På svenska flaggans dag den 6 juni försvarade Petros Gougoulakis inför en stor publik sin avhandling
Studiecirkeln. Livslångt lärande … på svenska vid Lärarhögskolan i
Stockholm. Fakultetsopponent var professor Lennart Svensson, Lund. Petros Gougoulakis, med ursprung i Grek-land, fick sin första kontakt med en studiecir-kel, när han som gäststudent i Lund i mitten av 1970-talet studerade svenska vid Kurs-verksamheten. ”Den icke-auktoritära studie-formen, de mänskliga relationerna mellan eleverna och läraren, det fria diskussionskli-matet under lektionerna och inte minst
möj-ligheten vanliga människor hade att studera
och förkovra sig i allt möjligt på sin fritid, och dessutom utan några som helst avgifter (så var det i alla fall på den tiden!),” gjorde starka intryck. Han blev fascinerad av feno-menet svensk folkbildning och har senare som cirkelledare ytterligare bekantat sig med studiecirkeltraditionen.
I sitt förord – prologos – understryker han den betydelse Mimers forskarkonferenser
haft för avhandlingsarbetet.
Doktorsavhandlingen presenteras som en
studie över ett pedagogiskt fenomen, en be-rättelse om en av den svenska
folkbildning-ens flaggskepp och ett försök att förstå
Mimer
Mimer Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet 581 83 LINKÖPING Hemsida: http://www.liu.se/mimerRedaktörer: Inger Landström & Ann-Marie Laginder. Layout: Lennart Falklöf ISSN 1102-5913
Ur Mimers
brunn
Nu öppnar sig nya möjlighe-ter att forska om folkbildning. I januari 2002 startar Forskar-skolan i vuxnas lärande med inriktning på lärande i vuxen-utbildning, folkbildning, hög-re utbildning, arbetsliv och vardagsliv. Forskarskolan är ett samarbete mellan Linkö-pings universitet, Göteborgs universitet och Mälardalens högskola.
Åtta doktorander skall re-kryteras i höst. Fem av an-ställningarna som doktorand är placerade i Linköping, en i Göteborg och två i Eskilstu-na. Man kan anta att några av doktoranderna kommer att bedriva forskning om folk-bildning.
Mimerrådet har beslutat att tidigarelägga Mimers anställ-ning som doktorand och låta den ingå i forskarskolan. Den anställningen är ju öronmärkt för forskning om folkbildning och placerad i Linköping. Un-der en övergångstid kommer således Mimer att ha två dok-torander.
Rekryteringen av den nya doktoranden sker inom ramen för forskarskolan, så intresse-rade uppmanas att söka enligt information längre fram i bla-det. Kopplingen till Forskar-skolan i vuxnas lärande inne-bär att personer oavsett disciplinär bakgrund är väl-komna att söka. Min förhopp-ning är att forskarskolan väcker ett stort intresse och att det blir många sökande med folkbildningsinriktning. ANN-MARIE LAGINDER
N A T I O N E L L T P R O G R A M F Ö R F O L K B I L D N I N G S F O R S K N I N G
sept
2001
Avhandling om studiecirkeln
Lärande samtal mellan jämlikar
Telefon och e-post:
Ann-Marie Laginder 013-28 25 62 (annla@ibv.liu.se) Inger Landström 013-28 58 55 (ingla@ibv.liu.se) Maritta Edman 013-28 21 17 (mared@ibv.liu.se)
Telefax: 013 – 28 21 45
Under hösten introducerar Mi-mer en nationell databas – Mimerbas – som ska innehålla information om forskare vars forskningsinriktning handlar om folkbildningsfältet, deras pågående forskning samt var mer information kan erhållas om aktuella projekt och for-skarens publikationer.
Basen kommer att bygga på att forskarna själva anmäler sitt intresse av att vara med via nätet. Mer information och
anmälningsformulär finns på Mimers hemsida.
Under hösten har Martin Lundberg projektanställts för att på olika sätt väcka intresse hos forskarna att anmäla sig till databasen, så att den snabbt får en sådan omfattning att den blir användbar. Martin Lund-berg finns på Novemus vid Örebro universitet och kan nås via e-post martin.lundberg@ sam.oru.se
Databas om folkbildningsforskning
forts nästa sida
Mimers hemsida har arbetats om. Den kom-mer i fortsättningen att vara ett allt viktigare forum för uppdaterad information.
Här kan du se vad som är på gång, anmäla dig till forskarkonferen-sen, lägga in uppgifter i den nya databasen m.m. Adressen är http:// www.liu.se/mimer.
Missa inte
hemsidan
Studie av cirkelledarskap
Varje år genomförs i Sverigeöver 300.000 studiecirklar i vitt skilda ämnen – och för var och en av dem finns en ledare. Eva Andersson har genomfört en brett upplagt studie som ger en bild av cirkelledar-skapet, så som det kommer till uttryck av cirkelledarna själva.
Cirkelledarskapet belyses ur flera perspektiv. Vad betyder den egna personliga bakgrunden? Hur relate-ras ledarskapet till cirklarnas inne-håll och uppläggning? Hur förinne-håller sig ledarskapet till det omgivande samhället och till demokratin?
Undersökningen bygger för det första på en fallstudie i en kommun med intervjuer, observationer och en enkät. För det andra bygger resulta-ten på en nationell enkät som besva-rats av 858 cirkelledare.
Den nationella enkätstudien visar att könsfördelningen bland cirkel-ledarna var mycket jämn med en liten övervikt av kvinnor (53%), åldern varierade från 17 till 86 år och spridningen i utbildningsnivå var stor. En av slutsatserna är att cir-kelledarskapet utgör en möjlighet för många människor att utöva ett ledarskap oavsett formella meriter.
Olika slags uppläggning av cirk-lar kan urskiljas i undersökningens resultat, dels cirklar som kan sägas vara ledarcentrerade, dels sådana som är deltagarcentrerade. Författa-ren framhåller att det är svårt att uppfatta någon tydlig cirkelmetodik som gäller för alla cirklar.
Vissa gemensamma drag framträ-der dock i resultaten, man skrattar ofta i cirklarna, samtalen handlar framför allt om ämnet och takten bestäms av deltagarna. Eva Anders-son menar att det kanske är i den
kombinationen som cirklarnas ka-raktär blir synlig.
Cirkelledarskapet formas i olika grad av faktorer som yttre förvänt-ningar, egna erfarenheter och delta-gargruppens utseende. Det fram-kommer också tydligt vilken stor betydelse som cirkelledarna tillmä-ter ämnet och dess karaktär när de skall beskriva vad som påverkar arbetsformerna i deras cirklar.
Cirkelledarnas syn på cirklarnas relation till (lokal)samhället återspe-glas i fyra olika typer av relation; cirklar som syftar till samhällsaktiva medborgare, cirklar som syftar till att förbättra individernas livssitua-tion, cirklar för likasinnade samt cirklar som bidrar till samhällets kulturliv. Författaren lyfter emeller-tid fram att cirkelledarna allmänt sett är dåliga på att se cirklarnas samhällsväden och att de därmed antagligen underskattar sin egen betydelse i detta avseende.
I resultatredovisningen framträ-der skillnaframträ-der i svaren baserat på cir-kelledarnas formella utbildningsni-vå, om de gått cirkelledarutbildning eller ej, om de har arvode eller inte samt om cirkeln drivs inom ramen för en organisation eller ej. Enkät-resultaten visar även intresseväck-ande skillnader mellan manliga och kvinnliga cirkelledare. Eva Anders-son har med stöd av ett omfattande empiriskt material presenterat en mångsidig och inträngande bild av cirkelledarskapet, som uppfordrar till fortsatt forskning och diskussion inom folkbildningen.
ANN-MARIE LAGINDER
studiecirkeln som lärandemil-jö. Undertiteln anger huvud-dragen i författarens slutsats: ”En icke-formell mötesplats för samtal och bildning för alla.”
För att belysa människan som en lärande individ
an-vänder Petros Gougoulakis bilder ur Bibelns ska-pelseberättelse och den grekiska mytologin. ”Myten om Prometheus1 framstår i sin sociala dynamik som urtypen för fenomenet folkbild-ning, dess sanna natur och dess följder. Det är berättelsen om lärandets akt som utspelas i ett spänningsfält mellan motstridiga sociala krafter.” Mot denna bakgrund vill han uppnå en hel-hetsförståelse av folkbildningen, och i synner-het studiecirkeln, i ett samhälleligt samman-hang. Fenomenet folkbildning betraktas som en del av modernitetsprojektet, d.v.s. en samhälls-utveckling som drivs av upplysningens syn på frigörelse genom kunskap. Människovärdet är dess etiska bas, jämlikhet och frihet dess över-byggnad.
Undersökningens resultat bygger dels på en genomgång av bildningsrörelser och folkrörel-ser i ett utvecklingsperspektiv och av offentliga folkbildningsutredningar, dels på observation och djupintervjuer av deltagare och ledare i nio studiecirklar i samhällsämnen. För belysning av resultaten i denna studie, som gjorts inom ramen för statens utvärdering av folkbildningen (SUFO), utnyttjas en annan studie, Lärande i
studiecirkel, som Gougoulakis genomfört på
uppdrag av Folkbildningsrådet tillsammans med Lena Borgström och Robert Höghielm.
Som främsta kännetecken på fenomenet folkbildning i studiecirkelns gestalt beskrivs det fokuserade samtalet eller med andra ord en mål-inriktad, tidsbestämd och strukturerad diskus-sion. Ett lärande samtal mellan jämlikar är stu-diecirkelns pedagogiska kärna oavsett dess olika framträdelseformer. Tillsammans med cirkelledarna konstruerar deltagarna sin kun-skap i samspel med omgivningen. Och studie-cirkeln har enligt avhandlingen förädlats till en ändamålsenlig och nyttig form för lärande och socialt umgänge, väl lämpad för informations-samhällets krav.
Folkbildningen och staten har uppnått en lyckad symbios i ett ömsesidigt beroende. ”Men vem kommer i framtiden att diktera vill-koren för folkbildningen, för vilka syften och varför”, frågar Petros Gougoulakis i avhand-lingens epilog. Kan statsapparatens ”omfam-ning” av folkbildningen på sikt innebära en fara för studiecirkelverksamhetens autonomi?
LARS ARVIDSON
forts från föregående sida
Årets Mimerkonferens anordnas den 6–7 november i samarbete med distansutbildningsmyndigheten, Distum, i Härnösand i det vackra Ångermanland. Konferensen startar kl 11.00 den 6 november och avslu-tas kl 15.00 den 7 november. Alla praktiskt verksamma folkbildare och forskare är välkomna att delta i kon-ferensen.
Forskare från alla discipliner och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer inbjuds att presentera och diskutera
pågående eller nyligen avslutad forskning inom folkbildningsområdet i vid mening.
Senaste dag för anmälan samt deadline för paper är 1 oktober. Därefter sker detaljplanering av konferensens innehåll och tider. Konferensinbjudan medföljer detta Mimerblad. Information om konfe-rensen och möjlighet att anmäla sig finns även på Mimers hemsida, adress http://www.liu.se/mimer
Varmt välkommen till Härnösand!
Mimers forskarkonferens 2001
Gougoulakis, Petros. 2001. Studiecirkeln: Livslångt läran-de … på svenska! En icke-formell mötesplats för samtal och bildning för alla. Akademisk avhandling, Studies in Educational Sciences nr 40, Lärarhögskolan, HLS, Stockholm. Stockholm: HLS Förlag.
Andersson, Eva. 2001. Cirkelledarskapet – en intervju- och enkätstudie med cirkelleda-re. Rapport, Folkbildningsrådet utvärderar nr 2, 2001. Stockholm: Folkbildningsrådet.
1 Prometeus stal elden från himlen för att lyfta människan till en högre kulturnivå.
Lena Lindgren under-söker i en ny bok vad som händer när staten överlåter till ideella organisationer att genomföra politiska beslut.
Politiska förväntningar om ökad demokrati och allmän-anda riktas mot den ideella sektorn som blir allt viktigare i samhället. Men när förut-sättningarna för välfärdssta-ten förändrats under 1990-talet, så har också förvänt-ningarna ökat på den ideella sektorns resurser för samhäl-lelig service som stat och kommun tidigare svarat för. Idag finns därför en mängd ideella föreningar som ”i
myndighets ställe” ansvarar för politikens genomförande inom olika områden. Förvalt-ningen av studieförbund och folkhögskolor har överläm-nats till Folkbildningsrådet, FBR.
Som ett exempel på denna form av styrning granskas i boken Folkbildningsrådet och vad som sker i folkbildning-ens verklighet.
Författaren använder en särskild korporativistisk för-valtningsmodell för att teore-tiskt analysera effekterna. För att uppnå de demokratiska effekter som är möjliga när flera organisationer deltar i politiska beslutsprocesser, så måste, enligt den korporativa teorin, vissa villkor föreligga. De flesta, helst alla,
intressen-ter ska ingå i det korporativa arrangemanget. Den korpore-rande organisationen måste ha tillräckliga drag av ideell förening. I statens styrning ska hänsyn tas till den ideella särarten. I bästa fall ökar då informationen och möjlighe-terna till inflytande – genom-förandet av politiska beslut underlättas och blir mera effektiva när berörda grupper samarbetar och kompro-missar så att konflikter och konfrontationer undviks.
Lindgren talar utifrån teo-rin om misslyckad implemen-tering då användningen av den korporativa förvaltnings-modellen inte visar avsedda effekter för staten och bara delvis för organisationslivet. Rådande mål- och resultat-styrningsfilosofi och utsträck-ningen av de offentligrättsliga regelverken förstärker statens grepp över myndigheternas och Folkbildningsrådets verk-samhet.
Den offentliga sektorn expanderas därmed – i mot-sats till retoriken om mång-fald och autonomi och till idén om den ideella sektorn som alternativ till både det offentliga och den kommersi-ella marknaden.
Författaren framhåller vidare att obalansen mellan
planerade och faktiska effek-ter även handlar om en teori som inte passar. En ny form av korporativism som del i en välfärdsmix utvecklas även i andra länder. Hon föreslår att ny korporativ teori med ny inre logik utvecklas som, bättre än den gamla korporati-vismens inbyggda konfliktdi-mension, förklarar vilka ef-fekter det får när man tar vissa av den ideella sektorns organisationer i anspråk för att implementera politiska beslut. Andra viktiga utgångspunkter som nämns för att pröva kor-porativ förvaltning är de grundläggande normativa vär-den som gäller, eller bör gälla, för ”vanliga” myndig-heter, kraven på rättssäkerhet och frågor om ansvar.
Den belysande bild som ges kan intressera forskare, folkbildare, ledare i ideell sektor, förvaltningsadminist-ratörer, aktiva politiker och andra samhällspolitiskt int-resserade.
INGER LANDSTRÖM
”Varken privat eller offentligt”
Styrning av samhällsservice genom ideella sektorn
Åtta doktorander
sökes
i vuxnas lärande
Forskarskolan i vuxnas lärande med inriktning på lärande i vuxenutbildning, folkbildning, högre utbildning, arbetsliv och vardagsliv utlyser åtta anställningar som doktorand. Forskarskolan är ett samarbete mellan Linköpings univer-sitet, Göteborgs universitet och Mälardalens högskola, med Vetenskapsrådet som central finansiär. De nya anställ-ningarna som doktorand är placerade i Linköping (5 st.), Göteborg (1 st.) och Eskilstuna (2 st.). Start i januari 2002.
En av tjänsterna i Linköping är knuten till Mimer med inriktning på folkbildning.
För behörighet krävs högskoleutbildning om minst 120 poäng varav 60 poäng i något ämne med relevans för områ-det. Fullständig kungörelse kan rekvireras från registrator eller motsvarande för respektive lärosäte:
013-28 28 24 (LiU) 031-773 24 11 (GU) 021-10 13 97 (MdH)
Ansökan skickas till Registrator
Linköpings universitet 581 83 Linköping
Ansökan senast 5 oktober! Upplysningar Per Andersson, 013-28 21 15 www.ibv.liu.se/vuxlar
Nybildat centrum för
värdegrundsvetenskap
Forskning om värdegrunds-frågor ska presenteras på ny interaktiv webbplats av Nationellt Centrum Värde-grund-Livsvetenskap (VGC) vid Umeå universitet. Cent-rets syfte är att vara en sam-verkande och samlande enhet på värdegrundsområdet gene-rellt sett.En målsättning är att höja
den vetenskapliga kompeten-sen för skolans personal och att göra vetenskapliga resultat inom värdegrundsområdet tillgängliga för såväl skolan och forskarsamhället som en bredare allmänhet. Man ska också initiera forskningspro-jekt samt starta konferenser och seminarier. Se hemsida: http://www.vgc.umu.se Lindgren, Lena. 2001. Varken pri-vat eller offentligt. Folkbildnings-rådet ”i myndighets ställe”. Göte-borg: CEFOS, Göteborgs universi-tet.
www.liu.se/mimer
– för aktuell information om
folkbildningsforskning
Publicerat
Andersson, Eva. 2001.
Cirkelledar-skapet – en intervju- och enkätstudie med cirkelledare. Rapport,
Folkbild-ningsrådet utvärderar nr 2, 2001. Stock-holm: Folkbildningsrådet.
Boström, Magnus. 2001.
Miljörörel-sens mångfald. Akademisk avhandling,
Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Lund: Arkiv förlag.
Bron, Agnieszka & Schemmann, Michael (Eds). 2001. Civil Society,
Citizenship and Learning. BSIAE,
Bochum Studies in International Adult Education. London: LIT Verlag.
Fakta om folkbildning 2001.
Fickfakta-folder från Folkbildnings-rådet. Stockholm: FolkbildningsFolkbildnings-rådet.
Florin, Christina & Kvarnström, Lars (red). 2001. Kvinnor på gränsen
till medborgarskap. Genus, politik och offentlighet 1800-1950. Uppsatser som
beskriver den tidiga kvinnorörelsen i Sverige. Stockholm: Bokförlaget Atlas, Akademi.
Gougoulakis, Petros. 2001.
Studiecirkeln: Livslångt lärande … på svenska! En icke-formell mötesplats för samtal och bildning för alla. Akademisk
avhandling, Studies in Educational Sciences nr 40, Lärarhögskolan, HLS, Stockholm. Stockholm: HLS Förlag.
Hirdman, Yvonne. 2001. Med kluven
tunga. LO och genusordningen.
Stock-holm: Bokförlaget Atlas, Akademi.
Hult, Agneta & Olofsson, Anders & Dahlgren, Ethel. 2001. En
utvärde-ring av Folkbildning om EMU. Ds 2001:16. Stockholm: Fritzes.
Illeris, Knud. 2001.
Voksenuddan-nelse som masseuddanVoksenuddan-nelse. Discipline-ring til fleksibilitet. Fra
Voksendidaktik-projektet, RUCs Erhvervs- og Voksen-uddannelsesgruppe. Samfundslitteratur.
Illeris, Knud (red). 2001. Tekster
om læring. Roskilde: Roskilde
Univer-sitets Forlag.
Karlsson, Georg. 2001. Omdömen
med omdöme. En studie om folkhögsko-lans studieomdömen.
Vuxenutbildar-centrums skriftserie, nr 16 2001. Lin-köping: Linköpings universitet.
Kunskapsbygget 2000 – det livslånga lärandet. SOU 2000:28. Slutbetänkande
från Kunskapslyftskommittén, Utbild-ningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Kunskapsbygget 2000 – det livslånga lärandet. Sammanfattning av
slutbetän-kandet från Kunskapslyftskommittén, Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Larsson, Staffan. 2001. ”Seven
aspects of democracy as related to study circles.”, in: International Journal of
Lifelong Education, Vol. 20, No. 3
(May-June 2001), 199-217.
Learning with a difference – Swedish liberal adult education. 2000. Broschyr
(16 s). Stockholm: Folkbildningsrådet.
Lindgren, Lena. 2001. Varken
pri-vat eller offentligt. Folkbildningsrådet ”i myndighets ställe”. Göteborg:
CE-FOS, Göteborgs universitet.
Lundqvist, Åsa. 2001. Bygden,
bru-ket och samhället. Om människor och organisationer i brukssamhället Böks-holm, 1900-1979. Akademisk
avhand-ling, Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Lyons, Mark. 2001. Third Sector.
The contribution of nonprofit and coo-perative enterprises in Australia.
Sydney: CACOM, University of Technology Sydney.
Palm, Lars & Nilsson, Anna. 2001.
Föreställningen började innan publiken anlänt. En analys av regeringens folk-bildningsinsats om EMU. Meddelande
157. Stockholm: Styrelsen för psykolo-giskt försvar.
Skaalvik, Einar M & Finbak, Liv.
2001. Adult education in Great Britain,
Norway and Spain. A comparative study of participation, motivation and barri-ers. Report from the Leonardo da Vinci
supported ”MOBA” project. Trond-heim: Tapir Academic Press, VOX.
Stark, Agneta & Hamrén, Robert.
2000. Frivilligarbetets kön. Kvinnor,
män och frivilligt arbete. En översikt.
Àjour. En serie kunskapsöversikter från Svenska Kommunförbundet. Nr 5. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Weiner, Gaby & Berge, Britt-Marie. 2001. Kön och kunskap. Lund:
Studentlitteratur.
Westlund, Hans (red). 2001. Social
ekonomi i Sverige. Kartläggning av den svenska sociala ekonomin. Stockholm:
Fritzes.
Böcker utgivna av Mimer
Antologiserien:
Bergstedt, Bosse och Larsson, Staffan (red). 1995. Om folkbildningens
inne-börder - nio försök att fånga en företeel-se. Mimers antologi nr 1. Linköping:
Mimer och Skapande vetande.
Nordberg, Karin & Rydbeck, Kerstin (red). 2001. Folkbildning och
genus – det glömda perspektivet. Mimers
antologi nr 3. Linköping: Mimer och Skapande vetande.
Öhrström, Eva (red). 1997.
Musiken, folket och bildningen -
glim-tar ur folkbildningens historia. Mimers antologi nr 2. Linköping: Mimer och Skapande vetande.
Kalendarium
September
10 ”Medborgaren på marknaden. Pedagogisk syn hos folkbibliotekets beslutsfattare.” Avhandlingsseminari-um, Bosse Jonsson. Tid: 10.00-15.00. Plats: Sal I:207, IBV, Linköpings uni-versitet, Linköping. Arr: Mimer.
18 ”Jag kommer aldrig att tillhöra det
här samhället! En studie om invandrar-deltagares upplevelser av folkhögskolan och vardagen sett ur ett integrationsper-spektiv.” Slutseminarium, avhandlings-arbete, Lisbeth Eriksson. Tid: 10.30-12.30. Plats: Sal I:207, IBV, Linköpings universitet, Linköping.
24 ”Right wing radicalism and extre-mism as a challenge for German liberal adult education.”. Seminarium med Michael Schemmann, Ph D, University of Bochum, Germany. Tid: 15.00-17.00. Plats: Pedagogiska institutionen, Uppsala univ. Info: Lars.Holmstrand@ped.uu.se
Oktober
3-4 ”Kultur och forskning.” Konferens.
Plats: Norrköping. Arr: Landstingsför-bundet och Svenska KommunförLandstingsför-bundet. Info: Ants Wiirman, tel 08-452 97 97, e-post: ants.wiirman@svekom.se
8 ”IT för ideella organisationer – go for
IT!”. Konferens. Plats: Bosön, Lidingö, Stockholm. Arr: Ideell arena. Info: Jan Ström, tel 08 - 702 54 40.
November
6-7 Mimers årliga forskarkonferens. Plats: Härnösand. Arr: Mimer i samar-bete med Distum.
26-28 ”Kulturmötens dynamik.” Konferens om det mångkulturella sam-hällets utmaningar. Plats: Nordens Folkliga Akademi, NFA, Göteborg. Arr: NFA i samarbete med Grundtvig institu-tet vid Göteborgs universiinstitu-tet och Udviklingscentret for folkeoplysning og Voksenundervisning. Info: orla@nfa.se
December
5-7 ”e-mancipatory Learning: Scientific
Theory and Trade Union Visions.” Konferens om fack ligt IT-baserat läran-de på distans. Plats: Runö folkhögskola, Stockholm. Info: bergl@ida.liu.se
Mars 2002
7-10 NFPF:s 30-e kongress. Tema: ”Education and cultural diversities.”. Plats: Tallinn, Estland. Arr: Helsingfors Universitet, Pedagogiska fakulteten och Forsknings- och utvecklingscentret Pal-menia. Info: maire.kokko@helsinki.fi
Mimer, fornnordisk mytisk gestalt. Skildras som utomordentligt vis. Enligt Alf Henriksson fanns i Mimers brunn kunskap om allt som hade hänt och som skulle hända i världen.
Besök Mimers hemsida för kontinuerlig information!
