Sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnaden av
suicidnära patienter: En litteraturöversikt
Nurses experiences when caring for suicidal patients: A literature review
Författare: Madeleine Fröbom & Lisa Janérs Handledare: Jonas Wihlborg
Granskare: Alexandra Eilegård Wallin Examinator: AnnCarin Svanberg Ämne/huvudområde: Omvårdnad Kurskod: VÅ 2030
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2020-06-26
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Abstrakt
Bakgrund: Suicid är ett återkommande problem världen över. Globalt sett begår 16 invånare av 100 000 invånare suicid vilket kan jämföras med att ett suicid begås var 40:de sekund. År 2018 begick 1268 personer suicid trots att över en tredjedel av dessa personer haft en
regelbunden kontakt med hälso- och sjukvård. Suicidnära patienter upplever att de inte blir uppmärksammade under vårdtiden och suicidnära patienter upplever att sjuksköterskorna inte involverar patienterna i vården.
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter
Metod: Litteratursökningen genomfördes systematiskt i de medicinska databaserna PubMed, Cinahl & PsycINFO. 18 artiklar inkluderades från de olika databaserna som besvarade litteraturöversiktens syfte.
Resultat: Resultatet består av fem kategorier som belyser sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter. Dessa kategorier är, Emotionell kontakt ur
sjuksköterskors perspektiv, Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation, Sjuksköterskor förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, Sjuksköterskor erfarenheter av utbildning och kompetens samt Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden.
Slutsats: Det är betydande med god kommunikation och emotionell kontakt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det är av värde att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård får ytterligare utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att utföra patientsäker och personcentrerad vård för suicidnära patienter. Sjuksköterskor behöver vara neutrala och fördomsfria i omvårdnaden av suicidnära patienter för att denna patientgrupp ska ha möjlighet till återhämtning. Resultatet visar även att kontextuella aspekter på vårdavdelningar har inverkan på suicidnära patienters psykiska hälsa
Nyckelord: Erfarenhet, Litteraturöversikt, Omvårdnad, Sjuksköterskor och Suicidnära patienter
Abstract
Background: Suicide is a recurring issue all over the world. Globally there are approximately 16 out of 100.000 habitants committing suicide which can be compared with one suicide every 40 seconds. In 2018, 1268 people committed suicide even though over one third of these people were in contact with health care regularly. Suicidal patients do not believe they are being seen and acknowledged during their time of care and these patients are experiencing that the nurses do not involve the patients in health care.
Purpose: The purpose of this literature review is to enlighten the experiences of nurses in caring for suicidal patients.
Method: The literature survey was systematically performed in the medical databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. 18 articles from the different databases who responded on the purpose of the literature review were included.
Result: The result is represented in five categories where the experiences of nurses caring for suicidal patients are enlightened. These categories are, Emotional contact from nurse’s perspective, Nurses experiences of verbal and nonverbal communication, Nurses approach in
caring of suicidal patients, Nurses experiences of education and qualification and Nurse’s experiences of contextual aspects that influence nursing
Conclusion: It is important to establish good communication and emotional contact in caring for suicidal patients. It is of great value that nurses who are not working in psychiatric health care getting further education in mental illness to have the opportunity to perform patient-safe and person-centered care for suicidal patients. Nurses have to be neutral and unprejudiced in the care of suicidal patients to give this group of patients an opportunity to recover. The result also shows that contextual aspects of wards have an impact on the health of suicidal patients.
Innehållsförteckning
Introduktion 1
Bakgrund 1
Definition av centrala begrepp 1
Psykisk ohälsa 2
Fakta om suicid 3
Vård av suicidnära patienter 4
Suicidnära patienters upplevelser av vården 5
Teoretiskt ramverk -Personcentrerad vård 6
Problemformulering 7
Syfte 7
Metod 8
Design 8
Datainsamling och urval 8
Granskning av artiklarnas kvalité 9
Tillvägagångssätt 9
Analys och tolkning av data 9
Etiskt övervägande 10
RESULTAT 10
Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv 10
Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation 12 Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter 14
Sjuksköterskors erfarenheter av utbildning och kompetens 15
Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden 16
Diskussion 17
Sammanfattning av huvudresultat 18
Resultatdiskussion 18
Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation 18 Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter 19
Sjuksköterskors erfarenheter av utbildning och kompetens 20
Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden 21
Metoddiskussion 22
Etikdiskussion 23
Klinisk implikation i vården 24
Slutsats 24
Förslag till vidare forskning 24
Referenser 26
Bilaga1. Granskningsmall för kvalitativa studier
Bilaga 2. Granskningsmall för kvantitativa studier
1
Introduktion
Författarna till litteraturöversikten har under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) vid sjuksköterskeutbildningen Högskolan Dalarna mött suicidnära patienter. Under VFU inom primärvården upplevde en av författarna att en sjuksköterska blev obekväm och stressad i mötet med en suicidnära patient. Det upplevdes som att denna sjuksköterska inte visste vad hon skulle säga eller hur hon skulle bemöta denna typ av patient. Detta resulterade i att den suicidnära patienten var tyst under samtalet och det upplevdes som att denna patient inte var nöjd med besöket på primärvården. Den andra författaren var för fösta gången i kontakt med suicidnära patienter under VFU inom akutsjukvård på en akutmottagning. Författaren upplevde under möten med suicidnära patienter att dessa patienter inte blev uppmärksammade och att deras psykiska problem inte togs på allvar av de sjuksköterskor som jobbade där. Observationer som vidtagits av båda författarna på tidigare VFU platser har visat att suicidnära patienter förekommer på många olika avdelningar inom vården och inte enbart i den psykiatriska vården. Detta har därför bidragit till att författarna vill undersöka sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad för suicidnära patienter inom olika vårdsammanhang.
Bakgrund
I denna del av litteraturöversikten definieras centrala begrepp, fakta om psykisk ohälsa, statistik om suicid globalt och i Sverige, riskfaktorer för suicid samt vanliga behandlingar för bakomliggande orsaker till suicid. I bakgrunden presenteras även suicidnära patienters upplevelser av vården, den teoretiska referensramen personcentrerad vård och lagar som sjuksköterskan ska förhålla sig till presenteras i denna del.
Definition av centrala begrepp
I detta avsnitt definieras litteraturöversiktens centrala begrepp. Suicid
Ordet suicid innebär att en person med avsikt utför självdestruktiva handlingar som leder till döden. Detta kan beskrivas som att individen är i en situation som för stunden verkar omöjlig att förändra för individen. Dödsfall genom suicid kan beskrivas som en konsekvens av ett psykiskt lidande som är ohanterbart för individen. När en person fullbordat ett suicid påverkas människor runt omkring som exempelvis anhöriga och hälso- och sjukvårdpersonal (socialstyrelsen, 2020a).
2 Suicidala tankar
Suicidala tankar kan handla om att en individ upplever psykisk ohälsa till följd av exempelvis somatisk eller psykisk sjukdom eller trauma som resulterar i att individen har tankar på att begå självmord eller till och med planer på att begå självmord (Socialstyrelsen, 2020b).
Suicidnära patient
En patient definieras som suicidnära om patienten har tankar på att ta sitt liv, försökt tagit sitt liv eller att patienten har allvarliga suicidtankar där suicidrisk bedöms föreligga. Patienten kan även bedömas att ligga i riskzonen för suicidförsök utan att ha verbalt angett direkta suicidtankar (Psykiatristöd, 2015a).
Suicidförsök
Begreppet suicidförsök innebär att en person genomfört en avsiktlig självdestruktiv handling med syfte att skada sig själv eller att ta sitt eget liv utan att en fullbordad suicid genomförts (Folkhälsomyndigheten, 2020a).
Psykisk ohälsa
När en person är drabbad av psykisk ohälsa innebär det att personens välbefinnande och dagliga liv blir påverkat. År 2018 upplevde 17% av den svenska befolkningen mellan åldrarna 16–84 år att deras psykiska välbefinnande var nedsatt och fler kvinnor än män upplevde psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ofta förknippat med symtom som exempelvis, ångest, oro, stress, ängslan, depression och sömnbesvär. Psykisk ohälsa är starkt förknippat med suicid, och de flesta människor som begått suicid har haft depression eller annan form av psykisk ohälsa som grund för deras handlande (Folkhälsomyndigheten 2019a).
Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, förebygga ohälsa och uppmärksamma hela personen. Det är vanligt att en person med psykisk ohälsa inte alltid har ork att sköta vardagliga saker som exempelvis fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor. Därför har sjuksköterskan som ansvar att inspirera patienter med psykisk ohälsa till goda levnadsvanor genom att ge information till patienter angående hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor (Svensk sjuksköterskeförening, u.å.)
3 Fakta om suicid
Suicidtankar, Suicidförsök och fullbordade suicid är växande problem i dagens samhälle. Globalt sett så begår 16 invånare av 100 000 invånare självmord vilket kan jämföras med att ett självmord begås var 40:e sekund (World Health Organization, u.å.). Suicid är den vanligaste onaturliga dödsorsaken i Sverige (Socialstyrelsen, 2020a). Onaturliga dödsfall innebär dödsfall som exempelvis orsakats av suicid, mord, narkotika eller alkohol (Thulesius, 2019). Onaturliga dödsfall som uppstått i vården ska anmälas enligt Lex Maria. Lex Maria anmälan ska göras enligt patientsäkerhetslagen (PSL, SFS 2010:659) om en patient har blivit utsatt för vårdskada eller har varit i risk för vårdskada. Vårdskada innebär att en patient blivit utsatt för lidande antingen psykiskt eller fysiskt, som hade kunnat undvikas om hälso- och sjukvården tillämpat korrekta åtgärder vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården (Karlsson, 2019).
I Sverige begår fler människor suicid än dödsfall som uppstår i trafiken (Socialstyrelsen, 2020a) 1268 människor i Sverige begick suicid under år 2018 varav att 70% var män och 30% var kvinnor. Av de som dog i suicid år 2018 i Sverige var 9 personer yngre än 15 år (Folkhälsomyndigheten, 2020b). En tredjedel av de som begår suicid har haft en kontinuerlig kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård och betydligt många fler suicidnära patienter har haft kontakt med annan hälso- och sjukvård. Därför är det av stor betydelse att sjuksköterskor har kompetens och kunskap att upptäcka tidiga tecken på psykisk ohälsa hos patienter (Socialstyrelsen, 2020a). Sjuksköterskor kan komma i kontakt med suicidnära patienter oavsett vårdsammanhang, men framförallt inom den psykiatriska vården. Till följd av detta är det av yttersta vikt att alla sjuksköterskor, oavsett vilket vårdsammanhang, har möjlighet att upptäcka indikationer för suicid och att sjuksköterskor har kunskap om hur omvårdnad för suicidnära patienter bör bedrivas. Det är även av betydelse att sjuksköterskor är välutbildade inom psykisk ohälsa för att främja patientsäkerhet för suicidnära patienter (Blair, Chhabra, Belonick & Tackett, 2018).
Det finns riskfaktorer som kan leda till suicidala tankar och/eller suicidförsök. Dessa riskfaktorer är bland annat tidigare suicidförsök, depression, missbruk, psykossjukdom, bipolär sjukdom, personlighetssyndrom, långvarig kronisk ätstörning, somatisk sjukdom, ärftlighet, ålder samt kön (Socialstyrelsen, 2020a). I studien av Aaltonen, Isometsä, Sund & Pirkola (2018) framkommer det att hög inkomst, hög utbildningsnivå samt att leva och bo ensam är riskfaktorer för suicid.
4 Sinyor, Tse & Pirkis (2017) beskriver att naturkatastrofer, finanskriser och luftföroreningar är aspekter som är starkt förknippat med suicidala tankar och/eller suicidförsök hos människor. Asp (2019) belyser dock att den vanligaste riskfaktorn för suicid är depression. Depression är en sjukdom som innebär att patienten har en sänkt grundstämning, energiförlust och glädjeförlust
Orsaker till suicid inom hälsa- och sjukvården kan vara att patienten inte känner att den får tillräckligt med stöd från personal inom hälsa och- sjukvården, vilket då resulterar i ett outhärdligt psykiskt lidande för dessa patienter. Ytterligare orsaker till suicid kan vara bristande kommunikation vårdinstanser emellan som handlar om att suicidrisken inte alltid bedöms när en patient blir överflyttad från exempelvis en psykiatrisk avdelning till en psykiatrisk mottagning (Socialstyrelsen, 2020a). Hälso och sjukvårdslagen (HSL, SFS 2017:30) innebär bland annat att all hälso- och sjukvårdpersonal ska jobba mot målet att alla patienter har rätt till lika vård oavsett vart i landet individen bor. Vården ska bygga på respekt för alla människors lika värde samt för den enskilde individens värdighet. Vården ska bygga på respekt för människans integritet samt främja goda kontakter mellan patienter och sjukvårdpersonal och även mellan sjukvårdpersonal och anhöriga. HSL innefattar även patientens rätt till delaktighet i vården (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL], SFS 2017:30).
Vård av suicidnära patienter
Det är vanligt att främst behandla den underliggande diagnosen som kan vara orsaken till suicidtankar. Därför kan behandlingen av suicidnära patienter komma att variera. En patient som bedöms ligga i riskzon för suicid, till följd av depression, kan erbjudas elektrokonvulsiv behandling (ECT) som komplement till läkemedelsbehandling och psykoterapi (Psykiatristöd, 2015b). ECT handlar om att patienten får svag elektrisk ström från elektroder som är kopplade på huvudet. Den svaga elektriska strömmen framkallar ett kontrollerat epileptiskt anfall vilket ökar signalsystemets känslighet i hjärnan. ECT i kombination med antidepressiva läkemedel har visats ge god effekt på patienter med depressiva symtom (Msghina. 2020; Region Stockholm, u.å) . Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en behandling som syftar till att patienten ska träna sig till nya tankemönster och nya beteenden för att minska psykologiska problem. KBT-behandling genomförs vanligen tillsammans med en terapeut antingen individuellt eller i grupp, och KBT ges oftast en gång per vecka under 5-20 veckor. KBT kan minska symtomen hos suicidnära patienter och öka livskvaliteten (Socialstyrelsen, 2019).
5 Under behandlingsperioden är det viktigt att sätta upp realistiska mål med vården som kontinuerligt uppdateras för suicidnära patienter. Det är av stor vikt att vårdpersonal informerar de suicidnära patienterna och deras anhöriga om den aktuella diagnosen samt information om hur tidiga tecken på återinsjuknande bör hanteras (Psykiatristöd, 2015b).
Suicidprevention är ett arbete som krävs av all hälso- och sjukvårdspersonal. Suicidprevention bör grunda sig på att vårdpersonal, i första mötet med suicidnära patienter, bedömer situationen och upptäcker suicidrisk hos patienter, att vårdpersonal lyssnar aktivt med öppenhet på patienter utan fördomar. Vårdpersonal ska även erbjuda stöd och information samt uppmuntra patienter till professionell hjälp (Psykiatristöd, 2020). Det är vanligt att primärvården är den första vårdkontakten för suicidnära patienter men flera andra vårdkontexter kommer även i kontakt med denna patientgrupp. Vårdpersonal behöver ha utbildning inom suicidprevention och psykisk ohälsa för att ha möjlighet att förebygga suicid. För att suicidprevention ska vara optimal, krävs det att flera vårdenheter samarbetar för att ha möjlighet att fånga upp patienter med risk för suicid, för att sedan slussa dessa patienter vidare till rätt vårdinstans. Suicidnära patienter behöver stöd och insatser från flera vårdgivare, vilket innebär att ett bra samarbete mellan öppenvård och slutenvård krävs för att minska antalet suicidförsök hos denna patientgrupp (Socialstyrelsen, 2006).
Suicidnära patienters upplevelser av vården
Suicidnära patienter upplever att de inte blir uppmärksammade i vården samt att sjuksköterskor inte har tid att lyssna på deras patienter (Vatne & Nåden, 2018). Vissa suicidnära patienter förklarar att sjuksköterskor inte vill prata med deras patienter angående patienternas tidigare suicidförsök, då sjuksköterskor inte vill ge de suicidnära patienterna nya idéer om suicid. Detta upplevs av suicidnära patienter som förnedrande då de vill prata om sina problem med någon som verkligen bryr sig. Vissa suicidnära patienter upplever även att sjuksköterskor enbart fokuserar på diagnoser och symtom och inte patienters mående (Hagen, Knizek & Hjelmeland, 2018). Enligt Molin, Graneheim och Lindgren (2016) känner vissa suicidnära patienter sig osynliga och inte uppmärksammade då de upplever att deras frågor aldrig blir besvarade under deras vårdtillfällen. Detta resulterar i att dessa patienter får en känsla av att de inte få vara med och påverka sin fortsatta vård.
6 Vissa suicidnära patienter upplever att deras vårdgivare inte är engagerade i varje enskild individs vård. När vårdpersonal inte är engagerade i vården av suicidnära patienter upplever patienter att de tar upp någon annans plats som kanske behöver den mer, detta skapar då en känsla hos suicidnära patienter av att vårdgivare arbetar mot sina patienter och inte med sina patienter (Berg, Rørtveit & Aase, 2017; Molin et al., 2016). Suicidnära patienter förklarar att de inte vill känna sig ensamma under vårdtillfället och att dessa patienter vill bli uppmärksammade som normala människor och inte enbart bli sedda som en diagnos eller ett sjukdomstillstånd (Vatne & Nåden, 2018).
Vatne & Nåden (2014) beskriver att suicidnära patienter upplever att de inte är involverad i sin vård. Detta resulterar i att de suicidnära patienterna inte känner någon tillit till deras vårdgivare och inte vågar förklara hur de egentligen känner, och istället förvränger och förfinar sina egna känslor för att slippa ha en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvård. Om en emotionell kontakt mellan de suicidnära patienterna och deras vårdgivare inte etablerats känner dessa patienter att vården inte är personcentrerad. I studien av Hagen, Knizek och Hjelmeland (2016) beskrivs det att det är vanligt att regelbunden observation blir insatt för patienter som upplever suicidala tankar på vårdavdelningar. Detta handlar om att patienter blir observerade var 15:e minut vilket resulterar i att suicidnära patienter upplever att deras frihet och integritet berövas under vårdtillfällena.
Teoretiskt ramverk -Personcentrerad vård
Personcentrerad vård är en central del i sjuksköterskeprofessionen (Svensk sjuksköterskeförening, 2016) För att vården ska vara personcentrerad är det av betydelse att sjuksköterskan involverar patienten i vården genom att sjuksköterskan gör det möjligt för patienten att göra evidensbaserade val angående fortsatt vård. Att sjuksköterskor skapar förståelse för varje enskild individs värderingar och behov är avgörande för personcentrerad vård (McCormack & McCance, 2006). Personcentrerad vård handlar om att sjuksköterskan ska se varje individ som unik och anpassa vården utifrån varje individs unika och individuella behov, samt att sjuksköterskan sätter individens behov av vård framför individens sjukdom. Det är viktigt att sjuksköterskan ser hela patienten och inte enbart diagnoser eller symtom. För att vården ska vara personcentrerad bör sjuksköterskan lyssna på varje patientens upplevelse av hälsa och ohälsa och utifrån det utforma vården för varje patient (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
7 Sjuksköterskan bör se sina patienter som värdefull och se sina patienter som en partner i vården. För att vården ska vara personcentrerad är det viktigt att sjuksköterskan gör det möjligt för patienten att leva det liv patienten vill trots dennes sjukdom och ohälsa. Personcentrerad vård handlar om att sjuksköterskan bör utföra vården med respekt för individens integritet och självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Rosengren (2016) beskriver att personcentrerad vård är en viktig komponent i omvårdnaden. Det är viktigt att sjukvårdpersonal samarbetar mot samma mål för varje enskild patient för att vården ska bli personcentrerad. För att vården ska vara personcentrerad och för att vårdkvalitén ska förbättras är det av värde att sjukvårdpersonal och patienter samarbetar för en att ge patienter möjlighet till delaktighet i vården.
Problemformulering
Suicid är ett problem världen över samt den vanligaste onaturliga dödsorsaken i Sverige, detta trots att mer än en tredjedel av de som valt att begå suicid har haft en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvård. Suicidnära patienter förekommer inte bara inom den psykiatriska vården vilket bidrar till att alla sjuksköterskor i alla vårdsammanhang bör vara förberedda på att möta denna typen av patienter. Suicidnära patienter kan uppleva att de inte vågar öppna upp sig och prata om sina egentliga problem då de har en känsla av att deras sjuksköterskor inte uppmärksammar sina patienter. Suicidnära patienter upplever att vården inte alltid är personcentrerad vilket kan leda brister i tilliten mellan suicidnära patienter och sjuksköterskor. Litteraturöversikten har som mål att ge en inblick i sjuksköterskors arbete med suicidnära patienter för att få en ökad förståelse av hur sjuksköterskor uppfattar omvårdnaden av denna patientgrupp.
Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnaden av suicidnära patienter.
8
Metod
I metoden presenteras det vilken design detta arbete har, hur datainsamlingen och urvalet gått till, hur de inkluderade artiklarna granskats, hur författarna gått till väga, hur artiklarna analyserats, samt vilka etiska övervägande som vidtagits i valet av litteratur.
Design
Studien har genomförts som en litteraturöversikt vilket innebar en undersökning av ett visst område genom en samanställning av relevant forskning (Friberg, 2017).
Datainsamling och urval
Datainsamlingen genomfördes med hjälp av sökningar i databaserna PsycInfo, PubMed och Cinahl via Högskolan Dalarnas bibliotek. Sökorden som använts var Nursing, Caring, Suicidal patients och Experience. Booleska sökoperatörer användes (AND/OR) i respektive databas för att kombinera sökorden. Hur sökorden använts i olika kombinationer i de tre databaserna presenteras i Sökmatris (se tabell 1). Inklusionskriterier i databaserna Cinahl och PsycInfo var Peer reviewed, Engelskt språk, att artiklarna fanns i fulltext format samt att artiklarna var publicerade mellan år 2004-2020. Inklusionskriterierna i PubMed var Engelskt språk, fulltext format samt att artiklarnas publiceringsår var mellan år 2004-2020. För att inkludera artiklar skulle artiklarnas titel och abstract motsvara denna litteraturöversikts syfte.
Tabell 1. Sökmatris
Databas Sökord Antal träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultat efter genomläsning av artiklar
Cinahl Suicidal patients AND Nursing OR Caring AND Experience 4321 314 357 80 0 0 1 13 0 0 1 10 0 0 1 9 PsycInfo Suicidal patients
AND Nursing OR Caring AND Experience 6673 319 362 86 0 0 3 5 0 0 2 3 0 0 2 3
9 Granskning av artiklarnas kvalité
Artiklarnas kvalité bedömdes med hjälp av en modifierade granskningsmallar framtagna av Högskolan Dalarna (Se bilaga 1 och 2). Dessa mallar innehöll poängsystem där artiklarnas kvalité bedömdes, låg, medel eller hög. Desto högre poäng artiklarna fick i dessa mallar, desto högre kvalité erhöll respektive artikel. I den kvalitativa granskningsmallen var max poäng 25, och i den kvantitativa granskningsmallen var max poäng 29. Antalet poäng av maxpoäng gav en procentsats. Låg kvalité innebar lägre än 60%, medelkvalité innebar 60-79% och hög kvalité innebar 80-100%. Av de 18 inkluderade artiklarna, erhöll 10 artiklar hög kvalité och 8 artiklar erhöll medelkvalité.
Tillvägagångssätt
Denna litteraturöversikt skrevs som en paruppgift där båda författarna satt tillsammans genom hela arbetets gång. Det aktuella dokumentet var skrivet i Microsoft Word på en av författarnas dator. En av författarna var ansvarig för skrivandet men båda författarna påverkade litteraturöversiktens innehåll. Författarna satt tillsammans fem dagar i veckan och cirka 10 timmar om dagen.
Analys och tolkning av data
Artiklarna som motsvarade litteraturöversiktens syfte och erhöll medel eller hög kvalité, lästes ett flertal gånger var för sig. Sedan diskuterades innehållet tillsammans. Genom diskussion minskade risken för feltolkningar. När författarna skapat en helhetsbild av varje artikel utformades en översiktstabell där artiklarna sammanställdes i olika delar som exempelvis artikelns syfte, metod, urval och resultat (se bilaga 3). Översiktsmodellen var en hjälp i arbetet för en sammanställning och överblick av de inkluderade artiklarna. Efter sammanställning av de inkluderade artiklarna har resultaten i de valda artiklarna setts över avseende likheter och skillnader. Genom analysen av de valda artiklarna bildades kategorier som besvarade studiens syfte. Genomförandet var i största möjliga mån i enlighet med Friberg (2017).
Databas Sökord Antal träffar Urval efter lästa titlar Urval efter lästa abstrakt Antal utvalda artiklar till resultatet efter genomläsning av artiklar
PubMed Suicidal patients AND Nursing OR Caring AND Experience 16307 1024 1220 254 0 0 5 11 0 0 1 4 0 0 1 2
10 Etiskt övervägande
Forskningsetik är en betydande del i forskning som inkluderar människor. Syftet med medicinsk forskning är att förmedla ny kunskap inom vårdens olika områden. För att säkerställa att forskningen är utförd med respekt för människan och skyddar människans hälsa och rättigheter, krävs det att varje utförd studie har ett godkännande från de inkluderade deltagarna och/eller att studien fått ett godkännande för att genomföras av en etisk kommitté bestående av oberoende personer. Helsingforsdeklarationen innehåller etiska principer som handlar om att nyttan med forskningen och deltagarnas säkerhet och integritet ska vägas mot varandra (World Medical Association, WMA, 2018). Vid urvalet av litteratur inkluderades artiklar som redan var etiskt godkända eller fört ett etiskt resonemang. Artiklarna som inkluderades hade ett anonymt presenterat resultat som innebar att deltagarna avidentifierades. Analysen och tolkningen av varje inkluderad artikel påverkades inte av författarnas egna åsikter och litteraturöversiktens resultat är presenterat utan författarnas personliga värderingar.
RESULTAT
Denna litteraturöversikts resultat bygger på en sammanställning av 18 vetenskapliga artiklar som besvarar litteraturöversiktens syfte. Artiklarna som resultatet är baserat på kommer från länderna, Taiwan (n=2), Japan (n=1), Brasilien (n=5), Norge (n=1), Irland (n=1), Sverige (n=1), Indien (n=1), Nicaragua (n=1), Belgien (n=2), Turkiet (n=1), England (n=1), Ghana (n=1). En översikt av artiklarna som är med i resultatdelen presenteras i artikelmatris (se bilaga 3). Efter analys av de inkluderade artiklarna, bildades kategorier som belyser sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnad av suicidnära patienter. Dessa kategorier är Emotionell kontakt ur
sjuksköterskors perspektiv, Kommunikation, Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, Sjuksköterskors utbildning och kompetens och Kontextuell påverkan på omvårdnaden.
Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv
Emotionell kontakt och tillit är viktiga beståndsdelar för att skapa goda relationer mellan suicidnära patienter och sjuksköterskor (Vandewalle et al., 2019a). Deltagarna i studien av Türkles, Yilmaz och Soylu (2018) förklarar att det är viktigt att suicidnära patienter känner sig som individer och inte bara som en diagnos. Deltagarna beskriver även att det är viktigt att suicidnära patienter känner sig värdefulla, detta kan skapas genom en respektfull och kärleksfull vård.
11 Det är av värde att se patienternas lidande som något unikt, att försöka förstå patienterna och att sjuksköterskorna bör sätta sig in i varje patientens unika situation gällande, bakgrund, vilken relation de suicidnära patienterna har till sina suicidala tankar samt hur de suicidnära patienterna ser sig själva. När sjuksköterskorna gjort detta, anser de att en emotionell kontakt kan etableras (Hagen et al., 2017). I studien av Hagen Knizek & Hjelmeland (2017) belyser sjuksköterskorna att de inte får skapa för starka band med suicidnära patienter då de upplever att de blir svårt att skilja på deras egna känslor och de suicidnära patienternas känslor. Sjuksköterskorna betonar vikten av att hitta en balans i att vara för nära patienter emotionellt och att agera professionellt. För att det ska vara möjligt för sjuksköterskorna att agera professionellt är det viktigt att ha de har kontroll över deras egna känslor och att de är stabila i möten med suicidnära patienter (Hagen et al., 2017). När sjuksköterskor har känslor av irritation, orolighet och hopplöshet i omvårdnaden av suicidnära patienter upplever sjuksköterskor att omvårdnaden försämras och kvalitén på omvårdnaden påverkas negativt (Sun, Long & Boore, 2007; Tzeng, Yang, Tzeng, Ma & Chen, 2009). Det beskrivs i studien av Doyle, Keogh & Morrissey (2007) att det kan uppstå svårigheter i att vara stabil i mötet med patienter som upprepade gånger försökt att begå suicid. Sjuksköterskorna förklarar då att de blir frustrerade och provocerade i mötet med dessa patienter.
I studien av Tzeng et al. (2009) beskriver studiedeltagarna att det är viktigt att vara emotionella i möten med suicidnära patienter, för att de ska ha möjlighet att skapa förståelse för suicidnära patienter. Det beskrivs av deltagarna i studien att det är viktigt att kunna reflektera över situationer som uppstått i vården av suicidnära patienter som berört dem, och på så sätt få ökad förståelse för suicidala handlingar. När studiedeltagarna inte är emotionellt öppna i samtalen med suicidnära patienter upplever de att dessa patienter känner av detta vilket resulterar i att suicidnära patienter inte vågar prata om deras suicidala tankar. Carlén och Bengtsson (2007) redogör i deras studie att sjuksköterskorna beskriver att det finns olika typer av suicidnära patienter. Vissa patienter är introverta och inte vill prata om sin inre smärta vilket försvårar en emotionell kontakt och en öppen kommunikation med dessa patienter. Sjuksköterskorna upplever ångerkänslor eller skuldkänslor när en patient begått ett suicidförsök eller till och med genomfört ett suicid under sjukhusvistelsen. Detta på grund av att sjuksköterskorna anser att de inte gjort en tillräckligt god suicidriskbedömning eller att de inte lyssnat tillräckligt på patienterna (Carlén & Bengtsson, 2007)
12 Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation
God verbal kommunikation är nyckeln till att suicidnära patienter återhämtar sig och känner sig trygga under vårdtillfället (Awenat et al.,. 2017; Hagen et al., 2017; Türkles et al., 2018; Vandewalle et al., 2019a; Vandewalle et al., 2019b). Sjuksköterskorna anser att god verbal kommunikation ska baseras på att uppmärksamma deras patienter samt ge de suicidnära patienterna möjlighet till att förklara sina känslor. En aktiv och öppen kommunikation, både mellan sjuksköterska till sjuksköterska men också mellan sjuksköterska och patient, handlar om att vara aktiv och låta alla parter få komma till tals samt att vara öppen för diskussion. Detta leder till att alla sjuksköterskor har samma grund för att jobba mot samma mål för varje enskild patient (Türkles et al., 2018)
Awenat et al. (2017) förklarar att sjuksköterskor lyfter vikten av god kommunikation mellan kollegor. Sjuksköterskorna anser att när en patient, antingen har suicidala tankar eller tillochmed begått suicid på vårdavdelningar, är det viktigt för sjuksköterskorna att prata om detta med kollegorna. Sjuksköterskorna anser att om de pratar med sina kollegor om jobbiga saker som hänt på vårdavdelningar, kan de vara lättare att agera professionellt och inte blanda in deras egna känslor i arbetet med patienter (Awenat et al., 2017) Det är viktigt att gå in med en neutral attityd i samtalet med suicidnära patienter utan förutfattade meningar. Detta ökar sjuksköterskornas förutsättningar att skapa unika uppfattningar av varje patient. Genom god kommunikation anser sjuksköterskorna att det skapas en förmåga för suicidnära patienter att hantera deras lidande och främjar hopp hos varje patient (Carlén & Bengtsson, 2007). I studien av Tzeng et al. (2009) beskrivs det att sjuksköterskorna anser att det är viktigt att lyssna på suicidnära patienters berättelser för att ha möjlighet att förstå suicidala handlingar vilket underlättar för sjuksköterskorna i utförandet av vården.
Det är viktigt att vara aktiv och motiverande i samtalen med suicidnära patienter samt att etablera kontakt med dessa patienter trots att inte patienterna vill detta (Vandewalle et al., 2019a). Dock anses det vara viktigt att låta suicidnära patienter vara ifred om dessa patienter inte vill prata för tillfället (Tzeng et al., 2009). Det beskrivs att det är betydande att fråga rakt ut till patienter om de suicidtankar som patienter upplever, att fråga rakt ut till patienter om de har tankar på att ta sitt liv eller om de någon gång planerat att ta sitt liv (Vandewalle et al., 2019a)..
13 Ytterligare beskrivs det att en viktig process i återhämtning hos dessa patienter är att inte enbart prata om patienternas lidande utan att också prata om saker som patienterna kan förändra i sitt tänkande (Vandewalle et al., 2019a). Sjuksköterskorna nämnde i en studie att de är obekväma med att prata om suicid med deras patienter och istället väljer de att byta samtalsämne när patienter vill prata om sina problem (Awenat et al., 2017). Vissa sjuksköterskor förklarar att de försöker distrahera suicidnära patienter när de upplever suicidala tankar, genom att uppmuntra deras patienter till sociala aktiviteter. Detta beskriver sjuksköterskorna hjälper suicidnära patienter att återfå hopp i livet (Vandewalle et al., 2019b).
de Oliveira Santos et al. (2017) belyser i deras studie att sjuksköterskor på akutvårdsmottagningar anser att det är viktigt att skapa goda kontakter med anhöriga till suicidnära patienter. Detta anses vara viktigt då anhöriga kan ge värdefull information angående de suicidnära patienterna. Denna information kan hjälpa sjuksköterskorna i omvårdnaden av dessa patienter samt att förhindra att dessa patienter begår upprepade suicidförsök. Awenat et al., (2017) och Doyle et al., (2007) förklarar i deras studier att sjuksköterskor uppfattar att vissa suicidnära patienter kan vara manipulativa och de tvivlar på om patienternas suicidförsök är äkta eller ett rop på hjälp. Suicidförsök kan handla om att suicidnära patienter vill bli uppmärksammade beskriver vissa sjuksköterskor. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskor kan läsa av deras patienter och agera utifrån det. Carlén & Bengtsson (2007) och Vandewalle et al. (2019b) belyser i deras studier att sjuksköterskor upplever att vissa suicidnära patienter är oärliga angående deras psykiska hälsa i samtalen med sjuksköterskor vilket försvårar suicidriskbedömningen för dessa sjuksköterskor. Dock beskriver vissa sjuksköterskor att patienters kroppsspråk kan avslöja om patienter är oärlig under samtalen.
Det är viktigt att uppmärksamma varningssignaler för suicid hos patienter. Detta kan handla om att se patienters icke-verbala tecken, att inte bara höra vad patienter säger utan även se hur de beter sig på vårdavdelningar (Vandewalle et al., 2019b). Vissa varningssignaler för suicid kan vara att patienter slutar att socialisera sig med andra patienter på avdelningen och blir mer tillbakadragna. Sjuksköterskorna i studien beskriver att det är viktigt att lita på sin magkänsla vid bedömning av suicidrisk och att ha erfarenhet för att uppmärksamma varningssignaler för suicid hos patienter (Hagen et al., 2017).
14 Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter
Ett negativt förhållningsätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, är ett återkommande problem (Obando Medina, Kullgren & Dahlblom, 2014; Vedana et al., 2017a; Vedana et al., 2017b). Sjuksköterskorna beskriver att suicidala tankar hos patienter är ett oacceptabelt socialt beteende och därför är det svårt för sjuksköterskorna att få en empatisk förståelse för dessa patienter. Sjuksköterskorna uttrycker att suicidala tankar är moraliskt fel då människor bör värdera deras liv högt vilket bidrar till att sjuksköterskorna anser att patienter med suicidala tankar är själviska. Om en patient begått suicid, anser sjuksköterskorna att vården av denna patient var slöseri på tid (Vedana et al., 2017a). Sjuksköterskorna förklarar att det inte är deras roll att prata med suicidnära patienter om deras problem (Doyle et al., 2007). Sjuksköterskorna i studien av Awenat et al. (2017) beskriver att det inte är deras ansvar att lyfta frågor gällande suicid, utan att ansvaret ligger hos patienter att ta upp frågor som handlar om deras problem. Doyle et al. (2007) beskriver i deras studie att sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningar känner sig lättade och trygga när suicidnära patienter blir överflyttade från akutvårdsavdelningar till psykiatriska avdelningar, då sjuksköterskorna inte längre bär ansvaret för dessa patienter. I studien av Osafo Knizek, Akotia & Hjelmeland (2012) beskrivs det att suicidala handlingar är psykiska problem som måste tas om hand av sjukvårdspersonal inom psykiatrisk vård.
Vedana et al. (2017b) förklarar i deras studie att de sjuksköterskor som inte har någon erfarenhet av att jobba med suicidnära patienter har mer negativ attityd i mötet med dessa patienter än de sjuksköterskor som någon gång varit i kontakt med suicidnära patienter. Sjuksköterskor som antingen jobbat inom psykiatrisk vård eller kommit i kontakt med suicidnära patienter på somatiska avdelningar anser att de har hög självkänsla och skattar sin kompetens som hög inom detta område. De sjuksköterskor som har utbildning inom området suicid har en positiv attityd i mötet med suicidnära patienter. En ytterligare aspekt som påverkar sjuksköterskors attityd i mötet med suicidnära patienter belyses i studien av Botega et al. (2005) där vissa sjuksköterskor förklarar att deras religiösa värderingar påverkar attityden i mötet med suicidnära patienter. I studierna av Jones, Krishna, Rajendra & Keenan (2015) och Osafo et al. (2012) beskrivs det att sjuksköterskor med religiösa värderingar var dömande i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskor förklarar att livet inte tillhör människan utan att gud äger människans liv och att livet är en gåva. Därför tycker många sjuksköterskor att det är själviskt och nästa straffbart att begå suicidförsök. Vissa sjuksköterskor förklarar att suicidförsök är tabubelagt och att ingen människa bör tänka på suicid.
15 Vidare beskriver Osafo et al. (2012) att sjuksköterskor anser att patienter som gjort ett suicidförsök men överlevt borde få fängelsestraff då sjuksköterskor beskriver att det inte bara är patienten som drabbas av suicidförsök utan att anhöriga också blir drabbade. Botega et al. (2005) beskriver att de sjuksköterskor med religiösa värderingar tycker att människor inte har rätten att ta sitt eget liv vilket resulterar i att dessa sjuksköterskor har en negativ attityd i mötet med suicidnära patienter. Sun et al. (2007) förklarar i deras studie att sjuksköterskorna utan religiösa värderingar har en positiv inställning i omvårdnaden av suicidnära patienter.
Sjuksköterskors erfarenheter av utbildning och kompetens
Många studier visar att sjuksköterskor kommer i kontakt med suicidnära patienter i olika vårdkontexter och inte enbart inom psykiatrisk vård (Awenat et al., 2017; Obando Medina et al., 2014; Vedana et al., 2017a). Sjuksköterskor uttrycker att det är utmanade, svårt och utmattande att bemöta och vårda suicidnära patienter och att sjuksköterskor är i behov av utbildning inom psykiska ohälsa för att ha möjlighet att vårda suicidnära patienter. På grund av att vissa sjuksköterskor har låg utbildning inom psykisk ohälsa leder detta till att dessa sjuksköterskor känner sig outbildade i mötet med suicidnära patienter. Vissa sjuksköterskor förklarar att de är rädda att säga fel saker i mötet med suicidnära patienter och sjuksköterskorna tror att deras ord kan göra mer skada än nytta. Vid låg utbildningsnivå eller låg erfarenhet inom psykisk ohälsa har fler sjuksköterskor negativ attityd i mötet med suicidnära patienter (Vedana et al., 2017a) De sjuksköterskor som har högre utbildning och mer erfarenhet inom området psykisk ohälsa, har högre självkänsla vilket resulterar i att dessa sjuksköterskor har positiv attityd i omvårdnaden av suicidnära patienter (Vedana et al., 2017b).
I studien av Fontão, Rodrigues, Motta Lino, Motta Lino & Silveira Kempfer (2017) beskrivs det att sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningar känner sig oförberedda i omhändertagandet av patienter som begått suicidförsök. Sjuksköterskorna förklarar att den psykiatriska vården blir bortprioriterad då sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningar fokuserar mer på somatiska sjukdomar än psykiska sjukdomar. Sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningar är oengagerad i psykiatrisk vård och undviker att ställa frågor om psykisk ohälsa då sjuksköterskorna anser att det inte är deras ansvar. För att sjuksköterskorna ska vara tillräckligt förberedda att möta suicidnära patienter på akutvårdsavdelningar anser de att utbildning inom psykisk ohälsa och ett samarbete med psykiatrisk personal är av stor betydelse för att vården ska fungera för suicidnära patienter (Fontão et al., 2017).
16 Sjuksköterskorna som jobbar inom akutsjukvård eller intensivvård anser att de är mindre benägna att skapa förståelse för suicidnära patienter samt mindre benägna att skapa goda relationer med dessa patienter jämfört med sjuksköterskorna som jobbar eller har erfarenhet av att jobba med suicidnära patienter (Kishi, Kurosawa, Morimura, Hatta & Thurber, 2011). Det är av stor betydelse att sjuksköterskorna får utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att skapa förståelse för suicidala beteenden vilket underlättar omvårdnaden av suicidnära patienter (Sun et al., 2007). de Oliveira Santos et al. (2017) förklarar att många sjuksköterskor som jobbar inom akutsjukvård har svårt att bemöta suicidnära patienter och sjuksköterskorna känner sig oförberedda och obekväma i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskorna förklarar att utbildningar och kurser på sjukhusen inom psykisk ohälsa är av stor betydelse för att dessa sjuksköterskor ska vara trygga i omvårdnaden av suicidnära patienter.
Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden
de Oliveira Santoset al. (2017) redogör för att sjuksköterskor som jobbar inom akutsjukvård inte har tid att ge suicidnära patienterna den kontakt som suicidnära patienter skulle behöva. Sjuksköterskorna beskriver att om en patient gjort ett suicidförsök så ger sjuksköterskorna bara den livsnödvändiga omvårdnaden som krävs för stunden. När suicidnära patienter stabiliserar sig och inte längre är i fara för stunden så blir dessa patienter åter hemskickade. I studierna av de Oliveira Santos et al. (2017) och Obando Medina et al. (2014) framkommer det att sjuksköterskor inom akutsjukvård och primärsjukvård inte hinner ge suicidnära patienter den uppmärksamhet och bekräftelse som dessa patienter behöver, dels på grund av tidsbrist men också på grund av personalbrist. Fontão et al. (2017) förklarar också att sjuksköterskorna på akutmottagningar bara fokuserar på det mest nödvändiga hos de patienter som gjort ett suicidförsök. Sjuksköterskorna beskriver att det inte finns någon tid för att skapa relationer till dessa patienter och att det inte finns någon tid för att fråga om det psykiska måendet. Sjuksköterskorna beskriver att det psykiska måendet hos patienter bör tas om hand av vårdpersonal som är inriktade på psykisk ohälsa och inte bör prioriteras av sjuksköterskor inom akutsjukvård.
I studien av Doyle et al. (2007) förklarar deltagarna att många vårdavdelningar inte är gjorda för att vårda suicidnära patienter. Det beskrivs av deltagarna att miljöer på avdelningarna måste vara säkrade för suicidnära patienter och saker på avdelningar som suicidnära patienter kan skada sig på måste tas bort.
17 I studien av Fontão et al. (2017) beskriver sjuksköterskorna att miljöer inom akutsjukvård ofta är röriga och stressiga. Sjuksköterskorna beskriver att suicidnära patienter inte hör hemma på akutvårdsavdelningar då de uppfattar att miljön inte är lämplig för denna typ av patienter. Det beskrivs att stressade miljöer på avdelningar leder till att sjuksköterskorna inte har möjlighet att ha uppsikt över suicidnära patienter vilket resulterar i en otillräcklig omvårdnad. Studien av Botega et al. (2005) beskriver att stressiga vårdmiljöer påverkar omvårdnaden av suicidnära patienter negativt då sjuksköterskorna inte har tid att prioritera och kommunicera med suicidnära patienter.
Vandevalle et al. (2019b) beskriver i deras studie att sjuksköterskorna känner en trygghet i att använda suicidprotokoll som finns på vissa vårdavdelningar vid bedömningen av suicidrisk. Sjuksköterskorna förklarar att suicidprotokoll handlar om att säkra miljön på avdelningar genom att ta bort saker på avdelningar som suicidnära patienter kan skada sig på, att observera suicidnära patienter var 15:de minut för att sjuksköterskorna ska ha kontroll över patienters situation. Suicidprotokoll handlar även om att ha en dialog med suicidnära patienter minst två gånger om dagen. Sjuksköterskorna som använder sig av suicidprotokoll betonar dock att det är viktigt att suicidnära patienter känner sig värdiga och har sina rättigheter och integritet kvar trots att täta observationer är insatta. Sjuksköterskorna beskriver att användandet av suicidprotokoll inte alltid fungerar då sjuksköterskorna tycker det är viktigt att prata öppet med deras patienter och lyssna på patienternas berättelser och att samtalen inte ska vara styrda efter förbestämda frågor eller kommandon. Sjuksköterskorna beskriver att patienters egna berättelser skapar en fördjupad förståelse av deras egentliga situation (Vandewalle et al., 2019b).
Diskussion
Denna diskussionsdel innehåller en resultatdiskussion som relateras till relevant litteratur, en metoddiskussion som innefattar en diskussion gällande författarnas tillvägagångssätt samt en etikdiskussion som handlar om etiska överväganden i valet av litteratur till denna litteraturöversikt.
18 Sammanfattning av huvudresultat
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det framkom i litteraturöversiktens resultat att sjuksköterskor ansåg att en god kommunikation mellan sjuksköterskor och suicidnära patienter kunde hjälpa suicidnära patienter att hantera deras lidande och främja hopp. Sjuksköterskor beskrev att det var viktigt att de hade kompetens för att upptäcka varningssignaler för suicid hos deras patienter. Sjuksköterskor redogjorde för att de saknade utbildning och kompetens kring att bemöta och vårda suicidnära patienter vilket resulterade i en bristfällig omvårdnad för dessa patienter. Vissa sjuksköterskor hade ett negativt förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, detta kunde dels bero på sjuksköterskors religiösa värderingar eller att sjuksköterskor uppfattade att suicidnära patienter var själviska. Omvårdnaden av suicidnära patienter kunde även påverkas negativt av att vissa sjuksköterskor ansåg att det inte var deras roll att vårda denna patientgrupp. Tidsbrist och stressade miljöer påverkade även omvårdnaden av suicidnära patienter negativt.
Resultatdiskussion
I avsnittet nedan diskuteras och reflekteras litteraturöversiktens resultat i relation till litteraturöversiktens bakgrund och annan relevant litteratur. Alla kategorier som bildats i litteraturöversiktens resultat diskuteras inte. De kategorier som diskuteras är, Sjuksköterskors
erfarenhet av verbal och icke verbal kommunikation, Sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnaden av suicidnära patienter, sjuksköterskors erfarenheter av utbildning och kompetens och Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden. Författarna valde att inte diskutera kategorin Emotionell kontakt ur sjuksköterskors perspektiv till följd av att författarna påträffat ytterst lite litteratur som går att
koppla till denna kategori vilket leder till ett otillräckligt material för att genomföra en diskussion.
Sjuksköterskors erfarenheter av verbal och icke verbal kommunikation
Litteraturöversiktens resultat visade att kommunikation var en betydande del i omvårdnaden av suicidnära patienter. God kommunikation både mellan sjuksköterska till sjuksköterska och mellan sjuksköterska till patient ansågs vara avgörande aspekter för att upprätthålla god omvårdnad för suicidnära patienter. God kommunikation kunde även leda till att suicidnära patienter blev delaktiga i vården beskrev vissa sjuksköterskor (Türkles et al., 2018).
19 Detta stärks av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU] (2017) som beskriver att god kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter är en avgörande del för att patienter ska känna sig delaktiga i vården. Litteraturöversiktens resultat visade även att sjuksköterskor ansåg att det var viktigt att involvera anhöriga i vården av suicidnära patienter. Detta för att anhöriga kunde ge värdefull information som sjuksköterskor skulle kunna använda sig av i omvårdnaden av suicidnära patienter (de Oliveira Santos et al., 2017). Studien av Vatne och Nåden (2014) visade att suicidnära patienter inte alltid kände sig delaktiga eller involverade i vården, vilket ledde till att suicidnära patienter inte fick förtroende för de sjuksköterskor som vårdade dem. McCormack och McCance (2006) beskriver att en aspekt för att uppnå personcentrerad vård är delaktighet som handlar om att sjuksköterskor bör involvera patienter i vården och detta stärks genom Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) som innebär att vårdpersonal har skyldighet att involvera patienter i vården. Rosengren (2016) beskrev att vårdkvalitén ökar om patienterna känner sig delaktiga i vården. Litteraturöversiktens resultat om kommunikation och perspektivet personcentrerad vård tyder på att det är viktigt att involvera suicidnära patienter i deras vård genom kommunikation för att suicidnära patienter ska känna delaktighet i deras vård. Genom att sjuksköterskor har en öppen kommunikation som ger suicidnära patienter chans att uttrycka sina tankar och känslor skulle detta kunna leda till att suicidnära patienter får förtroende för deras sjuksköterskor. Om suicidnära patienter får förtroende för deras sjuksköterskor skulle det kunna leda till att dessa patienter vågar prata om deras suicidala tankar vilket i sin tur skulle kunna underlätta för sjuksköterskor i omvårdnaden av suicidnära patienter.
Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter
Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor hade ett negativt förhållningssätt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Suicidnära patienter uppfattades vara själviska och att de ödslade sjuksköterskans tid, samt att sjuksköterskor som inte arbetade inom psykiatrisk vård ansåg att det inte var deras roll att ta hand om suicidnära patienter. Berglund, Åström och Lindgren (2016) förklarar att suicidnära patienter hade lättare till återhämtning om sjuksköterskor vårdade dem utan förutfattade meningar. För återhämtning beskrev suicidnära patienter att det var viktigt att de kände acceptans från deras sjuksköterskor. Suicidnära patienter beskrev att omvårdnaden bör grunda sig på att sjuksköterskor visar empati och acceptans mot patienter. Detta stärks av Svensk sjuksköterskeförening (2017) som förklarar att sjuksköterskor bör vara öppna och tillmötesgående i mötet med patienter.
20 Omvårdnaden av patienter bör grunda sig på att sjuksköterskor respekterar patienters värderingar och har ett lyhört och öppet förhållningssätt i utförandet av vården av (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor ska utforma vården med respekt för patientens självbestämmande och integritet. Litteraturöversiktens resultat och artikeln av Berglund et al., (2016) kan tyda på att sjuksköterskor behöver vara neutrala i mötet med suicidnära patienter och sjuksköterskor inte bör ha några förutfattade meningar om patienter. Det skulle kunna vara betydande att sjuksköterskor inte blandar in deras egna åsikter eller värderingar i omvårdnaden av suicidnära patienter då detta kan påverka omvårdnaden negativt. De skulle även kunna vara betydelsefullt om sjuksköterskor accepterar suicidnära patienters värderingar och att sjuksköterskor visar empati i omvårdnaden av suicidnära patienter för att suicidnära patienter ska ha möjlighet till återhämtning. Genom att sjuksköterskor visar empati, accepterar suicidnära patienters känslor och är fördomsfria i mötet med suicidnära patienter skulle detta kunna resultera i att suicidnära patienter tidigare tillfrisknar.
Sjuksköterskors erfarenheter av utbildning och kompetens
I litteraturöversiktens resultat framkom det att många sjuksköterskor som inte jobbade inom psykiatrisk vård saknade kunskap i omvårdnaden av suicidnära patienter. Omvårdnaden av suicidnära patienter uppfattades som utmanade och svår, och till följd av detta var kurser och utbildningar inom psykisk ohälsa av betydelse för att uppnå god omvårdnad. Sjuksköterskor kände sig oförberedda i mötet med suicidnära patienter samt att sjuksköterskor hade svårt att bilda relationer till denna patientgrupp, detta kopplade sjuksköterskor till att de inte hade tillräcklig utbildning inom psykisk ohälsa. Detta problem synliggörs i artikeln av Seixas Santos et al. (2017) där det beskrivs att det finns ett uppenbart behov av att sjuksköterskor bör få teoretisk, praktisk och emotionell utbildning inom psykisk ohälsa för att sjuksköterskor ska ha kompetens för att förebygga suicidförsök samt ha kunskaper för att ingripa vid suicidförsök. Detta stärks även av Socialstyrelsen (2006) som beskriver att sjuksköterskor behöver ha utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att förebygga suicid inom alla verksamheter i vården. Då ett ökat behov av utbildning för sjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad är ett faktum har Folkhälsomyndigheten (2019b) tagit fram en händelserapport gällande suicid som ska hjälpa sjuksköterskor att få en ökad kunskap om hur en god omvårdnad bör bedrivas för suicidnära patienter.
21 McCormack och McCance (2006) beskriver personcentrerad vård som att sjuksköterskor ska ge patienter bästa möjliga förutsättningar för att göra evidensbaserade val om patienters fortsatta vård och hälsa. Litteraturöversiktens resultat, studien av McCormack och McCance (2006) och artikeln av Seixas Santos et al. (2017) tyder på att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård är i behov av ytterligare kurser och utbildning för att ha möjlighet att bemöta och vårda suicidnära patienter. Om inte sjuksköterskor har den rätta utbildningen för att vårda suicidnära patienter skulle detta kunna leda till att patientsäkerheten riskeras att påverkas. Detta för att sjuksköterskor möjligen inte bedriver korrekt vård för denna patientgrupp.
Sjuksköterskors upplevelser av kontextuella aspekter som påverkar omvårdnaden
Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor upplevde att de hade för lite tid för att vårda suicidnära patienter. Sjuksköterskor beskrev att de inte hade tid att ge suicidnära patienter den uppmärksamhet som dessa patienter behövde. Sjuksköterskor redogjorde för att tidsbrist och personalbrist inom sjukvården var ett faktum, vilket ledde till stressade arbetsmiljöer. Stressade arbetsmiljöer ledde många gånger till att sjuksköterskor inte hade tid för att övervaka och observera suicidnära patienter. Psykiatristöd (2020) redovisade att vårdpersonal behöver, i första mötet med suicidnära patienter, uppmärksamma risker för suicid och lyssna aktivt och med öppenhet på suicidnära patienter. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) innehåller bestämmelser om att all hälso- och sjukvårdspersonal har skyldighet att bedriva vård som främjar hög patientsäkerhet. Vårdpersonal bör vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förebygga att patienter utsätts för vårdskador. Litteraturöversiktens resultat och Psykiatristöd (2020) kan tyda på att personalbrist och tidsbrist inom hälso- och sjukvården kan äventyra suicidnära patienters säkerhet, genom att sjuksköterskor inte har tid eller personalstyrka för att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder för suicidnära patienter. Detta skulle kunna leda till att omvårdnaden inte blir personcentrerad och suicidnära patienter måste utstå ett onödigt psykiskt lidande. Detta skulle kunna resultera i att suicidnära patienter kan skada sig själv under deras vårdtillfällen om de inte finns resurser för att övervaka dem.
22 Litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskor observerade deras patienter var 15:de minut när patienter hade suicidala tankar. Sjuksköterskor förklarade att täta observationer var en trygghet då sjuksköterskor upplevde att de hade koll på deras patienter. Sjuksköterskorna betonade dock att det var viktigt att suicidnära patienter behöll deras rättigheter och frihet trots täta observationer (Vandewalle et al., 2019b). I studien av Hagen at el. (2016) beskrev suicidnära patienter att de upplevde att deras integritet och frihet berövades när täta observationer på vårdavdelningar blev insatta. Svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver att personcentrerad vård handlar om att sjuksköterskor bör utforma vården med respekt för patienters självbestämmande och integritet. Detta tyder på att sjuksköterskor behöver hitta en balans mellan att observera deras patienter och att patienter får behålla sina rättigheter och sin integritet. Sjuksköterskor skulle kunna behöva involvera deras patienter i vården genom att informera patienter om täta observationer och varför dessa är nödvändiga. Detta kan leda till att suicidnära patienter förstår innebörden av täta observationer samt att dessa patienter upplever att vården bli personcentrerad.
Metoddiskussion
Tre medicinska databaser, Cinahl, PubMed och PsycINFO, användes för sökningar av artiklar. Polit och Beck (2012) redogör för att Cinahl är en databas som innehåller forskning inom omvårdnad, PubMed är en databas som rymmer forskning om omvårdnad och medicinsk vetenskap och databasen PsycINFO innehåller forskning som är inriktad på psykologi och psykiatri. Dessa tre databaser valdes då litteraturöversiktens syfte var att studera omvårdnad av suicidnära patienter. Eftersom att tre databaser användes ökade chanserna att påträffa fler artiklar som besvarade litteraturöversiktens syfte. Friberg (2017) beskriver att trovärdigheten ökar vid användandet av fler databaser.
I litteratursökningen exkluderades inte några länder vilket möjliggjorde att litteraturöversiktens resultat fick ett globalt perspektiv. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att det är av värde att begränsa årtalen i sökningar av studier då äldre forskning inte alltid är aktuell, trots detta valde författarna att söka artiklar med publiceringsår mellan 2004-2020. Studierna som inkluderades var publicerade mellan år 2005-2019 vilket kan tyda på att området är lite forskat kring. 10 av de inkluderade studierna erhöll hög kvalité och åtta av de inkluderade studierna erhöll medekvalité. Trovärdigheten av litteraturöversiktens resultat ökade då de inkluderade artiklarna erhöll medel eller hög kvalité, i enlighet med Forsberg och Wengström (2008).
23 Artiklarna som inkluderades var både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Forsberg och Wengström (2008) beskriver att vid användandet av både kvalitativa och kvantitativa artiklar ökar trovärdigheten då forskningsområdet kan få ett större perspektiv.
Ett fåtal (n=2) av de inkluderade artiklarnas resultat är inte enbart baserat på sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av suicidnära patienter utan även baserat på andra professioners erfarenheter. Trots detta valde författarna att inkludera dessa artiklar till följd av att det tydligt framkommit i artiklarnas resultat vilka erfarenheter som kommer från vilka professioner och författarna har valt ut de delar ur resultaten där sjuksköterskor benämns.
De inkluderade artiklarna lästes och tolkades var för sig och sedan diskuterades tolkningarna tillsammans. Detta kan öka trovärdigheten i litteraturöversiktens resultat då författarna hade möjlighet att först bilda egna uppfattningar av artiklarna och sedan diskutera innehållet och kvalitén i de inkluderade artiklarna, detta i enlighet med Forsberg och Wengström (2008). Genom att det fanns möjlighet för diskussion angående artiklarnas innehåll minskade risken för missförstånd av artiklarna. Alla inkluderade artiklar var skrivna på engelska, vilket kunde bidra till eventuella feltolkningar av respektive artikel då författarna inte har engelska som modersmål. Detta kan minska trovärdigheten av litteraturöversiktens resultat.
Etikdiskussion
Vid valet av litteratur var författarna noga med att artiklarna hade fått ett godkännande av en etisk kommitté, eller fört ett etiskt resonemang. Suicid kan vara ett känsligt ämne att prata om för vissa som varit i kontakt med någon form av suicidal handling. Därför inkluderades enbart studier som hade ett anonymt presenterat resultat, vilket innebär att deltagarna avidentifierats. Att deltagarna avidentifierats inför deltagandet i respektive studie, ses som en styrka enligt helsingforsdeklarationen (WMA, 2018). Då båda författarna hade en viss insikt i litteraturöversiktens område kan detta ha påverkat tolkningarna av de inkluderade artiklarna, trots att artiklarna i största möjliga mån lästes med öppenhet och utan förutfattade meningar om området.
24
Klinisk implikation i vården
Resultatet kan bidra till ökad förståelse av sjuksköterskors uppfattningar i omvårdnad av suicidnära patienter. Resultatet belyser bland annat hinder som uppstår för sjuksköterskor i omvårdnaden av suicidnära patienter vilket innebär att denna litteraturöversikt skulle kunna vara till hjälp att identifiera brister som kan uppstå i omvårdnaden av suicidnära patienter. Till följd av att suicidnära patienter förekommer inom olika vårdsammanhang skulle litteraturöversiktens resultat kunna ligga till grund för förbättringsarbete inom all hälso- och sjukvård.
Slutsats
Suicid är ett återkommande problem världen över. Suicidnära patienter förekommer i olika vårdsammanhang med framförallt i den psykiatriska vården. Litteraturöversiktens resultat visar att det är betydande med god kommunikation och emotionell kontakt i omvårdnaden av suicidnära patienter. Det är av värde att sjuksköterskor som inte jobbar inom psykiatrisk vård får ytterligare utbildning inom psykisk ohälsa för att ha möjlighet att utföra patientsäker och personcentrerad vård för suicidnära patienter. Sjuksköterskor behöver vara neutrala och fördomsfria i omvårdnaden av suicidnära patienter för att denna patientgrupp ska ha möjlighet till återhämtning. Resultatet visar även att kontextuella aspekter på vårdavdelningar har inverkan på suicidnära patienters psykiska hälsa.
Förslag till vidare forskning
Det skulle vara av värde att forska om sjuksköterskors kunskapsnivå i omvårdnadsarbetet av suicidnära patienter skiljer sig mellan olika vårdkontexter samt eventuella orsaker till detta. Baserat på litteraturöversiktens resultat skulle det vara värdefullt att forska vidare kring hur suicidnära patienter upplever bemötandet och omvårdnaden av sjuksköterskor samt studera hur suicidnära patienter definierar god omvårdnad och en personcentrerad vård. Om suicidnära patienter definierar god omvårdnad skulle detta kunna hjälpa sjuksköterskor att utforma en adekvat suicidprevention utifrån patienters situationer. Då litteraturöversiktens resultat visade att sjuksköterskors religiösa värderingar var starkt förknippat med negativa attityder i mötet med suicidnära patienter skulle det vara av värde att jämföra hur arbetet med suicidprevention ser ut globalt och hur sjuksköterskor i olika länder arbetar för att förebygga suicid.
25 Genom att få en förståelse för hur sjuksköterskor arbetar med suicidprevention i olika länder skulle detta kunna leda till att olika länder kan samverka för att uppnå bästa möjliga suicidprevention oavsett land och religion.
26
Referenser
Aaltonen, K. I., Isometsä, E., Sund, R., & Pirkola, S. (2018). Risk factors for suicide in depression in Finland: first- hospitalized patients followed up to 24-years. Acta Psychiatrica
Scandinavica, 139(2), 154-163. DOI: 10.1111/acps.12990
Asp, M. (2019). Depression hos vuxna. Hämtad 2020 Februari 17 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=140
Awenat, Y., Peters, S., Shaw-Nunez, E., Gooding, P., Pratt, D., & Haddock, G. (2017). Staff experiences and perceptions of working with in-patients who are suicidal: qualitative analysis. The British Journal of Psychiatry, 211(2), 103-108.
DOI: https://doi.org/10.1192/bjp.bp.116.191817
Berg, S H., Rørtveit, K., & Aase, K. (2017). Suicidal patient’s experiences regarding their safety during psychiatric in-patient care: a systematic review of qualitative studie. BMC
Health Services Research, 17(73), 1-13. DOI: 10.1186/s12913-017-2023-8
Berglund, S., Åström, S., & Lindgren, B. M. (2016). Patients’ experiences after Attempted suicide: A literature review. Mental Health Nursing, 37(10), 715-726. DOI:
10.1080/01612840.2016.1192706
Blair, E. W., Chhabra, J., Belonick, C., & Tackett, M. (2018). Non- Psychiatric Nurses’ Perceived Self-Efficasy After an Educational Intervention on Suicide Prevention and Care.
Journal of Psychosocial Nursing, 56(6), 43-51. DOI: 10.3928/02793695-20180305-03
Botega, N. J., Reginato, D. G., da Silva, S. V., da Silva Cais, C. F., Rapeli, C. B., Mauro, M. L. F., … Stefanello, S. (2005). Nursing personnel attitudes towards suicide: the
development of a measure scale. Brazilian Journal of Psychiatry, 27(4), 315-318. DOI: 10.1590/s1516-44462005000400011
Carlén, P., & Bengtsson, A. (2007). Suicidal patients as experienced by psychiatric nurses in inpatient care. International Journal of Mental Health Nursing, 16(4), 257-265. DOI: 10.1111/j.1447-0349.2007.00475.x
