Lärarutbildningen Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängBarnlitteratur i ett genusperspektiv
Children´s literature in a gender perspective
Maria Svensson
Lärarexamen 210 hp Examinator: Lars Pålsson Syll Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
3
Sammanfattning
Svensson, Maria (2011) Barnlitteratur i ett genusperspektiv . Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.
Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur. För att få svar på detta valde jag att analysera sex skönlitterära böcker som riktar sig till barn i åldern 6-9 år. I studien har jag utgått från både text och bild och analyserat dessa ur ett genusperspektiv. De sex böckerna tillhör de mest frekvent utlånade från Malmö stadsbibliotek. Syftet med undersökningen är att försöka urskilja vilka könsmönster som skildras i barnlitteraturen i relation till samhällets jämställdhetsmål. Resultatet visar på att barnen som gestaltas i böckerna oftast är fria från stereotypa könsmönster, flickor i större utsträckning än pojkar. Då manligt är den rådande normen är det accepterat att en flicka intar pojkiga egenskaper och roller medan en pojke ska förbli pojke. Pojkarna glöms bort i författarens önskan om att förmedla jämställda barn. På så sätt görs inte samhällets strävan för att uppnå
jämställdhet mellan könen sig synlig i barnböckerna. De vuxna karaktärerna i urvalet befäster däremot i stor utsträckning det som traditionellt förväntas utifrån kön. Jag har kommit fram till slutsatsen att barnlitteraturen i urvalet med all sannolikhet är tidstypisk och visar på fria barn.
Jag vill genom detta arbete belysa vikten av kunskap om genus för att kunna uppnå skolans mål i jämställdhetsarbetet.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning...7
2. Syfte och frågeställning...9
3. Bakgrund...10 3.1 Begrepp ...10 3.1.1 Genus ...10 3.1.2 Jämställdhet ...11 3.1.3 Normer...12 3.1.4 Barnlitteratur...13 3.2 Litteraturgenomgång ...14 3.2.1 Läroplanen ...14
3.2.2 Delegationen för jämställdhet i skolan ...15
3.2.3 Barn och genus ...17
3.3 Könsroller i barnlitteraturen ...18
3.4 Barns identitetsskapande genom litteraturen ...20
4. Metod...22
4.1 Metodval och tillvägagångssätt ...22
4.2 Urval ...23
5. Bokpresentation...25
5.1 Campingmysteriet av Martin Widmark...26
5.2 Sjöodjuret i Bergsjön av Martin Widmark...26
5.3 Megakillen och havets skräck av Martin Olczak ...27
5.4 Den mystiska gästen av Måns Gahrton och Johan Unenge...28
5.5 Cirkusdeckarna och tivolimysteriet av Dan Höjer ...29
5.6 Tam tiggarpojken av Jo Salmson ...29
6. Resultat och analys...31
6.1 Hur ser könsfördelningen ut mellan huvudkaraktärerna?...31
6.2 Hur ser könsfördelningen ut mellan övriga karaktärer? ...31
6.3 Hur framställs flickor och pojkar?...32
6.4 Hur framställs kvinnor och män? ...33
6.5 Vad säger bokens bilder om karaktärens kön och utseende? ...35
7. Slutsats och diskussion...37
7
1. Inledning
Vi bedöms redan från födseln utifrån vår könstillhörighet. Det lilla spädbarnet blir talat till på olika sätt, klädd på olika sätt, dess sätt att tilltala världen blir bemött på olika sätt beroende på om det är en flicka eller pojke. Allt detta sker oftast helt omedvetet, så lika förutsättningar har de inte, flickor och pojkar. Vad får det för konsekvenser att räknas som man respektive kvinna? Och framförallt vad får det för betydelse i skolans värld att vara flicka respektive pojke? Enligt Wahlström handlar det om att flickor berövas sådant som möjligheten att utveckla mod, egen vilja, initiativförmåga, att vara huvudrollsinnehavaren och att tro på sig själv. På samma konsekventa sätt berövas pojkar möjligheten att utveckla empati, hjälpsamhet, närhet, positiv kroppskontakt, relationer, språk och mycket annat (Wahlström, 2003, s 8).
Det råder en stark strävan från politiskt håll att uppnå jämställdhet i samhället. Under åren 2007-2010 har 1,6 miljarder kronor tillförts jämställdhetspolitiken, vilket har gjort det möjligt att utveckla jämställdheten inom angelägna och strategiska områden såsom
arbetsmarknaden, skolan och mäns våld mot kvinnor (regeringen.se). På regeringens hemsida finns följande att läsa:
Jämställdhetspolitiken har under senare år tillförts omfattande resurser och därmed utvecklats, blivit mer kraftfull och spelar en mer aktiv roll (regeringen.se).
Denna jämställdhetssträvan genomsyrar även skolan och läroplanen. Samtidigt visar delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, i sitt slutbetänkande, Flickor, pojkar,
individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling (SOU2010:99) på
stora brister i pedagogers kunskap om genus. För att kunna leva upp till läroplanens mål gällande jämställdhet mellan könen krävs enligt DEJA att pedagoger verksamma i
8
grundskolan är ordentligt rustade för att aktivt och medvetet arbeta utifrån ett genusperspektiv.
På de flesta förskolor har man någon form av lässtund dagligen. Man väljer ofta klassisk litteratur och folksagor då de är en del av vårt kulturarv. Problemet är att dessa sagor ofta innehåller stereotypa könsroller. I allmänhet väljer inte pedagogerna böcker ur ett
genusperspektiv menar Lena Kåreland, som forskat om genus i barnlitteratur (vt.se, 2009). Liknande scenario återfinns i de tidiga skolåren där fokus ligger på läskunnigheten och inte på innehåll i texter och litteratur. Ett genusperspektiv borde genomsyra hela den
pedagogiska verksamheten och även vid val av litteratur. Flera forskare, däribland Kåreland (2005, s 126) och Davies (2003, s 65), menar att påverkan från litteraturen är stor för
barnens utveckling av sin identitet. Detta argument förespråkas i kursplanen för svenska med följande ord:
Språket och litteraturen har stor betydelse för den personliga identiteten. Det ingår i ämnet att beakta genusperspektivet, så att förutsättningarna för utvecklingen av språket i såväl tal som skrift blir gynnsamma för båda könen. Språket och litteraturen är således ämnets centrala innehåll och en källa till kunskap om världen runt omkring oss.
Då tidigare studier visar att litteraturens påverkan på barnen är stor bör varje pedagog välja texter med omsorg. Jag har under min utbildning och min tid ute i den pedagogiska
verksamheten fått en uppfattning om att barnboken och läsning fyller en stor funktion i elevernas språkinlärning. Detta har fått mig att fundera på hur det står till med
jämställdheten i barnlitteraturen. Finns det karaktärer i barnlitteraturen som river upp och utmanar traditionella könsmönster? Flickor som visar på mod och handlingskraft och pojkar som är omhändertagande och känsliga. Genom att analysera ett antal barnböcker hoppas jag få en liten inblick i vad dessa förmedlar till våra elever ur ett genusperspektiv.
9
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att få en inblick i vad den för tillfället mest lästa litteraturen bland barn i åldern 6-9 år förmedlar för värderingar kring jämställdhet. Urvalet görs efter vilka böcker för målgruppen som är mest utlånade vid Malmö stadsbibliotek. Speglar litteraturen samhällets strävan i kampen mot föråldrade föreställningar om manligt och kvinnligt. Det råder en jämställdhetssträvan både från politiskt håll och i skolan. Läroplanen lägger stor vikt på arbete med genus och jämställdhet mellan könen. Då litteraturen spelar en betydande roll i de tidiga skolåren vill jag genom detta arbete få en uppfattning om hur flickor och pojkar gestaltas i de böcker de läser.
Frågeställningarna för undersökningen är följande.
• Hur framställs de olika huvudkaraktärerna i barnböcker sett ur ett genusperspektiv? • Förstärks eller bryts föreställningar om vad som traditionellt sett anses manligt och
10
3. Bakgrund
I detta kapitel finns begrepp relevanta för studien förklarade. Vidare följer i avsnitt 3.2 en litteraturgenomgång vilken ger kunskap om tidigare forskning kring barnlitteratur och dess påverkan på barnets socialisation.
3.1 Begrepp
3.1.1 Genus
Genus är översatt från det engelska ordet gender. Begreppet används för att förstå och urskilja föreställningar som formar sociala kön. Relationen mellan könen samt
uppfattningar om vad som är manligt och kvinnligt betonas (ne.se/genus).
Genusforskningen grundar sig i 1970-talets feministiska drivkraft och missnöje på grund av den då rådande okunskapen om kvinnors liv och villkor. Det var inom denna tidiga kvinnoforskning som det vetenskapliga begreppet genus uppkom. Hirdman menar att det behövdes ett begrepp för att kunna analysera kvinnors underordning och förstå mäns och kvinnors delaktighet i den. Med hjälp av begreppet kan man se hur människor formas och formar sig till man och kvinna. Inom forskningen skiljer man på kön och genus då
begreppet kön är det biologiskt skapade könet, alltså det man föds till, flicka eller pojke. Genusbegreppet står för det kulturellt och socialt skapade könet, det som samhället konstruerat som manligt och kvinnligt och dess relation till varandra. Exempel på detta är hur samhället tillskriver färgen rosa som flickfärg och färgen blå som pojkfärg. Men genus är inget statiskt utan förändras över tid och ser olika ut i olika kulturer och i olika delar av världen (Hirdman, 2001, s 12) . Genus syftar på de föreställningar vi har om män/manligt och kvinnor/kvinnligt (Hedlin, 2010, s 4). Viktigt är att i genusforskning se på genus utifrån en maktdimension, som markerar dominans- och underordningsmönster mellan könen (Tallberg Broman, 2002, s 25).
11
Bronwyn Davies, en av världens främsta forskare inom samhällsvetenskaplig och
psykologisk poststrukturellt inspirerad forskning, ställer sig kritiskt till biologer som hävdar att beteendemässiga skillnader mellan könen skulle ha biologiska orsaker. Hon menar att belägg för en sådan koppling inte existerar. Det finns biologer som hävdar att det som anses vara ett maskulint beteende är en följd av ett manligt könsorgan, hormoner eller gener och det som anses vara ett feminint beteende är till följd av ett kvinnligt könsorgan, hormoner eller gener. Davies hävdar att detta är en koppling helt utan belägg. Djupt i det
västerländska tänkandet sitter idén om att det finns endast två kön och att de är varandra motsatser (Davies, 2003, s 21).
Synsättet att någonting är biologiskt manligt i motsats till någonting annat som är kvinnligt är ett sätt att lura på oss en ”social ekvation”. Innebörden av denna är att manligt är lika med makt och handling, medan kvinnligt är detsamma som passivitet och
maktlöshet (Davies, 2003, s 23). Denna tanke upprätthålls på skolarenan där pojkar har övertaget medan det är en uppenbar risk för flickor att hamna i omsorgsfällan. Flickor fungerar ofta som en slags resurs åt pojkar då de tenderar att ta ansvar för ordningen i gruppen genom att agera hjälpfröken (Kåreland, 2005, s 9). Genom observationer i
förskolan har Wahlström lagt märke till samma tendens (Wahlström, 2003, s 57). Tallberg Broman ställer sig kritisk till detta då hon menar att det endast är några pojkar som
dominerar. De pojkar som är tysta och icke dominerande faller då utanför beskrivningen av gruppen pojkar. Lyfter man bort dessa högljudda pojkar försvinner den så kallade
pojkdominansen (Tallberg Broman, 2002, s 27).
3.1.2 Jämställdhet
Begreppet jämställdhet kan förklaras med att kvinnor ska ha lika förutsättningar, möjligheter och rättigheter gällande bland annat arbetsvillkor, ekonomiskt oberoende, inflytande, ansvarsfördelning i hemmet i relation till män. Jämställdhet är inte att förväxlas med jämlikhet vilket syftar på alla individers lika värde från utgångspunkter såsom till exempel religion, demokrati och sociala förhållanden (ne.se/jämställdhet).
Skolans verksamhet vilar på värdegrunden. Jämställdhet är en del av skolans värdegrund och ska där av genomsyra hela skolans verksamhet.
12
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr11).
Ett avgörande hinder i arbetet med jämställdhet är tron att dåtida könsordning inte existerar i dagens samhälle. Om man inte inser att problemen kvarstår, även om vi kommit en bit på vägen, är det svårt att komma framåt i jämställdhetsarbetet. Det har länge funnits en ”likhetsnorm” inom svensk skola och barnomsorg där man tror sig ha en ”jämställd skola, ett jämställt Sverige, jämställdast av alla” (Tallberg Broman, 2002, s 21). Det centrala i skolans jämställdhetsarbete är den kvalitativa aspekten på jämställdhet, den som avser lika villkor för pojkar och flickor. Målet med detta är att män och kvinnor i framtiden ska ha samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter. Det finns även en annan aspekt på jämställdhet, den kvantitativa. Denna innebär att man strävar efter någorlunda jämn könsfördelning, alltså lika många pojkar som flickor (Hedlin, 2008, s 12).
Malin Jägstrand, dramapedagog och EQ-handledare, har varit med och utformat ett lärarmaterial om genus med dramaövningar att göra i klassrummet. Hon beskriver syftet med jämställdhetsarbete såhär:
Vilka ord vi än väljer; genus, könsroller, jämställdhet osv. så handlar det för mig om att vi först måste se den maktordning som vi omges av för att sedan sträva emot att
människor ska få tillåtas att vara människor och inte begränsas av förväntningarna på hur en riktig flicka/pojke man/kvinna ska vara (riksteatern.se, 2009).
3.1.3 Normer
Norm är det som anses normalt och förväntat, vilket skapar kategorier för vad som är tillåtet och vad som är annorlunda. Nationalencyklopedin beskriver norm med det ”normala”, det godtagna eller det vartill man bör anpassa sig (ne.se, 2011). Att skapa normer är en makthandling där det som ligger utanför normen är utsatt och onormalt. Normer möjliggör kränkningar och diskriminering. Straffet för att bryta mot de rådande normerna är att man ifrågasätts eller till och med exkluderas. Skolan är en mötesplats där normer både förstärks och utmanas. Jämställdhet är exempel på en norm som i skolan befästs, vilket är i linje med skolans uppdrag om att upprätthålla de normer som av
13
samhället anses viktiga. Ett resultat av den normativa processen är det som ofta ses som det ”naturliga”, till exempel att kategoriseras som ”man” eller ”kvinna” (Martinsson & Reimers, 2008, s 8).
3.1.4 Barnlitteratur
Enligt Nationalencyklopedin är barnlitteratur ”böcker, dock ej läroböcker, utgivna speciellt för barn och unga, såväl original som bearbetad vuxenlitteratur” (ne.se/barnlitteratur). Långt ifrån alla böcker som handlar om barn kan sättas in i kategorin barnlitteratur. Det finns inte heller någon tydlig gräns mellan det som anses vara barnlitteratur och det som betecknas som vuxenlitteratur. Även innehållsmässigt suddas gränsen ut då barn- och ungdomsboken i avseende på ämne, komposition och stil närmar sig vuxenlitteraturen (Kåreland, 2009, s 14). Enligt Svenska barnboksinstitutets statistik gällande trender för 2010 års utgivning av barnlitteratur skildras nu för allt yngre läsare svåra problem och ämnen som tidigare skildrades i ungdomsböcker (sbi.kb.se, 2011). En av anledningarna till detta kan vara att gränserna för vem som räknas som barn är föränderliga över tid. Genom TV och media exponeras och införlivas barnen i vuxenvärlden. Den skyddade zon man gärna vill tillskriva barndomen suddas mer och mer ut. Vidare anser Kåreland att det är produktionsledet som bestämmer definitionen av litteraturen då det är förlagen som lanserar och marknadsför böckerna som avgör under vilken beteckning böckerna hamnar (Kåreland, 2009, s 13).
Sveriges första barnbok kom ut 1591 och hade en fostrande roll för flickor vad gällde moral och dygder (svd.se, 2009). Barnlitteratur speglar ofta samhället och har historiskt haft en uppfostrande roll. Kåreland menar att barnboken gått från kravpedagogik till behovspedagogik. Kravpedagogiken ställer krav på barnet att följa normer och regler föreskrivna av vuxenvärlden medan behovspedagogiken vill belysa barnets behov, ett behov som blir avgörande för de vuxnas beteende. Den stora omvändningen blev tydlig under 1900-talets mitt och en avgörande roll i barnbokens värld spelade Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Pippi gestaltades genom en frihetens pedagogik, där barnets behov sattes i centrum. Under 60- och 70-talet fick det kompetenta barnet större utrymme i barnlitteraturen. Under senare år finns denna syn som ett viktigt tema. Barn som sociala
14
aktörer, vilka själva utövar påverkan över sin socialisation (Kåreland, 2009, s 23). Moral och etiska val präglar en stor del av vår inhemska barnbokslitteratur. Barnbokens roll är mer didaktisk och upplysande i sin roll i många andra länder i jämförelse med Sverige (alltforforaldrar.se, 2002).
Enligt Svenska barnboksinstitutets, Sbi, statistik gavs det år 2010 ut 1663 titlar i Sverige. Av dem var 837 svenska och 826 översättningar. Trenden inom de så kallade
kapitelböckerna är att de ingår i serier där huvudkaraktären återkommer i minst två böcker, oftast i många, många fler. 75 % av kapitelböckerna ingår i sådana serier. Statistiken visar även att det råder en tendens i ungdomsböcker att pojkar skildras som känsliga och
reflekterande, olyckligt kära eller mobbade samt offer för ödet att bli bortvalda (sbi.kb.se, 2011).
En liten men växande trend bland barnboksutgivningen är E-böcker och böcker i app-form. Cirka 200 titlar har enligt Sbi:s statistik givigts ut i E-boksapp-form. De första
barnboksapparna för Iphone och Ipad introducerades under 2010. Man tror på Sbi att detta är en trend som kommer hålla i sig och att vi kommer att få se allt fler E-böcker på
marknaden (sbi.kb.se, 2011).
3.2 Litteraturgenomgång
3.2.1 Läroplanen
Den nya läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem, Lgr11, vilken träder i kraft 1 juni 2011, är i sin beskrivning vad gäller strävan efter jämställdhet mellan könen och flickor och pojkars lika möjligheter mycket tydlig. I många av Lgr11:s kursplaner belyses frågor gällande genus och jämställdhet. För att som pedagog kunna diskutera dessa frågor krävs mer än vardagskunskap och att de sätts in i ett större sammanhang. Förutom
läroplanerna är diskrimineringslagen också styrande för skolans jämställdhetsarbete. Den nya läroplanen Lgr11 inleds med följande:
Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
15
värderingar som det svenska samhället vilar på. […] Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr11).
Dessa värden ska skolan aktivt och medvetet arbeta för. För att kunna leva upp till läroplanen krävs eftertanke, kunskap och analys. Vidare beskrivs skolans uppdrag:
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och
förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella
könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Lgr11).
Läroplanens skrivningar om jämställdhet talar om skolpersonalens bemötande, bedömning, krav och förväntningar, samt uppfattningar om vad som är manligt respektive kvinnligt. I antologin Skola i normer menar medförfattaren Jenny Bengtsson att föreställningar om barn som passiva mottagare som införlivar omgivningens och samhällets normer av vuxna är ifrågasatta av tron på det kompetenta barnet som är delaktig i sin egen socialisation. Dessa skilda förståelser finns sida vid sida också inom läroplanen då formuleringar kring skolans ansvar och möjligheter att bryta vad som anges som traditionella könsmönster bygger på en tanke om barn som passiva mottagare, där i första hand vuxenvärldens krav och
förväntningar skapar barns uppfattningar om manligt och kvinnligt (Bengtsson i Martinsson & Reimers, 2008, s 35).
3.2.2 Delegationen för jämställdhet i skolan
Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, har i uppdrag är att kartlägga och analysera skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller betyg, attityder och hälsa. I ett
pressmeddelande i mars 2009 konstaterade ordföranden i delegationen, Anna Ekström, att det finns mycket arbete kvar för skolan att göra. DEJA lanserade en egen hemsida för att lättare nå ut och på det sättet skapa debatt i jämställdhetsfrågan. Man konstaterar i sin rapport, SOU 2010:83, att lärare behöver inneha gedigna kunskaper om genusteori för att de ska kunna bidra till att öka jämställdheten. Om inte lärarutbildningen kan leva upp till detta måste lärare erbjudas kompetensutveckling inom området på annat sätt. I ett
16
pressmeddelande från DEJA med rubriken Svensk skola brister i jämställdhet, uttalat den 10 januari i år, beskrivs de svenska skolornas arbete kring jämställdhet såhär:
I dag bedrivs mycket av jämställdhetsarbetet i svenska skolor kortsiktigt och i projektform, i stället för att på allvar integreras i det dagliga arbetet. Den strategin är inte framgångsrik i längden. - Skolorna måste komma bort ifrån det kortsiktiga
tänkandet som leder till att man ser jämställdhet som något man bara arbetar med då och då, säger Anna Ekström.
I sitt slutbetänkande, SOU 2010:99, ser delegationen följande problem i skolan utifrån ett jämställdhetsperspektiv:
• Flickor mår sämre än pojkar och känner sig också mer stressade. Den upplevda psykiska ohälsan hos flickor ökar.
• Pojkar presterar sämre än flickor.
• Flickor upplever och anmäler sexuella kränkningar och diskriminering i högre utsträckning än vad pojkar gör.
• Manlig och enkönad bild i läromedel i historia och samhällskunskap.
• Programvalen till gymnasiet är väldigt stereotypa. Som exempel ger man barn- och ungdomsprogrammet och elektrikerprogrammet.
• Få eller inga insatser syftar till att stimulera pojkar att välja traditionellt kvinnliga utbildningar och yrken.
För en mer jämställd skola krävs något som DEJA benämner som jämställdhetsintegrering. DEJA menar att det bör läggas stort fokus på tidiga insatser då många av
jämställdhetsproblemen går tillbaka till de tidiga åren. Ett stöd i jämställdhetsarbetet kan vara någon form av utvärdering av olika metoder som används inom skolan, en sorts evidensbaserade metoder.
Forskning visar på att skolan medverkar till att ”upprätthålla könsmönster och genusrelaterade föreställningar” bland eleverna. Detta går i strid med lärarnas egna uppfattningar om skolan som en könsneutral plats. Lärarnas uppfattning blir ett hinder för skolans uppdrag i arbetet med jämställdhet (Gannerud, 2001, s 17).
17
3.2.3 Barn och genus
Genus handlar om vilka förväntningar vi har på pojkar och flickor, medvetet eller omedvetet, oftast omedvetet. Genom vårt förhållningssätt gentemot barn konstruerar vi flickor och pojkar. Pojkar tillåts ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. ”Barnens agerade är ett svar på vuxenvärldens bemötande” (Wahlström, 2003, s 44). Ett exempel kan vara att när en pojke klättrar upp i ett träd blir han bemött med beundran medan en flicka i samma situation blir bemött med ett – Ta det försiktigt, akta så att du inte slår dig. Flickan hänvisas här till att stå tillbaka medan pojken tillåts ta för sig. Wahlstöm presenterar en rad roller och färdigheter som traditionellt är tilldelat respektive kön enligt följande (Wahlstöm, 2003, s 138):
Flickor Pojkar
relationer självständighet
hjälpsamhet tillfredsställa egna behov
empati stark jag-utveckling
passivitet aktivitet
beroende oberoende
närhet avstånd
finmotorik grovmotorik
språk för känslor språk för konkreta ting
anpassning rättigheter
känslor rationalitet
samarbete autonomi
underordning överordning
Enligt Davies måste varje barn komma fram till vilket kön det tillhör för att kunna se sig själv som normal och accepterad inom ramen för den rådande kulturen. Vidare fortsätter hon att ett barn betraktas som en fullvärdig medlem av samhället i den mån som det kan ta till sig den könsbestämda världen (Davies, 2003, s 37). Tydlig är att barn tidigt lär sig att
18
det är negativt för en pojke att kallas för flickaktig medan det är helt okej för en flicka att bli kallad pojkaktig, då det pojkiga står högre i kurs (Hedlin, 2010, s 20).
Lars Jalmert, psykolog och docent i pedagogik, menar att män och pojkar är förtryckta av den stereotypa mansbilden. Att försöka leva upp till den omänskliga rollen, där känslor kvävs och svaghet ska döljas är för många män och pojkar en börda menar Jalmert. Det är prestation, konkurrens och framgång som anses viktigt för en man och det är de nära relationerna som blir lidande (alltforforaldrar.se)
3.3 Könsroller i barnlitteraturen
I samband med att kvinnoforskningen tog fart i Sverige under 60- och 70-talet började man rikta kritik mot könsrollerna i barnboken. En rad antologier och analyser presenterades där kritiker och förläggare ifrågasatte litteratur riktad till barn, vilken då ofta var kategoriserad som pojkböcker respektive flickböcker. Ying Tiojer-Nilsson vill i sin bok Berättelser för
fria barn (1978) visa, ur en positiv synvinkel, hur författare under 60- och 70-talet tog till
sig av debatten. I boken finns flera exempel på hur 60- och 70-talets barnboksförfattare ger alternativ till den traditionella gestaltningen av pojkar och flickor. Hon konstaterar dock att den könsrollsriktiga barnlitteraturen endast var en mindre del i den stora massan av
barnböcker. Gunilla Bergström presenterade, med intryck från den rådande debatten, Alfons Åberg och hans ”mjukispappa”. Alfons pappa ses ofta i fart med matlagning och diverse hushållssysslor (Kåreland, 2005, s 114). Andersson och Druker menar i sina analyser av Alfons-böckerna att Alfons skildras enligt traditionella könsmönster med allt som är typiskt för en pojke (Andersson & Druker, 2008, s 8).
Läsebokens roll i dagens svenskundervisning är av allt mindre betydelse. Dagens lärare fokuserar mer på elevens färdighet än innehåll i texterna. De läseböcker som används, främst i de tidiga årskurserna, innehåller ofta texter av etablerade barnboksförfattare. Lärarna lägger alltså ingen fokus på innehållet i det eleverna läser utan huvudintresset vänds mot läsfärdigheten. Kåreland menar att en bredare textrepertoar med innehåll i fokus är önskvärt (Kåreland, 2009, s 53). Ur läroplanen tydliggörs att läsandet av många
19
Viktigt är att tid avsätts till läsning och för att inte stöta sig med läroplanens mål är pedagogens kunskap om genus vid val av böcker högst relevant.
Återkommande i litteratur kring ämnet genus i barnlitteratur är att pojkar läser böcker med pojkar som huvudrollsinnehavare medan flickor läser böcker där både pojkar och flickor är huvudrollsinnehavare. Förlagen menar att pojkar som huvudperson säljer bättre och efterlyser detta från författarna (alltforforaldrar.se, 2002). Eftersom manligt är norm är det okej att flickor identifierar sig med pojkar medan pojkar ogärna ska identifiera sig med flickor (Wahlström, 2003, s 109). Lars Jalmert, med flera, menar att barnlitteraturen är en spegel av vårt samhälle där mannen är norm. Han anger Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren som ett exempel där både pojkar och flickor identifierar sig med
huvudkaraktären. Det är dock inte många pojkar som väljer att läsa exempelvis Madicken (alltforforaldrar.se, 2002)
Wahlström menar att det allt för ofta är pojkar som innehar huvudrollen och flickor blir tilldelad någon biroll. Mönstret med pojkar i huvudrollerna går igen i många av våra mest älskade berättelser: Alfons Åberg, Billy, Pettson & Findus, Mio min Mio, Bert, Sune, Bröderna Lejonhjärta, Nicke Nyfiken, Babar, Barbapappa, Harry Potter, Karlsson på taket, Emil, Bamse, Nalle Puh, Lilla spöket Laban. Listan känns oändlig (Wahlström, 2003, s 26). Dominansen av manliga hjältar i barnböcker blir ett problem i valet av barnlitteratur när skolan aktivt arbetar mot traditionella könsmönster. Detta förstärks av skolornas
traditionsbundna bokbestånd menar Kåreland (2009, s 54).
Genom bokens bild förmedlas genusattribut och könskarakteristika vilket kan stärka den stereotypa uppfattningen av kön. Ur barnens synvinkel är långt eller kort hår den mest framträdande genusladdade attributen för man och kvinna. Den kvinnliga idealtypen illustreras med hjälp av genusattribut såsom smink, smycken och kläder medan den manliga idealtypen illustreras utifrån könskarakteristika såsom hår, muskler och skägg (Kåreland, 2005, s 72).
På senare år har en del nya aktörer på barnboksmarknaden dykt upp. Dessa förlag inriktar sig på att publicera barnböcker utefter något som de benämner som genuskoll. Genuskoll innebär att traditionella könsmönster och normer bryts och att ett
mångfaldsperspektiv genomsyrar förlagens publicerade böcker (svb.se, 2008). Kåreland välkomnar denna typ av ifrågasättande och problematiserande litteratur då hon menar att
20
många av Sveriges förskolor inte lever upp till läroplanens krav på genusmedveten pedagogik (Kåreland, 2009, s 34). Många av de större förlagen hakar på trenden med litteratur som bryter mot det stereotypa samtidigt som de uttrycker sig kritiskt i debatten. I sin kritik menar förlagen att de ser en fara i om barnlitteraturen hela tiden ska ta hänsyn till värderingar och man anser att den konstnärliga kvaliteten är viktigare än uppfostran (svb.se, 2008)
3.4 Barns identitetsskapande genom litteraturen
Lars Brink, litteraturforskare, menar att pojkar behöver läsa traditionella pojkböcker för att bygga upp sin könsidentitet (Nättidningen Alba, 2006). I ett avsnitt i antologin Modig och
stark – eller ligga lågt diskuterar Brink detta. Följande citat inleder avsnittet: ”Pojkar
behöver böcker som osar av manlig heder och ridderlighet” (i Kåreland, 2005 s 181). Brink har här citerat två brittiska bokförläggare som menar att pojkar ska läsa pojkböcker,
äventyrsböcker om sjörövare och hjältar, inte känslomässigt feminiserade historier som Harry Potter. Bokförläggarna publicerar genom sitt förlag endast manliga författare. Brink menar vidare att detta kan få ett visst stöd av forskare som till exempel Joseph A.
Appleyard, känd för sina studier om barns och ungdomars läsning. Han har genom sin forskning dragit slutsatsen att barnen i sin läsning främst söker efter personer som är sådana som de själva skulle vilja vara. Appleyard finner med stöd i detta att det inte är konstigt att hans studier visar att pojkar föredrar berättelser med manliga hjältar i äventyr, medan flickorna föredrar kvinnliga huvudpersoner, gärna i hem- och skolmiljö. Brink stödjer Appleyards teorier och menar att barn ofta i sin läsning identifierar sig med rollen som hjälte eller hjältinna. Båda menar att pojkar och flickor väljer böcker efter kön och de söker sig till förebilder av samma kön som kan vara ett stöd i bildandet av den egna
könsidentiteten (i Kåreland, 2005, s 182).
I motsats till denna uppfattning anser forskare som Kåreland att pojkar och flickor aktivt bör presenteras för olika slags karaktärer då påverkan från litteraturen är stor för barnens utveckling av sin identitet (Kåreland, 2005, s 127). Barnen behöver många olika slags förebilder i litteraturen och även själv få välja sin könsidentitet (Davies, 2003, s 37).
21
Dessa motsatser är dock överens om att litteraturen påverkar barnen i deras skapande av den egna identiteten. Enligt läroplanen ligger det i skolans ansvar att motverka traditionella könsmönster. Pedagogens kunskap om genus är då avgörande för att kunna tillhandahålla litteratur sedd ur ett genusperspektiv.
22
4. Metod
4.1 Metodval och tillvägagångssätt
En kvalitativ studie är en studie där man skaffar sig djupare kunskap inom ett visst område (Patel & Davidsson, 2003, s 118). Jag har valt att använda mig av denna form av studie då det lämpar sig för mitt arbete utifrån mitt syfte och min frågeställning. För att få svar på hur könsmönster skildras i modern barnlitteratur har jag ingående analyserat text och bild i ett urval av barnböcker ur ett genusperspektiv. Under hela analysen har jag relaterat till
läroplanens mål och riktlinjer för arbetet med jämställdhet i skolan. Jag har jämfört de olika karaktärerna med de färdigheter och roller som traditionellt tilldelas pojkar och flickor. Dessa färdigheter och roller finns presenterade i avsnittet gällande barn och genus. Gunilla Zackari, fil. stud. i pedagogik och könsrollsfrågor, presenterar i antologin Textanalys från
könsrollssynpunkt en modell för text- och bildanalys (Zackari i Westman Berg, 1976, s 32).
I modellen skiljer man på barn och vuxna samt huvudkaraktärer och övriga karaktärer. Med Zackaris modell som grund har jag formulerat ett antal analysfrågor att utgå ifrån i min undersökning av barnböcker. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv.
Analysfrågor
• Hur ser könsfördelningen ut mellan huvudkaraktärerna? • Hur ser könsfördelningen ut mellan övriga karaktärer? • Hur framställs flickor och pojkar?
• Hur framställs män och kvinnor?
• Vad säger bokens bilder om karaktärens kön och utseende?
Jag har noggrant studerat böckerna som ingår i urvalet flera gånger och fört anteckningar utifrån analysfrågorna. Anteckningarna är jämförda och en sammanställning är gjord. I
23
böckerna är det text framför bild som dominerar. De bilderna som förkommer är alla svartvita.
Då jag försökt vara så objektiv som möjligt är jag medveten om att någon annan kunnat tolka böckerna i urvalet annorlunda. Endast sex titlar är analyserade vilket innebär att det genom denna studie inte går att dra några generella slutsatser gällande könsroller i
barnlitteratur. Resultatet kunde sett annorlunda ut om studien innefattat ett större urval av barnböcker. Det finns skolbibliotek i Malmö som inte är kopplade till stadsbiblioteket och därmed inte är representerade i urvalet. Jag är medveten om att analys och slutsats utgår från mig personligen och kunde sett helt annorlunda ut om någon annan tagit sig an
uppdraget. Det föll sig så att alla titlar i urvalet är skrivna av svenska författare. Något som också kunnat påverka utfallet är om det i urvalet ingått litteratur skriven av utländska författare.
Inför analysen av de sex barnböckerna har jag med hjälp av littera tur fördjupat mina kunskaper om genus, barnlitteraturens historia och hur könsroller förmedlas och tolkas i barnlitteratur. Genom hela analysen har jag haft läroplanens mål och riktlinjer gällande arbetet med genus och jämställdhet i åtanke.
4.2 Urval
Till en början valde jag mellan att utgå från bokhandelns topplista över de mest sålda barnböckerna i landet eller bibliotekens mest utlånade. Att utgå från de mest sålda
barnböckerna upplever jag ger en något felaktig bild av vad elever egentligen läser. Största delen av barnlitteraturen som läses i skolan lånas på skolbibliotek. Därför anser jag det mer relevant att utgå från de mest utlånade böckerna i kategorin barnlitteratur riktad till barn i åldern 6-9 år. Jag vill inte begränsa mig ytterligare då mitt syfte är att studera de böcker som barnen läser mest. Med dessa kriterier som underlag har jag fått hjälp att välja ut relevant litteratur av en bibliotekarie anställd på Malmö stadsbiblioteks barn- och
ungdomsavdelning. Jag har inte lagt någon vikt vid årtal för utgivning eller ursprungsland. Enligt bibliotekarien är deckare den mest populära genren och det är också den genren som läses mest av både pojkar och flickor. Flickor läser gärna samma böcker som pojkar medan pojkar väljer bort så kallade ”flickböcker” såsom till exempel hästböcker (Kåreland,
24
2005, s 16). Av de sex titlar jag valt att analysera är fyra av dem deckare, en fantasybok och en humorbok. Bibliotekarien som varit till hjälp vid urvalet menar att det är böcker som ingår i serier som uppskattas mest. Då barnet upptäckt en titel i en serie vill det gärna läsa alla de titlar som ingår. Statistiken från Svenska barnboksinstitutet visar på att 75% av kapitelböckerna utgivna under 2010 ingår i serier där huvudpersonerna återkommer i flera böcker (sbi.kb.se, 2011). Alla titlar i mitt urval ingår i sådana serier och är utgivna mellan år 2008-2010. Det föll sig så att alla titlar i urvalet är skrivna av svenska författare.
25
5. Bokpresentation
I detta kapitel presenteras de sex titlarna som ingår i urvalet. I böckerna finns mestadels text men även ett fåtal bilder. Alla böckerna i urvalet är skrivna av svenska författare, utgivna mellan år 2008-2010 och vänder sig till barn i åldern 6-9 år. Överlägset i topp ligger böckerna om LasseMajas detektivbyrå skrivna av Martin Widmark. Dessa har även filmatiserats av svensk television som årets julkalender 2006. Hans bokserie om Nelly Rapp tillhör också de mest lästa böckerna. Widmarks böcker toppar både försäljningslistor och bibliotekens listor över landets mest utlånade barnböcker. Även Måns Gahrtons och Johan Unenges böcker om Hotell Gyllene knorren har filmatiserats som årets julkalender 2010. Bibliotekarien som jag talade med på Malmö Stadsbibliotekets barn- och
ungdomsavdelning menar att böckerna i serien efter detta markant ökat i popularitet. En av böckerna i denna serie ingår i mitt urval.
Fyra av de sex titlarna tillhör genren deckar- eller mysterieböcker. En bok är en så kallad humorbok och en titel är en fantasybok.
Följande sex titlar ingår i urvalet:
• Campingmysteriet (2010) text av Martin Widmark och bild av Helena Willis. • Sjöodjuret i Bergsjön (2009) text av Martin Widmark och bild av Christina Alvner. • Megakillen och havets skräck (2010) text av Martin Olczak och bild av Anna
Sandler.
• Den mystiska gästen (2008) text av Måns Gahrton och Johan Unenge och bild av Johan Unenge.
• Cirkusdeckarna och tivolimysteriet (2010) text av Dan Höjer och bild av Stina Lövkvist.
26
5.1 Campingmysteriet av Martin Widmark
Bokens karaktärer: Lasse och Maja, driver LasseMajas detektivbyrå. Miranda, Lasses och Majas kompis.
Gunnarsson, campingplatsens ägare.
Tahita, Mulle Berg och Bröderna Bacon, besökare på campingplatsen.
Campingmysteriet utspelar sig på en campingplats i utkanten av den lilla staden Valleby, en stad där alla känner alla. Huvudpersonerna Lasse och Maja är klasskompisar och de driver tillsammans en detektivbyrå vid namn LasseMajas detektivbyrå. Lasse, Maja och deras kompis Miranda bestämmer sig för att ha ett par mysiga dagar och tälta på stadens
campingplats. Men ganska snart efter deras ankomst börjar mystiska saker att hända. Med en försvunnen påse kantareller, en stulen svampkniv och 30 kilo kräftor saknade inser detektivparet att de har ett mysterium att lösa. De funderar och letar spår som leder till den ena campinggästen efter den andra. Med lite list lyckas Lasse finna den skyldige och allt som varit försvunnit kommer åter på plats. Alla missförstånd reds ut och det hela avslutas med en gemensam kräftskiva för alla campingbesökarna.
5.2 Sjöodjuret i Bergsjön av Martin Widmark
Bokens karaktärer: Nelly Rapp, monsteragent.Walle, Nellys vän från stan.
Bror och Elsa, campingplatsens ägare och slussvaktare.
Nelly Rapp är utbildad monsteragent via monsterakademin som bekämpar monster och spöken. Till sitt sällskap har hon alltid sin trogna bassethund London. I denna bok får vi följa med Nelly och hennes föräldrar på deras campingvecka vid Bergsjön. På vägen dit
27
berättar Nellys mamma om ryktet angående ett sjöodjur i sjön. På kartan över området upptäcker Nelly en sluss mellan havet och Bergsjön. Nelly bestämmer sig för att titta närmare på detta när hon kommer fram. Bror och Elsa är ägare till campingplatsen och slussvaktare. I samband med att båtar ska slussas ut i havet tar Bror och Elsa fram varsin lång käpp som de sticker ner i vattnet runt båtarna. Nelly blir misstänksam och undrar vad de sysslar med. Inne på campingen stöter hon på Walle, en kompis från stan. Hon berättar vad hon sett och tillsamman med Walle smyger och spanar de på Bror och Elsa. De kommer snart underfull med att de båda slussvaktarna håller en sjöodjursunge fången i sjön. Den har av misstag åkt med slussen in i sjön. Bror och Elsas tanke är att de ska tjäna massor av pengar på att ha en sjöodjurs-camping. Alla människor kommer vilja komma för att titta på sjöodjuret. Men med finurlighet och list lyckas Nelly med Walles hjälp frita ungen så att den kan återförenas med sin mamma i havet utanför.
5.3 Megakillen och havets skräck av Martin Olczak
Bokens karaktärer: Melker och Molly, syskonpar som tillsammans löser mysterier. Kapten Baxter, sjökapten.
Polly, kapten Baxters papegoja. Polismästare Hansson.
Piraten Rödskägg, havets värsta skurk.
Här får vi möta Melker, förklädd som superhjälten Megakillen, och Molly, Melkers lillasyster, när de löser fallet med en pirat som härjar i staden där de bor. En sjökapten och hans sjömän lägger till sitt skepp vid stadens hamn. Hela staden är där och lyssnar till kaptenen när han berättar om sina vilda och spännande äventyr. Dagen därpå är det någon som hissat en piratflagga på halv stång i Mollys och Melkers trädgård. Kort därpå startar en våg av juvelstölder över hela staden. Molly och Melker bestämmer sig för att ta reda på vem den mystiske piraten är och se till att han åker fast. För att ta reda på detta kommer Molly på den smarta idén att de ska ta sig ombord på skeppet, gömma sig och spionera. Allt tyder på att det är kaptenen som är den mystiska juveltjuven. När de är övertygade om saken skriver de en hemlig lapp undertecknad av Megakillen till polismästaren och
28
kaptenen hamnar bakom lås och bom. Molly och Melker får sedan höra att de stulna
juvelerna som hittats i kaptenens hytt var sorterade i två högar, en med gröna juveler och en med röda juveler. Molly förstår då att de dragit förhastade slutsatser. Kaptenen är nämligen färgblind. Det visar sig sedan att det är kaptenens papegoja, Polly, som stulit alla juveler. Papegojan har nämligen tidigare tillhört en fruktad pirat och varit dennes kumpan.
Megakillen bevisar för stadens invånare att så är fallet och kaptenen blir frisläppt. Kaptenen lovar att lära papegojan att vara en riktig sjöman och alla i staden jublar. Megakillen, stadens superhjälte, har löst ännu ett fall.
5.4 Den mystiska gästen av Måns Gahrton och Johan
Unenge
Bokens karaktärer: Roger och Ritva, föräldrar och hotellägare
Ingo och Isadora, syskon och Roger och Ritvas barn Pladderbladets journalist och den mystiska gästen.
Familjen Rantanen är en helt vanlig familj. Efter att pappa Roger något förhastat köper det gamla hotellet Gyllene Orren beläget mitt ute i skogen, blir familjen tvungna att lämna storstaden. Roger är övertygad om att hotellet kommer ge familjen ett gott liv. Så blir inte fallet. En nybyggd stor väg en bit bort från hotellet gör att gästerna uteblir. Trots denna motgång dyker äntligen en gäst upp. Märkliga saker börja inträffa på hotellet och barnen Ingo och Isadora tror att den skumma gästen har med saken att göra. Ingo, som mer än allt annat vill ha ett husdjur, vilket som, träffar på en bortsprungen minigris. Men mamma och pappa är inte intresserade av att ha husdjur så Ingo blir tvungen att gömma grisen tills de ändrar sig. Familjen gör sitt bästa för att deras enda gäst ska trivas men allt går på tok. När slutligen gästen upptäcker en minigris i sin säng får han nog och lämnar hotellet i all hast. Dagen efter kan de läsa en lång, arg varningstext i tidningen Pladderbladet under rubriken ”Passa er för hotell Gyllene knorren – Sveriges grisigaste hotell”. Berättelsen slutar med följande ord:
29
… och där slutar den första berättelsen om Hotell Gyllene knorren. Kommer några gäster någonsin att vilja bo på hotellet efter det här, undrar du förstås. Ja, faktiskt. Ganska speciella gäster dessutom, ett gäng utarbetade förskollärare som önskar största möjliga lugn och ro. Vad de inte vet är att de kommit till ett spökhus.
5.5 Cirkusdeckarna och tivolimysteriet av Dan Höjer
Bokens karaktärer: Kaspar och Katinka, tvillingar och mysterielösare. Göran Gyllenbåge, miljadär och misstänkt.Farin, popsångare och misstänkt.
Tomas Bollén, känd fotbollsspelar och misstänkt. Ett flertal misstänkta.
Cirkusdeckarna och tivolimysteriet utspelar sig i Göteborg i nutid. Den handlar om
tvillingparet Kaspar och Katinka som är de stora stjärnorna på cirkus Pommery. På nöjesfältet Liselund ska det hållas en utställning om fotbollslegenden Pelédinho och tvillingarna hamnar mitt i en mystisk stöld av hans tillhörigheter. Spåren de följer leder dem till en rad misstänkta, bland annat Liselunds egen maskot-nalle. Efter en hel del spaning och klurande så lyckas Kaspar och Katinka avslöja den skyldige, Liselunds egen ägare och anordnare av utställningen. Kaspar och Katinka, cirkusdeckarna, blir hyllade av hela staden för sitt hjältedåd.
5.6 Tam tiggarpojken av Jo Salmson
Boken karaktärer: Tam, föräldralös tiggarpojkeHind, kvinnlig soldat och Tams vän Indre, Tams vän
Magister Taftar, lärare i praktisk drakskötsel
Tam är en föräldralös pojke som drömmer om att en gång få bli drakriddare. Varje kväll sitter han och väntar vid stadsmuren för att se när drakarna flyger in över staden. Staden är belägen på ett berg och det finns fem stadsmurar som skiljer folket i staden åt. Tjänstefolk,
30
tjuvar, fattiga och tiggare kommer aldrig innanför andra stadsmuren. Det är med dessa människor Tam lever. Han bor i en liten koja som han själv byggt och med hjälp av sin vän Indre överlever han nätt och jämt hungern. Tam lider av kraftig huvudvärk och börjar höra röster i sitt huvud. Han får feber och kräks och blir rädd att han drabbats av pesten. Det svartnar för hans ögon och när han vaknar känner han sig frisk. Den kvällen, när han sitter vid stadsmuren, hör han åter rösten i sitt huvud. ”Där är du! NU ser jag dig!” säger rösten och plötsligt lyfts han rakt upp i luften. Det är en av stadens drakar som taget ett grepp om hans midja och för med sig honom mot stadens topp, innanför den femte muren. Han inser snart att det är draken som talat till honom genom hans huvud och hon förklarar för honom att han är den nya drakriddaren. Med stakande ord förklarar draken för drakriddarna och folket i drakstallet att hon utsett Tam till sin drakdräng. För att inte väcka människors avund beordrar hon Tam att inte avslöja för någon att de två kan kommunicera via tankar. Hon förklarar även att ett viktigt uppdrag väntar honom, ett uppdrag ingen annan än Tam kan utföra.
31
6. Resultat och analys
6.1 Hur ser könsfördelningen ut mellan huvudkaraktärerna?
I fem av de sex barnböckerna i urvalet innehar både en manlig och en kvinnlig karaktär huvudrollen. I en av barnböckerna är huvudrollsinnehavaren endast en manlig karaktär. Ur titeln Megakillen går att tolka att den endast handlar om en manlig karaktär. Genom text och bild förstår vi att boken har två huvudrollsinnehavare. Gemensamt för allahuvudrollsinnehavare är att de alla är barn. Åldern framgår i texten i tre av nio fall. Då åldern anges är barnen 11 och 12 år. Genom text och bild ges uppfattningen att övriga huvudkaraktärer alla är mellan 10 och 12 år. Huvudkaraktärerna i urvalet har relationen syskon i tre av böckerna, klasskamrater i en bok och vänner i en bok. Hedlin (2008, s 12) talar om den kvalitativa och kvantitativa aspekten på jämställdhet. Den kvalitativa avser lika villkor för flickor och pojkar, medan den kvantitativa avser en någorlunda jämn
könsfördelning. Den lika fördelningen mellan flickor och pojkar i huvudrollen i majoriteten av de sex böckerna i urvalet tyder på en kvantitativ aspekt på jämställdhet. Kåreland menar att författare medvetet väljer att ha huvudrollsinnehavare av båda könen för att både pojkar och flickor ska kunna identifiera sig med bokens karaktärer (Kåreland, 2005, s 122).
6.2 Hur ser könsfördelningen ut mellan övriga karaktärer?
I två av barnböckerna i urvalet finns en jämn fördelning mellan manliga och kvinnliga karaktärer. I de övriga fyra är den manliga dominansen påtaglig sett till det totala antalet karaktärer i böckerna. Dominansen av manliga hjältar blir ett problem i valet avbarnlitteratur när skolan aktivt arbetar mot traditionella könsmönster (Kåreland, 2009, s 53) Det finns ingen bok i urvalet där de kvinnliga karaktärerna överskrider antalet manliga karaktärer. Wahlström (2003, s 108) menar att då det manliga är norm är det i sin ordning
32
för flickor att identifierar sig med pojkar medan en pojke ogärna ska identifiera sig med en flicka.
6.3 Hur framställs flickor och pojkar?
Tron på det kompetenta barnet, vilket enligt Kåreland gjort sig synligt i barnlitteraturen sedan 60- och 70-talet, genomsyrar barnlitteraturen i urvalet. Barnen skildras självständiga och oberoende av sina föräldrar (Kåreland, 2009, s 25).
Lasse och Maja har en likartad roll. Det finns inga egenskaper eller handlingar vilka de båda huvudkaraktärerna innehar eller utför som kan anses typiska ur ett genusperspektiv. I boken om Lasse och Maja förkommer tre andra barn, Miranda och bröderna Bacon. Miranda visar omhändertagande egenskaper när hon intar en vårdande mammaroll för sin apa Sylvester. Maja visar även upp ett liknande intresse för Sylvester, något som ingen manlig karaktär gör. Bröderna Bacon beskrivs som ”mer vilda än tama”. Vid ett tillfälle river de ner ett tält och springer vidare. Maja vänder sig då till brödernas föräldrar.
! De rev ner vårt tält! ropar Maja till mannen och kvinnan i husvagnen. ! Ja, se pojkar, skrattar kvinnan, och drar igen dörren.
I boken om Nelly Rapp, vilken är skriven i jag-form, förstår vi att Nelly är företagsam och modig. I en händelse är hon modigare än sin vän Walle.
Walle och jag sprang genom skogen till slussvaktarnas stuga. ! Du håller koll vid slussen, flåsade jag. Så smiter jag in i stugan. ! Okej, svarade Walle. Det skulle jag aldrig våga.
Nelly och Walle löser mysteriet tillsammans. Det är Nelly som har den dominerande rollen. Walle har en passiv roll och upplevs som en hjälpreda.
I boken Megakillen är det Molly som är drivande och hittar lösningar på problemen som uppstår. Hon är påhittig och smart. Detta till trots är det Melker som får äran och benämns som superhjälte. De båda barnen uppfattas som lika modiga och handlingskraftiga. Genom texten förstås att Molly är omtänksam, en egenskap som inte tilldelats någon manlig karaktär.
33
I boken Den mystiska gästen finns ingenting i varken text eller bild som påvisar att barnen Ingo och Isadora är bundna till stereotypa könsmönster. Ingo är busig, påhittig och djurvän. Hans högsta önskan är att få ett husdjur att ta hand om. Isadora beskrivs med orden ”tolv år och anti”. Hon kan ibland tycka att livet på hotellet är bra, men hon skulle aldrig visa detta öppet.
Barnen i Cirkusdeckarna heter Kaspar och Katinka. Katinka är handlingskraftig och orädd. Hon visar mod i sina handlingar när hon till exempel gör ett ”flygande brottargrepp” på en misstänkt. Kaspar visar samma egenskaper som Katinka. De är lika företagsamma, idérika och drivande i ”utredningen”.
Tam har en stark längtan efter äventyr. Han vill, trots sin situation, inte stjäla men ser snart detta som enda utvägen. Han har en önskan om att kunna ta jobb som lärling för att på så sätt överleva. Han är snabbtänkt och handlingskraftig. Trots en del otäcka händelser uttrycker varken text eller bild att han känner någon rädsla. Han självständighet och oberoende är typiska ”manliga” egenskaper. Tam visar inga egenskaper som ur ett traditionellt synsätt anses kvinnliga.
Wahlström menar att vi vuxna genom vårt förhållningssätt hänvisar pojkar till att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka (Wahlström, 2003, s 8). Barnen gestaltade i urvalet går emot detta tänk då de visar på lika handlingskraft och företagsamhet.
Appelyards teori om att pojkar föredrar berättelser med manliga hjältar i äventyr, medan flickor föredrar kvinnliga huvudpersoner, gärna i hem och skolmiljö, görs sig inte gällande i urvalet. Flickorna och pojkarna i urvalet är lika heroiska och inga flickor är förvisade till hem och skolmiljö. I urvalet syns att flickor intar samma handlingskraft och mod som ofta är typiska för den manliga huvudpersonen.
6.4 Hur framställs kvinnor och män?
Övriga karaktärer i Campingmysteriet är i stort bundna till förväntade könsroller. Campingplatsens ägare Gunnarsson (man) och en av de manliga gästerna visar ett utåtagerande beteende när de blir upprörda. De ryter, kastar stolar och smäller i dörrar. Mamma Bacon är servitris och pappa Bacon är kock, vilket stärker det könsbundna mönstret. Ett sätt att utmana hade varit att ge pappan yrket servitris och mamman kock.
34
Tahtia skildras som en ung söt kvinna med ett intresse för fiske. Hon hanterar sitt fiskespö med vana rörelser och har ett kast som imponerar väldigt på Lasse. Tahtia är den enda karaktären som i texten anges som söt. Hennes intresse för fiske kan ur traditionellt synsätt tolkas som ett manligt intresse.
Om Nelly Rapps föräldrar vet vi inte mycket. Inne ifrån husvagnen slamrar någon med kastruller och någon tittar på fotbollsmatch. Vi får inte veta vem som gör vad. Det är mamma Rapp som kör bilen till campingen och det är också hon som backar in husvagnen mellan två andra husvagnar. Brors och Elsas relation upplevs som jämställd. När de ror ut på sjön är det Elsa som sitter bakom årorna. När slussarna ska öppnas drar de runt varsin stor vev. På bilderna är Elsa avbildad med ett förkläde och i en del i texten går att läsa att hon ”fnissar”.
Kapten Baxter i boken Megakillen är gestaltad som en typisk kapten med buskiga ögonbryn och pipa i munnen. Han är handlingskraftig, modig och orädd, en hjälte bland de boende i staden. Kaptenens många äventyr väcker stor beundran. Enligt Wahlström
uppmuntras pojkar att ta för sig och vara äventyrliga något som härigenom förstärks (Wahlström, 2003, s 82). Polismästaren Hansson är en man och den som griper tjuven. Även piraten Rödskägg är en man som beskrivs som ”havets värsta skurk”. Dessa tre karaktärer förstärker den stereotypa bilden av vad som anses manligt.
Föräldrarna i boken Den mystiska gästen framställs med en lätt omvänd rollfördelning. Mamma Ritva har ett hetsigt temperament och är något aggressiv, medan pappa Roger håller lugnet och gör sitt bästa för att inte göra Ritva upprörd. Ritva vrålar svordomar på finska och är en mästare på armbrytning. Hon är företagsam, bestämd och ordningsam. När hon förstår att en tjuv härjar på hotellet blir hon rasande.
! Jag ska knäcka vartenda ben i hans kropp när jag får tag på honom! […] Hon hade aldrig vridit halsen av någon, trots att hon jobbat på finlandsbåten i tjugotvå år. Men nu fick hon faktiskt lust. […] - Nu är det allvar! väste Ritva och viftade hotfullt med en mattpiska.
Pappa Roger lever enligt mottot ”ingenting är omöjligt”. Han upplevs som ödmjuk och hans handlingar har alltid goda avsikter. Roger ser upp till sin fru som en person som kan hantera alla situationer. När Ritva tar bilen för att åka och handla är det Roger som stannar hemma och städar.
35
Köket hade varit skinande rent, och det var Roger som hade dammsugit det med Lektorflax 21CX, hans näst mest kraftfulla dammsugare, och därefter skurat det. Inte för att han hade något emot att städa, tvärtom, han älskade när det blev dammfritt i alla hörn. Men när han just hade fått ett rum att skina ville han njuta av det.
I Cirkusdeckarna finns åtskilliga exempel på hur boken förstärker den stereotypa bilden av män. Männen i handlingen är framgångsrika med status och makt. De uppträder hotfullt och i boken figurerar även vapen. Den enda karaktär som bryter mot det förväntade är en kvinnlig polischef.
Tam tiggarpojken skildrar en tuff och hård fiktiv miljö. Karaktärerna är övervägande män. Hind är en gammal kvinnlig soldat som när hon kan ger Tam av sin mat. Hon visar sin omsorg om Tam när hon avstår sin egen mat för att ge åt Tam. Hon är orolig för hur Tam ska klara vintern och vill att han ska ta värvning som soldat. På bilderna är hon illustrerad med ett stort ärr över ansiktet vilket kan tolkas som att hon deltagit i strid eller att hon levt ett hårt liv. Trots att hennes roll som soldat i stereotypt avseende är en manlig roll visar hon en typisk kvinnlig sida av omsorg om barnet. I boken kan man inte hitta någon manlig karaktär som man kan identifiera med något som enligt normen anses kvinnligt.
6.5 Vad säger bokens bilder om karaktärens kön och
utseende?
Gemensamt för urvalet är att de sex böckerna har få bilder, alla illustrerade i svartvitt. Barnen är neutralt illustrerade. Detsamma gäller ej för majoriteten av övriga karaktärer. Tahita är den enda flicka/kvinna som i texten anges som söt. Med hjälp av den ritade bilden förstår vi att hon bär smink då hon har markerade ögon med långa ögonfransar och en färgad ”putmun”. Detta förstärker den mediala bilden av kvinnor som ofta framförs i till exempel reklam. Katinka är gestaltad med en lång fläta, markerade ögonfransar, örhänge och kjol vilket är ett typiskt sätt att avbilda en flicka. Men i kontrast till detta ser hon busig ut i sitt rufsiga hår och sina oknäppta sneakers. Av bilderna i boken om Tam, går att
36
av lika del män och kvinnor. Det finns ingen likande illustration med det omvända vad gäller yrken som anses vara av kvinnlig art. Återigen visar detta att det manliga i större utsträckning är bundet till det stereotypa vilket stämmer väl överens med den forskning jag tagit del av. Enligt Kåreland är det i samhället mer accepterat att flickor träder över de könsbestämda gränserna (Kåreland, 2005, s 127). I boken om Molly och Melker är sjömännen illustrerade med skäggstubb och tatueringar. Ett undantag är en sjörövare med kvinnligt kön, vilket går att urskilja genom hennes långa fläta och avsaknad av skäggstubb och tatueringar. I samtliga böcker är flickorna illustrerade med långt hår och pojkarna med kort. Ett undantag är två män i boken om Tam, vilka har långt hår. Detta upplevs naturligt sett till den fiktiva miljö och tid som boken skildrar. Ur barnens synvinkel är långt eller kort hår den mest framträdande genusladdade attributen för man och kvinna. Den kvinnliga idealtypen illustreras med hjälp av genusattribut såsom smink, smycken och kläder medan den manliga idealtypen illustreras utifrån könskarakteristika såsom hår, muskler och skägg (Kåreland, 2005, s 72). Bilderna i urvalet styrker i hög grad denna beskrivning.
37
7. Slutsats och diskussion
Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad den för tillfället mest lästa litteraturen bland barn i åldern 6-9 år förmedlar för värderingar kring jämställdhet. Speglar litteraturen samhällets strävan i kampen mot föråldrade föreställningar kring manligt och kvinnligt? Läroplanen, Lgr 11, slår fast vid att skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Med detta ansvar i åtanke vill jag undersöka hur karaktärerna i ett urval av barnböcker framställs. Jag vill titta på om föreställningar om vad som traditionellt sett anses manligt och kvinnligt förstärks eller bryts.
Som underlag för undersökningen har jag använt mig av sex utvalda barnböcker. Dessa sex barnböcker är de för tillfället mest utlånade böckerna riktade till barn i åldern 6-9 år från Malmö stadsbibliotek. Då det endast ingår sex titlar i mitt urval kan jag genom denna studie inte dra några generella slutsatser. För att nå mitt resultat har jag gjort en text- och bildanalys ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att huvudkaraktärerna, alla barn i åldern 10-12 år, framställs relativt fria från traditionella könsmönster. Detta gäller i större
utsträckning flickor än pojkar. Det går att urskilja att författarna lägger stor vikt och
eftertanke vid den roll flickan får i de böcker som ingår i analysen. Flickorna trampar in på det som ur ett traditionellt synsätt tillhör pojkvärlden, men få bevis i urvalet finns på det motsatta. Pojkarna glöms bort i författarens önskan om att förmedla jämställda barn. Förhållandet mellan huvudkaraktärerna visar att det pojkiga och manligt är norm. Denna manliga norm går emot samhällets strävan för att uppnå jämställdhet mellan könen.
De vuxna karaktärerna i urvalet är de som oftast gestaltas som bundna till det stereotypa. Deras egenskaper och handlingar förstärker det som traditionellt anses manligt och
kvinnligt. I en del fall befästs detta ytterligare i hur den vuxna gestaltas i bilden. Det är endast en bok i urvalet som ger en viss antydan om en ombytt rollfördelning mellan könen. I boken Den mystiska gästen är det mamma som visar upp ett hetsigt temperament medan pappa visar ett lugn och en ödmjukhet.
38
Framställningen av barn och vuxna i de för studien utvalda barnböckerna visar på att de är tidstypiska. Att barnlitteratur är en spegel av samhället blir tydligt i de analyserade titlarna. Det finns en medvetenhet om könsroller i vuxnas samspel med barn. Däremot är samspelet mellan vuxna i större utsträckning omedvetet bundet till traditionella
könsmönster.
Läroplanens tanke om barn som passiva mottagare där vuxenvärldens krav och
förväntningar skapar barns uppfattningar kring manligt och kvinnligt ställer krav på största medvetenhet från pedagogen. Ofta är det dessa vuxenvärldens krav och förväntningar som inte är jämställda då den vuxna inte har har tillräckliga kunskaper om genus. På detta sätt förstärks istället det vi pedagoger har i uppdrag att motverka.
Återkommande i forskning kring genus och skola är det som brister hos pedagogen inte vilja utan kunskap. För att kunna ta läraruppdraget på allvar krävs mer än vardagskunskap kring genus. Lärare behöver både djupa och breda könsteoretiska kunskaper som är förankrade i vetenskap och forskning. Blivande lärare måste även få kunskap om vad skolans jämställdhetsmål innebär och vilken innebörd kön har i ett samhällsperspektiv. Denna studie har gett mig kunskap om genus och barnbokens roll i barnens
socialisationsprocess. Genom studien har jag fått en ökad förståelse för innebörden i läroplanens mål gällande jämställdhet mellan könen. För vidare forskning hade det varit intressant att studera ett större urval av barnlitteratur för att kunna göra jämförelser mellan olika städer och miljöer i Sverige. En infallsvinkel kan vara att höra elevernas åsikter och tolkningar av könsroller i barnlitteraturen. Det finns även möjlighet för vidare forskning kring huruvida lärarutbildningen ger blivande lärare den kunskap om genus och
39
Referenslista
Tryckt källitteratur
Garthon, Måns & Unenge, Johan (2008). Hotell Gyllene Knorren: Den mystiska gästen. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Höjer, Dan (2010). Cirkusdeckarna och tiviolimysteriet. Bokförlaget Semic.
Olczak, Martin (2010). Megakillen och havets skräck. Stockolm: Raben & Sjögren Bokförlag.
Salmson, Jo (2009). Drakriddare: Tam tiggarpojken. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Widmark, Martin (2010). LasseMajas Detektivbyrå: Campingmysteriet. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Widmark, Martin (2009). Nelly Rapp – Monsteragent: Sjöodjuret i Bergsjön. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.
Referenslitteratur
Andersson, Maria & Druker, Elina (2008). Barnlitteraturanalyser. Studentlitteratur.
Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber AB.
40
Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet – en del av skolans värdgrund. Stockholm: Liber AB.
Hirdman, Yvonne (2001). Genus – om de stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB.
Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur AB.
Kåreland, Lena (2009). Läsa bör man...? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber AB
Kåreland, Lena (2005). Modig och stark - eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Staten offentliga utredningar, SOU 2010:83 (2010). Delbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan: Stockholm
Statens offentliga utredningar, SOU 2010:99 (2010). Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan: Stockholm.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Lund: Studentlitteratur. Toijer-Nilsson, Ying (1978). Berättelser för fria barn. Stegelands.
Wahlström, Kajsa (2003). Flickor, pojkar och pedagoger. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio AB.
Westman Berg, Karin (1976). Textanalys från könsrollssynpunkt. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Elektroniska referenser
Artikel i Allt för föräldrar (2002-04-04). Könsroller i barnböcker. Hämtad 2011.05.07. http://www.alltforforaldrar.se/page/artikel/hellre-batman-an-madicken
41
Artikel i nättidningen Alba (2006.09.07). Pojkar behöver pojkböcker. Hämtad 2011.05.03. http://www.alba.nu/artikel/artikel.php?id=347
Artikel i Svenska Dagbladet (2009.02.28). Barnlitteraturens historia kartläggs. Hämtad 2011.05.12. http://www.svd.se/kultur/barnlitteraturens-historia-kartlaggs_2531483.svd
Artikel i Svensk Bokhandel (2008.11.25). Nya förlag på ett ideologiskt slagfält. Hämtad 2011.05.03 http://www.svb.se/nyheter/nya-förlag-på-ett-ideologiskt-slagfält'
Artikel i Västervikstidningen (2009.01.22). Debatten om genus har påverkat barnböckerna. Hämtad 2011.05.03. http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4542305
Nationalencyklopedin, www.ne.se, sökord barnlitteratur, genus, jämställdhet, norm. Hämtat 2011-05-16
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0.
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/79/42/lilla%20genush%E4ftet%202010.pdf
Regeringen (2011). Mål och budget för jämställdhetspolitik. Hämtad 2011.05.22. http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/14257
Riksteatern (2006). Snopp och snippa – ett lärarmaterial om genus. Hämtad 2011.05.10. http://www.riksteatern.se/upload/Om%20Riksteatern/Skolscenen/Arkiv/Snopp%20och%20 Snippa%20_%20l%C3%A4rarmaterial.pdf
Skolverket (2011). Kursplan för svenska. Hämtad 2011.05.01
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20-%20Svenska
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
42
Statens offentliga utredningar (SOU). Delegationen för jämställdhet i skolan, U 2008:08. Utbildningsdepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/11249/a/122503, hämtat 2011-05-14
.
Svenska barnboksinstitutet, Utgivning och förmedling. Hämtat 2011.05.15 http://sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-formedling/
Regeringen (2011). Svensk skola brister i jämställdhet. Pressmeddelande finns att läsa http://www.regeringen.se/sb/d/14067/a/158612
Webbutsändning av slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i skolan (2011.01.10). Hämtat 2011.05.04http://www.regeringen.se/sb/d/14200/a/158590
