• No results found

Avdragsrätt för gåvor Motion 2018/19:1225 av Jan R Andersson (M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Avdragsrätt för gåvor Motion 2018/19:1225 av Jan R Andersson (M) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1590

Motion till riksdagen

2018/19:1225

av Jan R Andersson (M)

Avdragsrätt för gåvor

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa avdragsrätt för gåvor till den ideella sektorn och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

1 januari 2012 införde den dåvarande alliansregeringen en avdragsrätt genom

skattereduktion för gåvor till välgörande ändamål. Syftet var att stimulera den ideella sektorn och öka deras möjligheter att långsiktigt och stadigvarande samla in medel till dem som behöver det som allra mest. Möjligheten att donera pengar och då få göra ett skatteavdrag användes årligen av närmare 800 000 personer, nästan var tionde svensk. Trots detta, och trots att donationerna till dessa ändamål kraftigt ökat sedan 2012, så har den rödgröna regeringen tagit bort möjligheten till dessa avdrag, just i en tid när

behoven växer. Sverige borde istället ha valt motsatt väg, dels genom att ändra beloppsgränserna, dels genom att utöka antalet ändamål som man kan ge till.

Avdragsrätten för gåvor upphörde alltså fr.o.m. 1 januari 2016. I

departementspromemorian som låg till grund för slopandet av avdragsrätten anförs, att en stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Men efter att ha konstaterat detta, anförs som skäl för avskaffandet 1) att den

skattskyldiges personliga levnadskostnader inte får dras av och 2) att skattereduktionen för gåvor har inneburit att Skatteverket har fått ytterligare uppgifter i form av att pröva, godkänna och utöva tillsyn över gåvomottagare. Dessa skäl framstår mest som

formalistiska och utan medkänsla för mänskliga behov.

I Norge, som har en ideell sektor som påminner mycket om den svenska, så omfattas fler än 450 organisationer av avdrag, att jämföra med de knappt 60 som fanns i Sverige. Detta har Norge lyckats med genom att tydligt definiera de ändamål som de mottagande organisationerna ägnar sig åt.

(2)

I Norge är sex typer av ideell verksamhet godkända för avdragsrätt:

 Omsorg och hälsofrämjande arbete för barn, ungdom, äldre, sjuka, funktionshindrade och andra svaga grupper

 Barn- och ungdomsverksamhet inom musik, teater, litteratur, dans, idrott, friluftsliv och liknande

 Religiös eller på annat sätt livssynsinriktad verksamhet  Verksamhet för mänskliga rättigheter och utveckling

 Katastrofhjälp och verksamhet för förebyggande av olyckor och skador  Kulturskydd, miljöskydd, naturskydd och djurskydd.

Den norska erfarenheten visar att det går att utöka givandet till många typer av samhällsnyttig verksamhet. Detta borde vi i Sverige ha inspirerats av.

Förutom nämnda ändamål, borde donationer till de organisationer som arbetar för att stödja Sveriges militära och civila veteraner bli en grund för skattereduktion. Dessa organisationer gör stora insatser för att hjälpa de som deltagit i utlandstjänst och arbetar ofta under knappa ekonomiska omständigheter. Dessa organisationers insatser ska aldrig ersätta det som ska göras av Försvarsmakten eller andra delar av staten, men att

inkludera dem bland välgörande ändamål skulle vara ett sätt att visa uppskattning för allt de gör.

Med anledning av ovanstående bör regeringen överväga att återinföra avdragsrätt för gåvor och att utöka omfattningen till att gälla fler organisationer än som omfattades av avdragsrätten till och med 2015.

Jan R Andersson (M)

References

Related documents

-CASE STUDIES Bo Lennart Persson DeponiGasTeknik, Sweden ABSTRACT: DeponiGasTeknik DGT AB is a consulting firm working in the Environment and Energy sector.. A special field

Thermoplastic waste from polyethylene (P E) and polypropylene (PP) together with woodfibres are used in ENCO to reach a high energy

Kerstin Brodén, redaktör på Växjö University Press E-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se Telefon: 0470-708267. 

"Här börjar en bok om det som datorer kan men skrivmaskiner inte kunde, det vill säga hela den grafiska arsenalen av uttrycksmedel som desktop publishingtekniken gjort möjlig

Om det är så att språkanvändare har en unik tillgång till kunskap om sig själva (gällande föreställningar, avsikter, övertygelser etc) och att språkliga uttrycks innebörd

Ansatsen bidrar till att skapa utrymme för reflektion kring vår samtid och de sätt varpå vi talar om skola, utbildning och framtid.. Hur kommer det sig att vi talar om

Säljö diskuterar utförligt begreppet mediering och menar att i ett sociokultu- rellt perspektiv, fysiska, liksom intellektuella och språkliga, redskap medierar verkligheten

Donald Broady, Uppsala Gunni Kärrby, Göteborg Ingrid Carlgren, Stockholm Rolf Lander, Göteborg Marie Carlsson, Göteborg Staffan Larsson, Linköping Mohamed Chaib, Jönköping