Examensarbete
Kandidatnivå
Patientens erfarenhet av egenvård vid hjärt-kärlsjukdomar -
en litteraturöversikt
The patient's experience of self-care in cardiovascular disease –
a literature review
Författare: Eminé Berisha & Evelina Wallin
Handledare: Berit Gesar Granskare: Dara Rasoal
Examinator: Alexandra Eilegård Wallin Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ2030
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 201002
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA.
Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access. Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Sammanfattning
Bakgrund: Under år 2016 dog 17.9 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar vilket innebär 31 procent av alla dödsorsaker i hela världen. Hjärt-och kärlsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken i Sverige år 2018 bland både män och kvinnor. Att informera om risker ingår i sjuksköterskans roll och syftar till att förbättra livskvalitén, förlänga livet och förhindra komplikationer. Empowerment handlar om att överföra makt, möjliggöra samt skänka förmåga till patienten. Empowerment beskrivs som ett positivt begrepp där patientens styrka och rättigheter betonas.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård.
Metod: En litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.
Resultat: Resultatet baserar på tre huvudteman och sju subteman. Dessa huvudteman är:
medvetenhet om egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och förändrade levnadsvanor och livsinsikt. De sju subteman är: tilltro till egen förmåga, bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård, familjestöd och äktenskap påverkan,
sjuksköterskans kunskapsstöd, vikten av socialt sammanhang, fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egenförmåga och självinsikt och förväntningarna på utökad livskvalite
Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att patientens förutsättningar för egna möjligheter till egenvård med hjärt-kärlsjukdomar påverkas av både personliga och yttre faktorer. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och att få förändrade levnadsvanor och livsinsikt. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga är viktigt för att lyckas förändra livsstil.
Abstract
Background: Cardiovascular disease was the most common cause of death in Sweden in 2018 among both men and women. Informing about risks is part of the nurse's role and aims to improve the quality of life, prolong life and prevent complications. Empowerment is about transferring power, enabling and giving the ability to the patient. Empowerment is described as a positive concept where the patient's strength and rights are emphasized.
Aim: The purpose of this literature review is to describe the conditions that patients with cardiovascular disease need for their own opportunities for self-care.
Method: A literature review based on 16 scientific articles.
Result: The result is based on three main themes and seven sub-themes. The central themes are: awareness of one's own ability, the importance of the support of the environment and changed lifestyles and insight into life. The seven sub-themes are: confidence in one's own ability, contributing personal qualities for optimal self-care, family support and marriage influence, the nurse's knowledge support, the importance of social context, physical activity despite fear and insufficient self-efficacy and self-awareness and expectations of increased quality of life.
Conclusion: This literature review shows that the patient's conditions for their own opportunities for self-care with cardiovascular disease are affected by both personal and external factors. As a nurse, it is important to be aware of the patient's own ability, the importance of the environment's support and to gain changed lifestyles and insight into life. Support from health care professionals and relatives is important to succeed in changing lifestyles.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Sjuksköterskan och egenvårdsråd ... 4
Anhörigas delaktighet ... 5
Problemformulering ... 6
Syfte ... 7
Metod ... 7
Urval och datainsamling ... 7
Tillvägagångssätt ... 8
Analys och tolkning av data ... 9
Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 9
Medvetenhet om egen förmåga ... 10
Betydelsen av omgivningens stöd ... 12
Förändrade levnadsvanor och livsinsikt ... 14
Diskussion ... 16 Sammanfattning av huvudresultat ... 16 Metoddiskussion... 21 Etikdiskussion ... 24 Klinisk betydelse ... 24 Slutsats ... 25
Förslag till vidare forskning ... 25
Referenser ... 26
Bilaga 1 ... 33
Bilaga 2, Artikelmatris ... 34
Bilaga 3, Granskningsmall för kvalitativa studier Bilaga 4, Granskningsmall för kvantitativa studier
Inledning
Intresset för omvårdnad vid hjärt-och kärlsjukdomar och den erfarenhet som patienter har av egenvård väcktes hos författarna under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Hjärt-och kärlsjukdomar är idag ett stort samhällsproblem där sjuksköterskan har en stor roll vid informationsgivning. De erfarenheter som patienter har av egenvårdsråd är viktigt att belysa för att möjliggöra förbättringar. Denna litteraturöversikt vill bidra till en översikt om den erfarenhet som finns av egenvård hos patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Vidare att
sammanställa kunskap om informationsgivning utifrån patientens perspektiv för att kunna och bidra till en bättre och värdig vård.
Bakgrund
Enligt världshälsoorganisationen [WHO, u.å.] dog under år 2016 17.9 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar vilket innebär 31 procent av alla dödsorsaker i hela världen. Enligt Socialstyrelsen (2019) var hjärt-och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken i Sverige år 2018 bland både män och kvinnor. 33 procent av Sveriges befolkning avled till följd av hjärt-och kärlsjukdomar. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma hjärt-och informera till personer om olika riskfaktorer. Att informera om risker ingår i sjuksköterskans roll och syftar till att förbättra livskvalitén, förlänga livet och förhindra komplikationer. Med hälsofrämjande livsstil ligger fokus på kost, vikt, motion, tobak och alkoholkonsumtion. Trots att personen är medveten om vikten av egenvård relaterat till sin sjukdom kan begränsningar som
kroppssmärta och trötthet påverka livsstilen. Med hänsynstagande till hälso-situation och med rätt råd och information finns förutsättningar för en positiv samverkan mellan sjuksköterska och patient (Moon-liang & Chau-Chain, 2010). Bergman och Berterö (2003) menar att en hjärtinfarkt kan förändra patientens motivation till en mer hälsofrämjande livsstil för att undvika att uppleva händelsen igen.
Hjärt-kärlsjukdomar innefattar sjukdomar i hjärtat och dess kranskärl. Kranskärlssjukdom innefattar sjukdomar i hjärtats kranskärl som försörjer hjärtat med blod. Det kan innefatta tillstånd såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, medfödda hjärtfel eller transitoriskt ischemisk attack (WHO, u.å). Att insjukna i en stroke eller en hjärtinfarkt innebär enligt
sjukdomen bär med sig. Hög ålder, metabola faktorer, högt blodtryck, förhöjda blodfetter och livsstilsfaktorer såsom rökning, begränsad fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är faktorer som ökar risken att insjukna i en hjärt-kärlsjukdom. Hjärtinfarkt har i Sverige
minskat med 35 procent sedan 2002 på grund av bättre utredning och behandling inom vården och stöttning för en förbättrad hälsa. Män har en större risk än kvinnor att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom, enligt Folkhälsomyndigheten (2020) beror detta på kvinnans hormoner, trots detta är det fler kvinnor som avlider i sjukdomen.
Både fysiska och psykiska symtom hos patienter med hjärt-och kärlsjukdom kan påverka livskvalitén. Kön, ålder samt familjeförhållanden är exempel på faktorer som berör
livskvalitén, men även symtomens omfattning berör patientens hälsa och välbefinnande. Det är viktigt att hälso-och sjukvården förtydligar de komponenter som har en viktig roll för att som patient kunna uppnå god livskvalité, trots sin hjärt-kärlsjukdom och den belastning som symtomen kan bära med sig. Att få kunskap och information kring sin sjukdom och en ökad förståelse kring medicinering kan hjälpa patienten som överlevt en hjärtinfarkt till att förändra sin livsstil och minska blodtrycket eller andra av de risker som sjukdomen bär med sig
(Zambroski, Moser, Bhat och Ziegler 2005; Gonzales, B., Lupon, J., Herreros, A., & Urrutia, A. 2005).
Den fysiska aktivitetens påverkan på hälsan
Med hjälp av fysisk aktivitet kan behovet av medicinska behandlingsalternativ minskas. Fysisk aktivitet visar sig ha god effekt vid högt blodtryck och kranskärlssjukdom för att minska risken för ytterligare sjukdom som till exempel hjärtsvikt. Det är avgörande för patientens livskvalitet att sjuksköterskan konsulteras i ett tidigt skede med att informera och uppmana till regelbunden fysisk träning. Regelbunden fysisk aktivitet anses vara en primär åtgärd vid hypertoni och andra hjärt-kärlsjukdomar innan läkemedelsbehandling sätts in. I vissa fall kan det vara bra att kombinera livsstilsförändringar med medicinska åtgärder med syftet att förhindra utveckling av hjärt-kärlsjukdomar (Jensen et al., 2017). Att leva med en hjärt-kärlsjukdom kan också bidra till en nedsatt prestationsförmåga vid lättare fysisk aktivitet. Regelbundna promenader i 30 minuter fem dagar i veckan bidrar till minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar. För att bibehålla motivationen till att röra på sig regelbundet är det
fördelaktigt med uppföljning hos hälso-sjukvården för att fysisk aktivitet kan anses som en livslång behandling hos patienter med hjärt-kärlsjukdomar (Jensen et al., 2017).
En studie visar att patienter som saknar kunskap om sin hjärt-kärlsjukdom relaterar symtom som andnöd, hosta, snabb eller oregelbunden puls till hög ålder eller annan sjukdom (Im, Mak, Upshur, Steinberg, Kuluki, 2019; Schjoedt, Sommer, Bjerrum, 2013). Okunskap om eller liten förståelse om sjukdomen kan leda till osäkerhet vilket i sin tur kan leda till att patienten anpassar livet och blir alltmera inaktiv. Trötthet är ett vanligt symtom som också kan förknippas med fysisk ansträngning, dock upplevs trötthetskänslan som onormal och obekväm som påverkar patientens förmåga till egenvård.
Beskrivning av egenvård
Enligt socialstyrelsen innebär egenvård hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Att informera patienten om egenvård och göra egenvårds bedömningar är sjukvårdspersonalens ansvar. Detta ska ske tillsammans med patienten i förhållande till att respektera patientens integritet och självbestämmande. Bedömningen av egenvård ska också utgå från patientens egen förmåga till fysiska och psykiska hälsan (Socialstyrelsen, 2017).
När en patient utför hälso-sjukvårdsåtgärder på egen hand eller med hjälp av närstående i hemmet kallas det för egenvård. Exempel på egenvård är åtgärder för att främja sin hälsa exempelvis fysisk aktivitet eller andra livsstilsförändringar beroende på sin diagnos. Det kan också innebära medicinska åtgärder. Det finns alltid risker med att utföra egenvård. Hälso-och sjukvårdspersonal har ett ansvar att bedöma om patientens tillstånd klarar av att utföra
egenvård och om det finns risker med att utföra egenvårdsåtgärder på egen hand. Egenvård är ett område som ger en ökad risk för patienten att denne hamnar mellan två huvudmän och det blir oklart vem som har huvudansvaret över patienten och dennes hälsa (Socialstyrelsen, 2020).
Vidare skriver Socialstyrelsen (2020) att egenvården ska bedömas utifrån patientens
livssituation både fysiskt och psykiskt och detta ska göras i samråd med patienten. Den som bär huvudansvaret för patientens egenvård skall informera patienten om egenvårdens innebörd samt dess åtgärder som ska vidtas. Informationen bör även delges till närstående eller annan personal i patientens omgivning exempel personal på boenden eller skolan. Egenvården ger patienten möjlighet att leva sitt liv utan frekventa kontakter med hälso-och sjukvården.
Sjuksköterskan och egenvårdsråd
Det är viktigt att sjuksköterskor har kompetens för att kunna bedöma hälsorisker och förmåga att ge patienter stöd som bidrar till ökat förtroende. Enligt en studie av Chan et al. (2012) finns det många patienter som inte har fått egenvårdsråd trots riskfaktorer som rökning, alkohol, dåliga matvanor, begränsad fysisk aktivitet och övervikt trots att dessa patienter sedan visat sig vara öppna för förändring. Motiverande samtal och egenvårdsråd som är på en lämplig nivå behövs för att egenvården ska kunna bli en rutin i vardagen (a.a). Hälsoproblem med hjärt- och kärlsjukdomar ökar snabbt i världen och det behövs framtida lösningar för att minska risken att insjukna (Zhong, Potemans, Zhang & Oldenburg, 2015). Riegel och Carlson (2002) menar att kunskap och information kring sjukdom och behandling är nödvändigt. Där har sjuksköterskan en viktig roll genom att ge tid till riskpatienter för att diskutera sin
hälsosituation. Att informera utifrån situation, behov och frågor är nödvändigt för att patienten ska ta till sig av informationen. För att förändring ska komma till stånd i den nuvarande livsstilen behöver sjuksköterskan möta patienten med respekt samt med en bekräftande kommunikation (Ross, Ohlsson, Blomberg & Gustafsson, 2015). Enligt
Socialstyrelsen (2017) ska egenvårds bedömningar som utförs av hälso-och sjukvårdspersonal dokumenteras och journalföras för en säker och effektiv vård.
Sjuksköterskan beskrivs av Moher, Wright och Wiles (2001) som viktig för att skapa
delaktighet i vårdrelationen. Patienter som fick stöd och upplevde att sjuksköterskan tog sig tid och lyssnade på patienten, upplevde en minskad oro i sin sjukdom och en ökad självkänsla. Som patient med en kronisk sjukdom är det nödvändigt med information och kunskap om riskfaktorer och levnadssätt samt att få förståelse för hur sjukdomen påverkar kroppen. Behoven som patienter med en hjärt-kärlsjukdom har behöver individanpassas då behoven är
växlande skiljer sig mellan olika individer samt för att kunna skapa en större förståelse för sin diagnos och bevara en god livskvalitet (a.a).
Anhörigas delaktighet
Israelsson, Lilja, Bremer, Stevenson och Årestedt (2016) beskriver vikten av anhörigas deltagande i egenvården hos individer med hjärt-kärlsjukdom. Familjen är viktig för patientens egenvård då de kan bidra till minskad stress och ångest och på så sätt förbättra livskvaliteten. Därför kan det vara viktigt att inkludera familjen i sin egenvård. Emellertid kan hjärtsjuka patienter och deras partner ha olika uppfattningar gällande egenvård och livsstil. Det kan vara så att patienten kan föredra ett nära samarbete med hälso-och sjukvården för att få stöd i att förändra livsstilsvanor medans partnern föredrar att de två samarbetar. Enligt Köhler, Nilsson, Jaarsma och Tingström (2016) ses fördelar med att sjuksköterskan följer upp kontroller och ger stöd och råd för att minska risken för återfall och tack vare uppföljningar blir också patientens egenvård övervakad kontinuerligt. Patienten själv kan uppleva att deras partner inte tar deras hjärt-kärlsjukdom på allvar utan mer som en tillfällig händelse.
Astin, Atkin och Darr (2008) menar att anhöriga är länken till förståelse och kommunikation för patienten och sjuksköterskan är den som leder till förståelse av information. Patienter som tränar i hemmet visar uppskattning till anhörigas påputtning vid träning, speciellt för de patienter som tränar mycket själva. Anhörig nämner dock att sjukvårdens råd till träning är något som behöver ändras på. Personal bör ge informationen på ett individanpassat sätt istället för att ge samma råd till alla, då det inte är rimligt för alla att träna på samma sätt. Det är samtidigt viktigt, som påpekat i artikeln, att patienterna får rehabilitera sig i sin egen takt, och att anhöriga bara är med som stöd och inte försöker påskynda individens rehabilitering). Att tillföra informationsmaterial till närstående är viktigt för att anhöriga ska känna sig säkra vid stöttning och påputtning för patientens egenvård. Den legitimerade hälso-och
sjukvårdspersonalen som fattat beslut om egenvård i hemmet bör utbildning och handledning finnas tillgänglig (a.a).
Teoretisk referensram
Författarna till denna litteraturöversikten valde empowerment som en teoretisk referensram då den är viktig för att patientens egenvård skall möjliggöras, genom att stärka patientens
självförmåga till förändring och hitta lösningar för att patienten ska känna kontroll över sin vård. Därför anser författarna till denna litteraturöversikt att empowerment är ett begrepp som utgör en viktig del för patientens egenvård. Enligt Lidén (2014) är empowerment ett vanligt förekommande begrepp inom omvårdnad som handlar om att överföra makt, möjliggöra, tillåta samt skänka förmåga till patienten, där fokus ska ligga på lösningar och inte på
problem. Empowerment kan beskrivas som ett positivt begrepp och en process där patientens styrka och rättigheter betonas. Patienten ska bekräfta dennes egna skyldighet och respekt skall ges till patientens egna val. Empowerment kan också bidra till att patienten upplever en starkare känsla av makt, kontroll och respekt. Enligt Kettunen, Poskiparta och Karhila (2003) ska sjuksköterskan överföra empowerment till patienten genom delaktighet eftersom
delaktighet är kärnan för empowerment i vården. Enligt Lidén (2014) är tillit och respekt de två faktorer som tillåter empowerment i vårdmötet. Begreppet relaterat till hälsan kan beskrivas som en chans för patienten att gemensamt med vårdpersonalen öka den egna förmågan och fatta beslut som är betydande för patientens hälsa.
Enligt Sandman och Kjellström (2013) definieras begreppet autonomi som patientens möjligheter att kunna utföra samt bestämma över sina handlingar självmant. Vården har till uppgift att stärka patientens förmåga till sitt självbestämmande på ett respektfullt sätt. Vården ska bestämmas utifrån patientens önskemål och förutsättningar, där informationen är viktig att delge utifrån patientens hälsotillstånd samt sina individuella förutsättningar (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS, 2017:30; Patientlagen SFS, 2014:821).
Problemformulering
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Tidigare forskning visar att många patienter med en diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom inte har fått tillräckligt med
egenvårdsråd. Det är viktigt att ta del av och belysa patienternas erfarenhet av egenvårdsråd som erhålls av sjuksköterskan för att få ytterligare kunskap och belysa hur egenvårdsråd kan ges på bästa sätt.
Patienten med hjärt-kärlsjukdomar har ett eget ansvar till en hälsosam livsstil utifrån dennes förmågor. Stöd för egenvård för att förbättra livskvaliteten ställer stora krav på
sjuksköterskan. Sjuksköterskan ska bemöta patienten på ett respektfullt sätt utifrån patientens autonomi, vilket kräver en bra samverkan mellan patient, sjuksköterska och anhöriga med en bekräftande kommunikation. Personer som drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar är många och sjuksköterskan bör ha kunskap för att hjälpa och bemöta dessa patienter på bästa sätt. Med egenvård som är utformad efter patientens förmåga kan egenvården minska risken för återkommande hjärt- och kärlproblematik.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva den erfarenhet som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård.
Metod
Design
Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär att skapa en kunskapsöversikt inom ett visst område genom att sammanställa aktuell forskning för att skapa förståelse och besvara syftet (Friberg, 2017).
Urval och datainsamling
Databaserna Cinahl och Pubmed har använts för att hitta vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten. Friberg (2017) beskriver att Cinahl är en databas med
omvårdnadsvetenskap och PubMed är främst en databas inom medicin. Sökorden som har använts i denna litteraturöversikt var cardiovascular disease, experience, nurse, patients och
self care. För ett bra urval av litteratur samt för att kombinera de olika sökorden vid
sökning användes boolesk söklogik då det enligt Friberg (2017) ger ett brett och kombinerat urval av artiklar. Boolesk söklogik hjälper också till att rikta sökningen till ett avgränsat område. Det finns olika sök-operatorer såsom, AND, OR och NOT (Friberg, 2017). Vid datainsamling för denna litteraturöversikt har booleska sökordet AND använts.
Friberg (2017) påpekar vikten av avgränsning för att sortera bort vetenskapliga artiklar som inte tillhör området. I enlighet med vad Friberg (2017) gjordes avgränsning i språk, tidsrymd
och peer reviewed som är de vanligaste avgränsningarna. Tidsavgränsning är gynnsamt för att inte få med äldre material. Språkavgränsning innebar att artiklar skrivna på engelska valdes och användes ofta. Begränsningar som gjorts i denna litteraturöversikt är att vetenskapliga artiklarna ska vara skrivna på engelska samt Peer Reviewed som innebär att artiklarna är vetenskapligt granskade.
Kvalitativa och Kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts i litteraturöversikten om de svarat på syftet, att beskriva förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård. Inklusionskriterier var att de vetenskapliga artiklarna skulle vara skrivna på engelska och publicerade från år 2009 till 2020. Ett brett urval var relevant för att litteraturöversiktens syfte skulle besvaras, därför gjordes inga begränsning gällande kön eller kulturellt ursprung. Att vetenskapliga artiklar skulle vara peer reviewed var en avgränsning som gjordes för att få fram granskade artiklar. Vi har begränsat oss till vuxna individer över 18 år, exklusionskriterierna var därför artiklar som inkluderade barn och ungdomar under 18 år.
Tillvägagångssätt
Författarna till litteraturöversikten har samarbetat kontinuerligt under arbetet. Vid sökningen av vetenskapliga artiklar lästes titlar som ansågs kunna besvara syftet, utifrån de titlar som valdes ut lästes även abstrakt. Sökning av artiklar, läsning av titeln samt abstrakt gjordes enskilt. Hela artikeln lästes om abstraktet var relevant till syftet, därefter diskuterade
författarna artikelns innehåll tillsammans för att skapa en djupare förståelse. Därefter kom vi överens med varandra om artikelns innehåll var relevant för syftet i förhållande till inklusions och exklusions kriterier. Sammanfattning av de artiklar som valts tillsammans delades upp och lästes sedan tillsammans via gemensamt Google dokument, detta gjorde att författarna alltid hade tillgång till artiklarna. Alla artiklar som valdes till arbetet kvalitetsgranskades sedan för att ta värdera och ta reda på procentsatsen av artikeln. Den modifierade
kvalitetsgransknings mallen från högskolan Dalarna användes för att värdera kvantitativa och kvalitativa artiklars kvalitet utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006).
Granskningsmallen för kvalitativa artiklar innehöll 25 frågor och granskningsmallen för kvantitativa artiklar innehöll 29 frågor. De artiklar som hade en mixad metod så användes båda granskningsmallarna för att få ut kvaliteten på artikeln. Varje ”ja-svar” gav ett poäng och utifrån detta räknades en procentsats ut och värderade artiklarna utifrån låg, medel eller hög
kvalitet. Gränsen för låg kvalité för artiklar var lägre än 60 procent, medelhög kvalitet innefattade 71–85 procent och 85 procent eller högre var artiklar med hög kvalité. Artiklarna skulle ha medel eller hög kvalitet för att inkluderas och artiklar som var publicerade tidigare än 2009 exkluderades. I denna litteraturöversikt används både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar för att värdera artiklarna.
Analys och tolkning av data
Analys av data utfördes enligt beskrivning av Friberg (2017) och skedde i tre olika steg. I det första steget lästes texten i helhet för att bekanta sig med texten, innehållet lästes flera gånger av författarna för att skapa en helhetsbild och förståelse för texten och vad den förmedlade. I nästa steg delades artikelns resultat in i delar, i detta steg låg fokus på textens innebörd och vad som vill förmedlas. Genom att särskilja den innebörd som de olika texterna förmedlade kunde texterna kategoriseras utifrån likheter och skillnader, till sist namngavs huvudteman och subteman utifrån artiklarnas resultat. I det sista steget sammanställdes artiklarnas resultat för att skapa en ny helhet enligt beskrivning av Friberg, 2017).
Etiska
överväganden
Etiska överväganden är viktigt att ta hänsyn till innan en litteraturöversikt påbörjas. Litteraturöversikten ska enligt Forsberg och Wengström (2013) inkludera vetenskapliga artiklar som godkänts av etisk kommitté. Alla artiklar som litteraturöversikten omfattar ska redovisas objektivt utan att förvränga resultatet (Forsberg & Wengström, 2013).
Helsingforsdeklarationen antogs år 1964 av World Medical Association. Det är en central forskningsetisk riktlinje som styrker att individen går före all vetenskaps och samhällets intressen (WMA, 2018). I denna litteraturöversikt har inte författarna medvetet uteslutit fakta som framkommit under studiens gång. Referenser har skrivits enligt Karolinska institutets referensguide för APA 6. Nationalencyklopedins översättningshjälpmedel har använts för översättning från engelska till svenska då svenska är modersmålet
Resultat
Underlaget för litteraturöversiktens resultat grundas på 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2009 - 2020. Studierna genomfördes i USA (n= 3), Sverige (n=1), Iran (n=1), Storbritannien (n=2), Indonesien (n=1), Polen (n=1), Sydkorea (n=2), Sydafrika (n=1),
Vietnam (n=1), Australien (n=1), Nederländerna (n=1) och Kroatien Slovenien Frankrike Spanien Portugal Turkiet (n=1) (bilaga 2).
Av de 16 artiklarna som ligger till grund för resultatet var 11 enligt kvalitativ metod och fem var kvantitativa. Elva av de 16 artiklarna artiklarna var kvalitativ metod varav sex bedömdes ha hög kvalitet och 10 artiklar bedömdes ha medelhög kvalitet. Resultatet presenteras i tre huvudteman och sju subteman som beskriver den erfarenhet som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar har av egna möjligheter till egenvård. Resultatet presenteras utifrån dessa tre huvudteman: medvetenhet om egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och
förändrade levnadsvanor och livsinsikt där tillhörande sju subteman visas i figur 1.
Figur 1. Huvudteman och subteman till grund för resultatet.
Medvetenhet om egen förmåga
Att ha tilltro till sin egen förmåga att klara av att utföra egenvård för att ha kontroll på sitt höga blodtrycksvärde visades i många studier vara centralt (Magobe, Poggenpoel
Huvudteman Subteman
Medvetenhet om egen förmåga Tilltro till egen förmåga
Bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård
Betydelsen av omgivningens stöd Familjestöd och äktenskaps påverkan Sjuksköterskans kunskapsstöd Vikten av sociala sammanhang
Förändrade levnadsvanor och
livsinsikt
Fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egen förmåga
Självinsikt och förväntningarna på utökad livskvalitet
och Myburgh 2017; Yang, Jeong, Kim ochLee 2014; Westlund, Sluiter, Dorsthorst, Schröder, Tappenburg, Vervoort och Schuurmans 2019; Awoke, Baptiste, Davidson, Roberts och
Dennison-Himmelfarbs 2019).
Tilltro till egenförmåga
Enligt Magobe, Poggenpoel och Myburgh (2017) var det viktigt att ständigt stärka, motivera och informera patienten om nödvändig kunskap. Detta ansågs som viktiga faktorer för att förbättra patientens egenvård och en minskad risk för kardiovaskulära komplikationer. Resultatet visade att patienternas upplevda tilltro till sin egna förmåga var nödvändig för att kunna utöva egenvård. Livsstilsändring ansågs som ett första alternativ för behandling av högt blodtryck som innebär bland annat regelbunden fysisk aktivitet. Utöver detta visade också studien på ett samband mellan högt blodtryck och minskat deltagande i fysisk aktivitet. Att utöva fysisk aktivitet upplevdes vara en stor utmaning för personer med högt blodtryck och bidrog av den anledningen till en sämre självupplevd förmåga att träna.
Minskad fysisk aktivitet ledde i sin tur till att det blev en negativ spiral med ytterligare komplikationer. Med en god tilltro till sin egen förmåga kunde patienter fatta gynnsamma beslut i sin egenvård som också underlättade hälsofrämjande livsstilsförändringar, studien menade att detta även bidrog till att en förbättrad hälsa och ökat välbefinnande hos dessa patienter(Magobe, Poggenpoel och Myburgh, 2017). Liknande resultat visar studien av Yang, Jeong, Kim och Lee, (2014) som visade att patienter i 60 årsåldern hade en bättre egenvård då det gällde uppföljning av sitt blodtryck. Dessa personer var mer öppna med framförandet sina egenvårds resultat jämfört med äldre personer och även att rapportera eventuella framgångar eller motgångar. Stöd och patientens egna förmåga var två av de tre faktorer som ansågs vara viktiga att sjukvårdspersonalen fokuserade på för en förbättrad upplevd egenvård.
Bidragande personliga egenskaper för optimal egenvård
Den egna förmågan var den mest betydande faktorn för en förbättrad egenvård, den näst betydande faktorn var det sociala stödet och minst betydande ansågs vara åldern (Yang, Jeong, Kim & Lee, 2014). Även en intervjustudie av Westlund et al. (2019) visade att
patienterna ansåg att sjuksköterskans stöd var viktigt för att hantera utmaningar och hinder som patienten upplever vid utövandet av den fysiska aktiviteten. Patienterna värderade sjuksköterskans stöd högt för att kunna uppnå hälsorelaterade mål, dessa patienter var också medvetna om att fysisk aktivitet har positiv effekt på hälsan. Patienterna deltog i en
intervention, där åtgärder vidtogs för att förbättra eller skydda patientens hälsa. Efter interventionen upplevde patienterna en förbättrad hälsa och att de lättare kunde upprätthålla den fysiska aktiviteten (a.a).
Sjuksköterskans roll i det hälsofrämjande arbetet framhölls också i en interventionsstudie av Awoke, Baptiste, Davidson, Roberts och Dennison-Himmelfarbs (2019) Sjuksköterskans råd till patienten angående hälsan ökade patientens egna förmåga och bidrog till att egenvården fullföljdes. Högre upplevd självförmåga, högre socialt stöd samt lägre ålder var faktorer som bidrog till en förbättrad egenvård hos patienter med kronisk sjukdom.Det påvisades att de yngre oftast hade bättre självförmåga till sin egenvård i form av blodtryckskontroller.
Betydelsen av omgivningens stöd
Lee och Park (2017) tog upp utbildning, familjestöd samt själveffektivitet som tre viktiga centrala komponenter som visade sig vara framgångsfaktorer för patientens egenvård. Det visade sig finnas skillnader i vad som påverkade egenvården hos patienter med kontrollerat jämfört med okontrollerat blodtryck där egenvårdsbeteendet skiljde sig åt mellan grupperna. Gruppen med kontrollerat blodtryck menade att ekonomisk status, sjukdomens varaktighet samt information om blodtryck var bidragande faktorer till deras kvalitet på egenvården. I gruppen med okontrollerat blodtryck visade sig att utbildningsnivå och kön var bidragande faktorer till hur nivån på egenvården fungerade. Patientens egen förmåga visade sig vara den enda betydande faktorn för egenvården hos patienter med kontrollerat blodtryck. Hos de patienter med okontrollerat blodtryck var även familjens stöd och information från sjukvården faktorer som påverkar egenvården. Resultaten i studierna av Komalasari et al. (2019)
och Alageel et al. (2020) visar samstämmigt att livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och kostförändring uppnåddes lättare med stöd från vänner och familj, vilket också bidrog till en god självskattad livskvalite.
Pretter, Raveis, Carrero och Maurer (2014) återger både en positiv och en negativ påverkan på äktenskap efter att en partner drabbats av hjärt-kärlsjukdom. Positiva effekter visades vara att paret kom varandra mycket närmare emotionellt där båda brydde sig om den andres hälsa och välmående ännu mer. Deras relation blev mycket starkare och de bildade ett starkare band mellan varandra som gjorde att de värdesatte deras äktenskap och liv tillsammans alltmer. Många partners uppmärksammade dock begränsningar som medfördes av patientens sjukdom. Anpassning till en lägre aktivitetsnivå och långsammare livstakt kunde vara en utmaning för både patienten och dennes partner som leder till en begränsning hos dem. Partnern kunde uppleva en förändrad roll i äktenskapet där de längre inte bara var maken/makan utan en sjuksköterska eller en förälder för att kunna hjälpa sin partner i sjukdomsrelaterade uppgifter. Betydelsen av omgivningens stöd belyses också i studien av Young, Praskova, Hayward och Patterson (2017).
Sjuksköterskans kunskapsstöd
Utbildning framhölls också av Alageel, Gulliford, Wright, Khoshaba och Burgess (2020) som menar att patienter med hjärt-kärlsjukdomar är villiga att ändra på sitt beteende och sin livsstil efter hälsokontroller och mer kunskap om sin sjukdom. De upplever dock stor oro över
eventuella biverkningar av olika läkemedel de tar vilket var nödvändigt för en god livskvalité. Studien visade att det fanns kunskapsbrist om vad hjärt-kärlsjukdom innebar. Trots detta hade många ansträngt sig för att göra förändringar i sitt levnadssätt med stöd från vänner och familj, vilket också gjorde att livsstilsförändringarna uppnåddes lättare, så som fysisk aktivitet och kostförändringar. Att få kunskap och stöd från sjuksköterskor framhålls som positivt av Jones, Greenfield och Jolly (2009). Att sjuksköterskor gav bra stöd och var väldigt positiva, glada och hade mycket kunskaper som de kunde delge till patienterna gav dom en god upplevelse.
En studie gjord i Vietnam menar att sjuksköterskan bör uppmuntra patienter med
kärlsjukdom till att delta i egenvårdsprogram. Tran et al. (2018) visade att patienter med hjärt-kärlsjukdom självskattade lägre hälsorelaterad livskvalité i jämförelse med den allmänna befolkningen. Däremot visade resultatet att patienter som deltog i ett egenvårdsprogram via vården behöll patienterna välbefinnandet och upplevde högre livskvalitet. Det kan framhållas att enligt en studie gjord i Indonesien upplevde patienter med hjärt-kärlsjukdom god
livskvalitet i allmänhet utifrån aspekterna fysisk hälsa, sociala relationer, miljö och psykiskt tillstånd, trots sin hjärt- och kärlsjukdom (Komalasari, Nurjanah och Yoche, 2019). Dessa patienter hade en bakgrund med hypertoni, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom och bodde tillsammans med sin make eller maka.
Vikten av socialt sammanhang
Den omgivande miljön har stor betydelse för att kunna ta hand om sin fysiska hälsa visar studien av Young et al. (2017). Intervjustudien syftade till att utforska vilka erfarenheter och förväntningar patienter med hjärt-kärlsjukdom och fysisk ohälsa hade på vården, det visade sig vara viktigt att få kommunicera med någon angående sin hälsa, broschyrer och annan information i form av papper hamnade ofta i papperskorgen. Patienterna menade att en
individs psykiska- och fysiska hälsa hör samman och kan inte delas upp. Därför var det viktigt att hälsofrämjande miljöer, utbildning, kost och att möjliggöra den fysiska aktiviteten
betonades även inom slutenvården (Young et al., 2017). Det psykiska måendet kan vara svårt att hantera efter ett hjärtstopp beskriver Kowalik et al. (2014) på grund av oro för att
händelsen ska ske igen. Tröttheten som uppstod efter ett hjärtstopp upplevdes som en livslång sjukdom eftersom patienterna upplevde ett behov av daglig vila. Tröttheten upplevdes som störst vid sociala sammanhang men med tiden så kom energin tillbaka. Patienterna menade att det inte enbart var följderna av hjärtstoppet som orsakade tröttheten utan också
medicineringen. Patienterna beskrev känslan av att få ett nytt liv efter sitt hjärtstopp och att de inte tog livet för givet. Dem började leva livet på ett mer positivt sätt än innan då ett sundare levnadsätt prioriterades med fysisk aktivitet och hälsosammare kost (Forslund, Zingmark, Jansson, Lundblad och Söderberg, 2014).
Förändrade levnadsvanor och livsinsikt
Studier visar att efter en hjärt-kärlsjukdom kommer patienten till insikt om att de behöver förändra sina levnadsvanor som att utföra fysisk aktivitet (Jones, Greenfield & Jolly, 2009; Fernández, D., Brotons, C., Moral, I. et al., 2019; Magobe, Poggenpoel & Myburgh, 2017; Westlund et al., 2019), kostförändringar (Fernández et al., 2019), och minska stress
Fysisk aktivitet trots rädsla och otillräcklig egen förmåga
Jones, Greenfield och Jolly (2009) studerade om det fanns skillnader mellan patienternas självförtroende efter att ha fått ett stödjande träningsprogram på sjukhus jämfört med om träningsprogrammet gjordes i hemmet efter en diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom. Patienterna uttryckte rädsla över hur hårt och intensivt den fysiska träningen skulle vara efter diagnosen. Studien påvisade att patienterna var rädda för att de skulle göra mer skada än nytta om de tränade för hårt både i hemmen och på sjukhus, och därför försvann deras självförtroende. Patienterna uppfattade dock vikten av träning trots rädslan för att förbättra deras hälsa och fortsatte förändra sin livsstil genom daglig träning (Jones, Greenfield & Jolly, 2009).
Patienter som upplevde en sämre egenvård på grund av deras hjärt-kärlsjukdom upplevde också att deras egna förmåga att utöva fysisk aktivitet var oduglig. I olika åldersgrupper berodde orsaken till detta på bland annat motivationsbrist, tidsbegränsning om patienten arbetade eller ålder relaterat till smärta (Magobe, Poggenpoel & Myburgh, 2017). Höga arbetskrav och stress kunde leda till att rutinen i den rekommenderade egenvården minskade, sjukvården behövde ta hänsyn till arbetskrav och stress hos de äldre arbetande patienterna med hjärt-kärlsjukdom. De framhöll att de rekommenderade egenvårds insatserna behöver bestämmas utifrån de arbetskrav som patienten har i sin anställning för att egenvården ska fullföljas (Vaughan-Dickson, Howe, Deal & McCarthy, 2012). Westlund et al. (2019) menar att den fysiska aktiviteten kan påverkas av både interna och externa omständigheter som njutning, fysiska begränsningar eller yttre faktorer som väder, patientens arbetsmiljö och familjeliv. Patienterna ville vara fysiskt aktiva men dessa omgivande faktorer gjorde att den fysiska aktiviteten kändes mer utmanande och att hitta vägar för dessa utmaningar på egen hand upplevdes som ett hinder. Sjuksköterskans stöd ansågs därför som viktig för att hantera dessa utmaningar, eftersom den fysiska aktiviteten behöver bestämmas utifrån personens egna förmågor och villkor för att möjliggöra egenvården men också för att kunna fullfölja den.
Fernández, D., Brotons, C., Moral, I. et al. (2019) redogör för patienternas egenvård efter en hjärt-kärlsjukdom. De flesta männen och en liten andel kvinnor fortsatte röka trots råd att sluta. Ändring av kost förekom men påvisade att den fysiska aktiviteten inte förändrades. Enligt studien var männen mer ohälsosamma i kosten jämfört med kvinnorna efter att ha
drabbats av en hjärt-kärlsjukdom, men männen var istället mer fysisk aktiva än vad kvinnorna var efter händelsen.
Självinsikt och förväntningar på livskvalité
Att i vissa omständigheter ibland tvingas till att förändra sitt beteende hos individer efter en hjärt-kärlsjukdom kunde vara utmanande (Jokar, Yousefi, Yousefi & Sadeghi, 2017). Efter att ha fått en diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom upplevde patienterna att de kunde börja om sina liv och försöka hålla sig levande. Patienterna kände att de fått en andra chans till att leva som gjorde att deras driv till förändring gav dom ett bättre sätt att leva på. Diagnosen gjorde att de flesta patienter börja tänka mer på deras partner, familj och anhöriga mer än vad de gjort innan. Självinsikten ökade och de förstod att förändringar i deras livsstil måste ske för att öka livskvaliteten. Förändring är något de upplevde som jobbigt och svårt. Att förändra och byta ut alla sina gamla vanor till nya och bättre vanor var mycket svårare än de trott. Hopp var en känsla som uppstod efter deras tillstånd. De levde med hopp om att finnas kvar längre i livet för att kunna se sina anhöriga uppfylla saker i livet. Hoppet gjorde att
motivationen till att ändra på sina dåliga livsvanor och kämpa till en livsstilsförändring skedde (Jokar et al. 2017).
Diskussion
Sammanfattning av huvudresultat
Syftet med litteraturöversikten är att beskriva den erfarenhet som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar har av egna möjligheter till egenvård. Utifrån analysen framkom tre
huvudteman. Medvetenhet om egen förmåga beskriver patientens tilltro till sin egna förmåga, patientens fysiska själveffektivitet samt bidragande inre faktorer för optimal egenvård.
Betydelsen av omgivningens stöd beskriver familjens stöd och äktenskapspåverkan,
sjuksköterskans stöd och betydelsen av hälsofrämjande miljöer samt vikten av sociala sammanhang. Den tredje huvudtemat var Förändrade levnadsvanor och livsinsikt beskriver patientens rädsla till fysisk aktivitet och otillräcklig egen förmåga, kostförändring, arbetskrav och stress samt förväntan på utökad livskvalité.
Resultatdiskussion
Medvetenhet om egen förmåga
Denna litteraturöversikt visade på att en mycket betydelsefull personlig egenskap för att kunna utföra egenvård var att ha insikt i och vara beslutsam över att vilja sänka blodtrycket genom att ta till livsstilsförändringar. Intressanta resultat påvisades av Magobe et al. (2017) och Yang et al. (2014) som beskrev att det speciellt fanns motstånd hos personer med högt blodtryck att utöva fysisk aktivitet. Dessa studier påvisade också att de personer som hade hög tilltro till att utöva fysisk aktivitet gjorde det i högre utsträckning än andra. Yang et al. (2014) fann också att yngre personer följde de egenvårdsråd de fått av sjukvårdspersonal i högre utsträckning än äldre (a.a). Detta resultat visar att empowerment, det vill säga att vägleda patienten i att tro på sin egen förmåga, ger känsla av kontroll och makt samt respekt hos patienten som kan styrka deras egna val och beslut (Lidén, 2014). Sjuksköterskans kunskap och viktiga roll med optimala strategier i personcentrerat hälsoarbete är centralt i framtidens hälso-och sjukvård där allt större ansvar läggs på patienten och då mycket av vården ska bedrivas nära patienten. Ett framtidsscenario är också att en stor del av framtidens vård kommer att bedrivas digitalt (Sundström, 2020).
Sjuksköterskans roll i framgångsrikt hälsoarbetet var också framträdande i studierna av Awoke et al. (2019) och Yang et al. (2014). Resultatet visade att yngre personer hade lättare att följa råd från ett utbildningsprogram än äldre personer. Studien av Yang et al. (2014) genomfördes i Sydkorea och alla respondenter var kvinnor mellan 60 till 93 år vilket kan ha påverkat att de yngre patienterna har en bättre egenvård jämfört med äldre patienter. Ett viktigt resultat var att det sociala stödet och patientens tilltro till sin egen förmåga att klara av sin egenvård själv är det viktigaste (Yang et al., 2014).
Utbildning, familjestöd och patientens egna förmåga visade sig vara centralt för möjligheten att egenvården skulle kunna genomföras (Yang et al., 2014; Lee & Park, 2017; Chan et al., 2012). Emellertid visade det sig att många patienter inte fått egenvårdsråd trots kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Frågan är huruvida det finns utrymme för
sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården att få utbildning och om det ges möjligheter till sjuksköterskor att kunna vara stöd i patientens egenvård och därmed öka patientens
självförtroende (Chan et al, 2012). Det behövs ges information och kunskap till befolkningen för att skapa en ökad medvetenhet om risker för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och de risker den bär med sig (Zhong, Potemans, Zhang & Oldenburg, 2015; Riegel och Carlson, 2002).
Betydelsen av omgivningens stöd
I litteraturöversikten belystes stödet från vänner och familj i flera studier när de kom till att hantera utmaningarna och de livsstilsförändringar som egenvården krävde. Egenvården var lättare att klara av då det fanns stöd från vänner och familj (Lee och Park, 2017; Komalasari et al., 2019; Alageel et al., 2020; Young, Praskova, Hayward & Patterson, 2017; Westlund et al., 2019). Med hjälp av anhörigas stöd visades att stress hos patienterna minskade som bidrog till ökat självförtroende till sin egen förmåga att förbättra sin hälsa. Det kan vara resultatet av att patient och anhörig ser hälsofrämjande åtgärder på olika sätt som bidrar till en ökad tillit till sin egen förmåga och dennes process till en förbättrad hälsa.
Om patient och partner har olika uppfattningar om egenvården och de livsstilsförändringar som krävs kan det också vara bra att ha stöd av hälso-och sjukvården för att veta hur man skall gå till väga för patientens bästa (Israelsson et al., 2016; Gustafsson, 2016). Det kan vara så att patienten föredrar att ta emot stöd från hälso-och sjukvård medan maken eller makan vill att de två samarbetar. Anhöriga är ett bra stöd i kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten och även vid egenvårdens utförande. Vilket betyder att närstående utgör en betydande faktor för en god egenvård och patienten lättare kan fullfölja sitt mål till en bättre hälsa (Köhler et al.2016).
Sjuksköterskans kunskapsstöd
Att informera och motivera patienter till en god egenvård framkom som viktigt i
sjuksköterskans roll för att följa råden som de fått. En studie av Magobe et al. (2017) visade att risken ytterligare hjärt-kärlsjukdom minskade efter att patienten fått information och följt de råd om egenvård som de fått. Patienter som fått information och blivit mer motiverade till egenvård upplevde en bättre självförmåga och med en god självförmåga fattade även
patienterna gynnsamma beslut i sin egenvård (Magobe et al., 2017). Detta resultat styrks av resultatet från en studie gjord i USA som påvisar att sjuksköterskans råd ökade patientens självförmåga vilket också bidrog också till en förbättrad egenvård och även denna studie visade att det sociala stödet var viktigt (Awoke et al., 2019).
Leksell & Lepp (2013) beskriver att en komponent i omvårdnaden är att vården ska vara säker. Där ska sjuksköterskan göra riskbedömningar och identifiera förbättringsåtgärder. Detta förutsätter att patienten ges möjlighet att påverka vården och där sjuksköterskan fungerar som stöd för egenvård. För att arbeta personcentrerat ska sjuksköterskan planera vården tillsammans med patienten med hälsofrämjande åtgärder och tillsammans med
närstående om patienten önskar. De hälsofrämjande åtgärderna ska planeras utifrån patientens berättelse och vad hälsa betyder för denne (Leksell et al., 2013). Det är viktigt att
sjuksköterskan delger information om patientens sjukdom för att därefter kunna utföra egenvården på ett säkert och korrekt sätt (Gustafsson, 2016). En av sjuksköterskans kärnkompetenser handlar om säker vård. Inom det kommer patientsäkerhet som definieras som skydd mot vårdskada.
Brist på kunskap om sin sjukdom rapporterades ofta som ett hinder i egenvården. Det var viktigt att som patient känna sig trygg i att utöva sin egenvård. När sjuksköterskan tog sig tid och lyssnade så skapas ett lugn hos patienten. Tydliga råd om effektiva insatser i egenvården behövdes för att egenvården skulle kunna utövas på ett tryggt sätt. Att få tydliga råd och information ledde också till att egenvårds åtgärderna kändes mer mångsidiga med större valmöjligheter, att kunna göra något som var positivt för sin sjukdom bidrog också till
minskad stress hos patienten. Att ha kunskap om sin sjukdom visade sig även vara positivt för en ökad tilltro till patientens egna förmåga. Män upplevde att brist på kunskap om sin
sjukdom och vad egenvård innebär ledde till att intresset för egenvården försvann (Alageel et al., 2020; Gustafsson, 2016).
Litteraturöversiktens resultat visade att patienter som hade svårt att utöva den fysiska aktiviteten upplevde en sämre egenvård. Beroende på ålder var orsaken till detta olika exempelvis på grund av smärta eller motivationsbrist. Det var därför viktigt att som
egenvården kräver (Magobe et al., 2017). Patienter med högre utbildning kände sig tryggare i utövning av egenvård för att övervaka sin hälsa genom att få information, kunskap från kompetenta sjuksköterskor och rätt medicinsk utrustning. Patienter under 35 år upplevde att familj och närstående var viktiga och nära tillgång till vård upplevdes som en säkerhet och att de kunde vända sig mot vården vid behov. Vid eventuella motgångar var det viktigt att stöd från hälso- och sjukvården fanns då egenvårds åtgärderna accepterades lättare därefter (Jones, Greenfield & Jolly, 2009; Gustafsson, 2016).
Förändrade livsvanor och självinsikt
Förändring i sitt levnadssätt efter en diagnostiserad hjärt-och kärlsjukdom var något som upplevs som utmanande. Efter att ha fått en diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom så förändrades patientens syn på livet, patienten respekterade livet på ett annat sätt än tidigare i hopp om att få ett längre liv. Detta driv gjorde att patientens självinsikt ökade och att egenvården
fullföljdes på ett lättare sätt trots medvetenhet om utmaningen för en förändrad livsstil (Jokar et al., 2017). För att som sjuksköterska kunna möjliggöra dessa livsstilsförändringar är empowerment viktigt att överföra till patienten. Eftersom empowerment vill ge patienten makt och stöd i att möjliggöra sin egenvård genom att hitta lösningar till att utföra det på ett enkelt sätt. Respekt och tillit är viktiga faktorer för att en bra empowerment skall kunna uppnås. Med stöd från hälso- och sjukvården kan patienten öka den egna förmågan som är viktigt för att kunna stärka sin självinsikt och utföra sin egenvård (Lidén, 2014; Kettunen et al., 2003).
Tillgänglighet till att få en bra vård är viktigt för att kunna utföra en bra egenvård. E-hälsa (digitalt hälsostöd) bidrar till ökad tillgänglighet till vården samtidigt som delaktighet och självständighet ökar. E-hälsan utvecklas kontinuerligt och målet är att individanpassa digitalt stöd och teknik för att förbättra patienters egenvård oavsett ålder (Socialstyrelsen, 2018). E-hälsa kan hjälpa patienten med goda egenvårds rutiner i hemmet istället för på sjukhus. Detta bidrar till en mer upplevd personcentrerad vård som ökar patientens livskvalitet genom att spara tid som visade sig vara positivt för relation till familj och vänner. E-hälsa gav patienten mer kunskap i sin sjukdom som gjorde att patienten kände sig mer delaktig i vården samt att
den ökade insikten i sin sjukdom stärker även patientens självkänsla. Men att vara mer
självständig bidrog till att patienten upplevde ett större ansvar som skapade oro. Kontinuerligt stöd från hälso-och sjukvårdspersonal ansågs som viktigt för att öka patientens egna förmåga och fullfölja sin egenvård. Det är därför viktigt som sjuksköterska att överföra empowerment till patienten och stärka dennes självinsikt genom att ge stöd i de utmaningar som egenvården kräver samt möjliggöra nya livsvanor och hitta lösningar som empowerment vill belysa vid livsstilsförändringar (Lidén, 2014 ; Lind, Carlgren & Karlsson 2016; Fairbrother et al., 2014).
Författarna till denna litteraturöversikt anser att vikten av att patienten har en god
självförmåga är nyckeln till att en god egenvård uppnås. För att egenvården ska bli bra och ge effektiva resultat så är förmågan till att tro på sig själv viktig och det görs med hjälp av stöd från hälso- och sjukvården tillsammans med sjuksköterskor och dess kunskapsstöd. Enligt författarna är även anhörigas stöd en viktig faktor för att en bra egenvård ska uppnås med hjälp av stöttning till att ny förändring ska ske för att uppnå en bättre hälsa. Författarna anser att anhöriga eller andra närstående individer i patientens omgivning tillhör en stor del av patientens liv och att ändra sina livsstilsvanor är svårt utan att involvera sina anhöriga, men att ha en god självförmåga är nyckeln till att egenvården uppnås på ett korrekt sätt. Anhöriga kan hjälpa patienten att stärka sin självförmåga till att utföra egenvården i vardagen, som också bidrar till att patienten fullföljer sin egenvård för att främja sin hälsa på egen hand.
Metoddiskussion
En litteraturöversikt genomfördes för att undersöka vilka förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård. Friberg (2017) betonar att en litteraturöversikt syftar till att undersöka och kartlägga valt forskningsämne utifrån en problemformulering. I denna litteraturöversikt har både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderas utifrån syftet. Friberg (2017) menar att kvalitativa artiklar skapar en djupare förståelse för läsaren, därför bör den övervägande delen i litteraturöversikten innehålla
kvalitativa studier. Denna litteraturöversikt innehåller totalt 16 vetenskapliga artiklar varav 11 kvalitativa och fem kvantitativa vilket ses som en styrka eftersom syftet var att beskriva olika perspektiv på förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för egna möjligheter till egenvård. Resultatet grundades på fler kvalitativa artiklar än kvantitativa
artiklar utifrån hög och medelhög kvalitetsgrad på grund av brist på kvantitativa artiklar i förhållande till litteraturöversiktens syfte.
Databaserna som användes vid sökningen av vetenskapliga artiklar är CINHAL och PubMed. Sökorden som användes i sökningen valdes utifrån litteraturöversiktens syfte, samma
begränsningar och sökord användes i båda databaserna. Eftersom författarna ville belysa sjuksköterskans roll valdes sökordet nurse* för att få fram det perspektivet. Författarna till denna litteraturöversikt anser att sökorden som använts är relevanta då de kopplas till litteraturöversiktens syfte. Resultatet kan ändå anses ge en bild av hur sjuksköterskan kan stödja patienter för att klara sin egenvård dels för patienter som har hjärtproblematik som också kan vara överförbart till andra ohälso- och sjukdomstillstånd.
I denna litteraturöversikt har avgränsningar vid datainsamlingen gjorts som anses vara
relevanta. Ingen begränsning till länder gjordes eftersom egenvård är ett ämne som berör hela världen och kan se olika ut beroende på förutsättningar till sjukvård och tillgänglighet. Inte heller har genusperspektivet diskuterats eftersom Inga begränsningar till kön har gjort då egenvård berör alla människor i alla åldrar. Begränsningar som gjordes var ålder och att artiklarna skulle vara fritt tillgängliga, peer reviewed och skrivna på engelska. Vid sökning av artiklar hittades inga vetenskapliga artiklar med patienter yngre än 18 år med diagnostiserad hjärt-kärlsjukdom som utövade egenvård. Därför valde författarna att begränsa sökning av patienter över 18år. För att författarna till litteraturöversikten skulle kunna läsa artiklar så var det viktigt att dom var fritt tillgängliga i databaserna. Begränsningar på artiklarnas
tidsintervall har gjorts på 11 år för att relevant aktuell forskning ska inkluderas och att artiklar skrivna på engelska inkluderades i denna litteraturöversikt. Engelska är inte författarnas modersmål därför användes Nationalencyklopedin som översättningshjälpmedel. Det finns därför risk att resultatet inte visar på exakt betydelse utifrån lästa artiklar. Båda författarna har dock läst och diskuterat alla artiklars metod och resultat innan analysen påbörjades, vilket ökar tillförlitligheten av litteraturöversiktens resultat eftersom risken för feltolkning minskar.
Att litteraturöversikten innehåller till större delen kvalitativa studier kan ses som en styrka eftersom patientens erfarenhet till egenvård skulle studeras. De kvalitativa studierna kunde
skapa större förståelse för patienternas erfarenheter. Att litteraturöversikten även innehöll kvantitativa studier kan ses som en svaghet då dessa artiklar kan begränsa förmågan till en djupare förståelse. Författarna har inte begränsat den geografiska spridningen vid sökning av vetenskapliga artiklar, en stor geografisk spridning kan också bidra till att litteraturöversiktens resultat är överförbart till en större del av världens befolkning och att resultatet grundas utifrån ett globalt perspektiv. Endast en svensk artikel inkluderades i litteraturstudien, vilket kan ses som en svaghet vid implementering.
Författarna valde ut 16 relevanta artiklar utifrån litteraturöversiktens syfte. Med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) granskningsmall kvalitetsbedömdes varje artikel, detta gjordes för att bedöma artiklarnas kvalitet. I denna litteraturöversikt användes artiklar med medel eller hög kvalité, de artiklar som bedömdes ha låg kvalité exkluderades. Att artiklar av låg kvalitet exkluderades kan ses som en styrka, enligt Friberg (2017) ska artiklar med låg kvalitet inte inkluderas i litteraturöversikten. Analysarbetet av granskade artiklar utfördes enligt Friberg (2017) som beskriver de olika stegen för att få en bra analysmetod. Med hjälp av dessa steg framkom slutligen tre teman och sju subteman för att sammanställa resultatet till denna litteraturöversikt. Eftersom analysarbetet genomfördes med kontinuerliga diskussioner anser författarna att resultatet är giltigt för personer med hjärt- och kärlsjukdom hela världen samt för nyfunnen kunskap inom området.
Resultatet innefattar artiklar från många olika länder vilket styrker att resultatet av denna litteraturöversikt kan anses är giltigt och överförbart för en stor del av befolkningen i världen. Vad det gäller trovärdigheten innefattar denna litteraturöversikt 16 artiklar, både
med kvalitativ och kvantitativ design. Uppsatsförfattarna anser att trots att materialet är litet, ger resultatet en överblick av vilka förutsättningar som patienter med hjärt- och kärlsjukdomar behöver för att lyckas med egenvård vad det gäller livsstilsförändringar för att inte försämras i sin sjukdom. De förutsättningar som framkommit kan också vara giltigt vid andra hälso- och sjukdomstillstånd. Det kan vara så att en mera omfattande sökning i artiklar från andra databaser och med andra sökord hade kunnat påvisa ett annat resultat. Utifrån inkluderade artiklar i denna litteraturöversikt har dock författarna kvalitetsgranskat artiklarna tillsammans
och kontinuerligt diskuterat resultaten i artiklarna och gemensamt kommit fram till de subteman och huvudteman som ligger till grund för resultatet.
Etikdiskussion
Författarna till denna litteraturöversikt har med hjälp av Helsingforsdeklarationen, World Medical Association WMA (2018) använt sig av etiskt förhållningssätt vid sökning av vetenskapliga artiklar. Alla artiklar som litteraturöversiktens resultat inkluderar har godkänts av en forskningsetisk kommitté. Kvalitetsgranskningen som gjordes av artiklarna bestod av god och medel kvalité ansågs som en styrka inom etiska förhållningssättet. Ytterligare en styrka är att i denna litteraturöversikt varierar genusperspektivet mellan män och kvinnor i samhället. Antal kvinnor och män som deltog i artiklarna varierade och författarna
uppmärksammade en relativt jämn fördelning. Författarna till denna litteraturöversikt har undvikit att förvränga resultatet eller inkluderat egna värderingar vid sammanställandet av resultatet genom att använda oss av ett kritiskt förhållningssätt.
Genom att vården upptäcker tecken på hjärt- och kärlsjukdom i ett tidigt skede och att sjuksköterskan får möjlighet att informera och stödja patienten i livsstilsförändringar och stödja att ge hjälp till självhjälp kan bidra till att sjukdomen inte försämras. Om patienten har kraft nog att ändra sin livsstil finns möjlighet till många fortsatta års god livskvalitet. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att i ett tidigt skede göra livsstilsförändringar som att öka utövningen av fysisk aktivitet och att förbättra kosten för dessa personer är en av de viktigaste och största utmaningarna i samhället idag. Om inget görs försämras sjukdomen gradvis vilket leder till stort lidande och det finns risker för att dö i förtid. Eftersom en tredjedel av Sveriges och världens befolkning dör av hjärt- och
kärlsjukdom är detta ett stort samhällsproblem med stora ekonomiska konsekvenser. Hjärt- och kärlsjukdomar finns i alla åldersgrupper och kan orsaka att många tvingas sjukskriva sig.
Klinisk betydelse
Denna litteraturöversikt lyfter vikten av egna möjligheter till egenvård vi hjärt- och
sjukvården tillsammans med sjuksköterskan skapar möjligheter till att bedriva egenvård för att på så vis stärka patientens självförmåga, speciellt när framtidens vård kan komma att
digitaliseras. Patientens synvinkel främjas i litteraturöversikten genom att beskriva deras förutsättningar som upplevs vid egenvårdsåtgärder för en förbättrad livskvalitet. Denna litteraturöversikt ger möjlighet till en ökad förståelse för ett personcentrerat förhållningssätt då egenvården måste bestämmas utifrån patientens förutsättningar och möjligheter. Hjärt-och kärlsjukdomar ökar i världen och kan med en bra egenvård öka möjligheten till en förbättrad hälsa där sjuksköterskan kan stödja dessa personer till en god egenvård för att inte framtida hälsa ska försämras.
Slutsats
Denna litteraturöversikt visar att patientens förutsättningar för egna möjligheter till egenvård med hjärt-kärlsjukdomar påverkas av både personliga och yttre faktorer. Som sjuksköterska är det viktigt att vara medveten om patientens egen förmåga, betydelsen av omgivningens stöd och att få förändrade levnadsvanor och livsinsikt. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonal och anhöriga är viktigt för att lyckas förändra livsstil.
Förslag till vidare forskning
Författarna ser ett intresse om att vidare utforska olika stöd som kan bidra till att klara sin egenvård med förändrad livsstil och ökad tilltro till den egna förmågan. Eftersom att det fanns få artiklar från Sverige så kan det finnas en kunskapslucka om vilka förutsättningar patienter har för möjligheten till egenvård i Sverige. Genom att göra intervjustudier med både kvinnor och män kan likheter och skillnader avseende könsskillnader studeras. Genom att studera nyttan av digitala hjälpmedel kan sjukvården utvecklas och ständigt förbättra patientens möjligheter till att utöva egenvård på egen hand.
Referenser
Alageel, S, Gulliford, MC, Wright, A, Khoshaba, B, Burgess, C. (2020). Engagement with advice to reduce cardiovascular risk following a health check programme: A qualitative study.
Health Expect. 23(1), 193–201. doi:10,1111/hex.12991
Astin, F., Atkin, K., & Darr, A. (2008). Family Support and Cardiac Rehabilitation: A
Comparative Study of the Experiences of South Asian and White-European Patients and Their Carer’s Living in the United Kingdom. European Journal of Cardiovascular Nursing, 7(1), 43–51. Doi: 10.1016/j.ejcnurse.2007.06.002
Awoke, M-S., Baptiste, D-L., Davidson, P., Roberts, A, & Dennison-Himmelfarb, C. (2019)A quasi-experimental study examining a nurse-led education program to improve knowledge, self-care, and reduce readmission for individuals with heart failure. Contemporary Nurse.
55(1), 15-26. doi: 10.1080/10376178.2019.1568198
Bergman, E. & Berterö, C. (2003). Grasp life again. A qualitative study of the motive power in myocardial infarction patients. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2(4), 303- 310. doi: 10.1016/S1474-5151(03)00098-7
Chan, B-C., Laws, R-A., Williams, A-M., Davies, G-P., Fanaian, M., & Harris, M-f. (2012). Is there scope for community health nurses to address lifestyle risk factors? The Community Nursing SNAP Trial. BMC Nursing, 11(4), 1-9. doi:10.1186/1472-6955-11-4
Fairbrother, P., Ure, J., Hanley, J., McCloughan, L., Denvir, M., Sheikh, A. & McKinstry, B. (2014). Telemonitoring for chronic heart failure: the views of patients and healthcare
professionals – a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 23(1-2), ss. 132-144. doi: 10.1111/jocn.12137
Fernández, D., Brotons, C., Moral, I., Bulc, M., Afonso, M., Akan, H., Pinto, S., Vucak, J., & Martins-S, C-M. (2019). Lifestyle behaviours in patients with established cardiovascular diseases: a European observational study. BMC Fam Pract 20, 162. doi:10.1186/s12875-019-1051-3
Folkhälsomyndigheten. (26 mars 2020). Insjuknande i hjärtinfarkt.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/insjuknande-i-hjartinfarkt/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier –
Värdering,analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur.
Forslund, A.-S., Zingmark, K., Jansson, J.-H., Lundblad, D., & Söderberg, S. (2014). Meanings of People’s Lived Experiences of Surviving an Out-of-Hospital Cardiac Arrest, 1 Month After the Event. Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 464–471.
doi:10.1097/JCN.0b013e3182a08aed.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.141-151). Lund: Studentlitteratur AB.
Gonzales, B., Lupon, J., Herreros, A., & Urrutia,A. (2005). Patients education by nurse: what we really do achieve? European J of Cardiovascular Nursing. 4 (2),107-111. doi:
10.1016/j.ejcnurse.2005.03.006
Gustafsson, S. (2016). Self-care and self-care advice for minor illness People’s experiences
and needs. (Doktorsavhandling, Tekniska universitetet, Luleå). Hämtad från
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:974910/FULLTEXT01.pdf
Hälso- och sjukvårdslag: Verksamheten (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats
:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Im, J., Mak, S., Upshur, R.,Steinberg, L., & Kuluski, K. (2019).The Future is Probably Now: Understanding of illness, uncertainty and end‐of‐life discussions in older adults with heart failure and family caregivers. Health Expectations, 22, 1331–1340. doi: 10.1111/hex.12980 Israelsson, J., Lilja, G., Bremer, A., Stevenson, Å-J., & Årestedt, K. (2016). Post cardiac arrest care and follow-up in Sweden – a national web-survey. BMC Nurs 15(1). doi: 10.1186/s12912-016-0123-0
Jensen, S., Kornhall, B., Smith, J., Berglund, P., Bergström, O., Främby, M., Hårdhammar, P., & Sjölin, I. (2017). Vårdprogram för kronisk hjärtsvikt i Södra sjukvårdsregionen:
Jokar, F., Yousefi, H., Yousefy, A., & Sadeghi, M. (2017). Begin again and continue with life: A qualitative study on the experiences of cardiac rehabilitation patients. The Journal of
Nursing Research, 25(5), 344–352. doi:10,1097/jnr.0000000000000220
Jones, M. I., Greenfield, S., & Jolly, K. (2009). Patients’ Experience of Home and Hospital Based Cardiac Rehabilitation: A Focus Group Study. European Journal of Cardiovascular
Nursing, 8(1), 9–17. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2008.06.001
Kettunen, T., Poskiparta, M., & Päivi, K. (2003). Speech practices that facilitate patient participation in health counselling - A way to empowerment? Health educations journal, 62, 326–340. doi:10,1177/001789690306200405
Komalasari, R., Nurjanah, N., & Yoche, M. M. (2019). QUALITY OF LIFE OF PEOPLE WITH CARDIOVASCULAR DISEASE: A DESCRIPTIVE STUDY. Asian / Pacific Island
Nursing Journal, 4(2), 92-96. doi: 10.31372/20190402.1045
Kowalik, R., Szczerba, E., Koltowski, L., Grabowski, M., Chojnacka, K., Golecki, W., Holubek, A., & Opolski, G. (2014) Cardiac arrest survivors treated with or without mild therapeutic hypothermia: performance status and quality of life assessment. Scandinavia
journal of trauma, resuscitation & emergency medicine, 22 (76), 1-8. doi: 10.1186/s13049-
014-0076-9
Köhler, A-K., Nilsson, S., Jaarsma, T., & Tingström, P. (2016). Health beliefs about lifestyle habits differ between patients and spouses 1 year after a cardiac event – a qualitative analysis based on the Health Belief Model. Nordic College of Caring Science, 17(31), 332-341. doi: 10.1111/scs.12351
Lee, E., & Park, E. (2017). Self-care behavior and related factors in older patients with uncontrolled hypertension. Contemporary Nurse, 53(6), 607-621. doi:
10.1080/10376178.2017.1368401.
Leksell, J., & Lepp, M. (Red.). (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB.
Lind, L., Carlgren, G. & Karlsson, D. (2016). Old- and With Severe Heart Failure. Telemonitoring 18 by Using Digital Pen Technology in Specialized Homecare: System
