Hälsa och samhälle
TRANSKULTURELL
OMVÅRDNAD
EN LITTERATURSTUDIE OM DE FAKTORER
SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKAN
OMVÅRDNAD AV PATIENTER MED ANNAN
KULTURELL BACKGRUND.
NAJIMEH AMANI
KEDRA NURHUSSAIN
Examensarbete Malmö högskola Kurs VT 03 Hälsa och samhälle Sjuksköterske programmet 205 06 Malmö
TRANSKULTURELL
OMVÅRDNAD
En litteraturstudie om de faktorer som påverkar
sjuksköterskans omvårdnad av patienter med en
annan kulturell bakgrund.
Najimeh Amani
Kedra Nurhussin
Amani, N & Nurhussain, K. Transkulturell omvårdnad. En litteraturstudie om de faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad av patienter med en annan kulturell bakgrund. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng.
Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005. Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad.
Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund.
TRANSCULTURAL
NURSING
A literary Review about the factors affecting
nurses caring of patients with a different cultural
background.
Najimeh Amani
Kedra Nurhussain
Amani, N & Nurhussain, K Trans cultural nursing
A literary Review about the factors affecting nurses caring of patients with a different cultural background. Degree Project, 10 credit points. Nursing
programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005 Immigration today is happening in Sweden to a great extent and this requires a higher level of demands within the transcultural nursing. The care staffs
constantly face new demands in their work. Our literary review is based on facts to make it possible to achieve the aim of the study. The purpose of the study was to focus on immigrants’ experiences of disease and health, and what can be done to improve the care related to their cultural background. The method is a literature review, which is based on critical analysis of scientific articles. The result shows that the cultural values are the most important factors, which affect the
immigrant’s expression about health and disease. Cultural values need to be based on knowledge and understanding, in order to ensure optimal caring.
.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING...5
BAKGRUND...5
Definitioner 6
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)……….. .7
Mål för hälso- och sjukvården 7
Krav på hälso- och sjukvården 7
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17) 7
TEORETISK REFERENS RAM...8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...9
METOD ...9
Litteratursökning 9
Artikel sökning 10
Artikel granskning 11
Databearbetning och analys 11
RESULTATREDOVISNING...13
Tema 1: patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och sjukdom 14
Tema 2: bemötandet mellan patient och vård personal 16
Tema 3: Patientens resurser 17
Tema 4: Negativa faktorer som påverkar patientens hälsa 18
DISKUSSION...19
Metoddiskussion 19
Resultat diskussion 20
SLUTSATSER...21
REFERENSER ...22
INLEDNING
”En svensk man sätter blommor på sin mors grav. Bredvid honom ställer en man av japansk härkomst en skål med ris på sin fars grav. Svensken tittar storögt på skålen och säger till slut: ”När tror du att din pappa skall komma upp och äta det där riset?” Den japanske mannen funderar en stund och sedan säger han: ”Jag tror att min pappa kommer samtidigt med att din mamma kommer upp för att lukta på de vackra blommorna” (Ekblad, 1996).
Genom erfarenhet, utgår vi ifrån att det förekommer skillnader mellan olika kulturer vad det gäller sjukdomsupplevelser och uppfattningar. För att kunna utföra god omvårdnad med så god kvalitet som möjligt, anpassad till de individer som vårdas anser vi att det är viktigt för vårdpersonalen att bli medvetna om de kulturbetingade skillnader som kan finnas. Mötet med patienter med utländsk bakgrund kan bli komplicerad p.g.a. de kulturella skillnaderna. Leininger (1991) anser för att minska missförstånd och kunna ge bättre omvårdnad till dessa patienter, en kulturrelaterad omsorg är nödvändig. Med detta menas en holistisk metod för att lära känna, förklara, tolka och förutsäga sådana omvårdnadsfenomen som ligger till grund för omvårdnadsutövningen.
BAKGRUND
Till följd av den globala samhällsutvecklingen med en ökande migration upplever Sverige nu en förändrad befolkningssammansättning. Olika språk och kulturer möts varje dag i sjukvården. Med tanke på att vardagslivet blir alltmer
mångkulturellt ökar behovet av att förstå personer från andra kulturer, framför allt gällande normer, värderingar och levnadssätt. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete i bemötandet av människor från andra delar av världen (Magnusson, 2002). I dag det är inte ovanligt att vårdpersonalen möter och vårdar patienter med en annan kulturell bakgrund än sig själva, vilket kan innebära att vårdare och vårdtagare inte delar språk, värderingar eller kultur. Patienten hamnar lätt i en position där motsättningar uppstår mellan kulturarv, samhällstruktur, personliga egenskaper och livshistoria t.ex. när det gäller att se på hälsa och sjukdom. Människor i en kulturell gemenskap har många gånger likvärdiga uppfattningar om vad som är normalt och förväntat. För den vårdpersonal som arbetar med människor med en annan kulturell bakgrund är det viktigt, att kunna ge god
omvårdnad, att lära känna deras seder och bruk och även deras sätt att tänka för att få en så bra förståelse som möjligt för den man vårdar (Lipson, 1999). Ämnet omvårdnad definieras av Willman (1996) ”som kunskap om utveckling av hälsa (i alla dess former) hos individer och grupper samt kunskap om de individuella, miljömässiga, sociala, kulturella, kunskapsmässiga och etiska villkoren för dessa hälsoprocesser. I kunskap om de individuella villkoren för hälsoprocesser
inkluderas kunskap om balans och risker för hälsan mellan individens resurser, förmågor och krav som en sjukdom, behandling eller undersökning ställer.”
Missförstånd kan utgöra hinder för bot, lindring, stöd och hjälp i olika ohälsosituationer (Lipson,1999). I en kvalitativ studie beskriver Lee (2004) betydelsen av att vårdstuderande utsätts för en annan kultur än sin egen och därav kan skapa och utveckla en ökad förståelse för andra kulturer. Resultatet av deras experiment blev en ökad personlig och professionell utveckling i värderingar, kommunikation och i omvårdnadsarbetet. I studien av Lim m fl (2004) redovisar författarna signifikanta skillnader mellan de studenter som utsätts för en annan kultur än sin egen i första besöket i Australian, jämfört med dem som åkte dit för fjärde gången. Resultatet visade att de studenter som åkte dit för fjärde gå ngen hade lättare att förutse patienternas behov och ge kulturellt anpassad vård. För att kunna utöva optimal omvårdnad till en patient från annan kulturell bakgrund än sin egen bör sjuksköterskan ha kunskap och förståelse om de kulturella skillnader som kan föreligga. Syftet med föreliggande studie är att beskriva transkulturell omvårdnad och dess betydelse i mötet mellan
sjuksköterskan och patienten.
Definitioner
De begrepp som är centrala avseende litteraturstudiens problemområde kommer att belysas under denna rubrik.
Patienter med en annan bakgrund: definieras som patienter med annan
kulturell bakgrund än vårdgivaren.
Kultur: Begreppet kultur kan definieras på olika sätt. Leininger & McFarland
(2002) definierar kultur som inlärt mönster av livsstil, värderingar, normer, symboler, uppfattningar och handlingar av individer och grupper överfört genom generation till generation.
Kulturkongruent omvårdnad: Kulturkongruent omvårdnad definieras enligt
(Leininger, 1991) som omvårdnad vilken upplevs ändamålsenlig, tillfredställande och meningsfull för de individer som vårdas av vårdpersonalen.
Olikasyn på kultur: Leininger (1991) ser kultur som en sorts mall för
uppfattningen om hur man hur man bör leva, hålla sig frisk och dö när man tillhör en viss människogrupp. Hon säger att kultur är något som ständigt förändras och är dynamiskt. Leininger (1991) klassificerar kultur i två olika grupper, den manifesta och den idealistiska. Med begreppet ”cultural imposition” menar Leininger (1991) att vid ett möte mellan två olika kulturer finns en risk att den dominerande kulturen tar över och bestämmer över den andra kulturen. I
Leningers teori kretsar mycket kring begreppet kultur, det är svårt att skilja ut vad som är omvårdnad och vad som är kultur det är mycket som går in i vartannat i hennes teori. Barbosa A & Ljungquist M (2003) definierar kultur som ett mänskligt fenomen som bl.a. innehåller olika former av kunskap,
trosföreställningar, och uppfattningar om människan, samhället, naturen och världen. Dessa trosföreställningar och övertygelser uttalas i lagar, moral, traditioner, konst, seder och bruk samt olika typer av färdigheter och vanor som en grupp av människor eller en nation har skaffat sig under en tid på en bestämd plats på jorden.
Transkulturell omvårdnad: Transkulturell omvårdnad handlar om att ha
kunskaper i hur man i olika kulturer uppfattar omvårdnadens innehåll, värderingar och normer kopplade till hälsa och ohälsa. Leininger & McFarland (2002)
definierar transkulturell omvårdnad på följande sätt: ”Transcultural nursing is a substantive area of study and practice focused on comparative cultural care values, and practices of individuals or groups of similar or different cultures. Transcultural nursing goal is to provide culture-specific and universal nursing care practices for the health and well-being of people or to help them face
unfavourable human conditions, illness, or death in culturally meaningful ways”
Vårdpersonal:Norstedts svenska synonym ordbok (1992) förklarar ordet personal som stab. I denna litteraturstudie omfattas begreppet vårdpersonal av sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden, läkare, dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer och psykologer.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Lagen vänder sig till all hälso-och vårdpersonal och ges ut i syfte att klargöra socialstyrelsens syn på omvårdnads innehåll och genomförande.
Mål för hälso- och sjukvården
2 § målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (1982:763).
Krav på hälso- och sjukvården
2 a § hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall särskilt
1. vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandling,
2. vara lätt tillgänglig
3. bygger på respekt för patientens självbestämmande och integritet 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och
sjukvårdspersonalen.
2 b § patientens ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns (1 982:763).
Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17)
En humanistisk människosyn och ett antagande om människors lika värde genomsyra HSL. Detta innebär bl. a. att ett genomtänkt etiskt förhållningssätt ingår i kraven på god vård. Detta gäller även omvårdnad. Liksom all annan vård ges omvårdnad till patienterna på lika villkor utifrån vars och ens behov, och oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etisk bakgrund och religion.
Patentens ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin omvårdnad. Varje situation är unik och omvårdnaden utformas därför individuellt.
TEORETISK REFERENSRAM
Leiningers (1991 )”Culture Care Diversity and Universality” teori och sunrise modell (bilaga 3) har använts som teoretisk bakgrund i denna litteraturstudie. Madelene Leiningers är en omvårdnadsteoretiker som kommer ifrån USA, där hon också är verksam. När Leininger jobbade inom barnpsykiatrin märkte hon att det fattades kunskap inom omvårdnadsämnet. Leininger jobbade med barn ifrån andra kulturer. Leininger började studera antropologi. Efter det såg Leininger ett samband mellan dessa kunskapsområde. Båda har sin fokus på människan och de mänskliga omständigheterna. Hela Leninger teori genomsyras av begreppet respekt för andra människors kulturella bakgrund och som sjuksköterska hjälp sina patienter till en bra tillvaro trots deras sjukdom. Att vara professionell i sitt yrke innebär att ha en inlärd kunskap om andra kulturer än sin egnen. Denna kunskap om skillnader och likheter mellan kulturerna kan vara till hjälp för sjuksköterskan i arbete med människor ifrån andra kulturer. För att kunna ge en kulturspecifik professionell omvårdnad bör man ha det holistiska synsättet på människan. Det är detta som Leninger (1991) kallar för transkulturell omvårdnad. Culture Care Diversity and Universality är Leningers omvårdnadsteori. Teorin fokus ligger på det transkulturella perspektivet som utgör den teoretiska grunden för en kulturbaserad omvårdnad. Leininger (1991) kallar den omvårdnaden kulturkongruent. Den kan endast utövas om de mönster, värderingar och utryck som är speciellt för kulturen är kända och används på ett bra sätt av
sjuksköterskan i hennes kontakt med familjen, gruppen och individen. Teorin är tydlig, lätt tillgänglig och allmängiltig i sin beskrivning av omvårdnad. Teorien fokusera på hur viktigt sjuksköterskans förhållningssätt är till patienten i olika situationer och hur man på bästa sätt kan uppnå hälsa för en patient. Det är enligt Leninger ( 1991) viktigt att patienten själv får vara med och tycka till och
bestämma över sin behandling. Man ska ta vara på ” the emic insider knowledge” det patienten själv känner och upplever i samspel med ” the etic outsider
knowledge” det sjuksköterskan/personal ser och upplever patienten för att uppnå en bra behandling och omvårdnad för patienten.
Omvårdnad är en naturvetenskaplig och transkulturell humanistisk omsorgs disciplin. Deras mål är att ge en bra omsorg till alla människor oberoende vem man är och var man befinner sig. En omsorg som ser hela människan och inte bara det sjuka t.ex. ett brutet ben. Det finns likheter och skillnader i olika kulturers syn på olika omsorgsbegrepp uttryck, processer, innebörder kan betyda olika för olika människor. Olika kulturer har olika sätt och kunskaper om hur man på bäst sätt bedriver en bra omsorg på. Det kan vara lokala, lekmansmäsiga och folkliga kunskaper hur man löser ett problem, men också på ett mer professionellt plan (a a). För att kunna ge en bra och god omvårdnad till patienten ska man veta om patenten bakgrund och dens kulturrelaterade värderingar (se sunrisemodellen bilaga 3). Man kan världen över se att det finns kulturrelaterade skillnader och likheter mellan professionella vårdgivare och vårdtagare. Sunrisemodellen (bilaga 3) är som en karta en översikt över Culture care. Det är en teoretisk begreppsmodell. Modellen ska hjälpa sjuksköterskan att få en förståelse för hur patientens kulturella villkor kan påverka omsorgen och hälsotillståndet hos patienten själv och dens anhöriga. Man kan ta hjälp av modellen i ett ankomstsamtal med patienten. Med hjälp av sunrise modellen ställer
förhållande och utbildning m.m. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssna och vissa empati i mötet med patienten så att patienten känner en trygghet gentemot
sjuksköterskan och kan öppna sig (a a). Sjuksköterskan kan enlig Leninger (1991) välja mellan tre olika sätt att på bästa sätt ge en kulturbaserad omvårdnad.
Bevarande eller upprätthållande av kulturrelaterad omsorg, anpassning av eller förhandling om kulturrelaterad omsorg, omformning eller omstrukturering av kulturrelaterad omsorg. Man ska anpassa omvårdnaden efter patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna bli bättre så måste personen känna att omvårdnaden som ges till personen är meningsfull och tillfredställande. Leninger (1991) definiera hälsa som ”ett tillstånd av välbefinnande och innebörden
formuleras utifrån en given kulturs värderingar”.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
För att kunna utöva optimal omvårdnad till en patient från annan kulturell bakgrund än sin egen bör sjuksköterskan ha kunskap och förståelse om de kulturella skillnader som kan föreligga. Syftet med studien är att beskriva transkulturell omvårdnad och dess betydelse i möten mellan sjuksköterskan och patienten.
Frågeställning:
– Vilka kulturella faktorer påverkar patientens uppfattning om sin sjukdom?
– Vilka kulturella faktorer bör sjuksköterskan ta hänsyn till i mötet med en patient från annan kultur än sin egen?
METOD
En litteratur studie ska svara på frågeställningar, redogöra för huvuddragen i ämnet och utgöra en grund för sjuksköterskans framtida arbete (Polit m fl, 2001).
Litteratursökning
För att få fram lämplig litteratur till studien och den teoretiska
referensramen har det gjorts en manuell sökning i bibliotekens databaser. För att få tips om litteratur som var relevant för syftet och
frågeställningarna, tittade vi på referenslistor i de artiklarna som hittades i databasen. Relevansen och användbarheten hos de artiklarna bedömdes med stöd av innehållförteckning, register, sammanfattning, abstrakt och nyckelord .
Artikel sökning
Sökningen efter vetenskapliga artiklar gjordes enl (Willman & Stolz, 2002)
Steg 1: klargjorde syfte och formulerade frågeställningarna
Steg 2: definierade litteraturstudiens omfattning och begränsningar för att
underlätta litteratursökningen.
– artikeln ska vara skriven på engelska och vara publicerad i vetenskaplig tidskrift.
– artikeln behandlar vuxna (över 19 år).
– artikeln ska vara publicerad mellan 1995 och 2005.
Steg 3: pilot sökning, för att kontrollera om det finns vetenskaplig litteratur inom
det specifika området.
Steg 4: bestämning av kriterier som litteratursökningen ska baseras på.
– artiklarna ska uppfylla kriterierna för vetenskapliga artiklar enligt Polit m fl (2001)
Steg 5: planering av datainsamling:
– identifiering av tillgängliga resurser: Databaserna PubMed, Elin, Library, Lunds universitets databas, böcker, tidskrifter,
rapporter, tillgängliga uppsatser på nätet, Internet och handledares kunskap.
– val av lämpliga sökord till databassökning: Sökord som använts var transcultural, care, culture, cancer, immigrant, illness, experiences, emotional experience, heath, nursing, religion och understanding, onkologi.
Steg 6: datainsamling: de artiklar som ansågs vara relevanta för studien hittades i
Elin och PubMed med hjälp av kombination av olika sökord. Några artiklar hittades i Cancer Nursing tidningen, Journal of Advanced Nursing, Journal of Nursing Scholarship och Journal of Transcultural Nursing ( Se tabell 1 och 2). nio vetenskapligt artikel används i resultatredovisning, tre i backgr und och en i slutsats. Av de nio artiklar som används i resultatet var åtta kvalitativa och en kvantitativ.
Steg 7: bearbetning av material: (titta under rubriken artikel granskning s 11)
Steg 8: diskussion av bearbetat material
Steg 9: ny litteratursökning och datainsamling
Tabell 1. Redovisning av artikel sökning i databaser
Databas sökord Antal träffar: Lästa abstract: Granskade Artiklar: Analyserad artiklar:
PubMed care, culture, immigrant, illness,
understandning 24 24 4 2
care Pub Med Emotional experience, illness, transcultural, care 15 15 10 0 Pub Med Care, transcultural, understandning, oncology 1 1 1 0 Pub Med Care,transcultural, cancer, emotional, experience 8 8 8 0 Pub Med Care,transcultural, cancer, emotional, experience, cancer 3 3 3 0
Elin Immigrants, care 109 109 5 1
Elin Transcultural, care 68 68 6 2
Summan av använda artiklar 6
Tabell: 2 Redovisning av manuell artikelsökning
Journal Publiceringsår: Lästa abstract: Granskade artiklar: Analyserade artiklar: Journal of Transcultural Nursing 1995-2005 59 10 2 Journal of Advanced Nursing 1999-2005 38 3 1 Journal of Nursing Scholarlarship 2000-2005 34 3 1 Cancer Nursing 1997-2004 56 16 3
Su Suman av använda artiklar 7
Artikel granskning
Polit m fl (2001) har använts som mall för kritisk granskning av vetenskapliga artiklar ( bilaga 1). Granskning av de valda vetenskapliga artiklarna redovisas i bilaga nr tre. De artiklar som inte höll måttet utifrån (Polit m fl, 2001) gällande struktur och uppbyggnad valdes bort. I vissa fall var abstrakten till artiklarna missvisande då studiens syfte och resultat visade sig innehålla andra data än abstraktet presenterat. De artiklarna valdes bort efter kvalitet bedömning utifrån ”Polit kriterier”
Databearbetning och analys
Vid sammanställningen av resultatet har anvisningar följts om vilka moment man följer i bearbetningen av sitt material (Hartman, 1998). Första momenten innebär
att reducera, organisera och tematisera materialet, och dessa moment kallar Hartman kodning. Under den här fasen valdes enskilt arbete för att kunna bekanta oss med materialet var för sig och för att inte påverkas av varandra. Därefter kommer det analytiska momentet (tolkning), då delarna framträder. Genom att arbeta med likheter, skillnader och kommer mönster att framträda. Dessa mönster bildar olika tema efter likheter dem emellan. (Hartman, 1998) beskriver hur
begrepp förs samman som handlar om samma sak och bildar kategorier eller tema. Även under den andra fasen så har vi arbetat enskilt av samma anledning som tidigare. Därefter sammanförde vi vårt material tillsammans och där efter
diskuterade vi tillsammans det vi hade kommit fram till. Den tredje fasen då våra olika teman bildades arbetade vi tillsammans
Tabell 3: redovisning av databearbetning enligt Hartman (1998)
Artikelnr Resultat redovisning Gemensamma teman i artiklarna Huvudteman
Artikel nr. teman 1 Beck (1999) – resurser (kunskap) – social stöd – traditionell attityd – kunskap om sjukdom – sjuksköterskans färdighet – religion 1, 2, 3, 6, 7 och 8 Resurser (kunskap, traditionell behandling, religion) Tema 1 Tema 2 Tema 3 2 Emami m fl (2001) – social stöd
– resurser (familjen närhet) – traditionell attityd
– kunskap om sjukdom – vårdpersonalens
kulturella förståelse – religion
– negativa faktorer (stress) – kommunikation 1, 2, 3, 4, 7 och 8 Socialt stöd Tema 1 Tema 2 Tema 3 Tema 4 3 Chiu (2001) – resurser (kunskap) – socials stöd – kunskap om sjukdom – religion – traditionell behandling 1, 2, 4, 5 7, och 9 Traditionell attityd Tema 1 Tema 2 Tema 3 4 Moore (2001) – social stöd – traditionell attityd – negativa faktorer (stress,
diskriminering ) – vårdpersonalens
kulturella förståelse
1, 2, 3 och 5
Kunskap om sjukdom Tema 1 Tema 2 Tema 3 Tema 4 5 Outlaw (2000) – kunskap om sjukdom – kommunikation – vårdpersonalens kulturella förståelse – traditionell attityd 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 Kommunikation, kulturförståelse Tema 1 6 – kommunikation Tema 2
Shellman (2004) – vårdpersonalens kulturella förståelse – negativa faktorer – (diskriminering) – resurs (familjen närhet) – religion – traditionell behandling 1, 2, 3, 6, 7 och 9 Religion Tema 3 Tema 4 7 Cameron (1999) - social stöd - traditionell attityd - resurs (familjen närhet) - religion - traditionell behandling - kunskap - kulturförståelse - kommunikation 2, 4, 5, 6, 8 och 9 Vårdpersonalens kulturella förståelse Tema 1 Tema 2 Tema 3 8 Pasco (2004) – resurser – social stöd – Vårdpersonalens kulturella förståelse – Sjuksköterskans färdighet 2, 4, 6 och 9 Negativa faktorer (Diskriminering, stress och språkförbistring) Tema 2 9 Ekblad m fl (2000) – traditionell attityd – kommunikation – religion – vårdpersonalens förståelse – negativa faktorer (Språkförbistring) – Sjuksköterskans färdighet 1, 8 och 9 Sjuksköterskans färdighet Tema 2 Tema 4
Tabellen 3: redovisning av databearbetning enligt Hartman (1998) modifierad av fötfattarna.
Databearbetningen mynnade ut i fyra huvudteman:
Tema 1: patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och sjukdom Tema 2: bemötandet mellan patient och vård personal
Tema 3: patientens resurser
Tema 4: negativa faktorer som påverkar patientens hälsa
RESULTATREDOVISNING
Resultatet redovisas utifrån dessa teman. Våra teman kommer att besvara våra frågor på följande sätt (figur 1).
Figur 1: Översiktsbild över teman modifierad av författarna.
Tema 1: Patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och sjukdom
Kulturella och traditionella attityd om sjukdom
I studien African American woman and breast cancer har Moore (2001) försökt att ge en inblick i afrikanska amerikanskors upplevelser av cancer. Författaren intervjuar 23 Afrikansk Amerikanska med hjälp av helt ostrukturerade intervjuer. Nittisex procent av de personerna som hade blivit intervjuade i denna studie trodde att det var bara vita kvinnor som kunde få cancer, eftersom media hade ofta presenterade cancer som en sjukdom som bara vita kvinnor blev drabbade av. Detta hade ofta påverkat de att de sökte vård mycket senare än vita kvinnor, och hade inte lyssnat på olika symptom som sjukdomen hade visat under lång tid. Ofta de kände sig ensamma i sin sjukdom.Denna tro bekräftas i studien An
Tema 1: patientens kulturella och religiösa
uppfattning av hälsa och sjukdom
? Kulturella och traditionella attityd om sjukdom
? Religiösa uppfattningar av sjukdom
Tema 2: mötet mellan patient och vård
personal
? Kommunikation
? Kulturell förståelse
? Sjuksköterskan färdighet
? Relation mellan vårdgivare och vårdtagare
Vilka kulturella faktorer som påverkar patientens uppfattning av sin sjukdom?
Tema 3: patientens resurser
? Kunskap ? Socialt stöd ? Kulturell förståelse ? Stödgrupp ? Familjen närhet ? Religion ? Traditionell behandling
Tema 4: negativa faktorer som påverkar
patientens hälsa
? Diskriminering
? Stress
? Språkförbistring
Vilka kulturella faktorer bör sjuksköterskan ta hänsyn till i bemötandet av patienten?
Ethnographic Study of factors influencing Cancer pain management in South Africa som är gjort av Beck (2000). Studien är en etnografisk studie som beskriver cancerprevalens, smärttolerans och smärt behandling i South Africa. En av
deltagarna i studien berättar att svarta personer tror att de inte får cancer och om de får det kallas det inte för cancer utan någonting annat. Till och med i många afrikanska språk finns inte ordet cancer. Detta kan många gånger framkalla mycket problem för patienten när man inte vet vad cancer är. Vilka konsekvenser kan patienten få till följd av sjukdomen? Vidare påpekar författaren att det finns olika perspektiv att se på sjukdom. Medan African Culture en av dem är
accepterande kulturerna, så här säger en av deltagarna att ”många människor accepterar livshotande sjukdomar, efter som det är så som det skall bli, och ofta vill de inte ha någon behandling eftersom de tror på ödet”. Även när de har ont vill inte ha någon smärtstillande och tror att det är deras lott i livet. Det finns även en stark kulturell norm mellan afrikanerna att de tolererar mer smärta än andra människor.
I artikeln A study on recruitment of black Americans into clinical trials through a cultural competence lens av Outlaw F H m fl (2000) identifierar forskarna de faktorer som förhindrar de svarta amerikanerna att återhämta sig och delta i deras behandling av cancer. Studien visar att 87 % av de patienter som kommer till cancer behandling på onkologienheten identifierar sig som vit, 3 % svarta och 3 % Asien.
I studien The experience of having Cancer in Latin America av Cameron (1999) belyser hon latinamerikanernas allmänna tro om hälsa, och hur deras kultur och perspektiv att se på sjukdomar och hälsa påverkar deras upplevelse av cancer. I resultaten redovisar hon att i latinamerikanska länder finns många myter runt cancer, t.ex. att äldre människor inte får cancer eller att dålig energi kan orsaka cancer. Många uttrycker att om de hade cancer vill de inte veta om det. I artikel A Sociocultural health model for Late-in life immigrants av Emami m fl (2001) utvecklar författaren en socialkulturell hälso- modell för äldre iraniers i Sverige, genom att analysera deras förståelse och erfarenheter av hälsa och sjukdom i Sverige. Studien som är en fenomenologisk studie ger en bred beskrivning av äldre iranier upplevelse av hälsa i Sverige jämfört med i Iran. Många av deltagare uttryckte sin ohälsa och orsakad av (narahati assab) psykologisk påfrestning t.ex. de förklarade sin hjärta problem, ångest, högt blodtryckt och sömnlöshet, med hjälp av detta fenomenet.
Religiös uppfattning av sjukdom
Chiu (2001) förklarar i sin artikel, Spiritual resources of Chinese immigrants with breast cancer in the US, viktiga själsliga resurser som är tillgängliga för kinesiska invandrare med bröstcancer i USA. De kulturella resurserna är familjens närhet, betydelse av tradition och kinesisk kultur, religion, traditionell behandling, konst, poesi, litteratur och kinesisk stödgrupp. I den studien framkommer det att 12 av 15 deltagarna hade en religiös uppfattning om sin sjukdom. Emami m fl (2001) presenterade i sitt resultat hur tron på Gud och Guds vilja inspirerade de äldre iraniernas reflektion på tro och på liv och mening med hälsa och sjukdom. En av de deltagarna utryckte sig ”allt är Guds vilja”, det är sant att vi kan påverka vårt liv till viss del men till sist det är ödet som vinner”.
Beck (2000) beskriver i sin artikel att en nyckelaspekt i afrikansk kultur är fokusen på vem som orsakade sjukdomen, snarare än på vad som är orsak till
sjukdomen. Ofta tror patienten att en sjukdom som cancer är resultat av patienternas onda levnadssätt och ser cancer som en bestraffning från sina förfäder. De kan också tro att det kan vara en trollkarl som varit framme, alternativt någon giftig ört som de har fått i sig genom maten. Cameron (1999) redovisar i sin studie att i många latinamerikans länder anser folk cancer som bestraffning från Gud.
Tema 2: Bemötandet mellan patient och vård personal Kommunikation, Kulture förståelse
Enligt Emami m fl (2001) finns det ett missnöje med mötet med vårdgivare pga. missförstånd i kommunikationen och feltolkningar beroende på språkliga eller/och kulturella missuppfattningar mellan äldre iranier och svenska vårdgivare. Emami förklarar att när man delar samma kultur och bakgrund, minskar risken för missförstånd mellan personal och patienten. I artikeln Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus groups interviews with hospice staff in
Stockholm (Ekblad m fl, 2000). I resultaten presenterades att förståelse av andras kultur och kunskap, samt ökning av transkulturell omvårdnaden är viktig för sjukvårdpersonal att kunna vårda patienten med en annan bakgrund i livets
slutskede. Verbal och icke verbal kommunikation är en viktig del av transkulturell omvårdnad. Missförståelse kan öka mellan vårdpersonal och patienten, när de inte talar samma språk. Sjukvårdspersonal kan ibland stå hjälplösa och ej kunna trösta eller stödja patienten med en annan kultur. På grund av språkförbistring blir kommunikationen svår både för patienterna och vårdpersonalen. Enligt Ekblad kan kunskap om olika religioner, och kulturer hos patienter underlätta
omvårdnadsprocessen och minskar missförståelse mellan vårdpersonalen och patienten.
Den latinamerikanska kulturtidsuppfattningen har en friare struktur. Tiden handlar om ”här och nu”, vilket kan skapa problem, särskilt när det gäller t ex
långtidsbehandling av cancer. Patienten orkar helt enkelt inte ”vänta och se”, och tycker att det är extra påfrestande med långa behandlingstider (Cameron, 1999).
Sjuksköterskans färdighet
I Ekblad m fl (2000) beskrivs det hur en ökning i kunskaperna om transkulturell omvårdnad är viktig för sjukvårdspersonalen för att kunna ge både lämplig och individanpassad omvårdnad. I resultatet redovisar författarna vilka faktorer personalen bör ta hänsyn till vid omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. En viktig färdighet är att vara observant inför kulturella, traditionella och religiösa skillnader. Detta är särskilt viktigt när det gäller matvanor, personlig hygien och familjeband. I artikeln Cross-Cultural relationships between nurses and Filipino-Canadian patients beskriver (Pasco m fl, 2004) förståelsen av kultur och hur den påverkar integrationen mellan patienten och sjuksköterskan. En av de viktiga faktorer som påverkar patientens upplevelser på sjukhuset, är hur mycket sjukvårdspersonalen vet om deras kultur och tradition. I resultatet visas hur Filippinerna föredrar att be om hjälp av sina egna familjemedlemmar framför att uppsöka vårdpersonal. I detta sammanhang presenteras en stark karaktär som en person som håller sina känslor inom sig, och inte visar tecken på stress utåt. Detta gör att det är svårt för vårdpersonalen att tolka deras uttryck och behov av
omvårdnad. Beck (2000) beskriver i sin studie, bra relation och kommunikation mellan vårdgivare och vård tagare är mycket viktigt för omvårdnaden. Många av deltagarna i studie hade ingen uppfattning om vad cancer var. Vilka konsekvenser
hade sjukdomen? Hur skulle behandlingen gå till? Att Förklara order som, cytostatika, radiografi, till patienterna var nästan omöjligt
Kulture förståelse, Relation mellan vårdgivare och vårdtagare
Nobody ever asked me before: understanding life experiences of African American elders är en fenomenologisk studie av (Shellma , 2004). Syftet med studien var att öka kunskap och förståelse för värderingar, kulturarv, och världsåskådning, samt andra livsupplevelser hos äldre afrikanska amerikaner genom att använda deras memoarer. I resultaten redovisar författaren att fråga om det förflutna är en viktig del av omvårdnaden. En av de äldre reflekterar på följande sätt ” ingen av vårdpersonalen har frågat mig om mina tidigare upplevelser pga. att de inte brydde sig om att fråga eller veta om det. Det är första gången jag berättar om detta för en vit person eftersom jag kände att de brydde sig inte om mitt förflutna”. Pasco m fl (2004) beskriver i sin studies resultat att patienten ofta känner sig mer tryggare, om de har samhörighet med vårdpersonalen. Det vill säga gemensamt språk, ursprung, intresse, kultur eller religion.
Tema 3: Patientens resurser Socialt stöd roll och kultur förs tåelse:
Moore (2001) i sin studie visar hur viktigt är det med socialt stöd och förståelse för de cancer patienter med afrikansk amerikanska kvinnors bakgrund. Där efter upplyser (Moore, 2001) i sitt resultat de svarta kvinnornas upplevelse av det stöd de fick och deras reflektion. I studien berättade en av kvinnorna att efter sin bröstoperation var den protes de hade erbjudit henne en vit protes, och hur detta hade påverkat henne mentalt. Hon kände att hon som svart kvinna hade ingen överlevnadschans, och de fick inte tillräckligt med stöd. Brist på socialt stöd ökar ofta stress, och där med minskar överlevnadsoddset. Åttionio procent av
afrikanska amerikanska kvinnor i denna studie trodde att vita överlevde bröst cancer pga. att de fick mer socialt stöd av samhället. Alla deltagare (100 %) som deltog i studien tycker att det finns brist på socialt stöd och förståelse för
afrikanska amerikanska kvinnors möte med ohälsa. Socialt stöd och stödgrupper hade stor betydelse för patienter med cancer, särskilt från familjen och vänner, men även stödgrupper från kyrkan hade stor betydelse (Cameron, 1999).
Kunskap
Patientens kunskap om sin sjukdom, den information som ges och på vilket sätt den upptas av patienten har avgörande roll för såväl behandling som tillfrisknande (Cameron, 1999). Många afrikansk amerikansk patienter och deras familjer saknar kunskap om cancer, och dets behandling. Därför ignorerar de patienterna sina symptom eller smärta. En annan orsak till att patienterna inte be om smärtstillande är fördomar mot opioder hos afrikansk amerikanska patienter (Beck, 2000).
Traditionell behandling
Att använda hemgjorda mediciner är en viktig del av afrikansk amerikansk kultur, vid behandling av deras sjukdomar, de föredrar ofta hellre det framför att söka sig till sjukvården (Shellman, 2004). Chiu (2001) kommer fram i sitt resultat att traditionell behandling föredras många gånger av kvinnor med bröstcancer än medicinsk behandling. I kinesisk kultur används naturliga mediciner, mat, örter, motion och meditation som traditionella behandlingar. Även i den
behandlingen av cancer (Cameron, 1999) informerar i sin studie om
”curanderismo”, som är en folklig behandling som bestod av olika örter, diet, massage, bön och ritualer mot cancer.
Religion
Tron är en viktig del av de äldres liv. De äldres styrka kommer från tron och Guds hjälp, när de upplever ohälsa, beskriver (Shellman, 2004) i sin studie. I resultaten berättar en av de äldre ”jag ber till Gud och söker hjälp hos honom, när jag behöver styrka i mitt liv. Det är bara Gud som kan ta hand om en”. Religion och tro på högre makt har alltid varit en av den latinamerikanska kulturen. Tron på att det är Gud eller ödet som bestämmer över deras hälsa och sjukdom, har gjort att de accepterar sjukdomen lättare och är mer optimistiskt inställda till sin sjukdom (Cameron, 1999).
Familjens närhet
Familjens närhet och kontakt har stort betydelse för latinamerikanerna. Den betyder säkerhet och stöd, samt både fysisk och emotionell vid sjukdomstillstånd. Ofta det är familjen som bestämmer om behandling och omvårdnad, inte
individen ensam (Cameron, 1999). I Shellman (2004) studies resultat visas det att i afrikansk amerikansk kultur är det familjens närhet och stöd som underlättar för patienten, och från de närstående kommer styrkan att klara lidande, samt att klara av sin sjukdom. En av deltagarna berättar om sin upplevelse vid malaria, hur hans syskons närvaro när han hade feber och var mycket dålig underlättade både smärta och oro. Familjens närhet och socialt umgänge betyder mycket för patienter med persisk bakgrund beskriver Emami m fl (2001). Många av deltagande i studien berättar, att deras smärta minskar när de har sällskap.
Tema 4: Negativa faktorer som påverkar patientens hälsa Stress
Moore (2001) beskriver i sin studie att det finns ett samband mellan stress och återkommande cancer. Studien vissa 96 % av afrikanska amerikanska kvinnor kände sig stressade på grund av dålig ekonomi, hårt socialt liv och rasism. Kulturkrok är en av de faktorer som framkallar stress hos patienter med en annan bakgrund. Stressen gör ofta att de känner sig omotiverad och olust. Detta i högsta grad påverkar hälsan negativ (Emami m fl, 2001).
Diskriminering
De äldre afrikanska amerikanerna beskriver sina upplevelser om diskriminerig under skoltiden, på jobbet, militärtjänsten, deras omvårdnadsupplevelser och det dåliga bemötande från vårdpersonalen. De kände sig hjälplösa under tiden, och upplevde att de inte kunde göra någonting åt det hårda livet. Dessa tragiska erfarenheter har påverkat deras syn på sjukvården negativt (Shellman, 2004). Att inte få tillräckligt med socialt stöd av samhälle, gjorde att afrikanska
amerikanska kvinnor kände sig diskriminerad av systemet. Det negativa minskade deras förtroende inför behandlingen av cancer (Moore, 2001).
Språkförbistring
Ett stort problem som uppstår ofta mellan vårdpersonalen och patienten är språkförbistring pga. att man pratar inte samma språk. Detta minskar samspelet mellan vårdpersonalen och patienten (Ekblad mfl, 2000). Språk är inte bara talspråket, även handlar om kroppsspråk, gester, volymen, tonen och uttrycker
som män använder i ett språk. När man inte delar samma språk, då är det mycket lätt att missförstånd uppkomma mellan vårdpersonalen och patienter (Pasco m fl, 2004).
DISKUSSION
Diskussionen är indelad i två delar, som är metod och resultat. Resultaten kommer att diskuteras utifrån de teman som är utformade.
Metoddiskussion
För att på bästa sätt svara på frågeställningarna till studien togs beslutet att göra detta genom en litteraturstudie. Metodvalet var ett väl medvetet val, beroende på att dels hade det varit svårt att göra en empirisk studie inom förfogad tidsram, dels p.g.a. att fler vetenskapliga artiklar i detta fall kunde tillföra mer relevant data än en empirisk studie i ett område. I en litteratur studie söker man bland andras material, för att finna svar på sin frågeställning. Emellanåt kan det kännas som om man inte kan påverka ma terialets kvalitet på samma sätt som i en empirisk studie. Materialet till denna studie hittades via databaserna, och via olika tidskrifter i Malmö högskolans bibliotek. En nackdel med detta är att andra artiklar som eventuellt kunde ha belyst våra frågeställningar ur en annan
synvinkel därför inte kommit med. Detta medför att vi inte uppnår den teoretiska mättnaden som (Dahlberg, 1997) föreskriver. Vid sökning av databas granskade vi först titeln men även om titeln inte verkade relevant fortsatte vi att läsa abstract för att se om det stämde med våra frågeställningar, och om det verkade relevant tog vi fram hela artikeln. Detta kan ha lett till att vi har missat studier om abstracten inte avspeglade innehållet i artikeln. Dahlberg (1997) säger att en forskare ska vara objektiv. När man läser en artikel kan det vara så att man inte fullt förstår den. Det kan också vara så att forskaren inte förhåller sig kritisk till materialet, för att kunna göra detta så krävs både närhet och distans. Vidare påpekar Dahlberg att all förförståelse, erfarenhet och förståelse präglar våra tolkningar av materialet. En risk i studien kan vara att studien har präglats författarnas bakgrund och förkunskaper. Båda författarna till studien har utländsk bakgrund och har egna erfarenheter av bemötandet med sjukvården i en annan kultur än sin egen, vilket kan ha påverkat tolkningen av materialet.
Vid analys av artiklarna har mycket tid gått åt till att översätta och tolka materialet här kan någon/några brister i tolkning ha insmugit sig p.g.a. brist på vår
kunskap/färdighet i det engelska språket. En risk när forskaren ska uttrycka sig i skrift, är att göra det så noggrant som möjligt och verkligen återge källans
innehåll. En tendens som vi har noterat är att bortfallet ofta är bristfälligt beskrivet i studierna, detta kan ha påverkar deras resultat.I många studier belyser inte författarna genusperspektivet vilket kan vara en svaghet i studien. I de flesta artiklar var kvinnor överrepresenterade, detta kan ha påverkat resultatet.
Då både tidsramen och storleken på studien har fasta ramar, ser vi det nödvändigt att begränsa såväl antalet kulturer som deras olika sätt att förhålla sig till olika sjukdomar. Detta gjorde att vi valde att fokusera oss på cancersjukdomen, hos afrikaner, kineser, latinamerikaner och filipinerna.
Resultat diskussion
Vi anser att ha uppnått syftet med vår studie, vilket var att belysa om de faktorer som påverkar patienten uppfattning av sin sjukdom. Även de kulturella faktorer som påverkar vårdpersonalens arbete. Vår diskussion utgår från de fyra teman som är beskrivna i resultatet. Vi anknyter och diskuterar resultatet utifrån
bakgrunden och den teoretiska referensramen. Vi valde Leininger (1991) “Cultur care diversity and universality” och Sunrise- modellen som teoretisk referensram för vår studie.
Tema 1: patientens kulturella och religiösa uppfattning av hälsa och sjukdom
Leininger (1991) hävdar att det är viktigt att sjuksköterskan förstår patientens syn på sjukdomsupplevelsen. Detta innebär hur patienten uppfattar och förstår sin sjukdom, hur han/hon önskar bli hjälpt, och hur hälso- och sjukvårds personalen kan hjälpa honom/henne. Religion, kultur, tradition och kommunikation är faktorer som i högsta grad påverka hur patienten upplever sin sjukdom. Inom vissa religioner och kulturer tror många människor att de inte kan påverka sin hälsa eller ohälsa. Många uttrycker detta som Gud, öde eller högre maktens vilja. Vilket kan medföra en känsla av maktlöshet gentemot sjukdom och ohälsan. Religiösa tron påverkar deras val av olika behandlings alternativ. Patienter som inte tror att de kan få cancer eller tro på att det är deras öde att få cancer, kan skapa problem i omvårdnads process. För att förstå vad som påverkar patientens val och agerande,behöver sjuksköterskan insikt i de kulturella och religiösa uppfattningar som patienten har. Leininger betonar kunskap om andra kulturens levnadsstillar är viktigt för sjuksköterska. En sjuksköterska klarar sig inte med vaga kunskaper och gissningar. En omfattande kunskap hjälper sjuksköterskan att öppna sig för olika kulturer. Vidare påverkar Leininger (1991) att kulturkongrunt omvårdnad endast utöva om de kulturells relaterade normer, värderingar, mönster eller beteende är kända för sjuksköterskan. Då kan det omvårdnad tillämpas på lämpligt sätt i kontakt med patienten. Detta bekräftas även i studien av Lee (2004).
Tema 2: mötet mellan patient och vård personal
Ett resultat av studien var att olikheter i kultur synsätt och språk påverkar hur patienten upplever mötet och kontakten med vårdgivaren. Även olika
förväntningar och attityder, variationer i personalens färdighet och personalens kunskap om vårdtagandes sätt att be om hjälp påverkar mötet. Enligt Emami (2001) många patienter tyckte att språksvårigheter var ett hinder i bemötandet och förståelse med vårdpersonalen. Språk och kommunikation gör det möjligt för oss att möta andra människor. Attityder avspeglas av kommunikation, vilket påverkar relation och tolkningar av vad som sägs och görs. Samtalsregler är olika i olika kulturer. För att kunna ge en bra omvårdnad och omsorg, det är viktigt att sjuksköterska är medveten om de skillnaderna mellan kulturer och individer. Enligt Leininger i de rika kulturella bakgrunder som finns hos både patienten och sjuksköterskan ska tas tillvara och stimulera till att större förståelse mellan kulturerna. Den ”culturally sensitive” handlar om hur sjuksköterskan bör jobba transkulturell? Och hur viktigt det är, att känna in problemen och underlätt för sig själv och patienten och deras anhöriga Leininger (1991).
Enligt Leininger som en kompetent sjuksköterska gör man ett val mellan
kulturanpassad, kulturrelaterad eller kultur omstrukturerad omvårdnad. Detta kan utövas med hjälp av ”culturall sensitive” och kompetens hos sjuksköterska.
Tema 3: patientens resurser
Enligt Leininger (1991) krävs det en samverkan i omvårdnad mellan sociala och kulturella dimensioner för att uppnå holistisk hälsa, Dessa dimensioner inverkar på uttryck, mönster och former i omsorgs utövning. Till de sociala dimensionerna räknas, släktband, socialstöd, utbildning och kunskaper, som kulturella
dimensioner nämnare Leininger kulturellt betingad, värderingar och livsstilar samt religiösa och filosofiska faktorer. Vid jämförelse med vårt resultat finner vi en likhet angående de sociala och kulturella dimensionerna i Leningers modell som inverkar på omvårdnaden och upplevelse av sjukdom hos patienten. I samtliga artiklar ansåg att de sociala dimensionerna var en viktig del för patientens välbefinnande och det sin tur på omvårdnaden. Betydelsen av de sociala och kulturella dimensioner som Leininger (1991) namnar, avspeglas i de huvud temana som i resultat. Ett av de temana i vårt huvud tema: patientens resurs (kunskap, social stöd, kulturell förståelse, stöd grupp, religion och traditionell behandling) återfinns i Leininger (1991). Även kulturella dimensioner (kulturella, traditionella, religiösa påverkad i stor utsträckning patentens upplevelse.
Tema 4: negativa faktorer som påverkar patientens hälsa
De negativa faktorer som påverkar patientens hälsa har stort betydelse på patientens agerande följsamhet till givna råd och ordinationer. En av de faktorer som kan påverka patientens omvårdnad är politiska och juridiska faktorer. De politiska besluten påverkar även regler och riktlinjer inom hälso- sjukvården. De riktlinjerna är ofta allmänna och inte individ anpassade och detta gör att många gånger minoritet grupper i samhället kommer i kläm i systemet. I kultur möten finns en tendens för den överlägsna kultur gruppen att påbörda sin kultur på den mindre dominanta kulturgruppen. Detta benämns av Leininger ” culturell
impostion”. Detta kan öka risken för etno-centrrsm och överförande av den egna kultur mönsterna på patienterna i det dagliga omvårdnadsarbetet. Detta kan även öka risken för stress, diskriminering och missförståelse. Lipsson (1999) betonar missförståelse kan utöva hinder för bot, lindring, stöd och omvårdnad i olika ohälsosituationen. En grundförutsättning för en holistisk omvårdnad känna tecknas av både vårdtagaren och vårdgivaren har ömsesidigt respekt för varandra. En patient som bemöts med respekt, intresse, och vårdgivarens förståelse, har lättare att öppna sig och berätta om sin faktiska situation.
SLUTSATSER
Vad vi har kommit fram under litteraturstudien, är att det inte finns möjlighet att utforma ett sätt eller en riktlinje i mötet med patienter med annan kulturell
bakgrund. Det finns många faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna normer,
värderingar och uppfattningar. Enligt Leininger (1991) ska sjuksköterskan vara medveten om ”acculturation” detta innebär att människor inte bär med sig sina kulturer som en sköldpadda bär sitt skal. Människor påverkas av sin kulturella bakgrund, men som individer förändras de ständigt och anpassar sig till sina aktuella omständigheter. Varje erfarenhet, möte, kunskap eller situation betyder en möjlighet för individen att antingen bekräfta eller utmana sina värderingar. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process
som förändras och utvecklas hela tiden (Magnusson, 2002). Det är viktigt att som blivande sjuksköterska se människan i ett helhet perspektiv. Därför inser vi att villkoren för en holistisk människosyn och transkulturell omvårdnad är att vårdpersonalen bör få mer kunskap om främmande kulturer och olika religioner och hur dessa faktorer kan inverka på omvårdnaden. Kultur är bunden till människors tänkande, uppfattningar och beteende.
För att utveckla kulturkompetens hos personalen behövs det utbildning, stöd och uppmuntran. Ökade kunskap om transkulturell omvårdnad ger personalen ökad trygghet i sitt arbete, och i förlängningen kan tryggheten överföras i mötet med patienter och deras anhöriga med annan bakgrund.
Avslutning
” I want to understand the world from your point of view. I want to know what you know in the way you know it. I want to understand the meaning of your experience, to walk in your shoes, to feel thing as you feel them, to explain things as you explain them. Will you become my teacher and help me understand?” Ekblad m fl (2000).
REFERENSER
Barbosa da Silva A & Ljungquist M (2003) Vårdetik för ett mångkulturell Sverige. Lund: studentlitteratur.
Beck, S L (1999) An Ethnographic Study of factors influencing Cancer pain management in South Africa. Cancer Nursing, 23 (2), 91-98
Bäärnhielm, S & Ekblad, S (2000), Turkish migrant women encountering health care in Stockholm: A qualitative study of Somatizatioand Illness Meaning, Culture, Medicine and Psychiatry 24, 431-452.
Cameron,C (1999) The experience of having cancer in Latin America, Cancer Nursing, 22 (1),51-57.
Chiu, L (2001) Spiritual resources of Chinese immigrants with breast cancerin the USA, International Journal of Nursing Studies, 38, 175-184.
Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur Ekblad, S, Janson, S & Svensson, PG (1996) Möte i vården Transkulturellt perspektiv på hälsa-och sjukvården. Liber utbidning AB.
Ekblad, S Martilla, A & Emilsson, M (2000) Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus groups interviews with hospice staff in Stockholm, Journal of Advanced Nursing, 31 (3), 623-630.
Emami, A, Benner, P & Ekman, S (2001) A Sociocultural Health Model for Late-in- Life Immigrants, Journal of Trancscultural Nursing, 12 (1), 15-24.
Lee, N J (2004), The impact of international experience on student nurses´ personal and professional development, International Council of Nursing, International Nursing Review, 51, 113-122.
Leininger, M (1991) Culture care Diversity & Universality: a theory of nursing, New York: national league for Nursing Press.
Leininger, M (1995) Trans cultural nursing. Concepts, theories, research & practises. Second Edition. Mc Grew-Hill, inc.USA
Leininger, M & Mc Farland, M (2002) Tran cultural nursing. Concepts, theories, research & practises. New York: Mc Grew-Hill.
Lim, J, Downie, J & Nathan, P (2004), Nursing students` self-efficacy in providing transcultural care, Nurse Education Today, 24, 428-434. Lipson, J (1999) Cross- Cultural Nursing: the Cultural Perspective, Jouurnal of Transcultural Nursing, Vol. 10 (1), 6.
Magnusson F, (2002) Etiska relationer i vård och omsorg Studentlitteratur Lund. Moore, R J (2001) African American woman and breast cancer. Cancer Nursing, 24 (1), 35-41.
Norstedts svenska synonymordbok-Ord för Ord- (1992) Stockholm.Norstedts Outlaw, FH, Bourjolly, J N & Barg, FK (2000), A study on recruitment of black Americans into clinical trials through a cultural competencelens, Cancer Nursing, 23(6), 444-450.
Pasco, A Y, Morse, J M & Olson, J K (2004), Cross-Cultural relationships between nurses and Filipino-Canadian patients. Journal of Nursing Scholarship, 36 (3), 239-246.
Shellman, J (2004), Nobody ever asked me before: understanding life experiences of African American elders, Journal of Transcultural Nursing, 15(4),308-316. SOSF 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Författningshandbok (2005). Willman, A & Stoltz, P (2002) Eviedensbaserad omvårdnad. Studentlitteratur Lund.
Willman, A. (1996). Hälsa är att leva. En teoretisk och empirisk analys av begreppet hälsa med exampel från geriatrisk omvårdnad. Stockholm: Vårdförbundet SHSTF, rapport nr 47. (Akad. Avh.).
Wilow, Kay (red) Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. Solna: Almqvist & Wiksell (2004).
BILAGOR
BILAGA 1: Artikel gransknings mall enligt Polit & Hungler BILAGA 2 : Sammanställning av använda artikla r
Bilaga 1:Artikel granskningsmall enligt Polit & Hungler (2001)
Titel
ska vara tydlig och spegla innehållet och locka till läsning. Ska vara relevant och bestå av 15 ord eller mindre. Den ska, om kvalitativ artikel, nämna ett undersökt fenomen och deltagare i studien. Om artikeln är kvantitativ bör titeln innehålla oberoende och
beroende variabler och dessutom bör den undersökta gruppen nämnas.
Abstrakt
ska stå först i artikeln, den skall ge en bra överblick över vad studie i stort handlar om så att läsaren redan här kan avgöra om den är värd att läsa och inte innehålla mer än 100 till 200 ord. Studiens syfte, vilka metoder som använts samt vad forskaren fått ut av den skall framgå tydligt.
Introduktion
ska leda läsaren in i arbetet och ge svar på vad studie handlar om och varför problemet är värt att studera. Överskriften med ”introduktion” är inte alltid ut satt men det kommer alltid direkt efter abstraktet. Den skall innehålla det undersökta fenomenet, syfte och
frågeställningar och/eller hypotes som skall prövas. Det skall även finnas en kort beskrivning av använd litteratur, eventuell teoretisk referensram och studiens framtida användningsområden och möjligheten att se
anknytningen till tidigare forskning inom området.
Metod
Metoden använts för att få svar på forskningsfrågan. De medverkande i studien ska vara klar definierade, hur dessa valdes och antalet medverkande. Det ska också finnas en plan för datainhämtning. Hur datainsamlingen gick till och vilka instrument som använts. Utläsning av urval, kriterier, antal deltagare och datainsamling skall kunna göras. Forskningsdesign, mätmetoder och
tillvägagångssätt inkluderas också. Dessutom måste även en beskrivning på hur deltagarnas integritet och
anonymitet skyddas finnas med i metoden.
Resultat
Redovisning av resultat skall vara logisk relaterad till frågeställningar och studiens syfte.
Även datainsamlingen och analysens resultat skall presenteras
Diskussion
Man tolkar, diskuterar och reflekterar över resultaten. Man skall diskutera svagheter och förtjänster kring studiens metod. I diskussionen kan forskaren dra
slutsatser och diskutera användningsområde för studien. Diskussion av egen kritik och felkällor ökar kvaliteten i studien.
Referens
Referenslista ska finnas sist i studien och ska innehålla all använd litteratur och alla artiklar som författaren refererar till i texten. En bra referens teknik ökar trovärdigheten i studien
Beck (1999) An Ethnographic Study of factors influencing Cancer pain management in South Africa
Titel Är relevant och speglar innehållet, Undersökt fenomen i studien är nämnda.
Abstract Är placerat i början av artikeln, ger en bra överblick över vad studien handlar om, och beskriver konkret och kortfattad syftet, metod och resultat. Innehåller ca 200 ord.
Introduktion
Bra inledning till arbetet bra beskrivning av varför detta ämne är värt att studeras. Bra anknytning mellan syfte och behov av studien. Fattas redovisning av tidigare studie.
Metod Bra metod för den här sort av undersökning (etnographic) Här beskriver författarna hur data insamlingen gått till samt vilka som deltog i studien. Etiska aspekter saknas. Även det fattas
beskrivning om hur man valde ut sina informanter..
Resultat Fråga ställningen är besvarad. Bra tolkning och redovisning av samlade data. Lätt läst och bra anknytning till syftet.
Diskussion I diskussionen drar författarna slutsatser av resultaten. förslag på vidare studier inom ämnet, och bra beskrivning av hur man kan använda resultatet i praktiken. Det finns inga diskussioner kring svagheter eller brister i datainsamlig eller i utformningen av arbetet.
Referens Är relevant.
Emami m fl (2001)
A Sociocultural Health Model for Late-in-Life Immigrants
Titel Speglar innehållet i litteratur studien, kunde kanske nämnt vilka immigrants det gäller. Presentation av gruppen i studien saknas.
Abstract I den här studien är abstracten mer kortfattat jämför med studiens innehåll. Abstractet innehåller de flesta nödvändiga uppgifterna som syftet, metod, datainsamlingsmetod men sftet är inte tydligt. Resultaten är ej tydligt men de har kommit fram till en modell som utvecklat inte special mycket. Det finns inga nyckelord i slutet av abstracten.
Introduktion
Sätter in läsare i problemområde, visar tydligt anknytning till tidigare forskning. Syftet och behovet av studien förklaras.
Metod Urvalet av deltagarna är väl beskrivet även hur de har gått till väga för att nå syfte med sin studie, Hur intervjuerna blev gjorda och vilka frågor som blev ställda är också redovisade.
Resultat Mycket utförligt förklaring av resultatet även i text och tabell. Resultaten är relevant till syftet.
Diskussion Ordet diskussion är ej märkt. Diskussionen kommer i slutsats och detta kan va ra lite förvirrande för läsare. Bra problem anknytning (hälsa och kultur). Forskarna beskriver hur resultaten av studien ska användas. Bra anknytning till tidigare forskning. Diskussion av egen kritik saknas.
Chiu (2001) Spiritual resources of Chinese immigrants with breast cancer in the USA
Titel Är relevant och sammanfattar innehållet I studien.
Abstract Är kort, innehåller 63 ord. Metod och resultaten är beskriven men syfte och nyckelord saknas.
Introduktion
Sätter in läsarna i problemområdet visar tydlig anknytning till tidigare forskning. Syftet förklaras tydligt och vad forskaren vill uppnå med i studien. Studien kan bidra till förbättrat omvårdnads arbete genom att öka kunskap om själsliga resurser som präglas och används i olika kulturer.
Metod Urvalet av deltagarna är väl beskrivet även hur de har gått till väga för att nå syftet med sin studie. Etiska aspekter saknas.
Resultat Är väl beskrivet och verkar vara relevant för studien. Visar klart och tydlig de huvudteman som framkommit ur frågeformulären.
Diskussion Här drar författarna slutsats och fördjupar oss i ämnet. De mest
intressanta fynden diskuteras mer ingående, samt hur dessa kan används kliniskt. Det finns inga diskussioner kring svagheter eller brister i datainsamling eller utformningen av arbetet.
Resultat Är relevant och alla nämnda referenser finns med i texten.
Moore (2001)
African American women and Breast Cancer
Titel Ger inte tydligt information om stud iens innehåll, kunde vara mer intressant om de hade nämnt forsknings problemet.
Abstract Abstracten är lite för långt. Syftet framkommer inte så tydligt i texten men man kan läsa den genom raderna. resultaten
framhävts och formulerats mycket tydligt. Metoden beskrivning fram kommer också.
Introduktion
Bred bakgrundinformation, forskning problemet framkommer klart, men fråga ställning saknas. Det finns en omfattande litteratur Review. Bra beskrivning av anknytning till användningsområden av studien.
Metod De medverkande i studien ska vara klar definierade, hur dessa valdes och antalet medverkande.. Hur datainsamlingen gick till och vilka instrument som använts. Utläsning av urval, kriterier, antal deltagare och datainsamling är kort beskrivit. Forsknings design och tillvägagångssätt inkluderas också. hur deltagarnas integritet och anonymitet skyddas finnas ej med i metoden.
Resultat Tydlig och fullständigt med underrubriker.
Diskussion Inne fattar studiens begränsningar och hinder, dra slutsatser och paralleller till tidigare forskning lyfter fram studiens resultat och knyter an till sjuksköterskans och vård personalens ansvar. bra tolkning, diskussion och reflektion över resultaten..
Outlaw m fl (2000)
A study on recruitment of black Americans into clinical trials through a cultural competence lens
Titel Är tydlig och relevant, består av 10 ord. Undersökt fenomen och deltagare i studien är nämnda.
Abstract Är placerat i början av artikeln, ger en bra överblick över vad studien handlar om och innehåller 120 ord. Syftet och resultat av studien är med i abstracten men metoden saknas.
Introduktion Syftet och bakgrunden till problemet finns med. Författarna har
tagit upp de frågeställningar som skall belysas. Här redovisas också tidigare forskning inom ämnet.
Metod Här beskriver författarna hur urvalet och data insamlingen gått till samt vilka som deltog i studien. Etiska aspekter finns dokumenterade.
Resultat Redovisa i text och tabeller, är releva nt för studien. Inga förslag till framtida studier ges.
Diskussion I diskussionen drar författarna slutsatser av resultaten. Inga förslag given på vidare studier inom ämnet. Det finns inga diskussioner kring svagheter eller brister i datainsamlig eller i utformningen av arbetet.
Referens Är relevant.
Shellman (2004)
Nobody ever asked me before: understanding life experiences of African American elders
Titel Är tydlig och relevant, ger tydligt information om studiens innehåll
Abstract Är kort, innehåller 80 ord, undersökt fenomen och deltagare i studien är nämnda. Syfte och metod är beskriven men resultaten är ej tydlig. Nyckelord finns med i abstracten
Introduktion
Syftet och bakgrunden till problemet finns med. Författarna har tagit upp de frågeställningar som skall belysas. Här redovisas också tidigare forskning inom ämnet. Syftet förklaras tydligt och vad forskaren vill uppnå med i studien. Studien kan bidra till förbättrat omvårdnads arbete genom att frågan om patientens förfluten Är en viktig del av omvårdnaden
Metod Urvalet av deltagarna är väl beskrivet även hur de har gått till väga för att nå syftet med sin studie. Etiska aspekter saknas.
Resultat Här drar författarna slutsats och fördjupar oss i ämnet. De mest intressanta fynden diskuteras mer ingående, Det finns inga diskussioner kring svagheter eller brister i datainsamlig eller i utformningen av arbetet.
Diskussion I diktionen dras slutsatser, nya frågor ställs. Här återfinns
jämförelse med tidigare studier. Mycket bra anknytning till syftet.
Cameron (1999)
The experience of having Cancer in Latin America
Titel Kort fattad och tydligt man kunde nämna metoden,
Abstract Studiens syfte, vad forskaren fått ut av den skall framgår tydligt i abstrakten. Metod saknas. Abstrakten är för kort kunde vara mer omfattande.
Introduktion
I introduktionen åter finns bakgrund, syfte och resultaten. Bra översikt över statiken av cancer patienten i området. Ger en bra bakgrund information, och förtyd ligar förskning problemet och hänvisar till tidigare forskning.
Metod Metod beskrivningen är kortfattad och analys metoden fattas.
Resultat Många tydliga tabeller klargör resultaten, innehåller konklusion. Redovisning av resultat är logisk relaterad till frågeställningar och studiens syfte.
Diskussion För tydligas resultaten och drar slutsatser, lång och innehållsrik diskussion.
Referens Är relevant.
Pasco m fl (2004)
Cross-cultural relationships between nurses and Filipino Canadian patients
Titel Studiens undersöknings grupp och studiens dominerande begrepp finns med.
Abstract Alla delarna, syfte, metod och resultat finns med, resultat beskrivningen är inte så tydligt och är lite förvirrande.
Introduktion
Introduk tionen ger backgrund information och hänvisar till tidigare försökning. Bra beskrivning av anknytning till
användningsområden av studien. Syftet framkommer ej tydligt i introduktionen utan man få läsa den genom raderna.
Metod Metoden är kortfattad, beskriver tillgångsätt, beskrivning av studie gruppen finns med men det kunde vara mer utförligt i form av tabell eller matris. Även data bearbetning och analys av data är mycket kortfattad.
Resultat Resultaten redovisas under olika under rubriker som författaren funnits som huvudteman i sin studie. Är lite svårt tolkad på grund av de filippinsk uttryck som används i texten
Diskussion Samman fattar innebörden av resultat och meningen med artikeln.
