Examensarbete
Grundnivå
Skillnader i kommunalt valdeltagande
Resurser, mobilisering och attityder
Författare: Oliver Rolands Handledare: Ali Abdelzadeh Examinator: Kjetil Duvold
Ämne/huvudområde: Statsvetenskap Kurskod: SK1063
Högskolepoäng: 7,5
Examinationsdatum: 2020-06-07
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Sammandrag:
Denna studie tar sin utgångspunkt i de lokala skillnader som finns i valdeltagandet i Sverige. Syftet är att undersöka varför valdeltagandet i val till kommunfullmäktige skiljer sig åt mellan olika svenska kommuner. För att uppnå detta syfte används tre förklaringsperspektiv, nämligen resurser, mobilisering och attityder. Studiens övergripande frågeställning är därmed hur sambandet ser ut mellan kommuninvånarnas resurser, mobilisering och attityder samt valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige 2018. De tre förklaringsperspektiven tilldelas fyra operationella indikatorer vardera. Information om dessa hämtas framför allt från webbtjänsten Kolada. Med hjälp av statistiska analyser undersöks sambanden mellan de operationella indikatorerna och valdeltagandet. Resultatet visar att det finns tydliga samband mellan dessa och att förklaringsperspektiven i hög grad kan förklara de lokala skillnaderna i valdeltagandet. Vidare visar resultatet att mobilisering är det förklaringsperspektiv som har störst förklaringskraft.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Syfte och frågeställning 1
1.2 Avgränsningar 2
1.3 Disposition 2
2. Teoretiskt ramverk 3
2.1 Valdeltagande 3
2.2 Resurser, mobilisering och attityder 4
3. Metod och material 7
3.1 Variabler 7 3.1.1 Resurser 7 3.1.2 Mobilisering 8 3.1.3 Attityder 8 3.2 Material 10 3.3 Dataanalys 10
3.4 Validitet och reliabilitet 11
4. Empiri och analys 13
4.1 Deskriptiv statistik 13
4.2 Korrelationsanalys 14
4.2.1 Resurser och valdeltagande 14
4.2.2 Mobilisering och valdeltagande 14
4.2.3 Attityder och valdeltagande 15
4.2.4 Korrelationer mellan resurser, mobilisering och attityder 15
4.3 Multipel regressionsanalys 16
5. Slutsatser och diskussion 19
6. Referensförteckning Bilaga
1. Inledning
Allmänna val är en av de mest centrala delarna i det demokratiska samhället. Det är genom dessa val som medborgarna avgör vem som ska ha politiskt inflytande och som det politiska systemet ges legitimitet. En välfungerande representativ demokrati förutsätter därmed att medborgarna deltar i de allmänna valen. I Sverige ligger valdeltagandet högt jämfört med andra stabila demokratier i västvärlden. Detta kan ses som positivt eftersom högt valdeltagande tyder på att den svenska demokratin fungerar, att det politiska deltagandet är jämlikt och att det finns politisk legitimitet (Anckar, Bengtsson, Denk, & Karvonen, 2013, s. 249, 256, 259). Det finns dock lokala skillnader vad gäller valdeltagandet i Sverige. Mellan de två kommuner med lägst respektive högst valdeltagande i valet till kommunfullmäktige 2018 skiljde det cirka 30 procentenheter (Valmyndigheten, 2019). Att vissa kommuner har lågt valdeltagande är problematiskt eftersom det kan tyda på att demokratin i dessa kommuner fungerar sämre än i andra kommuner. I denna studie undersöks därför orsakerna till att valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika kommuner.
Det finns sedan tidigare en stor mängd forskning kring valdeltagande och dess bakomliggande faktorer. En begränsning kring denna forskning är dock att den främst har fokuserat på internationella variationer (Franklin, 2002, p. 1; Stockemer, 2017, p. 698). Således finns det ett behov av att undersöka valdeltagandet på lokal nivå. Denna studie är alltså inomvetenskapligt relevant eftersom den ska bidra till att överkomma denna begränsning och förstå de lokala variationerna i valdeltagandet. Studien är också inomvetenskapligt relevant eftersom den kan stärka eller försvaga tilltron till redan existerande teorier. Den är alltså kumulativ och bidrar med kompletterande kunskap. Förutom det inomvetenskapliga intresset så finns det också ett utomvetenskapligt intresse av denna studie. Detta intresse ligger i att ämnet i allmänhet uppfattas som viktigt och att ett svar på forskningsfrågan möjligen kan utgöra en grund för framtida åtgärder som syftar till att höja valdeltagandet.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka varför valdeltagandet i val till kommunfullmäktige skiljer sig åt mellan olika svenska kommuner. Mer specifikt
syftar studien till att undersöka hur kommuninvånarnas resurser, mobilisering och attityder påverkar valdeltagandet. Studiens övergripande frågeställning lyder: ”Hur ser sambandet ut mellan kommuninvånarnas resurser, mobilisering och attityder samt valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige 2018 i Sveriges kommuner?”
1.2 Avgränsningar
Studien tar sin utgångspunkt i de tre förklaringsperspektiv som presenteras av Anckar et al. (2013, s. 260), nämligen resurser, mobilisering och attityder. Detta eftersom andra förklaringar, till exempel institutionella förklaringar, främst är lämpliga vid internationella jämförelser. Förklaringsperspektiven kommer att operationaliseras och ges fyra indikatorer vardera. För att begränsa studiens omfattning ytterligare studeras enbart valet till kommunfullmäktige 2018, som är det senaste valet till kommunfullmäktige. I och med att Sverige har förhållandevis högt valdeltagande internationellt sett är det ett intressant fall att fördjupa sig i vad gäller de lokala skillnaderna.
1.3 Disposition
Efter detta inledande kapitel presenteras det teoretiska ramverket. Detta består både av en redogörelse för valdeltagande och en presentation av förklaringsperspektiven resurser, mobilisering och attityder. Därefter presenteras studiens metod och material inklusive förklaringsperspektivens operationella indikatorer. I det efterföljande kapitlet presenteras deskriptiv statistik om studiens variabler samt resultaten från både en korrelationsanalys och multipla regressionsanalyser. Avslutningsvis redogörs för studiens slutsatser, och i samband med detta förs det även en diskussion kring resultatet.
2. Teoretiskt ramverk
2.1 Valdeltagande
En politiskt aktiv befolkning sägs ofta vara en grundförutsättning för en fungerande representativ demokrati (Anckar, et al., 2013, s. 249, 252). Franklin (1996, citerad i Anckar, et al., 2013, s. 249) påpekar till exempel att det är politiskt deltagande som utgör demokratins livsnerv. Med politiskt deltagande menas ”aktiviteter av vanliga medborgare som har för avsikt att påverka politiska utfall” (Brady, 1999, citerad i Anckar, et al., 2013, s. 250). Detta kan ske i många olika former. Några exempel är partimedlemskap, kampanjaktivism, kontakt med beslutsfattare och demonstrationer (Amnå, Ekström, & Stattin, 2016, s. 91; Anckar, et al., 2013, s. 255, 264). Att delta i val är dock den vanligaste och mest grundläggande formen av politisk aktivitet. Det är också den mest rättvisa formen eftersom alla medborgare har samma möjlighet att påverka och eftersom det inte är särskilt tids- eller resurskrävande (a.a., s. 249, 256; Bäck, Erlingsson, & Larsson, 2015, s. 36). Framför allt inom den elitistiska demokratisynen beskrivs valdeltagande som medborgarnas absolut främsta kanal för påverkan (Anckar, et al. 2013, s. 252-253). Det finns dock även andra demokratisyner. Den deltagardemokratiska demokratisynen lägger till exempel mer vikt vid medborgarnas aktiva deltagande utanför och mellan valen. Enligt denna demokratisyn är andra former av politiska aktiviteter alltså också nödvändiga för en välfungerande demokrati (a.a., s. 253).
De flesta är dock oavsett demokratisyn överens om att högt valdeltagande är viktigt (Amnå, et al., 2016, s. 84; Anckar, et al., 2013, s. 253). Bland annat leder det till högre legitimitet för det politiska systemet, ökad effektivitet och minskade samhällsklyftor (a.a., s. 256). Trots detta varierar valdeltagandet kraftigt, inte minst mellan olika länder (a.a., s. 259). Tidigare forskning fokuserar främst på tre olika förklaringar till detta, nämligen den socioekonomiska utvecklingen, de politiska institutionerna och partisystemet (a.a., s. 257). De politiska institutionerna och partisystemet har stor betydelse vid internationella jämförelser, som har varit det huvudsakliga fokuset i tidigare forskning (Stockemer, 2017, p. 698). Dessa faktorer kan bland annat handla om politiska förutsättningar, gällande regelverk och praktiska aspekter vid valen (Anckar, et al., 2013, s. 257-258; Franklin, 1996, citerad
i Bennulf & Hedberg, 2000, s. 77). Faktorernas förklaringsvärde antas dock vara mer eller mindre obefintligt i en studie av svenska kommuner. Detta eftersom kommunerna i princip har likadana politiska institutioner och samma partisystem. På grund av detta kommer dessa faktorers påverkan att konstanthållas och minimeras i denna studie (Lundvall, 2007, s. 6-7). Utifrån tidigare forskning och befintlig statistik går det emellertid att anta att socioekonomiska faktorer har betydelse för de lokala skillnaderna i valdeltagandet (a.a., s. 14). Det finns till exempel konstaterade samband mellan valdeltagande och ålder, födelseland, inkomst samt utbildning (SCB, 2019, s. 64).
2.2 Resurser, mobilisering och attityder
Anckar et al. (2013, s. 260) presenterar tre olika perspektiv som till stor del har med den socioekonomiska utvecklingen att göra och som kan förklara medborgarnas valdeltagande. Dessa är resurser, mobilisering och attityder. I detta avsnitt presenteras de med hänvisning till tidigare forskning.
Resurser handlar om individens förutsättningar att delta politiskt och består bland annat av kunskap, förmåga, erfarenhet, tid och pengar. Dessa faktorer bestäms i sin tur av demografiska och socioekonomiska faktorer såsom ålder, kön, utbildning och inkomst (a.a., s. 260). Tidigare studier har visat att äldre, högutbildade och höginkomsttagare röstar i större utsträckning än yngre, lågutbildade och låginkomsttagare. Vad gäller kön är sambandet inte lika tydligt (Justitiedepartementet, 2003, s. 27, 55). Enligt SCB (2019, s. 23) röstar unga kvinnor i större utsträckning än unga män, men det motsatta förhållandet gäller i äldre åldrar.
De konstaterade sambanden kring resurser kan förklaras med att högre ålder för med sig en stabilare livssituation och mer erfarenhet (Anckar, et al., 2013, s. 261). Vidare ger utbildning både färdigheter och kunskaper samt en social position som underlättar politisk delaktighet (Hillygus, 2005, p. 27-28). Hög inkomst möjliggör också för medborgare att lägga mer tid och pengar på politiken. Det ger dessutom en hög social status, vilket enligt den så kallade standardmodellen för valdeltagande leder till ökad politisk aktivism (Verba & Nie, 1972, citerad Anckar, et al., 2013, s. 260). Ytterligare en aspekt av resurser som inte undersökts i lika stor utsträckning
är hälsa. Befintlig statistik visar till exempel att den demokratiska delaktigheten är mindre hos personer med funktionsnedsättning (SCB, 2019, s. 52-55). Tidigare forskning visar också att människor med depression i mindre utsträckning deltar politiskt (Ojeda, 2015, p. 1226). Sammantaget finns det alltså ett antal resurser som på olika sätt påverkar medborgarnas individuella förutsättningar att delta i valen.
Mobilisering handlar om grupptillhörighet och social samhörighet (Anckar, et al., 2013, s. 261). Detta uppstår framför allt genom politiska partier och föreningar, på arbetsplatser och i hemmen. De politiska partierna har en viktig roll eftersom de mobiliserar sina väljare, ger de en känsla av samhörighet och utvecklar deras partiidentifikation (Wattenberg, 2000, citerad i Anckar, et al., 2013, s. 261). Föreningar och andra organisationer har också en viktig roll eftersom de fungerar som en slags medborgarskola och bidrar till politisk mognad, fördjupad kunskap och större politiskt självförtroende (Anckar, et al., 2013, s. 253; Brady, Verba, & Schlozman, 1995, p. 271; Bäck, et al., 2015, s. 53). Föreningsengagemang leder också till en mellanmänsklig tillit som skapar en intuition att ställa upp för systemet, det vill säga att till exempel gå och rösta (Anckar, et al., 2013, s. 261-262).
Vidare är arbete och sysselsättning viktigt för mobiliseringen av medborgare. Tidigare studier antyder att valdeltagandet är lägre bland arbetslösa än bland förvärvsarbetande. Detta kan bland annat bero på att arbetslösa upplever att de står utanför samhället (Bennulf & Hedberg, 2000, s. 79, 95). Kontakter på ett personligt plan är också betydelsefulla när det gäller mobilisering. De som till exempel är sammanboende har en större möjlighet att mobilisera varandra och förmå varandra att delta politiskt genom skapandet av ett socialt tryck (Anckar, et al., 2013, s. 262; Justitiedepartementet, 2003, s. 55). Tidigare studier visar också att valdeltagandet bland utrikesfödda är lägre än bland svenskfödda. En förklaring till detta är att utrikesfödda har bott en kortare tid i landet och därför inte hunnit socialiserats in i det politiska livet (Delegationen för migrationsstudier, 2017, s. 6). En del av de utrikesfödda lever i ett socialt utanförskap som kan vara en bakomliggande faktor till lågt valdeltagande (Sveriges Radio, 2006).
Det sista perspektivet handlar om attityder gentemot politik och val (Anckar, et al., 2013, s. 262). Politiskt intresse, en positiv bild av det politiska systemet och en tro på sin egen politiska förmåga leder sannolikt till ökat deltagande (Dalton, 2006, citerad i Anckar, et al., 2013, s. 262). Medborgare som tvärtom är missnöjda, upplever en avlägsenhet eller uppfattar rösthandlingen som betydelselös deltar troligtvis inte (Anckar, et al. 2013, s. 257; Bennulf & Hedberg, 2000, s. 77). Det finns också samband mellan tillit och politiskt deltagande. Detta eftersom medborgare som litar på varandra kan utöva sitt medborgarskap på ett mer effektivt sätt och känna att de kan göra skillnad (Högström, 2011, s. 2; Putnam, 1995, citerad i Giddens & Sutton, 2015, s. 559-560).
Tidigare forskning har visat att attityder är betydelsefulla när det handlar om att förklara valdeltagande (Blais, 2014, p. 525-526; Justitiedepartementet, 2003, s. 65). Samtidigt finns det tecken på kopplingar mellan å ena sidan attityder och å andra sidan resurser samt mobilisering. Det kan vara så att de som är lågutbildade och arbetslösa också är politiskt ointresserade eller att det är ett samspel mellan dessa faktorer (Bennulf & Hedberg, 2000, s. 119). Togeby (2003, citerad i Bäck, et al., 2015, s. 43) menar att det är de som är mest integrerade och etablerade i samhället som också känner sig mest bundna av de normer som finns kring deltagande. Vidare menar Brady, Verba och Schlozman (1995, p. 277) att attityder påverkas av resurser såsom färdigheter, tid och pengar. Individer som har mer resurser och högre social status skulle alltså ha mer positiva attityder vad gäller politiken och möjligheterna att påverka (a.a., p. 348).
3. Metod och material
Forskningsproblemet i denna studie handlar om orsaker till skillnader i valdeltagandet mellan svenska kommuner. När syftet är att undersöka sambandet mellan olika faktorer finns det skäl att välja den kvantitativ metoden (Badersten & Gustavsson, 2015, s. 100). Denna metod är också att föredra när man vill formulera generella förklaringar eller jämföra olika faktorers förklaringskraft (a.a., s. 100, 105). Med detta som bakgrund väljs i denna studie den kvantitativa metoden. Studien utgår vidare från den traditionella deduktiva ansatsen som innebär att först formulera begrepp och sedan gå till empirin (Bryman, 2018, s. 47). I studien prövas teorier med den jämförande metoden och mest lika-designen. Denna design utgår ifrån kriterierna att skillnad förklarar skillnad och att likhet inte förklarar skillnad (Anckar, et al., 2013, s. 291; Esaiasson, et a., 2017, s. 103). Studiens analysenhet är primärkommuner och studiens population är samtliga 290 kommuner i Sverige. Det är alltså den uppsättningen av analysenheter som är av intresse och som undersökningen har som mål att uttala sig om (Esaiasson, et al., 2017, s. 156). Eftersom en teoriprövande studie bör maximera antalet fall görs ett totalurval. I denna studie kommer alltså data från samtliga 290 kommuner i Sverige att samlas in och analyseras (a.a., s. 171-172).
3.1 Variabler
Studiens beroende variabel, det vill säga den variabeln som ska förklaras, är valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige 2018 i Sveriges 290 kommuner. Studien har vidare tre grupper av oberoende variabler, nämligen invånarnas resurser, mobilisering och attityder. För att omvandla dessa teoretiska perspektiv till empiriskt mätbara mått behöver de operationaliseras (Esaiasson, et a., 2017, s. 343). I denna studie tilldelas varje perspektiv fyra operationella indikatorer vardera. Samtliga av dessa är intervallskalevariabler, vilket innebär att det är möjligt att ange analysenheternas position och inbördes avstånd (a.a., s. 360).
3.1.1 Resurser
Vad gäller resurser väljs ålder, hälsa, utbildning och inkomst som indikatorer. Valet av dessa motiveras genom tidigare forskning. Det är också dessa faktorer som presenteras av Anckar et al. (2013, s. 261-262). Istället för kön väljs dock hälsa på
grund av att kön tidigare konstaterats vara icke-relevant och att hälsa förmodats påverka förmågan att delta (SCB, 2019, s. 52-55). Mer specifikt väljs andel invånare som är 18-24 år, ohälsotal, andel invånare i åldern 25-64 år som har eftergymnasial utbildning och mediannettoinkomst för invånare över 20 år. Med eftergymnasial utbildning avses eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Mediannettoinkomsten är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster som förvärvs- och kapitalinkomster och transfereringar minus skatt och övriga negativa transfer. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern 16-64 år. Ett högt ohälsotal är alltså ett tecken på en högre grad av ohälsa (Kolada, u.å.).
3.1.2 Mobilisering
Vad gäller mobilisering väljs andel utrikesfödda i åldern 18-64 år, arbetslöshet i åldern 18-64 år, andel sammanboende hushåll och antal aktiva i idrott dividerat med antal invånare. Som utrikesfödd räknas den som är född i ett annat land än Sverige. Arbetslöshet beräknas genom att antal invånare i åldern 18-64 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd divideras med antal invånare i samma ålder. Andel sammanboende hushåll beräknas genom att antal sammanboende hushåll divideras med antal hushåll. Den sistnämnda indikatorn hämtas från IdrottOnline, som är ett gemensamt verksamhetssystem för svensk idrott och som används av över 17 000 idrottsföreningar (Riksidrottsförbundet, 2019). Detta kan jämföras med de knappt 24 000 sportklubbar och idrottsföreningar som finns registrerade hos Statistiska centralbyrån (SCB, 2020). Som aktiv i idrott räknas den som under året deltagit i någon av föreningarnas aktiviteter (Riksidrottsförbundet, 2019). Samboende och föreningsengagemang är faktorer som lyftes fram av Anckar et al. (2013, s. 261-262). Födelseland och sysselsättning är faktorer som tidigare forskning visat ha betydelse för mobiliseringen av medborgare (Bennulf & Hedberg, 2000, s. 79, 95; Delegationen för migrationsstudier, 2017, s. 6).
3.1.3 Attityder
Vad gäller attityder väljs två nöjd inflytande-index, ett nöjd medborgar-index och andel invånare i åldern 16-84 år med avsaknad av tillit till andra. Den sistnämnda
indikatorn kommer från den nationella folkhälsoenkäten som genomfördes under åren 2015, 2016 och 2018 (Folkhälsomyndigheten, u.å.). Det första nöjd inflytande-indexet handlar om medborgarnas förtroende för det politiska styret i kommunen och utgår från frågorna: ”Vad tror eller tycker du om hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa?”, ”Vad tror eller tycker du om hur ansvarstagande kommunens politiker är?”, ”Vad tror eller tycker du om hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa?” och ”Vad tror eller tycker du om hur väl politiska beslut genomförs?”. Det andra nöjd inflytande-indexet handlar om möjligheterna till påverkan i kommunen och utgår från frågorna: ”Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter?”, ”Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut?”, ”Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna?” och ”Hur nöjd är du med i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier?”. Nöjd medborgar-indexet handlar om medborgarnas nöjdhet gentemot kommunen utgår från frågorna: ”Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?”, ”Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?” och ”Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?”. Samtliga index bedömer kommunerna på en skala från 0 till 100 där 0 betyder lågt förtroende, små möjligheter till påverkan samt liten nöjdhet och 100 betyder högt förtroende, stora möjligheter till påverkan samt stor nöjdhet (Kolada, u.å.). I tabell 1 presenteras en översikt av samtliga variabler och operationella indikatorer.
Tabell 1 Operationella indikatorer
Indikator Beskrivning Resurser Unga vuxna Andel invånare som är 18-24 år
Eftergymnasial
utbildning Andel invånare i åldern 25-64 år som har eftergymnasial utbildning Mediannettoinkomst Mediannettoinkomst för invånare över 20 år
Ohälsotal Ohälsotal, dagar
Mobilisering Arbetslöshet Arbetslöshet i åldern 18-64 år Sammanboende hushåll Andel sammanboende hushåll
Idrottsaktivitet Antal aktiva i idrott dividerat med antal invånare Utrikesfödda Andel utrikesfödda i åldern 18-64 år
Attityder Avsaknad av tillit Andel invånare i åldern 16-84 år med avsaknad av tillit till andra Förtroende Nöjd inflytande-index Förtroende, skala 0-100
Nöjdhet Nöjd medborgar-index Helheten, skala 0-100 Påverkan Nöjd inflytande-index Påverkan, skala 0-100
3.2 Material
Primärmaterialet som används i denna studie är framför allt tillgänglig statistik i Kolada. Denna webbtjänst förvaltas och utvecklas av föreningen Rådet för främjande av kommunala analyser [RKA] som både svenska staten och Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] är medlem i. Föreningens syfte är att främja jämförelser och analyser av kommuner (RKA, 2019). Datan som används från Kolada kommer ursprungligen från Valmyndigheten, SCB, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkhälsomyndigheten. Vad gäller indexen så används ett medelvärde från 2015-2018. I övrigt används data från 2018. Det finns fullständig statistik tillgänglig för nästan alla indikatorer, men vad gäller indexen är det 51 kommuner som saknar data och vad gäller andel invånare i åldern 16-84 år med avsaknad av tillit till andra så är det 111 kommuner som saknar data (Kolada, u.å.). Förutom tillgänglig statistik i Kolada används också material från Riksidrottsförbundet vad gäller indikatorn antal aktiva i idrott dividerat med antal invånare (L. Wahlgren, personlig kommunikation, 8 maj 2020).
Sekundärmaterialet i denna studie består främst av boken Komparativ politik:
Institutioner och beteende av Anckar et al. (2013). Denna bok ger en introduktion
till de politiska systemens uppbyggnad och funktion (Anckar, et al., 2013, s. 11). Boken används som kurslitteratur, bland annat på Högskolan Dalarna.
3.3 Dataanalys
Denna studie innehåller flera oberoende variabler. Därför måste flervariabeltekniker användas för att beräkna effektmått, alltså hur stark effekt de olika förklaringsfaktorerna har på den beroende variabeln (Esaiasson, et al., 2017, s. 287, 359). I denna studie görs både en korrelationsanalys och multipla regressionsanalyser i SPSS, vilket är en programvara för analys av statistisk data inom samhällsvetenskap (Sygain, u.å.). Med hjälp av statistikprogrammet räknas bland annat olika korrelations- och regressionskoefficienter fram. Det görs också F-test och t-F-test för att ta reda på om regressionerna och varje koefficient är signifikanta (Esaiasson, et al., 2017, s. 393, 398).
Resultaten från de statistiska analyserna visar inte orsakssamband. För att eventuella samvariationer och samband även ska kunna påstås vara orsakssamband behöver två villkor vara uppfyllda. Det första är att orsak måste inträffa före verkan. De oberoende variablerna handlar om social och ekonomisk position, verklighetsuppfattningar samt värderingar och åsikter. Dessa faktorer befinner sig före faktiskt agerande i den traditionella orsakskedjan. Därför går det att anta att de påverkar valdeltagande och inte tvärtom. Det andra villkoret är att det måste gå att kontrollera så att det inte är någon annan variabel som åstadkommer samvariationen. Detta är svårare att uppfylla, men det går bland annat med hjälp av statistiska kontroller (Esaiasson, et al., 2017, s. 68-72).
3.4 Validitet och reliabilitet
Validitet kan delas in i begreppsvaliditet och resultatvaliditet. Begreppsvaliditet innefattar överensstämmelse mellan teoretiska definitioner och operationella indikatorer samt frånvaro av systematiska fel (Esaiasson, et al., 58-59). De teoretiska perspektiven resurser, mobilisering och attityder har varierande grad av abstraktionsnivå. Perspektivet resursers abstraktionsnivå är förhållandevis låg medan perspektiven mobilisering och i synnerhet attityder har högre abstraktionsnivå. Detta gör att översättningen till operationella indikatorer blir mer problematisk (a.a., s. 60). För att nå god begreppsvaliditet används strategin resonemangsvaliditet. Denna strategi innebär att resonera sig fram till bästa möjliga operationalisering. Detta görs framför allt genom att kopiera operationaliseringar från tidigare forskning, vilket bidrar till studiens kumulativitet (a.a., s. 61). I studien väljs flera operationella indikatorer för varje förklaringsperspektiv. Detta möjliggör även empirisk validitet, mer specifikt kriterievaliditet, genom att visa att det finns starka statistiska samband mellan indikatorerna för varje perspektiv (a.a., s. 63).
God resultatvaliditet handlar om att mäta det man påstår sig mäta och uppnås genom god begreppsvaliditet samt hög reliabilitet. Reliabilitetsproblem orsakas främst genom slump- och slarvfel under datainsamlingen och den efterföljande databearbetningen. Det är möjligt att sådana fel finns i denna studie, men det är inget särskilt som talar för det. Reliabiliteten och resultatvaliditeten kan alltså antas vara god (a.a., s. 64).
Förutom en uppdelning i begrepps- och resultatvaliditet går det också att göra en distinktion mellan intern och extern validitet. Intern validitet innebär att slutsatserna om de undersökta fallen är välgrundade och giltiga. Extern validitet innebär att det går att generalisera slutsatserna (Esaiasson, et al., 2017, s. 58-59). Generaliserbarhet är en central ambition för modern statsvetenskap och handlar om att kunna uttala sig om det allmängiltiga (a.a., s. 28). I denna studie görs ett totalurval vilket innebär att samtliga fall i populationen analyseras och att resultatet därmed blir generaliserbart (a.a., s. 171-172).
4. Empiri och analys
I detta kapitel presenteras den bearbetade empiriska datan. Inledningsvis presenteras deskriptiv statistik kring studiens variabler. Därefter presenteras resultaten av korrelationsanalysen. I kapitlets sista avsnitt redogörs för resultaten av de multipla regressionsanalyserna.
4.1 Deskriptiv statistik
För att skapa en helhetssyn över studiens variabler presenteras variablernas observationsantal, lägsta och högsta värde, medelvärde och standardavvikelse. Som framgår av tabell 2 varierar antalet observationer mellan variablerna. Vad gäller avsaknad av tillit är antalet observationer 179 och vad gäller förtroende, nöjdhet och påverkan är antalet 239. Detta beror på att en del kommuner inte har deltagit i de undersökningar som genomförts. Antalet fall som har fullständiga data är 147. Vad gäller valdeltagande är medelvärdet 84,33, lägsta värdet 63,32 och högsta värdet 92,88. Det betyder alltså att det finns en skillnad på 29,56 procentenheter mellan den kommun som har lägst respektive den kommun som har högst valdeltagande. Tre variabler med relativt höga standardavvikelser är eftergymnasial utbildning, arbetslöshet och utrikesfödda. Detta innebär att värdena på dessa variabler varierar kraftigt mellan kommunerna. Till exempel är andelen utrikesfödda som lägst 8,18 procent och som högst 53,86 procent.
Tabell 2 Deskriptiv statistik
N Min. Max. Medelvärde
Standard-avvikelse Valdeltagande 290 63.32 92.88 84.33 3.46 Resurser Unga vuxna 290 9.98 20.77 13.11 1.26 Eftergymnasial utbildning 290 19.90 73.24 33.33 9.72 Mediannettoinkomst 290 189700 348800 231247.24 24687.27 Ohälsotal 290 11.2 44.1 28.26 5.47 Mobilisering Arbetslöshet 290 2.05 12.71 6.11 2.22 Sammanboende hushåll 290 37.23 66.34 49.48 4.55 Idrottsaktivitet 290 .1227 .5025 .2901 .0560 Utrikesfödda 290 8.18 53.86 19.02 7.57 Attityder Avsaknad av tillit 179 15 37 26.42 4.41 Förtroende 239 26.00 62.00 45.27 6.65 Nöjdhet 239 40.00 69.00 54.60 5.74 Påverkan 239 27.00 55.67 39.92 5.30 Valida N 147
4.2 Korrelationsanalys
I detta avsnitt presenteras resultatet av korrelationsanalysen. Genom denna analys studeras relationen mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna samt relationerna mellan de oberoende variablerna. I tabell 3 beskrivs korrelationerna med ett r-värde mellan -1 och 1. Om r-värdet är -1 innebär det total negativ korrelation, och om det är 1 innebär det total positiv korrelation. Ett r-värde på 0 innebär att det inte finns någon korrelation över huvud taget. Som framgår av tabellen är nästan alla korrelationer mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna signifikanta på 0,01-nivån. Med detta menas att sannolikheten är mindre än 0,1 procent att vid en prövning förkasta nollhypotesen om den är sann. Det är enbart variabeln unga vuxna som inte är statistiskt signifikant.
4.2.1 Resurser och valdeltagande
Vad gäller resursvariablerna så korrelerar unga vuxna (r=-0,09, p>0,05) och ohälsotal (r=-0,35, p<0,01) negativt med valdeltagande medan eftergymnasial utbildning (r=0,43, p<0,01) och mediannettoinkomst (r=0,50, p<0,01) korrelerar positivt med valdeltagande. Det betyder att kommuner med förhållandevis få unga vuxna, lågt ohälsotal, stor andel invånare med eftergymnasial utbildning och hög mediannettoinkomst i större utsträckning har högt valdeltagande. Den resursvariabel som har starkast korrelation med valdeltagande är mediannettoinkomst. Det betyder att det är den som kan antas ha störst påverkan på valdeltagandet. Den resursvariabel som har svagast korrelation med valdeltagande är unga vuxna, vilket också är den variabeln som totalt sett har den svagaste korrelationen med valdeltagande. Korrelationerna mellan resursvariablerna ohälsotal, eftergymnasial utbildning och mediannettoinkomst är starka och signifikanta. Detta innebär till exempel att kommuner med stor andel invånare med eftergymnasial utbildning också i större utsträckning har lågt ohälsotal och hög mediannettoinkomst. Dessa variablers korrelationer med unga vuxna är dock svagare.
4.2.2 Mobilisering och valdeltagande
Vad gäller mobiliseringsvariablerna så korrelerar arbetslöshet (r=-0,49, p<0,01) och utrikesfödda (r=-0,64, p<0,01) negativt med valdeltagande medan sammanboende
hushåll (r=0,59, p<0,01) och idrottsaktivitet (r=0,567, p<0,01) korrelerar positivt med valdeltagandet. Det betyder att kommuner med förhållandevis låg arbetslöshet, få utrikesfödda, många sammanboende hushåll och stor idrottsaktivitet i större utsträckning har högt valdeltagande. Starkast korrelation med valdeltagande har utrikesfödda, men även sammanboende hushåll och idrottsaktivitet har starka korrelationer med valdeltagandet. Det är även dessa tre variabler som totalt sett har starkast korrelationer med valdeltagande, vilket innebär att det är de som kan antas ha störst påverkan på valdeltagandet. Vad gäller korrelationerna mellan mobiliseringsvariablerna är samtliga signifikanta. Detta innebär till exempel att kommuner med hög arbetslöshet också i större utsträckning har många sammanboende hushåll, stor idrottsaktivitet och få utrikesfödda.
4.2.3 Attityder och valdeltagande
Vad gäller attitydvariablerna så korrelerar avsaknad av tillit (r=0,-33, p<0,01) negativt med valdeltagande medan förtroende (r=0,23, p<0,01), nöjdhet (r=0,34, p<0,01) och påverkan (r=0,23, p<0,01) korrelerar positivt med valdeltagande. Det betyder att kommuner med förhållandevis liten avsaknad av tillit, högt förtroende, stor nöjdhet och stora möjligheter till påverkan i större utsträckning har högt valdeltagande. Starkast korrelation med valdeltagande har nöjdhet, men det är en förhållandevis svag korrelation om man jämför med de andra variablerna i analysen. Svagast korrelation med valdeltagande har förtroende och påverkan, vilka förutom unga vuxna är de variabler som totalt sett har svagast korrelation med valdeltagande. Dessa variabler kan alltså antas ha förhållandevis liten påverkan på valdeltagandet. Korrelationerna mellan attitydvariablerna förtroende, nöjdhet och påverkan är mycket starka och signifikant positiva. Detta innebär till exempel att kommuner med högt förtroende också i större utsträckning har stor nöjdhet och stora möjligheter till påverkan. Dessa variablers korrelationer med avsaknad av tillit är dock svagare.
4.2.4 Korrelationer mellan resurser, mobilisering och attityder
Förutom nämnda korrelationer finns det också starka signifikanta korrelationer mellan å ena sidan eftergymnasial utbildning, mediannettoinkomst samt ohälsotal och å andra sidan arbetslöshet, idrottsaktivitet, avsaknad av tillit samt förtroende. Detta innebär att kommuner med stor andel invånare med eftergymnasial utbildning,
hög mediannettoinkomst och lågt ohälsotal också i större utsträckning har låg arbetslöshet, stor idrottsaktivitet, liten avsaknad av tillit och högt förtroende. En ytterligare stark signifikant korrelation är den mellan arbetslöshet och avsaknad av tillit. Denna betyder att kommuner med låg arbetslöshet också i större utsträckning har liten avsaknad av tillit.
Sammanfattningsvis visar resultatet alltså att det finns signifikanta korrelationer både mellan valdeltagande och alla oberoende variabler förutom unga vuxna samt mellan de oberoende variablerna. Korrelationer mellan de oberoende variablerna finns framför allt mellan variabler för samma förklaringsperspektiv men också i viss grad mellan variabler för olika förklaringsperspektiv.
Tabell 3 Korrelationsanalys 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 1. Valdeltagande 1 2. Unga vuxna -.09 1 3. Eftergymnasial utbildning .43* .19* 1 4. Median-nettoinkomst .50* -.10 .80* 1 5. Ohälsotal -.35* -.07 -.76* -.79* 1 6. Arbetslöshet -.49* .21* -.42* -.64* .45* 1 7. Samman-boende hushåll .59* -.35* .15* .47* -.24* -.47* 1 8. Idrottsaktivitet .57* .09 .57* .60* -.53* -.45* .38* 1 9. Utrikesfödda -.64* .25* .14 .04 -.14 .39* -.34* -.24* 1 10. Avsaknad av tillit -.33* .09 -.41* -.55* .45* .63* -.29* -.27* .23* 1 11. Förtroende .23* .03 .22* .20* -.14 -.15 .16 .13 -.05 -.12 1 12. Nöjdhet .34* .16 .49* .40* -.32* -.26* .17* .34* .01 -.14 .84* 1 13. Påverkan .23* .02 .23* .23* -.17* -.17 .19* .14 -.04 -.17 .97* .82* 1
*. Korrelation är signifikant på 0.01-nivån (2-sidig).
4.3 Multipel regressionsanalys
I detta avsnitt presenteras resultaten av de multipla regressionsanalyserna. Sådana analyser genomförs för att studera hur de oberoende variablerna i relation till varandra kan förklara variationen i den beroende variabeln. Som framgick av tabell 2 är antalet fall med fullständiga data enbart 147. Med anledning av detta används multipel regressionsimputation. Idén med denna imputationsmetod är att utifrån
korrelationsstrukturen i befintlig data ta fram sannolika värden där data saknas för att på så sätt kunna använda all den information som finns insamlad. Även om det finns nackdelar med denna imputationsmetod så har studier visat att det är en förhållandevis tillförlitlig metod (Reuterberg, 2001, s. 177-178).
Till att börja med genomfördes en multipel regressionsanalys med samtliga variabler. Som framgår av tabell 1 i bilaga visar resultatet av denna analys dock en mycket hög förklaringsgrad och ett antal motsatta regressionsriktningar jämfört med korrelationsriktningarna. Dessa problem kan ha att göra med multikollinjäritet, vilket innebär att de oberoende variablerna sinsemellan inte är oberoende. Ett sätt att undersöka detta på är att undersöka VIF-värdena. Ett VIF-värde över 5 anses tyda på problem med multikollinjäritet. I tabell 1 i bilaga finns flera variabler med VIF-värden över 5, vilket innebär att resultatet av den analysen alltså kan ifrågasättas (Wahlgren, 2012, s. 138). För att hantera problemet med multikollinjäritet och för att också kunna jämföra de olika perspektivens förklaringsgrad genomförs en multipel regressionsanalys för varje förklaringsperspektiv. Resultaten av dessa analyser presenteras i tabell 4, 5 och 6. VIF-värdena är lägre även om det fortfarande finns problem i framför allt tabell 6 med attitydvariablerna. Sambanden beskrivs i tabellerna med både ostandariserade b-koefficienter och standardiserade Beta-koefficienter. De standardiserade är till skillnad från de ostandariserade koefficienterna inte beroende av skala och därmed jämförbara.
Som framgår av tabell 4 med resursvariablerna är en av variablerna i analysen signifikant, nämligen mediannettoinkomst (β=0,47). Detta betyder att kommuner med hög mediannettoinkomst också i större utsträckning har högt valdeltagande kontrollerat för de övriga variablerna i analysen. Som framgår av tabell 5 med mobiliseringsvariablerna är tre av variablerna i analysen signifikanta, nämligen sammanboende hushåll (β=0,29), idrottsaktivitet (β=0,33) och utrikesfödda (β=-0,45). Detta betyder att kommuner med många sammanboende hushåll, stor idrottsaktivitet och få utrikesfödda också i större utsträckning har högt valdeltagande kontrollerat för de övriga variablerna i analysen. Som framgår av tabell 6 med attitydvariablerna är två av variablerna i analysen signifikanta, nämligen avsaknad av tillit (β=-0,33) och nöjdhet (β=0,46). Detta betyder att
kommuner med låg avsaknad av tillit och stor nöjdhet också i större utsträckning har högt valdeltagande kontrollerat för de övriga variablerna i analysen.
I tabellerna beskrivs vidare förklaringsgraden med determinationskoefficienten (R2). Denna antar ett värde mellan 0 och 1 och anger hur stor andel av variationen i den beroende variabeln som modellen kan förklara. Det justerade R2-värdet är korrigerat efter antalet variabler i modellen för att ge en mer sanningsenlig bild av förklaringsgraden. För analysen med enbart resursvariablerna är R2-värdet 0,255. Detta innebär att dessa variabler kan förklara 25,5 procent av variationen i den beroende variabeln (Wahlgren, 2012, s. 131, 137). Samma värde för mobiliseringsvariablerna är 65,7 och för attitydvariablerna 22,2. Samtliga variabler kan tillsammans enligt tabell 1 i bilaga förklara 80,2 procent av variationen i valdeltagandet, men som nämndes tidigare kan det resultatet ifrågasättas.
Sammanfattningsvis visar resultaten från tabell 4, 5 och 6 att den multipla regressionsanalysen med mobiliseringsvariablerna både är den modell med flest signifikanta variabler och högst förklaringsgrad.
Tabell 4 Multipel regressionsanalys, resurser
B Beta (β) Sig. VIF R2 Justerat R2 (Konstant) 66.812 .000 .265 .255 Unga vuxna -.197 -.071 .214 1.279
Eftergymnasial utbildning .066 .185 .060 3.714 Mediannettoinkomst 6.550E-5* .468* .000 4.235 Ohälsotal .098 .155 .082 3.044 Beroende variabel: Valdeltagande
Tabell 5 Multipel regressionsanalys, mobilisering
B Beta (β) Sig. VIF R2 Justerat R2 (Konstant) 71.653 .000 .662 .657 Arbetslöshet -.042 -.027 .525 1.538
Sammanboende hushåll .220* .289* .000 1.388 Idrottsaktivitet 20.603* .334* .000 1.322 Utrikesfödda -.206* -.451* .000 1.232 Beroende variabel: Valdeltagande
Tabell 6 Multipel regressionsanalys, attityder
B Beta (β) Sig. VIF R2 Justerat R2 (Konstant) 81.597 .000 .233 .222 Avsaknad av tillit -.248* -0.326* .000 1.091
Förtroende -.038 -0.072 .776 16.344 Nöjdhet .278* 0.455* .000 3.360 Påverkan -.101 -0.152 .538 14.899 Beroende variabel: Valdeltagande
5. Slutsatser och diskussion
Syftet med denna studie är att undersöka varför valdeltagandet i val till kommunfullmäktige skiljer sig åt mellan olika svenska kommuner. Studiens övergripande frågeställning är hur sambandet ser ut mellan invånarnas resurser, mobilisering och attityder samt valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige 2018 i Sveriges kommuner. För att uppnå syftet och besvara frågeställningen tilldelades förklaringsperspektiven fyra operationella indikatorer vardera med vilka statistiska analyser har genomförts.
Utifrån studiens analyser är det möjligt att konstatera att det finns samband mellan förklaringsfaktorerna och valdeltagandet. Korrelationsanalysen visar att samtliga oberoende variabler förutom unga vuxna är signifikant korrelerat med valdeltagandet. Det finns alltså samband mellan högt valdeltagande i valet till kommunfullmäktige och stor andel invånare med eftergymnasial utbildning, hög mediannettoinkomst, lågt ohälsotal, låg arbetslöshet, stor andel sammanboende hushåll, stor idrottsaktivitet, låg andel utrikesfödda, liten avsaknad av tillit, högt förtroende, stor nöjdhet och stora möjligheter till påverkan. Detta resultat stärker således tilltron till existerande teorier på området eftersom korrelationsriktningarna stämmer överens med de teorier som studien utgår ifrån. Utifrån det teoretiska ramverket och tidigare forskning går det också att anta att korrelationerna inte beror på andra bakomliggande faktorer utan att det faktiskt finns samband mellan de undersökta variablerna. Det går vidare att utifrån den traditionella orsakskedjan anta att det är förklaringsfaktorerna som har en påverkan på valdeltagande och inte tvärtom.
Både resultatet av korrelationsanalysen och resultaten av de multipla regressionsanalyserna gör det möjligt att studera närmare hur sambanden ser ut och vilket av förklaringsperspektiven som bäst förklarar de lokala skillnaderna valdeltagandet. Korrelationsanalysen visar att det är mobiliseringsvariablerna utrikesfödda, sammanboende hushåll och idrottsaktivitet som har starkast korrelationer med valdeltagande. Detta innebär att det är dessa variabler som kan antas ha störst påverkan på valdeltagandet. Enligt resultatet av de multipla regressionsanalyserna hade också modellen med mobiliseringsvariablerna högst
förklaringsgrad. Både korrelations- och regressionsanalyserna pekar alltså på att mobilisering är det förklaringsperspektiv som har störst förklaringskraft. Detta innebär att det viktigaste för ett högt valdeltagande enligt denna studie är att medborgarna mobiliseras genom olika former av sociala sammanhang.
Att resurser inte har lika stor betydelse som mobilisering kan förklaras med att valdeltagande inte är särskilt resurs- eller tidskrävande. Det kostar inte mycket för medborgare att gå och rösta, men medborgarna behöver ha kontakter som motiverar dem att göra det. Att attityder inte heller har lika stor betydelse kan förklaras med att även de som har negativa attityder deltar i valen på grund av det sociala trycket från andra. Ansvaret för mobiliseringen bär enskilda medborgare men även andra delar av samhället. Staten kan till exempel bidra genom olika åtgärder för att stärka civilsamhället, och de politiska partierna kan ge medborgarna en känsla av samhörighet och partitillhörighet. Föreningar bör också vara medvetna om sin viktiga roll och arbeta för att utveckla denna. Tillsammans kan samhället på olika sätt bidra till mobiliseringen och skapa en delaktighet som leder till ökat valdeltagande. Man får dock i denna diskussion inte glömma att medborgare även aktivt kan välja att inte delta i val och att detta kan ses som en motiverad politisk handling i den representativa demokratin. Målet bör därmed kanske inte vara ett valdeltagande på 100 procent, utan snarare att höja valdeltagandet i de kommuner där det är som lägst.
Denna studie har ett antal begränsningar och styrkor som bör uppmärksammas. En begränsning är förekomsten av multikollinjäritet. Med detta menas att det finns korrelationer mellan de oberoende variablerna, vilket gör att resultaten i de multipla regressionsanalyserna kan påverkas och bli missvisande. Viss korrelation mellan variablerna var det från början meningen att vara i och med att varje förklaringsperspektiv har fyra indikatorer. Att det då finns korrelationer mellan dessa är positivt för studiens validitet. Resultatet av korrelationsanalysen visar dock att det också finns vissa korrelationer mellan variabler för olika förklaringsperspektiv. Det gäller framför allt mellan å ena sidan resurser och å andra sidan mobilisering och attityder. Utifrån den traditionella orsakskedjan går det att anta att det är resurser som påverkar mobilisering och attityder. Trots att det finns
vissa samband mellan förklaringsperspektiven så visar dock resultatet att samtliga perspektiv bidrar till att förklara skillnaderna i valdeltagandet.
En annan utmaning i denna studie har varit att hitta operationella indikatorer för förklaringsperspektiven, främst för mobilisering och attityder. Studien saknar till exempel indikatorer för engagemang i politiska partier och för politiskt intresse. Dessa faktorer har i tidigare forskning lyfts fram som viktiga. Utifrån denna brist vore det intressant att forska vidare i hur sambanden ser ut mellan resurser, mobilisering och attityder samt valdeltagande. En sådan fördjupning skulle kunna ske genom en enkätundersökning där även frågor kring dessa faktorer finns med. Det vore då också möjligt att utvidga studien till att i enlighet med den deltagardemokratiska demokratisynen omfatta fler former av politiskt deltagande än enbart valdeltagande.
Även om det finns begränsningar med denna studie så har den även flera styrkor. Studien fyller till exempel en lucka i tidigare forskning genom att bidra till att förstå de lokala variationerna i valdeltagandet då tidigare forskning främst har fokuserat på variationer mellan olika länder. Ytterligare en styrka med studien är den tar hänsyn till flera kategorier av variabler. Trots att det finns vissa samband mellan förklaringsperspektiven så bidrar de olika kategorierna till klarhet kring vad som påverkar valdeltagandet. En sista styrka med studien är att det gjordes ett totalurval. Samtliga 290 kommuner i Sverige ingår i studien, vilket både bidrar till resultatets trovärdighet och generaliserbarhet.
Sammanfattningsvis kan denna studie bidra med kompletterande kunskap om valdeltagande, som är en av de viktigaste förutsättningarna för en välfungerande representativ demokrati. De lokala skillnader i valdeltagandet som problematiserades i inledningen kan enligt denna studie förklaras med förklaringsperspektiven resurser, mobilisering och attityder. Framför allt visar studien att mobilisering är avgörande för ett högt valdeltagande.
6. Referensförteckning
Amnå, E., Ekström, M., & Stattin, H. (2016). Ungdomars politiska utveckling:
Slutrapport från ett forskningsprogram. Hämtad från Riksbankens Jubileumsfonds
webbplats: https://rj.se/globalassets/skriftserie/rj_skriftserie_12.pdf
Anckar, C., Bengtsson, Å., Denk, T., & Karvonen, L. (2013). Komparativ politik:
Institutioner och beteende. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Badersten, B., & Gustavsson, J. (2015). Vad är statsvetenskap: Om undran inför
politiken. Lund: Studentlitteratur.
Bennulf, M. & Hedberg, P. (2000). Utanför demokratin: Om det minskade
valdeltagandets sociala och politiska rötter (SOU 1999:132). Stockholm: Fritzes
offentliga publikationer. Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/47713A16-F1F1-4757-8521-993C9CA9E24D
Blais, A. (2014). Why is Turnout So Low in Switzerland? Comparing the Attitudes of Swiss and German Citizens Towards Electoral Democracy. Swiss Political
Science Review, 20(4), 520-528. doi:10.1111/spsr.12116
Brady, H. E., Verba, S., & Schlozman, K. L. (1995). Beyond SES: A Resource Model of Political Participation. American Political Science Review, 89(02), 271-294. doi:10.2307/2082425
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Johanneshov: MTM.
Bäck, H., Erlingsson, G. Ó., & Larsson, T. (2015). Den svenska politiken:
Delegationen för migrationsstudier (2017). Valdeltagande och representation: Om
invandring och politisk integration i Sverige. Stockholm: Delmi, Delegationen för
Migrationsstudier.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (5. uppl.).
Stockholm: Norstedts Juridik.
Folkhälsomyndigheten (u.å.). FolkhälsoStudio [Dataset]. Hämtad 2020-05-08 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/datavisualisering/?player=true&app=f4672f fe-26d8-4120-8410-a98bdd9d8cab&v=v626
Franklin, M. N. (2002). Elections and Voting in Global Perspective. In L. Leduc, R. Niemi, & P. Norris (Eds.), Comparing Democracies 2: New Challenges in The
Study of Elections and Voting (p. 149-169). Thousand Oaks CA: Sage.
Giddens, A., & Sutton, P. W. (2015). Sociologi (5. uppl.). Johanneshov: MTM.
Högström, F. (2011). Socialt kapital och politiskt deltagande. (Examensarbete, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77267
Justitiedepartementet (2003). Vem röstar och varför? En analys av valdeltagandet
i 2002 års kommunfullmäktigeval. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Kolada. (u.å.). Fri sökning. Hämtad 2020-05-08 från
https://www.kolada.se/verktyg/fri-sokning/?kpis=22954,23899,23905,24018,38516,38935,44407,46544,46873,6038 0,62747,66370,78166,82899&years=30195,30194,30193,30192&municipals=146 551&rows=municipal,kpi&visualization=bar-chart
Lundvall, A. (2007). Kommunalt valdeltagande: En analys av
befolkningsstorlekens påverkan på valdeltagande. (Examensarbete, Uppsala
universitet, Uppsala). Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A131540&dswid=-4622
Ojeda, C. (2015). Depression and Political Participation. Social Science Quarterly,
96(5), 1226-1243. doi:10.1111/ssqu.12173
Reuterberg, S. (2001). Hantering av bortfall i longitudinella studier: Ett exempel.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(3), 173-194. Hämtad från
https://ips.gu.se/digitalAssets/1095/1095384_reuterberg2001.pdf
Riksidrottsförbundet. (2019). Idrottsrörelsen i siffror 2018. Hämtad 2020-05-06 från https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2018-idrotten-i-siffror---rf.pdf?w=900&h=900
Rådet för främjande av kommunala analyser. (2019). Det här är Kolada. Hämtad 2020-05-08 från http://www.rka.nu/kolada/dethararkolada.1835.html
Statistiska centralbyrån (2020). Företag [Dataset]. Hämtad 2020-05-08 från https://www.foretagsregistret.scb.se/Rakna?RakneTyp=RAKNA_FORETAG Statistiska centralbyrån. (2019). Deltagandet i de allmänna valen 2018. (ME09 Demokratistatistik). Hämtad från
https://www.scb.se/contentassets/6d0a96c916144051a5cb1f8b372fe80f/me0105_2 018a01_br_me08br1901.pdf
Stockemer, D. (2017). What Affects Voter Turnout? A Review Article/ Meta-Analysis of Aggregate Research. Government and Opposition, 52(4), 698-722. doi:10.1017/gov.2016.30
Sunshine Hillygus, D. (2005). The missing link: Exploring the Relationship Between Higher Education and Political Engagement. Political Behavior, 27(1), 25-47. doi:10.1007/s11109-005-3075-8
Sveriges radio. (2005). Misstro och utanförskap orsak till lågt valdeltagande. Hämtad 2020-05-04 från
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=865623 Sygain. (u.å.). Vad är SPSS. Hämtad 2020-02-11 från https://sygain.se/ibm-spss/
Valmyndigheten. (2019). Val till kommunfullmäktige - Röster. Hämtad 2020-05-04 från https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/index.html
Bilaga. Multipel regressionsanalys
Tabell 1 Multipel regressionsanalys
B Beta (β) Sig. VIF R2 Justerat R2
(Konstant) 59.348 .000 .810 .802 Resurser Unga vuxna .184 .059 .043 1.49 Eftergymnasial utbildning .114* .310* .000 4.93 Mediannettoinkomst 3.177E-5* .219* .002 7.19 Ohälsotal -.045 -.087 .157 3.47 Mobilisering Arbetslöshet .263* .165* .000 2.73 Sammanboende hushåll .229* .299* .000 1.95 Idrottsaktivitet .532 .017 .824 2.14 Utrikesfödda -.333* -.730* .000 1.97 Attityder Avsaknad av tillit .115* .184* .002 2.16 Förtroende -.021 -.172 .782 17.64 Nöjdhet .072 .138 .116 5.61 Påverkan -.001 .138 .989 15.61
