HUR MEDVETNA ÄR ÄLDRE NÄR
DET KOMMER TILL
BROTTSFÖREBYGGANDE
ÅTGÄRDER?
– EN KVALITATIV UNDERSÖKNING OM
BEDRÄGERIBROTT
DANIJELA TOMASOVIC
Examensarbete i kriminologi Malmö högskola 61 – 90 hp Hälsa och samhälle
Kriminologi III 205 06 Malmö
HUR MEDVETNA ÄR ÄLDRE NÄR
DET KOMMER TILL
BROTTSFÖREBYGGANDE
ÅTGÄRDER?
– EN KVALITATIV UNDERSÖKNING OM
BEDRÄGERIBROTT
DANIJELA TOMASOVIC
Tomasovic, D. Hur medvetna är äldre när det kommer till brottsförebyggande åtgärder. En kvalitativ undersökning om bedrägeribrott. Examensarbete i
kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och
samhälle, institutionen för kriminologi, 2017.
Bedrägerier mot äldre uppmärksammas allt mer och allt eftersom läggs ett större fokus på dessa brott. Äldre är en sårbar och utsatt grupp som kan skadas i högre utsträckning är andra vid bedrägeribrott. På grund av olika svårigheter med att utreda bedrägerier mot äldre så läggs dessvärre många av brotten ned. Därför har det blivit viktigare att fokusera på brottsprevention. Syftet med undersökningen är att klargöra hur medvetna äldre är när det kommer till brottsförebyggande
åtgärder mot bedrägerier. Studien ska även undersöka vad äldre gör för att skydda sig mot denna typ av brott. Vidare ska undersökningen belysa Malmö kommuns brottsförebyggande arbete gällande bedrägeribrott mot äldre. I undersökningen har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med personer över 65 år. En intervju har även gjorts med en person som arbetar med service och trygghet på Malmö
kommun. Studien redovisar att det finns en viss koppling mellan intresse för brottsförebyggande åtgärder och medvetenhet hos äldre. Om intresset saknas hos de äldre gällande brottsförebyggande åtgärder så är också medvetenheten lägre. Intresse för åtgärderna ser ut att öka först efter att individen själv eller någon i dennes omgivning blivit drabbad av bedrägeri. Beträffande Malmö kommuns brottsförebyggande åtgärder visade det sig att det saknas ett systematiskt arbete gällande bedrägerier mot äldre. Arbetet riktar sig istället mer mot hemtjänst genom att förebygga att personalen begår brott mot äldre. Med hjälp av resultaten i studien kan polis och andra myndigheter arbeta vidare på brottspreventiva program och åtgärder. Vidare kan undersökningen vara till hjälp för att fastställa hur brottsförebyggande åtgärder kan kommuniceras ut på bästa sätt.
HOW AWARE ARE OLDER
PEOPLE IN THE FIELD OF CRIME
PROTECTION?
– A QUALITATIVE INVESTIGATION OF FRAUD
DANIJELA TOMASOVIC
Tomasovic, D. How aware are older people in the field of crime protection. A qualitative investigation of fraud. Degree project in criminology 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Criminology 2017. Fraud against older people is becoming increasingly noticeable and more emphasis is placed on these crimes. Older people are a vulnerable and exposed group that can be injured to a greater extent than others in case of fraud. Due to various difficulties in investigating fraud against the elderly, unfortunately many of the crimes are put down. Therefore, it has become more important to focus on crime prevention. The purpose of the survey is to clarify how aware older people are when it comes to crime prevention against fraud. The study will also
investigate what older people do to protect themselves against this type of crime. Furthermore, the investigation will highlight the Malmö municipality's crime prevention work on fraud against older people. In the survey, four qualitative interviews have been conducted with people over the age of 65. An interview has also been made with a person who works with service and security in Malmö municipality. The study shows that there is a certain link between interest in crime prevention and awareness among the elderly. If there is no interest in the existing crime prevention measures, consciousness is also lower. Interest in crime
prevention seems to increase after the individual himself or someone in his environment has been deceived by fraud. Regarding Malmö municipality's crime prevention measures, it appeared that there is no systematic work on fraud against the elderly. Instead, the work is directed towards home care by preventing staff from committing crimes against the elderly. Using the results in the study, police and other authorities can work on crime prevention programs and actions.
Furthermore, the survey may help to determine how best to communicate crime prevention.
Innehåll
1 Inledning ... 7
2 Syfte och frågeställningar ... 8
2.1 Syfte ... 8
2.2 Frågeställningar ... 8
3 Avgränsningar och begreppsdefinitioner ... 8
3.1 Avgränsningar ... 8
3.2 Äldre ... 8
3.3 Bedrägerier ... 8
3.4 Bedrägeri mot funktionsnedsatt (Brottskod 0905) ... 9
3.5 Brottsförebyggande åtgärder ... 9
4 Bakgrund ... 9
4.1 Utveckling av arbetet gällande bedrägerier mot äldre ... 9
4.2 Kartläggning av tillvägagångsätt vid bedrägerier ... 10
4.3 Utbildning för äldre i förebyggande syfte ... 11
5 Tidigare forskning ... 11
5.1 Varför äldre kan ses som ett lämpligt brottsoffer ... 12
5.2 Egenskaper som utnyttjas vid bedrägerier ... 12
5.2 Känslor som utnyttjas vid bedrägerier ... 13
5.3 Rädsla för brott ... 13
5.3.1 Begränsningar samt risker med rädsla för brott ... 14
5.3.2 Vad som kan påverka äldre till att känna rädsla för brott ... 15
5.4 Brottsförebyggande åtgärder ... 15
5 Teoretisk referensram ... 16
5.1 Teorins relevans i aktuell studie ... 16
5.2 Rationella val ... 17 5.3 Rutinaktivitetsteorin ... 18 6 Metod ... 19 6.1 Kvalitativ ansats ... 19 6.2 Urval ... 19 6.3 Insamling av data ... 20 6.4 Transkribering ... 21 6.5 Förförståelse ... 21
6.6 Relevans, Validitet och Reflexivitet. ... 21
Relevans 6.6.1 ... 22
Validitet 6.6.2 ... 22
Reflexivitet 6.6.3 ... 22
6.7.1 Att få ett helhetsintryck ... 23
6.7.2 Meningsbärande enheter-från teman till koder. ... 23
6.7.3 Kondensering-från kod till mening ... 24
6.7.4 Sammanfattning-från kondensering till beskrivningar och begrepp ... 24
6.8 Forskningsetiska aspekter ... 25
7 Resultat ... 26
7.1 Lågt förtroende för teknik ... 27
7.1.1 Användande av datorer och betalningsmetoder ... 27
7.1.2 Trygghet ... 27
7.2 Brottsförebyggande information ... 28
7.2.1 Tillgång till information ... 28
7.2.2 Intresse ... 28 7.3 Utveckling ... 29 7.3.1 Intresse ... 29 7.3.2 Oro ... 30 7.3.3 Kunskap ... 30 7.3 Beteende ... 30 7.3.1 Vaksamhet ... 31 7.3.2 Godtrogen ... 31 7.4 Faktiska åtgärder ... 32 7.4.1 Kunskap ... 32 7.4.2 Erfarenhet ... 32 7.5 Information ... 33 7.5.1 Otillräcklig kunskap ... 33 7.5.2 Komplext ... 33 7.6 Arbete ... 33 7.6.1 Hemtjänstpersonal ... 34 7.6.2 Systematik ... 34 8 Diskussion ... 34 8.1 Resultatdiskussion ... 34
8.1.1 Hur medvetna är äldre om brottsförebyggande åtgärder? ... 34
8.1.2 Vad gör äldre för att skydda sig mot bedrägerier? ... 36
8.1.3 Hur arbetar Malmö kommun för att förebygga bedrägerier mot äldre?37 8.1.4 Övriga kommentarer ... 37
8.2 Metoddiskussion ... 38
8.2.1 Informanter över 65 år ... 39
8.2.1 Informant från Malmö Kommun ... 39
9 Slutsatser ... 40
Bilaga 1 ... 45
Intervjuguide-Äldre över 65! ... 45
Bilaga 2 ... 46
Intervjuguide Malmö Kommun! ... 46
Bilaga 3 – Informationsbrev 65 + ... 47
Bilaga 4–Informationsbrev M.kommun ... 48
Bilaga 5-Etik Utlåtande ... 49
Bilaga 6-Etikansökan Godkänd ... 50
Bilaga 8 ... 51
Matris för de teman med tillhörande meningsbärande enheter från respektive informant över 65 år. ... 51
Bilaga 9 ... 58
Matris för de teman med tillhörande meningsbärande enheter från informant på Malmö kommun. ... 58
1 INLEDNING
Att det finns individer som ger sig på en utsatt grupp som våra äldre är
upprörande. Allt oftare läses i media om att äldre fallit offer för bedrägerier. Det skapar ilska och sorg att läsa om hur svagheter hos äldre utnyttjas i synnerhet med kännedom om att många av dem livnär sig på sin låga pension.
Bedrägeribrott mot äldre har på senare tid uppmärksammats allt mer på grund av att de ökat under de senaste åren (Brå, Brottsförebyggande rådet 2015).
Beatrice Ask som idag sitter som ordförande i riksdagens justitieutskott (tidigare justitieminister) har lagt en motion tillsammans med flera andra ledamöter till riksdagen som handlar om brott mot äldre. En av punkterna är bland annat ett uppdrag till polismyndigheten om att de ska säkerställa att brott mot äldre förebyggs och utreds effektivt i hela landet och fått denna del av motionen godkänd av kammaren (Ask & Hammarbergh m.fl. 2016).
Det sätter en viss press på polismyndigheten som i sin tur har svårigheter med att utreda denna typ av brott eftersom brottsoffren kan ha svårt för att peka ut
gärningsmännen. Det kan bland annat vara på grund av att de har svårare för att uppfatta hur gärningsmannen ser ut eller på grund av svagare minne (Ahlstrand 2016). Till följd av de svårigheter som polisen erfar med att utreda brotten läggs många av de anmälda brotten ned (Brå, Brottsförebyggande rådet 2015).
Det är viktigt att förebygga bedrägerier mot äldre eftersom de är en utsatt grupp som kan skadas i större utsträckning än andra vid bedrägeribrott. Äldre har ofta mindre pengar efter att ha gått i pension. De kan även ha svårt att acceptera att brottet skett vilket gör att de skam belägger sig själva för att de tillåtit sig falla offer. Brott mot äldre ger även svårare och mer långvariga konsekvenser som kan yttra sig i sämre självförtroende eller nedstämdhet (George & Lennard 2015). Trots att bedrägerier mot äldre börjat uppmärksammas mer först under senare år finns det en viss utveckling i Sverige när det kommer till brottsförebyggande åtgärder och utredningar av just bedrägeribrott mot äldre. Trots att utvecklingen går framåt är det dock fortfarande alltför många bedrägeribrott som förekommer mot äldre, och många av de brott som blir anmälda som i sin tur läggs ned (Brå, Brottsförebyggande rådet 2015).Därför är det viktigt att fortsätta utveckla
brottsförebyggande åtgärder och preventionsprogram som upplyser om hur det går att skydda sig mot bedrägerier.
I dagsläget handlar problemet inte om att det saknas brottsförebyggande åtgärder, tvärtom, det finns en hel del information på internet men trots det ökar
brottsstatistiken gällande bedrägeribrott. Brottsförebyggande åtgärder har tagits fram av polisen men känner de äldre till dessa? Hur kommuniceras informationen ut till äldre?
Då bedrägerier mot äldre börjat uppmärksammas mer under senare år finns det heller inte mycket tidigare forskning att tillgå. Därför är det viktigt att fortsätta forska inom ämnet och bidra med mer kunskap som i sin tur kan minska
förekomsten av bedrägerier. I den forskning som finns saknas bland annat fakta om vilka brottsförebyggande åtgärder de äldre känner till. Det finns heller ingen information om vad som hade kunnat bidra till förbättringar för att äldre ska bli mer medvetna om hur de kan skydda sig.
För att söka svar på dessa frågor har jag gjort en kvalitativ undersökning där fyra personer över 65 år har intervjuats. Det har gjorts för att ta reda på vilka
brottsförebyggande åtgärder de använder sig av i dagsläget samt vilka de känner till. En intervju har även gjorts med en chef som arbetar inom service och trygghet på Malmö kommun, detta för att få insikt i hur det brottsförebyggande arbetet ser ut gällandes äldre.
Denna undersökning görs på uppdrag av polismyndigheten i Malmö.
Undersökningen ska vara till hjälp för att klargöra hur medvetna äldre är när det kommer till brottsförebyggande åtgärder. Med hjälp av sådan information går det att arbeta vidare på brottspreventiva program och åtgärder. Vidare kan
undersökningen vara till hjälp för att fastställa hur brottsförebyggande åtgärder kan kommuniceras ut på bästa sätt.
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
2.1 SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på vilka åtgärder äldre känner till och använder sig av för att skydda sig mot bedrägerier.
Uppsatsen syftar även till att undersöka om det finns någon form av
brottsförebyggande information som Malmö kommun delger de äldre och hur denna kan se ut.
2.2 Frågeställningar
Hur medvetna är äldre om brottsförebyggande åtgärder? Vad gör äldre för att skydda sig mot bedrägerier?
Hur arbetar Malmö kommun för att förebygga bedrägerier mot äldre?
3 AVGRÄNSNINGAR OCH
BEGREPPSDEFINITIONER
3.1 AvgränsningarUndersökningen avgränsas till personer över 65 år. Uppsatsen kommer endast fokusera på bedrägerier då de brotten ökat mest samt som polisen önskat fokus på. Eftersom det i tidigare forskning visat sig att dessa brott sker främst i storstäder valdes Malmö kommun och undersökningen avgränsas därför till Malmö. 3.2 Äldre
Med äldre i denna studie avses personer över 65 år. 3.3 Bedrägerier
I brottsbalken, 1986:123 (BrB) definieras bedrägerier i 9 kap. 1 §: ”Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller
underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år.” Lag (1986:123).
Bedrägeribrott i studien innefattas av äldre som lurats för egen vinning just när det kommer till ekonomiska brott. Det gäller stöld av bankkort, personuppgifter,
kontouppgifter eller andra medel som i sin tur används för att genomföra bedrägerier.
3.4 Bedrägeri mot funktionsnedsatt (Brottskod 0905) Definition av brottskod 0905 är hämtad från Enheten för rättsstatistik:
”Person som uppfattats ha nedsatt motståndskraft till följd av hög ålder, fysiskt eller psykiskt funktionshinder, vilket gärningspersonen har utnyttjat” (Brottsförebyggande rådet, Brå 2016a, sid. 57).
Definition av brottskod 0905 tas med eftersom Brå utgår från denna när de
redovisar statistik gällande bedrägerier mot äldre. Nedan följer ett exempel på vad som kan hamna under brottskoden:
”En okänd person gör sig skyldig till bedrägeri mot en äldre man. Detta genom att den okände personen lurar den äldre mannen att göra uttag från sin bank och därefter förmår honom att överlämna pengarna till den okände personen” (Brottsförebyggande rådet, Brå 2016a, sid. 58).
3.5 Brottsförebyggande åtgärder
Rikspolisstyrelsens officiella definition av brottsförebyggande åtgärder följer: ”Aktiviteter som Polisen genomför i samverkan med andra aktörer eller självständigt i syfte att förhindra eller försvåra genomförandet av brott, brottslig verksamhet eller ordningsstörningar” (Brottsförebyggande rådet, Brå 2011, sid 17)
I den aktuella studien handlar brottsförebyggande åtgärder främst om de åtgärder som äldre använder sig av för att skydda sig mot bedrägerier. Det handlar om åtgärder som polisen tillsammans med andra aktörer tagit fram i förebyggande syfte och presenteras under bakgrund.
4 BAKGRUND
Nedanför redogörs för den utveckling som skett i Sverige gällande brottsförebyggande åtgärder och utredningar av bedrägerier mot äldre. 4.1 Utveckling av arbetet gällande bedrägerier mot äldre
År 2008 började bedrägeriligor som inriktade sig på äldre att kartläggas av
polisen. Till en början handlade det om ett projekt kring en specifik utredning men utvecklades senare till en polisgrupp som idag är specialiserade på, och arbetar med, att utreda just denna typ av brott. Utredningsgruppen kallar sig för Central Investigation Related to Crime Aliens (CIRCA). De har nått framgång i sitt arbete genom utredningar av bedrägerier och sprängt flera ligor som riktat sig mot äldre (Engelbrektson 2012).
Polisens nationella bedrägericenter (NBC) som grundades år 2014 har också bidragit till utvecklingen inom bedrägeriområdet. De fokuserar på att göra arbetet
gällande bedrägerier mer strukturerat och effektivt. Av den orsaken prioriteras tre olika områden:
1) De vill utveckla det polisoperativa arbetet mot bedrägerier.
2) De arbetar för att utveckla en metod som kan förenkla samarbetet mellan rättsväsendet och bankerna.
3) Gällande det brottförebyggande arbetet vill de skapa gemensamma brottspreventiva strategier i de olika regionerna.
NBC lägger ett stort fokus på bedrägerier mot äldre. De har med hjälp av andra samhällsaktörer lanserat ett utbildningspaket med syftet att minska bedrägerier mot äldre. För att öka medvetenheten hos allmänheten framträder de ofta i media (Brottsförebyggande rådet, Brå 2015).
Gruppchefen för nationellt bedrägericenter vid polismyndigheten, Mattias Falkbåge, uttalade sig efter att de vunnit ett pris för deras förebyggande arbete gällande bedrägerier mot äldre:
”Bedrägerier mot äldre är något som måste prioriteras, eftersom äldre är särskilt utsatta. För att försvåra för bedragare och stärka kunskapen hos de äldre har vi därför – tillsammans med PRO, SPF och Brottsofferjouren – skapat särskilda utbildningsträffar som gett riktigt bra respons. Vi är jätteglada över priset och det visar också på att det är viktigt att arbeta förebyggande ihop med andra aktörer mot den här typen av
bedrägeribrottslighet” (Brottsförebyggande rådet, Brå 2016b, sid. 1). 4.2 Kartläggning av tillvägagångsätt vid bedrägerier
År 2014 presenterades rapporten ”Bedrägerier mot äldre, En studie av anmälda förmögenhetsbrott mot äldre juni-december 2014” av polisen. Med rapporten eftersträvades att öka förståelsen samt kunskapen om bedrägerier mot äldre. I rapporten diskuteras olika tillvägagångsätt vid bedrägerier mot äldre men just
shoulder surfing och vilseledande kartläggs som de vanligaste (Westin & Norberg
2015).
Shoulder surfing innebär bedrägerier eller stölder där brottet inleds med att
gärningspersoner tittar över axeln på ett potentiellt brottsoffer för att se och memorera deras pinkod, därefter stjäls kortet för att ett uttag ska kunna
möjliggöras. Det sker oftast i större matbutiker med intilliggande uttagsautomater. Tillvägagångsättet har blivit allt vanligare för gärningspersoner att komma åt koder samt få tillgång till personuppgifter som vidare kan användas till identitetsintrång och sedermera bedrägeri (Westin & Norberg 2015).
Det är därför mycket viktigt i brottsförebyggande syfte att äldre alltid ser till att se sig över axeln och säkerställer att ingen ser deras koder.
Vilseledande innebär att gärningsmannen får målsägaren att självmant avslöja sina
kortuppgifter, lämna ifrån sig kortet och därigenom möjliggöra för
gärningsmannen att fullborda uttaget. Detta genom att det dels utnyttjas att äldre tillhör en generation som är sociala och tror gott om människor, men även för att äldre kan ha svårt för att röra på sig, har sämre syn och blir därmed ett lättare offer för gärningsmannen (Westin & Norberg 2015). I rapporten nämns även att
bedrägerier mot äldre utgör ca 1 % av alla bedrägerier vilket indikerar på att risken att drabbas för bedrägerier som äldre är relativt liten. Det talas även om att
storstadslänen är mest utsatta när det kommer till tillvägagångsätten shoulder
surfing och vilseledande vid bedrägeribrott (a a).
4.3 Utbildning för äldre i förebyggande syfte
Med utgångspunkt i polisens studie utvecklades projektet försök inte lura mig som utformats i samarbete mellan polismyndigheten, pensionärernas riksorganisation (PRO), SPF Seniorerna och brottsofferjouren. De har tillsammans utvecklat en utbildningskampanj för organisationer som regelbundet i sin verksamhet anordnar möten för äldre personer. Projektet innehåller ett mötespaket som består av en mötesledarhandledning, tre filmer samt deltagarmaterial som ger kunskap om hur äldre kan skydda sig mot bedrägerier. Mötespaketet är ämnat för studiecirklar och eller aktiva informationsmöten (Dahlberg 2017).
De filmer som gjorts och ingår i mötespaketet följer:
1. ”Var på din vakt” handlar om att förebygga stöld eller bedrägerier som sker i offentlig miljö. Den baseras på just shoulder surfing och
vilseledande som tas upp i polisens rapport. Filmen visar exempel på hur
det kan gå till vid de två tillvägagångssätten för att äldre ska bli medvetna om vad de bör vara uppmärksamma på. Det belyses även i filmen om att det kan vara besvärligt för polisen att utreda brottet om inte de äldre varit uppmärksamma på vilka personer de integrerat med under dagen.
2. ”Ditt hem är din borg” talar om tips och råd för att förebygga stölder och bedrägerier i hemmet. Tillvägagångsättet kan exempelvis vara någon som ringer på dörren och utger sig vara från ett företag eller hemtjänsten. De använder sig av diverse anledningar för att lyckas komma in i hemmet och därefter stjäla. Det kan också handla om någon som utger sig komma från postkodlotteriet och ska betala ut en vinst. I det fallet utnyttjas att äldre inte följer med i utvecklingen av tekniken och ber om kort och pinkod, detta för att därefter kunna genomföra uttaget av pengar. Gärningsmannen kan även ringa på hemtelefonen och utge sig vara ett barnbarn eller en avlägsen släkting som behöver hjälp i form av pengar.
3. “Syna bluffen” ger tips och råd om hur det går att förebygga bedrägerier när äldres känsliga uppgifter efterfrågas eller när försäljare försöker sälja varor eller tjänster till dem. Filmen belyser så kallade phishingmail som är en form av bedrägerimail. I mailen begärs en uppdatering av person eller kontouppgifter och ser ut att komma från offrets bank eller liknande. Med hjälp av uppgifterna genomförs senare ett bedrägeri. Även
telefonförsäljning tas upp i filmen.
5 TIDIGARE FORSKNING
Då bedrägeribrott mot äldre i Sverige uppmärksammats allt mer på senare år finns det inte mycket tidigare forskning till förfogande. För att inte tillåta det begränsa synen inom ämnet har det även sökts på ämnet internationellt.
Det är förstått att problemet sträcker sig bortom Sveriges gränser. Andra länder arbetar också med att förebygga bedrägerier mot äldre och allt större fokus läggs på dessa brott. Det är dock ett problem som börjat uppmärksammas först på
senare tid även internationellt och därför uppfattas en viss kunskapslucka inom ämnet. Det är ett aktuellt problemämne vilket ger ännu större motivation till att vilja forska vidare inom ämnet.
5.1 Varför äldre kan ses som ett lämpligt brottsoffer
År 2015 publicerades en bok av James Youngblood som handlar om att identifiera bedrägerier och därefter förebygga dem. Youngblood (2015) nämner bland andra bedrägerier, bedrägerier mot äldre. Författaren benämner äldre som en sårbar grupp och nämner flera faktorer till att äldre ses som ett lämpligt offer för just bedrägeribrott. Gärningsmän som utför bedrägerier mot äldre gör det oftast för att de löper mindre risk för att åka fast och slipper därmed negativa konsekvenser med brottet. Anledningen till att gärningsmännen löper mindre risk för att åka fast kan bero på flera olika anledningar. En av anledningarna kan vara på grund av att äldre många gånger avstår från att anmäla brottet som i sin tur kan bero på att de inte vill att deras familj ska få reda på det. Det kan också vara på grund av olika funktionsnedsättningar som äldre besitter vilket gör att de inte riktigt kan
återberätta hur bedrägeriet gick till. Det i sin tur kan bli ett problem för polisen när det kommer till utredning av brottet (a a).
Det finns många äldre som inte vill att deras familj ska få kännedom om att de utsatts för bedrägerier. Det kan vara med anledning av rädsla för att förlora sin självständighet, genom att familjemedlemmen kan komma att begränsa den äldre i dennes vardag, i förhoppning om att förebygga denna typ av brott (a a).
Det finns forskning som fokuserar mer på den kognitiva förmågan hos äldre som faktor för att de faller offer för bedrägerier. Det handlar om att uppfattningen av olika ting inte är lika bra hos äldre som den varit under tidigare ålder och därmed anses de som ett lättare offer (Wolpert 2012).
Det har i andra undersökningar även visat sig att det inte finns något direkt samband mellan inkomst och äldre som faller offer för bedrägerier. De väljs snarare ut på grund av att de tillhör en sårbar grupp. Det visade sig även att äldre litar mer på människor än andra grupper samt att uppfattningen och det som kallas för magkänsla, att den delen av hjärnan påverkas av åldrandet och är inte lika aktiv vid äldre ålder (Dadalt 2016).
Youngblood 2015 menar på att gärningsmän som är inställda på att begå ett bedrägeri kommer att leta efter potentiella enkla offer utan större hinder för att kunna genomföra brottet. Majoriteten av de som faller offer vet inte hur de ska skydda sig mot dessa brott. Youngblood (2015) argumenterar för att det borde satsas mer på att göra äldre medvetna om hur de kan förebygga bedrägerier. Författaren diskuterar mörkertalet gällande bedrägerier mot äldre och menar på att många äldre väljer att inte anmäla brottet på grund av skam att de fallit offer. Äldre vill visa sig vara självständiga samt visa att de fortfarande kan klara sig själva. Vid ett sådant brott brister antagandet om det och därför avstås det att prata om brottet. Det är viktigt att den äldre faktiskt rapporterar in brottet så att det går att stoppa vidare bedrägerier (a a).
5.2 Egenskaper som utnyttjas vid bedrägerier
Youngblood (2015) diskuterar om hur gärningsmän som begår bedrägerier mot äldre utnyttjar äldres tillit för att skapa möjligheter till att begå brott. De utnyttjar att äldre har en speciell tillit till, och respekt för, myndigheter eller företag och
använder därför tillvägagångsätt där de utger sig komma från dem. Det gör dem för att skapa möjligheter till ett bedrägeribrott.
Youngblood (2015) nämner också hur äldres sårbarhet och ensamhet kan
utnyttjas. Äldre kan ofta känna sig ensamma och uppskattar därför den kontakt de har till omgivningen. Gärningsmän kan utnyttja det genom att utge sig vara någon avlägsen familjemedlem som plötsligt dyker upp och vill förekomma i den äldres liv. Så småningom ber den avlägsna familjemedlemmen om ekonomisk hjälp på ett eller annat sätt. Den äldre vill stötta sin nyfunna familjemedlem och hjälper gärna till och på så sätt sker ett bedrägeri.
Att äldres ensamhet utnyttjas för att genomföra ett bedrägeri nämns även i projektet försök inte lura mig som riktar sig mot äldre (Dahlberg 2017). Äldres ensamhet kan även utnyttjas på andra sätt. En okänd person/granne kan inleda en diskussion med äldre som senare kan leda till vänskap. Den äldre litar på denne som i sin tur utnyttjar tilliten till att ta reda på ekonomiska tillgångar, hur och vart de förvaras samt hur det går att komma åt dem. Denna information leder i sin tur till ett bedrägeri (Youngblood 2015).
5.2 Känslor som utnyttjas vid bedrägerier
I England gjordes nyligen en undersökning som visade på att bedragare använder känslor som ilska och stark iver för att vilseleda äldre, för att därefter lättare kunna begå ett bedrägeri mot dem. På universitetet Stanford gjordes ett laboratorieexperiment där olika känslor framhävdes för att därefter undersöka vilka känslor som påverkade äldre till att svara på vilseledande annonser. Just starka känslor som ilska och stark iver gav resultat och visade på att desto äldre personen är, desto mer påverkar dessa känslor i att bli förvirrad som resulterar i ett lättare offer för bedrägerier. Med studien ville uppmärksamhet riktas mot att informera äldre om detta, eftersom medvetenhet hos dem kan minska riskerna för bedrägeri (Parker 2016). För att undvika att drabbas av olika försäljningstrick kan denna forskning vara bra att ha i åtanke. Försäljare kan precis som i studien nämns, skapa stark iver över ett erbjudande för att därefter sätta press på kunden om att beslutet ska tas direkt. Om något låter för bra för att vara sant är det oftast det (a a).
5.3 Rädsla för brott
För att bearbeta problemformuleringen i denna undersökning utgår jag delvis från att det kan finnas en viss komplexitet i att informera äldre om brottsförebyggande åtgärder. Anledningen till det är att det finns en viss oro om att det kan påverka deras sätt att leva negativt.
Rädsla för brott kan ses som en ny inriktning inom kriminologin (Heber 2007, se Ditton & Farrall 2000).
Den har uppmärksammats allt mer sedan 1960 talet. Idag ses det som nästan lika viktigt att förebygga rädslan för brott som att förebygga brottet i sig. Rädsla för brott kan medföra konsekvenser som kan påverka individen negativt (Heber 2007).
Hale (1996) ifrågasatte varför litteratur gällande rädsla för brott hade ökat så pass mycket sedan 1960-talet. Författaren menade på att det troligtvis handlade om
vilka konsekvenser rädslan förde med sig. Mätningar gjordes för att mäta
individers tro om- och attityder till brott, polisarbete och straff. Det visade sig att en viss medvetenhet kring brott var bra samt att vissa försiktighetsåtgärder vidtas. Däremot visade sig också att rädsla för brott kunde få en negativ känslomässig effekt på människan. Denna effekt kunde yttra sig i en känsla av isolering och sårbarhet. Det i sin tur kunde förstöra för en individs välbefinnande (Hale 1996). Något annat som uppmärksammades i studien, som undersökte varför denna typ av litteratur ökat, var att de individer som var mest rädda för att utsättas för brott, också var de som löpte lägst risk för att utsättas. Hale (1996) betonade även att oavsett om vissa grupper var mer rädda för att falla offer än andra behövde det inte betyda att de var de som var de mest utsatta. Så är fallet med äldre, de är den grupp som oftast är mest rädda men som samtidigt löper minst risk att utsättas. Enligt Hales (1996) undersökningar av den litteratur som fanns inom området visade det sig att två faktorer påverkade hur stor rädslan var hos individen. Dels hur individen uppfattade risken för att falla offer men också hur stora
konsekvenserna kunde bli om hen utsatts för brottet (a a).
Rädsla för brott handlar inte enbart om att personen uppfattar risken som större för att falla offer, utan handlar även om vilken social omgivning individen har. Det vill säga området individen bor i och hur pass stark den kollektiva styrkan i området är (Hale 1996). Eftersom det inte finns något direkt samband mellan rädsla för brott och ökad risk att bli utsatt handlar det endast om deras
uppfattning. Därför kan det vara bra att informera äldre om att risken för att de ska bli utsatta för bedrägerier är relativt liten (a a).
5.3.1 Begränsningar samt risker med rädsla för brott
Hale (1996) tar upp flera olika konsekvenser av rädsla för brott men betonar just att äldre kan begränsa sina aktiviteter på grund av rädsla för att gå ut. Det kan också handla om att äldre inte rör sig i specifika områden eller undviker vissa individer på grund av rädsla (Hale 1996 se John Conklin 1975):
1) Rädsla kan förstöra för vissa grannskap och områden. Olika platser kan ses som ”no go areas” och därför undviks de på grund av obehag och rädsla. 2) Rädsla för brott kan få välmående individer att försöka skydda sig själv
och sina ägodelar genom att höja säkerheten på ett sådant sätt som kan segregera de från omgivningen. Individerna kan i värsta fall flytta från ett visst område vilket i sin tur kan medföra att förekomst av brott förflyttas till andra socialt drabbade grupper.
3) Rädsla för brott kan förstöra tron för rättsväsendet genom att individer uppfattar det som att det inte finns någon mening med att anmäla brotten då det inte resulterar i några större konsekvenser för gärningsmannen. 4) Om tron till rättsväsendet går förlorat finns det risk för att rädslan för brott
kan göra så att individer tar lagen i egna händer genom att fler exempelvis införskaffar vapen för att skydda sig.
5) Rädsla för brott kan påverka individen psykiskt i synnerhet om grannskapets psykiska och fysiska miljö är dålig.
6) Rädsla för brott kan skapa begränsningar i individens vardagliga liv. Individen kan begränsa sig genom att undvika vissa typer av områden eller gator vid vissa tider på dygnet. De kan också undvika vissa typer av individer eller aktiviteter för att minska risken för att bli ett brottsoffer. Att skaffa fler lås eller larm kan också vara en konsekvens av rädsla, vilket i princip kan leda till att individen blir en fånge i sitt eget hem som anses
som vanligast bland äldre. Statistik från tidigare studier har visat på att kvinnor oftast känner en högre rädsla för brott än män.
Hale (1996) nämner även att rädsla för brott faktiskt kan leda till att individen utsätts för brott, då individer som är rädda drar sig undan. På grund av det fungerar inte den informella sociala kontrollen för den individen på samma sätt som den hade gjort om personen rört sig fritt. Kollektiva styrkan kan reducera uppfattningen om risk för att utsättas för brott då individer kan känna sig tryggare eftersom det antas att omgivningen kommer att reagera om ett brott sker.
5.3.2 Vad som kan påverka äldre till att känna rädsla för brott Anita Heber (2007) skrev i sin avhandling om olika grupper samt aspekter av rädsla för brott. Författaren problematiserade ämnet rädsla för brott och menade på att den var situationsbunden. Rädslan influeras av olika platser och tider på dygnet, beroende på vilka individer som rör sig i området och så vidare (a a). Vissa psykologer menar på att rädsla för brott är föränderlig precis som andra känslor som ilska och glädje (Heber 2007, se Öhman, 1991).
Risken för att falla offer bedöms genom individens känslor av uppfattning eller attityd till brottet. Uppfattningen handlar om hur den äldre uppfattar sin upplevda risk att falla offer för bedrägerier. Attityd till brottet handlar om vilken attityd den äldre har gentemot just det brottet. En tredje känsla som kan upplevas är själva
rädslan för brott och hur den kan uppfattas på olika sätt (Heber 2007). Heber
(2007) nämner att äldre ofta är i fokus när det pratas om just rädsla. Att äldre är mer rädda för brott än andra grupper kan bero på flera anledningar. Det kan bero på att de levt längre än andra grupper och därför fått höra mer om brottet eller upplevt det själva (Heber 2007, se Goodey 1994). Det kan också bero på att äldre är fysiskt svagare och därför också har svårare för att skydda sig. Äldre kan även ha svårare för att återhämta sig efter ett brott då de ofta har färre bekanta och mindre resurser som skulle kunna underlätta för dem (Heber 2007, se Fattah 1993).
Kvalitativa studier har visat på att rädsla för brott influeras av de vardagliga samtalen som individer ingår i. Det kan innebära samtal mellan vänner, familj eller bekanta (Heber 2007, se Sasson 1995: Girling, Loader & Sparks 2000). Människor tar del av varandras erfarenheter och de gånger det går att relatera till offret påverkas uppfattningen om risken för att falla offer som mest (Heber 2007, se Skogan & Maxfield 1981).
5.4 Brottsförebyggande åtgärder
När äldre har någon form av hjälp i hemmet som exempelvis hemtjänst eller liknande kan även det i sin tur leda till ett bedrägeri. Det kan bero på att den anställde valt arbetet för att kunna begå brott men det kan också bero på att den anställde på grund av ändrad ekonomisk situation ”tvingas” till att begå ett bedrägeri. Den anställde i hemmet känner oftast till den äldres tillgångar och kan ha för avsikt att till en början endast ta ”litegrann” för att därefter inte upprepa brottet. Eftersom den anställde arbetar tätt inpå den äldre har denne även möjlighet att lättare kunna täcka upp spåren efter sitt brott (Youngblood 2015). I vissa fall kan det också handla om att hemtjänst eller liknande exempelvis inte känner sig tillräckligt uppskattade av den äldres familj och då hämnas genom exempelvis ett bedrägeri (a a).
Youngblood (2015) diskuterar om att de som vill begå bedrägerier letar efter lättare brottsoffer och menar på att om det läggs hinder i vägen för dessa
gärningsmän kommer äldre löpa mindre risk för att falla offer. Författaren tar upp flera punkter om hur viktigt det är att tänka på vilken sorts hemtjänst som anställs, att ordentliga bakgrundskontroller görs samt att noggrannhet iakttas genom att beakta vart personalen funnits att tillgå. Youngblood (2015) tar upp ett antal punkter som är viktiga för äldre att tänka på med någon anställd som hjälper till i hemmet:
Aldrig tillåta att information från banken ligger framme. Aldrig tillåta att kortuppgifter ligger framme.
Aldrig tillåta att någon form av personlig ekonomisk information ligger framme som kan ge information om exempelvis lån.
Undvika att diskutera om ekonomiska tillgångar eller sparanden.
Undvika att diskutera familjeproblem med hemtjänsten då informationen kan användas till att utnyttja den äldre.
Om hemtjänsten frågar efter något gällande ekonomin ska den äldre alltid ta kontakt med en familjemedlem som kan hjälpa till i diskussionen. Skydda personnumret från alla obehöriga.
5 TEORETISK REFERENSRAM
5.1 Teorins relevans i aktuell studieDen aktuella studien åsyftar att kunna vara till hjälp för att arbeta vidare på brottspreventiva program och åtgärder. Därför har teorier valts ut som belyser just brottsprevention.
Enligt teorin rationella val är gärningsmannen rationell, han eller hon vill med så lite ansträngning som möjligt erhålla någon form av vinst. Om äldre vidtar brottsförebyggande åtgärder måste gärningsmannen anstränga sig mer för att genomföra brottet. Det i sin tur kan leda till att de avstår om de efter ett rationellt övervägande kommer fram till att vinsten inte är värd ansträngningen (Cornish & Clarke 2014).
Rationella val förklarar varför brottet begås, men inte hur. För att komplettera med hur brottet begås valdes även rutinaktivitetsteorin att tas med som bygger på rationella val.
Enligt rutinaktivitetsteorin så kan ett brott begås när ett tillgängligt målobjekt (i detta fall äldre som inte vidtar några åtgärder) och en motiverad gärningsman möts i avsaknad av väktare (Cohen & Felson 1979). Om äldre blir mer medvetna och vidtar brottsförebyggande åtgärder kommer inte gärningsmannen se samma möjligheter med att begå ett brott enligt teorin (a a). Det i sin tur kan förebygga bedrägerier mot äldre.
5.2 Rationella val
Rationella val fokuserade till en början på situationell brottsprevention. Det innebar att med förändringar i en kontext skulle kunna hindra möjligheten till att begå ett brott (Clarke & Felson 1993 se Clarke 1980).
För att testa teorin gjordes experiment och det visade sig att gärningsmannen reagerade mer på hur riskerna uppfattades samt hur mycket ansträngning brottet skulle kräva än själva situationen i sig. Belysningen av det ledde till att intresset ökade för individers beslutsfattande (Clarke & Felson 1993).
Rationella val är en kriminologisk teori som åsyftar att gärningsmannen är
rationell och överväger fördelar mot nackdelar av att begå ett brott. Om risken för att åka fast för ett brott är liten och det finns en belöning som gärningsmannen önskar är chansen större för att brottet begås (Cornish & Clarke 2014).
Gärningsmannen skiljer sig inte mycket från övriga människor. De överväger sina beslut precis som alla andra (Boba & Felson 2010, se Cornish & Clarke 1986). Målet med brottet är att erhålla vinster utan att behöva anstränga sig allt för mycket. Gärningsmannen är rationell och väljer oftast lätta byten och försöker undvika de största riskerna (Boba & Felson 2010).
Belöningen som gärningsmannen strävar efter behöver inte alltid bestå av något fysiskt utan det kan även handla om exempelvis spänning. Att begå ett brott är enligt teorin ett medvetet beteende. Individerna avgör själva om de ska begå ett brott, fortsätta begå kriminella handlingar, eller sluta med dem (Clarke & Felson 1993).
Teorin har utvecklats över tid och delvis utvecklat rutinaktivitetsteorin. Med rutinaktivitetsteorin menas att det inte enbart handlar om rationella val utan också på hur strukturen i samhället är uppbyggd. Vissa individer är motiverade och har önskningar om något som de möjligt kan få vid en kriminell handling. Det är dock inte alltid att den motiverade individen kan utföra sin önskan beroende på hur samhällets struktur ser ut. Samhällets struktur kan också få en motsatt verkan och bringa fler till att begå brott även om de till en början inte planerat att utföra något kriminellt (Cornish & Clarke 2014).
Rutinaktiviteter skapar möjligheter och val för individer, antingen genom att gärningsmannen lyckas begå ett brott eller för det potentiella offret som lyckas skydda sig från brottet (Cornish & Clarke 2014 se Felson 1983). Utifrån teorin menas att förändringar i vardagen förändrar möjligheterna till kriminella handlingar i samhället.
Kritik som riktats mot rationella val har bland annat berott på att den inte går att applicera på alla brott. Teorin fokuserar främst på ekonomiska brott då
gärningsmannen med brottet ska erhålla någon form av vinst, oftast en ekonomisk sådan. Det kan därför bli svårare att applicera på exempelvis våld och hatbrott (Loughran m fler 2016).
Den aktuella studien påverkas inte negativt av kritiken då studien handlar om ekonomiska brott.
5.3 Rutinaktivitetsteorin
Rutinaktivitetsteorin utformades 1979 av två kriminologer Lawrence Cohen och Marcus Felson och bygger på rationella val. För att en kriminell handling ska ske behövs en motiverad gärningsman, ett lämpligt målobjekt/offer samt brist på väktare. Brottet sker när dessa tre sammanträffar i tid och rum i form av fysisk kontakt (Cohen & Felson 1979).
Figur 1. Rutinaktivitetsteorin (Brottsförebyggande rådet, Brå 2017)
Det lämpliga brottsoffret ska ha något värdefullt som gärningsmannen vill komma åt, det ska vara synligt och tillgängligt. Den motiverade gärningsmannen letar efter lämpliga brottsoffer där det saknas kapabla väktare. Det nämns att personer med funktionsnedsättning löper större risk för personlig kriminell handling eftersom de har svårare för att undgå den motiverade gärningsmannen (Cohen & Felson 1979).
Med väktare avses inte polis utan betecknar snarare grannar, vänner, släktningar, förbipasserande eller ägaren till fast egendom. Avsaknad av väktare kan vara avgörande för om brottet sker eller inte. När den sannolike gärningsmannen finner ett mål som har avsaknad av väktare sker oftast ett brott (Clarke & Felson 1993). Rutinaktivitetsteorin tar hänsyn till tillfället/situationen och fokuserar inte enbart på kontexten. Grundläggande för teorin är att händelser studeras samt hur de kan skilja sig åt med hänsyn till veckodag eller tid på dygnet. När data analyseras förflyttas fokus till specifika tider och moment. Händelser som brott studeras i form av vart personer befunnit sig, under vilken tid de befunnit sig på platsen samt vad de gjort (Clarke & Felson 1993).
Cohen och Felson (1979) menar på att strukturella skillnader i mönster av rutin aktiviteter kan förebygga att de tre elementen förekommer samtidigt som i sin tur kan förebygga brott.
Kritik som riktat sig mot teorin handlar främst om att teorin anses skuldbelägga offret. Det genom att hävda att offret på något sätt varit tillgänglig för
gärningsmannen som i sin tur kan leda till att offret känner skuld (Lab 2010). I enlighet med utvecklingen sätts allt mer ansvar på individen att agera brottspreventivt genom att utveckla brottsförebyggande åtgärder. Det är problematiskt att belysa möjligheten att individen kan påverka och förebygga
brott utan att anklagas för att ansvaret sätts på individen. Personligen utgår jag från att ingen vill drabbas av brott och därför kan det vara bra att bli upplyst om brottsförebyggande åtgärder.
6 METOD
6.1 Kvalitativ ansatsFör att söka svar på uppsatsens frågeställningar har jag använt mig av en
kvalitativ ansats. Målet med en kvalitativ ansats är att förstå och beskriva snarare än att förklara (Malterud 2009).
Metoden lämpade sig bäst för undersökningen då syftet är att utforska människors erfarenheter och upplevelser för att därefter kunna utveckla ny kunskap inom området för brottsförebyggande åtgärder när det kommer till äldre.
Syftet är att ta reda på mer om äldres erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, motiv och attityder (a a).
Med en kvalitativ ansats är målet att uppfatta den sociala verkligheten utifrån de personer som undersöks i studien (Bryman 2011).
Syftet är inte att kvantifiera och ta reda på hur många som känner till
brottsförebyggande åtgärder utan istället förstå hur äldre tänker och vilken typ av information de är mottagliga för. Jag vill ta reda på vilka brottsförebyggande åtgärder äldre känner till och hur de gör för att skydda sig mot bedrägerier. Insamling av data från de äldre i studien har skett i samarbete med en kurskamrat som undersökt liknande ämne. Vi har intervjuat två informanter var och använt oss av samma intervjuguide men därefter transkriberat våra egna intervjuer. Vid transkriberingen hade vi som krav att skriva ner allt ordagrant och även ljud och uttryck som exempelvis ”hm” ”ehh” samt tystnader under intervjun. Det har vi gjort för att underlätta för varandra att förstå exempelvis när informanten varit fundersam över någon fråga. Vi har därefter delat med oss av det transkriberade materialet till varandra men utfört egna analyser.
För att kunna besvara mina frågeställningar har jag genomfört en femte intervju med en som arbetar med service och trygghet för äldre inom Malmö kommun. 6.2 Urval
Inom kvalitativ forskning består urvalet oftast av målinriktade eller målstyrda urval vilket innebär ett icke sannolikhetsurval. Det handlar om att välja ut informanter på ett strategiskt sätt för att dem ska anses relevanta för de
forskningsfrågor som formulerats och därmed även stärka den interna validiteten (Bryman 2011). Ett målstyrt urval anses heller inte vara ett bekvämlighetsurval då den typ av urval handlar om personer som är tillgängliga på ett mer eller mindre tillfälligt sätt, medan målstyrt handlar om att forskaren väljer ut de aktuella personerna med vissa forskningsmål i åtanke (a a).
Urvalet i den aktuella studien styrdes genom att en pensionärsorganisation kontaktades för att komma i kontakt med personer över 65 år. Målet var att finna informanter över 65 år som var pigga och ville medverka i undersökningen. Jag närvarade vid ett styrelsemöte och presenterade undersökningen för att ta reda på hur många som kunde tänkas medverka i undersökningen. De som var
intresserade fick skriva upp sig på en lista och därefter valdes fyra personer ut, två män och två kvinnor över 65 år.
För att få en insyn i Malmö kommuns arbete kontaktades kommunen via telefon och mail för att nå den avdelning som har hand om äldre. Avdelningen för service och trygghet nåddes slutligen samt en person som kunde tänkas ställa upp på en intervju.
Informanterna består av fem personer sammanlagt. Fyra av dem är över 65 år och representerar de äldres kännedom om brottsförebyggande åtgärder. Den femte informanten arbetar inom service och trygghet inom Malmö kommun och
representerar deras arbete när det kommer till brottsförebyggande åtgärder för de äldre. KÖN ÅLDER URVAL Kvinna 80 år Pensionär Man 71 år Pensionär Kvinna 76 år Pensionär Man 73 år Pensionär
Man Arbetat inom Malmö
kommun under flera år Arbetar inom Malmö kommun. 6.3 Insamling av data
Insamling av data har bestått av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utgått från en intervjuguide, se bilaga 1 och 2. Det innebär att öppna frågor har ställts för att ge möjlighet åt informanten att tala fritt samtidigt som vissa teman berörts utifrån frågeställningarna. Syftet med en intervjuguide är att det ska fungera som en minneslista över vilka frågeställningar som ska täckas vid en semistrukturerad intervju. Det är viktigt att formuleringen av frågorna inte är alltför specifika eftersom det kan hindra eventuella idéer eller synsätt som kan uppstå under insamlingen av data (Bryman 2011).
Vid utformandet av intervjuguiden utgick jag ifrån syftet med denna studie och frågeställningarna som skulle besvaras.
Vid utformandet av frågorna i intervjuguiden beaktades försiktighet för att de inte skulle vara alltför specifika och eller ledande (Bryman 2011).
Vid intervjutillfället fick informanterna ta del av ett informationsbrev, se bilaga 3 och 4. I brevet kunde informanterna läsa om syftet med uppsatsen,
tillvägagångsättet för uppsatsens uppbyggnad samt hur uppsatsen kommer att publiceras när den är fullständig. De fick därefter ge sitt samtycke genom att signera en samtyckesblankett. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas. Under intervjun fördes anteckningar som användes bland annat till följdfrågor men också för att senare påminnas om olika intryck som gjordes under intervjun. Det finns en del ting som är grundläggande för en lyckad semistrukturerad
intervju. Det handlar bland annat om att inte påverka intervjun allt för mycket genom att ge tid åt informanten att fundera och respektera tystnad och därefter låta informanten tala fritt (Bryman 2011).
Jag inledde intervjuerna med att informera om att de får berätta utifrån vad de anser och känner är viktigt att berätta samt inte ta någon större hänsyn till mig. Jag respekterade tystnad från informanterna under intervjuns gång och väntade med att gå vidare till nästa fråga eller eventuella följdfrågor.
6.4 Transkribering
För att återge meningsinnehållet på ett så tillförlitligt och giltigt sätt som möjligt har intervjuaren transkriberat intervjun som denne genomfört och därigenom även förstärkt analysmaterialets validitet. Det gjordes med full medvetenhet om att vid omvandling av ett muntligt samtal till text sker en förvrängning trots att
intervjuaren vid transkriberingen varit mycket noggrann och skrivit ner allt ordagrant när denne lyssnat på råmaterialet (Malterud 2009).
Det är viktigt att tänka på att all närkontakt med materialet innebär att forskaren sätter spår i materialet som på olika sätt kan påverka innebörden i texten (a a). 6.5 Förförståelse
Förförståelse är det bagage som forskaren haft med sig in i ett forskningsprojekt. Beroende på hur forskaren förhåller sig till förförståelsen kan det påverka studien positivt eller negativt. Om forskaren är medveten om förförståelsen och under arbetets gång fört anteckningar och kritiskt granskat den kunskap som nåtts så kan det styrka studien. Om forskaren däremot letat efter specifik information utan att ha vidgat sökandet av informationen har förförståelsen påverkat studien negativt genom att begränsa insynen (Malterud 2009).
Jag har under studien ansträngt mig för att vara öppen och inte begränsa synen efter det jag ansett vara viktigt utan försökt att vara öppen för den information som finns. Jag har vid sidan om fört en loggbok om vad jag förväntat mig finna och därefter ifrågasatt varför jag förväntat mig det.
Polisen berättade i samband med uppdraget att de hade svårigheter med att utreda bedrägerier mot äldre. Jag hade en förmodan och inställning om att det berodde på att de brottsförebyggande åtgärderna var bristfälliga eller ofullständiga. Under sökning av information förstod jag att det fanns massor av information gällande brottsförebyggande åtgärder men trots det ökade just bedrägerier. Jag var öppen för den information som fanns och letade vidare efter vad som behövde
undersökas för att kunna bidra med ny kunskap. Så småningom ändrades mitt fokus till att ta reda på hur medvetna äldre var gällande brottsförebyggande åtgärder mot bedrägerier samt vad de gjorde för att skydda sig. Jag ville istället undersöka om det fanns ett glapp mellan de åtgärder som tagits fram och vad äldre faktiskt kände till. Jag blev då också intresserad av att ta reda på om Malmö kommun hade något brottsförebyggande arbete gällande bedrägerier mot äldre. Det är viktigt att vara öppen för att ändra inriktning beroende på den information man finner enligt Malterud (2009).
6.6 Relevans, Validitet och Reflexivitet.
Det är svårt att replikera en kvalitativ undersökning då det är omöjligt att frysa en social miljö och de sociala betingelser som gäller vid en inledande studie för att göra den replikerbar (Bryman 2011). Därför blir det svårt att replikera den aktuella undersökningen.
Relevans 6.6.1
Relevans handlar om huruvida ny kunskap tillförs till vetenskapsbanken. Poängen är att tillföra någon sorts ny information på ett eller annat sätt som anses
vetenskaplig (Malterud 2009). Först efter att undersökningen är gjord och
resultaten analyserats går det att diskutera om den nya kunskapen går att använda till något nyttigt och ska då inte bestå av information som tidigare besvarats av någon annan (Malterud 2014).
Validitet 6.6.2
Den interna validiteten ger svar på om rätt metod använts för att besvara
frågeställningarna i undersökningen. Den externa validiteten handlar om att kunna överföra den kunskap som utvunnits i annat sammanhang än det som undersökts (Malterud 2009).
Reflexivitet 6.6.3
Reflexivitet handlar om att vara kritisk till de resultat som uppnåtts. Det är viktigt att forskaren under hela forskningsprocessen är klar över sin förförståelse och ifrågasätter sina resultat. Det görs med kunskap om hur det går att påverka
undersökningen i form av sin förförståelse och eller teoretiska referensram. För att säkerställa reflexivitet som är en förutsättning för vetenskaplig kunskap, kan det vara bra att föra en loggbok under forskningsprocessen och även skriva ner sin förförståelse (Malterud 2009).
6.7 Analysmetod
Giorgis fenomenologiska analys har använts som analysmetod och den lämpar sig bra för en deskriptiv tvärgående analys av fenomen för att utveckla nya
beskrivningar och begrepp (Malterud 2014).
Fenomenologin kan delas upp i tankesätt, synsätt samt arbetssätt. Den aktuella studien har fokuserat på arbetssättet som kortfattat handlar om att observera och därefter analysera för att slutligen beskriva (Bjurwill 1995).
Enligt Giorgi är syftet med den fenomenologiska analysen att utveckla kunskap om informanternas livsvärld och vad de känner till, i detta fall, bedrägerier mot äldre (Malterud 2014). Giorgis tillvägagångsätt består av 4 steg:
1) Att få ett helhetsintryck.
2) Identifiera meningsbärande enheter.
3) Abstrahera innehållet i de meningsbärande enheterna. 4) Sammanfatta betydelsen av detta.
Jag kommer att redogöra steg för steg hur analysen gått till för att underlätta för läsaren att förstå tillvägagångssättet samt de resultat som nås med analysen (Malterud 2014).
För att underlätta problemet i att det inte går att ta med allt från intervjuerna har en dekontextualisering och rekontextualisering använts (Malterud 2014)
Dekontextualiseringen möjliggör att plocka ut delar ur rådatan och analysera det tillsammans med likheter från de andra intervjuerna. I rekontextualiseringen sätts materialet som utvunnits av dekontextualiseringen i sin ursprungliga text för att
säkerställa att den inte förlorat sitt sammanhang. Det kallas för en systematisk eller tematisk analys. Reflexivitet och systematik är en förutsättning för att analysen ska kunna leda till vetenskaplig kunskap (Malterud 2014).
6.7.1 Att få ett helhetsintryck
Under första steget är det viktigt att den transkriberade texten läses i en avkopplande miljö för att bekanta sig med materialet och få ett helhetsintryck. Systematisering ska undvikas och förförståelsen tillsammans med den teoretiska referensramen ska sättas vid sidan om. Efter att ha läst all text går det att summera intrycken och därefter skapa teman (Malterud 2014).
Till att börja med skrevs alla transkriberade intervjuer ut men ursprungstexten sparades på datorn. Därefter lästes de transkriberade intervjuerna för att bli bekant med materialet samt få ett helhetsintryck. Jag fokuserade på att enbart läsa utan att föra anteckningar eller markera något, detta för att undvika att det ledde till någon form av systematisering. Medan jag läste hade jag i åtanke att tillfälligt lägga ifrån mig förförståelsen samt den teoretiska referensramen. Det gjorde jag för att kunna vara öppen för alla intryck som materialet skulle kunna ge mig. Det var
utmanande då förförståelsen på något sätt smög sig på hela tiden. Efter att ha läst alla intervjuer började jag med att summera mina intryck. Jag skapade därefter teman utifrån det jag läst.
6.7.2 Meningsbärande enheter-från teman till koder.
Under andra steget ska texten sorteras utifrån det som känns relevant och belyser frågeställningarna. Det innebär att texten studeras systematiskt och
meningsbärande enheter plockas ut. Utifrån de teman som skapats under första steget ska meningsbärande enheter i form av textbitar kodas och placeras under det tema som passar. Alltså ska meningsbärande enheter som har något
gemensamt samlas under samma tema, se bilaga 8 och 9. Om nya teman skapas under kodningen är det viktigt att läsa den transkriberade texten på nytt för att säkerställa att alla meningsbärande enheter finns med (Malterud 2014).
Detta steg utfördes med hjälp av datorn för att systematiskt gå igenom texten rad för rad och filtrera bort de delar av råmaterialet som kändes irrelevant. Det som däremot kändes relevant och nyttigt plockade jag ut i form av meningsbärande enheter. Ett nytt dokument skapades och användes för att skriva ner de teman som dök upp vid första steget när helhetsintrycket summerades. Därefter lästes den transkriberade texten grundligt, rad för rad. De meningsbärande enheterna som ansågs passa bra under de teman som skapats, kopierades till det nya dokumentet och placerades under temat.
De teman som väljs ut bör skilja sig från teman i intervjuguiden om en kreativ analys ska kunna säkerställas. Om temana är för lika kan det tyda på att förförståelsen kan ha påverkat allt för mycket och det kan begränsa en från att samla in nya intryck (Malterud 2014).
Medan jag arbetade med kodningen uppmärksammades det att vissa teman gick ihop och därför omformulerades de till ett tema. Jag la samtidigt märke till meningsbärande enheter som inte riktigt kunde placeras någonstans. De lades till en början i ett eget dokument men utvecklade senare nya teman. I det fallet gick jag tillbaka och läste om texten från start för att inte missa något.
Efter att alla teman var gjorda kontrollerade jag vilka teman som belyste mina frågeställningar och behöll endast dem.
Under detta steg är det viktigt att ta tre steg framåt för att sedan backa tillbaka två steg och på så sätt arbeta sig fram i texten. Flexibilitet under analysprocessen ger möjlighet till nya förståelser (Malterud 2014).
Ursprungstexterna sparades för att i slutet kunna utvärderas mot helheten och säkerställa att de inte förlorat sitt ursprungliga sammanhang (Malterud 2014).
6.7.3 Kondensering-från kod till mening
Under det tredje steget ska innehållet i temana kondenseras och formuleras om till konkret innebörd. Det görs genom att läsa det material som är utvunnet från föregående steg och därefter anmärka på subgrupper som består av det konkreta i den meningsbärande enheten. De subgrupper som forskaren fäster sig vid beror på vilken teoretisk referensram och förförståelse denne utgår från (Malterud 2014). Jag läste igenom mitt material och valde därefter att formulera om
meningsbärande enheter till konkret innebörd. Vissa teman som valdes ut hade få meningsbärande enheter, i de fallet togs temat bort och meningsbärande enheterna lades under andra liknande tema.
Jag gick därefter igenom alla meningsbärande enheter under respektive tema och noterade nyckelord som uppfattades vara relevanta subgrupper. Därefter var det subgruppen som stod för analysenheten.
Under varje temagrupp gjordes de meningsbärande enheterna om till faktisk innebörd. De ska innefatta det konkreta innehållet av meningsbärande enheter och skrivs i jag form för att återberätta det informanterna berättat under intervjun. Texten kallas för kondensat och ska återberätta och sammanfatta det som går under teman och subgrupper. Det är alltså konstgjorda citat utifrån det informanterna berättat och ska användas senare som utgångspunkt under resultatpresentationen (Malterud 2014).
Kondensatet underlättade att se om någon meningsbärande enhet hamnat fel då det inte gick att inkludera den.
6.7.4 Sammanfattning-från kondensering till beskrivningar och begrepp
Det fjärde och sista steget i Giorgis fenomenologiska analys är en
rekontextualisering. Det innebär att bitarna sätts ihop igen för att säkerställa att de inte förlorat sin ursprungliga mening (Malterud 2014)
Under denna del har även en sammanfattning gjorts av teman och subgrupper med hjälp av kondensaten utifrån föregående steg. Här återberättas informanternas berättelser i form av en analytisk text. Denna representerar resultaten i
forskningsprojektet. Sammanfattningen skrivs i tredje person då meningen är att återberätta. Citat används för att belysa men det är sammanfattningen som representerar resultatet (Malterud 2014).
För att pröva resultaten så ska data i ursprungstexten bearbetas för att undersöka om det går att motsäga det resultat som nåtts. Att testa sina resultat är viktigt när det kommer till överförbarhet. Sammanfattningen ska gälla för alla informanter även om vissa bidragit med mer än andra (Malterud 2014).
6.8 Forskningsetiska aspekter
Det är viktigt att överväga risker mot vinster av forskning. Forskningen ska besvara frågeställningarna i den undersökning som bedrivs samtidigt som undersökningen ska bidra till ny kunskap. I samband med det ska val av metod beaktas genom att för de som deltar i undersökningen säkerställa minsta skadliga konsekvenser (Vetenskapsrådet 2011).
Vid forskning finns det ett antal etiska principer som måste tas hänsyn till: Informationskravet: De berörda personerna ska bli informerade av
forskaren vad syftet med undersökningen är samt vilka moment som ingår i undersökningen. De ska även känna till att deltagandet är frivilligt och att de kan när som helst, utan särskild förklaring avbryta sin medverkan (Bryman 2011)
Samtyckeskravet: Deltagarna ska godkänna deras medverkan (a a) Konfidentialitetskravet: Det finns ett krav på att personuppgifter ska
behandlas konfidentiellt vilket innebär att uppgifter inte får föras vidare (a a).
Nyttjandekravet: Insamling av uppgifter om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet (a a).
Det är grundläggande att tänka på att ingen skada får förekomma för
informanterna eller att deras privatliv inkräktas på något vis. Det är även viktigt att tänka på att det inte får förekomma några bedrägerier, falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information (Bryman 2011). Vid publicering är det betydelsefullt att det reflekterats över vilka konsekvenser som kan medföras för de som deltar i undersökningen men även för övriga samhället (Mellgren & Tiby 2014).
I den aktuella undersökningen har det tagits hänsyn till deltagarnas medverkan och de fyra etiska principerna. Informanterna fick ta del av ett informationsbrev där syftet med undersökningen framfördes, att deras deltagande var frivilligt, att uppgifterna skulle behandlas konfidentiellt samt information om hur och vart uppsatsen kommer att publiceras. Därefter har informanterna fått skriva under en samtyckesblankett till studien med ytterligare upplysning om att deltagandet är frivilligt och att de när som, utan närmare förklaring kan avbryta sin medverkan. Undersökningen har även genomgått en etikprövning hos Malmö Högskolas etiska råd och efter komplettering blivit godkänd, se bilaga 5 och 6. Etikrådet fick ta del av syftet med undersökningen samt tillvägagångsättet för insamling av data. De fick även ta del av två olika informationsbrev gällande respektive
datainsamling se bilaga 1 och 2. Intervjuerna skulle utgå från en intervjuguide och därför sändes även två olika intervjuguider för respektive datainsamling in till Etikrådet, se bilaga 3 och 4.
Utöver de fyra etiska principerna har valet av semistrukturerade intervjuer gett informanten möjligheten till att prata fritt om det som för dem ansetts vara viktigt och relevant.
Det har också under arbetets gång lagts vikt på att inte skada eller på något sätt läcka uppgifter som kan föras tillbaka på informanten. Det genom att de inspelade intervjuerna förvarats på personlig mobiltelefon med fingeravtrycksläsare. Efter
transkribering har informanterna avidentifierats i form av fiktiva namn och de inspelade intervjuerna raderats.
Fördelar mot eventuella risker av att uppsatsen publiceras har ställts emot
varandra. Något som det funderats över var risken för att Malmö kommuns arbete gentemot äldre kan anses vara otillräckligt. Eller att informanten kan ha pratat med kollegor om sitt medverkande och att det senare kan anses varit informanten som framställt arbetet som otillräckligt. Det hade vidare kunnat leda till
konsekvenser för informanten. Risken för det uppskattades dock som väldigt liten. Det som varit fördelaktigt med studien är att kunskapen går att använda till
utveckling av Malmö kommuns arbete. Det kan i sin tur medföra ett bättre samarbete mellan olika stadsområden och bättre förutsättningar för äldre samt andra grupper i samhället.
För att säkerställa att informanterna kan identifiera sig med det resultat som analyserats fram har samtliga informanter fått ta del av analys och resultat av intervjuerna. De har därefter fått möjlighet att kommentera på om något ska förändras eller plockas bort. Det har gjorts för att säkerställa att ingen
snedvridning av förförståelse och eller teoretiska referensram har skett men också för att informanterna ska godkänna innehållet innan det publiceras. Som tidigare nämnt har samtliga informanter informerats om att de kan avbryta sin medverkan när som utan vidare förklaring. Då samtliga informanter godkänt resultaten som analyserats fram ses inga hinder för att publicera uppsatsen.
7 RESULTAT
De teman och subgrupper som valts ut är:
Lågt förtroende för teknik (användande av datorer och betalningsmetoder, trygghet)
Brottsförebyggande information (tillgång till information, intresse) Utveckling (intresse, oro, kunskap)
Beteende (vaksamhet, godtrogen) Faktiska åtgärder (kunskap, erfarenhet) Information (otillräcklig kunskap, komplext) Arbete (hemtjänstpersonal, systematik)
Teman som lågt förtroende, brottsförebyggande information och utveckling har valts ut för att kunna besvara första frågeställningen ”Hur medvetna är äldre om brottsförebyggande åtgärder?”.
Teman som beteende och faktiska åtgärder har valts ut för att besvara andra frågeställningen som ”Vad gör äldre för att skydda sig mot bedrägerier?” Teman som information och arbete har valts ut för att besvara tredje
frågeställningen ”Hur arbetar Malmö kommun för att förebygga bedrägerier mot äldre”.
Resultaten återberättas som en sammanfattning av vad informanterna berättat utifrån teman och subgrupper som valts ut i analysmetoden. Citat skrivs med kursiv stil och inom citationstecken.
7.1 Lågt förtroende för teknik
De äldre i undersökningen visar på lågt förtroende för de nya betalningssystem som utvecklas. Trots medvetenhet om att systemen anses smarta och enkla så finns det inte tillräckligt med tillit för att börja använda de.
7.1.1 Användande av datorer och betalningsmetoder
Samtliga informanter använder dator men iakttar en viss försiktighet på grund av risken för att någon utomstående kan hacka sig in. Även information på internet läses kritiskt med anledning av möjligheten för allmänheten att kunna redigera och lägga upp påhittad information.
Användandet gällande betalningsmetoder skiljer sig en del men generellt föredras kontanter vid mindre belopp och det kan bero på att tilliten till tekniken inte är tillräckligt hög. Betalning med kort undviks vid lägre belopp.
”Men jag har ju sett när jag står i kö att ungdomar framför allt köper alltid med
kort, det kan vara läsk eller vad som helst va, för en tia. Men så långt har inte jag kommit än”
Samtidigt använder samtliga kort men uppger att de är försiktiga vid användandet på grund av riskerna med att någon annan kan se koden. Kontanthanteringen försvinner sakta men säkert och det tvingar delvis fram ett större användande av kort.
”Jag har kontanter på mig men jag föredrar kort för då kan jag alltid betala överallt. Men med kontanter kan jag inte betala överallt. Jag kan inte gå på bio idag om inte jag har kort. I vissa affärer kan jag inte handla för dem tar inte emot kontanter”
Två av fyra informanter använder fortfarande giro som är en äldre
betalningsmetod och innebär att räkningarna antingen skickas iväg eller betalas på banken mot en avgift. En tredje informant ifrågasätter varför vissa äldre
fortfarande använder sig av metoden när det är kostnadsfritt att betala räkningar via internet.
7.1.2 Trygghet
Att använda kort har blivit vanligare och äldre känner sig allt mer trygga med det. Däremot gällande betalningsmetoder via internet eller swish råder fortfarande otrygghet. Det kan bero på att informanterna inte känner till hur systemen fungerar tillräckligt bra för att använda sig av dem men också på grund av lågt intresse för att lära sig dem. Det finns fortfarande möjlighet till att använda metoder som funnits i många år och som för de äldre känns trygga, och i de fall kan man välja att fortsätta med dem istället. Som tidigare nämnt så använder två av fyra informanter att betala sina räkningar via giro. Trots att metoden kostar pengar och för en tredje informant kan kännas omständig.
