Examensarbete
Grundnivå
Vårdnadshavarnas uppfattningar om barns lek
En kvalitativ studie om fem vårdnadshavares uppfattningar
om barns lek i förskolan
Författare: Fatmata Sesay Handledare: Anders Ohlsson Examinator: Åsa Pettersson
Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete
Kurskod: GPG2DU
Poäng: 15 hp
Examinationsdatum: 2021-01-22
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker Open Access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet. Open Access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten Open Access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (öppet tillgänglig på nätet, Open Access):
Ja ☒ Nej ☐
2
Abstract:
Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och deras uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande. Jag har gjort en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerad intervju som metod, för att samla in data. Material som jag samlat in för min studie har jag analyserat med hjälp av sociokulturell teori. I resultatdiskussionen diskuterar jag studiens resultat med hjälp av förskolans läroplan (Lpfö 18) och tidigare forskning.
Mitt resultat visar att vårdnadshavarna har en positiv inställning till barns lek. De lägger stor vikt vid barnens lek och ser leken som ett viktigt redskap där barn lär sig och utvecklar olika betydelsefulla förmågor. Vårdnadshavarna lägger även stor vikt vid förskole pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek. Pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek är enligt vårdnadshavarna att vägleda, utmana samt motverka konflikter som kan uppstå mellan barnen i leken. Av resultatet framgår att vårdnadshavarna ser barns lek som en form av lärande och en social arena, där barn tränar på social kompetens med andra.
Nyckelord
3
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till de vårdnadshavare som har ställt upp och deltagit i denna studie. Utan deras deltagande hade inte min studie blivit möjlig. Ett speciellt tack får min handledare Anders Ohlsson som har gett mig vetenskapliga råd och stöttat mig i
genomförandet av denna studie.
Uppsatsen började med ett samarbete med en annan student, men vi valde av olika skäl att avsluta samarbetet. Efter det gjorde jag fyra nya intervjuer och behöll en av mina gamla intervjuer från samarbetet. Resultatdelen, slutsatser och förslag på vidare forskning har jag skrivit ensam. De kapitel som i ett inledande skede skrevs tillsammans, och som jag delvis har utvecklat, är inledning, syfte och frågeställningar, intervjufrågor, bakgrund samt teorikapitel. Falun januari 2021
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställningar ... 7
1.2 Begreppsdefinition ... 7
2. Bakgrund ... 8
2.1 Lek i styrdokument ... 8
2.2 Vårdnadshavares inflytande enligt Lpfö18 ... 8
2.3 Leken betydelse historiskt ... 8
3. Tidigare forskningsstudier ... 9
3.1 Lek och lärande ... 9
3.2 Fri lek i förskolan ... 11
3.3 Minnen av lek från barndomen ... 11
3.4 Förskollärares betydelse för barns lek och lärande ... 12
4. Teori ... 13
4.1 Sociokulturell teori ... 13
4.2 Centrala begrepp inom sociokulturell teori ... 14
5. Metod ... 15
5.1 Datainsamling- Semistrukturerad intervju ... 15
5.2 Urval ... 16
5.4 Materialbearbetning ... 17
5.5 Trovärdighet och giltighet ... 18
5.6 Forskningsetiska aspekter ... 18
6. Resultatredovisning och analys ... 19
6.1 Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om barnens fria respektive pedagogstyrda lek i förskolan? ... 19
6. 1.1 Fri lek ... 19
6.1.2 Styrd lek ... 22
6.1.3 Balans mellan barns fria och pedagogstyrda lek ... 23
6. 2 Hur beskriver vårdnadshavare sambandet mellan lek och lärande? ... 24
5
6.2.2 Lek som social arena ... 25
6.3 Sammanfattning av resultat ... 26
7. Diskussion ... 27
7.1 Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om barnens fria respektive pedagogstyrda lek i förskolan? ... 27
7.2 Hur beskriver vårdnadshavare sambandet mellan lek och ... 29
lärande? ... 29
7.3 Metoddiskussion ... 30
7.4. Slutsatser ... 31
7.5. Förslag till vidare forskning... 32
8. Referenslista ... 33 Bilagor ... 36 Bilaga 1. ... 36 Informationsbrev ... 36 Bilaga 2. ... 37 Intervjuguide ... 37
6
1. Inledning
Lek är något som existerar hos människan genom hela livet enligt Sandberg (2002, s. 72). Under min utbildning till förskollärare på Högskolan Dalarna har jag läst om lekens betydelse för barns lärande, och under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på olika förskolor har jag också uppmärksammat att lek är något viktigt för barns lärande. Eftersom jag har bevittnat där barn i leken exempelvis tränar socialt samspel, bearbeta tidigare erfarenheter och
kommunikativa färdigheter osv.Leken har en central plats i förskolans utbildning och barn spenderar en stor del av sin vardag till att leka. Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s. 52, 62) ser på leken som ett viktigt redskap för barn där barnen utmanas i kreativitet, fantasi och problemlösning. Lek är en betydelsefull aktivitet som stimulerar, uppmuntrar och upprätthåller barns lärande och stimulerar även barnen till att bli aktiva och fria (Tullgren 2003, s. 64). Lek är något som finns hela tiden i förskolan och därför är det svårt för barn att välja bort den, menar Tullgren (2003, s. 64). Även Lillemyr (2013) menar att barns lek är viktigt för deras lärande, eftersom de tillbringar en stor del av sin tid till att leka. Leken har också en central roll för barns lärande, utveckling och sociala samspel menar Lillemyr (2013, s. 31–32). Skolverket bekräftar också i förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 8) att lek är viktigt för barn och att den ska ha en central roll i förskolans utbildning.
Sandberg (2002, s. 72) påpekar att vuxnas syn på lek är beroende av den vuxnes tidigare kunskap och erfarenheter av lek. Detta följer det som står i förskolans läroplan att
vårdnadshavarna ska ha inflytande och förståelse för förskolans uppdrag, därför ska förskolan tydliggöra vilka strävansmål utbildningen har (Lpfö 18, s. 8). Som blivande förskollärare anser jag att det är viktigt att tala om lekens betydelse för barns utveckling och lärande med vårdnadshavarna. Dels för att leken är en stor del av barnens vardag och för att
vårdnadshavarna ska kunna ha inflytande i förskolans utbildning.
Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i olika förskolor i mellersta Sverige, uppmärksammade jag flera gånger vid hämtning att en del vårdnadshavare uttryckte sig ”har ni bara lekt idag” efter att ha frågat barnet vad de har gjort under dagen på förskolan. Detta fick mig att inse att en del vårdnadshavare möjligtvis undervärderar barns lek i förskolan. Detta kanske beror på att vårdnadshavare inte har kunskap eller uppfattning om vad leken bidrar till barns utveckling och lärande. Intresset för vilka uppfattningar vårdnadshavarna har om barns lek i förskolan stärktes.
7 Eftersom leken har en central roll i förskolans utbildning, samt att vårdnadshavarna ska ha inflytande i förskolans utbildning (Lpfö 18) valde jag att göra en studie som undersöker vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och mer specifikt deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. I dagsläget råder det brist på forskning om
vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan. Sandberg (2002) är en ledande forskare i detta ämne där hon har undersökt vårdnadshavarnas syn på barns lek. Hon anser att det behövs mer forskning om lekens funktion och roll och att det är en diskussion som behöver föras både inom och utanför det pedagogiska fältet, exempelvis med vårdnadshavarna (Sandberg, 2002, s. 71).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med min studie är att undersöka vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. För att nå mitt syfte så har jag utgått från följande frågeställningar:
• Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om barnens fria respektive pedagogstyrda lek i förskolan?
• Hur beskriver vårdnadshavare sambandet mellan lek och lärande?
1.2 Begreppsdefinition
För att vara tydlig i hur jag tolkar de begrepp som undersökts i den här studien vill jag tydliggöra dessa med hänvisning till tidigare forskning och förskolans läroplan (Lpfö 18). Fri lek – är en lek som är fri från pedagogstyrning, där barn bestämmer och konstruera den fria lekens innehåll själva (Eidevald, 2009, s. 96).
Pedagogstyrd lek – är en lek som planeras av pedagoger, där pedagoger bestämmer lekens innehåll utifrån barnens behov och intresse, (Lpfö 18).
Vårdnadshavare – är de personer som har rättsliga vårdnaden för ett barn, oftast är det de biologiska vårdnadshavarna som har rättsliga vårdnaden men det kan även vara en annan person som av olika skäl fått den rättsliga vårdnaden för barnet av domstolen (Tallberg Broman, 2017, s. 75).
8
2. Bakgrund
I detta avsnitt presenteras hur förskolans styrdokument ser på lekens roll samt
vårdnadshavares inflyttande i förskolan. Avslutningsvis ger jag en kort historisk tillbakablick av synen på barns lek.
2.1 Lek i styrdokument
Alla som jobbar i förskolan ska följa förskolans läroplan samt skollagen (Lpfö 2018). I läroplanen för förskolan står det att barn ska ges förutsättningar för både planerad lek som pedagoger introducerar samt för lek som barn själva tar initiativ till (Lpfö 2018, s.8).
Pedagoger ska ge alla barn i förskola möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån barnens förutsättningar och förmågor. När pedagoger ska följa eller leda barns lek på ett lämpligt sätt, kan det ske genom att vara passiv eller aktiv. På så sätt kan pedagogerna uppmärksamma begränsningar som kan uppstå i leken, något som kan möjliggöra att verksamhetens arbetssätt och lärandemiljöer som främjar barns lek utvecklas (Lpfö18, s. 8). Genom pedagogernas närvaro kan det vara möjligt att stimulera kommunikationen mellan barnen och förhindra samt lösa konflikter som uppstår i barns lek (Lpfö18, s.8). I läroplanen för förskolan står det att lek är grunden för barns utveckling, lärande och välbefinnande och den ska ha en central plats i förskolan utbildning (Lpfö18, s.8). Vidare står det att lek är viktigt för barn då leken ger utrymme för imitation, fantasi och bearbetning av intryck. Genom leken skapar barn en uppfattning om sig själv och sin omgivning, samt att lek kan utmana och stimulera bland annat barns kommunikation, samarbete och problemlösning (Lpfö18, s. 8).
2.2 Vårdnadshavares inflytande enligt Lpfö18
I förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 7) står det att vårdnadshavare ska ha inflytande och
förståelse för förskolans uppdrag, för att tillsammans med förskolan kunna skapa möjligheter för barn att utvecklas utifrån sina förutsättningar. För att förskoletiden ska bli en positiv upplevelse för barnet, krävs det ett tillitsfullt samspel och samverkan, mellan förskolan och hemmen (Lpfö 18, s. 8). Förskolan ska även tydliggöra för både barn och vårdnadshavare de mål som utbildningen har, det för att skapa förutsättningar för deras möjlighet till inflytande samt förståelse för förskolans uppdrag (Lpfö 18, s.7)
2.3 Leken betydelse historiskt
Synen på barns lek och dess betydelse i samhället har förändrats genom historien från att vara ”ett tidsfördriv” till en viktig del av barns lärande och utveckling. Øksnes (2011, s. 71) skriver
9 att leken ansågs som en aktivitet för att fylla ut tiden som barn hade efter att de hade slutat delta i arbetslivet. Leken blev psykologiserad, vilket innebär att leken blev som en terapi för barnen. Øksnes (2011, s. 71) menar att leken bekräftades av samhället och beskrevs som ett naturligt mänskligt behov i barns liv. Psykoanalytikern Sigmund Freud (1856–1939) beskrev leken som något individuellt, vilket han även kopplade till individens varierande behov (Øksnes, 2011, s. 71). Øksnes (2011, s. 74) hänvisar till Rousseau som poängterar att barn lär sig i leken, och i leken används barns fantasi och kreativitet till något nyttigt. Øksnes (2011, s. 74) refererar till Friedrich Fröbels (1782–1852) och Maria Montessori (1870–1952) som båda hade synen att lek ska ha en praktisk nytta där barns frihet i leken är viktig, men att den ska ha en pedagogisk inriktning. Fröbels syn på lek menar Lindqvist (1996, s. 51), är att leken är det viktigaste och det naturligaste sättet för barnet att yttra sig och där barnet utvecklas fysiskt, andligt, och moraliskt. Fröbels ses som grundare till begreppet fri lek, vilket handlar om barns självständiga aktiviteter i leken enligt (Lindqvist 1996, s. 51).
3. Tidigare forskningsstudier
I detta avsnitt presenteras tillvägagångssätt för sökning av tidigare forskningsstudier samt olika tidigare forskningsstudier som behandlar området lek. Jag har presenterar forskarnas studier en och en, för att förtydliga vad de olika studierna respektive kom fram till. Som tidigare nämnts i inledningen råder det brist på forskning om vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan. Därför valdes en annan relevant forskning. Med tanke på den nära samverkan som förskolepedagoger har med vårdnadhavre, ansåg jag att rådande forskning om lek i förskolan är relevanta för att jämföra med resultaten i denna studie.
I min sökning efter tidigare forskningsstudier har jag använt mig av olika databaser Libris, Högskolan Dalarnas bibliotekskatalog, Google Scholar och Summon. För att avgränsa sökningen användes sökorden: barn, lek, lärande, betydelse, förskol, vårdnadshavare, förskollärare, uppfattning. Den tidigare forskning jag sökt är skriven på både svenska och engelska, samt gjorda inom svensk- och icke svensk förskola.
3.1 Lek och lärande
Pramling Samuelssons och Johanssons (2006, s.47) artikel har till syfte att upptäcka och förstå om lek och lärande är två lika begrepp, samt hur dessa två begrepp kan uttryckas av
förskolepedagogerna och barnen när de samspelar. Artikeln är baserad på en faktabaserad studie, som utgår från två olika observerade situationer i förskolan. En observation under en
10 måltid och den andra under leken. Pramling Samuelssons och Johanssons (2006, s.54, 62) visar i sin studie att lek och lärande är två olika begrepp, men även om dessa begrepp är olika kan de stimulera varandra. Detta eftersom lek och lärande anses som en helhet som är en del av barns upplevelse, och som stödjer barn att skapa förståelse för världen runt omkring dem.
Pramling Samuelsson och Johanssons (2006, s. 54, 62) studie visar att leken är en viktig del av barns liv och att den är sammankopplad med deras kreativitet, bearbetning av tidigare erfarenheter, problemlösning, glädje och fantasi. Forskarnas studie visar också att leken är en del av barns upplevelser som stödjer barnet i sitt skapande av förståelse för världen runt omkring dem (Pramling Samuelssons och Johanssons 2006, s. 54, 62). Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s. 52) kom fram till att när barn leker har dem ett motiv med lekens innehåll. De menar att det som uppstår i barns lek bygger på deras tidigare erfarenheter och detta skapas genom interaktion med andra. Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s. 52) kom fram till att barn lär sig av varandra i leken och att lek är något som är socialt, eftersom barn lär sig hur socialt samspel sker via leken.
Pedagogernas involvering i barns lek är viktig för att leken ska bidra till lärande, enligt Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s. 60). Pedagogernas interaktion eller dialog med barnet under leken är också viktig, enligt Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s. 60), då de menar att barnen bekräftas och utmanas genom pedagogernas involvering och
interaktion leken. De menar dock att det måste ske på ett respektfullt sätt och med kompetens att förstå när och på vilket sätt pedagogerna kan ingripa i barnens lek, för att kunna ge lek och lärande chansen att påverka varandra (Pramling Samuelsson & Johansson, 2006, s. 62).
Tullgren (2003, s. 11) har undersökt barns lek i förskolan med fokus på det som händer i leken när förskolepedagoger deltar med hjälp av kvalitativ intervju. Tullgren (2003, s. 84) kom fram till i sin studie att lek är något som betraktas som en viktig aktivitet att uppmuntra, stimulera samt upprätthålla hos barnen. I Tullgrens (2003, s. 112) resultat visar det att leken ses som en väg till lärande då människors olika kunskaper delas med varandra. Barnen lär sig via leken hur man ska vara mot varandra och uppmuntras till kommunikation, visa sina känslor och intressen, samt får en förståelse för andras känslor. Tullgren kom fram till att det är betydelsefullt att barn leker samt att pedagoger bekräftar och uppmuntrar barns lek.
Pedagogerna ska även delta i bans lek men på barnens villkor utan att leken avbryts. Tullgren (2003, s.83) menar att pedagoger har förväntningar på barns lekar och på barnen själva, som
11 förväntas att leka och hålla sig inom visa ramar. På så sätt menar Tullgren att pedagoger styr barns lek till det de anser vara lämpligt och mot de kompetenser som de tycker barn behöver i sina framtida liv och det livslånga lärandet (Tullgren, 2003, s.83).
3.2 Fri lek i förskolan
Det brukar talas om två olika typer av lek i förskolan, fri lek respektive pedagogstyrd lek. Eidevald (2009, s. 96) skriver att fri lek är en är ett speciellt begrepp i svenska förskolor. Det är en lek som ses som viktig och lärorik för barnen. Den fria leken förväntas att utföras och konstrueras av barnen själva. Det vill säga att den ska vara fri från pedagoginvolvering och att barn själva ska bestämma innehållet i den fria leken. Fri lek är en lek som är en vardagligt förekommande aktivitet i svenska förskolor. Den pågår oftast under en långtid och barnen har själva möjlighet att välja mellan flera olika aktiviteter och platser.
Eidevald (2009, s. 96) menar att fri lek har en hög status i svensk förskola och anses vara en naturlig och medfödd lek hos barn. Eidevald (2009, s. 98) skriver också att fri lek är en lek som anses nästan som ”helig” i förskolans verksamhet. Enligt Eidevald (2009, s. 96) ska förskolan skapa förutsättningar för barns fria lek, men definitivt inte ”styra” den. Dock
konstaterar Eidevald (2009, s. 96) att fri lek är en sanning med modifikation då den aldrig kan bli helt fri för barnen med tanke på bland annat pedagogernas övervakningsroll och att miljön där leken sker påverkar leken.
3.3 Minnen av lek från barndomen
Sandbergs (2002, s. 12) avhandling är baserad på vuxnas (förskollärarstuderande,
förskolepedagoger, vårdnadshavare och funktionsvariation vuxna) egna erfarenheter av lek från sin barndom, där de beskriver egna erfarenheter och hur de uppfattar begreppet lek. Sandberg (2002, s. 23) beskriver sina egna erfarenheter av lek från sin barndom och menar att hon inte kan tänka sig att barndomen kan existera utan bra lek. Sandberg (2002, s. 61) skriver att det är vuxna som ska skapa lektillfällen för barn. För att kunna göra detta anser hon att vuxna och förskolepedagoger som arbetar med barn behöver ha en inlevelseförmåga och inblick i hur de själva lekte när de var barn. Hon hävdar att pedagoger och vuxna som arbetar med barn påverkas av egna upplevelser av leken som barn, i sin delaktighet och
inlevelseförmåga i leksituationer på förskolan. Den vuxnes syn på lek beror på tidigare kunskaper och erfarenheter av lek och är något som existerar hos människan genom hela livet enligt Sandberg (2002, s. 72).
12 Sandberg (2002, s. 72) skriver att vuxna ska se barns lek som en ”kunskapsbank” där barn inhämtar betydelsefulla förmågor som är viktiga för deras lärande. Hon menar att lek i sig är barns liv och genom att barn leker får de erfarenheter. Lek för barn är något som är mer än bara en ”fritidssysselsättning” enligt Sandberg, (2002, s. 74). Sandberg (2002, s. 73) skriver också att barns lek kan ses som någon typ av lärande och att barn blir mer uppmuntrade till att leka när leken finns med i deras vardag. De intervjuade informanterna i Sandbergs (2002, s. 74) studie betraktar lek som något som främjar och utvecklar bland annat kreativitet, fantasi och tänkande hos barn. Informanterna i Sandbergs studie har mest positiva minnen av lek från sin barndom (Sandberg, 2002, s. 74).
3.4 Förskollärares betydelse för barns lek och lärande
Aras (2016, s. 1177) forskning undersöker med hjälp av observationer och intervjuer hur förskollärare agerar och tänker om sin roll i den fria leken.
I Aras (2016, s. 1180–1181) forskning framkommer att när förskollärarna inte är delaktiga i barnens lek påverkas barnen negativt genom att de inte får utmaningar av en vuxen som kan främja lärandet. Att skapa situationer och aktiviteter som är anpassade till barnens behov och kunskapsnivå och som de själva kan styra över, kan främja lärandet. I Aras (2016, s.1182) resultat framkommer det att när förskolläraren är runt omkring barnen och är uppmärksam på deras lek kan barn stimuleras i leken. Ett exempel som beskrivs är när ett barn lägger pussel och förskolläraren växlar mellan att gå in och ut ur leken beroende på hur mycket hjälp barnet uttrycker att det behöver.
Pramling Samuelsson och Johansson (2009, s. 89–90) lyfter i sin forskning fram att
förskollärarna vill undvika att påverka barnens redan påbörjade lek och därför går de sällan in i en lek, vilket kan leda till att situationer för lärande uteblir. I resultatet framkommer det att förskollärarna sällan tar tillvara på barnens fantasi och idéer som skulle kunna bidra till ett lärande i leken. Detta kan bero på att förskollärarna inte fokuserar på det som barnen intresserar sig för (Pramling Samuelsson & Johansson 2009, s. 90).
Resultaten i Pramling Samuelsson och Johanssons (2009, s. 86, 88) forskning visar att barnen har olika intentioner när de gör förskollärare och lärare delaktiga. Skälen kan vara att de behöver stöttning, uppmuntran och hjälp att lösa konflikter. En annan anledning till att göra
13 de vuxna delaktiga kan vara för att barnen vill leka tillsammans med den vuxne. Däremot visar resultatet att det finns många situationer i förskolan där barnen inte gör sina
förskollärare delaktiga. Barnen försöker lösa sina problem själva och de vill gärna vara självständiga genom att hitta på egna lösningar så att de inte behöver engagera de vuxna (Pramling Samuelsson & Johansson 2009, s. 88).
4. Teori
I studien har jag fokuserat på vårdnadshavares uppfattningar om barns lek och deras uppfattningar om vad leken har för betydelse för barns lärande. Jag har använt mig av en sociokulturell teori som stöd i mitt analysarbete för att analysera och förstå vårdnadshavarnas uppfattningar om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Den
sociokulturella teorin betonar vikten av barns lek och lärande, samt belyser barns samspel med andra människor, hur barn i leken lär sig av varandras erfarenheter och i samspel med andra. Inom sociokulturell teoribildning framhålls att människan lär sig bäst genom samspel med andra människor (Nilholm 2016, s. 58), vilket gör den sociokulturella teorin lämplig för analys av min empiri.
4.1 Sociokulturell teori
Den sociokulturella teorin grundades av den ryska psykologen Lev S. Vygotskij (1896–1935). Vygotskij intresserade sig för barns utveckling och lärande, framförallt de pedagogiska
involvering och barns samspel med andra (Lillemyr 2013, s. 114). Idag har den
sociokulturella teorin en central plats i det pedagogiska arbetet inom svenska förskolor (Imsen 2006 s. 307). Inom den sociokulturella teorin betraktas människan som social varelse,
grunden till lärande och utveckling är de kunskaper som individen mottar och erhåller i omvärlden. Detta beror på vilken social omgivning individen har haft (Imsen 2006, s. 307). Vygotskij lägger stor vikt på den kulturella och sociala omgivningen som barnet lever i, eftersom barns lek och lärande påverkas av den kulturella och sociala omgivningen enligt (Imsen 2006, s. 308). Lek och lärande ingår i den sociokulturella teorin samt att lärande är en social process, eftersom lärande sker när vi samspelar med andra individer i vår omgivning (Imsen 2006, s. 308). Detta sker i skolans verksamhet eller i socialt samspel med vår bekantskapskrets enligt (Imsen 2006, s. 308).
14
4.2 Centrala begrepp inom sociokulturell teori
Inom sociokulturell teorin behandlas begrep såsom proximal utvecklingszon, scaffolding, redskap och interaktion.
Enligt (Doverborg & Pramling Samuelsson 2013, s. 74) innebär begreppet den proximala utvecklingszonen inom sociokulturell teori, avståndet mellan vad ett barn kan klara av att själv lära sig och vad det kan klara av att läsa sig med stöd av andra med högre kompetens. Detta kan ske i samarbete med en kamrat eller med en vuxen (Doverborg & Pramling Samuelsson 2013, s. 74). Tankebilden om den proximala utvecklingszonen inom sociokulturell teori kan stärka barnets samarbetsförmåga med andra medmänniskor samt att främja och vägleda barnet att klara av aktiviteter själv vid ett senare tillfälle, enligt (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2013, s. 75). Oavsett situation kan det ändå bidra till lärande och utmaning hos barnet, då barn imiterar de tillfällen de samarbetat med en vuxen eller en kamrat med högre kompetens (Imsen 2006, s. 316).
Kultti (2012, s. 30) framhåller att scaffolding, inom sociokulturell teori kan översättas med stöttning eller stöttningsstruktur. Kultti (2012, s. 30) menar att scaffolding är det specifika stöd en lärande människa får av en person med större kunskap, detta kan vara bland annat stöd för samspel. Stödet som den lärande människan får av personen med kunskap är ett sätt för personen att lära sig nya kunskaper på lång sikt (Kultti 2012, s. 30).
Interaktion innebär enligt Kultti (2012, s. 21), samspelet mellan människor där människor skapar olika förståelse i samspel med andra. Kultti (2012, s. 21) menar att socialt samspel är en grund för tänkandet. Detta betyder, enligt Kultti (2012, s. 21) att interaktionen mellan människor är själva utgångspunkten för lärandet. Kulti (2012, s. 21) framhåller att sociokulturell teori bygger på det samspel mellan oss människor som krävs för att
åstadkomma kunskap och förståelse, det är just i dessa interaktioner vi inhämtar kunskaper och färdigheter som behövs för att klara oss i framtiden.
Säljö (2000, s. 20) framhåller att inom sociokulturell teori talar man om intellektuella- (språkliga) och fysiska (materiella) redskap, redskap som vi har åtkomst till och utnyttjar för att interagera, det vill säga förstå vår omgivning och agera i den. Intellektuella redskap är de kunskap som vi har och använder oss av för att lösa problem i vardagen. Ett exempel på ett intellektuellt verktyg är Pythagoras sats, vilket är en matematisk, geometrisk formel som
15 används i vår vardag för att lösa matematiska problem (Säljö 2014, s.21). Fysiska redskap är samtliga fysiska verktyg som vi använder i vår vardag, exempelvis en gaffel för att förflytta maten från tallriken till munnen, en hävstång för att flytta någonting som vi annars inte hade orkat (Säljö 2014, s.21). Användning av dessa redskap anses vara viktig i den sociokulturella teorin, eftersom de medierar den verkliga världen i sociala samspel som vi befinner oss i. Dessa redskap är också ett måste för att vi framförallt ska ha tillgång till världen som människor (Säljö, 2000, s.21).
5. Metod
I metodavsnittet kommer jag att redovisa den metoden jag har använt mig av för att samla in data för denna studie, följt av hur urval av studiens informanter skett. Genomförandet av studien beskrivs.
5.1 Datainsamling- Semistrukturerad intervju
Jag har använt mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att samla data till min studie. En kvalitativ forskningsintervju är ett sätt för forskaren att kunna gå på djupet och få fram informanternas resonemang samt upplevelser av ett specifikt område enligt (Kvale och Brinkman 2014, s. 18). Bjørndal (2005, s. 90) beskriver att kvalitativ forskningsintervju är den lämpligaste metoden att utgå ifrån för att kunna sätta sig in i en annan individs perspektiv. Kvalitativ forskningsintervju liknar enligt Kihlström (2007, s. 48), ett vardagligt samtal. Det som skiljer en kvalitativ intervju med ett vardagligt samtal är att en kvalitativ intervju har ett bestämt syfte och att det är deltagaren som styr riktningen av samtalet. Syftet med min studie var att undersöka vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och deras
uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. Eftersom jag var intresserade av att undersöka vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan, därför var intervjuer en passande metod för att få fram vårdnadshavarnas uppfattningar kring lek. Detta följer det Björkdahl (2007, s. 194) påpekar, att det är viktigt som student att noggrant tänka över vilken typ av metod som ska användas, eftersom metoden ska vara lämplig utifrån studiens syfte.
Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer (se bilaga 2). Det innebär att jag har utgått från mina formulerade frågor men också kompletterat med följdfrågor utifrån de svar som informanterna har gett och på det sättet kunnat vara flexibel och hitta nya vinklingar på mina frågor. Det här gör det möjligt att få mer intressanta och utförligare svar, vilket Kihlström (2007, s. 48) framhåller som viktigt.
16
5.2 Urval
För att välja ut vårdnadshavare för att delta i studien använde jag mig av ett
bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval innebär enligt Björkdahl (2007, s. 86) att forskaren väljer den grupp av människor som är lättast att nåför sin studie. Jag har valt att kontakta vårdnadshavare som jag har haft kontakt med innan den här studien skulle göras. Antalet vårdnadshavare som intervjuades var fem stycken från två olika förskolor i mellersta Sverige. Med hänsyn till de forskningsetiska aspekterna är samtliga vårdnadshavares namn som nämns i denna studie påhittade, detta är för att skydda deras identitet (Vetenskapsrådet, 2017 s. 41). Jag upplevde att informanterna var trygga under intervjutillfället, vilket kan beror på att vi redan hade en etablerad relation. Följande namn har jag valt att kalla informanterna: Emma, Annie, Eva, Lisa och Jessica. Ingen av vårdnadshavarna har arbetat eller arbetar inom förskola.
Emma: har två barn Annie: har tre barn Eva: har ett barn Lisa: har ett barn Jessica: har ett barn
5. 3 Genomförande
Jag började med att ta direkt kontakt med informanterna och delade i samband med det ut informationsbrev till dem. Vårdnadshavarna visade sedan sitt intresse att delta i studien genom att skriva under samtyckesblanketten som delades ut med informationsbrevet. I informationsbrevet (se bilaga 1) beskrev jag vem jag är som genomför studien och syftet med studien. Därefter bestämde jag och vårdnadshavarna en tid för att genomföra intervjuerna.
Intervjuerna skedde individuellt och jag använde ljudupptagning med lösenordskyddad mobiltelefon som verktyg för att underlätta transkriberingen av intervjuerna. Jag ansåg att ljudupptagning var ett smidigt sätt att använda för att samla in data, då jag kunde återgå till data för att lyssna av intervjuerna. Genom att använda mig av ljudupptagning ansåg jag också att jag kunde vara mer närvarande under intervjuerna. Det underlättade att hålla fokus på informanterna, vilket jag ansåg ökade förutsättningar för en bra intervju. Jag valde att använda mig av öppna frågor under intervjuerna. Kihlström (2007, s.48–49) beskriver att öppna frågor
17 kan minska risken för att forskaren påverkar informanternas svar och kan öka möjligheterna för att informanterna får möjlighet att dela med sig av sina resonemang och upplevelser. I informationsbrevet beskriver jag även anledningen till att jag använder mig av ljudupptagning och hur inspelningarna kommer att förvaras (se rubriken forskningsetiska principer). Fyra av intervjuerna tog plats på förskolorna där vårdnadshavarna har sina barn och en av intervjuerna skedde på vårdnadshavarens arbetsplats. Intervjuerna som jag genomförde tog cirka 35–40 minuter.
5.4 Materialbearbetning
Under denna rubrik beskriver jag hur materialbearbetning av insamlade material för denna studie har skett.
Materialbearbetningsprocessen började med att transkriberade ljudupptagningarna från
intervjuerna digitalt. Vid bearbetningen utelämnades irrelevanta ersättningsord samtidigt som i informanternas svar har talspråket bytts ut mot skriftspråk och ordföljd rättats i citaten, utan att innehållet ändrats. För att göra läsningen enklare för läsaren (Kvale & Brinkmann 2014, s.218). Vid bearbetningen av det insamlade materialet togs hänsyn till vårdnadshavarnas identitet, och för att följa anonymitet kravet är de angivna namnen i studien påhittade.
I materialbearbetningsprocessen har jag använt mig av en interpretativ-/tolkningsfenomenologisk analysmodell. Denna typ av analysmodell är en kvalitativ metodansats där forskaren genom sitt empiriska material, kartlägger samt analyserar hur människor tänker, känner samt förhåller sig till vissa fenomen i samhället (Back & Berterö 2019, s. 165). Första steget i den fenomenologiska analysmodellen var att jag läste noggrann det transkriberade materialet från intervjuerna om och om igen tills jag kände materialet bra. Detta steg heter enligt Back & Berterö (2019, s. 170) forskarens första möte med texten. Andra steget benämns identifikation av tema i fenomenologisk analys, detta innebär att jag läste återigen det transkriberade materialet för att sedan delar de olika textstyckena i teman. Jag namngav teman utifrån vårdnadshavarnas uppfattningar om leken och studiens frågeställningar. I tredje steget uppställde jag de olika beskrivande teman som har
identifierats, och sedan sorterade in dem i olika hög. Innan dess färgmarkerade de olika teman som jag fann när jag transkriberade materialet digitalt med olika färger (Malmqvist 2007, s.125). Detta är för att se vad som hör ihop och inte hör ihop samt likheter. Detta steg kallas enligt Back & Berterö (2009, s. 171) kluster av överordnade teman. I analysen framkom det följande underrubriker: fri lek, styrd lek och balans mellan barns fria och pedagogstyrda lek. Lek som
18 viktigt redskap och Lek som social arena. Efter att intervjuerna hade tematiserats analyserades de ur det sociokulturella perspektivet med hjälp av de centrala begrepp som ansågs relevanta för studien och som beskrevs i teori avsnittet.
5.5 Trovärdighet och giltighet
Vid redovisning av mitt resultat har jag exemplifierat med citat av vad vårdnadshavarna har sagt under intervjuerna. Detta är för att göra det lättare för läsaren att bedöma samt tolka resultatens trovärdighet. Trovärdighet och giltighet stärks enligt Kihlström (2007, s. 231) när läsaren kan förlita sig på resultatet som presenteras i en studie. Alla vårdnadshavare som blev intervjuade i min studie har svarat på samma frågor. I samband med de formulerade
intervjufrågorna var jag försiktig med att inte ställa ledande frågor. Trovärdighet i en studie kan öka om det är två individer som gör en intervju tillsammans enligt (Kihlström 2007, s. 232), men i min studie har jag av olika orsaker genomfört intervjuerna ensam. Att genomföra intervjuerna själv anser jag skapade en trygghet hos vårdnadshavarna som intervjuades. Ljudupptagningar som jag spelade in under intervjuerna var även ett sätt att höja
trovärdigheten i min studie, då jag kunde lyssna på ljudupptagningar efter intervjuerna. Mitt val av metod i denna studie ansåg jag ökade giltigheten, då jag fick möjlighet att ta del av vårdnadshavarnas egna uppfattningar om det bestämda ämnet i denna studie.
5.6 Forskningsetiska aspekter
Löfdahl (2014, s. 34) skriver att studenter på högskolan som skriver examensarbete måste gå efter högskolelagen (1 kap. 3a§) genom att följa de forskningsetiska aspekterna samt
eventuellt övriga regelverk i samband med examensarbete. I min studie har jag följt
Vetenskapsrådets forskningsetiska aspekter och anvisningar (Vetenskapsrådet, 2017, s. 26), för att uppfylla de forskningsetiska aspekterna samt högskolelagen (1 kap. 3a§).
Informationskravet handlar om att forskaren ska informera informanten eller informanterna om forskningens syfte. Samtyckeskravet handlar om att forskaren först ska få informantens eller informanternas godkännande vilka har rätt själv att bestämma över sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2017, s. 26, 41). Jag har uppfyllt informationskravet och samtyckeskravet i min studie genom att informera deltagarna om syftet med min studie via ett informationsbrev (se bilaga 1) och en samtyckesblankett.
I informationsbrevet beskrevs det att deltagarnas medverkan är frivillig, och att de när som helst kan avbryta sin medverkan utan några nämnare förklaringar. I samtyckesblankett fick
19 deltagarnas ge sitt samtycke om de ville delta i min studie och om jag under intervjuerna fick spela in intervjun med ljudupptagning. Konfidentialitetskravet handlar om personuppgifter om deltagaren som ska försvaras så att ingen obehörig kan komma åt de insamlade data (Vetenskapsrådet (2017, s. 41). Konfidentialitetskravet har jag uppfyllt genom att informera deltagarna om att inga obehöriga kommer ha behörighet till de insamlade data från
intervjuerna. Ljudupptagningar från intervjuerna bevaras i en fil på en lösenordskyddad dator. Nyttjandekravet handlar om att de insamlade uppgifterna och data om deltagarna bara får utnyttjas för det syfte forskaren har samlat in dem för (Vetenskapsrådet 2017, s. 41).
Nyttjandekravet har jag uppfyllt genom att informera deltagarna att de insamlade data endast kommer att utnyttjas för det syftet som jag har samlat in dessa för, och att de kommer raderas efteråt.
6. Resultatredovisning och analys
I detta avsnitt presenterar jag studiens resultat och analys med hjälp av de begrepp som jag tidigare beskrivit hör till sociokulturell teori. Resultatet är indelat i två huvudrubriker som motsvararoch avser besvara studiens två frågeställningar. Under dessa två huvudrubriker är resultatet indelat i underrubriker som framkom vid bearbetning av det insamlade materialet.
6.1 Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om barnens fria respektive pedagogstyrda lek i förskolan?
Utifrån vårdnadshavarnas uppfattningar om barns fria och pedagogstyrda lek i förskolan framkom följande kategorier i deras svar och textens innehåll, som jag också har valt att använda som underrubriker: fri lek, styrd lek och balans mellan barns fria och pedagogstyrda lek.
6. 1.1 Fri lek
Samtliga vårdnadshavare är medvetna om att barn ges förutsättningar till fri lek i förskolan. I mina intervjuer beskriver vårdnadshavarna barns fria lek i förskolan på olika sätt. Två
vårdnadshavare framhåller att barns fria lek är en lek som utförs och konstrueras av barn själva utan pedagoger. Tre vårdnadshavare framhåller också att barns fria lek är en lek där barn har möjlighet att välja själva vad de vill leka med, men att den fria leken inte ska vara helt fri från pedagogstyrning och pedagogingripande.
20 Även om Lisa och Emma uttrycker att den fria leken ska vara fri från pedagoger så kan jag utläsa i följande citat att dom ändå vill ha viss tillsyn och stöd av pedagoger.
Det är bra att barn få leka och bestämma fria leken helt själva utan fröknar. För att då har de möjlighet att hitta på och lära sig massor med saker helt själva, det stärker deras självkänsla och kreativitet. Det blir inte roligt för barn att leka styrt hela tiden.Pedagogerna kan gå in i leken när det bara behövs (Lisa).
Pedagogerna behöver inte bestämma vad barnen ska leka med i den fria leken, men dom kan ha tillsyn på barnen under leken ifall det blir bråk mellan barnen (Emma).
Lisa och Emmas citat antyder i likhet med övriga vårdnadshavare att det uppstår konflikter i barns lek som barn kanske inte vet hur de ska hantera och där en del barn behöver vägledning och stöd. Jag tolkar det som att vårdnadshavarna menar att det behövs en pedagog som kan stödja, vägleda, involvera samt ingripa när det uppstår konflikter mellan barnen och när barnen behöver stöd och vägledning i leken.
Jessica och Emma ger exempel på varför förskolepedagoger bör involveras, ingripa och ha tillsyn i barns lek, detta kan utläsas i de nedanstående citaten.
Det är bra att pedagoger är med i den fria leken, för att hjälpa barnen att lösa konflikter, vägleda och stötta dom i leken. Vissa barn behöver vägledning och stöttning när de leker (Jessica).
Det är bra att pedagoger leker med barn i den fria leken, då pedagoger kan ha tillsyn på barnen under leken ifall det blir bråk mellan barnen och behöver hjälp. För att en del barn behöver hjälp och vägledning i leken (Emma).
Pedagogernas involvering i den fria leken behövs, menar Emma och Jessica, bland annat för att vägleda, reda ut konflikter mellan barnen. Pedagogernas involvering i den fria leken behövs också för att hjälpa barn som har det svårt med att ta egna initiativ till att hitta på lekar.
Pedagogerna använder den fria leken som ett redskap där deras involvering i den fria leken fungerar som inspirations- och motivationskälla för barnen till att ta initiativ. Detta leder till att barns förmåga till att ta initiativ till egna lekar och att reda ut egna konflikter stärks.Ur ett
21 sociokulturellt perspektiv benämns den här involveringen som scaffolding, då barnen får stöd av pedagogerna med att ta initiativ genom att komma igång att leka samt lösa egna konflikter.
Trots vikten av att pedagogerna behöver finnas där för stöttning och tillsyn så menar
vårdnadshavarna att det behövs lek som är helt fri från pedagogerna och deras stöd. Detta kan utläsas i nedanstående citaten.
Det är bra att barn få leka och bestämma fria leken helt själva utan fröknar. För att då har de möjlighet att hitta på och lära sig massor med saker helt själva, det stärker deras självkänsla och kreativitet. Det blir inte roligt för barn att leka styrt hela tiden (Lisa).
Jag tänker ändå de att få hitta på sina egna lekar som ni inte hade väglett de till, det ökar deras kreativitet när de få hitta på själva. Barn ska inte behöva känna sig styrda hela tiden i leken, det kan upplevas tråkigt för de (Emma).
Lisas och Emmas svar visar att det är viktigt för barn att få möjlighet att bestämma över den fria lekens innehåll helt själva ibland. De uttrycker att fri lek kan bidra till att öka barnens kreativitet och självkänsla genom att barnen kan hitta på lekar som pedagoger inte har väglett dem till. Deras syn på den fria leken i förskolan får också ses som en tillgång och ett redskap, där barns förmåga att hantera konflikter stärks och barn får stöd och vägledning av
pedagogerna när det behövs. Detta får också ses som ett sätt för scaffolding, då barn får stöd och vägledning samt att hantera de konflikter som uppstår i leken av förskolepedagogernas som anses ha högre kompetens än barnen.
Lisa och Emma poängterar vidare i sina intervjuer att pedagogerna bara ska vara med och leka i barns fria lek när det är nödvändigt. Det är viktigt menar de, att pedagogerna ger barn möjligheten till att bestämma lekens innehåll själva så att barnen slipper uppleva sig styrda av pedagogerna i den fria leken. Detta kan utläsas ur Lisas påstående i följande citat:
Pedagogerna kan gå in i leken när behövs, och kan låta barnen helst bestämmer
vad de vill leka med. Så att barnen inte känner att det är pedagoger som bestämmer (Lisa).
Vårdnadshavarna anser att pedagogerna har hög kompetens när det gäller att stötta, vägleda samt reda ut konflikter mellan barn, på ett sätt som lär barnen att reda ut sina egna konflikter vid ett
22 senare tillfälle. Det här innebär att de anser pedagogerna vara kompetenta till att vägleda och hjälpa barnen att utvecklas i den proximala utvecklingszonen som nämns i det sociokulturella perspektivet. och att vårdnadshavarna ser pedagogernas involvering och ingripande i barns lek som en öppenhet för interaktion mellan förskolepedagoger och barn i leken.
6.1.2 Styrd lek
Samtliga vårdnadshavare är också medvetna om att barn ges förutsättningar till pedagogstyrd lek i förskolan. Utifrån de svar som framkommit från vårdnadshavarna gällande pedagogstyrd lek, beskriver några vårdnadshavare att det är en lek som konstrueras av förskolepedagoger och sedan utförs tillsammans med barn. Några av vårdnadshavarna menar att den pedagogstyrda leken är en lek som pedagoger bestämt redan i förväg för barnen, en lek som har ett genomtänkt syfte och koppling till förskolans läroplan.
I Emmas och Annies svar gällande pedagogstyrd lek blir det tydligt att den pedagogstyrda leken i förskolans utbildning enligt dom har till syfte att förbereda barn inför skolstarten. Jag tolkar detta som att Emma och Annie ser förskolan som en skolformdär pedagoger utför styrda och genomtänkta lekar tillsammans med barnen, för att sedan lägga en bra grund för barnen innan skolan. Detta motiverar de med att det är bra om barn deltar i uppstyrda lekar redan när de går i förskolan. Emma beskriver vidare att undervisning sker i den pedagogstyrda leken som anpassas efter barnens mognad och sker på ett lekfullt sätt.
Pedagogstyrd lek har ett genomtänkt syfte som förbereder barn inför skolan. Det är bra tycker jag, för att skolan är en miljö som är uppstyrd av lärarna. Det är bra om barn redan tränar på det när de går i förskolan (Annie).
Den pedagogstyrda leken är uppbyggd på skolan med ett syfte, och olika ämnesområdena som barn ska lära sig, men pedagoger gör det tillsammans med barnen på ett lekfullt sätt som är anpassad efter deras mognad. Den pedagogstyrda leken lägger grunden för vad skolan väntar på och skolan är ju uppstyrd, det är bra att redan deltar i uppstyrda lekar när de går i förskolan (Emma).
Ur ett sociokulturellt perspektiv kan Emma och Annies svar där de menar att förskolan förbereder barnen för skolans mer styrda form tolkas som att den pedagogstyrda leken i förskolan är ett sätt att använda Scaffolding för att förbereda och underlätta skolstarten för barnen. Ur ett sociokulturellt perspektiv skulle den pedagogstyrda leken i förskolan också
23 kunna ses som ett redskap pedagogerna använder för att förbereda och underlätta skolstarten för barnen. Det här förhållningssättet, menar Emma och Annie, lägger en bra grund för barnen till när dom ska börja skolan.
6.1.3 Balans mellan barns fria och pedagogstyrda lek
Hur mycket fri lek och pedagogstyrd lek ska barnen ha under en dag i förskolan, var en fråga som ställdes till vårdnadshavarna under intervjun. I samtliga vårdnadshavares svar syns det tydligt att enighet råder om att den fria och pedagogstyrda leken ska ha en jämlik plats i
förskolans utbildning. Med detta poängterar vårdnadshavarna vikten av att barn får möjligheten att växla mellan den fria och pedagogstyrda leken i förskolan. Vårdnadshavarna poängterar också att när den fria och pedagogsstyrda leken har en jämlik plats i förskolan, kan det minska risken för att barn ska uppleva att de har det tråkigt när de leker pedagogstyda lekar i förskolan. Eva och Annie ger ett exempel på detta som går att utläsa i följande citat.
Jag tänker att det ska vara lite av varje. Det är bra att de växlar mellan lekarna. Det kanske bli för tråkigt för barnen att exempelvis bara leka styrda lekar (Eva).
Jag tycker att den fria och pedagogstyrda leken ska vara 50/50 i förskolan. För att jag tycker båda lekarna är viktiga för barnen, och de lär sig massor i den fria och pedagogstyrda leken (Annie).
I majoriteten av vårdnadshavarnas svar framkom det ett förslag om när den fria och
pedagogstyrda leken ska äga rum i förskolans utbildning. Detta går att utläsa i följande citat, där Annie och Jessica exempelvis ger ett förslag på när den fria och pedagogstyrda leken kan äga rum i förskolans utbildning:
Den fria leken kan vara på eftermiddag efter vilan, för att barnen har mer ork och är pigga att leka själva. Pedagogstyrda leken kan vara på förmiddagen. Då barnen inte har börjat att leka med något annat (Annie).
Jag tycker att den fria leken kan exempelvis vara efter barnen har ätit lunch och vilat. För att barnen har vilat och energi att leka fri. Den pedagogstyrda leken som ni pedagoger ordnar kan vara på förmiddagen, då barnen kanske inte har hunnit leka lekar som de själva har hittat på (Jessica).
24 Pedagogstyrda leken poängterar vårdnadshavarna att äga rum på förmidagen, för att
vårdnadshavarna anser att barn inte har hunnit sysselsätta sig i den fria leken vid den tiden, och att de har ro i kroppen för att koncentrera sig bättre att leka styrd. Barns fria lek,
poängterar vårdnadshavarna, kan äga rum efter att barnen har ätit lunch och vilat, då de anser att barn har mer ork och utvilad att leka själva efter att de har ätit och vilat. Utifrån
vårdnadshavarnas svar gällande när den fria och pedagogstyrda leken kan äga rum i förskolan. Tolkar jag det som att vårdnadshavarna har ett önskemål om att förskolepedagoger bör ha en specifik tid på degen för dessa lekar att ta plats i förskolans utbildning. Detta tolkar jag också som att vårdnadshavarna har uppmärksammat när på dagen deras barn orkar leka fri och styrd.
6. 2 Hur beskriver vårdnadshavare sambandet mellan lek och lärande?
De deltagande vårdnadshavare ser ett samband mellan lek och lärande. Utifrån
vårdnadshavarnas svar om sambandet mellan lek och lärande framkom följande kategorier i deras svar: Lek som viktigt redskap och Lek som social arena.
6.2.1 Lek som viktigt redskap
I de svar jag fått av vårdnadshavarna blir det tydligt att de ser barns lek i förskolan som lärande och ett viktigt redskap för barn.
Vårdnadshavarna framhåller att lek är ett redskap där barn utvecklar olika förmågor som bidrar tillbarnens lärande. Bland annat Eva ger ett exempel på nedanstående citat, som visar att barns lek är ett viktigt redskap för barn och deras lärande samt att de lär sig olika bra förmågor i leken. Att leken är en stor del av barns vardag i förskolans utbildning är något även Eva uppmärksammar när hon hämtar hennes barn i förskolan.
Lek är något som är viktigt för barn och deras lärande. För att barn lär sig och utvecklas i leken. De lär sig hur man är en bra kompis, lösa konflikter, vänta på sin tur och samspela med andra. Lek är en stor del va barns vardag, det ser jag när hämta mitt barn från förskolan. Hen blir ledsen om jag avbryter leken (Eva).
Samtliga vårdnadshavare framhåller att barn genom leken lär sig hur de ska vara bra individer och bemöta andra människor på ett acceptabelt sätt. Vårdnadshavarna framhåller också att barn lär sig visa empati för andra människor och hur de ska hantera konflikter, självtillit och
25 att man inte alltid kan få som man vill eller önskar sig och att de lär sig att acceptera och respektera regler och andra individer. Vårdnadshavarna poängterar att barn inte kan förvänta sig att alltid komma först eller få precis som de vill. Emma påpekar vidare i hennes intervju att barn ska lära sig att någon måste komma först och sist, det handlar om att ge och ta samt att livet handlar om att samarbeta. Detta styrker hon i nedanstående citat:
Alla kan inte komma först, barn måste lära sig att någon måste komma först och sist, det handlar om att ge och ta. För att livet handlar ju om att samarbeta (Emma).
Detta tolkar jag som att vårdnadshavarna ser leken som ett viktigt redskap för barns
turtagningsinlärning, eftersom att vänta på sin tur är en färdighet som ses ur vårdnadshavarna som viktig i barns lärande även i samspel med andra individer. Ur ett sociokulturellt
perspektiv skulle lek också ses som en mötesplats för interaktion där barns
turtaggningsinlärning utvecklas, då det sker ett samspel där en grupp av människor samlas.
Kreativitet, självtillit och bearbetning av tidigare erfarenheter genom lek är saker som en del vårdnadshavare också poängterar att barn lär sig via leken. Kreativitet framhåller
vårdnadshavarna är de tillfälle när barn bygger, målar och ritar. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan detta ses som att leken är ett redskap där barn utvecklar kreativitet, självtillit och bearbeta tidigare erfarenheter.
Ur ett sociokulturellt perspektiv kan samtliga vårdnadshavares svar gällande hur de ser på lek tolkas som att de ser barns lek som ett viktigt redskap som förekommer i förskolans
utbildning. De har en förståelse för barns behov av lek och en öppenhet för att leken har en avgörande roll där barns lärande och olika förmågor, som barn är i behov av för att utvecklas till bra individer. Det framkommer också i vårdnadshavarnas svar gällande vad barn lär sig och utvecklar i leken, att den fungerar som Scaffolding. De menar att leken är ett stöd för barnen där de lär sig och utvecklar betydelsefulla förmågor som är viktiga för deras fortsatta livslånga lärande.
6.2.2 Lek som social arena
Samtliga vårdnadshavare i min studie ser barns lek som en social arena, där barn lär sig socialt samspel med andra. Tre vårdnadshavare betonar att i det sociala samspelet som uppstår i barns lek lär sig och utvecklas betydelsefulla förmågor. Två vårdnadshavare säger att genom socialt
26 samspel lär sig barn bland annat kreativitet, värdegrund, turtagning, imitation, rollekar och empati. Jessica uttrycker i vidare hennes intervju att lek är ett sätt för barn att lära sig socialt samspel, och att barn lär sig allt i socialt samspel med andra människor. Detta kan utläsas i nedanstående citat:
Socialt samspel tror jag mitt barn lär sig när det leker, lek är ett sätt att lära sig socialt samspel. Man lär sig allt i socialt samspel. till exempel empati, kreativitet, värdegrund och turtagning (Jessica).
Utifrån vårdnadshavarnas svar om att barn lär sig socialt samspel med andra i leken, kan det här tolkas som att leken i ett sociokulturellt perspektiv blir ett redskap för att träna på det sociala samspelet. Det här kan också tolkas som att det sociala samspelet som barn tränar på i leken fungerar som Scaffolding inom ett sociokulturellt perspektiv.
Det sociala samspelet som vårdnadshavarna uttrycker att barn tränar på i leken påminner mig om det som nämns inom det sociokulturella perspektivet. Att människan betraktas som en social varelse där leken ses som en social process, vilket i sin tur blir en interaktion mellan förskolepedagoger och barnen genom leken. Då leken sätter igång samspelsförmågan hos barnen som sedan leder till att dom söker sig till andra för att samspela med i leken.
6.3 Sammanfattning av resultat
Sammanfattningsvis framkom det i resultatet att samtliga vårdnadshavare ser barns lek i förskolan som lärande och ett viktigt redskap för barn. Utifrån vårdnadshavarnas svar visar det sig att de är bekanta med begreppen fri- och pedagogstyrdlek, som de lägger vikt vid. Eftersom de anser att båda typer av lekar har en positiv påverkan på barnen och deras lärande, där barn inhämtar betydelsefulla färdigheter som hjälper barnen till att bli bra individer i samhället och i deras lärande och utveckling. Pedagogernas involvering och ingripande är något som
vårdnadshavarna också lägger stor vikt vid, då de anser att pedagogernas involvering och ingripande behövs för att kunna motverka konflikter som uppstår när barn leker samt för att utmana och vägleda barnen i leken.
I resultat framkom det hur vårdnadshavarna lyfte att den fria- och pedagogstyrda leken ska ha en jämlik plats, och att dessa två typer av lekar ska äga rum i förskolans utbildning i en specifik tid under dagen. Med detta framhöll vårdnadshavarna att barn får möjligheten att växla mellan
27 den fria och pedagogstyrda leken, och att det kan minska risken för att barn ska uppleva att de har det tråkigt i förskolan. Pedagogstyrda leken kan äga rum på förmidagen, eftersom
vårdnadshavarna tycker att barn inte har hunnit sysselsätta sig i den fria leken vid den tiden och har mer ro i kroppen för att koncentrera sig att leka styrd. Barns fria lek, gav vårdshavarna som förslag att äga rum efter att barnen har ätit lunch och vilat, då de anser att barn är mer uthålliga och utvilad i kroppen att leka själva efter att de har ätit och vilat. Avslutningsvis visar resultatet att samtliga intervjuade vårdnadshavare i denna studie såg barns lek i förskolan som en social arena, där de träna på det sociala samspelet. I det sociala samspelet som vårdnadshavarna ansåg barn tränar i leken, uttryckte de att barn lär sig många olika viktiga förmågor för barns lärande och att utvecklas till bra människor. Framförallt turtaggning, hur man är en bra kompis, visar sympati mot andra och respektera samt acceptera regler.
7. Diskussion
I följande avsnitt kommer jag att utifrån tidigare forskning diskutera det resultat som framkommit i studien och därefter diskuterar jag mitt val av metod. Avslutningsvis
sammanfattar jag mina slutsatser och ger förslag till vidare forskning. Syftet med studien var att ta reda på vad vårdnadshavarna har för uppfattningar om barns lek i förskolan och deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. Jag kommer att diskutera resultatet utifrån studiens frågeställningar samt i relation till tidigare forskning och förskolans läroplan.
7.1 Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om barnens fria respektive pedagogstyrda lek i förskolan?
I resultatet går det att utläsa att vårdnadshavarna är medvetna om att barn ges förutsättningar till både fria och pedagogstyrda lekar i förskolan, som de framhåller är viktiga och har en positiv påverkan på barnen och deras lärande. Det nämns också i förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 8), att barn ska ges förutsättningar för både planerad lek som pedagoger introducerar samt för lek som barn själva tar initiativ till. I resultatet går det också att utläsa att
vårdnadshavarna var medvetna om att både den fria och pedagogstyrda leken är lekar som förekommer i förskolans utbildning, och dessa lekar anses att ha en jämlik plats i förskolans utbildning enligt samtliga deltagande vårdnadshavare. Detta kan kopplas till det som står i förskolans läroplan (Lpfö18, s. 8), att fri och pedagogstyrd lek ska ges möjlighet att
förekomma i förskolans utbildning. Eidevald (2009, s. 96) såg också i sin studie att den fria leken är en förekommandelek i svenska förskolor.
28 I resultatet framgår det att samtliga vårdnadshavare är eniga om att pedagogernas tillsynsroll- och involverings-roll i barns fria och pedagogstyrda lek är viktig. Pedagogernas tillsynsroll- och involverings-roll i barns lek är till att vägleda, utmana samt motverkar konflikter som uppstår mellan barnen i leken enligt vårdnadshavarna. Denna del av studiens resultat kan jämföras med det Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s. 60) såg i sin studie, att pedagogernas involvering i barns lek är viktig för barnens lärande. Med detta framhåller forskarna att pedagogernas involvering i barns lek bidrar till lärande och att pedagogernas interaktion eller dialog med barnet under leken bekräftar och utmanar det. Pedagognärvaro och involvering är något som Skolverket bekräftar också i förskolans läroplan (Lpfö 18 s. 8), där det står att genom pedagogernas närvaro och involvering i barns lek kan det vara möjligt att bland annat förhindra samt lösa konflikter som uppstår i barns lek och utmana barnen i leken. Pedagogernas involvering i barns lek är något som Aras (2016, s. 1180–1181) också bekräftar och ser som positiv i sin studie, där det beskrivs att när förskollärarna inte är
delaktiga i barnens lek påverkas barnen negativt genom att de inte får utmaningar av en vuxen som kan främja lärande.
Ytterligare ett resultat som denna studie gav var att samtliga vårdnadshavare hade
förväntningar på barns lek och på barnen. Detta kan jämföras med det Tullgren (2003, s. 83) såg i sin studie, att pedagoger hade förväntningar på barns lek och på barnen där barnen förväntas att leka och hålla sig inom visa ramar. Denna del av mitt resultat instämmer med det jag har uppmärksammat under min utbildning till förskollärare, där barn förväntas att leka och bete sig på ett sätt som anses vara normal och accepterad i samhället.
Utifrån mina erfarenheter från bland annat min verksamhetsförlagda utbildning, har jag konstaterat att det förekommer konflikter mellan barn i leken och att barn, mer eller mindre behöver stöd och vägledning i leken. För att det ska kunna ske behövs det en närvarande pedagog som kan ingripa och stödjer barnen med detta. Detta kan jämföras med det Aras (2016, s.182) såg i sin studie, forskaren beskriver att när förskolläraren är kring barnen och uppmärksam på deras lek kan hen stimulera barnen i leken. Däremot är det enligt Aras (2016, s. 1179) resultat viktigt att som vuxen vara försiktig med att gå in i barns lek utan en inbjudan från barnen. Det är dock av vikt att som vuxen gå in i leken när barnen ger uttryck för att behöva stöd till exempel om barnen berättar om saker som de inte är nöjda med eller om de på något sätt visar sitt missnöje (Aras 2016, s.1179). Dock lyfter Pramling Samuelsson och Johansson (2009, s. 89–90) i sin studie att förskollärarna vill undvika att påverka barnens
29 redan påbörjade lek och därför går de sällan in i en lek vilket forskarna kan leda till att
situationer för lärande uteblir. Detta stämmer överens med hur jag anser att alla förskolepedagoger i förskolan förhållningsätt om att gå in i barns lek bör se ut.
7.2 Hur beskriver vårdnadshavare sambandet mellan lek och lärande?
Utifrån vårdnadshavarnas svar visar det sig att vårdnadshavarna har erfarenheter av att lek och lärande är två begrepp som hör ihop, detta går tvärtemot vad Pramling Samuelsson och
Johansson (2006, s.54, 62) kom fram till i sin studie, att lek och lärande är två olika begrepp. Även om begreppen skiljer sig åt i betydelse så är barnet beroende av den stimulans som leken ger lärandet. Genom att lek och lärande stimulerar varandra tillförs upplevelser som skapar förståelse för omvärlden hos barnet enligt (Pramling Samuelsson och Johansson 2006, s. 62). I mitt resultat går det att utläsa att samtliga vårdnadshavarna lägger stor vikt vid
begreppet lek, och att dom är medvetna om att leken har en viktig plats i förskolans utbildning och är grunden för lärande. Skolverket beskriver i förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 8), att lek är grunden för barns lärande och att den ska ha en central plats i förskolans utbildning. Detta kan också jämföras med det Tullgren (2003, s. 112) kom fram till i sin studie, att leken ses som en väg till lärande då människors olika kunskaper delas med varandra.
I resultatet framgår det att samtliga vårdnadshavare ser barns lek som ett viktigt redskap, där barn inhämtar och utvecklar olika förmågor för sitt lärande. Enligt vårdnadshavarnas svar lär sig barn många olika bra förmågor i leken som exempelvis värdegrund, kreativitet,
konflikthantering, självtillit och sympati. Denna del av mitt resultat kan jämföras med det Sandberg (2002, s. 72) kom fram till. Hennes studie visar att vuxna ska se barns lek som en ”kunskapsbank”, där barn inhämtar betydelsefulla förmågor som är viktiga för barns lärande. Detta kan också jämföras med Pramling Samuelsson och Johanssons (2006, s. 54, 62) studie som visar att lek är en viktig del av barns liv, som hänger ihop med kreativitet, bearbetning av tidigare erfarenheter problemlösning, glädje och fantasi. Skolverket skriver också i förskolans läroplan (Lpfö 18, s. 8), att lek är viktigt för barn och att den är grunden för barns utveckling, lärande och välbefinnande genom att barn får utrymme för imitation, fantasi och bearbetning av intryck samt skapar en uppfattning om sig själv och om sin omgivning. Pedagogerna i Tullgrens (2003, s. 64) studie ser också lek som något viktig för barn, där leken ses som en viktig aktivitet att uppmuntra, stimulera samt upprätthålla hos barnen.
30 Deltagande vårdnadshavare i min studie ser inte barns lek som ett tidsfördriv, utan
vårdnadshavarna ser leken som en viktig del av barns liv och att barn inte bara leker för lekandets skull. Jag kan bara instämma i vårdnadshavarnas syn på leken och även Sandberg (2002, s. 74) menar att lek är barns liv och för barn är lek något som är mer än bara en ”fritidssysselsättning”. Hon konstaterar också att vuxnas syn på lek är beroende av den vuxnes tidigare kunskap och erfarenheter av lek (Sandberg, 2002, s. 72).
Ytterligare ett resultat som min studie gav var att samtliga vårdnadshavarna ser leken som en arena där barn utvecklar sin sociala kompetens, vilket väl stämmer överens med min
uppfattning om att barn lär sig det sociala samspelet i leken. Även Pramling Samuelsson och Johansson (2006, s. 52) kom fram till i sin studie att lek är något som är socialt och att barn lär sig socialt samspel med andra via leken.
7.3 Metoddiskussion
Mitt val att välja en kvalitativ metod, där jag använt mig av intervju med vårdnadshavare för att få empiri för studien, anser jag var ett bra val och den lämpligaste metoden för att få reda på vårdnadshavarnas uppfattningar kring barns lek. Kvale och Brinkman (2009, s. 30) skriver att intervju är den bästa metoden för att ta reda på ett fenomen ur någon annans perspektiv. Om jag till exempel använt mig av enkäter eller observationer som metod, då hade jag inte haft möjligheten att ställa de följdfrågor som jag ställde under intervjuerna och då skulle jag förlorat en del värdefull information som behövdes för min studie. Följdfrågorna ställde jag om det var något jag ville att informanterna skulle tydliggöra eller vidareutveckla på de olika frågorna som jag ställde under intervjuerna. Jag anser att de genomförda intervjuerna har gett mig mycket data som har möjlighet att uppnå studiens syfte. Intervjuerna gav mig även en tydlig helhetsbild. När jag formulerade intervjufrågorna undvek jag att formulera ja och nej frågor, och istället formulerade jag frågorna så öppna som möjligt så att informanternas svar skulle bli mer utförliga.
Ljudupptagningar som jag tog under intervjuerna upplevde jag var en fördel för min studie, eftersom jag kunde fokusera på informanterna och vara mer närvarande under intervjuerna. Hade jag antecknat under intervjuerna, så hade jag inte kunnat vara lika delaktig och närvarande. Jag hade heller inte haft möjligheten till att skriva ner allt som sades under intervjuerna vilket inneburit att jag då missat mer av viktiga data för min studie. Under
31 intervjuerna upplevde jag att informanterna inte hade några större problem med att jag spelade in intervjuerna.
Innan jag genomförde intervjuerna gjorde jag en intervjuguide, som jag tycker fungerade utmärkt. Intervjuguiden användes som ett underlag under intervjuernas gång, samt i vilken ordning frågorna skulle ställas i.
Urvalet av informanter i min studie upplevde jag var en fördel, för att jag upplevde att de var trygga och bekväma under intervjuns gång. Samtidigt kan det ses som en nackdel att intervjua människor som jag har bekantskap med, eftersom de kan känna en press och ett behov av att svara rätt på frågorna som ställdes för att undvika att ses som inkompetenta. I mitt fall anser jag dock inte att min bekantskap med vårdnadshavarna har påverkat min studies resultat negativt. Jag upplevde vårdnadshavarna som öppna och intresserade av att svara på frågorna.
Att jag genomförde intervjuerna enskilt upplevde jag var både positivt och negativt. Det positiva var att informanterna fick intervjuas bara av mig och inte med någon annan obekant som kanske skulle ha skapat otrygghet hos informanterna. Det negativa var att jag fick intervjua informanterna och transkribera de insamlade materialet helt ensam vilket blev mycket jobb och risken att jag missat något kan eventuellt ha uppstått. Jag ser i det stora hela ändå att min metod har varit väl anpassad för det syfte jag haft med studien. Mitt val att analysera insamlade material med hjälp av en fenomenologisk analysmodell var ett bra val för att ta reda på vårdnadshavares uppfattning gällande barns lek i förskolan. Den
fenomenologiska analysmodellen gjorde det lättare för mig att skilja ut de mest betydelsefulla svaren i mitt insamlande material, samt att finna olika relevanta tema som använts i resultat delen.
7.4. Slutsatser
Min slutsats utifrån studiens resultat är att vårdnadshavarna har en positiv inställning till barns lek. Vårdnadshavarna lägger stor vikt vid leken och ser det som ett viktigt redskap där barn lär sig och utvecklar olika betydelsefulla förmågor som är viktiga för deras lärande, och att utvecklas till bra individer. Samtliga vårdnadshavare var medvetna om att lek har en central plats i förskolans utbildning där barn ges möjlighet och förutsättningar till lek och får leka. Ytterligare en slutsats som jag kan dra utifrån studiens resultat är att vårdnadshavarna lägger vikt på förskolepedagogernas tillsynsroll-och involveringsroll i barns lek. Pedagogernas
