Aktievärderingsmodeller : Vågar man lita på dem?

(1)

1

Aktievärderingsmodeller

- V

ågar man lita på dem?

Södertörns högskola | Institutionen för Ekonomi och Företagande

Kandidatuppsats 15 hp | Finansiering | HT-terminen 2011 Gökhan Karaca Alexander Babayev

(2)

2

Sammanfattning

Syfte : Syftet med uppsatsen är att tillämpa Discount Divident model och Discounted Cash

flow model i verkligheten under rådande låg – respektive högkonjunktur

Metod : I uppsatsen används en kvantitativ forskningsmetod, samt sekundär data som data

insamlings metod, denna data bestod av företagets respektive årsredovisningar för respektive år. Totalt används 20 företag av varierande storlekar, under olika konjunkturer.

Slutsats: Resultatet som fås fram är att både modellerna avspeglar bättre börsnoterade kursen

i sina uträkningar under lågkonjuktur.

Abstract

Purpose: The purpose of this essay is to apply “Discount Dividend model” and “Discounted

Cash Flow model” in reality during periods of economic boom alternatively recession.

Method: A quantitative research method as well as secondary data and data collection method

is used. This data consists of the company’s annual reports. Totally, 20 companies of different sizes under diverse economic conditions are involved in this data.

Conclusion: After reviewing the companies’ calculations, it is noted that the both models that

(3)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning …….………...…...5

1.1 Vad är en aktie och hur värderar man den? ...5

1.2 Problemformulering ..………..…………..6 1.2.1 Forskningsfråga………...7 1.3 Syfte ………..………...…………....7 1.4 Avgränsning……….…………..………...………...7 2. Metod ……….………...………...…...9 2.1 Övergripande metod ………...…………...…....9 2.1.1 Val av studieobjekt………...………...9 2.1.2 Val av Tidsperiod………9 2.2 Angreppssätt………...………..…….10 2.2.1 Kvantitativt Metod……….10 2.3 Data Insamling……….………...………..10 2.4 Källkritik………..………...………..11

2.5 Kritiskt granskning av metod….…………..……….….12

2.5.1Metodkritik….………12

2.5.2 Validitet ……….12

2.5.3 Reliabilitet ……….13

3. Teori ………..………...…...14

3.1 Discounted Cash Flow (DCF)……..………..………...…....14

3.1.1 Kritik Mot Discounted Cash Flow ……...….………....…...15

3.2 Capital Asset Pricing Modell(CAPM)..…...………...15

3.2.1 Kritik Mot Capital Asset Pricing Model ………....16

3.3 Gordon Model Discounted Dividend Model, Two Stage Dividend (DDM)...16

3.3.1 Kritik Mot Gordons Modell (DDM)…….………17

3.4 Tidigare Studier….. ………...…...17

4. Empiri………..………...19

4.1 CAPM………....19

4.2 Beräkning av Björn Borg enligt DDM………...…...19

(4)

4

Resultat & Analys ………..24

5.1 DDM under Högkonjunktur 2006-2007 Large Cap………..24

5.1.1 DDM under Lågkonjunktur 2008-2009 Large ap…...24

5.1.2 DDM under Högkonjunktur 2006-2007 Mid Cap..………25

5.1.3 DDM under Lågkonjunktur 2008-2009 Mid Cap………...25

5.1.4 DDM under Högkonjunktur 2006-2007 Large & Mid Cap...26

5.1.5 DDM under Lågkonjunktur 2008-2009 Large & Mid Cap………...26

5.1.6 DDMs analys: Företagsstorlek Högkonjunktur………..27

5.1.7 DDMs analys: Företagsstorlek lågkonjunktur………27

5.2 DCF under Högkonjunktur 2006-2007 Large Cap ……… .27

5.2.1 DCF under Lågkonjunktur 2008-2009 Large Cap …………..………..27

5.2.2 DCF under Högkonjunktur 2006-2007 Mid Cap……...……….28

5.2.3 DCF under Lågkonjunktur 2008-2009 Mid Cap………28

5.2.4 DCF under Högkonjunktur 2006-2007 Large & Mid Cap ………...29

5.2.5 DCF under Lågkonjunktur 2008-2009 Large & Mid Cap……….29

5.2.6 DFC Analys: Företagsstorlek Högkonjunktur………30

5.2.7 DFC Analys: Företagsstorlek Lågkonjunktur……….30

6. Slutsats ………31

7. Förslag till vidare forskning ……….32

8.Källförteckning………33

(5)

5

1. Inledning

Inledande kapitel kommer innehålla bakgrunden till valet av uppsatsämnet, därefter följd av problemformulering och syftet och avslutas med avgränsningen.

Det finns olika sätt att spara pengar på som t.ex. köpa aktier, vilket är lite mer aktivt sätt att spara eftersom man behöver vara uppdaterad om företaget vars aktier man äger samt situat-ionen på marknaden. Man kan även spara i fonder, kontanter hemma, råvaror och i andra till-gångar. Bland de olika sätten att spara på är följande tre är mest populära metoder: aktier, fonder samt räntebärande placeringar.1

Placera pengar på ett sparkonto i en bank är ett säkert alternativ då även vid bankernas even-tuella problem så är kundens pengar säkra med beloppet upp till 100 000 euro2. Men däremot ger den en sämre avkastning.3_{Mellan två till fyra procent per år medan historiskt sätt så har} aktier och aktiefonder gett en en genomsnittlig avkastning på tio till tolv procent per år4

1.1 Vad är en aktie och hur värderar man den?

När man äger en aktie kan detta beskrivas som en ägarandel av aktiebolaget vars aktie man äger. Vid bildandet av ett aktiebolag, insätts det 50 000 kr som ett aktiekapital av stiftarna. Om sedan detta aktiebolag ska registreras på börsen, kommer detta möjliggöra handel med dessa aktier, av både instutitioner och privata personer. Vilket ger finansiering till företaget, samtidigt som ägare får man rätt till avkastningen som består av två delar, aktieutdelningar och värdestegring. Vad det gäller aktieutdelningen så bestäms detta på bolagsstämma medan värdestegring beror på inomstående respektive utomstående faktorer, som t.ex. företagets re-sultat, rådande konjunktur läge m.m.5

1_{Björn Wilke (2005), ”Aktie- och fond- handboken. Lär dig spara i aktier och fonder– för bättre privatekonomi”} 2_{http://www.alltomspara.se/insattningsgaranti}_2012-04-17

3

Jämförelse via http://www.compricer.se/sparande/ på olika bankernas räntor på placerad kapital 2011-12-27

4

Björn Wilke (2005), ”Aktie- och fond- handboken. Lär dig spara i aktier och fonder– för bättre privatekonomi”

(6)

6

Aktievärdering kan ske på olika sätt. Det finns många olika modeller för sådana värderingar. Dessa modellers syfte är att fastställa ett rimligt värde för en viss aktie. Efter fastställningen avgörs det om det är värd att investera i aktien eller inte.6

Det ska även tas hänsyn till olika faktorer som kan påverka aktiekursen. Björn Wilke, redovi-sar flera olika sådana faktorer, Utbud/efterfråga på aktier, förväntningar på företaget, analyser, publicitet, rykten, företagets situationer, lönsamhet m.m

En annan faktor som anses påverka både företagets ekonomiska balans men även aktiekursen är omvärldsfaktor, där konjunkturcykeln och ränta är huvudelementerna. Förändringar i de här elementerna kan medföra olika förutsättningar för både företag och privata personer. T.ex. Under låg respektive högkonjunktur kan centralbanken anpassa räntan för att stimulera eko-nomin7, vid förhöjd ränta så uppstår högre kostnader för företag som kan påverka vinster och utdelningar, faktorer som påverkar aktiekurser.

1.2 Problemformulering

Innan man genomför handel med aktien, oavsett om det gäller köp eller sälj, måste man ta reda på om just aktien som man vill köpa om det är en bra investering, hur gör man det? Hur ska man kunna veta om att aktien inte är övervärderad så att man genomför en misslyckad investering? Hur ska man veta om aktier som man äger är övervärderade och att det är dags att sälja de för att få vinst. Till hjälp för sådant dilemma finns det aktievärderingsmodeller som hjälper till att värdera det korrekta värdet för aktien. Utifrån dessa modeller kan man bilda uppfattning om aktiernas värde. Följdfråga som uppstår är hur vet man vilka modeller är pålitliga?

Det finns tidigare forskningar som visar vilka aktievärderingsmodeller som används av finan-sanalytiker i Sverige, men vi ville annat, vi ville undersöka modeller som används av de här analytikerna genom att tillämpa de i verkligheten och analysera om modellerna kan användas för att räkna ut aktiekursen. För att genomföra det, valdes två modeller, nämligen Discounted Dividend Model Two Stage Dividend och Discounted Cash Flow modellen.

Som det har nämnts tidigare så påverkas stora och medelstora företag av vad som händer i omvärlden, vilket i sin tur påverkar företagens aktiekurser. Beroende på rådande konjunktur

6

(7)

7

kan företagets ekonomiska situation förändras, det påverkar företagets nyckeltal d.v.s. bero-ende på ekonomiska situation i företaget kan vinsten variera och därmed påverka utdelningen, vilket är huvudelement för Discounted Dividend modellen. Det kan även påverka kassaflöde i företaget, vilket är huvudelement för den andra modellen som undersöks i uppsatsen, nämli-gen Discount Cash Flow modellen.

Den svenska börsen delas företagen upp i tre kategorier:

Large Cap – företag med värde av minst en miljard euro, största företag som finns på svenska börsen.

Mid Cap – medelstora bolag med värde mellan 150 miljoner upp till 1000 miljoner euro. Small Cap – mindre företag vars värde uppgår till maximallt 150 miljoner euro.

Det är stora och medelstora bolag som är intressanta och kommer undersökas i denna uppsats, då större företag handlar mer internationellt och därmed har större påverkan av omvärlden.

1.2.1. Forskningsfrågor:

1. Hur påligliga är valda aktievärderingsmodellerna under låg- respektive

högkonjunk-tur? D.v.s. hur pass väl avspeglar uträknade aktiekurser enligt modellerna i jämförelse med börsnoterade kurser.

2. Påverkas resultat av uträkningar beroende på företagets storlek?

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två olika aktievärderingsmodeller, nämligen Disco-unted Dividend Model - Two Stage Dividend och DiscoDisco-unted Cash Flow modellen påverkas i deras värderingar under olika konjunkturs upp respektive nedgångar. Dessutom jämföra om det uppstår skillnader beroende på företagsstorlek.

1.4 Avgränsningar

Denna studie kommer att avgränsas till 20 börsnoterade företag på Stockholmsbörsen. Varav tio av företagen ska vara Large Cap företag, dvs företag som överstiger i totala värdet ett

(8)

tu-8

sen miljoner euro.8 Resterande tio företag ska vara Mid Cap företag som har totala värdet mellan hundrafemtio upp till ett tusen miljoner Euro.9 Värdering av aktierna kommer göras under högkonjunktur år 2006-2007 samt lågkonjunkturen år 2008 – 2009.

Med hänsyn till syftet valdes två perioder med olika finansiella situationer samt bolag med varierande storlekar, därmed anser vi att följande avgränsning lägger en bra grund för att få en helhetsbild.

8

http://borsdata.se/lista/large-cap 2011-12-30

(9)

9

2. Metod

Detta kapitel innehåller motivering till valda modeller och studieobjekt. Vidare redogörs hur datainsamlingen har gått till, samt vilken typ av data och angreppssätt som har använts i uppsatsen.

2.1 Övergripande metod

Hur en undersökning ska genomföras beror på vilket angreppssätt som kommer tillämpas. Inom samhällsvetenskaplig forskning finns det nämligen två sätt att genomföra forskning på, induktivt och deduktivt. Skillnaden mellan dessa två ansatser är hur man använder sig av teori och empiri. Med ett induktivt angreppssätt i ett problem, utgår man ifrån empiri och sedan skapar man teori av empirins resultat. Vid deduktiva ansatser utgår man ifrån redan existerad teori för att sedan testa den i empirin10.

Grunden för denna uppsats är ett deduktivt angreppssätt, d.v.s. vi kommer utgå ifrån redan existerade teorier/modeller Discounted Dividend Model - Two Stage Dividend och Discoun-ted Cash Flow modellerna, för att sedan testa de med empirisk data.

2.1.1 Val av studieobjekt

För att kunna tillämpa modellerna har vi valt 20 bolag varav 10 från Large Cap och 10 från Mid Cap från Stockholmsbörsen. Följande storleksgrupper utgör de största företagen som finns på svenska börsen, dessa företag handlar mer internationellt och därmed påverkas mer av omvärlden. Bolagen valdes slumpmässig från olika branscher, för att en specifik händelse i en eller annan bransch inte skulle påverka aktiekursen markant .

2.1.2 Val av tidsperiod

För att genomföra studien har det valts två tidsperioder. Den första perioden är från år 2006-2007 och den andra perioden är från 2008-2009. Under första perioden 2006-2006-2007 varade det högkonjunktur, medan under andra perioden kom finanskrisen, med sina konsekvenser.

10

(10)

10

2.2 Angreppssätt

2.2.1Kvantitav metod

Väsentlig skillnad mellan kvalitativa och kvantitativa ansatser är att man arbetar med olika typer av data. I kvantitativa ansatser arbetar man med ”hård” data medan i kvalitativa med ”mjuk” data. ”Hård data föreligger i form av operationaliserade indikatorer som mäts på ett sådant sätt att de lämpar sig för räkneoperationer” medan ”mjuk” data föreligger i form av kortare eller längre texter som måste tolkas och bearbetas11.

I denna uppsats tillämpas det kvantitativa angreppssättet genom att samla in de hårda data i form av olika börsvärden och nyckeltal från olika källor. Kvantitativ metod tillämpas vid bre-dare undersökning med avsikten att jämföra och komma med generella slutsatser, anser vi att det här sättet är lämpligast med hänsyn till uppsatsens syfte. 12

2.3 Datainsamling

Datainsamling kan ske på två olika sätt. Det första sättet är att samla in primär data dvs. data direkt från respondenter via intervju eller liknande. Medans det andra sättet är att samla in sekundära data som samlas in via böcker och andra liknande skrivet material13_.

Som det nämns tidigare innehåller uppsatsen en kvantitativ angreppssätt, därför kommer det användas endast sekundär data. Denna sekundär data kommer att samlas in från bolagens års-redovisningar samt börskurser från Nasdaq OMX Nordic, www.Avanza.se, och

www.borsdata.se . Nyckeltal från insamlad data kommer ligga till grund för aktievärderings modellers beräkningar.

Följande data kommer att samlas in:

11

Introduktion till Samhällsvetenskaplig metod , Johannssen & Tufte (2003)

12

Holme, Solvang ” Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantivativa metoder. (1997)

(11)

11

 För beräkning av CAPM krävs följande: 1. Beta – riskfaktor, varierar för olika bolag.

2. Den förväntade avkastningen på marknaden – Som tas ifrån finansguiden skriven

av Åke Bertilsson

3. Riskfri ränta – tagen från riksbankens hemsida .

 För att beräkna Discounted Dividend Model- Two Stage Dividend och Discounted Cash Flow modellen krävs följande variabler:

1. Utdelningar per aktie – totala utdelningen och utdelning per aktie finns med i alla årsredovisningarna av valda bolag, om det saknas så kan man räkna ut den på följande sätt:

Totala Utdelningen/Totala antal aktier

2. Aktieägarnas avkastningskrav/diskonteringsfaktorn – dessa data får man genom uträkning av CAPM.

3. Tillväxttakten – tillväxttakten på utdelningen alternativ omsättningen. Denna får man genom att dividera sista året med första året och sedan upphöjd till en fjärde del, Dvs: år (2010/år 2006)0.25

4. Cash Flow - även detta nyckeltal finns med på alla årsredovisningar av valda bolag.

2.4 Källkritik

Årsredovisningar är den enda offentliga handlingen som är tillhands för allmänheten samt att de är godkända och granskade av opartiska revisorer, med hänsyn till detta anses årsredovis-ningar vara en pålitlig källa. Alla årsredovisårsredovis-ningar för respektive bolag är tagna från deras

(12)

12

officiella hemsidor. Nyckeltal som togs från dessa offentliga handlingar är omsättningen, kassaflödet, utdelningar.

Beta värdet samt börsnoterade kurser hämtades från Avanza bank hemsida och anses vara pålitlig källa då börsnoterade kurser jämfördes med kurser från Nasdaq Omx Nordic.

2.5 Kritisk granskning av metod

2.5.1 Metodkritik

Kvantitativ metod ansågs vara lämpligast för att genomföra undersökning med hänsyn till vald syfte och hanteringen av stora mängder av den hårda datan . Modellernas tillämpning baserades på boken Aswath Damodaran (1994) ”Damodaran on Valuation – security Analysis for Investment and Corporate Finance” , detta ansåg vi att vara tillräckligt tillförlitligt för att genomföra undersökningen.

Den man kan ifrågasätta i vår metod är tillämpning av modeller. DCF modellen kan tillämpas på olika sätt, därmed borde man tillämpa den på ett annat sätt för att sedan jämföra resultat.

2.5.2 Validitet

Begreppet validitet visar hur pass väl alternativt relevant data representerar fenomenet. 14 Formlerna som används för att räkna ut aktiekurserna, är passande för syftet, som avser att analysera hur modellerna påverkas under en konjunkturcykel. De nyckeltal och variabler som har tagits fram är relevanta för modellernas uträkningar.

Dessutom, spridning av olika branscher av valda företag ska bidra till ökad validitet, då det inte finns en koncentration på en enskild bransch där en specifik händelse som det nämns tidi-gare inte kan påverka markant och därmed skapa störning för undersökningen. Även sprid-ning av bolagens storlekar avspeglar börsmarknaden bättre och därmed bidrar med en ökad validitet.

(13)

13

2.5.3 Reliabilitet

Reliabiliteten (tillförlighet) handlar om resultaten från genomfört undersökning blir den-samma vid en ny undersökning, eller om de påverkas av slumpen eller tillfälligheter.15

Vid liknande undersökningen anser vi att resultaten blir densamma då nyckeltal och variabler är tagna från årsredovisningar, som anses vara en pålitlig källa, då den genomgås av en objek-tiv revisor. Variabler som kan skapa avvikelser i slutsatsen är den förväntade avkastningen på marknaden, som används i beräkningar som är hämtad från Finansguiden skriven av Åke Ber-tilsson.

(14)

14

3. TEORI

Denna kapitel innehåller sammanfattning av teorier som låg till grund för undersökningen. Den redovisas även kritik och nackdelar av valda modeller.

3.1 Discounted Cash Flow (DCF)

Alla företag som är börsnoterade måste ha en kassaflöde analys i sin ekonomiska rapporte-ring. Kassaflöde analysen brukar oftast delas in i tre kategorier, kassaflöde från: investerings-verksamhet, finansieringsverksamhet och från den löpande verksamheten.16

Likviditeten som blir kvar i företaget kan användas till utdelning till aktieägarna, minska skuldsättningen eller expansion av företaget.

Kassaflödet är starkt beroende av företagets nettovinst. Eftersom högre nettovinst företaget gör, desto mer pengar blir det kvar att återinvestera i företaget.

Ett ökat kassaflöde kan även vara ett tecken på att företaget för närvarande trivs på mark-naden.17

Discounted Cash Flow kan beräknas på följande sätt:

P0= Aktiepriset nuvärdet CFt = cash flow vid perioden t

CFN= cash flow vid periodens N

K= diskonteringsfaktor som avspeglar aktieägarnas avkastningskrav.18

16

André Heggli & Emil Lärke Bredung, http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Nyheter-och-artiklar/Kassaflodesanalys-for-nyborjare/ 2011-11-29

17

18

Aswath Damodaran (1994) ”Damodaran on Valuation – security Analysis for Investment and Corporate Fi-nance”

(15)

15

Genom att addera företagets kassaflöde vid början av perioden med slutet av perioden får man företagets totala värde för det året. Värdet man senare får delar man på företagets totala ute-stående aktier får vi fram aktiens värde/förväntade kurs.

3.1.1 Kritik mot Discounted Cash Flow

Kritik som har riktats mot Discounted Cash Flow modellen är att det finns många olika sorters beräkningar. Om man även använder modellen rätt kan man få ett fel svar. Fel användningen av modellen kan även leda till ökat misstro på DCF modellen19. En annan nackdel för denna modell är kassaflödet kan variera väldigt mycket från år till år. Eftersom vissa år investerar man mer än andra år.

3.2 Capital Asset Pricing Model (CAPM)

Det var i mitten av 1950-talet Markowitz presenterade sin portföljteori med syftet att skapa en teori, som skulle hjälpa förvaltare att på bästa sätt placera tillgångarna som skiljer sig från risk och förväntade avkastningen.20 Med den här teorin kunde senare Sharp (1964) och Lintner (1965) utveckla samt komma med Capital Asset Pricing Model modellen som också kallas for CAPM.

Modellen som Sharpe och Lintner skapade var en jämviktsmodell som beskriver sambandet mellan avkastningen och tillgångarnas avkastning. Tillgången på en risk nämns i modellen som betavärdet på tillgången. Beta värdet mäter hur tillgången sammanliknar marknaden.

Capital Asset Pricing Model är ett sätt att räkna ut aktieägarnas avkastningskrav på riskfyllda tillgångar. Den avkastningen är vad investerarna förväntas tjäna under en bestämd period.

19

http://investeringsinspektoren.blogspot.se/2011/10/investeringsprocessen-4-dcf-analys-kop.html 2012-04-15

(16)

16

När räntorna brukar falla så kan man förvänta sig att avkastningen kommer vara lägre under kommande åren. Det leder till att aktiernas avkastningskrav sjunker.21

CAPM kan räknas ut på följande sätt:

Beta är mått för att mäta tillgångarnas marknadsrisk, samt speglar beta korrelationen mellan en tillgångs avkastning och marknadsportföljen22. Marknadens beta är alltid 1. Om ett företag skulle ha ett beta på 0.75 och marknaden skulle öka med 10 % skulle då aktiekursen öka med 7.5%. Om den skulle minska med 10 % skulle det leda till att aktiekursen skulle minska med 7.5%23.

3.2.1 Kritik mot Capital Pricing Asset Model

Kritik som Capital Asset Pricing Model har fått är användandet av ett historiskt betavärde. CAPM som är ett mått för att mäta risk har fått mycket kritik samt konkurrens av

APT(Arbitrage Pricing Theory) modellen och är en av dem som anses fungera bättre24.

3.3 Gordon Model Discounted Dividend Model, Two Stage Dividend

(DDM)

Discounted Dividend Model - Two Stage Dividend är den vanligaste och en av flera modeller man använder för att beräkna aktiens nuvärde utifrån framtida utdelning. När man använder sig utav den här modellen tas hänsyn till följande faktorer som tillväxten, utdelningen, och aktieägarnas avkastningskrav. 25 Användningen utav den här modellen antas att företaget har en konstant tillväxt takt.

Modellen bygger på att genom framtida utdelningar kunna räkna fram aktiens nuvarande pris. DDM som tillämpas för att räkna ut aktiens nuvärde ser ut på följande sätt.

21

Leif Hässel, Marie Norman, Christian Andersson,( 2001) ”De finansiella markanderana i ett internationellt perspektiv”

22

E.R. Douglas, J.D. Finnerty, J.D. Stowe, (2004) “Corporate Financial Management”

23

http://www.optimalbors.se/portfolj_analys_faktorer.htm 2011-12-12

24

E.R. Douglas, J.D. Finnerty, J.D. Stowe, (2004) “Corporate Financial Management”

(17)

17 å Där: P0= aktievärdet Div1= utdelningen är 1 g= tillväxttakt på omsättning/utdelning r= aktieägarnas avkastningskrav TV= terminalvärde.

3.3.1 Kritik mot Gordons modell (DDM)

Gordons modell (DDM) tillämpas oftast för företag som befinner sig i stabiltillstånd. Men det stabilt tillstånd menas att företagets aktieutdelning kommer öka med en given procent varje år.26_{Modellen fungerar sämre för företag som inte har en stabil tillväxttakt i sina utdelningar.} En annan nackdel med denna modell är att tillväxttakten inte får vara större än avkastnings-kravet vilket leder till att man då får ett negativt tal

3.4 Tidigare studier

En undersökning Aswath Damodaran genomförde hävdar han att utdelningsrelaterade mo-deller är väldigt problematiskt att värdera eftersom det finns andra viktiga faktorer som man måste ta hänsyn till än bara utdelningen. Han hävdar även att det kan uppstå problem när man ska värdera ett stabilt företag eftersom de kan ha ett så kallat mellanår där vinsten inte blir så hög jämfört med de tidigare åren eller tvärt om att vinsten blir större förväntad27. Damodaran nämner också att ett företag som har en långsiktig tillväxt på 12 % i en ekonomi som växer med 6 % kommer eventuellt företaget bli större än ekonomin. I praktiken kan inte stabila till-växttakten inte vara större än ekonomins tillväxttakt.

26

Aswath Damodaran (2006) ”Damodaran on Valuation – security Analysis for Investment and Corporate Fi-nance”

(18)

18

En annan studie som Walker, Demirakos och Strong undersökte var vilka teorimodeller som finansanalytikerna använder. De tar upp svårigheterna med modellerna och vilka faktorer man ska ta hänsyn till. De kommer fram till att P/E tal används i högsta grad och även i vissa fall används DCF28.

Fame och French en av många som kritiserar CAPM modellen. I deras studie ”The CAPM is Wanted, Dead or Alive” studerar de hur pass väl Capital Asset Pricing Model beräknar den förväntade avkastningen29. De kom fram till att CAPM misslyckades i de flesta fallen med beräkningen. Anledningen enligt dem var att det förväntade genomsnittliga avkastningskravet och betavärdet hade inget samband. De ansåg att andra faktorer som historiska försäljningen, P/E-tal, omsättningen, pris, företagets storlek var viktigare i beräkningen av förväntade av-kastningen. Slutsatsen av deras studie var att betavärdet och förväntade avkastningen inte hade något samband, samt var de väldigt kritiska till CAPM modellen.30

28_{Strong,Demirakos och Walker(2004) What Valuation Models Do Analysts Use?} 29

Eugene F. Fama, Kenneth. R. French* (Dec 1996) ” The CAPM is Wanted, Dead or Alive” Vol. 51, pp.1947-1958

30

Eugene F. Fama, Kenneth. R. French* (Dec 1996) ” The CAPM is Wanted, Dead or Alive” Vol. 51, pp.1947-1958.

(19)

19

4. Empiri

I detta kapitel kommer det redovisas exemplar av modellernas beräkningar samt variabler som be-hövdes för att genomföra beräkningar, för respektive bolag i urvalet samt förklaring hur dessa variab-ler har tagits fram. Sedan presenteras resultat av beräkningar för respektive år, för både Large Cap och Mid Cap bolag.

4.1 CAPM

För att kunna genomföra Two Stage Dividend Modellens och Discounted Cash Flow mo-dellens beräkningar behövs uträkning av CAPM.

Med CAPM modellen ska aktieägarnas förväntade avkastning beräknas(R). Riskfria räntan(rf) hämtas från riksbankens hemsida som uppskattades till 2,89. Marknadsriskpremie(rm) hämta-des från finansguiden som är skriven av Åke Bertilsson som räknade ut den till 11%. Betavär-det hämtades från avanza.se som uppskattades till 0,55.

R = rf + ( rm + rf) * beta

Dvs R = 2,89 +( 11+ 2,89) * 0,55 = 8,16 %

Som man ser från beräkningen ovan uppskattas aktieägarnas avkastningskrav till 8.16% Exempel på beräkningar enligt Discounted Dividend Model, Two Stage Dividend:

4.2 Beräkning av Björn Borg enligt DDM

För att kunna räkna ut aktievärdet enligt DDM modellen tar man företagets utdelningar för kommande fyra åren. Dvs. för aktiepriset 2006, behöver man utdelningar från åren 2007-2010. Resterande år antar man tillväxttakten.

Tillväxttakten efter år 4 antar vi till 3 %

Aktieägarnas avkastningskrav – 16,8 % , denna räknar vi ut med hjälp av CAPM, med nyck-eltal som riskfria räntan, företagets beta samt marknadsriskpremie. (Se 4.1 CAPM)

Tillväxttakt på utdelningen – 2 %, denna takt räknar vi ut genom att tillämpa modellen för historisk tillväxttakt dvs utdelning år 2010 minus utdelning 2006, upphöjt till 1/4.

Div1 2007 – 1,5 kr - Utdelningar för år 2007

(20)

20

Div3 2009 – 5 kr – Utdelningar år 2009

Div4 2010 - 5,2 kr - Utdelning år 2010

Efter att man har samlat alla variabler , fortsätter man att lägga de i formeln för uträkning av DDM. Detta ser ut på följande sätt:

Beräkning för aktie priset år 2006:

Svar: 88 kr, dvs att enligt DDM modellen så ska börskursen för Björn Borg för år 2006 ska vara 88 kr.

För att räkna ut för nästa år, tar man utdelningen år 2008 till 2011, sedan tillämpar man de på samma sätt som i tidigare beräkningen.

Beräkning för år 2007 Div1 2008 – 1,5 kr - utdelningar år 2008 Div2 2009 – 5 kr - utdelning år 2009 Div3 2010 – 5,2 kr - utdelning år 2010 Div4 2011- 5,46 k r- utdelning år 2011 Svar: 89,2 kr för år 2007

Efter att man har räknat ut år 2006-2009 enligt DDM modellen, jämför man resultat med börsnoterade kurser.

(21)

21

Denna tabell visar hur Björn Borgs aktien, har förändrats mellan Januari 2006 fram till December 200931.

32

4.2.1 Beräkning av Björn Borg enligt DCF

För att kunna räkna ut för år aktiepriset för 2009 måste vi ha kassaflöde vid årets början(CFN)

samt vid årets slut(CFt). Kassaflödet hämtas från orbis33. vi måste även ha aktieägarnas

av-kastningskrav(k) vilket togs fram genom användandet av CAPM samt tillväxten (g) vilket man får genomtillväxttakten på omsättningen även det hämtas från hemsidan orbis.

För att räkna ut aktiepriset diskonteras kassaflödet vid årets slut, sedan adderas det med kassa-flödet vid årets början dividerat med aktieägarnas avkastningskrav subtraherat med tillväxt-takten. Summan som vi får diskonteras. När vi har gjort det får vi att aktiepriset för perioden ska vara ca 32kr per aktie.

P0 = 40110,866 + 786719,597 31 https://www.avanza.se/aza/aktieroptioner/kurslistor/aktie.jsp?orderbookId=216840 2011-12-19 32 https://www.avanza.se/aza/aktieroptioner/kurslistor/aktie.jsp?orderbookId=216840 2011-12-19 33 https://orbis2.bvdep.com/version-201246/Report.serv?sp_parentcontext=ipaddress&seqnr=0&context=31U777PVOKKIZQT&_cid=87

(22)

22

P0= 826 830,463

Sedan tar man svaret man får från kassaflödet och delar med totala antal aktier. För att få vad aktiepriset är 2009. P0= P0= 32,88 För 2008 gäller följande: P0 = 48 461,927 + 786 694,465 P0 = 835 146,393 Aktiekursen = = 33,21 För 2007 gäller följande: P0 = 48 460,379 + 443 139,35 P0 = 491 559,729 Aktiekursen = = 19,5 För år 2006 gäller följande:

(23)

23

P0= 27 297,383 + 18 905,227

P0= 209 202, 611

Aktiekursen =

= 8,3

Denna tabell visar hur Björn Borgs aktien, har förändrats mellan Januari 2006 fram till December 2009

34

(24)

24

5. Resultat & Analys

Nedan kommer redovisas resultat och analysutifrån olika synvinklar samt jämföra uppsatsens resul-tat med resulresul-tat från tidigare master uppsatser samt jämföra observerade brister med tidigare forsk-ningar.

5.1 DDM under Högkonjunktur 2006-2007 Large Cap

Antal Stämmer Avviker Avviker markant Ej beräknings

bara

20 3 3 14 0

100 % 15 % 15 % 70 % 0 %

Källa: tabell: Resultat utifrån insamlade variablerna,

Uträkningar enligt utdelningsbaserad Gordons modell (DDM) under högkonjunktur för stora bolag på svenska börsen ger följande resultat:

70% av beräknade aktiekursen avviker med stora marginalen från börsnoterade aktiekurser för stora bolag, i 15 % av fallen avviker resultaten med 10 % marginal, resterande 15 % stämmer överens med börsnoterad aktiekurs.

Resultaten av beräkningar nämligen 70 % stämmer inte överens med börsnoterade kurser, tyder på att DDM inte passar för värdering av stora företag under högkonjunkturen, p.g.a. : Storleken på utdelningar under högkonjunktur avspeglas inte i aktiekursen.

5.1.1 DDM under lågkonjunktur 2008-2009 Large Cap

bara

20 6 7 7 0

100 % 30 % 35 % 35 % 0 %

Bättre resultat får man vid beräkningar av samma företag som ingår i Large Cap grupp under lågkonjunktur. Majoriteten av beräknade aktiekurser stämmer överens alternativt avviker med 10 % procents marginal i jämförelse med börsnoterade aktiekurser, resterande 35 procent av-viker med större marginaler.

(25)

25

DDM kan tillämpas för att värdera aktiekurser för stora företag under lågkonjunktur, detta kan bero på att lägre utdelningar under lågkonjunktur visar bättre avspegling för börsnoterade aktiekurser.

5.1.2 DDM under högkonjunktur 2006-2007 Mid Cap

bara

20 3 2 12 3

100 % 15% 10 % 60% 15 %

För medelstora bolag under högkonjunktur med Discounted Dividend Model, Two Stage Di-vidend får man följande resultat: 60 % av beräkningar avviker med större marginalen från börsnoterade aktiekurser, 20 % avviker med 10 % marginal, 15 % överensstämde med börsnoterade kurser. 15 % av beräkningar gick inte att genomföra pga. brist på utdelningar och att ett företag inte var börsnoterad under år 2006.

Utifrån jämförelse mellan Large Cap och Mid Cap bolag under högkonjunktur ser man lik-nande resultat där många uträkningar stämmer inte överens med börsnoterade aktiekurser, d.v.s. att företagsstorlek spelar ingen roll under högkonjunktur för DDM, utan det är andra faktorer som spelar väsentligare roll för resultat av uträkningarna. Faktorer såsom utdelningar.

5.1.3 DDM under Lågkonjunktur 2008-2009 Mid Cap

bara

20 8 2 8 2

100 % 40 % 10 % 40 % 10 %

Analysen av Mid Cap bolagens aktiekurser enligt Two Stage Dividends Model ser ut på föl-jande sätt: 50 % av beräknade aktiekurser överensstämmer alternativt avviker med små mar-ginaler, 40 % av beräkningar avvek markant, samt två beräkningar gick inte att räkna pga. utdelningen saknades.

I jämförelse mellan Large Cap och Mid Cap under lågkonjunktur kan man konstatera positiv resultat för både Mid Cap bolag och Large Cap bolag då över majoriteten av fallet stämmer överens med börsnoterade kurser. Här kan man också konstatera att företagsstorlek spelar

(26)

26

ingen väsentlig roll för utfallet vad det gäller för DDM under lågkonjunktur.

5.1.4 DDM under Högkonjunktur 2006-2007 Large & Mid Cap

Antal Stämmer Avviker Avviker

mar-kant

Ej beräknings bara

40 6 5 26 3

100 % 15 % 12,5 % 65 % 0 %

Enligt insamlad empirin för Discounted Dividend Model - Two Stage Dividend modellen under lågkonjunktur, avvek 65 % av beräkningar med större marginaler, endast 15 % stämde överens med börsnoterade kurser samt 12,5% avvek med mindre marginaler.

Uträkningar utifrån DDM under Högkonjunktur för både Stora och Medelstora visar att denna modell borde undvikas för värdering under högkonjunktur då för många av fall är långt ifrån vad verkligheten visar.

5.1.5 DDM under Lågkonjunktur 2008-2009 Large & Mid Cap

mar-kant

40 14 9 15 2

100 % 35 % 22,5 % 37,5 % 5 %

23 av 38 beräkningsbara aktiekurser stämde överens med börsnoterade kurser alternativt av-vek med 10 % marginal, vilket ger betydligt klarare bild av verkliga aktiekurser jämfört med beräkningar under högkonjunktur. Resterande 17 beräkningar, avvek med större marginaler eller var icke genomförbara.

DDM under lågkonjunktur kan tillämpas med försiktighet, då ca lika många av beräkningar stämmer som de avviker.

(27)

27

5.1.6 DDMs analys: Företagsstorlek Högkonjunktur

Resultat för högkonjunktur för både Mid Cap och Large Cap visar sig vara nästan identiska. I både fallen resulterades det negativt d.v.s. att mellan 60 till 70 % av resultat avviker markant därmed visar det sig att företagsstorlek inte spelar någon större roll, då modellens resultat un-der högkonjunktur inte överensstämmer med börsnoterade kurser.

5.1.7 DDMs analys: Företagsstorlek Lågkonjunktur

Resultat för både Large cap och Mid cap under lågkonjunktur avviker inte markant. Nästan lika många som avviker så som stämmer överens. Även här kan man konstatera att storlek inte spelar någon större roll .

5.2 DCF under Högkonjunktur 2006-2007 Large Cap

mar-kant

Omöjligt att beräkna

20 1 3 16 0

100 % 5 % 15 % 80 % 0 %

Källa: tabell: Resultat utifrån insamlade variablerna

Utifrån samlad empiri för Large Cap bolagen, beräkningen för Discounted Cash Flow kan man konstatera att 80 % av bolagens aktievärde inte överensstämmer med beräknade aktie-värdet . 15 % av beräkningarna avvek marginalt med beräknad aktiekurs med ca 10 % samt endast en beräkning överensstämde.

5.2.1 DCF under Högkonjunktur 2006-2007 Mid Cap

mar-kant

20 7 1 11 1

100 % 35 % 5 % 55 % 5 %

(28)

28

Utifrån samlad empiri från Middle Cap bolagen stämde 35 % av beräkningarna med aktiekur-sens värde, endast 1 beräkning avvek med ca 10 % marginal samt 55 % av beräkningarna överensstämde inte alls. Ett företag gick inte att beräkna eftersom de inte var börsnoterade under ett år.

Uträkningar av DCF modellen under högkonjunktur tyder på att Mid Cap bolags uträkningar stämmer bättre överens med börsnoterade aktiekurser än Large Cap under samma period. Till skillnaden från DDM kan man konstatera att denna modell under Högkonjunktur passar mer för medelstora bolag än de stora.

5.2.2 DCF under Lågkonjunktur2008-2009 Large Cap

mar-kant

20 13 1 6 0

100 % 65 % 5 % 30 % 0 %

Under lågkonjunkturen påträffades bättre siffror än under lågkonjunkturen. Som tabellen visar stämde 65 % av beräkningarna med aktievärdet medans ca 30 % avvek markant och endast 1 beräkning avvek med 10 % marginal.

Bättre resultat kan bero på att kassaflöde under lågkonjunkturen minskar, vilket gynnar uträk-ningar enligt modellen.

5.2.3 DCF under Lågkonjunktur 2008-2009 Mid Cap

mar-kant

20 12 2 6 0

100 % 60 % 10 % 30 % 0 %

Under lågkonjunkturen överens stämde upp till 60 % av beräkningarna med aktiekursen. End-ast 2 beräkningar avvek med ca 10 % marginal och 30 % av beräkningarna överensstämde inte alls med aktiekursen.

(29)

29

större skillnader, i både fall var resultaten en positiv avspegling av börsnoterade kursen , oav-sett företagsstorlek.

5.2.4 DCF under Högkonjunktur 2006-2007 Large & Mid Cap

mar-kant

40 8 4 27 1

100 % 20 % 10 % 67,5 % 2,5 %

Totala insamlade empirin från Large Cap och Middle Cap bolagen under högkonjunktur vi-sade att endast var femte beräkning överens stämde med bolagens aktievärde och var tionde beräkning avvek med ca 10 % marginal samt 67.5 % överens stämde inte alls med aktiekur-sen.

5.2.5 DFC Under Lågkonjunktur 2008-2009 Large & Mid Cap

mar-kant

40 25 3 12 0

100 % 62,5 % 7,5 % 30 % 0 %

Under lågkonjunkturen fick betydligt bättre siffror. Ca vart tredje beräkning överensstämde med aktiekursen och endast 7.5 % avvek med ca 10 % marginal. Samt 30 % av beräkningarna avvek markant gentemot aktiekursen.

(30)

30

5.2.6 DFC Analys: Företagsstorlek Högkonjunktur

Resultat enligt DCF formeln ger olika resultat beroende på företagsstorlek under högkonjunk-tur, 5 % för stora bolag gentemot 35 % för små bolag stämde överens med börsnoterade kur-ser. Anledning till dylikt resultat kan vara att mindre bolag har stabilare kassaflöde under högkonjunkturen. Förvisso är det stort antal av fall för både stora och medelstora bolag där uträknad aktiekurs avviker markant från börsnoterad.

5.2.7 DFC Analys: Företagsstorlek Lågkonjunktur

Resultat som fås fram under lågkonjunktur för stora och medelstora bolag har liknande utfall. Majoriteten av uträkning stämmer överens för både stora och medel stora bolag med börsnote-rade kurser. Under 40 % av fallet avviker eller stämmer inte överens resultat. Därmed kan man konstatera att företagsstorlek inte påverkar DCF modellen under lågkonjunktur.

Jämförelse med Aswath Damodarans syn på dessa två modeller.

Dividend Discount Model

Aswath Damodaran (1994) ”Damodaran on Valuation – security Analysis for Investment

and Corporate Finance”

- Problematisk att värdera p.g.a. andra viktiga faktorer som man ska ta hänsyn till än bara utdelningen.

- Mellan år, dvs. med för låg eller för hög vinst

Våra observationer :

- I majoriteten av fall så överenstämmer inte, därför finns det grund till Damodarans på-stående, utdelningen kan variera stort och behöver inte vara direkt kopplad till resulta-ten , d.v.s. att företagets styrelse kan påverka detta och därmed utdelningen inte kan vara avgörande faktorn till aktiensvärde.

- I vissa av fall så delas inte utdelningen alls , som t.ex. i PA Resources fall, då inga ut-delningar förekom och detta gjorde det ogenomförbar att beräkna aktiensvärde.

(31)

31

6. Slutsats

Syftet besvaras

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två olika aktievärderingsmodeller, nämligen Gor-dons värderingsmodell, Two Stage dividend modell och Discounted cash flow modellen på-verkas i deras värderingar under olika konjunkturs upp respektive nedgångar.

Efter genomförd undersökning utifrån valda modeller och metoder kan man dra följande slut-satser:

Discounted Dividend Model:

För att kunna ge en rättvisare bild för börsnoterade aktiekursen vid uträkningar av aktiekurser enligt denna modell kan man konstatera att just denna modell ger ”rättvisare” bild av börsno-terade aktiekurser under lågkonjunktur. Det observerades stora skillnader mellan korrekta svar alternativt med svar som avvek med mindre marginaler under lågkonjuktur gentemot högkon-junktur.

Insamlad data utifrån två andra master uppsatser bekräftar att Discounted Dividend Model har brister vid uträkningar under högkonjunktur.

Discounted Cash Flow

Vid uträkningar av aktiekursen för samma 20 bolag enligt Discount Cash Flow modellen, ses även här en stor skillnad vad det gäller rättvisare bild av börsnoterade aktiekurser under två konjunkturer. Det är nämligen uträkningar under lågkonjunkturen som avspeglar bättre verk-ligheten än under högkonjunkturen.

Likaså som i Discounted Dividend Model, observeras en stor skillnad i rätta, alternativt, svar som avviker med små marginaler. Det har bekräftats utifrån två master uppsatser som använ-des som tidigare forskning i denna uppsats.

Slutkommentarer

Både modellerna som användes i uppsatsen ger klarare bild under lågkonjunktur och därmed borde tillämpas när det råder lågkonjunktur. Under högkonjunktur kan man ej förlita sig på de två ovan nämnde modeller, därmed bör användning av modellerna undvikas under rådande Högkonjunktur.

(32)

32

7.

Förslag till vidare forskning

Under uppsatsens gång har vi stött på flera problem, bl.a. uträkningar. Trots detta anser vi att antal undersökta bolag samt uträkningar var tillräckligt många för att besvara syftet , däremot vid genomförandet av liknande forskning skulle vi förlänga tidsperioder, för att enstaka avvikande år inte skall påverka uppsatsens trovärdighet. Dessutom bör stora kriser undvikas om uppsatsens huvudsyftet inte berör sådana kriser.

(33)

33

8. Källförteckning

Böcker

Björn Wilke (2005), ”Aktie- och fond- handboken. Lär dig spara i aktier och fonder– för bättre privatekonomi”.

Samhällsvetenskaplig metod , Asbjörn Johannessen, Per Arne Tufte.

Holme, Solvang ” Forskningsmetodik, om kvalitativa och kvantitativa metoder. Alan Bryman, Emma Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder.

Aswath Damodaran (1994) ”Damodaran on Valuation – security Analysis for Investment and Corporate Finance”

Leif Hässel, Marie Norman, Christian Andersson,( 2001) ”De finansiella markanderana i ett internationellt perspektiv

E.R. Douglas, J.D. Finnerty, J.D. Stowe, (2004) “Corporate Financial Management” Haugen R A, ”(1993) “modern investment theory” prentice hall.

Resurser

http://www.compricer.se/sparande/

André Heggli & Emil Lärke Bredung, http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/Nyheter-och-artiklar/Kassaflodesanalys-for-nyborjare/ Stina Liedgren, http://webappl.sh.se/C1256CFE004C57BB/0/5ABCDB5605316AABC125738000512950/$fil e/Artikel%206%20S.pdfE-http://www2.ne.su.se/ed/pdf/18-8-al.pdf http://www.optimalbors.se/portfolj_analys_faktorer.htm 1

Hayne E. Leland(1999) ”Beyond Mean-Variance: Performance Measurement in a Nonsym-metrical World Financial Analyst Journal” vol.55, pp27-36.

(34)

34

Eugene F. Fama, Kenneth. R. French* (Dec 1996) ” The CAPM is Wanted, Dead or Alive” Vol. 51, pp.1947-1958.

R. Roll och Stephan. A. Ross,(1994), vol 4. ”On the Cross-Sectional Relation between Ex-pected Returns and Beta

(35)

35

9. Bilagor

Denna tabell redovisar nyckeltal som har hämtats från bolagens respektive redovisningar för att kunna genomföra uträkningar som ligget till grund för forskningen. Nyckeltal som krävdes för beräk-ningar , för Two stage divident och Discounted Cash flow modellen var följande : Utdelning per aktie, Kassa flöde, Beta, Tillväxttakt samt Aktieägarnas avkastningskrav.

Mid Cap År Utdelning per aktie (kr) Kassaflöde (kr) Beta R35 Tillväxt (G)

Bilia 2005 439 013 132 1,88 18,2 3,7 2006 8 338 993 754 2007 0 387 993 843 2008 3 234 999 609 2009 12 411 998 292 Björn Borg 0,65 8,16 2 2005 24 552 328 2006 1,5 59 811 929 2007 1,5 106 182 658 2008 5 106 186 051 2009 5,2 87 887 845 Wallenstam 1,23 12,94 4 2005 1 644 846 797 2006 1 2 010 968 495 2007 1 1 012 993 843 2008 1,08 397 000 703 2009 1,17 508 995 161 Kappahl 1,09 11,7 2,7 2005 151 600 306 2006 4.5 475 187 204 2007 1,25 853 673 204 2008 3,25 657 212 401 2009 0 548 904 482 Brinova 0,97 10,8 5,5 2005 212 805 412 2006 6,5 346 495 985 2007 3 351 699 590 2008 3,5 242 099 508 2009 4 314 496 157 Höganäs 1,12 12 6,8 2005 565 013 928 2006 6,25 679 991 763 2007 3 700 994 099

(36)

36 2008 3 133 999 844 2009 10 495 933 453 System Air 1,07 11,6 6,8 2005 144 997 875 2006 1,5 221 002 670 2007 0,75 307 000 027 2008 1,25 316 595 412 2009 1,75 316 406 250 Intrum Justitia 0,85 9,8 6,4 2005 408 213 291 2006 3,25 477 795 319 2007 3,5 550 397 640 2008 3,75 563 203 937 2009 4,1 605 493 880 NIBE 0,83 9,7 7 2005 242 570 633 2006 1,15 311 716 659 2007 1,15 276 045 408 2008 1,3 332 601 734 2009 1,75 335 027 042 PA Resources 1,69 16,6 5 2005 88 619 000 2006 0 342 611 023 2007 0 1 400 891 483 2008 0 1 301 538 702 2009 0 909 158 839

Large Cap Udelning per aktie Kassa-flöde Beta R G Saab 1,04 11,2 3,8 2005 2 128 054 119 2006 4,5 2 355 961 288 2007 1,7 3 178 969 985 2008 2,25 1 266 007 967 2009 3,5 2 083 980 928 Scania 1,45 2005 8 887 247 340 2006 5 8 961 857 368 2007 2,5 11 674 903 800 2008 1 12 147 106 150 2009 5 3 900 960 717 Volvo 1,79 17,48 0,6 2005 22 946 621 570 2006 5,5 28 650 538 820 2007 2 27 405 765 780

(37)

37 2008 0 23 466 211 040 2009 2,5 508 995 161 Peab 1,47 14,8 9,8 2005 1 194 031 039 2006 2,25 1 447 978 585 2007 2,25 1 064 988 456 2008 2,5 1 212 012 809 2009 2,6 2 067 976 089 Telia Sonera 0,53 7,2 4 2005 24 885 674 490 2006 4 28 189 546 300 2007 1,8 29 548 749 360 2008 2,25 31 117 277 200 2009 2,75 31 785 660 400 Alfa Laval 1,03 11,24 5,7 2005 1 464 377 445 2006 2,25 2 288 159 791 2007 2,25 3 744 965 367 2008 2,5 4 334 038 897 2009 3 3 430 963 564 Assa Abloy 0,93 10,4 4 2005 3 010 021 278 2006 3,6 2 643 956 346 2007 3,6 4 266 963 828 2008 3,6 3 334 031 086 2009 4 3 546 961 287 Atlas Copco 1,23 12,9 8,5 2005 9 057 246 319 2006 3 16 985 723 110 2007 3 9 238 923 807 2008 3 12 237 108 490 2009 4 8 713 905 494 Securitas 2005 2 711 173 896 2006 3,1 850 387 810 2007 2,9 524 397 127 2008 3 2 323 619 464 2009 3 2 116 175 633 NCC 1 11 4 2005 1 741 050 537 2006 21 2 260 965 063 2007 4 2 773 973 833 2008 6 2 377 021 011 2009 10 1 833 980 928

(38)

38

Resultat utifrån insamlade variablerna

Nedan redovisas resultat i helhet, som togs fram genom 160 olika beräkningar, varav 80 var kassaflöde värdering och resterande 80 är Discounted Dividend Model - Two Stage Dividend beräkningar. Varje aktiensvärdet för varje år, för bägge modellerna.

Mid Cap År Aktiekurs, lägst – högst DCF Gordon Two stage dividend growth model Large År Aktiekurs Lägst-högst DCF Gordon two stage dividend growth Bilia 2006 92-142 25 55,3 Saab 2007 96-142 20 57,4 2006 155- 213 100 38,1 2008 15-98 21 69,3 2007 115- 213 113 37,5 2009 18-73 15 77,5 2008 52-180 143 40,4 Björn Borg 2009 50-115 61 42,5 2006 8-89 8,3 88 2007 72-155 19,5 89,2 Scania 2008 28-110 33 93 2006 66-110 54,7 34,4 2009 40-70 32 95 2007 100-187 56,9 36,1 2008 51-145 72,2 37 Wallenstam 2009 60-100 69,5 42,8 2006 30-48 39 10,4 2007 36-62 45 11 Volvo 2008 18-42 22,6 11,6 2006 62-93 49,5 16,7 2009 22-43 10 12 2007 93-150 59 14 2008 30-104 55,9 13,8 Kappahl 2009 33-72 41,8 16 2006 10+16 3 33,8 Peab 2007 16-24 9 30,4 2006 33-58 24,3 19,9 2008 14-34 14,9 34 2007 45-86 28,9 21,6 2009 15-42 12 34,9 2008 16-66 21,6 25,6 2009 21-52 25,3 29

Brinova Telia

So-nera

2006 100-133 63 48,6 2006 38-60 106,8 60

2007 84-147 99 48,3 2007 48-67 104,9 59,7

2008 26-106 99 51,3 2008 32-62 106,8 62

2009 41-80 70,6 54,3 2009 33-53 115 66,1

Höganäs Alfa Laval

2006 150-200 109 142,4 2006 40-77 25 32,2

2007 107-186 130 153,4 2007 75-132 37 34,7

(39)

39 2009 67-170 29 186,6 2009 57-100 67 38,2 System Air Assa Abloy 2006 Ej börsnoterad 20 17 2006 108-150 52,9 47,4 2007 56-76 31,5 18,6 2007 122-164 48,5 51,3 2008 28-60 43 20,6 2008 72-125 74 52,5 2009 38-68 44,4 22,3 2009 72-142 59 56,4

Intrum Justitia Atlas Copco

2006 61-89 55 54,2 2006 70-98 78,9 36,8 2007 83-115 64 57,9 2007 87-118 139,9 38,4 2008 54-110 82 61,8 2008 48-108 78,7 42 2009 52-91 84 65,9 2009 52-105 101,5 46,2 NIBE Securitas 2006 43-112 77 22,7 2006 48-88 94 53,4 2007 58-140 99 25,1 2007 67-92 30 55,3 2008 35-70 88 26,7 2008 55-72 21 55 2009 50-80 106 29,5 2009 56-72 82,7 56,6 PA Resources NCC 2006 13-35 0,4 - 2006 145-215 306,93 117,9 2007 24-36 1,47 - 2007 120-235 396,7 110,9 2008 5-38 5 - 2008 36-170 475 119,8 2009 6+16 4 - 2009 45-120 404 128