier, ett sätt är att lägga ut bilder på sin kropp via en hashtag medan ett annat sätt är att enbart lägga ut bilder på en specifik hemsida. De som valde att endast lägga ut bilder på en specifik hemsida var de som använde sig av ett extremare sätt att exponera sin icke normativa kropp (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a, 2019b; Webba, Vinoski, Bonar, Davies & Etzel, 2017). Med extremare sätt innebär det till exempel att överviktiga människor valde att klä av sig nästintill nakna och att använda sig av det samhället menar är ohälsosam mat. För att sedan smörja in denna mat på sin kropp och ta foton eller videos på detta (Webba, Vinoski, Bonar, Davies & Etzel, 2017). Det som var centralt i de studier som studerade kroppspositiva aspekter var att kroppsaktivism inte framkom, utan orden tjock- eller fetaktivism användes (Casadó-Marín & Gracia-Arnaiz, 2019; Striley & Hutchen, 2020; Webba, Vinoski, Bonar, Davies & Etzel, 2017).

De syften som användes i dessa kroppsrelaterade studier var synonyma med varandra, att undersöka hur fetaktivism eller kroppspositivism upplevdes antingen av utövare eller av mottagarna av kroppspositiva bilder (Cohen, Fardouly, Newton-John & Slater, 2019a, 2019b; Striley & Hutchen, 2020; Webba, Vinoski, Bonar, Davies & Etzel, 2017). Sammanställningen av resultaten visade att kroppspositiva bilder på sociala medier bidrog till en ökad självkänsla hos mottagarna. Resultatet visade också att en ökad exponering av kroppspositiva bilder skulle

13 i förlängningen leda till ett praktiskt och kostnadseffektivt tillvägagångssätt för att minska negativa kroppsuppfattningar hos kvinnor. Ett exempel var att de skulle kunna leda till mindre sjukvård för individer med anorexia (ibid.).

Sammanfattningsvis går det att förstå att spridning av positiv kroppsuppfattning på sociala medier är något som anses vara nödvändigt i samhället. Det går att se ur resultaten av studierna att dessa spridningar i förlängningen kan leda till ett ökat välbefinnande.

Den presenterade forskningen ovan lägger fokus på sociala medier och hur sociala medier öppnar upp möjligheter att diskutera ojämlikheter i samhället som annars kanske inte kommer till tals. Den tidigare forskningen visar även på hur individer tillsammans kan skapa nätverk och arbeta för samhällsförändringar. Forskningen ovan berör ingen forskning som gjorts i Sverige och endast en har gjorts med en kritisk diskursanalys, vilket öppnar upp en möjlighet att studera svensk kroppsaktivism med en kritisk diskursanalys. Dessa forskningar har studerat feministisk digital aktivism på en mikro-nivå, då fokuset i dessa studier låg på en individuell nivå kring hur kroppsaktivism mottas eller utövas. Därför valdes det inför denna studie att fokusera på själva aktivismen i sig och vad som händer inom kroppsaktivismen, vilket leder till att denna studie undersöker kroppsaktivism på en makro-nivå.

14

3 Teoretiskt ramverk

I detta avsnitt presenteras Stuart Halls (1997,2013), teori om representation, Michel Foucaults (2003) maktperspektiv samt Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med inriktning på makt som tillsammans utgör studiens teoretiska referensram. Det som är ömsesidigt för teorierna är att alla tre menar att diskurser skapar eller upprätthåller makt. Teorierna används för att beskriva det empiriska materialet och hur teorierna tillämpas i studien presenteras under respektive stycke.

3.1 Representation

I denna studie har begreppet representation använts för att belysa hur representationer uppstår och vad som kännetecknar dem. Dessutom ska teorin användas för att belysa hur normer och stereotypskapande sker genom representationer. Vidare används teorin även för att belysa hur makt uppstår när stereotypskapande och meningsskapande sker.

Representation enligt Hall (1997) är när individer använder språket och mening tillsammans med en kultur, representationen blir då enligt han en produkt av mening som förmedlas via språket. Det finns två olika betydelser av vad representation är, det första är att beskriva något på porträtterande sätt och det andra är att symbolisera något. Dessa två kan samspela med varandra eller ske var för sig (ibid.). Representationen blir alltid olika beroende på vilken kontext individen befinner sig i och det som har en mening i sammanhanget är aldrig fast bestämt, det är alltid individer som ger meningen i en representation. Hall (1997) myntade begreppet meningsskapande genom åtskillnad, vilket han förklarar som ”kultur beror av att ge saker mening genom att tilldela dem olika positioner” (s.236). Det går att förstås som att individer ger mening åt representationen genom att göra skillnad på individer och individer. Genom att individer gör skillnad på andra individer, kan det i denna studie kunna liknas med att kroppsaktivisterna gör skillnad mellan olika kroppar för att skapa en mening inom rörelsen. Hall (1997) menar att när individer använder meningsskapande för att förankra representationen blir detta en makthandling.

Det är inte ovanligt att representationer i samhällen är skapade av individer som känt att de blivit tillskrivna ordet ”de andra” och detta är på grund av att de avviker från majoriteten i samhället. Inom dessa representationer skapas ofta en norm, detta för att om det inte finns någon norm skapas det en osäkerhet inom kretsen. Med detta sätt gör representationen först skillnad

15 på saker, sedan skapas en norm inom kretsen, vilket bidrar till att individerna kan identifiera sig själva genom att se vad hen inte är (Hall, 1997).

Norm-skapandet i representationen liknar stereotypskapande, vilket innebär att reducera människor till några enkla, grundläggande egenskaper som representeras. Det innebär att individerna bestämmer vad som är normalt och vad som inte är normalt (Hall, 2013). Stereotypskapande innebär att vissa egenskaper hos individen tas i beaktning och dessa egenskaper kommer sedan att utgöra individen, individen blir således identifierad utifrån dessa egenskaper. Vidare innebär stereotypskapande en strategi för att dela individer från varandra, den delar det som de anser vara normalt från de som anses vara onormalt och de utesluter allting som inte passar in i stereotypen. Stereotypskapande skapar således en symbolisk gräns mellan vi och dem (ibid.). Detta är enligt Hall ett sätt att skapa makt. ”They define what is ’normal’, who belongs – and therefore, who is excluded. They are deeply inscribed in relations of power” (Hall, 1997:10).

3.2 Makt

I denna studie har begreppet makt använts för att belysa hur olika maktförhållanden ser ut i en diskurs och hur individer upprätthåller och skapar maktförhållanden.

Makt är något som finns inneboende i varje relation och skapas i varje ögonblick som individer interagerar med andra. Foucault menar att makt och motstånd har en korrelation för om det finns makt kommer det även finnas motstånd (Foucault, 2003). Makt blir något som utövas av en individ, den individen kommer inte dela eller fråntas den makten som hen besitter, men makten kommer alltid se olika ut beroende på vilket kontext individen är i. Vidare går det inte att förklara varifrån makten kommer. Det som ska studeras är hur makten utövas och vad som blir konsekvenserna av makten (ibid.). Makt och diskurs är tätt sammankopplade enligt Foucault (Giddens, 2014), detta innebär att genom diskurser producerar individen makt och begränsar andra individers förhållningssätt och deras sätt att tänka.

I ett samhälle som vårt är utestängningsprocedurer naturligtvis välkända […] Alla vet att man inte får säga allt, att man inte kan tala om vad som helst när som helst och, slutligen, att inte vem som helt får tala om vad som helst (Foucault, 1993:7).

16 Det handlar således inte endast om vem som får prata eller inte prata, utan i en diskurs innebär det att endast vissa saker är accepterat att säga (Foucault, 1993). Detta kan medföra en utestängning av vem som har makten att säga vad och när. En utestängning kan vara när en individs tankar kan ses som rätt eller fel, normala eller onormala. Vidare menar Foucault även att makt och kunskap också är sammankopplade. Detta för att makt och kunskap bidrar med hur människor förstår sig själva och andra, antingen som subjekt eller som objekt. Detta görs utifrån kategoriseringar som till exempel kön och etnicitet. Foucault syftar till att det inte går att besitta makt ifall individen inte har kunskap, det blir därför omöjligt för kunskapen att inte framkalla makt (Foucault, 1993).

Enligt Fairclough är diskurser en ”social praktik” som synliggörs via talet eller texten. Diskurser kan därför medverka i en process där ojämlika maktförhållanden skapas eller upprätthålls. Ett av syftena inom kritisk diskursanalys är att studera eller avslöja maktförhållanden genom att analysera texten (Bergström och Boréus, 2012). Ideologier innebär representationer som skapar, upprätthåller och förändrar maktförhållanden. Dessa är i många fall dolda vardagsdiskussioner och ses ofta som neutrala, vilket leder till att de inte blir uppdagade. När kollektiva uppfattningar delas ses det enligt Fairclough som ideologier och upprätthåller därför ett maktförhållande (Winther Jørgensen och Phillips, 2000)

Det går att urskilja olika maktförhållanden i texten genom att analysera ord som kan tänkas vara utbytbara med varandra, i detta fall skulle det kunna vara att ordet ”vi” egentligen betyder ”kroppsaktivister” eller ”tjocka”. (Bergström och Boréus, 2012). Dessutom går det att urskilja maktförhållanden ifall metaforer används för att beskriva något. ”En metafor beskriver något i termer av något annat som det inte är, den överför betydelse från ett område till ett annat.” (Bergström och Boréus, 2012:265). Maktförhållanden synliggörs i metaforer på det vis att det dels lyfter fram vissa synvinklar men undanhåller andra, dels så för metaforer individers tankar åt ett bestämt håll. Vidare kan även maktförhållanden även synliggöras när en analys görs i avseende att se vad de säger och vad de gör i relation till varandra (ibid.). Till exempel att lägga ut en bild på sig själv och sedan skriva att de är fel att lägga ut bilder på sig själv.

Det näst sista tillvägagångssättet som kommer användas i denna studie är vad Bergström och Boréus, (2012) kallar genre då syftas det till att se om det finns något som kännetecknar språket som används inom diskursen. Återkommande ord och även tonläget i texten observeras. Sist

17 kommer även nominalisering att användas och detta kommer beskrivas mer utförligt i metodavsnittet.

18

4 Metod

I detta avsnitt kommer netnografi som metodologiskt angreppsätt att motiveras och redogöras för. Inledningsvis kommer insamlingsmetoden netnografi med en kvalitativ ansats tillsammans med en observationsprocess att redogöras för. Vidare kommer urval och avgränsningar presenteras där en detaljerad beskrivning hur urvalet gått till och vilka avgränsningar som gjorts. Sedan kommer tillvägagångssättet för hela studien att presenteras, detta för att tydliggöra arbetets gång. Därefter kommer kritisk diskursanalys och pragmatisk-interaktionistiskt tillvägagångsätt som analysmetod att beskrivas, detta för att tydliggöra hur empirimaterialet analyserats. Sedan kommer etiska ställningstaganden och tillförlitlighet redogöras, avslutningsvis kommer en beskrivning av uppsatsens empiri.

4.1 Metodval

Studien har en kvalitativ ansats med netnografi som insamlingsmetod. Denna studie är av en naturalistisk tradition då den syftar till att söka en förståelse av den sociala verkligheten (Bryman, 2011). För att analysera empirin användes netnografisk analysmetod tillsammans med en kritisk diskursanalys, detta för att kunna analysera så stora delar av empirin som möjligt. För att kunna nå denna sociala verklighet var reflekterande forskning aktuell i denna studie, reflekterande forskning innefattar begreppen tolkning och reflektion (Alvesson & Sköldberg, 2017). Tolkningen är det som utgör kärnan i forskningen och lägger vikt vid att forskaren noga ska ha valt de teoretiska utgångspunkterna samt ha en insikt i förförståelsen av det som ska tolkas (ibid.). Tolkningsperspektivet innebär att ”[…] att det är samhällsforskarens uppgift att skaffa sig tillgång till människors idéer om ’sunt förnuft’ och på grundval av det tolka deras handlingar och sociala värld utifrån deras perspektiv” (Bryman, 2011:33).

Netnografi beskrivs som en induktiv insamlingsmetod (Kozinets, 2011), detta innebär att resultatet producerar en teori (Bryman, 2011). Inför denna studie har empiriinsamlingen skett med viss förförståelse för det sociala fenomenet och det teoretiska ramverket har använts för att undersöka det. Detta innebär att studien inte är strikt induktiv men inte heller deduktiv, utan denna studie syftar till att arbeta med de teoretiska ramverken jämsides med det insamlade materialet, med andra ord är denna studie abduktiv (Alvesson & Sköldberg, 2017).

19

4.2 Insamlingsmetod

I detta avsnitt kommer netnografi som insamlingsmetod och observationsprocessen att beskrivas och motiveras för. Netnografi som insamlingsmetod handlar om att se alla sociala plattformar som samhällen och observationsprocessen bidrar med att ge kunskap om hur observatören ska förhålla sig till dessa samhällen. Insamlingen berörde två kroppsaktivisters Instagram-konton samt deras respektive bloggar.

4.2.1 Netnografi

Netnografi kommer ursprungligen ifrån etnografi vilket i sin tur innebär att forskaren etablerar sig i en social miljö för att studera individer som tillsammans skapat en kultur. Genom deltagande observation och tolkning kommer forskaren kunna se vissa triviala handlingar som i själva verket inte är triviala (Bryman, 2011). I takt med internets framväxt måste etnografin utvidga metoderna för att kunna analysera de sociala kulturer som förekommer på internet, detta för att samhället ska kunna förstås fullt ut (Kozinets, 2011). Individer använder sig av internet ofta för att bli delaktiga i en kultur och få en känsla av gemenskap. Gemenskap över internet går att förstås som allting från en delad e-post-lista till ett diskussionsforum (ibid.). Det har inte alltid varit självklart att se internet som en gemenskap, utan det ansågs i början som något som var och en använde för sig själva (Kozinet, 2011). Men detta har kommit att förändras och nu går det att förstå internet som ett samhälle. För att kunna analysera ett Instagram konto eller en blogg måste utgångsläget således vara att förstå detta som samhällen. Där offentliga diskussioner och mänskliga känslor har sammanvävts och därför skapat en gemenskap (ibid.). Det som också är av vikt när netnografisk forskning utförs är att välja forum där flera åsikter florerar, då får forskaren olika synvinklar och olika perspektiv på fenomenet. Därför blev det aktuellt i denna studie förutom att analysera Instagram-inläggen och blogginlägg, analysera deras kommentarsfält (Berg, 2015). Därav blev netnografi ett självklart val att använda som insamlingsmetod i denna studie, då olika plattformar som till exempel Instagram kan ses som en specifik plats (ibid.).

4.2.2 Observationsprocessen

Studien baseras på att studera två kroppsaktivister på Instagram samt även deras bloggar som berör kroppsaktivism. Observationer handlar om att ta sig in på fältet där aktörerna befinner sig där det är naturligt för dem att vara (Fangen, 2005). Det finns en skillnad med att vara en dold observatör och en deltagande observatör; Kozinets (2011) och Bryman (2011) menar på att om

20 forskaren är en deltagande observatör får forskaren ut mer information. Dock ansågs inte det vara ett problem för att i denna studie vara en dold observatör då detta inte skulle påverka resultatet negativt. Enligt Bryman (2011) gjorde detta mig till en fullständig observatör. I och med att de sociala plattformarna som studerades inom denna studie är publika blev jag dold för alla aktörer. Trots den nackdel Kozinets och Bryman menar uppstår vid dold observation, bidrog detta tillvägagångssätt att jag kunde ta del av kroppsaktivismen i dess naturliga miljö vilket anses som en nödvändighet för studiens syfte.

Instagram har en funktion där jag som användare kan spara bilder till min egen sida, det fungerar ungefär som en genväg till inlägget i fråga. Denna funktion visas inte för någon annan än användaren som sparat bilderna, ingen utomstående kan se vad som sparas på andras Instagram-konton. Denna funktion kontrollerades innan påbörjandet av sparandet, för att säkerställa att det verkligen var en privat funktion. Detta bidrog till att jag kunde skapa en mapp på min egen privata Instagram, där jag kunde spara ner de bilder där bildtexten och kommentarerna var centrala för analysen. Funktionen underlättade för mig som observatör då jag inte behövde gå in och söka efter specifika bilder varje gång jag skulle ta upp analysarbetet. Blogginläggen sparades i separata mappar i datorn där datum och rubriken för blogginlägget fick döpa mapparna. Kommentarerna som används i studien sparades således under varje inlägg med en så kallad ”print screen”, där en bild togs över kommentarsfältet. Detta ansågs vara relevant så att inga ändringar av misstag skulle göras och påverka kommentarerna.

4.3 Urval och avgränsningar

I detta avsnitt kommer studiens urval och avgränsningar presenteras. Studien baseras på en undersökning av kroppsaktivism och den eventuella konflikt som finns inom rörelsen. Fokuset låg på kroppsaktivisternas Instagram och deras bloggar. Detta för att få ett bredare perspektiv om vad som kännetecknar konflikten i sociala medier. Dessa två kroppsaktivister valdes då båda två uttryckligen beskriver att de är kroppsaktivister och är en del av den kroppsaktivistiska rörelsen. Vidare valdes dessa för att de är svenska aktivister och för att de båda två är ”verifierade” av Instagram, sedan hade dessa två många följare på sina Instagram. Det var av vikt att välja svenska kroppsaktivister i och med att svensk kroppsaktivism ser annorlunda ut jämfört med tillexempel den amerikanska kroppsaktivismen. Att de två kroppsaktivisterna som valdes var ”verifierade” av Instagram betyder att kontot tillhör den offentliga personen.

21 En avgränsning gjordes i form av att de blogginlägg och Instagram-publikationer som utgör empirin enbart berörde konflikter gällande tillhörighet som studien syftade till att undersöka. Detta gjordes för att det annars skulle finnas mängder av empirimaterial som egentligen inte hade direktkoppling till studiens syfte. Vidare gjordes samma avgränsning på kommentarsfälten, kommentarerna som valdes berörde direkt eller indirekt konflikter gällande tillhörighet som studien syftar till att undersöka. Denna avgränsning gjordes också med samma argumentation att det annars hade funnits mängder av kommentarer som inte skulle bidra till att uppfylla studiens syfte. Ett exempel på en kommentar som inte togs med i analysen var kommentarer som endast bestod av emojis.2

4.4 Tillvägagångssätt

Det första steget som skedde inför studien var en läsning av tidigare forskning, sammantaget analyserades cirka 20 olika vetenskapliga artiklar, detta för att få en sådan bred bild av fältet som möjligt (Bryman, 2011). Insamlingen av den tidigare forskningen genomfördes genom sökningar på Luleå tekniska universitets databaser, främst användes databasen Scopus, att ha tillgång till databaser är en förutsättning till att hitta relevanta vetenskapliga artiklar (ibid.). Det har varit av vikt att under arbetets gång ha en god struktur och en god planering för att få en målinriktad arbetsprocess. Därför har ett schema inför nästkommande dag gjorts varje dag, vilket bidrog till att det blev enklare att se vad som skulle fokuseras på och vad som behövdes arbetas mer med. När problemformuleringen fastställdes och jag hade en tydlig plan över vad som skulle studeras började jag följa dessa kroppsaktivister på Instagram och läsa deras bloggar. Detta tog betydligt längre tid än vad jag hade förväntat mig från början och materialet blev i början övermäktigt, därför fick jag börja söka inom deras bloggportaler efter inlägg som endast berörde kroppsaktivism. Att avgränsa inläggen underlättade betydligt i insamlingen, detta gick dock inte att genomföra på Instagram vilket ledde till att jag valde att gå igenom bilder på ett tidsspann mellan 2017 till 2020.

4.5 Analysmetod

I detta avsnitt kommer netnografisk analysmetod och kritisk diskursanalys att presenteras och motiveras.

22

4.5.1 Netnografisk analysmetod

Ett problem med netnografisk forskning är att forskaren får mycket empiriskt material att analysera och därav blir utmaningen för forskaren att avgränsa det (Frostling-Henningson, 2017). Som tidigare nämnt var detta en av de första svårigheterna som dök upp i insamlingen, det fanns mängder av bilder och blogginlägg som innehöll det studien syftade till att undersöka. Avgränsningen som fick göras för att minska materialet var att emoji kommentarer eller kommentarer som inte ansågs lika trovärdiga fick sållas bort. Vidare menar Frostling-Henningson (2017) att när en netnografisk studie görs kan forskaren inte transkribera materialet i och med att det redan är en text eller en bild som ska analyseras (ibid.). Även detta var något som jag insåg blev en utmaning. I och med bristande kunskap om netnografi kändes materialet i en början främmande och svårt att få ett grepp om. För att underlätta detta delades materialet in i två olika kategorier, arkivdata och fältanteckningar. Vilket innebär att arkivdata utgör tidigare diskussioner där jag som forskare inte har integrerat i, fältanteckningar är det ”forskaren gör för att dokumentera processen och sina egna reflektioner.” (Frostling-Henningson, 2017:120). Som tidigare nämnt är det viktigt i en netnografisk undersökning att reflektera över och försöka förstå vad det är som sker på nätforumet, därför har materialet bearbetats ett flertal gånger (ibid.).

Pragmatisk-interaktionistiskt tillvägagångsätt är en netnografisk dataanalys. Analysen har sina rötter i vetenskapsfilosofin och den härstammar både från Georg Herbert Meads (1938) pragmatism och Ludwig Wittgensteins (1978) språkfilosofi (Kozinets, 2011). Detta innebär att det finns två infallsvinklar i pragmatisk-interaktionistiskt tillvägagångssätt. Den pragmatiska infallsvinkeln innebär att forskaren inte analyserar individen utan individens talhandling eller uttalandet. Den språkfilosofiska infallsvinkeln innebär att alla meddelanden är sociala handlingar (ibid.). Kozinets (2011) förklarar det i Wittgensteins anda som ”[…] ett ”språkspel”. I så fall är varje ”spelares” drag i det sociala ”spelet” i gemenskapen en relevant händelse att observera i och för sig.” (s. 182).

När pragmatisk-interaktionistiskt tillvägagångssätt används måste materialet tolkas som sociala handlingar, varje kommentar och varje bild (Kozinets, 2011). Det är svårt i netnografisk forskning att framställa vilka identiteter som finns på forumen, och vilka som framställer sin ”rätta” identitet. Därför låg inte fokus på vem som sa vad. Utan det som analyserades var det som sades och vad utfallet och mottagandet blev av detta (ibid.). Vidare identifierades ingen av

23 följarna till kroppsaktivisterna, däremot identifierades könet på följarna som i detta fall endast bestod av kvinnor.

Pragmatiskt-interaktionistiskt tillvägagångsätt blev aktuellt att använda i denna studie då fokus inte låg på kroppsaktivisternas personliga plan. Utan den fokuserade på vad de skriver och gör och vad de får för kommentarer när de har gjort det. I och med att det är texter som ska analyseras är det av vikt att kombinera pragmatisk-interaktionistiskt tillvägagångssätt tillsammans med en annan analysmetod (Kozinets, 2011).

4.5.2 Kritisk diskursanalys

Diskurs innebär alla typer av kommunikation vilken formar vår förståelse av världen. Diskurs går att förstås som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jørgensen och Phillips, 2000:7). Fairclough formade en tredimensionell modell som är en analytisk ram för forskning inom kommunikation och samhälle. De tre dimensionerna är 1. Diskurs som text, 2. Diskursiv praktik och 3. Social praktik (Fairclough, 2010). Diskurs som text innebär att utgångsläget är lingvistiskt, här fokuseras textens form och mening. I denna nivå synliggörs de diskurser som antingen vill förändra eller upprätthålla en större social ordning (Bergström & Boréus, 2012). I denna studie utgörs detta stadie av texten på kroppsaktivisternas Instagram-konton och deras bloggar. Diskursiv praktik innebär en länk mellan texten och den sociala praktiken, när denna nivå analyseras fokuseras det på att analysera hur texter produceras, distribueras och konsumeras. Utgångspunkten här är att alla diskurser bygger på tidigare diskurser och hur mottagaren av texten tolkar diskursen (ibid.). I detta fall utgörs diskursiv praktik av produktionen och konsumtionen av kroppsaktivisternas bloggar och Instagram-konton. När det kommer till den sociala praktiken blir det viktigt att analysera sitt material i ett större sammanhang, det gäller där att kontextualisera och inte bara skriva om texten i sig. Sedan ska den sociala praktiken sättas in i andra sammanhang så som teorier eller tidigare forskning, samt granskas ifall det finns fler än en diskurs i diskursen. Det som är central del med att studera denna dimension är att det går att hitta budskap om huruvida den diskursiva praktiken reproducerar eller omstrukturerar den diskursordning som är tanken att studeras, i detta fall kroppsaktivism (Bergström & Boréus, 2012).

När en analys av en text ska göras utifrån kritisk diskursanalys finns det olika analysredskap som kan hjälpa forskaren, i denna studie användes främst transivitet och modalitet (Fairclough,

24 2010). Transivitet innebär hur olika händelser och processer kan sammankopplas eller inte med subjekt och objekt i en text (Bergström och Boréus, 2012). Till exempel ”Ökad närvaro inom kroppsaktivismen”, här används en passiv form och nämner inte någon aktör. Denna text kan tolkas som att det bara skedde som en ren slump. Fokuset här ligger på själva effekten och inte orsaken till att det var en ökad närvaro inom kroppsaktivism (ibid.). Modalitet innebär att analysera hur stor grad individen instämmer med sin kommentar. Ord som ”kan”, ”kanske” och ”tror” är ord som påvisar att individerna inte står får påståendet fullt ut. I vissa fall kan kommentarer tendera att framställas som sanningar, vilket innebär att kommentarerna innehåller objektiva modaliteter och inte subjektiva. En sådan skillnad ser ungefär ut så här, ”du passar inte in” och ”jag tycker inte du passar in”. Även den grammatiska strukturen studeras och vad det är som är klart uttalat och vad som kan tänkas vara underförstått (Bergström och Boréus, 2012:376).

I teori avsnittet nämndes det att inom kritisk diskursanalys går det att urskilja maktförhållande genom att se ifall texten innehåller nominaliseringar. Detta är också ett analysredskap likt transivitet och modalitet, men med fokus på makt (Bergström och Boréus, 2012). När nominalisering används analyseras texten i avseende att se ifall den utesluter att beskriva processer med hjälp av adjektiv eller verb. Med andra ord ifall skribenten valt att utesluta vissa centrala delar för att beskriva en händelse eller en handling. ”Nominaliseringar gör alltså så att deltagare kan trollas bort från processerna” (Bergström och Boréus, 2012:283). Ett exempel på detta kan vara ’en kroppsaktivist har lagt ut en lättklädd bild på sig själv´ denna text innehåller inte någon nominalisering medan denna gör det: ’lättklädd bild lades ut’. Här går det att utskilja nominalisering i form av att aktören inte längre är med. Bergström och Boréus menar att läsaren av texten troligtvis vet att handlingar ofta kräver en medveten handling av en individ eller organisation, ”men om detta slags nominalisering är vanligt förekommande är det lätt att tänka sig en ideologisk effekt ändå: det krävs mycket mer av medvetet tankearbete för att reda ut sammanhangen.” (Bergström och Boréus, 2000:284). Nominaliseringar kan därför leda till att texten skapar, upprätthåller eller förändrar maktförhållanden.

När observationerna var gjorda fanns det fyra olika dokument som var uppdelade efter Instagram och blogg för respektive kroppsaktivist. Sammanlagt fanns det över 50 sidor med insamlat material. En grundlig genomläsning av materialet startade analysen, när analysen gjordes var det i förhållning till syftet och forskningsfrågorna. Fokuset låg därför på att urskilja hur kroppsaktivisterna definierade kroppsaktivism och sedan hur diskurser gällande tillhörighet

25 såg ut. Detta bidrog till att analysen blev uppdelad i följande rubriker, Kroppsaktivism enligt

kroppsaktivisterna och Exkludering. Exkludering innefattar även tre underrubriker: tjock nog, smalas uteslutning och feministisk handling. Dessa tre underrubriker är de centrala diskurserna

som pågick på kroppsaktivisternas konton och alla berör exkludering. Denna studie använde främst diskurs som text för att analysera empirin, men berör även de andra två dimensionerna i viss mån. Detta för att urskilja hur konsumtionen av deras sociala plattformar mottogs av deras följare men även hur dessa diskurser kunde påverka den sociala praktiken, alltså kroppsaktivism i allmänhet.

4.6 Etiska ställningstaganden

När det kommer till att observera internet menar Bryman (2011) att detta kan leda till problematiska ställningstaganden gällande etiken. Det kan innebära att det blir problematiskt för forskaren att dra gränsen mellan offentligt och privat (Kozinets, 2011). Men det som gör det etiskt acceptabelt att samla in information utan samtycke på internet är att det som skrivs ut är offentligt (Bryman, 2011). Instagram är en applikation där du som användare kan vara privat om du föredrar det och då kan ingen som du inte accepterat ta del av det du lägger ut. Därav blir användaren offentlig om valet av att inte vara privat görs. Insamlingen och det som visas i denna studie har gjorts på det sätt att det ska bli så svårt som möjligt att identifiera individerna. Materialet har jag fått tillgång till på ett lagligt sätt och därför behövs inte ett samtycke från dem som deltagit i denna studie (Kozinets, 2011). Identiteten skyddas på så vis att användarnamnen inte kommer att delges samt att fiktiva namn används. Det som sparats kommer även bara finnas under den tid som studien fortgår och därefter kommer materialet att raderas. Detta visar hur denna studie förhåller sig till Vetenskapsrådets etiska krav kring konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

4.7 Tillförlitlighet

Det finns olika delkriterier som ska finnas i en studie för att styrka dess tillförlitlighet, en studie ska visa trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2011:354). Trovärdighet innebär att det som informanterna delgett är det som forskaren skriver ut, att det resultaten stämmer överens med sanningen (ibid.). Det som styrker trovärdigheten i denna studie är att texten som är skriven av kroppsaktivisterna och deras följare kommer att presenteras, sedan diskuteras det utifrån den texten. Därför kommer läsaren se texterna som forskaren ser. Sedan går det att styrka trovärdigheten från tidigare forskning då

26 liknande studier gjorts på liknande sätt, men också min förförståelse kring sociala medier och främst då Instagram. Min förförståelse grundas i att jag privat dagligen använder mig av Instagram och följer också många offentliga individer, jag kan därför säkerhetsställa att texterna som använts i denna studie är trovärdiga. Begreppet överförbarhet innebär att forskaren ska skriva fram det sociala fenomenet på ett tydligt sätt så att andra ska kunna avgöra som resultaten kan användas i andra sociala sammanhang (Bryman, 2011). Denna studie granskar två kroppsaktivister på Instagram och deras bloggar, detta resultat skulle säkerligen kunna användas i andra studier för att se andra typer av aktivism som framförs på sociala medier.

Pålitligheten innebär att forskaren på ett tydligt och utförligt sätt ska skriva ut metoden för studien, detta för att visa hur pålitlig den är (ibid.). I detta metodavsnitt anses det ha ökat pålitligheten då samtliga delar för hela studien är tydligt framskrivet och har motiverats. När det kommer till att styrka och konfirmera ska forskaren visa att all forskning skett utan egna personliga värderingar eller att val gjorts som grundar sig i att komma till ett specifikt resultat (Bryman, 2011). Det har funnits en förförståelse av objektet som analyserades, dock har denna förförståelse legat på hur aktivisterna väljer att framföra sin aktivism på. Det har således inte funnit någon förförståelse för de eventuella konflikterna som finns inom rörelsen vilket innebär att inga personliga värderingar eller val gjorts som påverkat resultatet.

4.8 Empiribeskrivning

I detta avsnitt kommer en beskrivning över de två kroppsaktivsiterna som ligger till grund för denna studie att presenteras, namnen är fiktiva.

Lisa är en kvinna som är i 25-årsåldern som blev kroppsaktivist då hon fick en sjukdom som bidrog till viktuppgång. Det framkommer från hennes Instagram och blogg att innan hon blev sjuk var hon det hon idag kallar ”normsmal”. Hon benämner sig själv som feminist och berör många feministiska frågor på sin blogg och på Instagram. Lisas blogginlägg tenderade att inte innefatta så många kommentarer som när hon publicerade på Instagram, det visade sig dock att Lisa valt att publicera samma sak på sin Instagram fast i mindre format än det hon skrivit om i sin blogg. Därför kommer många av kommentarerna från Instagram men Lisas inlägg kommer presenteras delvis utifrån hennes blogg och delvis Instagram. Hon har över 50 000 följare på Instagram.

27 Emma är en kvinna i 40-årsåldern som blev kroppsaktivist av en slump som hon själv säger. Innan hon blev kroppsaktivist var hon enligt sig själv underviktig. Hon benämner sig själv som feminist och berör många feministiska frågor på sin blogg och Instagram. Hon berör till skillnad från Lisa ett bredare spektrum av feminism, men den kvinnliga kroppen står ofta i fokus. Emma är konstnär och driver en podcast och har över 67 000 följare på Instagram.

28

5 Analys och resultat

I detta avsnitt presenteras och analyseras empirin i förhållande till det teoretiska ramverket som tidigare presenterats. Den presenterade resultatdelen nedan är kategoriserad i följande rubriker:

kroppsaktivism enligt kroppsaktivisterna och exkludering, exkludering har i sin tur tre

underrubriker: tjock nog?, smalas uteslutning och feministisk handling, detta för att tydligt svara upp till studiens syfte och forskningsfrågor. I kroppsaktivism enligt kroppsaktivisterna tas endast Lisa och Emmas syn på vad kroppsaktivism är för dem, detta för att ge en tydlig helhetsbild. I exkludering kommer olika diskurser som berör exkludering att tas upp. Detta för att det inte endast fanns en diskurs gällande exkludering. Med denna uppdelning blir det enklare att förstå diskurserna som framkom från Lisa och Emmas konton.

5.1 Kroppsaktivism enligt kroppsaktivisterna

Denna rubrik syftar till att svara på forskningsfrågan gällande hur kroppsaktivisterna definierar sin kroppsaktivism. Avsnittet kommer därför att presentera Lisa och Emmas syn på kroppsaktivism, för att ge en tydligare bild om vad de anser att kroppsaktivism är för kommande avsnitt.

Lisa redogör på sin blogg vad hon anser att kroppsaktivismen innebär.

”För kroppsaktivismen, som är en viktig del av feminismen, innebär att alla kroppar är lika värda. Oavsett om de är tjocka och vältränade, smala och otränade, tjocka och otränade eller smala och vältränade. Men även om alla ska vara välkomna tycker jag också att de är naturligt att icke-smala tar större plats inom feminismen – för det är det enda stället där vi får göra det.”

I texten ovan går det att se att Lisa anser att kroppsaktivismen är en viktig del av feminismen. I första meningen används en passiv form och Lisa utesluter att nämna någon aktör vilket gör att transiviteten är låg. Däremot går det att anta att detta beror på att det är självklart för alla inom rörelsen, alla vet om att kroppsaktivismen är en del av feminismen. Därför behövs ingen vidare förklaring av Lisa. Vidare skriver Lisa att alla kroppar är lika värda inom kroppsaktivismen. I detta fall går det att anta att ordet ”kroppar” utgör aktörer inom rörelsen, men genom att benämna aktörer som ett objekt leder detta till att texten blir en objektiv

29 modalitet. Detta innebär då att ”alla kroppar är lika mycket värda” är något som Lisa anser vara en sanning och därför är det rimligt att anta att mottagaren av texten även kommer förstå detta som en sanning. Vidare väljer Lisa att nämna två olika typer av kroppsformer, tjock och smal i relation till vältränad eller otränad. Här bidrar hon med att poängtera med att inom kroppsaktivismen finns det två olika kroppstyper som konkurrerar eller cirkulerar inom rörelsen, i och med en uteslutning av att nämna andra typer av kroppsformer. Det går därför att urskilja ett maktförhållande i texten enligt Foucault (Giddens, 2014), det går att anta att detta kan begränsa mottagarnas tolkning av vilka kroppar som presenteras inom kroppsaktivismen. Däremot är det även rimligt att anta att Lisa nämner smal och tjock i relation till varandra på grund av att de är dessa två kroppstyper som återkommer ofta inom rörelsen och inte i syfte för att utesluta andra kroppsformer.

Hon avslutar texten med ”- för det är det enda stället där vi får göra det”. Tonen i denna mening går att tolka som ett bedjande till smala kroppsaktivister att de inte ska ta lika stor plats inom rörelsen. Användandet av ordet ”vi” är enligt Bergström och Boréus (2000) ett tillvägagångssätt för att upprätthålla eller skapa ett maktförhållande på. I detta fall skulle då pronomen ”vi” kunna antas vara ”icke-smala” personer, detta bidrar då till ett skapande av ett maktförhållande från Lisa. I detta fall skulle det vara rimligt att anta att detta är ett maktförhållande mellan smala och tjocka, i avseende vem som får ta större plats inom rörelsen. Att det således är de som är icke-smala som har rätten till större utrymme inom kroppsaktivismen. Görs denna tolkning blir det även ett meningsskapande genom åtskillnad enligt Hall (1997), i och med att Lisa väljer att göra skillnad på smala och tjocka skapas därför mening åt representationen. Vilket i detta fall är tjocka inom kroppsaktivismen.

Det är däremot viktigt att poängtera att Lisa i detta citat säger att ingen kropp är bättre än en annan kropp utan alla kroppar är lika mycket värda, vilket är rimligt att anta att detta stämmer inom kroppsaktivismen. Hennes poäng med detta citat är att synliggöra att ”icke-smala” bör få ta en större plats inom kroppsaktivismen då de är det enda stället som de får göra det. Vilket är troligt att anta beror på att smala personer enligt Lisa får ta större plats i andra forum. Det skulle vara rimligt att koppla ihop detta med Halls (1997) definition av att representationer ofta uppstår då individer känner sig utanför samhället.

Den andra delen av citatet blir en subjektiv modalitet då Lisa väljer att skriva att de är hon själv som anser detta, därför kan mottagaren inte tolka det på något annat sätt än att det är hon som

30 tycker det här. Hon väljer dock att skriva inom feminismen istället för kroppsaktivismen, vilket är rimligt att anta är ett skrivfel. Det går att anta att hon menar inom kroppsaktivismen. Det kan dock bidra till att mottagaren av texten kan uppleva en uteslutning inom feminismen istället för vad som faktiskt var syftet inom kroppsaktivismen. Detta antagande om att det är ett skrivfel styrks i andra texter som Lisa skriver på sin blogg, ett exempel är citatet nedan.

”Kvinnor (nämner inga namn) menar att de inte känner sig välkomna inom feminismen […] fruktansvärt om de bokstavligt talat har fått höra det från feminister – i så fall är ju personerna som säger så inga feminister egentligen.”

I detta citat styrks antagandet om att Lisa inte skulle utesluta någon kvinna inom feminismen. Detta citat kommer från en diskussion där en offentlig kvinna känt sig påhoppad av feminister för att hon valt att lägga ut lättklädda bilder på sig själv i en feministisk anda.

Emma delar med sig på sin Instagram hur kroppsaktivism ska spridas, detta grundar sig i en diskussion gällande varför kroppsaktivister är lättklädda på sina bilder:

”Det är inte så att du inte kan sprida kroppsaktivism utan att visa hud, det går alldeles utmärkt genom text eller konst också. Men halvnakna (eller helnakna) icke-smala kroppar som inte tillhör normen måste ta en stor plats inom den kroppsaktivistiska rörelsen”

I texten ovan går det att urskilja en objektiv modalitet, i och med att Emma väljer att nämna tre olika typer av spridning kring kroppsaktivism, utesluter hon att berätta att det finns andra saker som är godkända att göra för att sprida kroppsaktivism. Däremot är det rimligt att anta att mottagarna av texten förstår att det finns andra tillvägagångssätt att sprida kroppsaktivism på. Det går dock att argumentera för att detta kan bidra till att en norm skapas enligt Hall (1997), det går att förstå som att hon vill säkerhetsställa att det finns olika sätt att sprida kroppsaktivism och därför ge en bild av vad som är okej att göra. Enligt Hall bidrar detta till en minskad oro då kroppsaktivister vet om vad som är okej och inte okej. Det är tänkbart att detta kan bidra med att Emmas följare som är kroppsaktivsiter får en tydligare bild om hur de kan sprida kroppsaktivism. Det är även troligt att smala kroppsaktivister även får en förståelse av att de kan sprida kroppsaktivism utan porträttera sig på samma sätt som ”icke-smala”

31 kroppsaktivister. Det går att utskilja makt i denna text i det avseende att hon uttrycker att hon besitter en kunskap om vad som är okej att göra (Foucault, 1993), detta styrks även i att Emma själv utför dessa tre olika sätt: naket, text och konst. I och med att detta skrivs ut neutralt och följarna till henne hela tiden ser denna typ av spridning av kroppsaktivism på hennes Instagram, kan det bidra till att hon upprätthåller ett maktförhållande enligt Bergström och Boréus (2012) på sin Instagram gentemot sina följare.

I textens andra del skriver Emma att det är ”icke-smala kroppar” som måste ta en stor plats inom rörelsen. Denna mening är en objektiv modalitet och det finns en betoning i meningen. Med ordet måste betonar hon att så här är fallet. Emma upprätthåller här ett maktförhållande i det avseende att denna mening framställs som neutral. Vilket i förlängningen kan antas leda till att bidra med en ideologi inom kroppsaktivismen, att det är icke-smala som ska ta en större plats (Bergström och Boréus, 2012). Vidare går det att förstå Emmas uttalande som ett stereotypskapande i det avseende att hon anser att det är de icke-smala som ska ta en större plats inom rörelsen. Vilket innebär att tjocka ska representera kroppsaktivismen (Hall, 2013).

De citat som presenterats ovan går att förstå som en delad syn från Lisa och Emma. De båda använder samma begrepp så som ”icke-smala” det är därför rimligt att anta att det finns ett slags maktförhållande från Lisa och Emmas sida gentemot deras följare (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). En annan sak som aktivisterna gör liknande är att skilja mellan smala och tjocka, vilket går att förstås genom Halls (1997) begrepp meningsskapande genom åtskillnad. Emma gör det implicit genom att benämna icke-smala kroppar, istället för att skriva tillexempel tjocka kroppar. Lisa väljer att explicit göra ett meningsskapande genom åtskillnad när hon nämner tjocka och smala.

Det går att öka förståelsen till varför Lisa och Emma väljer att göra skillnad på smala och tjocka. I och med att båda två anser att den smala kvinnokroppen får stort utrymme i samhället går det att argumentera för att de anser att inom kroppsaktivismen bör smala kvinnor ta ett steg tillbaka. Detta argument styrks i kommande citat från Emma, vidare ingår citatet inte i någon specifik diskurs utan är bara till för att öka förståelsen kring deras resonemang.

”[…] även personer vars kroppar stämmer in i dagens ideal kan ogilla hur de ser ut. Det är en naturlig effekt av att leva i ett så utseendefixerat samhälle. Men att du är

32 missnöjd med till exempel dina armar är inte samma sak som att vara tjock eller på andra sätt bryta mot kroppsnormerna.”

I detta citat ovan tydliggör Emma att alla kan ha komplex över sin kropp oberoende av kroppsstorleken. Transiviteten i detta påstående är hög då hon hela tiden använder aktörer när hon framför sin åsikt men däremot blir påståendet en objektiv modalitet då Emma väljer att utesluta sig själv i påståendet. Det som framkommer ur detta citatet är att hon gör ett meningsskapande genom åtskillnad (Hall, 1997), hon försöker förmedla att det finns en skillnad mellan att vara missnöjd med sin kropp och att vara tjock eller ha en normbrytande kropp. I förlängningen är det rimligt att anta att detta kan bidra till att skapa en mening inom kroppsaktivismen. Emma lyfter även i detta citat att det är samhället som är utseendefixerat att det är därför smala kvinnor är missnöjda med sina kroppar. Det går att argumentera för att hon således också har en förståelse till varför smala tjejer anser att de bör få vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen. Däremot anser hon inte att de är samma sak att vara missnöjd över sin kropp och ha en normbrytande kropp.

5.2 Exkludering

Detta avsnitt syftar till att svara på forskningsfrågan gällande hur diskursen om vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen? Detta avsnitt framkom då en analys av kommentarerna gjordes och olika typer av diskurser synliggjordes som alla bottnar i att vissa utesluts inom den kroppsaktivistiska rörelsen. Avsnittet är uppdelat i tre underkategorier vilket ska tydliggöra att det var tre olika exkluderings diskurser som definierades i kommentarsfälten. Den första är tjock nog? och berör en diskurs som förekom upprepande gånger då kvinnor eller tjejer inte visste om de var nog tjocka för att bidra till kroppsaktivismen. Det andra är smalas exkludering, där belyses vissa olika kommentarer som handlar om smalas exkludering. Det tredje avsnittet berör smalas kroppsaktivism och den rubriken behandlar diskursen huruvida smala kroppsaktivister utför en feministisk handling eller inte.

5.2.1 Tjock nog?

Denna diskurs synliggjordes då analys av kommentarerna gjordes med fokus på vem som ansågs sig få tillhöra den kroppsaktivistiska rörelsen. Varför denna diskurs blev aktuell var för att det framgick tydligt att många tjejer ville bidra till rörelsen men inte vågade på grund av att

33 de inte visste om de var nog tjocka för att få representera rörelsen. En av Lisas följare skrev en kommentar på ett av hennes blogginlägg som handlade om smala kroppsaktivister där hon frågar:

”Hur förhåller man sig till den här diskussionen när man inte är in your face-tjock men ändå tjock?”

I och med att följaren väljer att nämna sig själv som ’man’ gör hon sig själv till ett objekt i frågan vilket leder till att modaliteten i texten blir objektiv och att transiviteten blir låg. Vidare går det att förstå att ordet ”diskussion” i detta fall innebär kroppsaktivismen i och med att det är i den kontexten kommentaren befinner sig i. När följaren använder sig av ordet tjock går det att tolka att följaren vet att inom kroppsaktivismen finns ett stereotypskapande enligt Hall (2013) som har gett kroppsaktivister egenskapen tjock. Däremot vet inte följaren själv om hennes egenskap tjock räcker till för att få bidra till kroppsaktivismen. Vidare synliggör detta ett upprätthållande av makt inom rörelsen, då individer inte vet om de får vara med i rörelsen eller ej. I förlängningen kan detta bidra till att ingen vågar vara med för att de är rädda för att de ska anses som onormala. Detta antagande att vissa kan vara rädda för att anses som onormala eller oroliga över att göra fel styrks i nästa citat som Emma fick i en kommentar på en bild på Instagram. I bildtexten skrev Emma om skillnader mellan smala och tjocka kroppsaktivister:

”Hur tjock ska man vara för att vara tjock då? Om det inte “räcker” med att känna sig tjock och att själv definiera sig som tjock utan det finns en objektiv definition så är det väl bra om folk får veta det. Det är ju inte lätt för den som känner sig tjock att veta om man ingår i gruppen eller ej och därmed osynliggör tjocka genom att prata om sina egna känslor.”

I detta citat framkommer det tydligare att de finns en oro inom hur tjock är tjock diskussionen. Transiviteten i texten är låg då följaren hela tiden utesluter att nämna någon aktör och således blir modaliteten objektiv. Det går att argumentera för att det är följaren det gäller på sättet hon väljer att framföra sig på. Det går även att argumentera för att detta bara är en ren spontan fråga och tanke följaren har då hon väljer att skriva ”den som känner sig tjock”. Sedan menar följaren att det finns en definition på vad som är tjock och inte, sättet följaren skriver detta är på ett sätt som om Emma har sagt att det finns en objektiv definition vilket Emma i sammanhanget inte gjort.